Sam mrådshand dling 2015-02-28 Dnr: D 2014-3 3607 PLAN P NBESK KRIV VNING G D Detaljp plan fö ör Del av kv Grrunnan m.m m. inom m stadsdellen Anderrstorp Skellefteå S kommun n, Västerb bottens lään Obserrvera att de etta är en saamrådshan ndling, inge et färdigt föörslag. Röd d text är ex. äännu inte färdigbearb fä etad. Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Detaljplan för del av kv Grunnan m.m. på Tuböle inom stadsdelen Anderstorp, Skellefteå kommun, Västerbottens län. Plan, fysisk planering, samhällsbyggnad, Skellefteå kommun, feb 2015. HANDLINGAR Planen omfattar följande handlingar: Plankarta Planbeskrivning Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Utlåtande PLANENS SYFTE Planens syfte är att möjliggöra två högre flerbostadshus med gemensam bottenvåning. PLANDATA Läge Området ligger på Tuböle i stadsdelen Anderstorp, vid Skellefte älv direkt nedströms Victoriabron (E4). Areal Planområdet omfattar ca 12 000 m2, där ca 4 000 m2 är vatten och 6 000 m2 är kvartersmark. Markägarförhållanden Befintlig tomt (Grunnan 1) är i privat ägo, övrig mark (Sörböle 16:8) kommunal. 1 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan Fig 1. FÖP Skelleftedalen (2010). Den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen från 2010 (fig. 1) anger användningen Bostäder och betonar grönstråket vid älven. Detaljplan Fig. 2. Detaljplan (1980) Området är idag, sedan 1980, detaljplanerat (fig. 2) som bostäder i två våningar (Grunnan 1) och park och plantering samt vattenområde (Sörböle 16:8). Program Planen utförs med normalt planförfarande, men något program har inte tagits fram. Detta då syftet med planen stämmer med såväl gällande som pågående översiktsplan. 2 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Strandskydd Länsstyrelsen förordnade 1980, i samband med planens antagande, att strandskydd ”ej vidare skall gälla” inom planområdet. Strandskyddet återinträder dock sedan 2009 automatiskt när underliggand detaljplan ersätts av en ny detaljplan, varför en ny prövning att upphäva strandskyddet måste göras. Kommunala beslut Bygg- och miljönämnden gav 2014-11-17 (§ 206) kontoret i uppdrag att ta fram en ny detaljplan. MILJÖKONSEKVENSER En behovsbedömning enligt plan- och bygglagen och MKB-förordningen har gjorts av fysisk planering, samhällsbyggnad, Skellefteå kommun. Beslut Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt plan- och bygglagen (5 kap 18 §) och miljöbalken (6 kap 11-18 § och 22 §) för aktuell detaljplan. Detaljplaneförslagets genomförande bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan enligt kriterierna i Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-förordningen). Planens genomförande har inte heller bedömts ha någon negativ påverkan på stads- eller landskapsbilden i området. Miljöbedömning och därtill hörande miljökonsekvensbeskrivning till detaljplanen är därför inte nödvändig och har därför inte upprättats. Länsstyrelsen delar 2014-11-20 kommunens bedömning att planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, varför en miljökonsekvensbeskrivning inte behövs. Emellertid förväntar sig Länsstyrelsen att den kommande planbeskrivningen har inarbetat utpekade faktorer under rubrikerna negativ och stor negativ påverkan (såsom närheten till E4, skredrisk m.m.). 3 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Strandpromenaden är utpekad som ett viktigt grönstråk i FÖP Skelleftedalen (fig. 1) och fortsätter att vara allmän platsmark (natur). Geotekniska förhållanden Marken består enligt dokumentation av ytliga lager av silt och sand vilande på älvsediment och lera innan moränen. Det är ingen stabil grund. Detta måste hanteras i projekteringsfasen. Fig. 3. Sektionsritning B-B (250 m uppströms), jordartskarta (FÖP Centrum,1993). För campusområdet på andra sidan E4 (50 meter uppströms planområdet) genomfördes en heltäckande geoundersökning av VAB 1972. Denna visar att marken där utgörs av ett sedimentområde med ytliga lager av silt och sand vilande på ”relativt mäktiga lager av svartmocka” (1-4 meter). Grundvattennivån observerades då ligga i eller någon meter över gränsytan mellan de ytligare lagren och svartmockan. Enligt Översiktlig skredriskkarta 1a (1981, MSB, Scandiakonsult Bygg och mark) ligger planområdet inom Stabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:10). Enligt jordartskartan från 1993 (Sektion B-B, Forskargatan-Hörnellgatan, 250 m uppströms, fig. 3) från FÖP Centrum består marken av sand-finmo, svartmocka, morän. I arbetet med en ny detaljplan på Campus (Teknologen, 200 m uppströms) gjordes 2012 ett PM för geoteknisk projektering och en markteknisk undersökningsrapport (MUR) av Tyréns. Arbetena baseras delvis på ”Sörböle – Grundundersökning för centrala delen i Sörböle. VAB”, daterad 1972-04-28 och ”Kv. Laboratorn Geoteknisk utredning. OWAB”, daterad 1988-03-18. Tyréns rapporter visade att jorden inom området består av 6-9m sedimentjordar på morän. Sedimentjordarna består från ytan av ca 1-2,5m löst lagrad sand ovan 1,0-1,5m löst lagrad siltig sand och sandig silt. Under dessa lager följer 3-4m lös sulfidsilt och lerig sulfidsilt på ett tunt lager fast silt på morän. Moränen bedöms vara en sandig siltig morän. Förutom geotekniksen visar PM:et också på de hydrologiska förhållandena: Grundvattenytan var vid mätningstillfället relativt låg, på nivå +6,4m, en bit ner i de sulfidhaltiga sedimenten. Sulfidjordarna på den högre nivån antyder att grundvattenytan normalt ligger i nivå med gränsen mellan den sulfidjordar och icke sulfidjordar eller något högre i perioder med mycket vatten. Grundvattnet i de nedre delarna av slänten och under strandpromenaden styrs till stor del av vattennivåerna i älven. Stopp med hejarsondering har skett på ett djup om 9-12m, djupare närmare släntkrön. Stopp har skett i morän mot block eller berg. 4 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Förorenad mark Inga kända förekomster, ingen känd tidigare verksamhet. Om schaktning och grundläggning ger överskottsmassor av svartmocka eller liknande måste de tas om hand på ett av Skellefteå kommun godtagbart sätt. Radon Lågriskområde för radon. Risk för skred/höga vattenstånd En förutsättning för att planen går att genomföra är att de geotekniska förutsättningarna med bl a risk för skred hanteras på ett tillfredställande sätt, exempelvis genom tidigare för kv Teknologen föreslagna åtgärder nedan. Geotekniska beräkningar specifika för kv Grunnan måste dock göras när projekteringen blivit mer detaljerad. En översiktlig ras- och skredriskinventering i syfte att kartlägga riskerna för ras och skred gjordes 1997 av Scandiakonsult Bygg och Mark AB på uppdrag av Statens räddningsverk. Området mellan Viktoriabron och Parkbron hade låg säkerhet mot skred, och 1998 gjordes därför en stabilitetsutredning av KM anläggningsteknik AB. På den sträckan utfördes 1999 en släntförstärkning och ett erosionsskydd i form av en tryckbank. Tyréns geotekniska undersökning (2012, ovan) rekommenderar följande för kv Teknologen: För att totalstabiliteten inom området ska bli tillfredställande måste slänten mot strandpromenaden och älven åtgärdas. Marken från slänten och minst 8,5m från befintligt släntkrön måste schaktas av och sänkas med minst två meter, efter detta kan avschaktningen successivt höjas med maximal lutning om 1:2. Avschaktningen kompletteras med att slänten från strandpromenaden och upp till planerat område måste schaktas om till en lutning om maximalt 1:2. Inget dagvatten får ledas ut över slänten då risken för erosionsskador ökar. Förutsättningar för snabb återetablering av växtlighet måste ordnas. Slänten kommer vara mycket känslig mot erosion av ytvatten under tiden från omschaktning till återetablering av växtlighet har skett. PM:et rekommenderar att grundläggning av byggnader på området måste ske med fribärande golv på spetsbärande pålar. Påltyp och teknik ska väljas så att påverkan från vibrationer och massundanträngning hålls så låg som möjligt, typ slanka stålrörspålar eller dylikt. Ingen lastökning på befintlig mark får ske. De planerade byggnaderna ligger ovanför älvens hundraårsflöden. Fornlämningar Inga kända fornlämningar inom planområdet. 5 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Bebyggelseområden Bostäder och kontor Huvudändamålet med planen är bostäder, men även kontor kommer att tillåtas. Arbetsplatser övrig bebyggelse På andra sidan E4 ligger Campus Skellefteå, med såväl utbildningar som kontor. Området ligger dessutom i direkt närhet till Skellefteås centrum. Offentlig och kommersiell service Viss service (frisör, restaurang) finns i Anderstorp Centrum. Vårdcentral finns längre bort på Anderstorp. Tillgänglighet Då byggrätten förutsätter hiss är det grundläggande tillgänglighetskravet tillgodosett, men även utemiljön bör beaktas för att skapa en god vistelsemiljö för alla. 6 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Byggnadskultur och gestaltning Den nya bebyggelsen är tänkt att utföras som två punkthus stående på ett gemensamt garageplan (fig 4-5). Arbetet med utformningen är ännu i sin linda, men klart är att platsen motiverar ett manifest uttryck även om variation är av nöden med så stora volymer. Fig. 4. Tänkt situationsplan, Collage arkitekter (2014). Befintliga ledningar i rött och blått. Fig. 5. Volymsstudier, tänkt vy från E4, Collage arkitekter (2014). 7 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Skuggning Skuggning är vanligen ett problem med höga byggnader och den lågt stående solen, men platsens läge på sydsidan älven och utan direkta grannar i norr gör platsen ovanligt väl lämpad för höga hus. Se fig. 6-8 för exempel. Fig. 6-8. Skuggstudier mars kl 08.00, midsommar kl 12.00 och september 16.00. 8 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Friytor Lek och rekreation Planområdet ligger i anslutning till såväl Skellefte älv och dess strandpromenad, som den idrottshall som finns på campusområdet, med bl a volleybollplan etc utomhus. Närmaste lekplats är också på campusområdet. Naturmiljö Se avsnittet Mark och vegetation. Vattenområden Planområdet ligger direkt mot det vattenområde i älven som Sörböle byamän nyttjar för fiske. Byamännens synpunkter ska därför beaktas i allt som rör älven, ex. vid utläggning av mindre bryggor. 9 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik E4 norrut 12 386 E4 söderut 14 562 Tubölegatan mätning saknas Färjegatan mätning saknas Tabell 1. Vardagsdygntrafik (VDT) v15 2014.Medelhastighet 58 km/h, tung trafik 9%. Fig. 9. Cykelvägar och antal cyklar/dygn. 10 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Kollektivtrafik Mot E4 finns behov av hållplatsmöjligheter. Detta gäller norrgående lokalbussar, som saknar hållplats mellan Anderstorp Centrum och Norranhuset (Kanalgatan). Södergående finns hållplats på Campus, dock utan tillgänglig koppling till kv Grunnan (endast via trappor till strandpromenad under Viktoriabron). I dagsläget dock svårt att genomföra koppling till Campus, pga brist på tillgänglig anslutning. Närmaste lokalbusshållplats för båda riktningarna är dock fortfarande relativt nära, på Anderstorp Centrum, 4-500 meter från planområdet. Parkering, utfarter, varumottagning Fastighetsägaren förväntas lösa sina parkeringsbehov inom fastigheten. Det handlar vid fullt nyttjande av byggrätten om ca 120 boendeparkeringar som företrädesvis ska in i garage eller under carport. Plus handikapp-, och gästparkeringar. Parkeringsnormen är under omarbetande, och kommer att justeras markant vad gäller verksamheter, men mer marginellt vad gäller bostäder. Givet de goda förutsättningarna för hållbara sätt att resa (resa kollektivt, cykla, gå) kan antalet bilplatser dessutom minskas något. Att cykla ska vara enkelt. Någon del av parkeringsdäck e dyl kan avsättas för cykelparkering inomhus, och även yttre cykelparkering med god tillgänglighet till entréerna bör finnas. Cykelparkeringarna bör ges en kvalitet och en utformning som stimulerar cykling, t.ex låsbara ställ under tak. Hälsa och säkerhet Utrymning Om byggnaderna nyttjar byggrätten till fullo, blir huset högre än vad räddningstjänstens stegbilar klarar av (23 meter). Då går det inte att nyttja räddningstjänsten som en andra utrymningsväg. Det är dock möjligt att ha en byggnadsteknisk lösning som medför att byggnaderna inte behöver vara åtkomlig med stegbil. Därför krävs att trapphusen utförs som Tr2 (förenklat; brandsluss mellan trapphuset och lägenheterna) för att klara sig med bara en utrymningsväg från bostaden. Även stigarledning och brandgasventilation i trapphus bör ingå i den byggnadstekniska lösningen. En logisk följd av resonemanget runt räddningshissen, är att souterrängvåningen betraktas som källarplan ur räddningshänseende. Något som kan vara värt att beakta på ett tidigt stadium i utformningen av souterrängvåningen och entréplan, är att Tr2-trapphuset inte får stå i förbindelse med källarplan. Detta gäller även hisschaktet, ifall det ingår i trapphusets brandcell. Buller Nationella riktvärden för trafikbuller Buller ingår i det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" som riksdagen fastställde 1998. Generationsmålet år 2020 för det delmål som berör buller lyder: "Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälsoeller säkerhetsrisker." Vidare sägs att: "Trafikbullret i tätorter bör minska så att det underskrider gällande riktvärden". De av riksdagen hittills antagna riktvärdena för trafikbuller gäller bostäder och ska normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur (väg och järnväg, Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). För övriga lokaler 11 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 och områdestyper har Naturvårdsverket föreslagit riktvärden i BRÅD (Buller från vägtrafik, allmänna råd, remissutgåva 1991). Det föreslagna nya riktvärdet för trafikbuller är 60 dB(A). Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivå under ett dygn, maximal ljudnivå är högsta förekommande ljud under en fordonspassage. Maximal ljudnivå beror på bullrigaste fordonet (tung trafik) och inte på antalet fordon. Halvering eller fördubbling av trafikmängden motsvarar en minskning respektive ökning av ekvivalenta ljudnivån med 3 dB(A). En ändring av ljudnivån med 8-10 dB(A) uppfattas som en fördubbling/halvering av ljudet. Se vidare tabell 2. Utrymme Högsta trafikbullernivå dB(A) Ekvivalentnivå Inomhus 30 Utomhus (frifältsvärde) 60 Vid fasad 55 På uteplats 55 Maximalnivå 45 (nattetid) 70 Tabell 2. Nationella riktvärden för trafikbuller Riktvärdena är utformade för att klara en god miljökvalitet och avspeglar därför inte vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Men oavsett planeringssituation ska riktvärdena för miljökvalitet eftersträvas, utifrån vad som är miljömässigt motiverat samt tekniskt och ekonomiskt rimligt. Buller idag En översiktlig beräkning (marknivå, vid plan mark och utan bullerskydd, se fig 10 och tab. 3.) visar att gällande riktvärdet 55 dB(A) klaras först vid ca 85 meter från närmaste körbanekant (E4). Det föreslagna nya riktvärdet för trafikbuller 60 dB(A) klaras vid ca 40 meter från närmaste körbanekant (E4). 12 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Fig. 10. Schematisk skiss, trafikbuller E4 (norr och söder) idag utan åtgärder. På aktuella delar av Färjegatan och Tubölegatan förekommer biltrafik endast sporadiskt och kan anses försumbart ur bullersynpunkt. Utifrån den föreslagna placeringen av husen är värdet vid fasaden närmast E4 i marknivå ca 65 dB(A). Vid marknivå kan riktvärdet klaras med bullerskyddsåtgärder. För höga hus, och särskilt punkthus (där kravet på ”tyst sida” kan bli svårare att uppfylla) krävs även andra lösningar. Detta kan handla om markåtgärder, skärmar, fönster, nischer m.m., detta ligger dock utanför planens uppgift att precisera. Det är också viktigt att komma ihåg att en fördubbling eller halvering av trafiken endast innebär en ökning respektive minskning på 3 dB. Med anledning av detta ser kommunen inga dramatiska förändringar i buller oavsett om trafiken ökar eller minskar. Kommunen arbetar dock aktivt för en minskning. En mer genomgripande bullerutredning som väger samman alla planerade åtgärder (på mark, fasad etc) är nödvändig, men kan inte genomföras förrän projekteringen blivit mer detaljerad. E4 norrut (vid fasad) Över 55 dB(A) E4 söderut (vid fasad) Över 55 dB(A) Tabell 3. Beräknade värden för vägtrafikbuller 2014 och 2025 (BMK 2014). Färjegatan Under 55 dB(A) Tubölegatan Under 55 dB(A) Tab. 3. Trafikbuller idag utan åtgärder. 13 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Buller imorgon Vad gäller morgondagens vägtrafik finns flera osäkra faktorer, varför detta endast kan bli en bedömning. För bedömning av framtida buller- och luftberäkning i Skellefteå brukar biltrafikflödena räknas upp schablonmässigt med 1,5 % årligen till år 2025. Denna biltrafiktillväxt har valts utifrån Skelleftedalens tillväxtmål om befolkning, bostäder och arbetstillfällen. Den schablonmässiga uppräkningen på samtliga gator innebär en överskattning av den framtida biltrafiken i området och tar inte hänsyn till framtida åtgärder för att stimulera gång- och cykeltrafik i Centrum. Inte heller andra förändringar, som exempelvis omlokalisering av bilparkeringsplatser, utveckling av kollektivtrafiken och en ny E4 vid Östra leden har beaktats. Störningsskydd, buller Det åligger fastighetsägaren att sörja för en god bebyggd miljö genom att tillse att samtliga nybyggda bostäder ska klara inomhusbullernivåer som inte överstiger 30 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) respektive 45 dB(A)max (maximal ljudnivå inomhusnattetid), samt 70 dBA vid uteplats (maximal ljudnivå). Bullerskyddsåtgärder som kan behövas är både skärmar och fasadåtgärder. För minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska den ekvivalenta ljudnivån utanför fasad inte överstiga 60 dB(A) (frifältsvärde). För det aktuella området i kvarteret Grunnan blir det antagligen, som ofta inne i städer, svårt att på alla platser uppnå en högsta trafikbullernivå på 60 dB(A) vid fasad (ekvivalent ljudnivå), varför lägenheter som inte uppnår detta ska planeras så att de får en tyst sida. Tyst sida i urban bostadsbebyggelse är enligt Boverket definition ”en sida med en dygnsekvivalent ljudnivå som är lägre än 45 dBA (frifältsvärde) som en totalnivå från trafik, fläktar och liknande och i förekommande fall industri. Den tysta sidan bör därutöver vara visuellt och akustiskt attraktiv att vistas på.” 14 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Miljökvalitetsnormen för luft Förordningen (2010:477) om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft anges föroreningsnivåer som inte får överskridas, som får överskridas endast i viss utsträckning och som ska eftersträvas. Kontinuerliga mätningar har tidigare visat (fig. 11) att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskreds på vissa platser längs Kanalgatan och E4 i centrala Skellefteå. Därför har regeringen gett kommunen i uppdrag att redovisa ett förslag till åtgärdsprogram som ska visa vilka åtgärder som kommunen och andra aktörer kan göra för att minska kvävedioxidhalterna. Fig. 11. Beräknade dygnsmedelvärden (2004). Beräkningen är inte dagsaktuell, men spridningsmönstret av kvävedioxider torde se likartat ut idag. Kvarteret Grunnan inramat i vitt. Åtgärderna har tagits fram med hänsyn till Skellefteås förutsättningar och utgör ett samlat paket som förväntades resultera i att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klarades på kort sikt, till och med år 2015. Ingen av de föreslagna åtgärderna kan ensam minska utsläppen av kvävedioxider i sådan utsträckning att miljökvalitetsnormen underskrids. Åtgärdsprogrammet Renare stadsluft har godkänts av fullmäktige 2010-06-22 och fastställts av länsstyrelsen 20 dec 2010. Tyvärr finns idag inga resultat som tyder på att målet uppnås. Åtgärdsprogrammet är uppdelat i sju huvudrubriker som totalt innehåller 25 åtgärder, varav en åtgärd är att utreda och genomföra ett resecentrum. Punkterna är Gång- och cykeltrafik, Kollektivtrafik, Beteendepåverkan, Vägnätet för biltrafik, Förnybara drivmedel, Parkering samt Resor och transporter. Målet för Renare stadsluft lyder: Andelen resor med kollektivtrafik ska uppgå till minst 6 % samt gång- och cykeltrafik till minst 40 % av de totala resorna år 2015. Resultaten hittills visar att en blygsam ökning av antalet resande med kollektivtrafiken har skett mellan första halvåret 2010 och första halvåret 2011 (från 382 000 till 392 600), att andelen kommunala fordon (bussar, bilar) som drivs med biogas ökat, att en flertalet projekt inom Beteendepåverkan genomförts (Framtidsvägen), att ett samarbete med Trafikverket har påbörjats angående förbättringar trafiksignalerna på E4, att en cykelplan tagits fram, att planeringen av ett resecentrum inletts m.m. Många aspekter är ännu okända, exempelvis kan en ny centrumbro innebära att trafiken på E4 minskar något. Generellt är det också så att ju högre hus och mer sammanhängande bebyggelse man ställer i närheten av en gata, desto mindre trafik ”tål” 15 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 gaturummet innan halterna blir för höga. Kvarteret Grunnan ligger dock tämligen öppet intill älven, varför viss genomluftning sker. Kommunen arbetar enligt ovan för en minskning av trafiken i centrum till 2015. Nya spridningsberäkningar utförda av Sweco (Luftanalys, ny bro Skellefteå, Bilaga till MKB, 2013, fig. 12) visar också att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar underskrids inom hela beräkningsområdet år 2025, det gäller såväl för scenario med ny bro som för nollscenario utan bro. Samhällsbyggnad ser sammantaget därför inte att den ökning som boendetrafiken för de planerade husen genererar är ett problem för luftkvaliteten i staden. Tvärtom är det bra om det bor fler i stadskärnan och inte behöver bil för att ta sig till centrum (även om boende också kan välja att pendla ut ur staden). Figur 12. Kvävedioxid som årsmedelvärde med ny bro 2025 (Sweco). De högst beräknade halterna ligger på ca 26 µg/m3 vilka är belägna vid E4. Vid övriga gator i området ligger halterna på omkring 12-16 µg/m3 eller lägre. MKN ligger på 40 µg/m3, och miljömålet på 20 µg/m3. Kv Grunnan inramat i vitt. 16 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Den befintliga fastigheten ligger inom verksamhetsområdet för vatten, dagvatten och spillvatten. Kommunalt vatten och avlopp finns i anslutning till planområdet. För området gäller de för kommunen antagna allmänna bestämmelser för användande av Skellefteå kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA). Anslutning till vatten och avlopp ska ske till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Eventuella tryckhöjande åtgärder inom respektive fastighet ansvaras och bekostas av fastighetsägaren. Utökad byggrätt kan innebära ökade anslutningsavgifter. Renvatten Anslutning av vatten ska ske till förbindelsepunkt som anvisas vid nybyggnadskartans upprättande. Området ligger inom distributionsområdet för Sunnanå högreservoars lågzon (+ 48,9 meter)”. Detta medför att våningsplan över + 25 meter bör tryckstegras inom fastigheten. Brandvatten I planområdets närhet finns XX st brandposter med kapaciteten max XX liter/sekund och brandpost vid enskilt uttag. Om uttag sker samtidigt kommer en reduktion av flödena att ske. Sprinkler Önskemål om sprinkler kan framföras till Skellefteå kommun (samhällsbyggnad, vatten- och avfallsavdelningen) i samband med VA-anmälan. Om sprinklerförsörjning inte kan lösas med befintlig vattenledning måste byggherren bekosta alternativ försörjning som t ex vattenmagasin. Spillvatten Anslutning av spillvatten med hushållskaraktär ska ske till förbindelsepunkt som anvisas vid nybyggnadskartans upprättande. För de delar som inte kan avledas med självfall till förbindelsepunkt ska pumpning ske inom fastigheten. Spillvatten som ansluts som kan komma att innehålla exempelvis olja eller fett ska förses med avskiljare enligt Skellefteå kommuns anvisningar och Boverkets byggregler. Dagvatten Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt. Kommunens dagvattenstrategi ska följas. Eventuell anslutning av dagvatten till det kommunala ledningsnätet sker till i nybyggnadskartan anvisad förbindelsepunkt. Ytor inom fastigheten ska ge möjlighet till LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) och ha en fördröjande påverkan på avrinning. Dagvatten från vägar och parkeringsytor m.m. ska avledas på sådant sätt att en partikelavskiljning uppnås. Dagvatten som kan komma att innehålla exempelvis olja ska förses med avskiljare. Pga skredrisk kan dagvatten inte ledas direkt över slänten till älven. För dagvatten som inte kan avledas med självfall, till av kommunen anvisat läge, ska pumpning ske inom fastigheten. Dagvatten får inte innehålla föroreningar som kan vara till skada för människors hälsa och miljö. Dränvatten Dränvatten från byggnad ska avledas till förbindelsepunkt för dagvatten som anvisas vid nybyggnadskartans upprättande. För dränvatten som inte kan avledas med självfall, till av kommunen anvisat läge eller förbindelsepunkt, ska pumpning ske inom fastigheten. Högsta trycklinjen för dag- och dränvatten är lika med marknivån i ledningsstråk. 17 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Värme Fastigheten bör anslutas till fjärrvärmenätet. Fjärrvärme finns i gatan och går bra att ansluta. El och tele Fastigheten bör anslutas till det allmänna el- och telenätet. Avfall Avfall ska sorteras enligt den kommunala renhållningsordningen. Avfallsutrymmen skall utformas enligt den kommunala renhållningsordningen och dess anvisningar för ny- eller ombyggnad av avfallsutrymmen. Det är viktigt att även beakta behovet av tillgänglighet för de fordon som ska hämta avfallet, innebär bl.a. att angöring skall kunna ske utan risker och att körytornas utformning/beläggningen är anpassade till fordonens belastning. Strandskydd Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till strandområdena – genom allemansrätten – samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddet återinträder automatiskt när underliggande detaljplan ersätts av en ny detaljplan, varför en ny prövning att upphäva strandskyddet måste göras. Motivering till upphävande av strandskyddet Strandsskyddet varit upphävt sedan 1980, då länsstyrelsen, i samband med planens antagande, förordnade att strandskydd ”ej vidare skall gälla inom planområdet”. Att begränsa strandskyddet till att enbart innefatta kvartersmark är en utökning av strandskyddet, och väldigt väsentligt för strandskyddets syfte (när vattnet och marken närmast får strandskydd). Upphävande av strandskyddet Strandskyddet upphävs för kvartermark med hänvisning till det särskilda skälet nedan. Som särskilt skäl enligt 7 kap 18 c – d §§ miljöbalken framhålls följande: Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Att byggnationerna blir avsevärt högre påverkar inte strandskyddet, snarare ökar känslan av tillträde för allmänheten när byggnationerna går från villa till flerbostadshus. Viss utökning av området sker dock, främst i sidled. Kvartersmarken är genom strandpromenad och allmän platsmark (naturmark) avskilt från området närmast strandlinjen. Kvartersmarken behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Begreppet angelägna allmänna intressen avser i första hand ingrepp som motiveras av hänsyn till naturvårds- och miljöintressen samt totalförsvaret, men även ingrepp grundade på samhällets behov av mark för ändamål såsom utbyggnad av kommunikationsleder, gator och upprättade av bostäder anses utgöra angelägna allmänna intressen (Regeringens proposition 1993/94:117 s. 16.). Med hänsyn till den efterfrågan på bostäder som idag finns i främst stadskärnan, anser Skellefteå kommun att det angelägna intresset att erbjuda bostäder väger tyngre än intresset att strandskyddet ska vara exakt 100 meter. Strandskyddets syfte säkras genom utformning av planen. 18 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE Planförfarande Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande. Tidplan Samråd: mars 2015. Granskning: apr/maj 2015. Antagande: jun 2015. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från det datum planen vunnit laga kraft. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla tills den ändras eller upphävs. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Avtal Markanvisningsavtal Markansvisningsavtal för Sörböle 16:8 har tecknats mellan Strandpromenaden Grunnan 1 AB och Skellefteå kommun. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm Exploatören upplåter utan ersättning ledningsrätt för kommunens allmänna vatten-, spillvattenoch dagvattenledningar inom markanvisningsområdet. Exploatören beskostar flytt av befintliga vatten-, avlopps- och dagvattenledningar som berörs av exploateringen. Ekonomiska frågor Planekonomi Kommunen (Samhällsutveckling) ansöker om och bekostar framtagandet av en ny detaljplan. Exploatören ansvarar for framtagandet av de utredningar som krävs för framtagandet av detaljplanen vilket innefattar geoteknik- och bullerutredningar mm. Inlösen, ersättning Eventuell överlåtelse av markanvisningsområdet ska regleras i en separat överlåtelsehandling som ska upprättas mellan parterna. 19 Samrådshandling Planbeskrivning Dnr: 2014-3607 Tekniska frågor Tekniska utredningar Vidare utredningar krävs, främst geoteknik och bullerutredning men också gestaltning. SAMRÅD Detaljplanen upprättas i samråd med länsstyrelsen, kommunala förvaltningar, samt berörda fastighetsägare i området. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Planen bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I upprättandet av detaljplanen har kontoret samhällsbyggnad samt kommunledningskontoret mfl i Skellefteå deltagit. REVIDERING Detta är första versionen. Samhällsbyggnad fysisk planering, plan Harriet Wistemar Kommunarkitekt Enar Nordvik arkitekt 20
© Copyright 2024