PLANBESKRIVNING

Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
PLANBESKRIVNING
Förslag till detaljplan för kv. Biet,
(fd Park- och Lundagårdsskolan)
Bodens kommun, Norrbottens län
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
PLANBESKRIVNING
1. HANDLINGAR
Följande handlingar utgör förslaget:
 Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser
 Denna planbeskrivning
 Behovsbedömning
Följande handlingar tillhör förslaget:
 Fastighetsförteckning
 Grundkarta i skala 1:2000
 Samrådsredogörelse
2. BAKGRUND
I kvarteret har bedrivits utbildningsverksamhet sedan slutet av 1800-talet när grundskolan växte
ur sina lokaler i Almska skolan. Under åren har grundskola bedrivits i Lundagårdsskolan och
Parkskolan samtidigt som lokalerna i kvarterets södra del inrymt förskoleverksamhet. I takt med
att utbildningsverksamhetens lokalbehov och organisation förändrats har verksamheten flyttat
från Parkskolan och Lundagårdsskolans lokaler. Parkskolan revs år 2012. Idag bedrivs endast
verksamhet i enplansbyggnaden i kvarterets sydöstra del och kommunfullmäktige har beslutat
om rivning av Lundagårdsskolan.
3. PLANENS SYFTE
Detaljplanen syftar till att pröva förutsättningarna för att bebygga kvarteret Biet 1 med bostäder.
4. PLANPROCESSEN
Planarbetet sker i en process där berörda får möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget.
Figuren nedan illustrerar planprocessen och i vilket skede planarbetet är just nu.
Detaljplanen handläggs med normalt förfarande enligt PBL (2010:900).
2
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
5. AVVÄGNING ENLIGT HUSHÅLLNINGSREGLERNA I MILJÖBALKEN
Planen är förenlig med 3, 4 och 5 kap miljöbalken. Inga miljökvalitetsnormer bedöms komma att
överskridas till följd av detaljplanen.
Planområdet ligger drygt 60 meter från norra stambanan som utgör riksintresse för kommunikationer.
Befintlig bebyggelse samt vägar skiljer planområdet från järnvägen. Trafikbuller från bland annat
järnvägen gör att planområdet utsätts för bullerstörningar som överskrider gällande riktvärden vid
fasad mot Drottninggatan. Kommunen bedömer att det finns förutsättningar att tillämpa avsteg enligt
Boverkets allmänna råd för buller. Genom reglering i detaljplan säkerställs att riktvärden hålls
inomhus, att lägenheter genomförs genomgående samt att ljuddämpad sida skapas och att uteplatser
tillskapas där gällande riktvärden kan uppnås. Genom att säkerställa goda boendemiljöer inom
kvarteret kan också riksintresset för kommunikationer tillgodoses.
6. PLANDATA
Läge och pågående markanvändning
Planområdet är beläget i övre stadsdelen och gränsar i nordväst mot Drottninggatan, i nordöst
mot Prästgatan, i sydöst mot Kyrkogårdsgatan och mot sydväst till Gröngatan.
Areal och markägarförhållanden
Planområdet omfattar ca 1,4 ha. Marken ägs av Bodens kommun.
7. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
Området ingår i den kommunövergripande
översiktsplanen. Förslaget strider inte mot
översiktsplanens intentioner.
Detaljplaner
För området gäller i dagsläget detaljplan 25P91/117, laga kraft 1991-09-18. Enligt den
gällande detaljplanen får kvarteret användas
för skoländamål. Byggnader får inte överstiga
3 våningar.
När aktuellt planförslag vinner laga kraft
upphör ovan nämnda detaljplan att gälla.
Bild 1: Gällande detaljplan.
3
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
Behovsbedömning/miljökonsekvensbeskrivning
I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om
miljökonsekvensbeskrivningar ska planer och program som kan antas leda till en betydande
miljöpåverkan miljöbedömas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det
enskilda fallet, en s.k. behovsbedömning.
Slutsatser och ställningstagande
Med utgångspunkt från bilaga 4 till MKB-förordningen (1998:905) gör kommunen den
sammanvägda bedömningen att genomförande av den föreslagna detaljplanen inte riskerar att
medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att fortsatt miljöbedömning inte är nödvändig
och en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas för detaljplanen. Länsstyrelsen har
givits tillfälle att yttra sig över behovsbedömningen och kommunens förslag till
ställningstagande. Länsstyrelsen har meddelat i yttrande 2014-11-13 att de delar kommunens
bedömning att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Platsens förutsättningar
Planområdet utgör hela kvarteret Biet som är beläget på Lundagård/Sveafältsområdet i centrala
Boden. Bebyggelsen i anslutning till planområdet domineras av trähus, såväl enbostadshus som
mindre flerfamiljshus, i ljusa kulörer. Området består av stora grusade, och delvis asfalterade
ytor. I kvarterets södra delar finns en kommunal byggnad med gård där särskolan bedriver
fritidsverksamhet. I kvarterets mellersta och södra delar finns även ett tjugotal uppvuxna träd.
Lundagårdsskolan är att betrakta som kulturhistoriskt värdefull och en karaktärsbyggnad för den
övre stadsdelen. Trafikbuller från järnväg och väg gör att planområdets norra del utsätts för
bullerstörningar som överskrider gällande riktvärden vid fasad mot Drottninggatan och delar av
Prästgatan. Stambanan, som passerar ca 60 meter norr om planområdet, utgör riksintresse för
kommunikationer. Området har nära till kollektivtrafik, med hållplats som trafikeras av
lokaltrafiken i direkt anslutning till planområdet.
Planens styrande egenskaper och tänkbara effekter
Den föreslagna detaljplanen skapar förutsättningar för att bebygga kvarteret med bostäder.
Förslaget bedöms inte innebära någon trafikökning jämfört med om hela området hade nyttjats
för skoländamål i enlighet med gällande plan. Att bebygga det idag relativt outnyttjade kvarteret
med bostäder, antingen friliggande villor eller radhus/parhus/kedjehus i högst två våningar
alternativt flerbostadshus i max fyra våningar påverkar i viss mån stadsbilden. En anpassning till
områdets karaktär görs genom att i detaljplanen begränsa nytillkommande bebyggelse avseende
höjd och den yta som får tas i anspråk för bebyggelse men också genom bestämmelse om att
tillkommande bebyggelse utseendemässigt ska ansluta till omgivande bebyggelse. Genom
reglering i detaljplan säkerställs att gällande riktvärden kan hållas inomhus, att lägenheter
genomförs genomgående samt att ljuddämpad sida skapas och att uteplatser tillskapas där
gällande riktvärden kan uppnås. Genom att säkerställa goda boendemiljöer inom kvarteret kan
också riksintresset för kommunikationer tillgodoses.
Kommunala beslut i övrigt
Kommunfullmäktige beslutade 2013-11-18 att ge Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att
upprätta en detaljplan för kv. Biet.
4
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
8. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Natur och miljö
Mark och vegetation
Marken är tämligen plan inom området. Stora delar av kvarteret har tidigare nyttjats som
skolgård till Lundagårdsskolan och Parkskolan och består av grusade och asfalterade ytor. I
kvarterets södra delar finns en iordningsställd lekplats samt vegetation i form av uppväxta
barrträd.
Geotekniska förhållanden
Byggherren ansvarar för markundersökning och anpassar grundläggningssättet efter de
geotekniska förhållandena.
Föroreningar i mark och vatten
Det finns inga kända markföroreningar inom kvarteret.
Risk för skred/höga vattenstånd
Det bedöms inte finnas någon risk för skred eller höga vattenstånd.
Fornlämningar
Det finns inga kända fornlämningar inom området.
Trafik och trafikbuller
Planområdet är utsatt för buller från trafiken på väg samt järnväg. Drottninggatan trafikeras av
4200 fordon per dygn (ÅVADT) och tågtrafiken på Norra stambanan uppgår till ca 43 fordon
per dygn (10 persontåg och 33 godståg). I Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen,
anges riktvärden för trafikbuller normalt inte ska överskridas vid nybyggnation av
bostadsbebyggelse. Se tabell 1 nedan.
Tabell 1: Riktvärden Boverkets allmänna råd
Inomhus
Utomhus, vid fasad
Utomhus, vid uteplats
Ekvivalentnivå, dBA
30
55
Maximalnivå, dBA
45 (nattetid)
70
I Boverkets allmänna råd anges att avvägning mellan kraven på ljudmiljö och andra intressen
bör kunna övervägas a) i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av
stadskaraktär, t ex ordnad kvartersstruktur b) vid komplettering av befintlig tät bebyggelse längs
kollektivtrafikstråk i större städer c) vid komplettering med ny, tätare bebyggelse, t ex ordnad
kvartersstruktur längs kollektivtrafikstråk i större städer.
Att gällande bullerriktlinjer klaras prövas slutligt i samband med bygglov. Den bullerutredning
som kommunen låtit konsult utföra visar att bullernivåerna i Drottninggatans omedelbara närhet
samt i hörnet Drottninggatan/Prästgatan överskrider gällande riktvärden (ekvivalentnivå
utomhus vid fasad) i viss utsträckning. Se orange- respektive gulmarkerade områden i bilderna 2
och 3 nedan.
5
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
Bild 2 och 3: Den vänstra bilden visar beräknade ljudnivåer (ekvivalent) från vägtrafik medan den högra bilden
illustrerar motsvarande ljudnivåer från järnvägstrafik.
I de allmänna råden redovisas principer som bör gälla vid avsteg från huvudregeln när riktvärdet
överskrids i den omfattning som planförslaget innebär (55-60 dBA):
Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till 5560 dBA, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dBA vid fasad)
eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dBA). Minst hälften av bostadsrummen, liksom
uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida.
De maximala bullernivåerna har betydelse för uteplatserna. Gällande riktvärden för uteplatser är
70 dBA, maximalnivå. Inom planområdet har tågtrafikens maxnivåer över riktvärdet på 70 dBA
större utbredning än maxnivåerna från vägtrafiken. I bilderna nedan visas nivåer över 70 dBA
som gul-, orange-, och rödfärgade fält.
Bild 4 och 5: Den vänstra bilden visar beräknade ljudnivåer (max) från vägtrafik medan den högra bilden
illustrerar motsvarande ljudnivåer från järnvägstrafik.
6
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
Nytillkommande byggnader skärmar ljudets utbredning, på olika sätt beroende på utformning
och placering, se bild 6 och 7 nedan för exempel. Byggnadernas avskärmning gör att det finns
förutsättningar att klara gällande riktvärden för uteplats, förutsatt att dessa placeras söder om
husen.
Bild 6: Maximal ljudnivå från tågtrafik med utformning och placering, exempel A.
Bild 7: Maximal ljudnivå från tågtrafik med utformning och placering, exempel B
7
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
Samhällsbyggnadskontoret bedömer att det finns goda förutsättningar att uppfylla kraven i
Boverkets byggregler så att en god ljudnivå kan uppnås inom och omkring ny byggnad inom
kvarteret. För att uppnå dessa krävs följande åtgärder:



Inom område, motsvarande gul markering i bild 2 och 3, ställs krav på att lägenheter
planeras så att minst hälften av bostadsrummen vänds mot tyst eller ljuddämpas sida.
Krav ställs på att uteplatser anordnas i söder på respektive tomt för att uppnå tyst eller
ljuddämpad miljö. Beroende på placering av bostadshus mot Drottninggatan och
Prästgatan, kan bullerskyddsskärm krävas för att komma ner till 70 dbA maximal ljudnivå
för eventuella uteplatser på husets södra sida, närmast gaveln mot hörnet DrottninggatanPrästgatan. Detta kan t ex vara en skärm från golv till tak på balkongen. Vilka åtgärder som
krävs får, i samband med bygglov, preciseras mer i detalj med utgångspunkt ifrån en
detaljerad bullerutredning där byggnadernas placering och höjd preciserats.
För att klara inomhusnivåer ställs i detaljplanen krav på fönster och fönsterdörrar med
ljudreduktion Rw för hus längs Drottninggatan och Prästgatan (fasad mot väg och på
gavlarna). Vilka ljudreduktionskrav som ska gälla för respektive byggnad får preciseras i
samband med bygglov när byggnadernas placering och höjd är beslutade.
8
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
Bebyggelseområden
Markanvändning
I lokalerna i kvarterets sydöstra del bedrivs idag fritidsverksamhet för särskolan i den ena delen
medan den andra delen av byggnaden utgör tillfälliga lokaler för förskoleverksamhet under tiden
ordinarie lokaler renoveras. Därutöver nyttjas i dagsläget inte resterande delar av kvarteret.
I planförslaget föreslås markanvändningen B -bostäder för huvuddelen av kvarteret. För den
sydöstra delen, där utbildningsverksamhet bedrivs, föreslås markanvändningen SB– skola och
bostäder. Detta för att möjliggöra ev. framtida korttidsboende för funktionshindrade barn och
ungdomar i de befintliga lokalerna samt att lokalerna kan omvandlas till bostäder vid en
eventuell minskad efterfrågan på utbildningslokaler.
Bostäder
Inom planområdet finns idag inga bostäder. I omgivande kvarter finns emellertid en blandning
av en- och flerbostadshus med hyres- eller äganderätt.
Planförslaget innebär att kvarteret kan bebyggas med bostäder. Föreslagna
egenskapsbestämmelser möjliggör uppförande av flerbostadshus, friliggande villor och/eller rad, par- eller kedjehus. Kvarteret har, utöver den södra delen där skoländamål föreslås fortsätta
gälla, delats in i tre delområden, se bild 8 nedan.
Inom delområde 1 föreslås
Flerbostadshus i max 4 våningar.
Inom delområde 2 möjliggörs
uppförande av
 Radhus, kedjehus eller parhus,
och/eller
 Friliggande villor, och/eller
 Flerbostadshus i max 3 våningar
Inom delområde 3 möjliggörs
uppförande av
 Radhus, kedjehus eller parhus,
och/eller
 Friliggande villor, och/eller
 Flerbostadshus i max 4 våningar
Bild 8: Områdesindelning med avseende på egenskapsbestämmelser
för bebyggelsetyp
9
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
Illustrationerna nedan visar en, av många, med utgångspunkt från föreslagen detaljplan möjliga
sätt att disponera kvarteret med ny bebyggelse.
Bild 9 och 10: Illustration, möjlig disposition av området
Arbetsplatser och kommersiell service
Det bedrivs ingen kommersiell service inom planområdet. I direkt anslutning till planområdets
nordvästra gräns, på andra sidan Drottninggatan, bedrivs ett gatukök. Sydväst om området finns
livsmedelsbutik, pizzeria och kiosk. Gångavståndet till centrumtorget är drygt 500 meter.
Offentlig service
I Vita villan, i kvarterets södra del bedrivs fritidsverksamhet för barn inom särskolan. Inom
samma byggnad bedrivs tillfälligt förskola under tiden för renovering av verksamhetens
ordinarie lokaler. Inom Vita villans föreslagna tomt ges förutsättningar för en utegårdsmiljö och
friyta på ca 2500 kvm. På sikt kan korttidsboende för barn med särskilda behov komma att
inrymmas i en del av Vita villan.
Tillgänglighet
Tillgänglighetskrav på nya byggnader hanteras i bygglovsskedet.
Byggnadskultur och gestaltning
Lundagårdsskolan är en träbyggnad i tre våningar uppförd 1922. Arkitekt var Hjalmar Eugen
Olsson, delägare och verksam vid Arkitekt- och byggnadsbyrån i Boden.
10
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
Bild 11: Originalritning för Lundagårdsskolan från 1922.
Byggnaden finns med som ett objekt i Förslag till bevaringsvärda miljöer i Bodens kommun
som togs fram av Norrbottens Länsmuseum 1979. Länsmuseets rekommendation för
Lundagårdsskolan var vid tidpunkten för inventeringen att byggnaden bör ges skydd i detaljplan
med hänsyn till dess kulturhistoriska värden.
Bebyggelsen i närområdet domineras av villor och mindre flerbostadshus i två våningar med
träfasad och stora uppvuxna trädgårdar. Huvuddelen av villabebyggelsen är samtida med
Lundagårdsskolan och uppfördes under 20- och 30-talet.
Bild 12: Bebyggelse väster om kvarteret.
11
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
Kvarteret Humlan i nordöst är
kringbyggt med sex lamellhus i
tre våningar. Byggnaderna
uppfördes 1950.
Lundagårds kyrkogård, som
ligger öster om planområdet,
invigdes 6 februari 1887 och
utökades 1913 med
Lundagårdskapellet. Klockstapeln
restes 1987.
Bild 13: Kvarteret Humlan, nordöst om planområdet.
För att nytillkommande bebyggelse ska ansluta till befintlig bebyggelse i området föreslås i
planen en utseendebestämmelse f1 som anger att ”ny bebyggelse ska exteriört utformas med
hänsyn till karaktärsdrag hos bebyggelsen i omgivningen”.
Gator och trafik
Gatunät, gång-, cykel-, och mopedtrafik
Samtliga gator i anslutning till planområdet utgör en del av det kommunala vägnätet. Separat gcbana löper längs med Drottninggatan som en del av trottoaren.
Kollektivtrafik
Området trafikeras av busslinje 1, Gamla Sävast – Södra Svartbyn, med närmaste busshållplats
på Drottninggatan i direkt anslutning till planområdet.
Parkering
En iordningsställd parkering, med ca 16 platser, finns idag väster om Lundagårdsskolan, i
anslutning till Gröngatan. Vid framtida exploatering av kvarteret ska parkering anordnas inom
den egna fastigheten. För flerbostadshus och/eller par-, rad-, kedjehus kan gemensamma
parkeringsytor iordningställas inom kvartersmark. Inom skoltomtens norra del föreslås sk.
korsprickad mark för att utöka parkeringsmöjligheterna samt möjliggöra uppförande av carports
för leasingbilar som behövs inom verksamheten.
12
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Bodens kommun är huvudman för spillvatten- och dricksvattenledningar i området. Fastigheten
är ansluten till det allmänna spillvatten- och dricksvattennätet.
El
Allmänna elledningar ligger i gatorna. En högspänningsledning löper längs med
fastighetsgränsen i Prästgatans norra halva för att sedan vika in på Drottninggatan för fortsatt
dragning i sydvästlig riktning.
Värme
Planområdet är anslutet till Boden Energi AB:s fjärrvärmenät. En fjärrvärmekulvert går tvärs
över kvarteret i linje med fastighetsgräns mellan Myran 3 och 4. Denna markeras som u-område
på plankartan.
Avfall
Avfall skall hanteras enligt Bodens kommuns lokala renhållningsordning.
Konsekvenser av planens genomförande
Planförslaget möjliggör en utveckling av kv. Biet från enbart skolverksamhet till ett kvarter där
bostadsbebyggelse dominerar. Förslaget bedöms inte innebära någon trafikökning jämfört med
om hela området fortsatt hade nyttjats för skoländamål i enlighet med gällande plan. Jämfört
med hur kvarteret används idag kan dock viss trafikökning komma att ske.
Att bebygga det idag relativt outnyttjade kvarteret med bostäder, antingen friliggande villor eller
radhus/parhus/kedjehus i högst två våningar alternativt flerbostadshus i max tre-fyra våningar
påverkar i viss mån stadsbilden. En anpassning till områdets karaktär görs genom att i
detaljplanen begränsa nytillkommande bebyggelse avseende höjd och den yta som får tas i
anspråk för bebyggelse men också genom bestämmelse om att tillkommande bebyggelse
utseendemässigt ska ansluta till omgivande bebyggelse.
Genom reglering i detaljplan säkerställs att gällande riktvärden kan hållas inomhus, att
lägenheter genomförs genomgående samt att ljuddämpad sida skapas och att uteplatser tillskapas
där gällande riktvärden kan uppnås. Genom att säkerställa goda boendemiljöer inom kvarteret
kan också riksintresset för kommunikationer tillgodoses.
13
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
7. ORGANISATORISKA FRÅGOR
Tidplan
Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande och planeras att antas av
kommunfullmäktige under våren 2015.
Genomförandetid
Planens genomförandetid ska vara fem (5) år från den dag planen vinner laga kraft.
Under genomförandetiden har fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga i enlighet med
planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att
fastighetsägaren har rätt till ersättning för t.ex. förlorad byggrätt.
Ansvarsfördelning och huvudmannaskap
Fastighetsägare/ exploatör ansvarar för utbyggnad och skötsel av kvartersmark.
Avtal
Planavtal
Inget planavtal har upprättats.
8. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Fastighetsbildning, fastighetsreglering, gemensamhetsanläggning mm.
Detaljplanen möjliggör avstyckning och försäljning av fastigheter för bostadsändamål inom
planområdet. Fastighetsbildningsåtgärder prövas i en lantmäteriförrättning som handläggs av
Lantmäteriet.
9. EKONOMISKA FRÅGOR
Planekonomi
Planavgift regleras i samband med bygganmälan.
14
Granskningshandling
2015-01-14
Dnr. KS 525-14
10. TEKNISKA FRÅGOR
Tekniska utredningar
För tekniska undersökningar och andra åtgärder som kan komma att erfordras vid en eventuell
exploatering ansvarar respektive fastighetsägare.
11. ÖVRIGT
12. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
13. REVIDERINGAR
Boden 2015-01-14
Samhällsbyggnadskontoret
Lars Andersson
samhällsbyggnadschef
Sofia Bergvall
planarkitekt
15
Kommunledningsförvaltningen
Samhällsbyggnadskontoret
2015 januari