PLANBESKRIVNING - Skellefteå kommun
Granskningshandling 2015-06-09 Dnr: 2014-3607 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av kv Grunnan m.m. inom stadsdelen Anderstorp Skellefteå kommun, Västerbottens län Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Detaljplan för del av kv Grunnan m.m. på Tuböle inom stadsdelen Anderstorp, Skellefteå kommun, Västerbottens län. Plan, fysisk planering, samhällsbyggnad, Skellefteå kommun, juni 2015. HANDLINGAR Planen omfattar följande handlingar: Plankarta Planbeskrivning Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Utlåtande PLANENS SYFTE Planens syfte är att möjliggöra två högre flerbostadshus med lokalgata samt att återinföra strandskyddet för naturmarken. PLANDATA Läge Området ligger på Tuböle i stadsdelen Anderstorp, vid Skellefte älv direkt nedströms Viktoriabron (E4). Areal Planområdet omfattar ca 12 000 m2, där ca 4 000 m2 är vatten, ca 1 500 m2 allmän plats (gata och natur) och ca 6 500 m2 är kvartersmark. Markägarförhållanden Befintlig tomt (Grunnan 1) är i privat ägo, Sörböle S:14 samfälld och övrig mark (Sörböle 16:8) kommunal. 1 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan Fig 1. FÖP Skelleftedalen (2010). Den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen från 2010 (fig. 1) anger användningen Bostäder och betonar grönstråket vid älven. Detaljplan Fig. 2. Detaljplan (1980) Området är idag, sedan 1980, detaljplanerat (fig. 2) som bostäder i två våningar (Grunnan 1) och park och plantering samt vattenområde (Sörböle 16:8, S:14). Program Planen utförs med normalt planförfarande, men något program har inte tagits fram. Detta då syftet med planen stämmer med såväl gällande som pågående översiktsplan. 2 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Strandskydd Länsstyrelsen förordnade 1980, i samband med planens antagande, att strandskydd ”ej vidare skall gälla” inom planområdet. Strandskyddet återinträder dock sedan 2009 automatiskt när underliggand detaljplan ersätts av en ny detaljplan, varför en ny prövning att upphäva strandskyddet måste göras. Kommunala beslut Bygg- och miljönämnden gav 2014-11-17 (§ 206) kontoret i uppdrag att ta fram en ny detaljplan. MILJÖKONSEKVENSER En behovsbedömning enligt plan- och bygglagen och MKB-förordningen har gjorts av fysisk planering, samhällsbyggnad, Skellefteå kommun. Beslut Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt plan- och bygglagen (5 kap 18 §) och miljöbalken (6 kap 11-18 § och 22 §) för aktuell detaljplan. Detaljplaneförslagets genomförande bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan enligt kriterierna i Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-förordningen). Planens genomförande har inte heller bedömts ha någon negativ påverkan på stads- eller landskapsbilden i området. Miljöbedömning och därtill hörande miljökonsekvensbeskrivning till detaljplanen är därför inte nödvändig och har därför inte upprättats. Länsstyrelsen delar 2014-11-20 kommunens bedömning att planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, varför en miljökonsekvensbeskrivning inte behövs. Emellertid förväntar sig Länsstyrelsen att den kommande planbeskrivningen har inarbetat utpekade faktorer under rubrikerna negativ och stor negativ påverkan (såsom närheten till E4, skredrisk m.m.). 3 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Strandpromenaden är utpekad som ett viktigt grönstråk i FÖP Skelleftedalen (fig. 1) och fortsätter att vara allmän platsmark (natur). Geotekniska förhållanden Marken består enligt dokumentation av ytliga lager av silt och sand vilande på Älvsediment och lera innan moränen. Fig. 3. Sektionsritning B-B (250 m uppströms), jordartskarta (FÖP Centrum, 1993). För campusområdet på andra sidan E4 (50 meter uppströms planområdet) genomfördes en heltäckande geoundersökning av VAB 1972. Denna visar att marken där utgörs av ett sedimentområde med ytliga lager av silt och sand vilande på ”relativt mäktiga lager av svartmocka” (1-4 meter). Grundvattennivån observerades då ligga i eller någon meter över gränsytan mellan de ytligare lagren och svartmockan. Enligt Översiktlig skredriskkarta 1a (1981, MSB, Scandiakonsult Bygg och mark) ligger planområdet inom Stabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:10). Enligt jordartskartan från 1993 (Sektion B-B, Forskargatan-Hörnellgatan, 250 m uppströms, fig. 3) från FÖP Centrum består marken av sand-finmo, svartmocka, morän. Tyréns AB har på uppdrag av Strandpromenaden Grunnan 1 AB utfört en geoteknisk utredning för planområdet (1505 PM Geoteknik Kv Grunnan, maj 2015) samt en markteknisk undersökningsrapport (1505 MUR kv Grunnan, maj 2015) inför upprättande av ny detaljplan inom kvarteret för 2 höghus med upptill 16 våningar ovan mark. Som underlag till har utförda undersökningar legat (maj 2015) samt material från tidigare undersökningar. Slänten bedöms tillhöra säkerhetsklass 2 (γd=0,91) och geoteknisk kategori 2 (GK2). Enligt utförda beräkningar är slänten och kvarteret stabilt med mindre avlastningar ovanför slänten eller avflackning av slänten. För mindre glidytor i slänten vid ”icke avflackad slänt” ligger säkerhetsfaktorn något under noll. Vid beräkningarna har ett sök område för farligaste glidytor simulerats från ca 2m från släntkrön och länge i från nipan. Grundläggning av byggnader på området rekommenderas att ske med fribärande golv på spetsbärande pålar. Eftersom släntstabiliteten i området är kritisk är det viktigt att påverkan från vibrationer och massundanträngning hålls så låg som möjligt. Vid pålningsarbeten kan stora portrycksförändringar ske i jorden vilket minskar jordens hållfasthet. Därför krävs kontroll med portrycksmätare som loggar portrycket under pålningsarbetet. Tyréns rekommenderar i första hand en avlastning av jorden till nivån +9,0m motsvarande 1 till 1,5 m (17-25kpa) framtill älvnipan. Avlastning utförs till 15m från släntkant. Byggnader får ej 4 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 placeras närmare nipkant än 5 m. Avlastningen (lastminskningen) kan utföras med hjälp av lättfyllning(kompensations fyllning) om man ej vill sänka befintlig markyta. Alternativt kan avlastningen utföras med hjälp av källarbebyggelse. Tyréns rekommenderar kompletterande undersökningar för att optimera föreslagna förstärkningsåtgärder. Vid sådana undersökningar kan resultatet bli att man kan minska eller helt ta bort kravet på avlastning. Det är viktigt att alla nivåförändringar som krävs för grundläggning av bebyggelsen kan hanteras utan att strandpromenaden och dess nuvarande sträckning påverkas. Förorenad mark Inga kända förekomster, ingen känd tidigare verksamhet. Om schaktning och grundläggning ger överskottsmassor av svartmocka eller liknande ansvarar exploatören för att dessa tas om hand på ett av Skellefteå kommun godtagbart sätt. Radon Lågriskområde för radon. Risk för skred/höga vattenstånd En förutsättning för att planen går att genomföra är att de geotekniska förutsättningarna med bl a risk för skred hanteras på ett tillfredställande sätt, exempelvis genom tidigare för kv Teknologen föreslagna åtgärder nedan. Geotekniska beräkningar specifika för kv Grunnan måste dock göras när projekteringen blivit mer detaljerad. En översiktlig ras- och skredriskinventering i syfte att kartlägga riskerna för ras och skred gjordes 1997 av Scandiakonsult Bygg och Mark AB på uppdrag av Statens räddningsverk. Området mellan Viktoriabron och Parkbron hade låg säkerhet mot skred, och 1998 gjordes därför en stabilitetsutredning av KM anläggningsteknik AB. På den sträckan utfördes 1999 en släntförstärkning och ett erosionsskydd i form av en tryckbank. De planerade byggnaderna ligger ovanför älvens hundraårsflöden. Fornlämningar Inga kända fornlämningar inom planområdet. 5 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Bebyggelseområden Bostäder och kontor Huvudändamålet med planen är bostäder, men även kontor kommer att tillåtas. Arbetsplatser övrig bebyggelse På andra sidan E4 ligger Campus Skellefteå, med såväl utbildningar som kontor. Området ligger dessutom i direkt närhet till Skellefteås centrum. Offentlig och kommersiell service Viss service (frisör, restaurang) finns i Anderstorp Centrum. Vårdcentral finns längre bort på Anderstorp. Tillgänglighet Då byggrätten förutsätter hiss är det grundläggande tillgänglighetskravet tillgodosett, men även utemiljön ska beaktas för att skapa en god vistelsemiljö för alla. Hållbarhet Kommunfullmäktige i Skellefteå antog i oktober 2014 riktlinjer för hållbart byggande. De utgör nio punkter som tillsammans ska belysa de tre aspekterna av hållbarhet: social hållbarhet, ekologisk och ekonomisk. Alla är lika viktiga, men i planeringsskedet är det de sociala aspekterna som är mest relevanta. Detta även om frågor om platsens förutsättningar och syfte och dialog också måste betonas. Social hållbarhet - den livsmiljö vi tar i anspråk lämnar vi också tillbaka. 1. Det vi bygger och platsen vi tar i anspråk blir ett tillskott till omgivningen. 2. Det vi bygger har god arkitektur där form, färg och material bidrar till vistelsemiljöer som är trygga och tillgängliga för alla. 3. Det vi bygger låter oss forma vår egen vardag. Ekologisk hållbarhet - det gröna vi tar i anspråk lämnar vi också tillbaka. 4. Det vi bygger tar vara på platsens naturliga förutsättningar och bidrar till biologisk mångfald. 5. Det vi bygger har liten påverkan på miljö och klimat. 6. Det vi bygger håller länge och gör det enkelt att leva hållbart. Ekonomisk hållbarhet - det våra byggnader förbrukar lämnar vi också tillbaka. 7. Det vi bygger har ett tydligt syfte och en dialog med alla aktörer, i ett tidigt skede. 8. Det vi bygger baseras på hållbara val, tydliga rutiner och livscykelkostnader. 9. Det vi bygger ska vara tekniskt bra, enkelt och lättanvänt, och spara resurser. 6 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Byggnadskultur och gestaltning Den nya bebyggelsen är tänkt att utföras som två punkthus stående på två (eller ett gemensamt) garageplan (fig 4-7), som beroende på utförande kan vara souterräng eller källargarage. Arbetet med utformningen är ännu i sin linda, men klart är att platsen motiverar ett manifest uttryck även om variation är av nöden med så stora volymer. De ursprungliga 2 gånger sexton våningarna har blivit 16 + 12 våningar (d.v.s. cirka 50 + 38 meter höga), med det högre huset närmare E4 och Centrala stan. Detta ska inte ses som ett sätt att minska skuggbildningen (det görs snarare genom att husen täcker varandras skuggor), mer som ett sätt att skapa liv i silhuetten. Den geografiska placeringen av de båda husen innebär ett ansvar som är utmanande ur flera perspektiv. Ambitionen ska vara att med en djärv och tydlig yttre form skapa en inre och yttre miljö med blickfång mot vattnet och älven som rinner förbi, för samtliga lägenheter. När det gäller det estetiska är det en utmaning att skapa en exteriör gestaltning som är tidlös, hållbar och iögonfallande – inte minst med tanke på dess publika läge och parallellt klara av gällande krav för säkerhet, buller och geoteknik. Det är rimligt - och spännande - att låta de byggtekniska utmaningarna vara gestaltade för husets utformning. Av den anledningen är det viktigt att inte reglera placeringen mer än nödvändigt. Gestaltningen kommer inte heller att regleras i detalj, men det förutsätts att förutom den yttre formen ska övrig form, färg och material bidra till vistelsemiljöer som är tilltalande, trygga och tillgängliga. Exteriören är ännu i ett tidigt skede, men ska en tydlig ambition som går i linje med ledorden ovan; tidlös, hållbar och iögonfallande, med för platsen anpassade materialval. Dock ska gestaltningen, eftersom husen är rätt stora på ytan (ca 500 m2 byggnadsarea) fokusera på att med fasadmaterial mm visuellt dela upp huset, inte för att göra dem mindre, men för att ge vertikalitet åt byggnaderna. Utformningen av husens övre del kan med fördel anpassas på ett praktiskt och på samma gång attraktivt sätt, där översta våningen kan inrymma två lägenheter med generösa uteplatser. Däremellan ”göms” fläktrummet (som normalt sett inte bidrar till gestaltningen). Med denna lösning får husens högsta våning ett trevligt och markerat avslut och ger dessutom mindre skuggbild i och med att högsta våningen blir ”smalare/mindre” än övriga våningsplan, vilket ger en mindre/lägre skuggpelare. 7 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Fig. 4. Tänkt placering, Collage arkitekter (2015). Befintliga ledningar i rött och blått. Tidigare planerade hus lila, bef grönt. Fig. 5. Volymsstudier, tänkt vy från ovan och norrut, Collage arkitekter (2015). 8 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Fig. 6. Volymsstudier, tänkt vy från korsningen Tubölegatan/Gymnasievägen, Collage arkitekter (2015). Fig. 7. Volymsstudier, tänkt vy söderut från Viktoriabron, Collage arkitekter (2015). 9 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Skuggning Skuggning är vanligen ett problem med höga byggnader och den lågt stående solen, men platsens läge på sydsidan älven och utan direkta grannar i norr gör platsen ovanligt väl lämpad för höga hus. En etablering i den här höjden kommer dock ofrånkomligen att vissa tider kosta en del närboende ungefär en timme av deras kvällssol. Se fig. 8-10 för exempel. Fig. 8-10. Skuggstudier september kl. 12.00, 16.00 och 17.00. 10 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Friytor Lek och rekreation Planområdet ligger i anslutning till såväl Skellefte älv och dess strandpromenad, som den idrottshall som finns på campusområdet, med bl a volleybollplan etc utomhus. Närmaste lekplats är också på campusområdet. Vid en etablering av den här storleken förutsätts dock att ytor för lek och rekreation tillskapas i husens direkta närhet. Naturmiljö Se avsnittet Mark och vegetation. Vattenområden Planområdet ligger direkt mot det vattenområde i älven som Sörböle byamän nyttjar för fiske. Byamännens synpunkter ska därför beaktas i allt som rör älven, ex. vid utläggning av mindre bryggor. 11 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik E4 norrut 12 386 E4 söderut 14 562 Tubölegatan mätning saknas Färjegatan mätning saknas Tabell 1. Vardagsdygntrafik (VDT) v15 2014. Medelhastighet 58 km/h, tung trafik 9 %. Fig. 11. Cykelvägar och antal cyklar/dygn. 12 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Kollektivtrafik Mot E 4 finns behov av hållplatsmöjligheter. Detta gäller samtlig busstrafik, l detta ryms förutom lokalbussarna även busstrafik mot Burträsk, Bureå, Umeå etc. Norrgående lokalbussar saknar hållplats mellan Anderstorp Centrum och Norran-huset (Kanalgatan). Södergående finns hållplats på Campus, dock utan tillgänglig koppling till Tuböle (endast via trappor till strandpromenad under Viktoriabron). För att klara framtida kopplingar mot både kv Grunnan och Campus behövs tillgängliga lägen på båda sidor av E4 och en ny länk över eller under E4. För att uppnå en tillgänglig koppling krävs ett nytt läge på östra sidan av E4 och ombyggnad av läget på västra sidan. I dagsläget dock svårt att genomföra koppling till Campus, pga. brist på tillgänglig anslutning. Närmaste lokalbusshållplats för båda riktningarna är dock fortfarande relativt nära, på Anderstorp Centrum, 4-500 meter från planområdet. Parkering, utfarter, varumottagning Fastigheterna ska lösa sina boende- och besöksparkeringar (samt ev verksamhetsparkering) inom planområdet eller genom friköp. Totalt uppskattas vid fullt nyttjande av byggrätten ett behov på 120 boendeplatser och 10 besökare (bilar) och till detta cykelplatser för varje lägenhet. Av besöksparkeringarna ska särskilt tillgängliga parkeringar lokaliseras på fastigheten i anslutning till huvudentréer. Om användningen ändras till kontorsplatser tillkommer dessa, men då minskar samtidigt också antalet boendeparkeringar. Parkeringsnormen är under omarbetande, och kommer att justeras markant vad gäller verksamheter, men mer marginellt vad gäller bostäder. Givet de goda förutsättningarna för hållbara sätt att resa (resa kollektivt, cykla, gå) kan antalet bilplatser dessutom minskas något. De idag befintliga fastigheterna Grunnan l och 2 ska enligt gällande detaljplan ha en gemensam utfart mot Färjegatan. Den regleringen är aldrig genomförd vilket har resulterat i att dessa två fastigheter har infart via den gång- och cykelbana som löper parallellt med E4 och vidare längs den västra delen av Tubölegatan som i gällande plan har utfartsförbud och är park/plantering. Cykel Att cykla ska vara enkelt. Någon del av parkeringsdäck e dyl. kan avsättas för cykelparkering inomhus, och även yttre cykelparkering med god tillgänglighet till entréerna bör finnas. Cykelparkeringarna bör ges en kvalitet och en utformning som stimulerar cykling, t. ex låsbara ställ under tak. Planer finns på att anlägga en bättre och mer tillgänglig anslutning ner till strandpromenaden. Tillgänglighet för räddningstjänst Om inte det normala vägnätet kan garantera räddningstjänstens framkomlighet så ska framkomlighet för räddningstjänstens fordon garanteras genom räddningsvägar och uppställningsplatser för räddningsfordon. 13 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Hälsa och säkerhet Utrymning Om byggnaderna nyttjar byggrätten till fullo, blir huset högre än vad räddningstjänstens stegbilar klarar av (23 meter). Då går det inte att nyttja räddningstjänsten som en andra utrymningsväg. Det är dock möjligt att ha en byggnadsteknisk lösning som medför att byggnaderna inte behöver vara åtkomlig med stegbil. Därför krävs att trapphusen utförs som Tr2 (förenklat; brandsluss mellan trapphuset och lägenheterna) för att klara sig med bara en utrymningsväg från bostaden. Även stigarledning och brandgasventilation i trapphus bör ingå i den byggnadstekniska lösningen. Utrymningsvägar måste fungera för att utrymma personer med funktionsnedsättning på ett smidigt och säkert sätt. Om byggnaderna inte är åtkomliga med stegbil är det desto större anledning att hiss utförs som en räddningshiss (där hissen kan användas vi utrymning). En logisk följd av resonemanget runt räddningshissen, är att souterrängvåningen betraktas som källarplan ur räddningshänseende. Något som kan vara värt att beakta på ett tidigt stadium i utformningen av souterrängvåningen och entréplan, är att Tr2-trapphuset inte får stå i förbindelse med källarplan. Detta gäller även hisschaktet, ifall det ingår i trapphusets brandcell. Farligt gods E4 är utpekat som riksintresse för kommunikationer och är även utpekad som väg för transport av farligt gods med ett rekommenderat skyddsavstånd på minst 30 meter. Detta sammantaget med bullersituationen gör att det är olämpligt att uppföra ett bostadshus utan särskilda åtgärder inom 30 m från E4. Riktlinjer (finns ej i regelverk utan är vedertagna riktlinjer) för avstånd från farligt gods transporter idag för placering av flerbostadshus är mellan 50-100m. Aktuell nyetablering skulle innebära ca 20 meters avstånd mellan E4 och närmaste del av huskropp och uppfyller därmed inte dessa riktlinjer varför säkerhetsåtgärder ska övervägas. Tyréns har maj 2015 utfört en riskanalys (1505 Kvalitativ riskanalys för kv Grunnan med avseende på farligt godstransporter på E4). Detta för att redogöra för den risknivå som föreligger för människor i byggnaderna vid en exploatering av två högre flerbostadshus i närheten till väg E4. Riskanalysen belyser de risker som är förknippade med de transporter av farligt gods som sker på E4:an. Rapporten belyser översiktligt analys av de risker som transport av farligt gods på E4:an innebär för etableringen samt vilka åtgärder som skulle kunna hantera dessa risker. Som underlag har bl a räddningstjänstens ”Trafikräkning av farligt godstransporter i Skellefteå” från 2006 använts. För att minska riskbilden måste i detta fall åtgärder vidtas. Dessa kan vara av typen olycksförebyggande eller konsekvensbegränsande åtgärder. De förra ansvarar huvudmannen för vägen för (ex trafikdelare, sänkt hastighet, alternativa färdvägar), och de senare ligger på omgivningen (vall, planlösning, brandklassad fasad, balkonger, placering av entré och friskluftsintag). Konsekvensbegränsande åtgärder har lagts in som planbestämmelser. 14 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Fig. 12. Olycksklass, sex scenarier (röd klass 3: hög risk, gul klass 2: måttlig, grön klass 1: låg) Sex olika scenarier har utretts (fig 12): Olycka med fordon med brandfarlig gas (jetbrand, gasmolnsbrand, gasmolnsexplosion samt boiling liquid expanding vapor explosion (BLEVE)), olycka med fordon med brandfarlig vätska samt olycka med fordon med giftig gas. Ur ovanstående figur kan man utlösa att ett scenario (gasmolnsbrand) hamnar i riskklass 2 där det helt klart är föranlett att överväga säkerhetshöjande åtgärder. Fyra scenarios ligger på gränsen mellan riskklass 1 och riskklass 2 och åtgärder bör övervägas. Ingen av scenariona ligger på riskklass 3 (godtas i allmänhet ej). Det finns ingen tillgänglig statistik avseende trafikolyckor för den ca 100 meter långa vägsträcka som är aktuell utanför Grunnan. Dock är det en säker vägsträcka med avseende på vägutformad (höjdskillnader, vägbredd, separata vägbanor, hastighet, avsaknad av avfart, sikt) där sannolikheten är låg för trafikolycka. Vad gäller aktuell riskklass enligt matris i tidigare kapitel så nås nivån ”Klass2, måttlig risknivå, säkerhetsåtgärder ska övervägas” för ett av de valda scenariona (gasmolnsbrand). För att minska riskbilden och komma i fas med samhällets krav så måste i detta fall förebyggande åtgärder vidtas. Dessa kan vara av typen som minskar konsekvenserna av olyckan alternativt att de minskar sannolikheten för en olycka. Troligen kan den nivåskillnad (vall) som skapas mellan E4 och Grunnan vara grunden till att en trygg och säker miljö kan skapas för nyetableringen. Luftburen brandfarlig eller giftig gas kan hanteras genom en automatisering av husens ventilation och via s.k. dekare, så att ventilationen stängs vid en olycka. Övrigt farligt gods hanterar den planerade vallen. Sannolikheten ligger väldigt lågt för denna typ av olycka generellt och denna vägsträcka är som tidigare skrivits gynnsam. Dock så kommer riskreducerande åtgärder att krävas då sannolikheten ej kan försummas. Tyréns kan inte i detta skede meddela vilka dessa riskreducerande åtgärder är och i vilken omfattning de behövs utan kan bara konstatera att det finns goda möjligheter för att 15 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 skapa ett säkert boende på Grunnan. Med de konsekvensbegränsande åtgärder som enligt ovan har lagts in som planbestämmelser (vall, placering av entré, utrymningsvägar och friskluftsintag) delar Skellefteå kommun den bedömningen. Noteras kan också att dessa antaganden är i överkant om trafiken som diskuterats sänks till 60 km/h, och sannolikheten för olycka minskar då hastigeten minskar vilket innebär att prognosen är än bättre. 16 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Buller Nationella riktvärden för trafikbuller Buller ingår i det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” som riksdagen fastställde 1998. Generationsmålet år 2020 för det delmål som berör buller lyder: ”Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälsoeller säkerhetsrisker.” Vidare sägs att: ”Trafikbullret i tätorter bör minska så att det underskrider gällande riktvärden”. De av riksdagen hittills antagna riktvärdena för trafikbuller gäller bostäder och ska normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur (väg och järnväg, Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). För övriga lokaler och områdestyper har Naturvårdsverket föreslagit riktvärden i BRÅD (Buller från vägtrafik, allmänna råd, remissutgåva 1991). Det föreslagna nya riktvärdet för trafikbuller är 60 dB(A). Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivå under ett dygn, maximal ljudnivå är högsta förekommande ljud under en fordonspassage. Maximal ljudnivå beror på bullrigaste fordonet (tung trafik) och inte på antalet fordon. Halvering eller fördubbling av trafikmängden motsvarar en minskning respektive ökning av ekvivalenta ljudnivån med 3 dB(A). En ändring av ljudnivån med 8-10 dB(A) uppfattas som en fördubbling/halvering av ljudet. Se vidare tabell 2. Utrymme Högsta trafikbullernivå dB(A) Ekvivalentnivå Inomhus 30 Utomhus (frifältsvärde) 60 Vid fasad 55 På uteplats 55 Maximalnivå 45 (nattetid) 70 Tabell 2. Nationella riktvärden för trafikbuller Riktvärdena är utformade för att klara en god miljökvalitet och avspeglar därför inte vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Men oavsett planeringssituation ska riktvärdena för miljökvalitet eftersträvas, utifrån vad som är miljömässigt motiverat samt tekniskt och ekonomiskt rimligt. Buller idag En översiktlig beräkning (marknivå, vid plan mark och utan bullerskydd, se fig 13 och tab. 3.) visar att gällande riktvärdet 55 dB(A) klaras först vid ca 85 meter från närmaste körbanekant (E4). Det föreslagna nya riktvärdet för trafikbuller 60 dB(A) klaras vid ca 40 meter från närmaste körbanekant (E4). Innan nya riktvärden för trafikbuller är beslutade gäller dock fortfarande de bullernivåer som anges i Boverkets allmänna råd ”Buller i planeringen” (2008:1) med undantaget att det numera (efter rättspraxis) godtas tyst sida upp till ljudnivån 55 dBA ekvivalent. 17 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Fig. 13. Schematisk skiss, trafikbuller E4 (norr och söder) idag utan åtgärder. (Husens form från förslag 2014). På aktuella delar av Färjegatan och Tubölegatan förekommer biltrafik endast sporadiskt och kan anses försumbart ur bullersynpunkt. Utifrån den föreslagna placeringen av husen är värdet vid fasaden närmast E4 i marknivå ca 65 dB(A). Vid marknivå kan riktvärdet klaras med bullerskyddsåtgärder. För höga hus, och särskilt punkthus (där kravet på ”tyst sida” kan bli svårare att uppfylla) krävs även andra lösningar. Detta kan handla om markåtgärder, skärmar, fönster, nischer m.m., detta ligger dock utanför planens uppgift att precisera. Det är också viktigt att komma ihåg att en fördubbling eller halvering av trafiken endast innebär en ökning respektive minskning på 3 dB. Med anledning av detta ser kommunen inga dramatiska förändringar i buller oavsett om trafiken ökar eller minskar. Kommunen arbetar dock aktivt för en minskning. E4 norrut (vid fasad) Över 55 dB(A) E4 söderut (vid fasad) Över 55 dB(A) Färjegatan dB(A) Tabell 3. Beräknade värden för vägtrafikbuller 2014 och 2025Under (BMK55 2014). Tubölegatan Under 55 dB(A) Tab. 3. Trafikbuller idag utan åtgärder. 18 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Buller imorgon Vad gäller morgondagens vägtrafik finns flera osäkra faktorer, varför detta endast kan bli en bedömning. För bedömning av framtida buller- och luftberäkning i Skellefteå brukar biltrafikflödena räknas upp schablonmässigt med 1,5 % årligen till år 2025. Denna biltrafiktillväxt har valts utifrån Skelleftedalens tillväxtmål om befolkning, bostäder och arbetstillfällen. Den schablonmässiga uppräkningen på samtliga gator innebär en överskattning av den framtida biltrafiken i området och tar inte hänsyn till framtida åtgärder för att stimulera gång- och cykeltrafik i Centrum. Inte heller andra förändringar, som exempelvis omlokalisering av bilparkeringsplatser, utveckling av kollektivtrafiken och en ny E4 vid Östra leden har beaktats. Störningsskydd, buller I trafikbullerförordningen anges att om den ekvivalenta trafikbullernivån överstiger 55 dBA vid en byggnads fasad ska en ljuddämpad sida tillskapas så att minst hälften av boningsrummen har en fasad vänd mot en sida där nivån inte överstiger 55 dBA. På uteplats får den ekvivalenta trafikbullernivån högst vara 50 dBA och den maximala trafikbullernivån högst 70 dBA. Inomhus gäller Boverkets krav på att den ekvivalenta trafikbullernivån högst vara 30 dBA och den maximala trafikbullernivån högst 45 dBA. Det åligger fastighetsägaren att sörja för en god bebyggd miljö genom att tillse att samtliga nybyggda bostäder ska klara bullernivåer inom- och utomhus. Bullerskyddsåtgärder som kan behövas är både vallar och fasadåtgärder. Utifrån rättsfall är det bl.a. inte tillåtet att uppföra s.k. skalvägg för att få lägre bullervärden exponerade på husets egentliga fasad. För minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska den ekvivalenta ljudnivån utanför fasad inte överstiga 60 dB(A) (frifältsvärde). För det aktuella området i kvarteret Grunnan blir det antagligen, som ofta inne i städer, svårt att på alla platser uppnå en högsta trafikbullernivå på 60 dB(A) vid fasad (ekvivalent ljudnivå), varför lägenheter som inte uppnår detta ska planeras så att de får en tyst sida. Tyst sida i urban bostadsbebyggelse är enligt Boverket definition ”en sida med en dygnsekvivalent ljudnivå som är lägre än 55 dBA (frifältsvärde) som en totalnivå från trafik, fläktar och liknande och i förekommande fall industri. Den tysta sidan bör därutöver vara visuellt och akustiskt attraktiv att vistas på.” Vid mer än 65 dBA ska det enligt Boverkets allmänna råd finnas synnerliga skäl (efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen) att tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på sådant sätt att de vänder sig mot den tysta sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta sidan. Tyréns har under maj 2015 genomfört en bullerutredning (1505 Grunnan Trafikbuller). Bullret från E4:an blir generellt sett högt, upp till 68 dBA, på ca 25 m avstånd från E4:ans mitt. Problemet är inte att bullret är högt utan det beror på att en bakomvarande byggnad kommer att reflektera buller på baksidan till den byggnad som är närmast E4. Detta medför att byggnadskropparna måste utformas så att dessa reflektioner minimeras. Tyréns bedömer att det finns flera alternativa möjligheter att uppnå de krav på högsta trafikbullernivå som anges i Trafikbullerförordningen. Det kan handla om bullerskydd på balkonger, att utforma byggnaden i en annan form (ex konkav), fasadmaterial med vinklade skivor som minskar reflektioner m.m. 19 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Med avseende på uteplats fordras lokala bullerskyddsåtgärder på marknivå för att uppnå krav om högst 50 dBA ekvivalent trafikbuller. Tyréns redovisar lösningar beräknade nivåer med bl a en 3,5 m hög bullerskyddsvall inom hela fastighetens längd. Nivåerna hamnar då på 50 -55 dBA. Vidare visar beräkningarna (bilaga 1) att våningstalet inte påverkar bullret nämnvärt. Tyréns bilaga 3 (fig. 12) i utredningen visar att samverkan av bullerdämpande vall (med parkering under) och huskropparnas utformning gör det möjligt att komma ner på avsevärt bättre förhållanden. Med fasadmaterial och utformning av balkonger kan det minskas ytterligare. Även om husen inte får exakt den utformningen, blir utformningen avgörande för hur ljudet fortplantar sig. Fig. 12. Beräknad ekvivalent ljudtrycksnivå från vägtrafik, 2 m över mark. E4 (grå); totalt 31 000 fordon, 10 % tung. Platt mark. Med bullerskyddsval 3,5 m (grön) och akustiskt optimal utformning av huskroppar (vita). 20 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Miljökvalitetsnormen för luft Förordningen (2010:477) om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft anges föroreningsnivåer som inte får överskridas, som får överskridas endast i viss utsträckning och som ska eftersträvas. Kontinuerliga mätningar har tidigare visat (fig. 13) att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskreds på vissa platser längs E4 i centrala Skellefteå. Därför har regeringen gett kommunen i uppdrag att redovisa ett förslag till åtgärdsprogram som ska visa vilka åtgärder som kommunen och andra aktörer kan göra för att minska kvävedioxidhalterna. Fig. 13. Beräknade dygnsmedelvärden (2004). Beräkningen är inte dagsaktuell, men spridningsmönstret av kvävedioxider torde se likartat ut idag. Kvarteret Grunnan inramat i vitt. Åtgärderna har tagits fram med hänsyn till Skellefteås förutsättningar och utgör ett samlat paket som förväntades resultera i att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klarades på kort sikt, till och med år 2015. Ingen av de föreslagna åtgärderna kan ensam minska utsläppen av kvävedioxider i sådan utsträckning att miljökvalitetsnormen underskrids. Åtgärdsprogrammet Renare stadsluft har godkänts av fullmäktige 2010-06-22 och fastställts av länsstyrelsen 20 dec 2010. Tyvärr finns idag inga resultat som tyder på att målet uppnås. Åtgärdsprogrammet är uppdelat i sju huvudrubriker som totalt innehåller 25 åtgärder, varav en åtgärd är att utreda och genomföra ett resecentrum. Punkterna är Gång- och cykeltrafik, Kollektivtrafik, Beteendepåverkan, Vägnätet för biltrafik, Förnybara drivmedel, Parkering samt Resor och transporter. Målet för Renare stadsluft lyder: Andelen resor med kollektivtrafik ska uppgå till minst 6 % samt gång- och cykeltrafik till minst 40 % av de totala resorna år 2015. Resultaten hittills visar att en blygsam ökning av antalet resande med kollektivtrafiken har skett mellan första halvåret 2010 och första halvåret 2011 (från 382 000 till 392 600), att andelen kommunala fordon (bussar, bilar) som drivs med biogas ökat, att en flertalet projekt inom Beteendepåverkan genomförts (Framtidsvägen), att ett samarbete med Trafikverket har påbörjats angående förbättringar trafiksignalerna på E4, att en cykelplan tagits fram, att planeringen av ett resecentrum inletts m.m. Många aspekter är ännu okända, exempelvis kan en ny centrumbro innebära att trafiken på E4 minskar något. Generellt är det också så att ju högre hus och mer sammanhängande bebyggelse man ställer i närheten av en gata, desto mindre trafik ”tål” 21 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 gaturummet innan halterna blir för höga. Kvarteret Grunnan ligger dock tämligen öppet intill älven, varför viss genomluftning sker. Kommunen arbetar enligt ovan för en minskning av trafiken i centrum till 2015. Nya spridningsberäkningar utförda av Sweco (Luftanalys, ny bro Skellefteå, Bilaga till MKB, 2013, fig. 14) visar också att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar underskrids inom hela beräkningsområdet år 2025, det gäller såväl för scenario med ny bro som för nollscenario utan bro. Byggnadernas tänkta placering kommer inte att helt blockera gaturummet, varför påverkan på luftkvaliteten troligen blir begränsad. Samhällsbyggnad ser sammantaget därför inte att den ökning som boendetrafiken för de planerade husen genererar är ett problem för luftkvaliteten i staden. Tvärtom är det bra om det bor fler i stadskärnan och inte behöver bil för att ta sig till centrum (även om boende också kan välja att pendla ut ur staden). Figur 14. Kvävedioxid som årsmedelvärde med ny bro 2025 (Sweco). De högst beräknade halterna ligger på ca 26 µg/m3 vilka är belägna vid E4. Vid övriga gator i området ligger halterna på omkring 12-16 µg/m3 eller lägre. MKN ligger på 40 µg/m3, och miljömålet på 20 µg/m3. Kv Grunnan inramat i vitt. 22 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger inom verksamhetsområdet for vatten, dagvatten och spillvatten. För området gäller de för kommunen antagna allmänna bestämmelser för användande av Skellefteå kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning ”ABVA”. Anslutning till vatten och avlopp ska ske till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Kommunalt vatten och avlopp finns i anslutning till planområdet. Eventuella tryckhöjande åtgärder inom respektive fastighet ansvaras och bekostas av fastighetsägaren. Utökad byggrätt kan innebära ökade anslutningsavgifter. Renvatten Anslutning av renvatten ska ske till förbindelsepunkt som anvisas vid nybyggnadskartans upprättande. Området ligger inom distributionsområdet för Abborrens vattenverks lågzon + 49 meter. Detta medför att våningsplan över + 25 meter bör tryckstegras inom fastigheten. Brandvatten I planområdets närhet finns en brandpost med kapaciteten max 10 liter/sekund och brandpost vid enskilt uttag. Om uttag sker samtidigt kommer en reduktion av flödena att ske. Vattenförsörjning måste enligt räddningstjänst kunna garanteras vid en eventuell räddningsinsats inom kvarteret med hjälp av brandposter. Sprinkler Önskemål om sprinkler kan framföras till Skellefteå kommun (samhällsbyggnad, vatten- och avfalls-avdelningen) i samband med VA-anmälan. Sprinkleranslutning bedöms från fall till fall. VA-huvudmannen har ingen skyldighet att ansluta en sprinkleranläggning. Spillvatten Anslutning av spillvatten med hushållskaraktär ska ske till förbindelsepunkt som anvisas vid nybyggnadskartans upprättande. För de delar som inte kan avledas med självfall till förbindelsepunkt ska pumpning ske inom fastigheten. Spillvatten som ansluts som kan komma att innehålla exempelvis olja eller fett ska förses med avskiljare enligt Skellefteå kommuns anvisningar och Boverkets byggregler. I planområdets närhet ligger en spillvattenpumpstation som tar emot hela Sunnanås och Sörböles spillvatten, mot denna kan lukt förekomma. Dagvatten Dagvatten ska enligt kommunens dagvattenpolicy i första hand omhändertas lokalt. Eventuell anslutning av dagvatten till det kommunala ledningsnätet sker till i nybyggnadskartan anvisad förbindelsepunkt. Geotekniken ska beaktas för att säkerställa metod för avledning av dagvatten då det i området kan finnas skredrisk i slänten. Ytor inom fastigheten ska ge möjlighet till LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) och ha en fördröjande påverkan på avrinning. Dagvatten från vägar och parkeringsytor m.m., ska avledas på sådant sätt att en partikelavskiljning uppnås. Pga. skredrisk kan dagvatten inte ledas direkt över slänten till älven. För dagvatten som inte kan avledas med självfall, till av kommunen anvisat läge, ska pumpning ske inom fastigheten. Dagvatten som kan komma att innehålla exempelvis olja eller fett ska förses med avskiljare. Dagvatten får inte innehålla föroreningar som kan vara till skada för människors hälsa och miljö. 23 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Dränvatten Dränvatten från byggnad ska avledas till förbindelsepunkt för dagvatten som anvisas vid nybyggnadskartans upprättande. För dränvatten som inte kan avledas med självfall, till av kommunen anvisat läge eller förbindelsepunkt, ska pumpning ske inom fastigheten. Högsta trycklinjen för dag- och dränvatten är lika med marknivån i ledningsstråk. Värme Fastigheten bör anslutas till fjärrvärmenätet. Fjärrvärme finns till fastigheten och går bra att ansluta. Fjärrvärmekulvert är belägen inom fastigheten för distribution till intilliggande fastigheter. Denna ledning får inte överbyggas, eventuell flytt bekostas av den som så kräver. El, tele och kommunikation Fastigheten bör anslutas till det allmänna el- och telenätet. Skellefteå kraft har en 96-fibers och en 8-fibers optokabel och ett antal tomma optorör inom den nya tomtmarken som eventuellt kommer att behöva flyttas. Kablarna kan eventuellt måsta dras om och skarvas. De har även ett kabelstråk längs E4 som går ner under Viktoriabron via en kabelbrunn placerad mellan gång och cykelvägen över Viktoriabron och nerfarten till södra strandpromenaden. Avfall Avfall skall sorteras enligt den kommunala renhållningsordningen. Avfallsutrymmen skall utformas enligt den kommunala renhållningsordningen och dess anvisningar för ny- eller ombyggnad av avfallsutrymmen. Det är viktigt att tillgängligheten för fordonet som ska hämta avfallet beaktas. Angöring av renhållningsfordon ska kunna ske på ett tryggt sätt och markbeläggning ska vara anpassad for fordonens belastning. 24 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Strandskydd Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till strandområdena – genom allemansrätten – samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddet återinträder automatiskt när underliggande detaljplan ersätts av en ny detaljplan, varför en ny prövning att upphäva strandskyddet måste göras. Motivering till upphävande av strandskyddet Strandsskyddet varit upphävt sedan 1980, då länsstyrelsen, i samband med planens antagande, förordnade att strandskydd ”ej vidare skall gälla inom planområdet”. Att begränsa strandskyddet till att enbart innefatta kvartersmark är en utökning av strandskyddet, och väldigt väsentligt för strandskyddets syfte (när vattnet och marken närmast får strandskydd). Upphävande av strandskyddet Strandskyddet upphävs för kvartermark med hänvisning till det särskilda skälet nedan. Som särskilt skäl enligt 7 kap 18 c – d §§ miljöbalken framhålls följande: Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Att byggnationerna blir avsevärt högre påverkar inte strandskyddet, snarare ökar känslan av tillträde för allmänheten när byggnationerna går från villa till flerbostadshus. Den planerade utökning av kvartersmarken mot älven har minskats sedan samrådet, men viss utökning kvarstår. Kvartersmarken är genom strandpromenad (gång och cykel), ny gång- och cykelväg (gång och cykel) samt allmän platsmark (naturmark) avskilt från området närmast strandlinjen. Här föreslås också strandskyddet att återinträda. Kvartersmarken behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Begreppet angelägna allmänna intressen avser i första hand ingrepp som motiveras av hänsyn till naturvårds- och miljöintressen samt totalförsvaret, men även ingrepp grundade på samhällets behov av mark för ändamål såsom genomförande av olika typer av infrastrukturprojekt, åtgärder som tillgodoser kommunens behov av tätortsutveckling med mera anses utgöra angelägna allmänna intressen (Regeringens proposition 2008/09:119). För att det ska vara fråga om ett angeläget allmänt intresse bör den planerade åtgärden långsiktigt ge fördelar för samhället. Med hänsyn till den efterfrågan på bostäder som idag finns i främst stadskärnan, anser Skellefteå kommun att det angelägna intresset att erbjuda bostäder väger tyngre än intresset att strandskyddet ska vara exakt 100 meter. Strandskyddet utökas och strandskyddets syfte säkras genom utformning av planen. 25 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE Planförfarande Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande. Tidplan Samråd: mars 2015 Granskning: juni 2015 Antagande: hösten 2015 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från det datum planen vunnit laga kraft. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla tills den ändras eller upphävs. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Avtal Markanvisningsavtal Markansvisningsavtal för Sörböle 16:8 har tecknats mellan Strandpromenaden Grunnan 1 AB och Skellefteå kommun. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm En mindre del av Sörböle S:14, som är planerad som allmän platsmark, avses att regleras till kommunens fastighet för att etablera lokalgata. Exploatören upplåter utan ersättning ledningsrätt för kommunens allmänna vatten-, spillvatten och dagvattenledningar inom markanvisningsområdet. Exploatören beskostar flytt av befintliga vatten-, avlopps- och dagvattenledningar som berörs av exploateringen. Eventuell flytt av ledningar utförs av ledningsägaren ok inte annat angetts. Ekonomiska frågor Planekonomi Kommunen (Samhällsutveckling) ansöker om och bekostar framtagandet av en ny detaljplan. Exploatören ansvarar för framtagandet av de utredningar som krävs för framtagandet av detaljplanen vilket innefattar geoteknik- och bullerutredningar mm. Inlösen, ersättning Eventuell överlåtelse av markanvisningsområdet ska regleras i en separat överlåtelsehandling som ska upprättas mellan parterna. Även inlösen av delar av Sörböle S:14 hanteras separat. 26 Granskningshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Tekniska frågor Tekniska utredningar Vidare utredningar av ex geoteknik kan komma att krävas innan byggskedet. SAMRÅD Detaljplanen upprättas i samråd med länsstyrelsen, kommunala förvaltningar, samt berörda fastighetsägare i området. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Planen bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I upprättandet av detaljplanen har kontoret samhällsbyggnad samt kommunledningskontoret m.fl. i Skellefteå deltagit. Samhällsbyggnad fysisk planering, plan Harriet Wistemar Kommunarkitekt Enar Nordvik arkitekt 27
© Copyright 2024