Kallelse Styrgrupp miljö och samhällsbyggnad 2015-01-14

Göteborgsregionens kommunalförbund
Styrgruppssammanträde
2015-01-14
Sammanträde med styrgruppen för miljö och
samhällsbyggnad
Tid: Onsdag 14 januari 2015, kl 13.00–16.00
Plats: GR, Gårdavägen 2, Göteborg (lokal Pater Noster)
Förslag till dagordning:
1. Val av justeringsperson
2. Godkännande av dagordning
3. Flerårig verksamhetsinriktning 2016-2020 (beslut)
4. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 2011-2014,
överlämnandehandling (beslut)
5. Mellankommunal kustplanering, Ida Lindbergh och Lars Heineson,
GR (information)
6. Detaljplan för Kongahälla Östra, Kungälvs kommun, Gärdet 1:20,
Intendenten 1 m.fl. i centrala Kungälv, samråd (beslut)
7. Funktionellt prioriterat vägnät, Cecilia Kvist och Nikolina Verovic, GR
(information och beslut) Handling skickas separat
8. Val av lokalisering för väg 353, tvärförbindelse E20-väg 40 delen
Bårhult-Åstebo i Härryda och Partille kommuner (beslut)
9. E6.21 Lundbyleden, delen Brantingsmotet – Ringömotet, Göteborgs
Stad, vägplanbeskrivning (beslut) Handling skickas separat
10. Kungörande och granskning av järnvägsplan för Västlänken, en
tunnel för pendel- och regiontåg i Göteborgs Stad och Mölndals stad,
Västra Götalands län (beslut) Handling skickas separat
11. Ändring av detaljplaner för järnvägstunneln Västlänken mellan
Gullbergsvass och Almedal, samt detaljplan för järnvägstunneln
Västlänken (tunnelmynningar, schakt mm), granskningshandling
(beslut) Handling skickas separat
Göteborgsregionens kommunalförbund
12. Rapport från verksamheten (information)
•
Smart energi-överenskommelser
•
Gemensam samhällsplanering Göteborg-Borås
•
Förstudie Pilotanläggning för vattenförsörjning i Gråbo
13. Övriga frågor
•
Återkoppling fråga om nya regler för Strandskydd
14. Nästa sammanträde
Bifogas:
•
Handlingar
•
Protokoll från föregående sammanträde
Vägbeskrivning till GR:
http://www.grkom.se/omwebbplatsensokkontakt/kontaktagr.4.5f30b95110fd8ec51a80001
75.html
Åk kollektivt: Tag spårvagn 2, 6, 8 eller 13 till hållplats Ullevi Södra, alternativt spårvagn 1
eller 3, eller buss 60, till hållplats Ullevi Norra. Fem minuters promenad österut.
_________________________________________________________
För mer information, kontakta:
Joanna Friberg, styrgruppens sekreterare
[email protected], tel: 031-335 51 24, mob: 0703-35 68 76
Göteborgsregionens kommunalförbund
Styrgruppsärende
2015-01-14
Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Underlag till flerårig verksamhetsinriktning från
styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Arbetet med en flerårig verksamhetsinriktning samt rambudget inför
verksamhetsåret 2016 har under hösten diskuterats i samtliga
styrgrupper vars förslag till inspel kommer att sammanställas till ett
samrådsunderlag. Detta samrådsunderlag remitteras under våren 2016
till medlemskommunerna för att slutligen fastställas i
förbundsfullmäktige.
Vid sammanträdet 2014-11-13 diskuterades bl a behov av en
materialförsörjningsplan, beredningsansvar för det delregionala
kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR) samt en eventuell
revidering av den regionala handelsstrategin från 2010. Utifrån denna
diskussion har kansliet sammanställt styrgruppens inspel som underlag i
arbetet med den fleråriga verksamhetsinriktningen, se bifogat underlag.
Styrgruppen diskuterade även sin roll och arbetsformer. Respektive
styrgrupps roll kommer översiktligt att beskrivas i den fleråriga
verksamhetsinriktningen. Styrgruppens diskussion kring framtida
arbetsformer tas upp som medskick i överlämnandehandling till
kommande styrgrupp.
Förslag till beslut
Att anteckna informationen.
Göteborg 2014-12-02
Birgitta Hellgren
/Pia Arnesson
Göteborgsregionens kommunalförbund
2014-12-02
Pia Arnesson
Underlag till flerårig verksamhetsinriktning från
styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Vi tar ett gemensamt ansvar för regionstrukturen
Genom Strukturbild för Göteborgsregionen, som är en överenskommelse
som innebär att vi tar gemensamt ansvar för att den regionala
strukturen är långsiktigt hållbar, visar vi hur vi kan skapa en stark och
långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets
möjligheter.
Större regioner har i de flesta fall bättre förutsättningar för tillväxt då de
har ett större utbud av arbetstillfällen, branscher, kompetenser samt ett
attraktivt utbud av upplevelser, kultur, varor och tjänster. Vi har genom
måldokumentet Hållbar Tillväxt en medveten strategi för att främja
regionens utveckling. Vi vill ge människor möjlighet att välja ett hållbart
vardagsliv.
Detta gör vi genom att:
•
Ägna särskild uppmärksamhet åt hur vi möter framtida
transportbehov på ett hållbart sätt.
•
Etableringar som kan få betydande påverkan på den regionala
strukturen och trafiken kommer till stånd i lägen som bidrar till
en hållbar utveckling.
•
Aktualisera intentionerna i GR:s handelsstrategi och verka för att
dess intentioner följs i kommunernas planeringsarbete för att
därigenom bidra till att stärka den regionala strukturen.
Människors köp- och resmönster har regional betydelse. Det är
därför viktigt att handelsetableringar som kan få betydande
påverkan på den regionala strukturen och trafiken lokaliseras i
lägen som bidrar till hållbar utveckling. För att kunna bedöma
dels enskilda projekt - men framförallt den samlade effekten behövs baskunskap om handelns utveckling i regionen. GR:s
arbete ska syfta till att tydliggöra handelns villkor och betydelse
som näringsgren i Göteborgsregionen bl a genom att lyfta
strategiska frågor som rör handelns utveckling och skapa
gemensam kunskap om handelns utmaningar inför framtiden.
•
Stärka regionens attraktionskraft genom att de gröna kilarna och
kustzonen utvecklas. I en storstadsregion är grönska och vatten
ovärderligt. GR har påbörjat ett långsiktigt arbete för att ta
Göteborgsregionens kommunalförbund
tillvara och utveckla regionens grön- och blåstruktur. När
Göteborgsregionen växer krävs ökad samverkan för att hitta bra
helhetslösningar när ny bebyggelse och infrastruktur tillkommer.
Vi behöver också gemensamma kunskapsunderlag om grön- och
blåstrukturens värden, bland annat för att få beslutsunderlag
som speglar effekter över kommungränserna. Kusten och havet
är t ex en gemensam resurs som i många fall kräver
mellankommunalt och regionalt samarbete för att förvaltas och
nyttjas på ett klokt sätt.
Infrastruktur som möjliggör effektivt resande
Idag konkurrerar vi i Västsverige tillsammans på en global marknad. För
att behålla arbetstillfällen och möjligheter att bo och verka i regionen
behöver arbetsmarknaden växa. Vi tror att om Göteborgs lokala
arbetsmarknad år 2030 ökar till 1,75 miljoner invånare vilket kommer
att förbättra arbetsmarknadens villkor och både arbetstagare och
arbetsgivare får fler valmöjligheter. Med strategiska satsningar skapas
möjligheter för fler att välja var de vill bo och arbeta och vi vill därför
utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv
kollektivtrafik.
För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi i Västra Götaland år 2030
så krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning
av fler arbetsresor till cykel är en viktig del i den omställningen.
Detta gör vi genom att:
•
Skapa strategiska förutsättningar för investeringar i väg och
järnväg.
•
Vara beredande till det delregionala kollektivtrafikrådet i
Göteborgsregionen.
•
Bevaka och delta i statens och Västra Götalandsregionens
infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvara
Göteborgsregionens intressen och vid behov kunna agera.
•
Medverka och stödja arbetet med att genomföra
Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen, K2020, och
Västsvenska paketet som är viktiga pusselbitar för att utveckla
en attraktiv region där fler får tillgång till jobb, studier, bostäder,
kultur, natur och fritidsaktiviteter.
•
GR är medlem i den europeiska organisationen Airport Regions
Conference (ARC) och tar aktiv del i den kunskap som byggs upp
inom ARC.
•
GR är medlem i Europakorridoren som verkar för att förverkliga
Götalandsbanan – en järnväg mellan Göteborg och Stockholm via
Jönköping.
Göteborgsregionens kommunalförbund
•
Medverka till att en god regional hantering av materialförsörjning
till bygg- och anläggningsverksamhet kommer till stånd.
Gemensam plattform för boendefrågor
Näringslivets investeringar styrs i hög grad till regioner där människor
väljer att bosätta sig och för att Göteborgsregionen fortsatt ska ha en
god utveckling krävs ett ökat och varierat bostadsbyggande. En regional
utmaning är att skapa boende för de grupper i samhället som inte själva
har förutsättningar att realisera önskat boende. Genom att stimulera
befolkningstillväxten och ta vara på de möjligheter en fortsatt
regionförstoring ger kan de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i
samt besöka Göteborgsregionen stärkas. GR har som regionplaneorgan
uppgiften att arbeta med, och skapa en gemensam plattform kring,
boendefrågan.
Detta gör vi genom att:
•
Verka för att tillkommande bebyggelse stärker en hållbar
regionstruktur.
•
Verka för en samsyn i boendefrågan genom en regional
boendeplanering.
•
Effektivisera bostadsbyggandet som en av förutsättningarna för
en ökande befolkning.
GR bidrar genom detta till att skapa möjligheter till effektivare
infrastruktur och större rörlighet på arbetsmarknaden. Med regionalt
kunskapsbyggande får kommunerna lokalt underlag för sin
bostadsförsörjning.
Avfall, vatten och avlopp är en del av infrastrukturen
Avfalls-, vatten- och avloppshantering är en grundläggande del av
samhällets infrastruktur. Allt högre krav ställs på god service, robusthet
i systemen och effektivitet för att klara morgondagens utmaningar och
behov. För avfallshanteringen gäller att bryta sambandet mellan
ekonomisk tillväxt och tillväxt i sopberget. Och en ökad
befolkningstillväxt ställer större krav på en robust vattenförsörjning av
god kvalitet. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en trygg och
långsiktigt hållbar vattenförsörjning är därför avgörande för ett
fungerande samhälle. Allt detta ställer i sin tur krav på väl fungerande
avloppssystem som knyter samman kretsloppscirkeln. Detta är viktiga
delar i arbetet med att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional
struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter.
Detta gör vi genom att:
Göteborgsregionens kommunalförbund
•
Verka för en samsyn kring möjligheter och problem kring Göta
älv och dess närområde samt för att en god vattenkvalitet i Göta
älv och dess biflöde säkerställs.
•
Samordna arbetet som rör den framtida regionala
vattenförsörjningen i Göteborgsregionen, enl den regionala
vattenförsörjningsplanen, antagen 2014.
•
Verka för att intentionerna i GR:s avfallsplan A2020, antagen
2010, följs i kommunernas planeringsarbete med avfallsfrågor.
Ren luft och friskt vatten
För att stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt
besöka Göteborgsregionen måste vår livsmiljö värnas från skadlig
påverkan och alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten.
Detta gör vi genom att:
•
Följa utvecklingen och ta initiativ till sådana åtgärder att så att
gällande miljökvalitetsnormer kan klaras och klimatmål nås.
•
Utifrån de övergripande konsekvenserna av en global
klimatförändring utveckla en samsyn kring hur dessa frågor kan
hanteras lokalt och regionalt.
•
Luftvårdprogrammet i Göteborgsregionen som kartlägger
luftmiljön och verkar för en bättre luftkvalitet i
Göteborgsregionen.
•
Miljösamverkan i Västra Götaland som syftar till att effektivisera
•
Göta älvs vattenvårdsförbund som har till uppgift att verka för en
miljö- och hälsoskyddsarbetet.
god vattenvård och vattenkvalitet i älven.
•
Bohuskustens vattenvårdsförbund som har till uppgift att verka
för en god vattenvård och vattenkvalitet utmed Bohuskusten.
•
Vattenråd som arbetar för att klara kraven i EUs vattendirektiv.
•
Kalkning av försurade sjöar och vattendrag i stora delar av
Göteborgsregionen.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Styrgruppsärende
2015-01-14
Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
verksamheten 2011-2014, överlämnandehandling
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har gett kansliet i uppdrag
att sammanställa en överlämnandehandling för den kommande
styrgruppen. Handlingen beskriver kortfattat huvuddragen inom
områden som styrgruppen behandlat under mandatperioden 2011-2014
med bäring på kommande mandatperiod.
På sammanträdet den 13 november diskuterades innehållet och
handlingen har kompletterats med följande:
•
GR skall verka för att etablera ett regionalt perspektiv i den
kommunala cykelplaneringen och genom det skapa
förutsättningar för att bygga samman regionen.
•
I arbetet med att förverkliga Götalandsbanan understryker
styrgruppen vikten av att verka för att sträckan Göteborg-Borås
dras via Mölndal.
•
Se över styrgruppens arbetsformer samt mötesfrekvens.
•
Regelbundet informera om pågående arbete i de projekt och
processer som GR aktivt deltar i.
Handlingen har även kompletterats med ”Regionala uppdrag med
politisk representation”.
Förslag till beslut
Att godkänna överlämnandehandling för verksamheten 2011-2014.
Göteborg 2014-12-02
Birgitta Hellgren
/Pia Arnesson, Cecilia Kvist
Göteborgsregionens kommunalförbund
Promemoria
2014-12-02
Pia Arnesson
Cecilia Kvist
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
verksamheten 2011-2014, överlämnandehandling
Det regionala uppdraget
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad arbetar på uppdrag av
förbundsstyrelsen och bereder frågor som rör regional planering, främst
inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen bevakar
utvecklingen inom dessa sakområden samt tar de initiativ som
utvecklingen föranleder genom att få till stånd och kontinuerligt
genomföra ett aktivt idé- och erfarenhetsutbyte.
Förbundsstyrelsen beskriver genom mål- och strategidokumentet
Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional
struktur (antagen av förbundsfullmäktige i juni 2013) de grundläggande
utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling. Hållbar tillväxt är en
uppdatering av det tidigare antagna mål- och strategidokumentet
Uthållig tillväxt. Som stöd för arbetet med att nå uppsatta mål har
dokumentet Strukturbild för Göteborgsregionen – En överenskommelse
om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är
långsiktigt hållbar (godkänd av förbundsstyrelsen i maj 2008) tagits
fram. Strukturbilden visar huvuddragen i regionens fysiska struktur och
ligger till grund för ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid.
Förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse har därmed lagt en tydlig
grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden.
Utifrån dessa mål- och strategidokument har denna styrgrupps ambition
varit att koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett
helhetstänkande. Principdiskussioner kring regionala frågeställningar har
aktualiserats i samband med t ex remissyttranden över kommunala
översiktsplaner och infrastrukturutredningar. Styrgruppen har också
behandlat detaljplaner när dessa bedömts ha regional betydelse.
GR är regionplaneorgan
GR är sedan 1988 av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt planoch bygglagen (PBL) och därmed bärare av det regionala perspektivet i
olika planprocesser. På förbundsstyrelsens uppdrag leder styrgruppen
för miljö och samhällsbyggnad detta arbete och bereder sådana frågor
1
Göteborgsregionens kommunalförbund
som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Kortfattat är
huvuduppgifterna att:
•
biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala
synpunkter,
•
följa regionala frågor inom ansvarsområdet,
•
låta utreda förhållanden som har regional räckvidd,
•
fortlöpande följa statlig och kommunal planering,
•
samråda vid upprättande av förändring av översiktsplaner och
detaljplaner (när dessa får regionala konsekvenser),
•
förse kommunerna med underlag ifråga om mellankommunala
frågor,
•
underlätta information om regionala förhållanden mellan och
inom kommunerna.
Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen
GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen – förankrat i varje
medlemskommun – uppdraget att samordna planeringen av
transportinfrastrukturen i regionen. Detta uppdrag, där styrgruppen är
beredande, innebär att GR ska:
•
ansvara för samordningen av all regional infrastrukturplanering,
d v s sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera
medlemskommuner,
•
representera kommunerna i olika organisationers arbets- och
ledningsgrupper som behandlar regional infrastrukturplanering,
•
ansvara för utformningen av remissvar över sådana utredningar
som berör regional infrastrukturplanering och som tillställs GR
och/eller medlemskommunerna. Utformningen av svaren ska ske
i samråd med berörda kommuner,
•
företräda medlemskommunerna gentemot staten och Västra
Götalandsregionen i frågor som berör regional
infrastrukturplanering,
•
initiera utredningar om regional infrastrukturutbyggnad på eget
initiativ eller efter framställan från medlemskommunerna.
Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen
Luftvårdsprogrammet startades 1980 och har sedan dess arbetat för att
kartlägga luftmiljön och verka för en bättre luftkvalitet i
Göteborgsregionen. Arbetet syftar bl a till att informera om
luftkvaliteten och ta fram underlag för samhällsplaneringen. Det innebär
att följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att gällande
miljökvalitetsnormer kan klaras och att klimatmålen nås. I programmet
samarbetar GR:s tretton kommuner, företag och Trafikverket.
2
Göteborgsregionens kommunalförbund
Samverkan sker också med länsstyrelserna i Västra Götalands län och
Hallands län samt Chalmers, Universitetet m fl. Styrgruppen för miljö
och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen
för luftvårdsprogrammet och övriga representanter kommer från
näringslivet, Trafikverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Styrgruppen har haft två sammanträden per år och varje år anordnas en
Luftvårdsdag.
Styrgruppens sammansättning
Alla GR:s medlemskommuner har varit representerade i styrgruppen för
miljö och samhällsbyggnad som haft 15 ledamöter. Styrgruppen har
under perioden 2011-2014 haft följande sammansättning:
Owe Nilsson (S), Göteborg, ordförande t o m februari 2012
Johan Nyhus (S), Göteborg, ordförande fr o m mars 2012
Martin Wannholt (M), Göteborg, vice ordförande
Rolf Gustafsson (S), Ale
Thorsten Larsson (M), Alingsås
Kia Andréasson (MP), Göteborg
Anna Palmér (S), Härryda
Ulrika Landergren (FP), Kungsbacka
Mats Frisell (S), Kungälv
Douglas Thisell (M), Lerum
Ulf Wetterlund (FP), Lilla Edet
Kajsa Hamnén (M), Mölndal
Lasse Selander (V), Partille
Arne Olsson (C), Stenungsund
Gunilla Nordberg (S), Tjörn
Rolf Edvardsson (S), Öckerö
Styrgruppen har haft fem-sex sammanträden per år.
Vad har styrgruppen arbetat med?
GR är genom styrgruppen bärare av det regionala perspektivet inom de
aktuella sakområdena (miljö och samhällsbyggnad) och verkar genom
medverkan från såväl politisk som tjänstemannanivå i en rad nätverk,
arbets-, lednings- och styrgrupper. Ett viktigt stöd för gemensam
kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte ges av de
tjänstemannanätverk som finns inom GR, t ex samhällsbyggnadschefer
och miljöchefer. Dessutom finns nätverk som bildats särskilt för att
utveckla kunskap och arbetet inom prioriterade temaområden t ex
boende, infrastruktur, grön- och blåstruktur samt avfalls och VA-frågor.
3
Göteborgsregionens kommunalförbund
Nedan följer huvuddragen inom områden som styrgruppen behandlat
under mandatperioden samt ett axplock ur ärendefloran.
Bostadsbyggande och boendemöjligheter för alla
Styrgruppen verkar för att bidra till ett balanserat bostadsbyggande av
hög kvalitet och till acceptabla kostnadsnivåer. Till stöd för arbetet finns
bostadsnätverket, ett tjänstemannanätverk med företrädare från
medlemskommunerna. Nätverket följer utvecklingen på
bostadsmarknaden och bostadsbyggandets lokalisering i förhållande till
intentionerna i strukturbilden. Nätverket har bl a initierat studien Är det
lönsamt att bygga tätt som utrett hur den kommunala budgeten
påverkas av hur tätt tillkommande bebyggelse lokaliseras. Studien är en
pilotstudie med Kungälvs kommun som hypotetiskt beräkningsunderlag.
2013 startades ett nytt nätverk med kommunernas mark- och
exploateringschefer i syfte att utveckla den regionala synen på mark och
exploatering.
I mars 2012 arrangerade GR tillsammans med Länsstyrelsen i Västra
Götaland konferensen Fler bostäder – hur gör vi? som syftade till att
sätta fokus på bristen på bostäder och boendemöjligheter i regionen.
Inför konferensen togs en antologi med samma titel fram. Som ett
resultat av konferensen beslöt styrgruppen att anordna ”mjuka samråd”
med aktörerna på marknaden kring regional boendeplanering.
Inom ramen för bostadsfrågor har styrgruppen också medverkat i
arbetet med en kommungemensam plattform för att främja nyanländas
inträde på arbetsmarknaden som letts av styrgruppen för
arbetsmarknad.
Enligt 2014 års reviderade bostadsförsörjningslag skall GR som
regionplaneorgan göra en regional bedömning av kommunernas
bostadsförsörjningsprogram. Hittills har fem sådana yttranden avgetts.
Som regionplaneorgan har styrgruppen också valt att yttra sig över
Slutbetänkande av bullersamordningsutredningen då detta behandlar
angelägna frågor för planering och byggande i regionen. Efter
medlemskommunernas kritik på Byggkravsutredningen betänkande
valde GR att i ett gemensamt svar yttra sig över detta.
Stort fokus på transportinfrastruktur
I början av mandatperioden fick styrgruppen ta del av en
sammanställning av GR:s tidigare ställningstaganden avseende
transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen som grund för
kommande arbete med infrastrukturplanering. Styrgruppen har varit
beredande vad gäller GR:s samordningsansvar för
4
Göteborgsregionens kommunalförbund
infrastrukturplaneringen samt följt utvecklingen inom området. Detta
innebär att styrgruppen yttrat sig över ett antal remisser, bl a:
•
Järnvägsutredning för dubbelspår på hamnbanan (delen
Eriksberg – Pölsebo),
•
•
Idéstudie för södra Bohusbanan
Förstudie väg 549 tvärförbindelse E20-väg 40 (Härryda och
Partille kommuner)
•
Åtgärdsvalstudie för Västra stambanan genom Västra Götaland
•
Tillåtlighetsprövning för Västlänken
Under den senare delen av mandatperioden har arbetet med revidering
av regional respektive nationell transportinfrastrukturplan inför
planperioden 2014-2025 genomförts.
Styrgruppen har kontinuerligt fått information om pågående arbete inom
Västsvenska paketet. GR medverkar, förutom i lednings- och
samordningsgrupper, i ett antal arbetsgrupper. Inom ramen för paketet
har GR också förstärkt kansliet med en strategisk kommunikatör och en
kommunrådgivare med uppgift att stödja kommunerna i
genomförandefasen. För att förverkliga potentialen i de
infrastruktursatsningar som görs inom paketet bildades 2012 ett nätverk
för hållbart resande som på olika sätt stödjer kommunerna i deras
arbete för att skapa förutsättningar för nya vägvanor i
arbetsmarknadsregionen.
Vad gäller kollektivtrafik har styrgruppen bevakat att kommunala planer
och större investeringar i infrastrukturen aktivt bidrar till att målen i
K2020 (Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen) nås. Programmet
utgör vägledning för utveckling av regionens kollektivtrafik där ett av
målen är att minst 40% av resorna ska göras med kollektivtrafik år
2025. Tillsammans med berörda kommuner har t ex ett
kunskapsunderlag som övergripande beskriver funktion, förutsättningar
och behov för sträckan Göteborg-Alingsås på Västra stambanan tagits
fram. Under 2012 inleddes en diskussion med kommunerna och berörda
parter kring en eventuell fortsättning av K2020, men inget
ställningstagande har gjorts.
Ett steg i arbetet för att nå målen i Hållbar tillväxt är den
kunskapsöversikt om urbana stationssamhällen som tagits fram utifrån
intentionerna i GR:s strukturbild. Inom ramen för Mistra Urban Futures
projektleder GR tillsammans med Trafikverket nu forskningsprojektet
Det urbana stationssamhället – vägen mot ett resurssnålt resande som
syftar till att öka kunskapen och förståelsen för det komplexa i
stationsnära placering och skapa förutsättningar för fler stationsnära
etableringar. På så sätt kan stadsplanering och transportplanering
integreras.
5
Göteborgsregionens kommunalförbund
I kartläggningsrapporten Hur planerar kommunerna inom
Göteborgsregionen för cykel? har kommunernas cykelsatsningar på kort
och lång sikt sammanställts och ligger nu till grund för ett fortsatt
arbete kring vision, syfte och mål för en regional cykelplan.
I arbetet med att förverkliga Götalandsbanan har alla 13 kommuner i GR
beslutat att medfinansiera en utredning av ny järnväg för sträckan
Göteborg-Borås för att möjliggöra ett helhetsgrepp av
järnvägsplaneringen i stråket. Därtill har GR tillsammans med Sjuhärads
kommunalförbund och berörda kommuner längs sträckan påbörjat ett
samarbete för gemensam samhällsplanering för stärkt tillväxt i stråket.
GR har under mandatperioden medverkat i det treåriga EU-projektet
Catch MR (Cooperative approaches to transport challenges within the
Metropolitan Regions) med syftet att öka förståelsen för de utmaningar
inom transportsektorn som de medverkande storstadsregionerna står
inför. Arbetet resulterade i Guide on efficient mobility and sustainable
growth in Metropolitan Regions som innehåller rekommendationer för
hållbara transportlösningar i storstadsregioner.
GR har deltagit i EU-projektet The Scandinavian 8 million city som ser
på möjligheterna att binda samman regionerna längs sträckan Oslo –
Göteborg – Köpenhamn till en sammanhängande funktionell
arbetsmarknadsregion. Projektet avslutades 2014 och diskussion pågår
om möjlig fortsättning.
Grön- och blåstruktur i en växande storstadsregion
Under 2013 påbörjades ett långsiktigt arbete med att utveckla
strukturbilden med fokus på grön- och blåstruktur. Ett exempel är de
två pilotprojekt med syfte att stärka samverkan över kommungränser
som har påbörjats i två av regionens gröna kilar: Delsjön-Härskogen och
Slottsskogen-Sandsjöbacka. Just nu pågår en utredning om Tysta
områden som visar utbredningen av olika bullernivåer med hänsyn till
topografi och som kan användas som underlag i framtida
planeringsprojekt i regionen. Ett annat exempel är arbetet med att
utveckla kustzonen genom mellankommunal kustzonsplanering där en
förstudie inletts under hösten 2014 som tittar på hur ett fördjupat
samarbete kring kust- och havsfrågor kan se ut mellan de åtta
deltagande kustkommunerna från Kungsbacka i söder till Uddevalla i
norr. Till grund för arbetet har seminarier kring ekosystemtjänster,
utvecklingen i kustzonen samt rekreation och friluftsliv genomförts.
I broschyren På väg mot en grönare region som GR, tillsamman med
BRG, har tagit fram beskrivs med ett antal goda exempel från
medlemskommunerna hur Göteborgsregionen kan bli miljövänligare.
6
Göteborgsregionens kommunalförbund
Exemplen visar på miljöarbete kring byggnader, resor, naturen,
konsumtion, energi och avfall.
GR har också ökat sitt engagemang för regional grönstruktur genom att
mer aktivt ta del i remisser inom området, bl a har styrgruppen yttrat
sig över remiss angående översyn och revidering av riksintresseområde
för friluftslivet i Västra Götalands län.
Klimat och sårbarhet
GR arbetar på olika sätt med frågor som har bäring på klimat och
sårbarhet. I vattenvårdsförbund och vattenråd pågar sedan många år
ett arbete kring frågor om vattenkvalitet och vattenskydd m m och inom
K2020 arbetas för att minska klimatpåverkan från vårt dagliga resande.
Göta älv är ett av elementen i GR:s strukturbild och i hög grad
strukturerande för regionens utveckling. Som en del i arbetet med att
utveckla en samsyn kring de problem och möjligheter som finns kring
älven och dess närområde pågår ett arbete att skapa ett gemensamt
vattenskyddsområde för Göta älv. GR:s VA-nätverk har som
referensgrupp medverkat i det treåriga EU-projektet VISK (Virus i
vatten) om mikrobiologiska risker i vattenförsörjningen som avslutades
under 2013.
GR beviljades 2007 bidrag, s k guldklimpar, från Naturvårdsverkets
Klimatinvesteringsprogram för åtgärder som bedömts särskilt effektiva
för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta projekt som syftade till
att begränsa klimatpåverkan från vårt dagliga resande avslutades under
2011.
Tillsammans med länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västra
Götalandsregionen och BRG har GR inom ramen för projektet Clean
Shipping arbetat för att begränsa sjöfartens miljöpåverkan.
Verksamheten formaliserades 2012 genom bildandet av föreningen
Clean Shipping Index. Föreningen äger nu rätten till indexet medan en
lastägarförening svarar för drift och utveckling av indexet.
Hösten 2013 informerades styrgruppen om en IPCC-rapport om klimat
och sårbarhet. (Intergovernmental Panel on Climate Change som
förkortas IPCC är FN:s klimatpanel). Vidare har styrgruppen yttrat sig
över Utredningen om fossilfri fordonstrafik som tar ett helhetsgrepp
kring vägtrafikens klimatpåverkan i Sverige.
GR har i Hållbar tillväxt ställt sig bakom Klimatstrategi för Västra
Götaland för att minska beroendet av fossil energi i Västra Götaland.
Smart Energi är en process för att nå målen i klimatstrategin.
7
Göteborgsregionens kommunalförbund
Arbetet sker primärt genom överenskommelser där GR koordinerar
projekten Ökad arbetspendling med cykel, Ökad matavfallsinsamling
samt Avfallsminimering.
Trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning
Styrgruppen verkar för att säkra och förbättra vattenkvaliteten i Göta
älv m fl vattendrag. Parallellt bevakas behovet av en alternativ regional
vattentäkt för att minska känsligheten av störningar vid eventuella
föroreningar i Göta älv. Under 2011 påbörjade GR, som tidigare nämnts,
ett arbete för att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde utmed
Göta älv, bl a för att långsiktigt säkerställa dess funktion som
råvattentäkt. Samtidigt verkar GR, tillsammans med Göteborgs och
Lerums kommuner, för att marken i Gråbodeltat ska säkerställs för en
möjlig framtida komplettering av vattenförsörjningen i regionen. En
förstudie i syfte att undersöka möjligheterna att få till stånd en
pilotanläggning för vattenproduktion i Gråbodeltat har påbörjats.
Våren 2014 godkändes Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen
(revidering av vattenförsörjningsplanen från 2003) efter att ha
remitterats till 40 remissinstanser. Planen är ett vägledande
handlingsprogram för hushållning med vatten och ligger till grund för en
samordning av den kommunala planeringen.
Under mandatperioden har styrgruppen yttrat sig över bl a förslag till
riksintresse för dricksvattenförsörjning för Göteborgs stads anläggningar
som försörjer Göteborgs kommun, nästan hela Öckerö kommun och
delar av Ale, Partille och Mölndals kommuner.
Avfall – en viktig del av samhällets infrastruktur
Hösten 2010 antogs Avfallsplan för Göteborgsregionen (A2020) och med
utgångspunkt i denna plan slöt GR:s medlemskommuner 2011 ett avtal
om regional samverkan inom avfall, vatten och avloppsområdet och en
regional kretsloppstjänst inrättades. Syftet är att lösa
regiongemensamma frågor och genomföra gemensamt
utvecklingsarbete och satsningar som är relevanta för avtalets parter.
Handlingsplaner utarbetas årligen som ger vägledning i det
gemensamma arbetet med att uppnå målen i A2020.
Inom detta sakområde har styrgruppen under mandatperioden yttrat sig
över ett betänkande avseende resurseffektiv avfallsutredning.
8
Göteborgsregionens kommunalförbund
Handel – en del av näringslivet
Handel är en del av näringslivet och med stöd av BRG:s handelsgrupp,
ett tjänstemannanätverk med företrädare för medlemskommunerna och
handeln, förs kontinuerligt samtal om handel. Till stöd för arbetet finns
GR:s Handelsstrategi för Göteborgsregionen från 2010.
Temadiskussioner har förts kring bl a hållbar stadsutveckling i nordöstra
Göteborg, hur handeln – i den egna kommunen och i
grankommuner/region – påverkas av en större handelsetablering samt
hur mindre kommuner arbetar med handelsfrågor.
Kommunala översiktsplaner och detaljplaner
Styrgruppen har varit beredande instans och till förbundsstyrelsen lagt
fram förslag till remissyttranden över översiktsplaner i vilka det
regionala perspektivet lyfts fram. Under mandatperioden har
översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner från följande kommuner
behandlats:
•
Översiktsplan för Alingsås (Alingsås kommun)
•
Översiktsplan 2010 (Kungälvs kommun)
•
Översiktsplan 2012 (Härryda kommun)
•
Översiktsplan 2013 (Tjörns kommun)
•
Centrala Partille (Partille kommun)
•
Jeriko – Jonsered (Partille och Lerums kommuner)
•
Fässbergsdalen (Göteborgs och Mölndals kommuner)
•
Mölndalsåns dalgång (Göteborgs och Mölndals kommuner)
•
Åsa (Kungsbacka kommun)
•
Lödöse (Lilla Edets kommun)
Styrgruppen har även yttrat sig över detaljplaner och andra strategiska
dokument som bedömts ha regional betydelse bl a:
•
Handel och bostäder i Gamlestaden (Göteborgs kommun)
•
Kållereds köpstad (Mölndals kommun)
•
Bro över Göta älv (Göteborgs stad)
•
Tjuvkils huvud (Kungälvs kommun)
•
Program för Spekeröds by (Stenungsunds kommun)
•
Program för centrala Öckerö (Öckerö kommun)
•
Tre strategiska inriktnings- och planeringsdokument för det
framtida Göteborg: Utbyggnadsplanering, Trafikstrategi och
Grönplan.
•
Planering på djupet – fysisk planering av havet.
•
Ansökan om nytt miljötillstånd för Landvetter flygplats
Tidigare styrgrupp ställde sig bakom ett generellt yttrande för att belysa
det regionala perspektivet i kommunala vindbruksplaner. I övrigt
saknar GR mål- eller strategidokument för att i t ex remissvar kunna
9
Göteborgsregionens kommunalförbund
avge specifika synpunkter rörande energifrågor.
Särskilda uppdrag
Med utgångspunkt från framtagna mål och strategier har GR uppdrag
som direkt eller indirekt faller inom ramen för styrgruppens
ansvarsområde.
Kalkning av försurade sjöar och vattendrag. GR planerar och genomför i
nära samarbete med länsstyrelserna årliga sjö- och våtmarkskalkningar
i regionen. Kalkningsverksamheten finansieras till största delen av
statsbidrag och resterande kostnader står berörda kommuner för. Det
innebär att kommunerna betalar en avgift till GR som skall täcka alla
kostnader för kansliets administrativa arbete.
Göta älvs vattenvårdsförbund har till uppgift att verka för en god
vattenvård och vattenkvalitet i älven. Det är en frivillig sammanslutning
av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta älv och
dess biflöden. För administration och projektledning köper
vattenvårdsförbundet tjänster från GR.
Bohuskustens vattenvårdsförbund har till uppgift att verka för en god
vattenvård och vattenkvalitet utmed Bohuskusten. Fr o m halvårsskiftet
2014 köper förbundet tjänster för administration och projektledning från
GR.
Vattenråd arbetar för att klara kraven i EU:s vattendirektiv (allt vatten
ska till 2015 ha uppnått god ekologisk och kemisk vattenstatus). GR
har uppdraget att administrera verksamheten för de tre vattenråd som
hittills bildats: Göta älvs vattenråd samt vattenråden för Säveåns
respektive Mölndalsåns delavrinningsområden. Syftet är att skapa
delaktighet, engagemang och lokal förankring i vattenfrågor. GR:s roll är
att fungera som samverkansorgan och bidra med synpunkter kring
arbetet med vattenförvaltning.
Regionala uppdrag med politisk representation
Styrgruppens presidium Johan Nyhus och Martin Wannholt har
tillsammans med Anna-Lena Hohlberg representerat GR i
Åtgärdsvalstudie Västra stambanan genom västra Götaland.
Projekt och processer som ger mervärde
GR deltar genom kansliet i olika projekt och processer som faller inom
styrgruppens ansvarsområde och bidrar till hållbar utveckling, t ex:
10
Göteborgsregionens kommunalförbund
•
GR är medlem i den europeiska intresseorganisationen ARC
(Airport Regions Conference) som är ett europeiskt nätverk av
regioner och kommuner med internationella flygplatser. GR tar
aktivt del av kunskap om hur man hanterar flygets
konsekvenser, såväl positiva som negativa, som byggs upp inom
ARC.
•
Föreningen Europakorridoren, där GR är medlem, verkar för att
höghastighetsbanorna Götalandsbanan och Europakorridoren ska
komma till stånd.
•
Miljösamverkan Västra Götaland är ett projektsamarbete som
syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet genom
att ge stöd både till myndighetsutövning och till informativa och
uppmuntrande insatser. Under mandatperioden har även arbete
rörande livsmedelstillsyn tillkommit.
•
Mark för näringslivet är ett projekt som drivs i samverkan med
BRG och syftar till att stärka regionens konkurrenskraft genom
att erbjuda mark i attraktiva lägen. Det webbaserade
marknadsfönstret Markdatabasen, är ett instrument som ska
underlätta etableringsprocessen.
•
Mistra Urban Futures är ett globalt forskningscentrum med målet
att förändra stadsutvecklingen i en mer hållbar riktning.
Göteborg, och därmed Göteborgsregionen, har här haft möjlighet
att profilera sig internationellt i frågor om hållbar stads- och
regionutveckling. GR har bl a medverkat i projekten
Medborgardialog i Gråbo, Städer som värdenätverk och Kunskap
och arbetssätt för en rättvis och socialt hållbar stad.
Styrgruppen har även fått information om pågående statliga utredningar
som exempelvis skredriskkatering för Göta älvområdet.
Inför ny mandatperiod
Styrgruppen har diskuterat frågor, och även initierat uppdrag, som den
nya styrgruppen föreslås arbeta vidare med.
Inom bostadsuppdraget planeras inför en ny bostadskonferens som är
en uppföljning av 2012 års bostadskonferens ”Fler bostäder – hur gör
vi?”. Syftet är att skapa en gemensam plattform i regionen där olika
intressen kan mötas för att vid behov kunna agera gemensamt.
Regeringen tillsatte under 2013 en Kommitté för regional planering och
bostadsbyggande. GR har haft inledande diskussioner med kommittén
för att synliggöra rollen som regionplaneorgan, och detta arbete behöver
följas av den nya styrgruppen.
11
Göteborgsregionens kommunalförbund
Styrgruppen har uttryckt en önskan om att inom GR lägga grunden för
en gemensam syn på vad vi vill ha för utveckling i huvudstråken och har
föreslagit att arbetsgrupper med politiska företrädare bildas efter valet.
Länsstyrelsen har, i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra
Götalandsregionen, tagit fram förslag till nya regionala miljömål för
Västra Götaland. Syftet är att lyfta fram regionala särdrag och områden
som kräver ytterligare insatser, och pågående arbete kan behöva följas
av den nya styrgruppen.
Under 2011 aktualiserades frågan om materialförsörjning och regionens
behov av bergtäkter samt dess påverkan på miljö och infrastruktur. En
förstudie som belyser problemställningen togs fram som underlag för
fortsatta diskussioner. Frågan har därefter behandlats både i GR:s
förbundsstyrelse och styrgrupp som, i samband med ärendets
behandling, konstaterade att det saknades ekonomiska förutsättningar
att genomföra en materialförsörjningsplan.
I slutet av mandatperioden väcktes frågan om en förändrad organisation
för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR). Från
det delregionala rådet i Göteborgsregionen har GR:s
förbundsstyrelsepresidium fått uppdraget att ta fram ett förslag där
styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fungerar som
beredningsgrupp för delregionala kollektivtrafikfrågor och
förbundsstyrelsen som beslutande instans.
Från avgående styrgrupp till ny styrgrupp
•
GR skall verka för att etablera ett regionalt perspektiv i den
kommunala cykelplaneringen och genom det skapa
förutsättningar för att bygga samman regionen.
•
I arbetet med att förverkliga Götalandsbanan understryker
styrgruppen vikten av att verka för att sträckan Göteborg-Borås
dras via Mölndal.
•
Se över styrgruppens arbetsformer samt mötesfrekvens.
•
Regelbundet informera om pågående arbete i de projekt och
processer som GR aktivt deltar i.
12
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:14-84.10
Styrgruppsärende
2015-01-14
Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Mellankommunal kustplanering i GR, Orust och
Uddevalla
Som ett led i arbetet med GRs grön- och blåstruktur ansökte och fick GR
i våras om medel från Västra Götalandsregionen för att genomföra en
förstudie om mellankommunal kustplanering med syfte att utarbeta
formerna för ett fördjupat samarbete i kustzonen. Arbetet med
förstudien ”Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust
och Uddevalla” har snart kommit halvvägs. Målet är att formulera
förslag för hur ett samarbete kring mellankommunal kustplanering kan
utvecklas och fördjupas med avseende på:
- Temaområden, prioriterade frågeställningar (ex. besöksnäring, båtliv,
muddertippningsplatser, boende i kustzonen, V/A…)
- Organisering
- Finansiering
- Kopplingen till nationell havsplanering
- Utveckling av GR:s strukturbild
Dialogmöten har hållits med sju av de åtta deltagande kommunerna
samt med en rad övriga relevanta aktörer. Kontinuerliga avstämningar
har även hållits med referensgruppen där VGR, BRG och Länsstyrelsen
ingår. En presentation av resultaten från kommunträffarna samt hur
arbetet fortskrider ges på sammanträdet.
Styrgruppens synpunkter efterfrågas kring några frågeställningar
kopplade till förstudiens fortsatta arbete:
-
Styrguppen spontana reflektioner på temaområden?
-
Hur ser styrgruppen på den politiska organisationen framåt, hur
hanterar vi Orust och Uddevallas politiska deltagande?
-
Finansieringsidéer för det fortsatta arbetet?
Förslag till beslut
Att anteckna informationen och vid mötet lämnade synpunkter.
Göteborg 2014-11-26
Göteborgsregionens kommunalförbund
Birgitta Hellgren
/Ida Lindbergh, Lars Heineson
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:14-249.10/1
Styrgruppsärende
2015-01-08
Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Detaljplan för Kongahälla Östra, Kungälvs kommun,
Gärdet 1:20, Intendenten 1 m.fl. i centrala
Kungälv, samråd
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Kungälvs kommun daterad 2014-12-11 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad remiss.
Förslag till beslut
Att godkänna föreliggande förslag, daterat 2015-01-08
Göteborg 2015-01-08
Birgitta Hellgren
/Pia Arndesson, Per Kristersson
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:14-249.10/1
Tjänsteutlåtande
2015-01-08
PA, PK
Förslag till yttrande
Detaljplan för Kongahälla Östra, Kungälvs kommun,
Gärdet 1:20, Intendenten 1 m.fl. i centrala
Kungälv, samråd
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Kungälvs kommun daterad 2014-12-11 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad remiss.
Bakgrund och syfte
Inför antagandet av det planförslag för den s k Kongahällatomten i norra
delen av Kungälvs centrum som ställdes ut 2009 delades detaljplanen
upp i tre delar – Kongahälla västra, södra och östra, där västra
Kongahälla vann laga kraft i december 2013. Detaljplan för den östra
och södra delen bedömdes kräva en bearbetning och förnyad
planprocess. De nu aktuella detaljplanen utgör etapp 2 som är en
gemensam detaljplan för Kongahälla Östra och Södra.
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra fortsatt utveckling av
Kungälvs nya centrala stadsdel Kongahälla och innebär en förtätning av,
och komplettering till, befintligt handelsområde med bostäder,
verksamheter, offentliga gator och torg, samt parkeringshus. Den
föreslagna stadsstrukturen innebär att Kongahälla utvecklas som en
förlängning av den befintliga bebyggelsen i centrum. Kongahälla är en
viktig del i vidareutvecklingen av stadskärnan i Kungälvs stad.
Sammanfattning
Planområdet är beläget i norra delen av Kungälvs centrum och området
avgränsas i norr av Marstrandsvägen, i öster av Uddevallavägen och i
söder av Kongahällagatan. Planen omfattar bl a handelsområdet Vita
Fläcken.
Planområdet ingår i det centrala utvecklingsområdet för Kungälvs
centrum. Det innebär att en särskilt hög täthet ska eftersträvas här och
genom att erbjuda nya bostäder i ett centralt läge kan bostadsutbudet i
Kungälv breddas och därmed möjliggöra kvarboende, omflyttning och
tillflyttning. Kongahälla ska bli en integrerad del av staden och bli
Göteborgsregionens kommunalförbund
varierad med avseende på såväl upplåtelseformer som verksamheter,
aktiviteter och upplevelser för boende och besökare. Tanken är att
Kongahälla och stadskärnan ska växa ihop och komplettera varandra. På
sikt är målet att handelsstråket som börjar i Västra gatan och
Ytterbyvägen ska förlängas via Uddevallavägen och Vita Fläcken,
genomden nya stadsdelen och fram till entrén till stadsdelen Komarken i
nordvästra centrum. Dessutom ska Kongahälla ge uttryck för en
miljömedveten och en klimatmedveten livsstil.
Planförslaget ger byggrätt för ca 200 nya bostäder och ca 2000 kvm
tillkommande bruttoarea för handel och verksamheter. Målsättningen för
Kongahälla i stort är att identiteten ska formas genom blandningen av
bebyggelsetyper och bebyggelsens skala. I östra Kongahälla föreslås
offentliga rum i form av park- och torgytor. Planförslaget ansluter till
Bäckparken som ska bli Kongahällas och Kungälvs nya centrala park och
samlande stadsrum.
Resecentrum ligger idag vid Uddevallavägen, ungefär mitt emellan
centrum och planområdet. Planer på att flytta resecentrum till
Kongahällagatan, närmare E6:an pågår. Planområdet har redan idag en
kompletterande funktion till stadskärnan med fokus på handel.
Handelsbyggnaden med ICA Maxi samt anslutande parkering upptar en
stor del av ytan.
Planområdet i sitt sammanhang med grönatråk och
kommunikationsstråk markerade
Göteborgsregionens kommunalförbund
Kommentarer
GR ser positivt på att kommunen har ambitionen att skapa
förutsättningar att utveckla en tät stadsmiljö med god kollektivtrafik
som en naturlig del i Kungälvs centrum. Detta ligger helt i linje med
intentionerna i GR:s strukturbild där stadsmiljöer ska utvecklas så att de
inbjuder till ett rikt vardagsliv med ett gott boende och attraktiva
mötesplatser. Strukturbilden avser underlätta resande i starka
transportkorridorer mellan de täta stadsmiljöerna och genom hög
tillgänglighet till regioncentrum skapa bättre förutsättningar för hela den
regionala arbetsmarknaden.
Den höga exploateringsgraden i bostadsbyggandet innebär bättre
underlag för god kollektivtrafik och ger därigenom förutsättningar för att
redan i ett tidigt skede minimera ett bilberoende. Det innebär också att
antalet parkeringsplatser i planförslaget, i ett regionallt perspektiv, är
relativt lågt vilket är positivt. Normen för bilparkering är 0,7 platser per
bostad med ett tillägg för besökare om 0,1 plats. Låg parkeringsnorm är
grunden för att frammana nya resvanor i centralt belägna
bostadsområden. Andra sätt är att avsätta en del av parkeringsplatserna
för bilpooler och att särskilja parkeringsplatsen ekonomiskt från
bostaden. Detta skapar underlag för en marknad där den som så önskar
kan köpa eller hyra en parkeringsplats för egen bil eller där funktionen
bil skapas genom att tillhöra en bilpool. Detta kan ske utan att det finns
en tvingande koppling i lägenhetsinnehavet.
Kungälvs centrum har sedan flera år en motorvägshållplats för regionala
busslinjer. Planområdet ligger i motorvägshållplatsens och framtida
resecentrums närhet vilket gör att pendling med kollektivtrafik blir
tidsmässigt konkurrenskraftigt gentemot bilen för resor både till
Göteborgs centrum och till Stenungsund. Dessvärre gör nuvarande
taxegräns för kollektivtrafiken i den närliggande kommungränsen mot
Göteborg att kostnaden för resor söderut blir väsentligt högre än vad
som är fallet vid resor från Eriksdal på andra sidan taxegränsen. Eriksdal
är lokaliserad inom Göteborgs kommun. Den administrativa taxegränsen
missgynnar därmed resor från motorvägshållplatsen och som följd får
bostäderna vid Kongälla inte det fina kollektivtrafikläge som eftersträvas
i planeringen.
Handel är en viktig del i en levande stadsmiljö. Inom området finns idag
en större livsmedelsbutik, medan den mer småskaliga handeln är
utspridd i ett långt stråk i centrums södra del. Här finns för den fortsatta
planeringen en utmaning att knyta ihop Kungälvs centrala delar för att
skapa en attraktiv stadskärna.
Positivt att planen, trots hög exploateringsgrad, genom anslutningen till
Bäckparken integrerar gröna värden i stadsmiljön. Parker liksom
torgytor är extra viktiga inslag i en tätbebyggd stadsmiljö.
Göteborgsregionens kommunalförbund
I det fortsatta planeringsarbetet är det av vikt att visa hur det lokala
påverkar ett större sammanhang. Sammantaget ser GR det som viktigt
att varje detaljplan sätts in i ett större regionalt sammanhang och visar
hur kommunen förhåller sig till den regionala bostadsmarknadens
villkor.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:14-224.21
Styrgruppsärende
2015-01-14
Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Funktionellt prioriterat vägnät
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Trafikverket inkommen 2014-10-29 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad remiss.
Trafikverket har tagit initiativ till att i samverkan med
länsplanupprättarna ta fram ett förslag som pekar ut vilka vägar som är
viktigast för nationell och regional tillgänglighet. GR skall svara på
remissen senast den 11 februari 2015 till VGR som bereder ärendet
genom BHU. Kommunalförbunden ansvarar för att samordna
kommunernas synpunkter. GR har behandlat remissen genom GR:s
infranätverk.
Remissmaterial finns på Trafikverkets webbsida:
http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-ochutreda/Samhallsplanering/Utpekande-av-funktionellt-prioriteratvagnat/Remiss/
Förslag till beslut
Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2015-01-12
Att översända förslaget till förbundsstyrelsen för beslut
Att omedelbart justera denna protokollsparagraf.
Göteborg 2015-01-12
Birgitta Hellgren
/Cecilia Kvist, Nikolina Verovic
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:14-224.21
Tjänsteutlåtande
2015-01-12
Cecilia Kvist
Nikolina Verovic
Funktionellt prioriterat vägnät
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Trafikverket inkommen 2014-10-29 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad remiss.
Bakgrund och syfte
Trafikverkets förslag till funktionellt prioriterat vägnät är framtaget i
dialog med tjänstemän hos länsplaneupprättarna. Remissmaterialet
består av kartor och en handledning med förhållningssätt. Vägnätet
kallas för Funktionellt prioriterat vägnät och skall utgöra ett uppdaterat
och samlat planeringsunderlag för:
•
vilka vägar där det är viktigt att värna och höja tillgängligheten
på
•
prioritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen
•
hur vägarna ska hanteras i samhällsplaneringens olika skeden
och i avvägningar mellan olika intressen
Syftet är att identifiera de vägar som är viktigast för tillgängligheten,
regionalt och nationellt. Parallellt med utpekandet har Trafikverket tagit
fram en handledning som beskriver ett gemensamt förhållningssätt till
de prioriterade vägarna för att säkra tillgängligheten på ett samordnat
och strategiskt sätt. Det prioriterade vägnätet kommer att användas
som ett planeringsunderlag i kommande planeringsprocesser. Genom att
peka ut vägar, med fokus på tillgänglighet, och enas om dess viktigaste
funktioner ges en bra grund för olika verksamheter och projekt.
Trafikverket och andra aktörer kan nyttja detta underlag i
samhällsplaneringen och i arbeten som regionala hastighetsanalyser,
revidering av regionala systemanalyser, beskrivning av brister och
prioritering av åtgärder.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Sammanfattning
Fokus vid framtagandet av funktionellt prioriterat vägnät ligger på de
vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. De vägar
som inte ingår i det prioriterade vägnätet är vägar som Trafikverket
bedömer vara viktiga för den lokala tillgängligheten. Därför pekas inte
dessa vägar ut som funktionellt prioriterade.
Utpekandet av vägnätet ska återspegla en nulägesbild, det vill säga utgå
ifrån dagens trafiknät och dagens trafik samt utgöra ett av flera
planeringsunderlag inför t ex revidering av regional respektive nationell
plan. Det vill säga befintliga vägar, samt vägar som är beslutade att
byggas eller är under byggnation (upp till 5 år). Ambitionen är att
kartorna med utpekat vägnät ska revideras årligen.
I förslaget har vägarna delats in i tre skikt: 1) nationellt och
internationellt viktiga vägar 2) regionalt viktiga vägar (VGR:s 9 stråk)
och 3) kompletterande regionalt viktiga vägar.
Vägarna beskrivs utifrån funktionerna: godstransporter, långväga
personresor, dagliga personresor och kollektivtrafik. Turism som
funktion är inte med.
Kommentarer
GR anser att Trafikverkets initiativ att skapa samsyn och bygga en
gemensam plattform är bra. Det finns ett behov av att skapa tydliga
planeringsunderlag inför kommande åtgärdsplaneringar. Trafikverkets
syfte med utpekat funktionellt prioriterat vägnät är att identifiera de
vägar som är viktigast för tillgängligheten, regionalt och nationellt.
GRs planering utgår ifrån mål- och strategidokumenten Hållbar tillväxt
och Strukturbild för Göteborgsregionen i vilka det bl.a. framgår att vi vill
utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med attraktiv
kollektivtrafik. En utgångspunkt är även att tranportsystemet ska vara
transportslagsövergripande och utgå från ett helhetsperspektiv.
GR konstaterar att utpekandet gäller endast tillgängligheten till vägnätet
och dess funktioner som godstransporter, långväga personresor, dagliga
personresor och kollektivtrafik. Tillgängligheten berör därför endast
lastbilar, personbilar och bussar på väg. GR anser att det är en brist att
tillgänglighet för övriga trafikslag och trafikanter inte ingår i detta arbete
då vägnätet endast utgör en del av transportsystemet. GR ser därmed
ett behov av en transportslagsövergripande samordning med övriga
transportslag för att utgöra ett underlag för samhällsplaneringen.
Det funktionellt prioriterade vägnätet utgår från dagens transportsystem
och användning. Det är relevant att drift och underhåll anpassas efter
detta. Även om vi är överens om hur vägnätet används idag är det inte
Göteborgsregionens kommunalförbund
säkert att det är funktioner som kommunerna vill bibehålla och/eller
utveckla. GR önskar därför ett förtydligande om vilken status/roll
prioriterat vägnät och förhållningssättet kommer att ha som
planeringsunderlag inför kommande åtgärdsplanering. Funktionellt
priorieterat vägnät ger en nulägesbeskrivning och tar inte höjd för
långsiktigt strategisk planering vilket är ett viktigt underlag i
åtgärdsplaneringen. Hur kommer Trafikverket t.ex. använda detta
underlag i en målstyrd planering och framtida trafikutveckling?
I samband med utpekade funktioner är det svårt att se hur en
prioritering ska ske när i princip alla utpekade vägar ses som
högprioriterade för samtliga fyra funktioner i t.ex. större tätorter.
Prioriteringen säger heller ingenting om storleken på trafikflödena, vilket
är av vikt när olika åtgärder planeras. GR saknar ett resonemang kring
avvägning och prioritering mellan olika funktioner. Hur kommer
Trafikverket arbeta vidare med denna fråga i storstadsregionerna?
Åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen ska enligt förslaget göras där
det finns utpekade brister, för vidare hantering i regional och nationell
plan. Frågan bör ställas om förhållningssättet med ett utpekat
funktionellt prioriterat vägnät kan motverka fyrstegsprincipen eftersom
en prioritering då redan gjorts.
Godstransporterna är hänvisade till det prioriterade vägnätet. Hur
kommer Trafikverket arbeta med de olägenheterna (buller och
luftmiljön) som uppstår i godsstråk som går igenom en tätort?
GR ser ett behov av att även prioritera lokala vägar som utgör en viktig
länk mellan utpekade nationella respektive regionala vägar samt
målpunkt av regional och nationell betydelse.
Synpunkter på utpekade vägar samt dess indelning i funktioner
Nedan följer kompletteringar eller förtydliganden som vi önskar få gjort i
befintligt material, vad gäller funktion och skikt ur ett regionalt
perspektiv. Kommunernas namn står för att underlätta lokaliseringen av
vägarna. Några kompletteringar kan återfinnas under flera av
funktionerna. GR har ingen synpunkt på valet att utgå från VGR:s nio
utpekade stråk.
Skikten som nämns nedan är utifrån Trafikverket indelning: 1) nationellt
och internationellt viktiga vägar 2) regionalt viktiga vägar (VGR:s 9
stråk) och 3) kompletterande regionalt viktiga vägar.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Funktionen gods
Stenungsund:
•
Det går industritransporter på väg 770 och 170 (statlig väg fram
till E6). Båda vägarna bör vara utpekade som prioriterat stråk för
gods.
•
Väg 160 bör prioriteras upp till skikt 2. Vägen är viktig för alla
fyra funktioner godstransporter, långväga personresor, dagliga
personresor, kollektivtrafik.
•
Väg 167 är en tvärförbindelse mellan E6 och E45 och bör finnas
med som prioriterad väg, skikt 2 eller 3, framför allt för gods från
Tjörn/Stenungsund mot Trollhättan. Vägen är dock viktig för alla
fyra funktioner godstransporter, långväga personresor, dagliga
personresor, kollektivtrafik.
Härryda:
•
Det saknas utpekat stråk för flyggods från Rv 40 till
flyggodsterminalerna.
Tjörn:
•
Från E6 till Vallhamn (del av 160, 169 och kommunal väg) bör
stråket pekas ut som prioriterat godsstråk skikt 2.
Göteborg:
•
Halvors länk och Tankgatan bör ingå i prioriterat godsstråk.
•
Hamnen bör markers på kartan och vägen bör prioriteras till
målpunkten.
Funktionen kollektivtrafik
Göteborg:
•
Norrleden är utpekad för kollektivtrafik skikt 1. Varför är inte
Söderleden utpekad för kollektivtrafik skikt 1?
Göteborg-Alingsås:
•
Varför är E20 prioriterat stråk om det går järnväg parallellt?
Lilla Edet:
•
Kollektivtrafiken från Lilla Edet centrum bör vara prioriterad.
Stenungsund:
•
Väg 160 bör prioriteras upp till skikt 2. Vägen är viktig för alla
fyra funktioner godstransporter, långväga personresor, dagliga
personresor, kollektivtrafik.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Övrigt:
•
Tillägg på kollektivtrafik - god vinterväghållning.
•
Funktionen "kollektivtrafik" avser i detta fall i huvudsak buss och
bör därför byta namn då annan kollektivtrafik inte omfattas i
utpekandet. På samma sätt bör "dagliga personresor" och
"långväga personresor" förtydligas med att det är med bil som
dessa avses göras. Det är dock värt att reflektera över
relevansen ur ett storstadsperspektiv att skilja på "buss" och
"dagliga personbilsresor", då båda dessa pekar på ett resebehov
snarare än ett färdmedelsbehov.
Funktionen dagliga personresor
Härryda:
•
Rv 40 till flygplatsen är kommunal väg men borde pekas ut som
prioriterad, skikt 3.
Alingsås:
•
Väg 180 bör ha skikt 2 hela vägen.
Härryda-Partille:
•
Vägen mellan Bårhult och Partille borde prioriteras högre enligt
kommunerna då belastningen på vägen ökat.
Stenungsund:
•
Väg 160 bör prioriteras upp till skikt 2. Vägen är viktig för alla
fyra funktioner godstransporter, långväga personresor, dagliga
personresor, kollektivtrafik.
Göteborg:
•
Oklart om vägnätet inom Göteborg bör pekas ut som prioriterat
för dagliga personbilsresor/bilpendling, då just arbetspendlingen
och tillhörande regionförstoring är en av de i trafikstrategin
uttalade utmaningarna att stävja biltrafik och öka det kollektiva
resandet.
Lerum:
•
Det är angeläget att få upp status for Härskogsvägen. Vägen
fungerar som viktig länk till Landvetter flygplats for hela E-20
stråket inom Västra Götalandsregionen från Lerum och norrut.
Kommunen vill att den prioriteras till skikt 3.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Funktionen långväga personresor
Göteborg:
•
Säve flygplats bör markeras på kartan och vägen fram till Säve
bör prioriteras.
•
Tveksamt att Götaleden och Lundbyleden är av prioriterat
intresse för långväga personresor. Vi ser inte det prioriterade
behovet väster om E6:an. Genomfartstrafiken är inte
dominerande på vägnätet.
Härryda:
•
Rv 40 till flygplatsen är kommunal väg men borde pekas ut som
prioriterad, skikt 2.
Härryda:
•
Väg 156 bör vara utpekad för långväga resor.
Öckerö:
•
Väg 155 bör vara utpekad som skikt 3 eftersom den binder
samman kommuncentrum.
Stenungsund:
•
Väg 160 bör prioriteras upp till skikt 2. Vägen är viktig för alla
fyra funktioner godstransporter, långväga personresor, dagliga
personresor, kollektivtrafik.
Lerum:
•
Det är angeläget att få upp status for Härskogsvägen. Vägen
fungerar som viktig länk till Landvetter flygplats for hela E-20
stråket inom Västra Götalandsregionen från Lerum och norrut.
Kommunen vill att den prioriteras till skikt 3.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:14-228.21
Styrgruppsärende
2015-01-14
Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Val av lokalisering för väg 535, tvärförbindelse E20
– väg 40 delen Bårhult – Åstebo i Härryda och
Partille kommuner.
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Trafikverket daterad 2014-11-04 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad remiss.
Förslaget finns att läsa på Trafikverkets webbsida www.trafikverket.se.
Förslag till beslut
Att godkänna föreliggande förslag, daterat 2015-01-07.
Att omedelbart justera denna protokollsparagraf.
Göteborg 2015-01-07
Birgitta Hellgren
Cecilia Kvist
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:14-228.21
Tjänsteutlåtande
2015-01-07
Cecilia Kvist
Val av lokalisering för väg 535, tvärförbindelse E20
– väg 40 delen Bårhult – Åstebo i Härryda och
Partille kommuner.
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Trafikverket daterad 2014-11-04 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad remiss.
Bakgrund och syfte
Trafikverket utreder en tvärförbindelse mellan E20 i Partille och väg 40 i
Härryda och har tidigare tagit fram en förstudie Väg 549, tvärförbindelse
E20-väg 40. Trafikverket har därefter beslutat att behandla
tvärförbindelsen som tre olika vägobjekt A0 Bårhult-Åstebo, A1
Partillemotet-Åstebo och A2 Jeriko-Åstebo.
För det aktuella objektet A0 Bårhult-Åstebo beslutades att man skulle
arbeta vidare och ta fram en arbetsplan för en vägsträckning väster om
Åstebotjärn. I och med den nya planläggningsprocessen har
arbetsplanen nu ersatts av denna vägplan. Trafikverket beslutade även
att en systemanalys för trafikstrukturen inom Göteborgsområdet med
fokus på den nordöstra delen skulle genomföras. Trafikverket avvaktar
därför eventuellt fortsatt arbete med delarna A1 och A2 tills dess att
resultat från en systemanalys finns.
Syftet med tvärförbindelsen är enligt Trafikverket att skapa en
förbindelse med hög standard mellan E20 och väg 40. Tvärförbindelsen
ökar tillgängligheten till Landvetter flygplats och berörda kommuner får
möjlighet att expandera. Trafiken ges även ökad framkomlighet i
närområdet och trafiksäkerheten ökar för såväl skyddade som
oskyddade trafikanter. Trängselskatten i Göteborg har dessutom
medfört att trafiken har ökat på väg 535, Landvettervägen, som ligger
utanför trängselskattezonen. Nya bostads- och verksamhetsområden
förväntas dessutom generera ytterligare trafik. Tvärförbindelsen är
viktig ur ett regionalt perspektiv och innebär ett effektivare utnyttjande
av vägnätet i östra delen av Göteborgsregionen.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Sammanfattning
I arbetet med vägplanen studerar Trafikverket nu alternativa
vägsträckningar för sträckan mellan Bårhult-Åstebo. Efter beslut om val
av alternativ kommer Trafikverket i det fortsatta arbetet att ta fram en
vägplan som redovisar vägens läge och utformning mer i detalj.
Vägen kommer att utformas för 80 km/h, med fyra körfält,
mötesseparering och trafiksäker gång- och cykelförbindelse, antingen
utmed väg 535 eller i det lokala vägnätet. I norr ansluter vägförslaget
till nuvarande väg i korsningen vid Åstebo och i söder ansluts vid det
nyligen byggda Bårhultsmotet. På sträckan ansluter väg 548, Nya
Öjersjövägen, i en ny cirkulationsplats. Två passager för vilt ska skapas
på sträckan, en mellan Åstebo och Öjersjö och en mellan Öjersjö och
Bårhult.
Den framtida trafikbelastningen påverkas både av kommunernas
utvecklingsplaner och av att sträckan planeras ingå i en övergripande
förbindelse mellan E20 och väg 40. Den mest belastade delsträckan
dimensioneras därför för en framtida trafik av cirka 25 000 fordon per
dygn år 2040. Området kring vägen är ett relativt storskaligt bergigt
skogslandskap med flera sjöar och våtmarker. Väster om delen i Partille
kommun ligger bostadsområdet Öjersjö och Kåsjöns badplats. Öster om
vägen är området vildmarksbetonat med höga värden för naturvård och
friluftsliv, bland annat Natura 2000-området Maderna-Haketjärn. Delar
av bostadsbebyggelsen i Öjersjö är idag utsatt för relativt höga
bullernivåer.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Göteborgsregionens kommunalförbund
Kommentarer
GR har i sina mål- och strategidokument bl a pekat på vikten av att
resor och transporter mellan stråken ska förbättras och att
tvärförbindelser är en del i regionens transportsystem. GR anser det
viktigt att utreda nutida och framtida funktion utifrån ett
systemperspektiv – hur tvärförbindelser kan bidra till regionala mål och
definiera angelägna investeringsbehov.
I GR:s yttrande över Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra
Götaland 2014-2025 framkommer att ”GR anser att tvärförbindelsen i
sin helhet ska prioriteras i regional plan för att möjliggöra utbyggnad
efter det att en fördjupad systemstudie genomförts, i enlighet med
förslaget i Trafikverkets förstudie. I samband med genomförandet av
systemanalys kopplat till tvärförbindelse Rv40 – E20, behöver också
utredas hur den regionala grönstrukturen kan säkerställas.”
GR hade därför gärna sett att Trafikverket hade tagit fram en
systemanalys med fokus på den nordöstra delen av Göteborgsområdet
innan man tog fram vägplanen och förslag på lokaliseringsalternativ för
en del av tvärförbindelsen. Ännu bättre hade dock varit om det tagits
fram en systemanalys för hela transportsystemet i Göteborgsregionen
att grunda kommande beslut om effektiva regionala tvärförbindelser.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:03-169.22
Styrgruppsärende
2015-01-14
Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Kungörande och granskning av järnvägsplan för
Västlänken, en tunnel för pendel- och regiontåg i
Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra
Götalands län
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Trafikverket daterad 2014-12-08 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad remiss.
Planhandlingen finns på Trafikverkets webbsida
www.trafikverket.se/vastlanken/dokument.
Förslag till beslut
Att godkänna föreliggande förslag, daterat 2015-01-08.
Göteborg 2015-01-08
Birgitta Hellgren
/Cecilia Kvist
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:03-169.22
Tjänsteutlåtande
2015-01-08
Cecilia Kvist
Kungörande och granskning av järnvägsplan för
Västlänken, en tunnel för pendel- och regiontåg i
Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra
Götalands län
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Trafikverket daterad 2014-12-08 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad remiss.
Planhandlingen finns på Trafikverkets
webbsida www.trafikverket.se/vastlanken/dokument.
Bakgrund och syfte
Syftet med en järnvägsplan är att reglera lokaliseringen och
utformningen av järnvägsanläggningen med de försiktighets- och
skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till järnvägens
omgivningspåverkan. Ett annat syfte är att beskriva hur berörda
fastigheter påverkas och underlätta markåtkomst för projektet.
Ytterligare ett syfte är att berörda parter får möjlighet till insyn och
samråd under hela processen.
Sammanfattning
Planbeskrivningen ger en bakgrundsbeskrivning till de problemen i
järnvägssystemet i och kring Göteborg som blivit tydliga allt eftersom
gränsen för vad systemet klarar av närmat sig. Störningar med stora
förseningar i järnvägstrafiken som följd är vanliga och bristen på
spårkapacitet är ett hinder för att utveckla regional tågtrafik. Det finns
idag inte utrymme att öka trafiken ytterligare då kapacitetstaket är nått
i järnvägssystemet.
Vidare beskrivs att syftet med Västlänken är att öka järnvägens
kapacitet så att resandet i regionen underlättas. De planerade spåren är
i första hand avsedda för regionala persontransporter men genom att
delar av nuvarande banor och säckbangård avlastas ökar kapaciteten i
Göteborgsregionens kommunalförbund
hela systemet och för alla slags tåg. Västlänken kommer att göra det
enklare att resa och bidra till ett attraktivt, växande och hållbart
Västsverige. Det kommer att bli stationer vid Göteborgs Centralstation,
Haga och Korsvägen.
Planbeskrivningen ger också en sammanfattning av de tidigare
utredningarna som ligger till grund för beslut av Västlänken.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Kommentarer
GR vill understryka det som framhållits i tidigare yttranden att från ett
regionalt utvecklingsperspektiv behöver regionen ett långsiktigt hållbart
transportsystem med en attraktiv kollektivtrafik. Västlänken fyller här en
viktig funktion för Göteborgsregionens och hela Västsveriges utveckling.
Västlänken möjliggör en trafikutveckling för den långväga och regionala
trafiken på befintliga järnvägsbanor samt ger bättre effekt av framtida
utbyggnader i järnvägssystemet. Genom att bygga bort säckstationen
vid Göteborgs central möjliggörs genomgående trafik och regionen får
ett sammanhängande järnvägssystem med bättre kapacitet i systemet
som helhet. Med Västlänken förbättras tillgängligheten i flera stråk i
regionen liksom i regionens kärna.
GR vill framhålla att det är viktigt att fortsätta en god dialog med bl a
boende och näringsidkare vad avser planering av utbyggnadsskedet av
Västlänken. Genom god dialog, kompletterade åtgärder och fortsatt bra
information kan byggnadstiden bli en positiv period.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:03-169.22
Styrgruppsärende
2015-01-14
Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Ändring av detaljplaner för järnvägstunneln
Västlänken mellan Gullbergsvass och Almedal samt
detaljplan för järnvägstunneln Västlänken
(tunnelmynningar, schakt mm), granskningshandling
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Göteborgs Stad daterad 2014-12-10 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad remiss.
Handlingarna (ej fastighetsförteckning) finns på Göteborgs Stads
webbsida: www.goteborg.se/planochbyggprojekt.
Förslag till beslut
Att godkänna föreliggande förslag, daterat 2015-01-08.
Göteborg 2015-01-08
Birgitta Hellgren
/Cecilia Kvist
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr:03-169.22
Tjänsteutlåtande
2015-01-08
Cecilia Kvist
Ändring av detaljplaner för järnvägstunneln
Västlänken mellan Gullbergsvass och Almedal samt
detaljplan för järnvägstunneln Västlänken
(tunnelmynningar, schakt mm), granskningshandling
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Göteborgs Stad daterad 2014-12-10 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad remiss.
Handlingarna (ej fastighetsförteckning) finns på Göteborgs Stads
webbsida: www.goteborg.se/planochbyggprojekt.
Bakgrund och syfte
Västlänken är en järnvägstunnel i Göteborg som kommer att möjliggöra
genomgående tågtrafik mellan Olskroken och Almedal. Syftet med
Västlänken är att stödja en hållbar tillväxt inom regionen. Genom att ge
fler av regionens invånare direkt tillgång till centrala stationslägen i
staden, bidrar länken till en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar
tillväxt i Göteborgsregionen. Det kommer att bli stationer vid Göteborgs
Centralstation, Haga och Korsvägen.
Sammanfattning
Detaljplanernas syfte är att möjliggöra byggandet av en järnvägstunnel
under Göteborg. Planområdet sträcker sig mellan Gullbersvass och
Almedal. För att kunna bygga Västlänken krävs förutom detaljplan;
järnvägsplan och regeringens tillåtlighet. Det är Trafikverket som tar
fram en järnvägsplan för Västlänken. Det är också Trafikverket som
söker tillåtlighet hos regeringen för att bygga tunneln. För att
järnvägsplanen ska kunna fastställas får den inte strida mot
detaljplanen. Detaljplanen ska därför innehålla alla delar som
järnvägsplanen innehåller och göra dessa planenliga.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Den största delen är järnvägstunnel under mark. Detaljplanen för
järnvägstunneln är en ändring av detaljplan. Syftet med denna
detaljplan är att ändra gällande detaljplaner så att det blir möjligt att
bygga den del av Västlänken som går i tunnel under marken. I denna
detaljplan finns även byggrätter för flera ventilationsanläggningar,
serviceschakt och servicetunnelmynningar. Ändringen innebär att
tilläggsbestämmelser upprättas. Gällande detaljplaner gäller jämsides
med denna ändring.
På vissa platser där järnvägsanläggningen bryter markytan tas en ny
detaljplan fram. I Gullbergsvass och Almedal anges en ny
markanvändning i ny detaljplan i området där järnvägstunneln kommer
upp ur marken. På andra platser placeras ventilationsanläggningar,
serviceschakt eller tunnelmynningar på mark som i gällande detaljplan
har en användning som inte tillåts ändras genom tillägg för denna nya
användning. Även här prövas alltså ett nytt förslag på markanvändning.
Syftet med denna detaljplan är att göra det möjligt att bygga den del av
järnvägen som går ovanpå marken eller i tråg samt göra det möjligt att
bygga vissa ventilationsanläggningar, schakt och tunnelmynningar.
Järnvägstunneln är 6 kilometer varav 4 kilometer går i berg. Resten av
tunneln anläggs i lera. På sträckor genom lera byggs tunneln uppifrån
via schakt medan tunneln i berg drivs fram under mark. Mellan
stationerna är tunneln utformad som en dubbelspårstunnel. På vissa
sträckor finns en parallell servicetunnel. Alla tre stationerna ges i
detaljplan möjlighet att byggas med två plattformar och fyra spår.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Kommentarer
GR har tidigare yttrat sig över Västlänken, utifrån ett regionalt
perspektiv, och vill i detta skede understryka vad som tidigare
framförts.
För att stärka regionen, vidga arbetsmarknaden och öka regionens
attraktivitet måste en hållbar utveckling av Västsverige och
Göteborsregionens transportsystem baseras på ett väl utvecklat
kollektivtrafiksystem där pendel- och regiontåg utgör betydande delar i
ett sådant system. GR har antagit mål- och strategidokumenten Hållbar
tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen samt
Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Västlänken förväntas
bidra till att öka regionens tillgänglighet, vilket är en förutsättning för att
nå intentionerna i dessa måldokument.
Västlänken kommer att bidra till att lösa en del av de kapacitetsproblem
som finns i järnvägsnätet i Västsverige. Genom att bygga bort
säckstationen vid Göteborgs central får systemet ett bättre flöde, vilket
är en förutsättning för att övriga utbyggnader i järnvägsnätet skall få
avsedd effekt. Det är därför viktigt att ta höjd för framtida kapacitet och
möjligheter för trafikering och GR ser därför positivt till att de tre
stationerna ges möjlighet att byggas med två plattformar och fyra spår.
GR är positiv till det arbete som Göteborgs Stad och Trafikverket
bedriver tillsammans och parallellt för att driva processen framåt. Det är
av vikt att den samverkande arbetsformen består under framtida
byggandet av Västlänken för att minimera störningar och olägenheter
för boende och de som rör sig i det berörda området under byggtid.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 14-227.10
Tjänsteutlåtande
2014-11-10
Per Kristersson
Detaljplan för järnvägstunnel och Bostäder vid
Säterigatan inom stadsdelen Sannegården i
Göteborg, Samråd
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Göteborgs stad daterad 2014-11-05 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad plan.
Förslag till beslut
Att godkänna föreliggande förslag, daterat 2014-11-10.
Att omedelbart justera denna protokollsparagraf.
Göteborg 2015-01-12
Maria Sigroth
/Per Kristersson
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 14-227.10/1
Tjänsteutlåtande
2014-11-10
Per Kristersson
Detaljplan för järnvägstunnel och Bostäder vid
Säterigatan inom stadsdelen Sannegården i
Göteborg, Samråd
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Göteborgs stad daterad 2014-11-05 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad plan.
Bakgrund och syfte
Planområdet är beläget vid Norra Älvstranden cirka 3 km väster om
Göteborgs centrum.
Planens syfte är att möjliggöra att Hamnbanan förläggs i tunnel och att
en sammanhängande bebyggelse kan skapas från Säterigatan i norr till
Östra Eriksbergsgatan i söder.
Området är idag obebyggt och används i delar som upplag. Hamnbanan
som är en godstransportled, och även angiven som led för farligt gods,
passerar genom planområdet. Hamnbanan skär i sin nuvarande
sträckning på ett olyckligt sätt av Norra Älvstranden från resten av
Lundby.
Vid exploatering finns utrymme för cirka 840 bostäder (bostadsrätter
och hyresrätter), minst 1 000 m² verksamhetsyta och att en förskola
kan byggas samt att parkområden och nya gator kan anläggas
Kommentarer
I GRs mål- och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild,
2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder
till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där
bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för
kollektivtrafik.
GR konstaterar att, då del av Hamnbanan läggs i tunnel, öppnas nya
möjligheter att exploatera det frilagda området. Hamnbanan utgör idag
en barriär mellan olika delar av staden varför nedgrävningen är en bra
lösning. Vid nedgrävningen av Hamnbanan kommer det ske en
komplettering till dubbelspår.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Överflyttning av transporter från lastbil till järnväg driver fram behovet
av att utveckla Hamnbanans kapacitet. Samtidigt behöver närsamhället
utvecklas utan de restriktioner i form av barriär som Hamnbanan idag
utgör. GR anser att skapandet av en tunnel för Hamnbanan leder till
bland annat reducerad risk från transporter av farligt gods och buller.
Dock bör i det fortsatta planarbetet risker med farligt gods i tunnel
nogsamt beaktas. Samtidigt reduceras de barriäreffekter som
Hamnbanan skapar. GR anser även att tunneln i sträckningen österut
även bör förlängas på sikt.
K2020-programmet skissade på en utveckling av spårvägsnätet mellan
bland annat Eketrägatan och Lindholmsallén samt med en
spårvägsförbindelse till Stigberget på fastlandet. Ett av förslagen
tangerar planområdet. Om idéerna inom K2020 skulle fullföljas får
planområdet synnerligt bra kollektiva förbindelser.
GR ser positivt på att ett relativt högt exploateringstal för bostäder
används för området. Med en exploatering av de ca 840 lägenheterna
får Södra Hisingen ett välbehövligt tillskott mellan Norra Älvstranden
och de äldre bostadsområdena vid Bräcke och Lundby. Detta kan
samtidigt hjälpa till att knyta samman tidigare separerade
bostadsområden och bidra till bättre integration i stadsdelen.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
2014-11-13
Protokoll från sammanträde med styrgruppen för
miljö och samhällsbyggnad
Tid: 13 november 2014, kl. 09.00-12.00
Plats: AtWork, Göteborg
Närvarande ledamöter
Johan Nyhus (S), Göteborg, ordf.
Rolf Gustafsson (S), Ale
Ulrika Landergren (FP), Kungsbacka
Mats Frisell (S), Kungälv
Douglas Thisell (M), Lerum
Ulf Wetterlund (FP), Lilla Edet
Arne Olsson (C), Stenungsund
Anna Palmér (S), Härryda
Kajsa Hamnén (M), Mölndal,
Rolf Edvardsson (S), Öckerö
Frånvarande ledamöter
Martin Wannholt (M), Göteborg, vice ordf.
Thorsten Larsson (M), Alingsås
Kia Andreasson (MP), Göteborg
Lasse Selander (V), Partille
Gunilla Nordberg (S), Tjörn
Adjungerade
Sekreterare
Shahbaz Khan, GR
Övriga
Cecilia Kvist, GR
Per Kristersson, GR
Birgitta Hellgren, GR
Inger-Lena Bennman, GR, §1-4
Karin Holmström, Göteborgs Stad, §6-7
Just:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
2014-11-13
1.
Val av justeringsperson
Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Rolf
Gustavsson.
§ 2.
Godkännande av dagordning
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände utsänd
dagordning.
§ 3.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
verksamheten 2011-2014, överlämnandehandling
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har gett kansliet i uppdrag att sammanställa
en överlämnandehandling för den kommande styrgruppen. Handlingen beskriver
kortfattat huvuddragen inom områden som styrgruppen behandlat under
mandatperioden 2011-2014 med bäring på kommande mandatperiod.
Styrgruppen diskuterade innehållet som underlag för färdigställande av
överlämnandehandlingen och gjorde följande medskick:
•
•
•
Se över styrgruppens arbetsformer samt mötesfrekvens. Det framkom även
önskemål om rapport från de samarbeten där GR är medlem i.
Tydliggöra arbetet med framtagandet av cykelplan.
Verka för Götalandsbanan (sträckan Göteborg – Borås), med dragning via
Mölndal.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt
Att anteckna diskussionen.
§4.
Inför verksamhetsinriktning och budget 2016
Arbetet med en flerårig verksamhetsinriktning samt rambudget inför
verksamhetsåret 2016 pågår under hösten i samtliga styrgrupper vars
förslag kommer att sammanställas till ett samrådsunderlag.
Vid sammanträdet gavs möjlighet att lyfta och diskutera strategiska
frågor inför arbetet med en flerårig verksamhetsinriktning rörande
styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads ansvarsområde.
Just:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
2014-11-13
Diskussionen utgick ifrån:
•
Vill styrgruppen inför kommande mandatperiod stärka positionen
i något avseende?
•
Vilka framtida utmaningar ser styrgruppen?
I diskussionen framkom följande:
•
Styrgruppens roll och arbetsformer. I diskussionen lyftes
behovet av att tydligare synliggöra kommunernas planeringsoch visionsarbeten i styrgruppen och samtidigt synliggöra
styrgruppens roll för kommunerna. Vidare framkom önskemål om
studiebesök i kommunerna, samt att styrgruppsmöten även
förläggs i medlemskommunerna. Föredragningar av kommunala
planer är också bra.
•
Materialförsörjning. Behovet av materialförsörjningsplan lyftes
och möjligheten till en förenklad variant diskuterades.
•
DKR. Förbundsstyrelsen har föreslagit att styrgruppen kommer
utgöra beredningsgrupp till förbundsstyrelsen i fråga om DKR.
Hänsyn till detta måste tas i planeringen av styrgruppens
kommande möten.
•
Handelsstrategi. Styrgruppen diskuterade behovet av att se
över och eventuellt revidera den regionala handelsstrategin från
2010.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt
Att anteckna diskussionen.
§ 5.
Delregionalt kollektivtrafikråd i Göteborgsregionen
GR har fått frågan om funktionen för delregionalt kollektivtrafikråd kan
finnas inom ramen för GRs organisation och politiska ledning. GR
förbundsstyrelsepresidium har tagit fram ett förslag där styrgruppen för
miljö och samhällsbyggnad fungerar som beredningsgrupp för
delregionala kollektivtrafikfrågor och förbundsstyrelsen som beslutande
instans. Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad kommer på
delegation bereda kollektivtrafikfrågor enligt en kommande av
förbundsstyrelsen framtagen uppdragsbeskrivning med tillhörande
finansiering.
Just:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
2014-11-13
Förbundsstyrelsen beslutade vid mötet 2014-10-24 i enlighet med
förslaget. Förslaget går nu ut på remiss till övriga berörda parter.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt
att anteckna lämnad information
§ 6.
Yttrande över Detaljplan för Västlänken, Station
Haga med omgivning inom stadsdelarna Haga, inom Vallgraven,
Pustervik samt Vasastaden i Göteborg
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Göteborgs stad, stadsbyggnadskontoret daterad 2014-10-14 beretts
tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
Karin Holmström, stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad var inbjudan
att föredra ärendet.
Förslag till yttrande har upprättats daterat 2014-10-28.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt
Att godkänna föreliggande förslag, daterat 2014-10-28
§ 7.
Yttrande över Detaljplan för Västlänken, Station
Centralen med omgivning, inom stadsdelen Gullbergsvass i
Göteborg
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Göteborgs stad, stadsbyggnadskontoret daterad 2014-10-14 beretts
tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
Karin Holmström, stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad var inbjudan
att föredra ärendet.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt
Att godkänna föreliggande förslag, daterat 2014-10-28
Just:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
2014-11-13
§8.
Yttrande över Regionala miljömål för Västra Götaland
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Länsstyrelsen Västra Götaland daterad 2014-06-17 beretts tillfälle att
yttra sig över rubricerad remiss.
Remissen finns att läsa på länsstyrelsens
webbsida: http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/miljo-ochklimat/miljomal/Pages/default.aspx.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt
Att godkänna föreliggande förslag, daterat 2014-10-27.
Att omedelbart justera denna protokollsparagraf.
§9.
Samråd ”Detaljplan för Sjuhäradsgatan, Alingsås
kommun”
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har valt att yttra sig över
rubricerad plan.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt
att godkänna förslag till yttrande daterad 2014-10-28
§10.
Förslag till yttrande över trafikstrategi för Öckerö
kommun
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Öckerö
kommun inkommen 2014-09-24 beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerad remiss.
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt
Att godkänna föreliggande förslag, daterat 2014-11-04 med tillägget:
”Öckerö kommun för också fram förslag på att komplettera båttrafiken
med linbana, vilket GR finner intressant att kommunen utvecklar
vidare.”
Just:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
2014-11-13
Att omedelbart justera denna protokollsparagraf.
§11. Förslag till styrgruppens mötestider 2015
6 mars
styrgruppens sammanträde, kl 09 - 12
23-24 april styrgruppens sammanträde samt Luftvårdsprogrammet,
23:e april kl 12.00 – 24:e april kl. 16.00 (varav
Luftvårdsprogrammet den 24:e kl 13-16)
28 maj
styrgruppens sammanträde, kl. 09–12
10 sept.
styrgruppens sammanträde, kl. 09–12
8 oktober
styrgruppens sammanträde, kl. 09–12
19 nov.
styrgruppens sammanträde samt Luftvårdsprogrammet,
kl. 09-15
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt
Att mötestiden 6:e mars ligger fast.
Att övriga föreslagna mötestider beslutas av tillträdande styrgrupp.
§12.
Rapport från verksamheten (information)
•
Ny planeringschef blir Maria Sigroth.
•
Ett tjänstemannasvar har skickats gällande remiss
Utvecklingsstrategi Leader Södra Bohuslän
§13.
Övriga frågor
Birgitta Hellgren informerade om Sverigeförhandlingen (fd
Sverigebygget).
I somras inleddes ett omfattande förhandlingsarbete som ska möjliggöra
ett snabbt genomförande av nya stambanor för höghastighetståg. De
Just:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
2014-11-13
utsedda förhandlingspersonerna förhandlar med kommuner, landsting
och andra berörda aktörer i respektive län.
Birgitta lyfte behovet av en politisk diskussion i styrgruppen i frågan.
§13.
Nästa sammanträde
Nästa sammanträde är 14 januari 2015, kl. 13 – 16.
Vid protokollet
Shahbaz Khan
Justeras:
Johan Nyhus
Just:
Rolf Gustavsson