Läs mer i årsredovisningen för 2014.
ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6Förvaltningsberättelse 6 GPS – Styrmodell för Örnsköldsviks kommun 7 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 9 Uppföljning av förvaltningsorganisationens styrkort 13 Finansiell analys 13 Resultat och kapacitet 20 Risk och kontroll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisningen inleds med att kommunstyrelsens ordförande ger en sammanfattande kommentar på det gångna året. Därefter följer en kort faktaredovisning om Örnsköldsviks kommun förr och nu. Förvaltningsberättelsens första del beskriver kommunens styrning och ger en uppföljning av de mål, för både ekonomi och verksamhet, som satts på olika nivåer. Nästa del, finansiell analys, ger en utförlig beskrivning av kommunens och koncernens ekonomiska situation. Blocket avslutas med en framtidsbedömning. 24 Framtiden – hot och möjligheter 27Resultaträkning 28Kassaflödesanalys 29Balansräkning 30 Nothänvisningar, kommunen 32 Nothänvisningar, koncernen 33 Verksamhetens nettokostnad, kommunen 33 Totalt nämnderna, nämndsresultat 34 Investeringar, kommunen 35 Fem år i sammandrag EKONOMISK REDOVISNING Denna del inleds med räkenskapsrapporter med tillhörande specificering i nothänvisningar. Här finns övergripande uppgifter om både kommunen och koncernen. Kommunens investeringsverksamhet redovisas också i denna del. Avsnittet avslutas med en redogörelse av de redovisningsprinciper som tillämpas. 36Koncernöversikt 38Redovisningsprinciper 40Personalberättelse 44Miljöberättelse 46 Kommunstyrelse – Kommunledningsförvaltning 49 Kommunstyrelse – Konsult- och serviceförvaltning 52 Samhällsbyggnads-/Kultur- och fritidsnämnd - Samhällsbyggnadsförvaltning 58 Bildningsnämnd – Bildningsförvaltning 62 Omsorgsnämnd/Humanistisk nämnd – Välfärdsförvaltning 68 Rodretkoncernen, moderbolaget Rodret samt Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 71 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, inkl dotterbolag 73 Örnsköldsvik Airport AB 74 Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, inkl dotterbolag 75 AB Övikshem 76 Övik Energikoncernen 78 Organisation verksamhetsåret 2014 79 Ord & begrepp 2 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE Här finns en mängd information om kommunens personal och personalarbete. Hur det ser ut i dagsläget och vilket arbete som bedrivs för att uppnå önskade förändringar. Delen innehåller också en beskrivning av kommunens miljöarbete, både övergripande och ute i verksamheterna. NÄMNDER OCH BOLAG Här redovisas väsentliga delar av den verksamhet som bedrevs av Örnsköldsviks kommuns nämnder och bolag under det gångna året. Inom varje område beskrivs viktiga händelser och trender utifrån olika perspektiv. För varje nämnd och bolag finns även en kort framtidsbedömning. Avsnittets indelning följer den organisationsöversikt som finns i slutet av årsredovisningen. FRAMTIDEN ÄGER VI TILLSAMMANS Det har sagts förr och det tål att sägas igen: ”Varje dag en ungdom är utan sysselsättning är ett misslyckande för samhället.” Därför har vi tagit ytterligare steg i arbetet mot - och då menar jag verkligen mot – ungdomsarbetslösheten, en särskilt fokuserad satsning på att följa ungdomars väg genom grundskolans senare år och in i vuxenvärlden för att ingen ska hamna i sysslolöshet. Arbetsmarknadskunskap i skolan är ett exempel på hur näringsliv och kommun kan samarbeta på ett konstruktivt och bra sätt. Just samarbete är nyckeln till framgång i det fortsatta utvecklingsarbetet för Örnsköldsvik som nu fortsätter efter Världsklass 2015 och med hjälp av den omvärldsanalys som har gjorts som avstamp för det framtida arbetet. Samarbetet inom Umeåregionen fortsätter för både smarta och effektiva lösningar för kommunerna och för utvecklingen av vår gemensamma arbetsmarknadsregion, där trafiken på Botniabanan gör det möjligt för många att pendla till jobb och studier. Bostäder är en viktig utvecklingsfaktor i ett samhälle, och också något som rör våra personliga liv i hög grad i fråga om både trivsel och trygghet. Därför är jag glad att kunna konstatera att det togs flera initiativ för bostadsbyggande i Örnsköldsvik under 2014. Bland dem finns kvarteret Egypten där det blir många nya, mycket centrala lägenheter inte minst för äldre. Intresse finns hos fler byggherrar och beskeden om planerade byggnationer har fortsatt även under det nya året. Nu har också vi påbörjat utvecklingen av det nya omsorgsboendet i Själevad och i Sundhem, som kommunen sålde 2014, är förvandlingen till trygghetsboende i full gång. 2014 var också året då Arken såldes till lokala investerare som ser möjligheter att utveckla verksamheten ytterligare. Kommunkoncernens bolag utvecklades positivt, vilket i sin tur ger förutsättningar för fortsatt god utveckling. Vi kan särskilt konstatera att effektivise- ringsarbetet i Övik Energi nu har gjort att bolaget kan stå som ett gott exempel för andra energibolag. Kommunkoncernen amorterade under året ytterligare 630 miljoner kronor på sin låneskuld och var vid årsskiftet totalt 3,5 miljarder kronor, samtidigt som verksamheterna tillfördes ytterligare medel. Utveckling av mötesplatser och föreningsägda lokaler i Bredbyn, Björna och Köpmanholmen, belysning, vindkraft och ett allt mer internationellt Örnsköldsvik är också sådant som rymdes i året 2014. Jag är stolt och glad över att Örnsköldsvik genom alla frivilliga insatser i Mellansel med fler orter vid ett flertal tillfällen har omnämnts som det goda exemplet när det gäller att ta emot asylsökande. Medmänsklighet ger ringar på vattnet på många sätt, inte minst när det gäller att inspirera andra till goda gärningar. Vi har nu nått målet att alla deltidsbrandstationer på landsbygden ska kunna utföra vissa sjukvårdsutryckningar IVPA (i väntan på ambulans). Det här är en viktig satsning för att skapa en trygg och säker livsmiljö på vår landsbygd och därmed till gagn för många kommunmedborgare. Även om vi oroar oss över att hälsotalen bland kommunens anställda inte är lika bra som tidigare, kan vi ändå konstatera att Örnsköldsvik ligger väl till i jämförelse med andra. Men detta område måste vi ständigt ha ögonen på. Kommunens anställda ska ha möjligheter att ha en god hälsa för ett fungerande privat- och arbetsliv. Det utvecklingsarbetet slutar aldrig och det behöver vi göra gemensamt. För – framtiden äger vi tillsammans! Glenn Nordlund (S) Kommunstyrelsens ordförande ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 3 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Kommunen är företagstät med många internationella företag, lång företagande- och industritradition och stort utvecklingsfokus där samverkan är en viktig nyckel. Närheten till Umeå gör att Örnsköldsvik är en del av en större arbetsmarknadsregion med totalt 200 000 invånare och 13 000 företag. Örnsköldsvik är en del av natursköna Höga kusten där skärgård och klippor möter skog och vildmark. Örnsköldsviks kommun är kommunens största arbetsplats. Drygt 5 000 personer i kommunal förvaltning och kommunala bolag ser till att kommunens 55 000 invånare får god samhällsservice. Ett brett framtidsinriktat arbete för att utveckla Örnsköldsvik har pågått i sexton år och en viktig del i detta har varit det breda engagemanget bland medborgare och organisationer, senast under benämningen Världsklass 2015. Nu pågår planeringen inför det fortsatta utvecklingsarbetet som ska ta vid. BEFOLKNINGSUTVECKLING Kommunens befolkning ökade med totalt 262 personer under 2014, att jämföra med en befolkningsminskning 2013 med 22 personer. Fler födda, färre döda, fler inflyttade och färre utflyttade ligger bakom förändringarna. Totalt hade Örnsköldsviks kommun den sista december en befolkning på 55 248 personer. Flyttnettot, d.v.s skillnaden mellan in- och utflyttning, blev avsevärt mycket större 2014, närmare bestämt +279 personer jämfört med 49 året innan. 1 810 personer flyttade till kommunen och 1 531 från. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Med sina omkring 2 500 företag är Örnsköldsvik en företagstät kommun där de stora företagen och tillverkningsindustrin, som är mycket internationellt inriktad, länge har dominerat företagsbilden. Till de största företagen hör BAE Systems Hägglunds, Metsä Board, Bosch Rexroth Mellansel, Aditya Birla/Domsjö fabriker och Sanmina. Papper, sjukvårdsutrustning, hydrauliska drivsystem, fartygskranar, stridsfordon, bakverk och elektronik är några exempel på produkter från Örnsköldsvik. Under senare år utvecklas även nya affärsmöjligheter och produkter inom konstellationer som exempelvis Processum Biorefinery Initiative. Handeln har också utvecklats starkt och Örnsköldsvik utsågs två gånger under 2000-talets första decennium till Årets stadskärna av Föreningen Svenska Stadskärnor. 2009 blev det nya parkeringshuset klart för att kunna ta emot den ökande besöksströmmen och Köpmangatan byggdes om till gågata. Fjällräven Center, som invigdes i augusti 2006 och som ligger vackert beläget vid Inre hamnen blev ett viktigt tillskott till upplevelseindustrin. I arbetet med att öka Örnsköldsviks attraktionskraft är samarbetet mellan kommun, näringsliv och näringslivsorganisationer centralt. 2014 avslutades det treåriga samarbetetsprojektet Företagsam som drivs av kommunen och Företagarna gemensamt och i samarbete med andra företagsorganisationer och företag. Det handlar om att förbättra företagsklimatet och att göra det ännu enklare att driva företag i kommunen. I Svenskt Näringslivs ranking av det lokala näringslivsklimatet i landets kommuner klättrade Örnsköldsvik 2014 28 platser till plats 126. I Sveriges kommuner och landstings senaste servicemätning fick Örnsköldsviks kommun godkänt betyg med ett medelvärde i nivå med övriga kommuner. Av de sysselsatta Örnsköldsviksborna arbetar 21 % inom tillverkningsindustrin – att jämföra med rikets 13 %. I början på 2000-talet var motsvarande siffror ungefär 29 respektive 20 %. Störst arbetsgivare är Örnsköldsviks kommun med omkring 5 200 anställda, följd av Landstinget Västernorrland, BAE Systems Hägglunds och Metsä Board. I december 2014 var arbetslösheten, d.v.s både öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, i Örnsköldsvik 8,2 % (2 221 personer). Detta är en minskning med 1,8 procentenheter från året innan. 4 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 Snowboard i Åsbacken. I och med Botniabanan och resecentrum, nytt hotell, utbyggd gästhamn och nya bostäder har området i Inre hamnen fått ytterligare fokus. Intresset för nybyggnationer är fortsatt högt i denna miljö där även Fjällräven Center finns, liksom Campus Örnsköldsvik med ett antal utbildningsanordnare inom högre utbildning samt bibliotek och kontors- och konferenslokaler. Skärgård i Världsklass, som avslutades 2014, har kommunen gjort en omfattande satsning på friluftslivet genom att höja standarden på kajer och serviceanläggningar, öka antalet båtplatser och tillgängligheten för båtturister. Med omkring 700 föreningar i kommunens föreningsregister och många fler samt ett stort antal fritidsanläggningar erbjuder Örnsköldsvik ett varierat utbud av aktiviteter. Ishockey, innebandy, ridning, skidåkning, golf, konståkning, gymnastik och fotboll är några exempel. Fjällräven Center, Skyttis Arena, Bosch Rexroth-hallen och anläggningen på Skyttis för hockey, innebandy, fotboll och längdskidåkning tillhör de främsta arenorna. Under Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå bidrog Örnsköldsvik genom egna lokala evenemang och samverkansprojekt. I kommunen finns museum & konsthall, bibliotek och kulturhistoriska platser som till exempel Gammelgården i Myckelgensjö och Brynge kulturområde. Musiken är en stor del i kulturlivet med många körer, konserter och ett kulturskolecentrum med undervisning i musik, dans, teater, film samt bild och form. UTBILDNING VÄRLDSKLASS 2015 OCH DÄREFTER REGIONEN UTVECKLAS I och med att tågtrafiken började gå på Botniabanan i augusti 2010 har möjligheten till pendling till jobb, studier och nöjen blivit avsevärt större. Under 2012 kom även trafiken igång på Ådalsbanan och möjligheterna ökade därmed ytterligare. Närmare bestämt har omkring 380 000 invånare i regionen Sundsvall – Umeå fått förbättrade dagpendlingsmöjligheter och en större arbetsmarknadsregion har bildats. Örnsköldsviks kommun ingår numera även i Umeåregionen som är ett samarbetsorgan mellan ett antal kommuner i Västerbotten och numera, genom Örnsköldsvik, även Västernorrland. UTVECKLING I HAMNEN Vid Campus Örnsköldsvik ges utbildningar på universitets- och yrkeshögskolenivå och utformas i nära samarbete med det regionala näringslivet. Här finns närhet till Lärcentrum, studievägledning, kårhus och universitetsbibliotek och studenterna garanteras också bostad. Utepedagogik, kommunal teknikskola och elevdemokrati är tre viktiga delar i Örnsköldsviks kommunala skola. Det är gratis att delta i Kulturskolecentrums och KomTeks verksamheter och varje förskola och skola har ett naturnära område som ger unika pedagogiska möjligheter. FRITID Ökad inflyttning, fler jobb och kompetens till kommunens arbetsgivare är centralt i utvecklingsarbetet i Örnsköldsvik. I detta syfte bildades Vision 2008 år 1998 med representanter från kommun, näringsliv, intresseorganisationer tillsammans med kommuninvånare för att skapa idéer, initiativ och nya samarbetsformer för kommunens utveckling. Arbetet har därefter bedrivits under namnet Världsklass 2015 med fokus på utmaningarna realisera arbetsmarknadsregionen, attraktionskraft i en global värld, klimat-råvaror-energi samt förnyelse och innovation. Under 2014 har en utvärdering gjorts av arbetet och förberedelsearbetet för den kommande utvecklingsperioden görs under 2015. Friluftslivet i Örnsköldsvik har mycket att erbjuda och Örnsköldsvik blev Sveriges friluftskommun 2011. Genom bland annat projektet Inre hamnen i Örnsköldsvik. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE GPS – STYRMODELL FÖR ÖRNSKÖLDVIKS KOMMUN Utgångspunkt för Örnsköldsviks kommuns verksamhetsstyrning är kommunfullmäktiges vision samt fastställda mål som antogs i samband med fastställande av Budget 2011 och som gäller för hela mandatperioden 2011-2014. De perspektiv och framgångsfaktorer som förvaltningsorganisationen arbetat fram harmoniserar väl med beslutade kommunfullmäktigemål. GPS - Övergripande styrkort VISION Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka. MÅL - KF A.En trygg och säker kommun B.En klimatsmart kommun C.En öppen och tillgänglig kommun D.En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv E.En kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer F. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi G.En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare H.En aktiv part i byggande av framtidens region PERSPEKTIV 3,6 JMF M FÖREG ÅR +0,1 FRAMGÅNGSFAKTORER MEDBORGARNYTTA 3,7 EFFEKTIV VERKSAMHET 4,0 +0,1 +0,2 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE3,6 +0,3 EKONOMI I BALANS 3,4 -0,3 UTVECKLING OCH FÖRNYELSE3,5 +0,0 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 3,6 2.1 Utveckling av verksamhetsoch kvalitetsprocesser (30%) 4,0 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (20%) 3,8 4.1 Positivt resultat (50%) 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 3,6 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (45%) 4,1 4.2 Strategiska investeringar (20%) 2,6 3,5 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 3,8 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 2,8 4.3 God ekonomistyrning (30%) 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 3,7 4,0 4,1 5.1 Kreativ miljö (20%) 4,0 3,4 5.2 Regional utveckling (30%) 3,0 5.4 Starkt företagsklimat (25%) 3,4 Måluppfyllelsegrad GPS-betygBEDÖMNING Målet uppfyllt Målet uppfyllt i hög grad Målet delvis uppfyllt Målet uppfyllt i låg grad Målet ej uppfyllt 4,25 till 5 3,5 till 4,25 2,5 till 3,5 1,75 till 2,5 1 till 1,75 Mycket bra Bra Godkänt Svagt Dåligt Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Syftet med styrmodellen GPS - Gemensam Process för Styrning - är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten och på ett överskådligt sätt tydliggöra hur de olika perspektiven samverkar. De perspektiv som betygsätts är medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse. Perspektiven betygsätts i intervallet 1-5, där 1 är sämst och 5 är bäst. Utifrån satta betyg genereras en bedömning som också åskådliggörs med olika färger. Förändringen från föregående år visas med en pil för respektive 6 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 perspektiv. Arbetet med att utveckla modellen fortsätter och det innebär att den kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Med hjälp av styrmodellen ökar förutsättningarna att uppfylla Kommunallagens krav, där anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att kommunfullmäktige ska fastställa och utvärdera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, här avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Uppföljning har gjorts av kommunfullmäktiges mål och förvaltningsorganisationens styrkort enligt nedan. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Bedömningen är att Örnsköldsviks kommun uppnår en god ekonomisk hushållning 2014. Detta grundar sig på en kombination av måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål och delmål avseende ekonomin, totalbetygen i styrkortet samt den finansiella analysen som gjorts enligt RK-modellen. Ett av kommunfullmäktigemålen är uppfyllt och sex av dem uppfylls i hög grad. Samtliga perspektiv i styrkortet uppnår minst betyget godkänt. Kommunfullmäktiges delmål för ekonomin uppnås också och den finansiella analysen visar att kommunens ekonomi är i balans. UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Kommunfullmäktige i Örnsköldsviks kommun har fastställt ett antal mål som ska gälla för mandatperioden 2011 till 2014. Målen är ett sätt att styra verksamheten där nämnderna sätter egna mål inom ramen för kommunfullmäktiges fastställda mål. Uppföljning av målen har gjorts genom att studera det som är genomfört i verksamheterna under året och vilka resultat kommunen fått i olika nationella mätningar av bland annat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För tredje året i rad har kommunen deltagit i mätningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som SKL genomför. KKiK mäter ett antal viktiga områden för kommuninvånarna och beskriver kommunens kvalitet och effektivitet inom varje område. Generellt ligger kommunen på motsvarande nivå som föregående år och har, sett till helheten, fler värden över än under rikets medelvärden. Måluppfyllelsen som redovisas för kommunfullmäktiges mål är en sammanvägning av nationella mätningar och resultat från de olika nämndernas mål och verksamheter. En trygg och säker kommun. SKL:s mätning Trygghet och säkerhet 2014 visar att kommunen är på andra plats i riket när det gäller få anmälda våldsbrott och när det gäller få anmälda stöld- och tillgreppsbrott hamnar Örnsköldsvik på första plats. Båda mätningarna gäller för kommuner mellan 50 000 och 100 000 invånare. Samarbete via lokala Brottsförebyggande rådet, individoch familjeomsorgens stödcentrum för unga brottutsatta, polis och lokala brottsofferjouren har intensifierats under 2014. Detta i syfte att stärka tryggheten både för kommunens målgrupper och för kommunmedborgarna i stort. Arbete med tydligare rutiner för tillsyn av farlig verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor har fortsatt under 2014. En farhåga för tryggheten och säkerheten är fortfarande svårigheten att rekrytera deltidsbrandmän. För att stärka tryggheten har kommunen bland annat tänt ytterligare gatubelysning på landsbygden samt utökat brinntider på helgerna. SKL:s öppna jämförelser visar att minst 90 % av eleverna i årskurs 5, 8 och gymnasiet känner sig trygga i skolan. En klar majoritet av eleverna upplever att deras lärare agerar om någon blir retad eller utstött. Under året har ett funktionsprogram för förskolan arbetats fram som ska ge stöd vid utformningen av förskolans inom- och utomhusmiljöer så att dessa blir säkra och trygga. Under året har det skett en utveckling och anpassning av verksamhet för ensamkommande flyktingbarn för att stödja integrationen. En klimatsmart kommun. Projektet Hållbart resande har avslutats under 2014. Projektet har blivit utvalt som ett av tre guldkornprojekt i Sverige med god spridningspotential i hela landet. Inom Umeåregionen pågår ett projekt kopplat till arbetspendling inom regionen, där Örnsköldsvik ingår. Under 2014 upphandlades ny kollektivtrafik som innebär fem fossilfria bussar i tätortstrafiken. Bygget av ny gång- och cykelbana på Vikingagatan och den projekterade fortsättningen via Krokvägen färdigställer en gång- och cykelväg mellan staden och Gullänget. Alla skolverksamheter arbetar med miljöfrågor och för en hållbar skola. Gymnasieskolan arbetar exempelvis ämnesöverskridande utifrån perspektiven ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Arbete med datorer och plattor i skolan förväntas minska pappersanvändandet, vilket även införda e-lönebesked till kommunens tillsvidareanställda syftar till. Fortsatt arbete pågår för minskad energi- och elanvändning, bland annat genom arbetet med att byta till energieffektivare gatubelysning med ny och hållbar LED-teknik. Utvecklingsarbetet Mobilitet inom omsorgen, som bl.a. syftar till att minska bilkörning inom hemtjänst, har slutförts. Personalen kan nu använda mobiltelefon till att öppna och låsa brukarnas dörrar istället för att som tidigare köra bil för att hämta nycklar. Andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet har ökat till drygt 24 % det sista kvartalet. En öppen och tillgänglig kommun. När det gäller service och bemötande per e-post och telefoni visar nationella mätningen KKiK att kommunen, precis som föregående år, ligger i nivå med riket. Arbetet med att utveckla e-tjänster har fortsatt under 2014, bland annat har tio nya e-tjänster kopplade till bygglov införts. E-tjänsterna Förskolewebben, Föräldramötet, Skola 24 och Unikum ger ökad tillgänglighet för vårdnadshavare. Under året har en webbaserad anhörigportal lanserats för att på ett enkelt sätt stödja anhörigvårdare och andra med lättåtkomlig information. Resultatet för kommunens information om handikappomsorg i SKL:s undersökning Information för alla har ökat från 69 % till 72 %, att jämföra med rikets nivå 63 %. Äldreomsorgens verksamheter särskilt boende och hemtjänst har resultatet 96 %. Den nya förskoleavdelningen på Örnsköldskolan med inriktning på omsorg på obekväm tid har visat sig vara en satsning rätt i tiden där barngrupperna snabbt fylldes. För att stärka personer som är långt från arbetsmarknaden har kommunen bland annat erbjudit skyddat arbete under viss tid, med inslag av rehabiliteringsinsatser, för att skapa möjlighet till anpassning till den öppna arbetsmarknaden. Ateljén är en sådan daglig verksamhet som riktar sig till målgruppen unga med psykiskt funktionshinder. En kommun med ett starkt och hållbart näringsliv. KomTek stimulerar entreprenöriellt lärande på dag- och kvällstid. Praktikbanken är ett verktyg som tagits fram i regionen och som etablerats i Örnsköldsvik. För att kvalitetsäkra prao och praktik för kommunens studerande används numera en Prao och APL-process med det digitala verktyget praktikplatsen.se. Arbetsmarknadskunskap i skolan har startat under 2014 som ett komplement till studie- och yrkesvägledningen i grundskolans senare år och vid gymnasiet. Inspirationslektioner har genomförts av kommunikatörer kring arbetsmarknadens möjligheter på både regional, nationell och global nivå. Arbetet sker i nära samarbete med näringsliv, Arbetsförmedlingen, landstinget och Länsstyrelsen. Projektet Företagsam har avslutats och erfarenheter dragna av arbetet ligger till grund för det fortsatta arbetet med ett bra företagsklimat i Örnsköldsvik med nära och positiva relationer till det privata näringslivet och de aktörer som levererar varor och tjänster till kommunen. Medarbetare från olika delar av kommunens verksamhet har deltagit i projektet Företagsams arbetsgrupper. Viktiga delar i projektet har varit att öka kunskapen kring Lagen om offentlig upphandling och om kommunens verksamhet, samt att förbättra service och kommunikation genom exempelvis företagsfrukostar, träffar med branschorganisationer och medverkande i företagsdagar. Attraktiva och hållbara livsmiljöer. Stort fokus har legat på ett arbete med att skapa helhetssyn kring hållbart resande. En stor kartläggning av resvanor inom kommunen har genomförts samt en Cero-analys. Resultatet kommer att utgöra underlag för bättre prioriteringar och åtgärder för klimatsmartare transporter. En utredning pågår även kring att införa elektroniska körjournaler. Arbete med landsbygdsfrågor har fortsatt under 2014. Projektet High Coast Art Valley med syfte att skapa tillväxt inom besöksnäringen och en miljö för lärande om natur, brukshistoria och konst, för barn till äldre, har slutförts. Herrgårdsparken i Köpmanholmen har skapat en unik miljö som väver samman natur, lek, konst, historia och vila. Förskolor och skolor har tillgång till unika närnaturområden som nyttjas i undervisningen både för hälsa och lärande. Inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden är trivsamheten utomhus ett viktigt område. Frågan har aktualiserats i och med LONA-projektet Kunskap och känsla i närnatur. Samtliga boendens utemiljöer har inventerats och en kunskaps- och motivationshöjande utbildning har genomförts kring vikten av att äldre får vistas ute. Resultat från Öppna jämförelser visar också att nöjdheten med de aktiviteter som erbjuds är bättre än för riket i snitt. Arbetet med Världsklass 2015 har utvärderats och en ny omvärldsanalys har tagits fram. Analysen ska ligga till grund för det ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 7 fortsatta, breda utvecklingsarbetet i Örnsköldsvik. Som ett första steg har arbetet med platsvarumärke startat. Under året har projektet Skärgård i världsklass avslutats. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi. Alla elever ska nå målen i en god lärande miljö med nolltolerans mot kränkande behandling och kommunen arbetar för en lärande och utvecklande skolorganisation med tydlig koppling till en god ekonomisk hushållning. Ett fördjupat arbete med det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, med gemensamma mallar för lägesbedömningar, som tydligt visar på utvecklingsbehov och framgångsrika arbetssätt har inletts. Arbetet ger förutsättningar för bättre resursanvändning utifrån behov. Andelen elever som nådde kunskapskraven i alla ämnen i åk 9 läsåret 2013/2014 i kommunala skolor var nära 85 %. Kommunens resultat föregående läsår var knappa 79 %. Sedan läsåret 2009/2010 har måluppfyllelsen förbättrats med 13 procentenheter. Andelen som nådde kunskapskraven i alla ämnen i åk 6 läsåret 2013/2014 avseende kommunala skolor var 87 %. Kommunens resultat föregående läsår var nära 83 %. Under 2014 kommer implementeringen av Lean-arbete att ytterligare förstärka kvalitetsutvecklingsarbetet. Breddinförande av Lean har påbörjats och kommer fortsätta under 2015. Kommunfullmäktiges två delmål för mandatperioden 20112014 avseende en långsiktigt hållbar ekonomi är följande: • Resultatet för kommunen ska ligga på 1-2 % av skatteintäkter och statsbidrag. • Skattefinansierade investeringar ska inte överstiga 500 Mkr under mandatperioden. Resultatet +83 Mkr motsvarar 2,8 % av skatteintäkter och statsbidrag vilket innebär att delmålet för resultatet uppnås. För hela mandatperioden 2011-2014 uppgick resultatet till 2,0 % av skatteintäkter och statsbidrag vilket är lika med den övre gränsen av kommunfullmäktiges delmål. Skattefinansierade investeringar uppgick 2014 till 84 Mkr. Totalt för mandatperioden uppgick skattefinansierade investeringar till 417 Mkr, vilket innebär att även investeringsmålet uppnås. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare . Två chefsutbildningar, chefsforum för samtliga chefer och arbetsmil- Unga företagare visade upp sig på UF-mässa i Fjällräven center. 8 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 jöutbildningar har genomförts. Under året har en ny prognosmodell för kompetensförsörjning införts och riktlinjer och erbjudande har arbetats fram för en kommunövergripande kompetensutvecklingssatsning. Kriterier för att beviljas detta studiestöd är att studierna leder till yrken där kommunen som arbetsgivare framöver har behov av stärkt kompetens. Ett viktigt led i arbetet med chefsförsörjning är kommunens traineeprogram för potentiella chefer, där den tredje omgången pågår. I samarbete med andra norrlandskommuner har också ett nytt traineeprogram för akademiker påbörjats. Arbetsprocessen för feriearbete har utvärderats och kommungemensamma dokument och rutiner har tagits fram för att kommunen ska kunna arbeta enhetligt och effektivt i kontakterna med blivande medarbetare. Under året har flera rektorer och förskolechefer gått rektorsprogrammet via Umeå Universitet och enhetschefer inom äldreomsorg har gått Socialstyrelsens ledarskapsutbildning. Nyanställda förskollärare och lärare har ingått i ett introduktions- och mentorsprogram. I kommunen har övningsförskolor och övningsskolor blivit utsedda av Umeå universitet, vilket innebär större tilldelning av lärarstuderande under den verksamhetsplatsförlagda delen av utbildningen. Kommunen har även deltagit i matematiklyftet, Skolverkets satsning på fortbildning för lärare i grundskolan som undervisar i matematik. En aktiv part i byggandet av framtidens region. Den kommunala samverkan i Umeåregionen har intensifierats och medarbetare deltar i allt högre utsträckning i olika arbetsgrupper. Förutsättningar för gemensam upphandling av löne- och HR-system inom Umeåregionen är framtagna. Umeå kommuns utnämning till Europas Kulturhuvudstad 2014 har också bidragit till ett utökat samarbete inom flera av kommunens verksamhetsområden, framförallt inom verksamheter som tillhör kultur- och fritidsavdelningen. I Örnsköldsvik har aktörer haft möjlighet att söka Kulturkick, ett bidrag för att utveckla kulturen. Projektet Arbetsmarknad Umeå/Örnsköldsvik har avslutats under året och erfarenheterna kommer att användas vidare i arbetet med kompetens- och arbetskraftsförsörjning i regionen. Kommunen deltar även i samarbeten inom Umeåregionen när det gäller exempelvis fritidsverksamhet, kommunskydd och e-tjänster. Utredningsarbetet för en tunnel genom Åsberget och planeringen kring infrastrukturen för den nya tänkta handelsplatsen norr om staden har startat igen. Ett länsövergripande samarbete kring respektive kommuns gymnasiedimensionering har utvecklats i och med den nya gymnasieförordningen. Det syftar till att ge regionens elever bättre möjligheter att gå de program de önskar. Satsning på arbetsmarknadskunskap i skolan har startat tillsammans med näringslivet i Örnsköldsvik. På Campus Örnsköldsvik har samtliga utbildningsanordnare som bedriver utbildning på eftergymnasial nivå samlats. Förutom det stora campuset i Umeå har universitetet även en stark närvaro på plats i Örnsköldsvik med ett campus där fyra utbildningar bedrivs. UPPFÖLJNING AV FÖRVALTNINGSORGANISATIONENS STYRKORT Förvaltningsorganisationens styrkort innehåller fem perspektiv och respektive perspektiv innehåller 3-4 ”breda” framgångsfaktorer som är av långsiktig karaktär. Vidare används mått för att ge ett underlag för betygsättning i GPS. För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan de framgångsfaktorer som anges nedan. Det genomsnittliga betyget för alla perspektiv uppgår för 2014 till 3,6 vilket innebär betyget bra och betyget är marginellt förbättrat från föregående år. Av perspektiven har effektiv verksamhet högst betyg med 4,0 och ekonomi i balans lägst med 3,4. 1 MEDBORGARNYTTA (Betyg 3,7 – Bra) Perspektivet Medborgarnytta består av framgångsfaktorerna Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang, Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen samt Medborgarna ska uppleva trygghet. I den kommunala verksamheten pågår många aktiviteter inom dessa områden, men målen mäts genom ett antal utvalda indikatorer. Det slutliga betyget sätts genom att föra samman de olika verksamheternas enskilda betyg med en övergripande bedömning. Det totala betyget för 2014 är 3,6, vilket är samma som 2013. Högsta betyget har även denna gång framgångsfaktorn Medborgarna ska uppleva trygghet. 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (Betyg 3,6 - Bra) Framgångsfaktorn Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang följs upp genom att mäta kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande via Nöjd-inflytande-index (NII) från SCB:s medborgarundersökning (30 %), möjlighet till engagemang/forum och mötesplatser (20 %), antal deltagare och engagemang (20 %) samt förvaltningarnas egna mått (30 %). NII från mätningen 2014 är 40. Genomsnittet i samtliga 119 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3. Betyget för deltagandet i Världsklass 2015 beräknas till 4,5 efter att deltagandet i projektet har ökat året innan och efter att en omvärldsanalys har inneburit en viss ökning av aktiviteter. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t.ex. dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl.a. informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna. Antalet forum i kommunens verksamhet beräknas vara ungefär lika som förra året och betyget blir 4. Förvaltningarnas betyg är sammantaget 3,6 när det gäller delaktighet och engagemang, vilket är samma som 2013. Samhällsbyggnadsförvaltningens betyg har sänkts medan välfärdsförvaltningens betyg har höjts. En enkät till föräldrar med barn i förskola visar att 65 % av föräldrarna känner till läroplanens mål för förskolan och 63 % känner sig delaktiga i utformningen av förskolans verksamhet. Särskilt boende inom välfärdsförvaltningen ligger över medel i Öppna jämförelser som handlar om att ta hänsyn till brukarnas åsikter och önskemål. Här har brukarråd införts i boendena och anhörigträffar har arrangerats. Även ordinärt boende har ett bra resultat vid mätningar om att ta hänsyn till åsikter och önskemål. Enligt en brukarundersökning 2013 ligger Örnsköldsvik bäst till i länet i frågor som rör delaktig- het och inflytande inom LSS-boende och gruppverksamhet i daglig verksamhet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har deltagit i utvecklingen av e-tjänsten Risklinjen där medborgare kan tipsa om faror och risker i samhället, utvecklat visualisering av framtida stadsbyggnadsprojekt och detaljplanearbete och ansvarat för arbetet med det barn- och ungdomspolitiska programmet som fullmäktige tog beslut om hösten 2014. Konsult- och serviceförvaltningen har tagit fram en ny gemensam struktur för kostombudsträffar och matråd och genomfört kundnöjdhetsundersökningar. För kommunledningsförvaltningen har arbetet inom Världsklass 2015 till stor del handlat om att förbereda för den fortsatta delaktigheten i utvecklingen av Örnsköldsvik efter det att Världsklass 2015 avslutats. Ett exempel på stort medborgarengagemang är det som sker på flera mindre orter i kommunen i samband med mottagning av asylsökande och även när det gäller att åstadkomma ett härbärge för hemlösa EU-migranter som blev klart i december. Inom flera områden planeras eller har samråd genomförts, bland annat för landsbygdsstrategin och handelsstrategin. 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (Betyg 3,6 - Bra) Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen följs upp via Nöjd-medborgar-index från SCB:s medborgarundersökning (50 %) samt förvaltningarnas egna mått (50 %). Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning Nöjd-medborgar-index (NMI) där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. NMI från den senaste mätningen 2014 är 52, att jämföra med index 54 i samtliga 119 deltagande kommuner. Detta ger betyg 3. Förvaltningarnas sammantagna betyg är 3,8, vilket innebär en höjning från 3,5 2013. Förändringen beror framförallt på ett höjt betyg för välfärdsförvaltningen. Konsult- och serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har sänkt sina betyg något, liksom bildningsförvaltningen som inte helt har klarat det ökade behovet av förskoleplatser inom centralorten. Enligt senaste Öppna jämförelser ligger särskilt boende inom välfärdsförvaltningen över medel i riket när det gäller bemötande och resultatet har förbättrats även för ordinärt boende. Arbete med att implementera såväl äldreomsorgens nationella värdegrund som kommunens värdeord pågår genom utbildning av chefer och medarbetare. Nöjdheten med aktiviteter är också bättre än riket och inom ordinärt boende visar Öppna jämförelser ett bra resultat för nöjdheten med hemtjänst. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat för att korta ned handläggningstider och ge återkoppling i alla ärenden, busshållplatser har tillgänglighetsanpassats och i Bredbyn och Gimåt har nya generationsmötesplatser färdigställts. Förvaltningen har även tagit fram serviceåtaganden och deltagit i bemötandeutbildningar. Konsult- och serviceförvaltningen leder arbetet med utvecklingen av kommunens framtida stadshus och har arbetat med utveckling av fastighetsfrågorna i kommunen. Kommunledningsförvaltningen har genom samarbetet inom Umeåregionen infört en e-tjänsteplattform för ett snabbare och smidigare sätt att skapa e-tjänster. Kommunens webbplats har certifierats som lättläst webb av Centrum för lättläst och arbetet för ett bättre företagsklimat genom projektet Företagsam har drivits tillsammans med Företagarna fram till avslutningen hösten 2014. Utvecklingen av ett kontaktcenter för ännu bättre service och tillgänglighet har påbörjats under slutet av året. 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (Betyg 3,8 - Bra) Medborgarna ska uppleva trygghet följs upp genom mätning av trygga barn och ungdomar (30 %), trygga äldre (30 %), jämförelser i riket om trygghet och säkerhet (20 %) samt förvaltningarnas övriga egna mått (20 %). Betyget för trygga barn och trygga äldre är 4 respektive 3,8. Örnsköldsvik har lägst andel anmälda stöld- och tillgreppsbrott i gruppen Större städer. Även när det gäller anmälda våldsbrott har Örnsköldsvik en bra placering, nämligen en andra plats i samma grupp. Sammantaget ger dessa delar betyget 3,8, något lägre än förra årets betyg 3,9. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 9 Förvaltningarnas egna mått ger betyget 3, vilket är samma som förra året. 95 % av eleverna i årskurs 5 och 91 % av eleverna i årskurs 8 uppger att de känner sig trygga i skolan. Motsvarande nivåer i riket år 93 respektive 92 %. För välfärdsförvaltningens verksamhet ligger upplevelsen av att personalen har tillräckligt med tid att utföra arbetet i nivå med riket i snitt och inom daglig verksamhet uppger de flesta att de känner sig trygga på jobbet. För att minska väntetider för ungdomar i sociala insatser har en händelseanalys och handlingsplan gjorts och förebyggande arbete för risk för fall, trycksår, undernäring och munhälsa pågår. Räddningstjänstens utryckningar ökade med 30 % under året och bränder på grund av den varma sommaren med 100 %. Alla stationer som ska erbjuda IVPA (I väntan på ambulans) blev godkända under året. För att även barn med allergier ska må bra i skolans lokaler har konsult- och serviceförvaltningen under året infört städkontroller på skolor och förskolor och även utvecklat arbetet med brandskyddskontroller. Inom kommunledningsförvaltningen har ett arbete inletts för att strukturera insatserna kring minoritetsfrågor i kommunen, och kommunfullmäktige beslutade i slutet av året att ansöka om att Örnsköldsviks kommun ska bli förvaltningskommun för finska. 2 EFFEKTIV VERKSAMHET (Betyg 4,0 – Bra) Perspektivet effektiv verksamhet består av framgångsfaktorerna Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser, Hög tillgänglighet samt Engagerade medarbetare. Betyget totalt för perspektivet uppgår för 2014 till 4,0. Sammantaget visar resultatet att det systematiska kvalitetsarbetet börjar ta form och få effekter. ningsstation visar även i jämförelse med andra kommuner ett högt värde. 2.3 Engagerade medarbetare (Betyg 4,1 - Bra) Inom verksamheterna pågår ett arbete med att utveckla ledarskapet och tydliggöra chefsuppdraget. Gemensamma ledningsgruppsmöten anordnas med fokus på ledningsgruppsutveckling, mål, struktur och kultur. Utmaningar består i att vidmakthålla och utveckla engagemang, förhållningssätt, delaktighet och ett flexibelt arbetssätt inför förändring. Ett arbete görs på många håll med att tydliggöra roller, ansvar och mandat samt att arbeta för delaktighet i verksamhetsplanering, målformulering, uppföljning och arbetet med verksamhetsberättelse. Medarbetare utbildas i bl.a. Lean, projektledning, projektverktyg och OneNote och bidrar därmed till ökad kunskap om utveckling och processer. Resultatet från medarbetarenkäten 2014 visar ett index för Hållbart medarbetarengagemang på 4,1. Medarbetarenkäten analyseras och utifrån identifierade förbättringsområden upprättas handlingsplaner. 3 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE (Betyg 3,6 - Bra) Kommunens totala betyg för attraktiv arbetsgivare är 3,6 2014, vilket är en förbättring jämfört med utfall 2013. Som följd av att några nya mått och viktningar har lagts in i perspektivet är det inte fullt jämförbart med utfall 2013. Det högsta totalbetyget har kommunledningsförvaltningen med 4,5 följd av samhällsbyggnadsförvaltningen med 4,2. Det lägsta har välfärdsförvaltningen med 3,2. Övriga förvaltningar ligger på strax under 4. Alla förvaltningar väntas ligga på eller något över nivån för utfall 2013. 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (Betyg 3,8 - Bra) 2.1 Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser (Betyg 4,0 - Bra) Inom kommunen arbetar verksamheterna med system för kvalitetsarbetet för att på ett strukturerat sätt förbättra resultat. Systematiskt arbete håller på att utvecklas för att utvärdera och lära av verksamheternas processer. Ett arbete pågår med att kvalitetssäkra handläggningsprocesser och det kommer att fortgå 2015. Inom förvaltningarna har flertalet kvalitetsgrupper formats för att bland annat leda, mäta och utveckla kvalitetsarbetet, följa upp och utvärdera verksamhet, initiera och samordna förbättringsarbete och underhålla och revidera ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. I förbättringsarbetet tittar verksamheterna på andra kommuner för att jämföra och att lära. Inom många områden arbetar verksamheterna med att ta fram mallar, e-tjänster och e-blanketter delvis tillsammans med andra kommuner. För några verksamheter har prioriteringen av verksamhetsutveckling genererat i mer arbete än vad det finns resurser för. 2.2 Hög tillgänglighet (Betyg 4,0 - Bra) Kommunens verksamheter arbetar för att utveckla webbplatsen både internt och externt. Arbete pågår för att öka tillgängligheten till information på intranätet samt sprida information till alla medarbetare som inte har tillgång till webben. Information om vissa av kommunens verksamheter finns på lättläst svenska på Örnsköldsviks kommuns webbplats. Det innebär att webbplatsen godkänts utifrån kriterier som tillgänglighet, innehåll, språk, struktur och form. Tillgängliga aktiviteter för kommunens brukare i omsorg förbättras genom genomförandeplaner. Genomförandeplaneringen är ett viktigt instrument för att ge varje enskild brukare möjlighet till delaktighet och inflytande. För att erbjuda hög tillgänglighet arbetar verksamheterna för att ge snabb hjälp, rådgivning och information när det gäller enkla frågor via telefon. Verksamheterna arbetar med kundenkäter för att fånga upp krav, behov och kundnöjdhet. Arbete pågår också med att införa ett felanmälningssystem som fungerar både som webbtjänst, mobilapplikation och i sociala medier. KKiK 2014 visar på en liten förbättring beträffande svar på e-postfråga från kommunmedborgare från 83 % som fick svar inom två arbetsdagar 2013 till 87 % 2014. Svar på en enkel fråga via telefon med direkt svar fick 48 % år 2013 och mätning 2014 visar på en minskning till 46 %. Tillgängligheten till bibliotek, simhall och återvin- 10 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 BBetyget för 2014 är 3,8, det är en ökning från 3,4 2013. Ökningen beror på att andelen anställda som är utlandsfödda ökat från betyg 3 2013 till betyget 5 2014. Det är konsult- och serviceförvaltningen samt välfärdsförvaltningen som har det största antalet utlandsfödda anställda. Kommunen försöker via olika arbetsmarknadsåtgärder anställa invånare med utländsk bakgrund för att öka deras anställningsbarhet på sikt. Andelen män/kvinnor och andelen heltider ligger på en godkänd nivå. Andelen heltider är knappt 69 %. Alla anställda kan av olika anledningar inte arbeta heltid exempelvis arbetar 45 anställda deltid enligt 80-90-100 modellen. Andelen heltider på välfärdsförvaltningen har ökat marginellt under 2014. Det är främst inom denna förvaltning som andelen måste öka för att kommunen ska kunna nå målet 72 % heltidsanställda. Välfärdsförvaltningen försöker vid rekrytering i första hand erbjuda heltid. Andelen män i kommunen är drygt 17 %, vilket är i nivå med 2013. Om ingenting görs kommer andelen män troligen att sjunka på sikt eftersom de män som slutar till största delen ersätts av kvinnor. Detta beror på att det är få män som utbildar sig inom de kvinnodominerade yrken där majoriteten av de kommunalt anställda arbetar. Positivt är att andelen män inom välfärds- och konsult- och serviceförvaltingen ökat något. Som motvikt till detta fortsätter andelen män inom bildningsförvaltningen att minska, vilket gör att den totala andelen ligger på samma nivå som 2013. I den långsiktiga personalförsörjningen görs olika insatser för att attrahera ungdomar att utbilda sig till yrken inom den kommunala sektorn. Precis som under 2013 har en satsning på arbetslösa ungdomar gjorts. Såväl pojkar som flickor har erbjudits praktik och ungdomsjobb inom våra olika verksamheter, främst inom bildnings- och välfärdsförvaltningen. Genom detta kan kommunen locka fler till att utbilda sig och arbeta inom dessa yrken som främst domineras av kvinnor. Tolerans ligger på över godkänd nivå och toleransindexet i medarbetarenkäten ligger på 4,5, en marginell försämring jämfört med 2013. Alla förvaltningar har ett toleransindex som ligger på betyget bra. 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (Betyg 4,1 - Bra) Betyget för 2014 är 4,1 och det är en ökning jämfört med 2013 då betyget var 3,8. Ledarskapsindex i medarbetarenkäten för 2014 är 4,3, en marginell förbättring jämfört med utfall 2013. De enkätfrågor som fått bäst resultat är frågor angående utvecklingsoch lönesamtal. Något sämre resultat har enkätfrågor angående återkoppling och stöd från chef. Alla förvaltningar har ett ledarskapsindex högt över godkänt och kommunledningsförvaltningen ligger bäst till med 4,6. 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (Betyg 2,8 - Godkänt) Ekonomi i balans Betyget för 2014 är 2,8 och det är en förbättring jämfört med 2013 då betyget var 2,6. Kommunens totala sjukfrånvaro för 2014 är 6,1 % av den överenskomna arbetstiden, vilket är en marginell ökning jämfört med 2013. Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar är 3,3 % av den överenskomna arbetstiden och det är en ökning från 2,9 % 2013. Välfärdsförvaltningen har den högsta sjukfrånvaron med 7,0 %, därefter kommer konsult- och serviceförvaltningen med 6,2 %. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Under året har 61 % av de anställda varit helt friska eller frånvarande högst fem dagar p.g.a. sjukdom, vilket är kommunens definition på frisktalet. Det är en förbättring med nära 2 procentenheter jämfört med 2013. Välfärdsförvaltningen har ett frisktal på drygt 54 % och det påverkar det totala resultatet negativt. Trots detta har förvaltningen ändå förbättrat frisktalet med drygt 4 procentenheter. Indexet för medarbetarskap ligger på 4,1 medan indexen för medskapande och betydelsefullhet ligger strax under 4, vilket är i nivå med utfall 2013 för alla tre index. Andelen anställda som motionerar minst 3 ggr i veckan är 65 %, vilket är en ökning med 8 procentenheter jämfört med 2013. 4 EKONOMI I BALANS (Betyg 3,4 - Godkänt) För att koppla mot kommunfullmäktigemålet om en långsiktigt hållbar ekonomi mäts ekonomi i balans via framgångsfaktorerna positivt resultat, strategiska investeringar samt god ekonomistyrning. 4.1 Positivt resultat (Betyg 4,0 - Bra) 4.1.1 Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg – Bra) Resultatet i Budget 2014 uppgick till +42 Mkr, vilket motsvarade +1,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet uppgår 2014 till +83 Mkr, vilket innebär +2,8 % av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed överstiger resultatet delmålet om att resultatet ska uppgå till +1 - +2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt i diagrammet) hade kommunen sämre resultat 2010-2013 men bättre 2014. Resultat 2 i % av skatteintäkter och statsbidrag 4 3 GPS - betyg % Mycket bra (5) 2,9 2,7 2 -1 Bra (4) Godkänt (3) = KF-delmål 0,8 1 0 2,8 1,9 Svagt (2) 2010 2011 2012 2013 2014 Dåligt (1) -2 4.1.2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg –Bra) I resultatet efter balanskravsjusteringar räknas reavinster vid försäljning av tillgångar bort samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl. Resultat efter balanskravsjusteringar 2014 uppgår till +50 Mkr, vilket motsvarar +1,7 % av skatteintäkter och statsbidrag (budget 1,1 %). Därmed infrias Kommunallagens balanskrav. 4.1.3 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg – Bra) Måttet visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I budgeten för 2014 uppgick verksamhetens nettokostnad till 98,5 % av skatteintäkter och statsbidrag. I utfallet för 2014 uppgår verksamhetens nettokostnad till 98,2 % av Mountainbike på Varvsberget. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 11 skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att skatteintäkter och statsbidrag finansierar den löpande driftverksamheten. 103 GPS-betyg % 102 Dåligt (1) Ekonomi i balans 101 100,3 100 99 99,2 Godkänt (3) 98,4 98,2 98 97 Svagt (2) Mycket bra (5) 97,1 2010 2011 2012 Bra (4) 2013 2014 4.1.4 Nämndsresultat i % av skattemedel (Betyg – Godkänt) Budgeterat resultatmål 2014 för nämnderna totalt uppgick till +11,2 Mkr och redovisat nämndsresultat uppgår till +27,3 Mkr, vilket motsvarar +0,9 % av totala skattemedel. 4.2 Strategiska investeringar (Betyg 2,6 – Godkänt) 4.2.2 Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar (Betyg – Dåligt) Totala investeringar, d.v.s. affärsmässiga och skattefinansierade, uppgår till 98 Mkr att jämföra med budgeterade 176 Mkr. Avvikelsen 78 Mkr motsvarar 44 %. 4.3 God ekonomistyrning (Betyg 3,0 - Godkänt) 4.3.1 Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg – Godkänt) Årets resultat uppgår till +83 Mkr att jämföra med budgeterade +42 Mkr. Avvikelsen +41 Mkr motsvarar 1,4 %. GPS-betyg % Dåligt (1) Ekonomi i balans 3 Svagt (2) 1,9 2 1,2 0,9 1 1,4 Godkänt (3) 0,2 0 2010 2011 2012 Bra (4) Mycket bra (5) 2013 2014 4.3.2 Budgetavvikelse i % av skattemedel (Betyg – godkänt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår till +11,2 Mkr medan redovisat nämndsresultat för 2014 uppgår till +27,3 Mkr. Avvikelsen +16,1 Mkr motsvarar 0,5 % av totala skattemedel. 5. UTVECKLING OCH FÖRNYELSE (BETYG 3,5 - GODKÄNT) Perspektivet utveckling och förnyelse består av framgångsfaktorerna 12 5.1 Kreativ miljö (Betyg 3,4 - Godkänt) Samverkan mellan verksamheter bidrar i alla förvaltningar till en kreativ miljö. Mötet mellan olika verksamheter kan skapa nya idéer och lösningar på utmaningar som kommunens förvaltningar står inför. Ytterligare delar som mäts är utbildningsnivå och branschbredd och där går trenden åt rätt håll. Gällande antal högskolestuderande på olika nivåer är mängden samma som tidigare år. 5.2 Regional utveckling (Betyg 3,5 - Godkänt) I regional utveckling mäts bl.a. pendling. Andelen tågresenärer har ökat medan antalet bussresenärer har minskat. Andelen pendlarparkeringsplatser som nyttjas har ökat och därför dras slutsatsen att samåkningen har ökat. I förvaltningarnas avsnitt framgår en ambition att samverka och utbyta erfarenheter inom Umeåregionen, både i den ordinarie linjeorganisationen och i särskilt prioriterade projekt. Kommunledningsförvaltningen har under året fokuserat ytterligare på att stärka en funktionell arbetsmarknadsregion Umeå/Örnsköldsvik särskilt ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (Betyg 3,7 - Bra) 4.2.1 Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar och resultatnivå +1% (Betyg – Godkänt) Måttet visar hur stor andel av avskrivningar plus ett resultat motsvarande +1 % av skatteintäkter och statsbidrag som används till skattefinansierade investeringar, vilka för 2014 uppgår till 84 Mkr. Avskrivningarna uppgår till 102 Mkr och ett resultat motsvarande +1 % av skatteintäkter och statsbidrag är 29 Mkr, utfallet är därmed 64 %. 4 Kreativ miljö, Regional utveckling, Attraktivare och mer hållbar livsmiljö samt Starkt företagsklimat. Betyget för perspektivet är oförändrat från 2013, men i förvaltningarnas avsnitt går att läsa att det finns en hög medvetenhet och vilja gällande perspektivet. Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 Det som främst utmärker sig är medvetenheten och arbetet med den ekologiska hållbarheten där kost med ekologisk mat och energieffektivisering är verksamheter som lyfts fram. Verksamheter inom bildningsförvaltningen bidrar till en hög medvetenhet inom miljöområdet för barn och ungdomar och välfärdsförvaltningen har en mängd olika verksamheter som främst bidrar till en social hållbarhet. Planering av uppföljningen av miljö- och energistrategin har påbörjats, vilket kommer att bli ett viktigt utgångsläge för det fortsatta arbetet med ekologisk hållbarhet. Asylarbetet fortsätter och fördjupas ytterligare under 2015 där en viktig del är att förvaltningarna gemensamt skapar en långsiktigt hållbar integrationsprocess. 5.4 Starkt företagsklimat (Betyg 3,4 - Godkänt) Örnsköldsvik följer rikstrenden med något färre startade nya företag, i första hand beroende på lägre arbetslöshet och god konjunktur hos arbetsgivare. Dock visas något bättre överlevnadsgrad bland nystartade företag i kommunen. Kommunen har förbättrat sin placering på företagsklimatrankingen som till viss del beror på bättre dialog med företagen, fler aktiviteter och utökat nätverksbyggande inom alla områden. Uppföljningen av småföretagspolitiska programmet som sker årligen tillsammans med företagarna visar att en förbättring har skett på samtliga mätbara punkter. Förvaltningarna lyfter fram den goda relationen och bemötandet av företag som en viktig parameter. Bildningsförvaltningen har ett flertal projekt och processer igång där kontakten och samarbetet med näringslivet är viktigt. Förutsättningar för att fortsätta utveckla besöksnäringen är något som samhällsbyggnadsförvaltningen bidrar till i engagemanget kring flertalet olika projekt. Kommunledningsförvaltningen har under året avslutat ett flertal projekt som bidrar till goda förutsättningar för näringslivet att fortsätta utvecklas. Se respektive förvaltnings kommentarer för ytterligare information kring uppföljning av GPS:en. INTERN STYRNING OCH KONTROLL Intern styrning och kontroll är en process där nämnder, ledning och övrig personal samverkar. Processen syftar till att verksamheterna, på ett riskmedvetet sätt, ska se till att nämndernas mål uppfylls. Den är integrerad i kommunens styrmodell GPS, för att vara en del av kommunens övriga styrning. Under 2014 har samtliga förvaltningar jobbat med att kartlägga den interna styrningen och kontrollen via risk- och väsentlighetsanalyser. Riskanalysen ska genomföras inför den årliga verksamhetsplaneringen och dokumenteras hos respektive förvaltning enligt kommunens reglemente för intern styrning och kontroll. Utifrån analyserna har identifiering skett av de aktiviteter som ämnar förbättra och/eller upprätthålla den interna styrningen och kontrollen för kommunen. Kommunledningsförvaltningen har under året prioriterat en kommunövergripande samordning och optimering av fastighetsinnehavet, på kort och lång sikt, genom ett första steg med påbörjandet av en lokalförsörjningsplan som ska resultera i ett första lokalförsörjningsdokument. För att öka avtalstroheten har ca 650 beställare utbildats med förhoppning om att det minskar antalet beställare, ökar avtalstroheten och minskar antalet leverantörer. Årligen kommer en uppföljning av förvaltningarnas inköp att göras för att öka avtalstroheten och identifiera nya avtalsområden. Utifrån data i befintligt personalsystem säkerställs årsarbetartal utifrån arbetad tid för en koppling mot personalkostnader samt jämförelse mot budgeterat årsarbetartal. Rapporter finns och arbete pågår tillsammans med löneenheten gällande kvalitetssäkring av data. En kvalitetssäkrad rapport på förvaltningsnivå beräknas finnas till den första tertialuppföljningen 2015. Konsult- och serviceförvaltningens internkontrollpunkter har regelbundet följts upp vid ledningens genomgång av verksamheten. Under året har man valt att jobba för att uppnå målsättningen med internprismodellen och möta behovet av servicenivån. Träffar har genomförts med administrativa stödtjänsters kunder (förvaltningar och bolag) utifrån behov och önskemål. Det finns en etablerad mötesstruktur inom kostavdelningen, serviceavdelningen och fastighetsavdelningen mot övriga förvaltningar. För att tydliggöra roller, ansvar och mandat i fastighetsfrågor i kommunen mellan förvaltningar och det strategiska fastighetsarbetet, har återkommande kvartalsträffar mellan fastighetsavdelningen och verksamhet ägt rum. Serviceavdelningen deltar också där fastighetsfrågor behandlas. Projektet Gemensam målbild för arbetet med fastighetsfrågor mellan bildnings- och konsult & serviceförvaltningen har påbörjats och kommer att avslutas våren 2015. Gällande målet att öka andelen medarbetare som har e-post och tillgång till datorer inom förvaltningen har varje anställd inom administrativa stödtjänster e-post och tillgång till dator. Andelen medarbetare på kostavdelningen som har e-post har dock inte ökat märkbart under året. Andelen datorer har ökat något på serviceavdelningen under året och fokus har varit datortillgång för alla. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utifrån risk- och väsentlighetsanalysen bl.a. valt att uppfylla kraven enligt Lagen om skydd mot olyckor. Räddningsvärnen i skärgården har vidareutbildats i att hantera mindre bränder och det konstateras att det finns behov att förbättra utrustningar, framför allt i Ulvöhamn. Boende har fått utbildning gällande brandskydd i hem. Analysen visade att tjänster som upphandlas och utförs av externa leverantörer, behövde följas upp och kontrolleras, liksom hur satsade resurser bidrog till ökad kvalitet och medborgarnytta. Möten har skett med en av de stora leverantörerna och man är överens om mötesstruktur som går från VD och nedåt och det är ett arbete som fortsätter 2015. Bygg- och miljöavdelningen fortsatte fokusera på uppföljning av handläggningstider där det fortfarande finns svårigheter att få fram statistik om handläggningstider för bygglov ur ärendehanteringssystemet. För uppföljning av ett antal ärenden kopplade till miljöbalken har rutiner skapats där handläggarna kopplar ärenden i ärendehandläggningssystemet. Uppföljning av handläggningstiden för förrättningsärenden fungerar bra, men då personalstyrkan inte varit fulltalig har det resulterat i att handläggningstiderna inte kortats. Intentionen var att se över servicen och tillgängligheten för medborgare och föreningar och beställda tjänster för lokalvård och verksamhetsvaktmästeri. Under året har dock små förbättringsåtgärder beslutats. Under 2015 kommer frågorna upp igen i samband med övertagandet av sim- och sporthallarna som primär hyresgäst. Kultur- och fritidsavdelningen har även följt upp leverantörsfakturor och bidragshantering, vilket visar på en bra helhet. Det som måste förbättras är ett visst förekommande slarv vid kontering av fakturor. Åtgärder i form av ekonomiutbildning och genomgång av budget är redan vidtagna. Inom bildningsförvaltningen följer det systematiska kvalitetsarbetet upp förvaltningens arbete utifrån Skollagen, läroplaner och styrdokument. Utvecklingsområden i verksamheten avser kartläggning och prioritering av verksamhetens aktiviteter med det systematiska kvalitetsarbetet. Under året har förvaltningen tagit fram gemensamma lägesbedömningar med syfte att skapa en bild av styrkor och utvecklingsbehov i verksamheten. Dessa har kompletterats med dialogsamtal med förskolechefer och rektorer för att ytterligare identifiera och prioritera insatser för att nå nämndsmålen. Vidare har processer i fastighetsfrågor varit ett utvalt område, där bildningsförvaltningen och konsult- och serviceförvaltningen under året arbetat tillsammans med att ta fram en handlingsplan för hur samverkan i fastighetsfrågor skall förbättras. Ett tredje område har varit stöd, uppföljning och kontroll till ekonomiskt ansvariga och under året har ekonomi- och personalavdelning haft avstämningar med verksamhetsansvariga. Välfärdsförvaltningen har med utgångspunkt i humanistiska nämndens och omsorgsnämndens plan för intern kontroll 2014 fortsatt arbetet med att förbättra den interna styrningen och kontrollen och följa upp de två valda internkontrollområdena. Gällande myndighetsbeslut avseende LSS behöver social utredning genomföra ett analysarbete utifrån den låga måluppfyllelsen i resultatet för att ta reda på orsaker till den låga graden av genomförda uppföljningar samt se över myndighetsprocessen utifrån möjligheten att förenkla arbetssätt/metod för uppföljningar. Avseende avvikelsehantering Lex Sarah har arbetet handlat om att utifrån gällande rutin kontrollera utredning av Lex Sarah-rapporter, dess innehåll, dokumentation, arkivering och diarieföring av ärenden. Under 2015 fortsätter arbetet med åtgärder för att förbättra den interna styrningen och kontrollen i kommunen. Det planeras även ett fortsatt arbete för att informera nämnder, ledning och övrig personal om betydelsen av god intern styrning och kontroll samt för att säkerställa att dessa har insikt i kommunens reglemente för intern styrning och kontroll. FINANSIELL ANALYS För att ytterligare bedöma om kommunen har en god ekonomisk hushållning består kommande avsnitt i förvaltningsberättelsen av en djupgående finansiell analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi under 2014 baserad på den s.k. RK-modellen som bygger på följande aspekter: • Resultat – Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året samt över tiden? • Kapacitet – Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? • Risk – Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? • Kontroll – Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? Målsättningen är att utifrån dessa aspekter identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem samt därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. RESULTAT OCH KAPACITET BNP-tillväxt, sysselsättning, löneutveckling, inflation samt befolkningsutveckling är exempel på faktorer som har stor påverkan på kommunernas ekonomi. Tillväxt samt ökad sysselsättning i riket ökar det totala skatteunderlaget och de ekonomiska förutsättningarna förbättras då även för Örnsköldsviks kommun via skatteutjämningssystemet. Kommunernas resultat 2014 blev positivt men lägre än åren närmast före. SKL bedömer att inflationen är fortsatt låg men att tillväxten kommer öka med 1,9 % 2014 och 2,9 % 2015. Skatteunderlaget väntas öka med 3,2 % 2014 och 5,1 % 2015. Ökad sysselsättning bidrar till skatteunderlagsökningen 2014 och 2015 bidrar även pensioner samt löneökningar. I kommunen bedöms löneavtalet 2015 kosta 3,5 % från 1 april 2015. Rikets öppna arbetslöshet, i % av befolkningen 16-64 år, låg på 3,4 % vid utgången av 2014 och motsvarande nivå för länet uppgick ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 13 till 4,0 %. Antalet öppet arbetslösa i Örnsköldsvik uppgår vid årsskiftet till 3,3 % vilket motsvarar cirka 1 100 personer och är en minskning med cirka 300 personer jämfört med samma tid föregående år. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i kommunen har också minskat och uppgår till 5,0 %, vilket motsvarar drygt 200 personer. Ungdomsarbetslösheten är något lägre än länet (5,2 %) men betydligt högre än riket (3,4 %). Ytterligare en viktig faktor för en kommuns skatteintäkter och statsbidrag är befolkningsutvecklingen. Under 2014 ökade Sveriges folkmängd med rekordhöga 102 000 personer och vid årets slut var befolkningen drygt 9,7 miljoner. Kommunens invånare ökade under året med 262 personer och vid årsskiftet 2014/2015 uppgick antalet invånare i Örnsköldsvik till 55 248 personer. Ökningen beror i huvudsak på stort invandringsöverskott. Befolkningsökningen i kommunen under 2014 kommer att medföra drygt 14 Mkr i ökade skatteintäkter och statsbidrag 2015. ÅRETS RESULTAT Resultatet för 2014 uppgår till +83 Mkr, vilket motsvarar +2,8 % av skatteintäkter och statsbidrag. I resultatet 2014 ingår jämförelsestörande poster som har påverkat resultatet positivt med totalt 44 Mkr, där de största posterna avser reavinster vid fastighetsförsäljningar samt utdelning från Rodretkoncernen, se not 8 i Nothänvisningar, kommunen. Kommunfullmäktige eftersträvar årligen ett resultat före extraordinära poster på mellan 1-2 % av skatteintäkter och statsbidrag för att upprätthålla en balanserad och stark ekonomi över tiden. 2014 års resultat innebär att detta delmål uppnås. Resultatutveckling Mkr 100 74 50 0 75 83 2013 2014 21 2010 2011 2012 -50 -100 -150 -124 Enligt Kommunallagen 8 kap 4 § ska kommunens ekonomi planeras och styras mot ett resultat i balans, vilket innebär att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna såväl i budget som i bokslut. Av 8 kap 5 a § Kommunallagen framgår vidare att eventuella underskott i bokslutet ska inarbetas och det egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige har att besluta om. Genom planering och styrning för att nå balans i ekonomin säkras på så sätt det egna kapitalet över tiden. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att återställande inte ska göras. Under 2011 hade kommunen extraordinära kostnader på 174 Mkr, vilket avsåg nedskrivning av aktier koncernbolag och som hade sitt samband med beslutat kapitaltillskott till Rodretkoncernen för att återställa aktiekapitalet i Övik Energi AB. Dessa finansiella omstruktureringsåtgärder i form av kapitaltillskott vidtogs för att Övik Energi skulle kunna uppnå en god ekonomisk hushållning på lång sikt och dessa kostnader bedömdes inte ingå i ordinarie verksamhet. Kommunfullmäktige beslutade därför om synnerliga skäl gällande denna nedskrivning, varför denna kostnad undantogs från kravet på återställande. Exklusive denna extraordinära kostnad redovisade kommunen ett resultat på +50 Mkr under 2011. Kommunen har under åren 2010-2014 haft positiva resultat före extraordinära poster, mellan 0,8 % till 2,9 % av skatteintäkter och statsbidrag, När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans 14 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av tillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Däremot ska kostnader i samband med åberopande av synnerliga skäl läggas till. Realisationsvinsterna uppgår för kommunen till 33 Mkr för 2014 och kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +50 Mkr – balanskravet infrias Balanskravsutredning Mkr 20132014 Årets resultat Samtliga realisationsvinster Synnerliga skäl Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Negativt balanskravsresultat från tidigare år Summa Balanskravsresultat att reglera Infrias balanskravet +75 +83 -3 -33 - +72 +50 -16 - - +56 +50 0 0 +56+50 0 0 Ja Ja Utifrån lagens möjlighet att inrätta en resultatutjämningsreserv (RUR), där syftet är att förhindra inlåsningseffekter av överskott och möjliggöra att ackumulerade överskott ska kunna disponeras under perioder med lågkonjunktur, har kommunfullmäktige under 2014 beslutat att inrätta en resultatutjämningsreserv samt riktlinjer kring hanteringen av denna. I samband med kommunfullmäktiges behandling av Bokslut 2013 beslutades om en reservering av 16 Mkr till RUR utifrån gällande riktlinjer. 2014 års resultat efter balanskravsjusteringar uppnår dock inte kommunfullmäktiges fastställda nivå som möjliggör reservering till RUR. Jämfört med 2013 innebär årets resultat en förbättring med 8 Mkr. Däremot har nettokostnaden ökat mer än skatteintäkter och statsbidrag. Nettokostnaden uppgår till 98,2 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar på att den löpande verksamheten bidrar med ett positivt resultat, dock sämre än under fjolåret. Finansnettot uppgår till +30 Mkr, vilket är 37 Mkr bättre än fjolåret och förklarar årets resultatförbättring. Finansnettots förbättring förklaras i huvudsak av utdelning från Rodretkoncernen, se avsnittet Förändring kostnader och intäkter. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2014 i juni 2013 med ett resultat på +42 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 27 Mkr. I Budget 2014 lades även effektiviseringar ut på nämnderna med 0,5 % motsvarande 14 Mkr och resultatmålet totalt för nämnderna sattes till +13 Mkr. I samband med att kommunfullmäktige i mars behandlade resultatöverföringar justerades resultatmålet totalt för nämnderna med -1,8 Mkr till totalt +11,2 Mkr. Därefter har kostnadsökningar och politiska prioriteringar medfört skattemedelstillskott under året med totalt 35 Mkr avseende bl.a. kompensation för trafikkostnader, nytt avtal med Evenemangsarenan AB och engångsbidrag till olika föreningar avseende allaktivitetshall, aktivitetshus samt upprustning av Olympia. Tilläggsanslag under året förklarar en nettokostnadsökning med 1,3 %. Det sammantagna resultatet för nämnderna uppgår 2014 till +27,3 Mkr, vilket är 16,1 Mkr bättre än budgeterat och innebär att nämndernas totala medel uppgår till +3,6 Mkr vid årets slut. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas övereller underskott mot budget överförs till kommande år. Fem nämnder redovisar ackumulerade underskott i sina totala medel vid utgången av året, varav omsorgsnämnden och bildningsnämnden de största. I samband med mandatperiodens slut görs enligt kommunens ekonomistyrningspolicy en översyn av nämndernas totala medel. Mångkulturellt café i Husum. Budgetjämförelse nämnderna 2014 Mkr 40 30 30,6 20 27,3 15,0 Utfall 10 0 -10 1,7 1,6 - 4,4 1,3 Budget -18,5 -20 -30 KS/Kommunledningsförvaltningen redovisar ett nämndsresultat för 2014 på +30,6 Mkr, vilket är 25,6 Mkr bättre än budgeterat resultatmål. Resultatförbättringen återfinns främst inom tillväxtavdelningen utifrån betydligt mer reavinster i samband med försäljning av servicehuset Sundhem och den gamla brandstationen. Världsklass 2015 har under året förbrukat alla budgeterade medel medan Kunskapsnod och asylmottagning visar på överskott. Även personalavdelningen redovisar ett överskott, vilket i huvudsak förklaras av lägre kostnader inom verksamheten arbetsmarknadsåtgärder. Resultatet innebär att de totala medlen ökar till +28,3 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningens resultat uppgår till +15,0 Mkr jämfört med ett budgeterat nollresultat. Överskottet återfinns i huvudsak inom fastighetsavdelningen, +12,6 Mkr, vilket förklaras av betydligt lägre energikostnader samt av tidsförskjutningar av en del underhållsprojekt. Överskottet inom energisidan, trots ett flertal tillkommande objekt, förklaras av en mild vinter, oförändrat fjärrvärmepris samt av tydliga effekter av de energiåtgärder som gjorts de senaste åren. Dessa kostnadsminskningar inom fastighetsavdelningen motverkas dock delvis av kostnader för nedskrivningar, vilka inte var budgeterade. Även kostavdelningen redovisar ett överskott, vilket främst förklaras av lägre livsmedelskostnader till följd av nytt livsmedelsavtal. Förvaltningens totala medel uppgår vid utgången av året till +33,0 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden visar ett resultat på +1,7 Mkr för 2014, vilket är något sämre än budgeterat inarbetningskrav på +2,0 Mkr. Nämnden har under året erhållit ett tilläggsanslag med anledning av ökade kostnader inom trafikverksamheten med totalt 8,2 Mkr, denna underfinansiering var känd redan när verksamhetsplanen antogs. Trafikenheten redovisar dock vid årets slut ett överskott på drygt 3 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av minskade kostnader för skolskjutsar och linjetrafik. Gatuenheten redovisar dock ett underskott med -5,3 Mkr, vilket i stort förklaras av kostnader för stängning av en GC-bro i Husum samt iordningsställande av tillfällig bro. I övrigt har den relativt snöfattiga vintersäsongen medfört att 5 Mkr av vinterunderhållets budgeterade medel i stället har kunnat flyttas över till barmarksunderhåll. Avdelningen brand och säkerhet redovisar ett överskott, +1,3 Mkr, främst förklarat av lägre personalkostnader, trots stora kostnader i samband med sommarens alla skogsbränder. Även parkeringsverksamheten redovisar ett mindre överskott för 2014. Resultatet innebär att nämndens totala medel vid årets slut uppgår till -4,4 Mkr. Resultatet för kultur- och fritidsnämnden uppgår till -4,4 Mkr, vilket är 2,6 Mkr sämre än budgeterat resultatmål. Paradiset har under tidigare år byggt upp ett överskott i syfte att använda detta för upprustning av ventilationssystemet, varför de erhöll ett resultatmål på -1,8 Mkr 2014. Försämringen återfinns i huvudsak inom fritidsenheten, vilka redovisar ett resultat på -3,2 Mkr. Underskottet förklaras främst av underhållsinsatser inom Skyttisområdet, olika ishallar samt kostnader i samband med skötsel av skärgården. Paradiset redovisar dock ett överskott på 1 Mkr utifrån ökade intäkter ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 15 inom SPA, vilket motverkar nämndens totala underskott. Nämndens totala medel uppgår vid utgången av året till -1,5 Mkr. Bildningsnämndens resultat för 2014 uppgår till +1,6 Mkr, vilket är 3,4 Mkr sämre än budgeterat inarbetningskrav på +5,0 Mkr. Gymnasieskolan redovisar ett underskott på nära 5 Mkr. Gymnasieskolans ekonomiska problematik beror huvudsakligen på att elevunderlaget under en längre tid har minskat. Jämfört med hösten 2010 har elevantalet minskat med ca 400 elever. Under fjolåret genomfördes en relativt stor anpassning av bemanningen till elevunderlaget, vilket minskade kostnadsmassan avsevärt. Jämfört med fjolårets underskott för gymnasiet är det en förbättring, vilket i huvudsak förklaras av årets fortsatta arbete med att se över organisationen samt utbudet av inriktningar och program. För att verksamheten på sikt ska kunna uppnå en ekonomi i balans behövs förändrade förutsättningar gällande resurstilldelning och/eller verksamhetsutbud. Övriga verksamheter redovisar överskott, vilket motverkar budgetunderskottet. Sedan fjolårets anpassning av organisationen har det inom grundskolan skett utökningar utifrån ökat elevantal, barn i behov av särskilt stöd samt fler asylsökande barn inom verksamheten. Även inom fritids har personalutökningar skett utifrån ökat barnantal. Nämndsresultatet innebär att nämndens totala medel uppgår till -15,0 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden redovisar ett resultat på -18,5 Mkr för 2014 jämfört med ett budgeterat nollresultat. Avdelningarna särskilt boende och ordinärt boende redovisar stora underskott, -8 Mkr vardera. Underskottet inom särskilt boende består i sin helhet av ökade personalkostnader, avdelningen har under året tagit fram en åtgärdsplan innehållande aktiviteter såsom att se över scheman samt användning av poolpass, vilket har gett tydliga effekter i minskade kostnader dock inte helårseffekter. Även inom avdelningen ordinärt boende förklaras underskottet av ökade personalkostnader och då inom hemtjänst. Det beror främst på att antal beviljade timmar per person har ökat. En annan orsak till kostnadsökningen är högre kostnader för dubbelbemanning och hälso- och sjukvårdsinsatser. Även LSS-verksamhet redovisar underskott, -5,7 Mkr. Underskottet återfinns inom personlig assistans och förklaras i huvudsak av fler LSS-ärenden samt av att tidigare LASS-ärenden har övergått till att bli LSS-ärenden, vilket beror på Försäkringskassans striktare bedömning. Underskotten ovan balanseras dock delvis upp med hjälp av den buffert som tillskapades inför året och som inte har förbrukats utifrån nämndens ekonomiska läge. Resultatet innebär att omsorgsnämndens totala medel uppgår till -26,0 Mkr vid årets slut. Resultatet för humanistiska nämnden uppgår 2014 till +1,3 Mkr, vilket i stort är i nivå med budgeterat resultatmål. Avdelningen social utredning redovisar dock ett budgetöverskridande på -6,7 Mkr, som återfinns inom bostadsanpassningsbidrag och inom placeringskostnader. Däremot har avdelningens kostnad för både bostadsanpassningsbidrag och alla typer av placeringskostnader minskat eller varit oförändrade jämfört med fjolåret. Utifrån nämndens inriktningsbeslut att placera barn och unga i familjehem så långt möjligt har förflyttningar skett av kostnader till familjehem i stället för HVB-placeringar. Totalt har antalet placerade barn och unga oavsett placeringsform varit något lägre under 2014. Underskottet inom avdelningen social utredning motverkas dock av överskott inom övriga avdelningar, varav försörjningsstöd/projjobb det största, +3,3 Mkr. Överskottet inom projjobb förklaras av lägre antal deltagare både utifrån effekter av fjolårets återhållsamhet och av årets intagningsstopp i verksamheten utifrån nämndens negativa prognoser under året. Resultatet av satsningen på projjobb visar att av 30 personer har ungefär hälften inte återgått till försörjningsstöd efter dessa tolv månader. Jämfört med ifjol är det även en kostnadsminskning inom försörjningsstöd. Årets resultat innebär att nämndens totala medel vid utgången av året uppgår till -10,7 Mkr. Samtliga nämndsresultat samt totala medel redovisas samlat under rubriken Verksamhetens nettokostnad 2014 och under respektive nämnd där även ytterligare kommentarer ges till dessa uppgifter. Kommunkoncernens resultat uppgår 2014 till +160 Mkr, vilket är en förbättring jämfört med resultatet 2013 på +148 Mkr. De kommunala bolagen redovisar följande resultat efter finansiella poster: 16 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 Årets resultat kommunkoncernen Mkr 180 159,9 160 139,1 140 147,9 120 108,2 100 80 63,2 27,0 60 42,1 38,8 40 28,5 24,7 20 18,3 18,6 4,611,5 3,6 0 0 0 -20 -4,5 2013 2014 För det gångna året redovisar Rodretkoncernen ett positivt resultat efter finansiella poster på +139,1 Mkr, vilket är 30,9 Mkr bättre än föregående år och 88,2 Mkr bättre än budget. Detta förklaras till stora delar av engångsposter såsom nettoresultat från fastighetsförsäljningar, ökat antal vindkraftverk till Köpmanholmens hamn, försäkringsersättningar samt försäljning av utsläppsrätter, totalt i nivån 64 Mkr. Resultatet har även påverkats positivt av genomförda effektiviseringar, ökad efterfrågan på bredbandsprodukter, lägre bränslepris, lägre driftskostnader samt gynnsamt ränteläge. Även föregående års goda resultat inkluderade engångsposter från ex. försäljningar samt återbetalning av skatter. 2014 är första gången som bolagskoncernen tillämpar det nya K3-regelverket. Som effekt av övergången till K3 har jämförelseåret 2013 års resultat förbättrats med 10,9 Mkr. Det justerade resultatet härleds i huvudsak till minskade avskrivningskostnader samt omklassificering mellan drift och investeringar. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB redovisar 2014 ett resultat efter finansiella poster på 24,7 Mkr, vilket är en förbättring med 29,2 Mkr jämfört med föregående år. I årets finansnetto ingår resultat från utdelningar från Tjänstecentrum med 30 Mkr. Årets ökade koncernkostnader till följd av dotterbolagens samflytt på Sjögatan uppvägs av lägre finansiella lånekostnader än budgeterat. 2014 har moderbolaget erhållit 5,3 Mkr i koncernbidrag från Domsjö Vatten AB. I förslaget till vinstdisposition 2014 från Rodrets styrelse ingår utdelning till kommunen med 28 Mkr. Övik Energikoncernen redovisar ett positivt resultat efter finansnetto på +42,1 Mkr, vilket är 21,1 Mkr lägre än föregående år, men 26,8 Mkr bättre än budget. I föregående års resultat ingick engångsposter i form av återsökta energiskatter och reavinster från försäljning av dotterbolag med 29 Mkr. Trots den allmänna konjunkturen och att elpriser och elcertifikatpriser har varit mycket låga levererar Övik Energikoncernen ett resultat över förväntan. Resultatet har påverkats positivt av de genomförda effektiviseringarna, ökad efterfrågan på bredbandsprodukter samt lägre bränslepris. Under året har tillgängligheten i produktionsanläggningarna varit hög och det har varit möjligt att undvika dyra bränslen i produktionen. Även årets resultat påverkas positivt av olika extraordinära poster, med 7 Mkr. Övik Energis effektiviseringsprogram Del 1 uppnådde effektiviseringar på ca 29 Mkr t.o.m. 2013. Del 2 i effektiviseringsprogrammet som avser att uppnå ytterligare 20-25 Mkr under tre år drivs vidare. Under första året har åtgärder för ca 9 Mkr genomförts. Avkastning på sysselsatt kapital uppgår till 4,7 %. Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, inkl. dotterbolagen Oljeberget AB och Hörneborgs hamn AB, har ett resultat efter finansnetto på +11,5 Mkr, vilket är en förbättring med 7,2 Mkr jämfört med 2013. Resultatet, som ligger långt över budgetnivå, har påverkats positivt genom mottagande av fler vindkraftverk vid Köpmanholmens hamn, omförhandlade avtal samt återbetalning från FORA. Även detta årets utfall har påverkats av att fraktverksamheten vid godsterminalen i Arnäsvall fortfarande inte kommit igång. I resulta- tet ingår 0,4 Mkr i koncernmässig avskrivning avseende Hörneborgs hamn. Avkastning på sysselsatt kapital uppgår till 6,2 %. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, redovisar ett resultat efter finansiella poster på +28,5 Mkr. Detta är 23,9 Mkr bättre jämfört med 2013 och förklaras huvudsakligen av nettoresultat från försäljningar av anläggningstillgångar som skett i början året. I bolagets förslag till årets vinstdisposition ingår att via moderbolaget Rodret lämna 28 Mkr i utdelning till kommunen. Under året har Tjänstecentrum verkställt kommunfullmäktiges beslut om nedsättning av aktiekapital om 59,5 Mkr. Dotterbolaget Övik Parkering AB har under årets fusionerats in i Tjänstecentrum. På balansdagen ligger bolaget passivt utan verksamhet. AB Övikshem redovisar ett resultat efter finansiella poster på +38,8 Mkr, vilket är 14,0 Mkr bättre än föregående år. Detta förklaras dels av årets reavinster på 16,3 (6,1) Mkr från, i huvudsak, extern försäljning av dotterbolaget Södra Örnsköldsviks Fastighets AB samt koncernintern försäljning av fastigheten Egypten till kommunen. Resultatförbättringen härleds även till kostnadssänkningar i driften, minskat hyresbortfall samt ett bättre finansnetto till följd av lägre räntenivå. I 2013 års resultat ingick dotterbolaget Söfab. Den 1 februari höjdes hyran med 1,87 %. Den genomsnittliga höjningen för samtliga SABO-företag i riket blev 1,65 % i vägt medeltal. Direktavkastning på marknadsvärdet uppgår till 4,7 %. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB inkl. dotterbolaget Domsjö Vatten AB redovisar ett resultat efter finansiella poster på +18,6 Mkr, vilket är 0,3 Mkr bättre än 2013 års resultat. Resultatförbättringen härleds i huvudsak till bättre finansnetto. Dotterbolaget redovisar 1,4 Mkr i bättre resultat jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av ökade intäkter och minskade kemikaliekostnader. Domsjö Vattens avkastning på sysselsatt kapital uppgår till 6,4 %. Örnsköldsvik Airport AB visar ett resultat efter finansiella poster på -13,3 Mkr, innan upplösning av negativ goodwill, vilket är 3,3 Mkr lägre än föregående år, men 0,2 Mkr bättre än budget. Resultatförsämringen jämfört föregående år härleds främst till omtoppning av taxibana och flygplansuppställningsplatta, ökade avskrivningar i takt med nyinvesteringar samt lägre finansnetto. Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid övertagandet av verksamheten 2011, inkl. medföljande ersättning från Swedavia, upplöses i takt med framtida underskott, vilket gör att bolagets resultat för året uppgår till 0. Se avsnitt för respektive bolag för ytterligare information. Kommunen är även stiftare i Stiftelsen Gene Fornby, Stiftelsen Gideågården och Stiftelsen Solberget. Stiftelsen Gene Fornby redovisar ett resultat på -0,6 Mkr, jämfört med -0,3 Mkr föregående år. Gene Fornby har under året inte bedrivit någon verksamhet, utan har arbetat med förberedelser för stiftelsens planerade upplösande. Stiftelsen upplöstes formellt vid årsmötet 2014-03-18. På balansdagen är stiftelsens medel upparbetade och inga tillgångar återstår. Stiftelsen Gideågården redovisar ett nollresultat för 2014, vilket är i nivå med 2013. Stiftelsen Solbergets resultat uppgår för 2014 till -0,1 Mkr, jämfört med +0,2 Mkr föregående år. FÖRÄNDRING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER Intäkterna i verksamheten uppgår 2014 till 552 Mkr, vilket täcker 16 % av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under året minskat med 3,1 % jämfört med föregående år. Minskningen förklaras i huvudsak av den engångsintäkt kommunen hade ifjol i och med återbetalning av tidigare erlagda AFA-premier. Exklusive denna engångsintäkt under fjolåret har kommunen i stället en intäktsökning med 7,3 %. Ökningen förklaras i huvudsak av större reavinster vid försäljning av tillgångar, högre taxor och avgifter samt högre statsbidrag. Ökningen inom taxor och avgifter förklaras främst av ökade parkeringsavgifter i samband med kommunens övertagande av parkeringsverksamhet i juni 2013. Ökningen inom statsbidrag förklaras till största del av att kommunen har erhållit mer bidrag avseende flyktingverksamhet men även av mer bidrag från Skolverket utifrån bl.a. satsningen på förstelärare. Reavinster vid försäljning av tillgångar uppgår totalt för året till 33 Mkr jämfört med 3 Mkr under fjolåret, i huvudsak avser det reavinster uppkomna vid försäljning av servicehuset Sundhem samt gamla brandstationen. Däremot har bidrag från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan avseende personlig assistans LASS varit betydligt mindre i år, vilket främst förklaras av att färre timmar har beviljats utifrån en striktare bedömning av Försäkringskassan samt av att färre personer varit anställda i någon form av arbetsmarknadsåtgärd. Se Nothänvisningar, kommunen not 8 för de poster som inom intäktssidan är jämförelsestörande åren emellan. Resultaträkning (Löpande prisnivå, Mkr) Utfall 2014 Utfall 2013 För (%) jfr -13 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar därav personalkostnader 552 -3 435 -2 153 569 -3 287 -2 068 -3,1 % 4,5 % 4,1 % Verksamhetens nettokostnad -2 884 -2 718 6,1 % Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 2 385 552 2 307 492 Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 937 2 799 147 -118 124 -131 83 75 - - - - +83 +75 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 4,9 % Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår 2014 till 3 435 Mkr, vilket är en ökning med 4,5 % eller 148 Mkr jämfört med föregående år. Den största kostnaden för kommunen är personalkost-naderna, vilka utgör 63 % av de totala verksamhetskostnaderna. Personalkostnaderna har ökat med 4,1 % jämfört med ifjol, vilket motsvarar 85 Mkr. Årliga löneavtal förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 2,9 %. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. grundskolan, hemtjänsten, ökat asyl- och flyktingmottagande samt start av ett nytt boende för ensamkommande flyktingbarn. Kostnadsökningar förklaras även av volymökningar utifrån övertagande av parkeringsverksamhet och hemsjukvård. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskning inom både personlig assistans, projjobb och arbetsmarknadsåtgärder. Inom personlig assistans har dock många ärenden gått över till andra utförare än kommunen, vilket i stället förskjutit kostnaderna till köp av verksamhet. Kommunen har under året haft en tydlig prioritering att motverka ungdomsarbetslösheten, dock har inflödet från Arbetsförmedlingen varit lägre än förväntat. Under året har det anställts 101 ungdomar i s.k. ungdomsjobb, många av dessa ungdomar har under sin anställning även gått in på olika vikariat, främst sommarvikariat. Volymminskningen inom projjobb är en följd av åtgärdspaketet för 2013 men även av att det varit ett så kallat intagningsstopp i verksamheten utifrån årets bedömda resultat. Vid december månads utgång var 14 personer i projjobb jämfört med 30 personer vid full beläggning. Kommunen har dessutom haft en minskning av sjuklönekostnaderna mellan åren, där minskningen i huvudsak återfinns inom välfärdsförvaltningen. Sjukfrånvaron totalt har dock ökat från 6,0 % till 6,1 %, där den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,3 procentenheter till 2,8 % medan den långa sjukfrånvaron har ökat med 0,4 procentenheter till 3,3 %. Ökningen inom den långa sjukfrånvaron återfinns i huvudsak inom bildningsförvaltningen. Utifrån god personalpolitik har kommunen sedan 2009 haft en handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal. Totala kostnaden för handlingsplanen under åren 2009-2014 uppgår till 33 Mkr, där användandet av handlingsplanen var som störst under 2009 och 2013 då stora personalneddragningar gjordes ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 17 inom bildningsförvaltningen. Totalt beräknas tagna beslut utifrån handlingsplanen sänka kostnaderna med drygt 67 Mkr. Kostnad för användandet av handlingsplanen har varit betydligt lägre i år, 2 Mkr jämfört med 10 Mkr under fjolåret. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader totalt ökat med 5,3 % jämfört med i fjol, vilket motsvarar 64 Mkr i högre kostnader. Den enskilt största kostnadsökningen härleds till kommunens övertagande av hemsjukvård från landstinget. Kommunen har även haft kostnadsökningar för privata utförare inom personlig assistans samt bidrag till föreningar utifrån ett nytt uppdragsavtal mot Evenemangsarenan och MoDo Hockey, bidrag till fiberföreningar samt stora engångsbidrag. Även inom fastighetsentreprenader har det under året varit en kostnadsökning, vilket i huvudsak förklaras av den inbromsning som skedde under fjolåret utifrån kommunfullmäktiges uppmaning kring återhållsamhet. Fjolårets stora kostnadsökning inom konsulentledda familjehem har avtagit men kostnaderna kvarstår dock på en hög nivå. Däremot har kommunen under året haft kostnadsminskningar inom bl.a. skolskjutsar, linjetrafik, försörjningsstöd, HVB-placeringar, vinterväghållning samt inom energisidan. Antalet hushåll som under året har fått försörjningsstöd har ökat medan genomsnittsbeloppet per hushåll dock har sjunkit. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns minskningen inom barn och unga, den totala placeringskostnaden för både vuxna samt barn och ungdomar uppgår för året till 30 Mkr. Den både mycket milda och snöfattiga vintern förklarar kostnadsminskningen inom vinterväghållningen och inom energisidan. Trots en hel del tillkommande objekt inom fastighetsbeståndet har kommunens energikostnader minskat betydligt mellan åren. Även det framgångsrika arbetet med energiåtgärder har medfört märkbara effekter på energiförbrukningen. Se Nothänvisningar, kommunen not 8 för de poster som inom kostnadssidan är jämförelsestörande åren emellan. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår 2014 tillsammans till totalt 2 937 Mkr, vilket är en ökning med 4,9 %. Den kommunala skattesatsen höjdes 2014 med 30 öre genom en skatteväxling med landstinget avseende kommunens övertagande av hemsjukvård. Skatteväxlingen motsvarar en intäktsökning med 1,3 %. Befolkningen i kommunen 1 november 2013 uppgick till 54 937 och ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag 2014. Vid årsskiftet uppgår befolkningen till 55 248, vilket är en ökning under året med 262 invånare. Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt ca 52 kkr 2014. Skatteintäkterna uppgår till 2 385 Mkr och grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,44 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster 2012. Inkomsterna räknas sedan upp till 2014 års nivå, enligt SKL:s bedömningar. När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik lägre totala inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Från och med 2014 infördes ett förändrat kostnadsutjämningssystem som innebär att Örnsköldsvik utifrån behoven förväntas ha en högre kostnadsnivå än riksgenomsnittet och blir därmed kompenserade från andra kommuner. Där har kommunen tidigare betalat till andra kommuner och förändringen har medfört en förbättring med netto 50 Mkr mellan åren. Under 2014 har kommunen totalt erhållit 552 Mkr i form av generella statsbidrag. Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, uppgår för 2014 till +30 Mkr, vilket är 37 Mkr bättre jämfört med föregående år. Se Nothänvisningar, kommunen not 8 för de poster som inom finansnettot är jämförelsestörande åren emellan. De finansiella intäkterna uppgår till 147 Mkr, vilket är 23 Mkr högre jämfört med föregående år. Ökningen förklaras i huvudsak av anteciperad utdelning från Rodretkoncernen 28 Mkr, vilket har sitt samband med Tjänstecentrums försäljning av fastigheten Arken under året. Däremot har de koncerninterna amorteringar som skett inom bolagskoncernen medfört lägre ränteintäkter och marknadsmässigt påslag. Tjänstecentrum och Övik Airport har numera inga internlån, de bidrar däremot till koncernlikviditeten. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive 18 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, är vid årets utgång 3,45 % (3,59 %). Av de totala finansiella intäkterna uppgår borgensprovision, marknadsmässigt påslag, ränteintäkter samt utdelning från koncernbolagen till 144 Mkr. De finansiella kostnaderna uppgår till nära 118 Mkr, vilket är 13 Mkr lägre jämfört med föregående år. Under fjolåret hade kommunen en stor engångskostnad med 9 Mkr utifrån att RIPS-räntan som används vid kommunernas pensionsskuldsberäkning sänktes med 0,75 procentenheter. Fjolårets amorteringar samt de amorteringar som har gjorts under året har även medfört lägre räntekostnader jämfört med fjolåret. Den genomsnittliga upplåningsräntan uppgår vid årets slut till 2,86 % (3,21 %). KOSTNADS- OCH INTÄKTSUTVECKLING SENASTE FEMÅRSPERIODEN En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att titta på utvecklingen av verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag. Det är inte långsiktigt hållbart att nettokostnaden har en högre ökningstakt än skatteintäkter och statsbidrag. I och med att kommunens finansnetto i nuläget, exklusive årets utdelning, ligger nära noll bör nettokostnaden med marginal understiga skatteintäkter och statsbidrag. Kostnads-/intäktsutveckling % 7 6,1 6 5 4,6 4,3 4 3 3,4 2,5 Verksamhetens nettokostnad 2,7 1,9 2 2,2 Skatteintäkter och statsbidrag 1,2 1 0 4,9 2010 2011 2012 2013 2014 Under 2010 utvecklades kostnadssidan måttligt medan intäktssidan utvecklades i en betydligt högre ökningstakt, vilket i stort förklarades av ett tillfälligt konjunkturstöd och av ytterligare förstärkta statsbidrag till kommunerna. Den högre ökningstakten på intäktssidan förklarar den resultatförbättring kommunen gjorde under 2010. År 2011 sjönk utvecklingen på intäktssidan markant utifrån att det tillfälliga konjunkturstödet upphörde, kostnadssidan ökade dock i nivå med året innan. 2012 ökade nettokostnaden med 3,4 %, trots att nettokostnaden då innehöll återbetalning av AFA-premier för åren 2007 och 2008 som motverkade nettokostnadsökningen motsvarande -2,2 %. Kostnadsökningarna förklarades bl.a. av kraftiga fördyringar inom flertalet verksamheter, tilläggsanslag under året och förändrade resultatmål. Den lägsta nettokostnadsökningen under femårsperioden uppkom under fjolåret. Den låga ökningen kunde bl.a. härledas till kostnadssänkningar utifrån kommunfullmäktiges beslut om återhållsamhet, främst inom fastighetsentreprenader, samt stora intäkter i samband med återbetalning från AFA avseende betalda premier för åren 2005 och 2006. Skatteintäkter och statsbidrag ökade med 4,6 % under 2013, vilket var en betydligt högre ökningstakt jämfört med tidigare år som bl.a. förklaras av skattehöjning med 35 öre. Nettokostnaden ökar som mest 2014 då ökningen uppgår till 6,1 %. En stor förklaringspost avseende nettokostnadsökningen mellan åren är återbetalningen från AFA 2013 som sänkte nettokostnaden med 55 Mkr. Beslutade tilläggsanslag under året samt övertagande av hemsjukvård är också stora förklaringsposter. Även skatteintäkter och statsbidrag ökar som mest 2014, vilket främst förklaras av genomförd skatteväxling med 30 öre avseende hemsjukvård samt förändrat kostnadsutjämningssystem. Att intäktssidan ökar mindre än kostnadssidan borde tyda på en resultatförsämring jämfört med fjolåret. Dock har kommunen ett betydligt bättre finansnetto i år som främst förklaras av utdelning från bolagskoncernen, vilket totalt ger en resultatförbättring med 8 Mkr mellan åren. INVESTERINGAR Kommunens investeringar uppgår 2014 till knappt 98 Mkr. De skattefinansierade investeringarna uppgår till 84 Mkr och resterande 14 Mkr är affärsmässiga. Föregående år uppgick de totala investeringarna till 325 Mkr, i denna summa ingick koncernintern omstrukturering avseende köp av Kronan, tre resecentra samt Paradisgaraget från Tjänstecentrum med 199 Mkr. Skattefinansierade investeringar omfattade 94 Mkr och affärsmässiga uppgick till 31 Mkr. De största investeringarna under 2014 har varit ombyggnationer i Kronan, investeringar i gator och vägar samt fortsättningen av Skärgård i världsklass etapp 2 som nu avslutats. Investeringarna inom den affärsmässiga delen består av investeringar inom mark och planering samt i Paradiset. Investeringsbudgeten för 2014 uppgick till nära 176 Mkr, vilket för året innebär en positiv budgetavvikelse med 78 Mkr. Budgetavvikelsen förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till 2015, vilket till stor del redan aviserades vid arbetet med budget för 2015. Nyckeltalet självfinansieringsgrad av investeringar beskriver i % hur stor del av investeringarna som har finansierats av resultat före extraordinära poster och avskrivningar. När den löpande driften har finansierats bör en så stor andel av skatteintäkterna återstå så att större delen av investeringarna kan finansieras med skatteintäkter. Uppgår detta nyckeltal till 100 % eller mer, innebär det att kommunen har kunnat skattefinansiera samtliga investeringar under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100 % kan användas till att amortera kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Årets investeringar, exklusive affärsmässiga, har finansierats till 219 % med egna medel, jämfört med fjolåret är det en ökning då finansieringsgraden låg på 184 %. Ökningen förklaras både av ett bättre resultat samt av en lägre investeringsnivå. Resultat och avskrivningar under den senaste femårsperioden uppgår tillsammans till 783 Mkr medan skattefinansierade investeringar uppgår till 547 Mkr, vilket innebär att självfinansieringsgraden över dessa fem år uppgår till 143 %. En mer utförlig specifikation av kommunens investeringar finns under rubriken Investeringsredovisning. Investeringar Mkr 600 517 500 400 200 339 311 300 325 268 154 127 2010 2011 Kommunen Koncernen 162 98 100 0 235 2012 2013 2014 Investeringarna i kommunkoncernen uppgår för 2014 till 235 Mkr, det är en minskning med 33 Mkr jämfört med 2013. Bolagens investeringsvolym 2014 uppgår till 137 Mkr, vilket är 10 Mkr lägre än föregående år och 27,5 Mkr lägre än budget. Årets investeringar är fördelade på dotterbolagen enligt följande: Övik Energikoncernen 35 (28) Mkr, Övikshem 62 (69) Mkr, Hamn och Logistik inkl. db 1 (4) Mkr, Tjänstecentrum 0 (13) Mkr, Miljö och Vatten inkl. db 35 (37) Mkr samt Örnsköldsvik Airport AB 4 (4) Mkr. De största objekten omfattar Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s investeringar i ledningsnät vatten och avlopp, Övik Energi AB:s investeringar inom produktion och distribution av el och värme/ kyla samt AB Övikshems planerade underhåll och stambyten. I april 2014 gick Övikshems energibesparingsprojekt EPC in i garantifasen och installationerna/investeringarna är då slutförda. SOLIDITET Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Definitionen är eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Detta mått påverkas av exempelvis investeringstakt, nyupplåning, amorteringar samt det ekonomiska resultatet. Soliditet, kommunen 80 % 72 70 65 60 56 57 29 31 2012 2013 57 50 40 30 35 Enligt BR Riket Exkl vidareutlåning 20 10 0 2010 2011 2014 Vid årsskiftet 2014 uppgår kommunens officiella soliditet enligt balansräkningen till 35 %, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med vid årsskiftet 2013. Denna förbättring förklaras främst av den amortering som skett under året inom den finansiella samordningen. Under 2012 skedde en kraftig försämring av den officiella soliditeten som i huvudsak förklarades av införandet av internbank, där kommunen övertog bolagens externa lån och för att i sin tur låna ut kapital till bolagen. Detta innebar att kommunens balansomslutning ökade kraftigt, både inom långfristiga fordringar koncernbolag samt inom långfristiga skulder. Eftersom soliditeten är ett relationstal får denna ökade balansomslutning stort genomslag, övertagandet förklarade en minskning av soliditeten med nära 37 procentenheter. Införandet av internbank påverkade dock inte soliditeten för kommunkoncernen. Om den upplåning som kommunen gör för bolagens behov exkluderas uppgår soliditeten till 57 %, vilket är oförändrat jämfört med fjolåret. Anledningen till varför inte även denna soliditet ökar förklaras av att huvuddelen av amorteringarna under året har skett i bolagen. Kommunens soliditet exklusive vidareutlåning innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är tillfredsställande och ger kommunen möjligheter att hantera svängningar i resultatet. Det ger också ökad handlingsfrihet i lägen då kommunen ser möjligheter till utvecklingssatsningar. Det är denna soliditet som bör användas när jämförelser görs med de flesta andra kommuner i Sverige. Soliditeten för kommunerna i riket i snitt uppgick för 2013 till 51 %, vilket alltså kan jämföras med kommunens 57 % 2013. Soliditeten i länet uppgick i genomsnitt till 36 %. Ett annat soliditetsmått som har blivit allt vanligare när kommuner jämförs är att inkludera kommunens pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Om hänsyn tas till dessa uppgår ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 19 Melodifestivalens deltävling lockade stor publik. soliditeten exklusive vidareutlåning vid årets utgång till 9 %, vilket är lägre än riket i snitt som låg på 15 % vid utgången av 2013. Anledningen till att kommunen ligger sämre till jämfört med riket i snitt när samtliga pensionsförpliktelser tas med är främst att ansvarsförbindelsen per invånare är högre i Örnsköldsvik gentemot riket. Detta i sin tur kan förklaras av att den intjänade pensionen, som kvarstår tills utbetalning sker, per invånare har ökat i och med att kommunen under lång period har haft en befolkningsminskning, undantaget några enstaka år med marginell befolkningsökning. Kommunen har även haft en större andel av sin verksamhet i egen regi jämfört med riket i snitt. Soliditeten för kommunkoncernen ligger på 28 %, vilket är en förbättring med nära 4 procentenheter jämfört med ifjol. Förbättringen förklaras främst av ett bra resultat samt av de amorteringar som har gjorts under året. Kommunkoncernen har dock fortsatt en förhållandevis låg soliditet, i riket i snitt låg soliditeten för kommunkoncernen på 40 % 2013 och i länet på 24 %. De kommunala bolagen redovisar liksom tidigare år alla sina pensionsförpliktelser som en skuld i balansräkningen RISK OCH KONTROLL Kommunen är i sin verksamhet utsatt för olika typer av risker såsom risk för att kortsiktigt inte ha betalningsberedskap, finansiella risker, risk för infriande av borgensåtagande samt risk för att inte kunna reglera sina pensionsförpliktelser. Ett sätt att studera kontroll är att mäta budget- och prognosföljsamheten för den ordinarie verksamheten under året. Regelverket för redovisning av skatteintäkter som bygger på prognos och slutavräkning innebär dock ryckighet i kommunernas planeringsförutsättningar och försvårar prognosföljsamheten. Det är därför viktigt att göra en så god bedömning som möjligt av verksamhetens nettokostnad och där är nämndernas budgetar och prognoser viktiga underlag. 20 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 LIKVIDITET Ett mått som beskriver betalningsberedskapen på kort sikt är likviditeten, d.v.s. förmågan att kunna betala löpande utgifter. Kommunkoncernen hanterar sin likviditet gemensamt via en koncernkontostruktur och vid årsskiftet har koncernen en god likviditetssituation. Toppkontot har ett positivt saldo på 78 Mkr vid utgången av året. Förutom en positiv kassa och en outnyttjad kreditfacilitet på 85 Mkr finns även en kontokredit på 400 Mkr, vilket innebär att det vid årsskiftet finns en likviditetsreserv om totalt 563 Mkr. Syftet med kontokrediten är att i huvudsak hantera kortsiktiga fluktuationer i kommunkoncernens verksamheter men även att ge likviditet vid extrema marknadssituationer då tillgången på andra finansieringskällor skulle kunna försvåras. Likviditetsreserven ska enligt kommunens finanspolicy uppgå till minst 50 % av prognostiserade utbetalningar kommande tre månader och vid årsskiftet uppgår den till 67 %. Likviditeten kan redovisas med hjälp av olika nyckeltal. Kassalikviditeten är ett mått, där omsättningstillgångarna (exklusive varulager, förråd och exploateringsfastigheter) sätts i relation till de kortfristiga skulderna. En tumregel är att denna kvot bör vara 100 % eller större, vilket då ger uttryck för att de kortfristiga skulderna kan betalas när de förfaller. Vid utgången av 2014 uppgår kassalikviditeten för kommunkoncernen till 62 %, vilket tyder på en svag finansiell betalningsberedskap på kort sikt. En stor del av kommunkoncernens kortfristiga skulder består dock av kommunens semesterlöneskuld som till merparten inte kommer att betalas ut under det kommande året. Trots en svag kassalikviditet bedöms därför risken för att inte ha en betalningsberedskap på kort sikt som mycket liten, dessutom finns en betydande likviditetsreserv i form av bl.a. kontokredit. Bedömningen är även att det kommer att finnas likviditetsmässigt utrymme för att betala den avgiftsbestämda ålderspensionen, 76 Mkr, som förfaller till betalning i slutet av mars 2015. Jämfört med föregående år har kassalikviditeten förbättrats med 8 procentenheter. LÅNGFRISTIGA SKULDER Koncernens totala låneskulder till kreditinstitut, inkl. finansiell leasing, uppgår vid årets slut till 3 554 Mkr där allt utom 76 Mkr utgör långfristig upplåning. Kommunens del av den totala externa låneskulden uppgår till 2,6 Mdkr, vilket är den del som ingår i den finansiella samordningen. Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen en låneskuld på drygt 0,9 Mdkr, varav den största delen avser finansiell leasing. För de lån som ligger utanför samordningen kvarstår kommunens borgensåtagande. Låneskulder, koncernen Mkr 5 000 4 431 4 593 4 641 4 000 4 386 -255 4 184 -202 3 554 -630 3 000 Varav kommunens internbank 2 000 Riket (långfristiga skulder) 1 000 0 2009 Låneskulder kommunkoncern 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt har kommunkoncernen amorterat netto 630 Mkr av låneskulderna under 2014. Dessa amorteringar har kunnat göras både utifrån Tjänstecentrums stora fastighetsförsäljning och utifrån ett bättre kassaflöde, främst inom kommunen och Övik Energi. Bolagen har totalt amorterat 582 Mkr, varav Tjänstecentrum 232 Mkr och Övik Energi 216 Mkr. Kommunens egna externa upplåning har minskat från 595 Mkr till 547 Mkr. Sedan 2012 har koncernen totalt amorterat nära 1,1 Mdkr, vilket innebär att låneskulden i dagsläget är i nivå med utgången av 2008. Kommunkoncernens långfristiga skulder, d.v.s. exklusive eventuell kortfristig del, uppgår vid årsskiftet till 3 540 Mkr jämfört med 3 942 Mkr föregående år. De långfristiga skulderna i riket i genomsnitt uppgick 2013 till 2 283 Mkr. Jämfört med riket i snitt ligger kommunkoncernen således på en betydligt högre nivå. Fram till utgången av 2006 låg kommunkoncernen i nivå med riket i snitt. Därefter har kommunen ökat sin upplåning i snabbare takt jämfört med riket i snitt, vilket förklaras av gjorda investeringar såsom bl.a. byggande av ett kraftvärmeverk och utbyggnad av fjärrvärmenät. Örnsköldsviks kommunkoncern har således mer anläggningstillgångar än riket i snitt, dock inte i den omfattning som skuldsidan. Finansiell riskhantering Finansverksamheten är utsatt för olika risker bl.a. ränterisk, motpartsrisk och finansieringsrisk. För att begränsa dessa har kommunfullmäktige beslutat om en finanspolicy som bl.a. anger de risknivåer som gäller vid finansiering, placering, etc. Finanspolicyns målsättningar har ett långsiktigt perspektiv för att på så sätt sprida risker över tid, men riktlinjerna ska kontinuerligt revideras vid behov. Likväl andra områden är det viktigt att även kontinuerligt följa utvecklingen för att optimera den strategiska och operativa finansieringen av kommunkoncernen. För att begränsa finansieringsrisken, d.v.s. risken att lån inte ges vid behov, anger finanspolicyn att högst 50 % av den totala lånestocken får förfalla inom en rullande 12-månaders period. Per 201412-31 förfaller 42 % inom ett år av kommunkoncernens låneskuld, vilket innebär att målsättningen i finanspolicyn uppnås. För att begränsa motpartsrisken bör, enligt finanspolicyn, max 75 % av den externa upplåningen över en flerårig period komma från en enskild kreditgivare. Vid utgången av året har koncernen 62 % av sina krediter hos Kommuninvest eftersom de erbjudit klart bäst villkor och uppvisat lägst kreditrisk. Kommuninvest har dessutom som målsättning att fungera som garant för likviditeten när andra finansieringskällor sviker. Beräknat på affärsvolym fanns 62 % av motpartsrisken hos AAA-ratade motparter, vilket är den högsta ratingen hos kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor. Gällande ränterisken, d.v.s. risken för negativ påverkan på resultatet till följd av förändringar i marknadsräntorna, bedöms läget gott då 67 % av skuldportföljen är bunden över ett år. Genom att sprida ränteförfallen över tiden blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. I finanspolicyn finns reglerat att max 50 % av skulderna får ha en räntebindning som är kortare än ett år och att den genomsnittliga räntebindningstiden exkl. finansiell lease bör ligga mellan 2-4 år. Vid årets slut har 33 % av koncernens låneskuld en räntebindning på mindre än ett år och den genomsnittliga räntebindningstiden exkl. finansiell leasing är 3,1 år, vilket innebär att målsättningen i finanspolicyn uppnås. Ett sätt att hantera ränterisken är att använda olika derivatinstrument. Vid årsskiftet är 71 % av lånen inom koncernen försäkrade med ränteswapar. För fastränteswaparna är räntenivåerna mellan 0,85 % - 4,00 %. Flertalet ränteswappar lever fortfarande kvar från tiden innan internbankens start 2012. I enlighet med finanspolicyn används ränteswapar endast till att hantera och minimera ränterisken. PENSIONSÅTAGANDEN Ett omfattande åtagande som kommunen har är de pensioner som intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet består av tre delar, ansvarsförbindelse, kortfristig skuld och avsättning. Den största delen utgörs av en ansvarsförbindelse, d.v.s. pensioner intjänade t.o.m. 1997-12-31, vilka enligt gällande lagstiftning ligger utanför balansräkningen och som inte är avsatta likvidmässigt. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta dessa åtaganden eftersom några medel inte finns fonderade för att möta de utgifter som kommer att uppstå när skulderna ska regleras. Detta kan innebära att åtagandet måste finansieras genom ökad upplåning och därmed högre räntekostnader. I dagsläget bedöms dock kommunen ha finansiell kapacitet för att hantera sina pensionsutfästelser. Den framtida resultatutvecklingen kommer att vara avgörande för hur väl kommunen i framtiden kommer att klara sina åtaganden. Det som ligger som kortfristig skuld är den avgiftsbestämda ålderspensionen, vilken årligen betalas ut till olika försäkringsbolag, det är den del av årets intjänade pension som den anställde själv får placera. Avsättningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp, s.k. förmånsbestämd ålderspension (FÅP), samt även särskild avtalspension och visstidspensioner. För förvaltningschefer och nyckelpersoner tryggas FÅP årligen genom pensionsförsäkring. Genom detta har kommunens pensionsförpliktelse minskat med 2 Mkr. Inga överskottsmedel finns redovisade. Pensionsåtaganden, inkl. löneskatt Mkr Ansvarsförbindelse 2000 1800 1600 1740 Kortfristig skuld 1773 Avsättning 1897 1833 1561 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 Vid utgången av 2014 uppgår kommunens totala pensionsåtaganden till 1 833 Mkr, vilket är en minskning med 64 Mkr jämfört ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 21 med föregående år. Minskningen återfinns inom ansvarsförbindelsen utifrån årliga utbetalningar samt av att ”bromsen” i det allmänna pensionssystemet har slagit till under 2014, vilket gör att den kommunala kompletteringspensionen har sänkts. Under fjolåret skedde en kraftig ökning av kommunens pensionsåtagande, 124 Mkr, vilket i huvudsak förklarades av sänkt diskonteringsränta gällande pensionsskuldsberäkningen vars effekt var som störst inom ansvarsförbindelsen. Den stora ökningen 2011 återfanns även den inom delen ansvarsförbindelse och förklarades även då av sänkt diskonteringsränta och effekter av den s.k. ”bromsen”. Sedan 2007 använder sig SKL av beräkningsmodellen RIPS -07 avseende pensionsskulden. Enligt RIPS -07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningarna sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En ändring av diskonteringsräntan har därför stor betydelse för pensionsskuldens storlek. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är. Det är RIPS-kommittén som har i uppdrag att enligt RIPS regelverk bevaka ränteutvecklingen och eventuellt föreslå förändringar av diskonteringsräntan. Sedan RIPS-regelverket infördes har diskonteringsräntan sänkts två gånger, 2011 och 2013. Räntan sänktes vid båda tillfällena med 0,75 procentenheter. Under 2014 har det aviserats om att en eventuell ändring av diskonteringsräntan kan komma att ske under 2015. Av de beräknade totala åtagandena per 2014-12-31 utgör ansvarsförbindelsen 1 580 Mkr (1 658 Mkr), avsättningen 157 Mkr (147 Mkr) samt kortfristig skuld 95 Mkr (92 Mkr), samtliga inklusive löneskatt. Detta innebär att 86 % av pensionsförpliktelserna ligger utanför balansräkningen. Kommunen återlånar i nuläget alla pensionsmedel, vilket innebär att medlen används till investeringar, till amorteringar eller till den löpande verksamheten. Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt (KPA) och underlagets aktualiseringsgrad, den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar, ligger på 87 %. Förtroendevalda med mer än 40 % sysselsättningsgrad har anställningsvillkor med visstidspension. Visstidspensionen regleras i PBF § 10, antaget av kommunfullmäktige 2002-10-28, § 51, och gäller från och med 2003-01-01. Antalet förtroendevalda med dessa anställningsvillkor uppgår vid årets slut till tio personer. Av dessa har en person avgått och löst ut visstidspensionen men då den är inkomstsamordnad har inga utbetalningar skett under året. Antalet förtroendevalda med rätt till visstidspension enligt PBF med övergångsbestämmelser uppgår per 2014-12-31 till 2 personer, varav en avgick under 2013 och där har visstidspension betalats ut. Antalet tjänstemän med rätt till visstidspension enligt avtalet PA-KL, § 10, uppgår per 2014-12-31 till en person. Personen har löst ut sin pension men på grund av samordning med inkomst från annat arbete utgår för närvarande ingen visstidspension för denne. Pensionskostnad inkl. löneskatt Mkr Avsatt till pensioner Avgiftsbestämd ålderspension Gamla pensionsutbetalningar Övrigt Pensionskostnad 2014 2013 14 14 95 93 70 73 45 183185 Pensionskostnaderna uppgår 2014 till 183 Mkr, vilket är en minskning med 2 Mkr jämfört med 2013. De största kostnadsposterna är pensionspremier till den avgiftsbestämda ålderspensionen, 95 Mkr, samt utbetalning av pensioner intjänade före 1998 som uppgår till 70 Mkr. Årets kostnadsminskning återfinns främst inom utbetalning av pensioner intjänade före 1998. Under de senaste åren har dock kostnaderna ökat avseende utbetalning av pensioner intjänade före 1998, vilket har sitt samband med den planenliga ökningen av 40-talisternas pensionsavgång. Kostnaden för pensioner intjänade 22 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 före 1998 beräknas nå sin topp år 2025, vilket innebär en ökning med 29 % utifrån dagens kostnadsnivå. Därefter sjunker kostnaden med i snitt 2 Mkr per år fram till 2053. Denna ”kostnadspuckel” förklaras av 40-talistgenerationens gradvisa pensionsavgång och effekterna av att kommunerna redovisar enligt den s.k. blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 kostnadsförs vid utbetalningstillfället. BORGENSÅTAGANDEN Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår vid utgången av 2014 till 1 213 Mkr, vilket till största del består av borgen till de kommunala bolagen och då framförallt borgen för en finansiell leasing av Övik Energis kraftvärmeverk. Jämfört med fjolåret är det en ökning med 131 Mkr. Kommunen har under året beviljat borgen för sju fiberföreningar om 5 Mkr samt för Norrlands Etanolkraft AB (Nekab) om 258 Mkr. Samtidigt har Rodret och Miva amorterat på sina lån, vilket minskat kommunens borgensåtagande med 60 Mkr respektive 45 Mkr. Även åtagandet för den finansiella leasingen har sjunkit utifrån gällande amorteringsplan. Bakgrunden till kommunens borgensåtagande för Nekab är att Övik Energi, på uppdrag av kommunen, har ett engagemang i Sekab BioFuel Industries AB (SEKAB) tillsammans med energibolagen i Umeå och Skellefteå via Nekab. Inom ramen för detta uppdrag har de tre energibolagen haft borgensförbindelser för SEKAB varav Övik Energis del uppgått till 258 Mkr. I syfte att förbättra finansieringsvillkoren har krediten flyttats till Nekab. Borgensåtagandet har därmed övertagits av de tre kommunerna i Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik från sina respektive energibolag, varav Örnsköldsviks kommuns del uppgår till 258 Mkr, d.v.s. motsvarande belopp som Övik Energi tidigare borgat för. Således har en ökning skett av kommunens totala borgensåtagande dock är det inom kommunkoncernen oförändrat. Kommunkoncernens (läs Övik Energis) övriga engagemang i SEKAB direkt eller via Nekab, i form av lån och ägarandel, uppgår till 383 Mkr. Engagemanget är oförändrat sedan fjolåret. För att tillförsäkra sig att rätt värde på SEKAB-aktierna upptagits i Nekabs bokslut har ett nedskrivningstest utförts. Med detta som grund har styrelsen för Övik Energi AB konstaterat att det redovisade värdet av aktieinnehavet i Nekab inte är övervärderat och att grund för nedskrivning saknas. Förutom borgen för finansiell leasing avser borgen till de kommunala bolagen pensionsåtagande samt borgen för lån avseende interna andelsförvärv. Aktuell skuld på kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av året till nära 0,9 Mdkr, se not 26 i Nothänvisningar, kommunen. Borgen till övriga avser, förutom borgen till Nekab och fiberföreningar, borgen för en Folkets Hus-förening, en bostadsrättsförening, ett trygghetsboende samt till egna hem. En genomgång av borgensåtagandena är gjord per balansdagen och ur riskbedömningssynpunkt konstateras att risktagandet huvudsakligen ligger i själva investeringsbeslutet. Kommunen har inte infriat några borgensåtaganden under 2014. Utöver de aktuella borgensåtaganden som redovisas per balansdagen finns beslut om ytterligare 61 Mkr som ännu ej nyttjats. Detta består mestadels av Övik Energis bankgaranti gällande finansiell handel på Nord Pool, som vid årets slut endast nyttjas marginellt samt outnyttjad del avseende fiberföreningarna. Örnsköldsviks kommun är sedan hösten 2005 medlem i Kommuninvest. Motivet för kommunen inklusive de kommunala bolagen att vara medlem i Kommuninvest är att genom samordning av medlemmarnas upplåningsvolymer kan Kommuninvest erbjuda attraktiva lånevillkor. I samband med medlemskapet ingick kommunen en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Alla de 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har det ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt infriande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlems- kommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Örnsköldsviks kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgår Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299,1 Mdkr och totala tillgångar till 290,7 Mdkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgår till nära 3,3 Mdkr och andelen av de totala tillgångarna uppgår till nära 3,2 Mdkr. Då Kommuninvest idag har den högsta rating som går att få samt har en mycket konservativ inställning till riskhantering och har väl avvägda likviditetsreserver i form av placeringar och lånelöften bedöms risken för att borgenskrav ska komma att utkrävas som ytterst liten. Örnsköldsviks kommun har fattat beslut om kapitaltäckningsgaranti till Övik Energi och Örnsköldsvik Airport. Den innebär att kommunen garanterar att aktiekapitalet vid var tid hålls intakt och uppgår till det registrerade aktiekapitalet. KÄNSLIGHETSANALYS Örnsköldsviks kommuns ekonomi påverkas av ett flertal omvärldsfaktorer, vissa av händelserna kan påverkas av den enskilda kommunen (t.ex. skattesats och nettokostnadsförändring), andra inte (t.ex. rikets skattekraft, marknadsräntor). En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi, det är små marginaler och stor känslighet i resultatet vad gäller att behålla en ekonomi i balans. I bilden redovisas effekterna av ett antal händelser, som till exempel att en förändring av lönerna med 1 % motsvarar kostnaden för 50 stycken helårsanställda eller att skattesatsen förändras med ca 22 öre. För att neutralisera en befolkningsminskning med 1 % behövs kostnadsminskningar/intäktsökningar i verksamheten med ungefär 1 %. En resultatförändring med 1 % i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag motsvarar en förändring av skattesatsen med 27 öre. Känslighetsanalys JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER Det finns många ekonomiska nyckeltal att välja bland för att bilda sig en uppfattning om kommunens och koncernens ekonomiska styrka jämfört med Sveriges övriga 289 kommuner. Nedan redovisas ett urval av ekonomiska nyckeltal för 2013 där jämförelse görs med kommunsnitt i riket (3) uttryckt i form av betyg 1-5 utifrån placering. Jämförelse med andra kommuner Kr/inv Plac ÖvikÖvik TrendBetyg ÖvikÖvik Kommunen Årets resultat 1 363 127 +1,5 Snittresultat, 3 år 884 166 +0,1 Nettokostnad -49 425 205 +0,2 Skattesats 22,14 % 180 -0,2 Skattesats exkl skatteväxling 16,85 % 87 -0,1 Anläggningstillgångar 99 530 8 0 Långfristiga skulder 53 172 283 +0,0 Eget kapital 32 469 106 +0,1 Pensionsåtagande 30 091 234 -0,1 Borgensåtaganden 19 682 105 +0,2 Snittbetyg kommunen 150 +0,2 3,3 2,7 2,2 2,5 3,8 4,9 1,1 3,5 1,8 3,6 2,9 Kommunkoncernen Årets resultat 2 933 51 +2,8 Anläggningstillgångar 113 235 27 -0,0 Långfristiga skulder 71 690 270 +0,2 Eget kapital 29 831 158 +0,2 Snittbetyg kommunkoncernen 127 +0,8 4,3 4,6 1,3 2,8 3,3 Snittbetyg totalt 3,0 143 +0,3 Källa: “Vad kostar verksamheten i din kommun 2013” • Resultatet förändras med 1% av MåluppfyllelsegradBETYGBEDÖMNING skatteintäkter och statsbidrag +/- 29 Mkr Målet uppfyllt 4,25 till 5 Mycket bra • Skattesatsen förändras med 1 krona på Målet uppfyllt i hög grad 3,5 till 4,25 Bra varje beskattningsbar hundralapp +/- 106 Mkr Målet delvis uppfyllt 2,5 till 3,5 Godkänt • Befolkningsförändring med 1%, ca 550 invånare Målet uppfyllt grad 1,75 till 2,5 Svagt (skatteintäkts-/statsbidragseffekt) +/- 28i låg Mkr Målet ej uppfyllt 1 till 1,75 Dåligt • Förändrat statsbidrag till kommunerna med 1 Mdkr +/- 6 Mkr • Nettokostnadsförändring med 1% +/- 29 Mkr • Kommunanställdas löner förändras med 1% +/- 22 Mkr • Antalet anställda förändras med 50 st +/- 22 Mkr Styrkor som Örnsköldsvik har jämfört med övriga kommuner i riket • Marknadsräntan förändras med 1% +/- 7 Mkr är främst nivån på anläggningstillgångar, både inom kommunen och En höjning av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge ökade räntekostnader vid fullt genomslag med 26 Mkr för kommunen. Genom ingångna derivatavtal har dock ränterisken minskats, vilket medför att en förändring av marknadsräntorna med 1 % skulle innebära att kommunens räntekostnad förändras med 7 Mkr 2014 (varav för kommunens nettolåneskuld 1,5 Mkr). Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 % av marknadsräntorna 10 Mkr. koncernen. Även resultatet 2013 i kommunen och koncernen är en styrka och den största förbättringen jämfört med föregående år. Till svagheterna kan främst nivån på långfristiga skulder, både gällande kommunen och koncernen, räknas. Ytterligare svagheter återfinns i kommunens stora pensionsåtagande och den relativt höga nettokostnaden jämfört med riket. Sammantaget konstateras utifrån valda nyckeltal att snittbetyget totalt uppgår till 3,0 (2,7 2012) d.v.s. den ekonomiska styrkan i kommunen är i nivå med riksgenomsnittet men bättre än länet i snitt 2013. BUDGET- OCH PROGNOSFÖLJSAMHET Budgeten för 2014 antogs i juni 2013 med resultatet +42 Mkr, vilket motsvarade ett resultat på +1,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Efter det att budgeten antogs har planerade helårsprognoser, i månads- (M) och tertialuppföljningar (T), genomförts enligt bild nedan. Budget, tertialuppföljningar och bokslut rapporteras hela vägen till kommunfullmäktige, medan månadsuppföljningar stannar i kommunstyrelsen. Anledningen till alla rapporteringstillfällen är att eftersträva en kontroll över ekonomin, att så fort förutsättningarna förändras få grepp om hur det påverkar ekonomin. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 23 Resultatutveckling 2014 Budget-/prognosjämförelse Mkr 100 90 86 80 59 60 40 83 69 70 50 89 50 45 42 30 30 48 32 20 10 0 Det prognostiserade resultatet har under 2014 varit under kontroll. Vid ekonomiberedningens bokslutsdagar med nämnderna i början av februari signalerades bedömda kostnadsökningar för framför allt samhällsbyggnadsnämndens trafikverksamhet och inom humanistisk nämnd. I Månadsuppföljning, mars syntes de befarade underskotten för dessa nämnder i prognosen och resultatet sjönk därför till +30 Mkr. Resultatet förbättrades något i Tertialuppföljning, maj utifrån bättre skatteunderlagsprognoser och bättre finansnetto. Prognostiserat resultat fortsatte att förbättras under hösten, främst utifrån lägre kostnader på kommunstyrelsens förvaltningar. I Månadsuppföljning, oktober förbättrades prognostiserat resultat ytterligare, främst utifrån reavinst från försäljning av Sundhem. Mellan Månadsuppföljning, november och utfallet har utdelning från Rodretkoncernen tillkommit i resultatet, men denna pluspost motverkas av försämringar på nämnderna, sämre skatteunderlagsprognoser samt beslutade engångsbidrag till föreningar. Kommunens resultat, +83 Mkr, blev slutligen 41 Mkr bättre än vad som bedömdes när budgeten fastställdes och förbättringen motsvarar 1,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad var i budgeten planerad att öka med 6,0 %, vilket var högre än den planerade ökningen av skatteintäkter och statsbidrag, 4,5 %. Detta är även förklaringen till den resultatförsämring som var planerad inför 2014 jämfört med resultatet 2013, som uppgick till +75 Mkr. Budgetjämförelse Budget Utfall (Löpande prisnivå, Mkr) 2014 2014 Verksamhetens intäkter530552 Verksamhetens kostnader -3 303 -3 333 Avskrivningar-108-102 Verksamhetens nettokostnad -2 881 -2 884 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 2 410 515 2 385 552 Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 924 2 937 Finansiella intäkter121147 Finansiella kostnader -123 -118 Resultat före extraordinära poster 42 83 Extraordinära intäkter-Extraordinära kostnader- Årets resultat+42+83 Verksamhetens nettokostnad uppgår 2014 till -2 884 Mkr, vilket nästan är i nivå med budget. Både intäkts- och kostnadssidan är dock högre än budgeterat. Intäkterna har ökat främst med anledning av ej 24 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 budgeterade reavinster vid försäljning av tillgångar. På kostnadssidan förklaras ökningen till stor del av under året beslutade skattemedelstillskott till nämnderna, avseende bl.a. ökade trafikkostnader, förändrat avtal med Evenemangsarenan och bidrag till föreningar, samt av ökade personalkostnader inom främst omsorgsnämnden. Denna kostnadsökning motverkas dock något av lägre utfall av löneavtal jämfört med budgeterat och sänkt premie för avtalsförsäkringar. Ökningen av verksamhetens nettokostnad mellan 2013 och 2014 uppgår till 6,1 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår 2014 till 2 937 Mkr, vilket är 12 Mkr bättre än budgeterat. Förbättringen mot budget förklaras i huvudsak av bättre skatteunderlagsprognoser samt återföring av effektivisering inom gymnasieskolan. Totalt har skatteintäkter och statsbidrag ökat med 4,9 % jämfört med föregående år. Kommunens övertagande av hemsjukvård från landstinget medförde en skatteväxling som innebar en skattehöjning 2014 med 30 öre. Skatteväxlingen förklarar en ökning av skatteintäkter och generella statsbidrag med 1,3 %, vilken även fanns med i den budgeterade ökningen. Finansnettot har en positiv budgetavvikelse med 31 Mkr och denna förbättring förklaras i huvudsak av anteciperad utdelning från Rodretkoncernen med 28 Mkr som inte var budgeterad. FRAMTIDEN – HOT OCH MÖJLIGHETER Resultatet för Örnsköldsviks kommunkoncern uppgår 2014 till +160 Mkr, vilket är en förbättring med 12 Mkr jämfört med föregående år. Kommunens resultat 2014 uppgår till +83 Mkr, vilket jämfört med 2013 är en förbättring med 8 Mkr. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH EKONOMIMÅLEN UPPNÅS Bedömningen är att Örnsköldsviks kommun uppnår god ekonomisk hushållning 2014. Denna bedömning grundar sig enligt kommunens policy för god ekonomisk hushållning på en kombination av måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål och delmål avseende ekonomin, totalbetygen i styrkortet samt den finansiella analysen som gjorts enligt RK-modellen. Vid en bedömning av ekonomisk styrka jämfört med övriga kommuner har 14 finansiella nyckeltal från 2013 använts. Bedömningen visar även att Örnsköldsviks kommun avseende ekonomisk styrka placerar sig ungefär i mitten av landets kommuner. Kommunfullmäktiges delmål om att resultatet före extraordinära poster årligen under mandatperioden ska uppgå till 1-2 % av skatteintäkter och statsbidrag underlättar möjligheterna att infria balanskravet. Kommunens resultat 2014 motsvarar 2,8 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunfullmäktiges delmål uppnås. Även balanskravet infrias utifrån att årets resultat exklusive realisationsvinster från försäljning av materiella anläggningstillgångar uppgår till +50 Mkr och att det inte finns några tidigare negativa resultat att återställa. Kommunfullmäktiges andra delmål anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 500 Mkr för mandatperioden 2011-2014, med en riktpunkt på 125 Mkr per år. Av totalt 98 Mkr i investeringar 2014 avser 84 Mkr skattefinansierad verksamhet, vilket tillsammans med tidigare års investeringsnivå medför att målet uppnås för mandatperioden. RESULTATET BÄTTRE ÄN BUDGET Resultatet för kommunen 2014 är 41 Mkr bättre än budgeterat. Förbättringen återfinns inom skatteintäkter/statsbidrag samt inom finansnettot. Utifrån ett finansnetto, exklusive årets utdelning, i dagsläget på nära noll är det nödvändigt att ha en bra balans mellan verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag. Målsättningen de närmsta åren bör vara att verksamhetens nettokostnad fortsatt ska vara kring 98 % som andel av skatteintäkter och statsbidrag för att uppnå en bra resultatnivå. En bra balans mellan verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag är även en förutsättning för att kunna hantera svängningar inom finansnettot utan att behöva riskera en ekonomi i balans. En större marginal mellan verksamhetskostnader samt skatteintäkter och statsbidrag skapar även ett bra utrymme för självfinan- siering av kommande pensionsutbetalningar och investeringar, vilket undviker en belastning på finansnettot som följd. Utifrån känslighetsanalysen och även erfarenhetsmässigt kan det även konstateras att en resultatnivå kring 2 % behövs med tanke på hur känslig en kommun är för bl.a. sänkta skatteintäktsprognoser. Befolkningsutvecklingen samt inkomstutvecklingen i riket är de viktigaste faktorerna för att skatteintäkter och statsbidrag ska utvecklas tillfredsställande. Efter en befolkningsminskning 2013 ökade kommunens befolkning 2014 med 262 personer. Denna ökning kommer att medföra ökade skatteintäkter och statsbidrag 2015 och framåt, men även ökade verksamhetskostnader. Jämfört med föregående år ökar antalet barn och unga samt äldre medan de i arbetsför ålder minskar. Skattesatsen för den kommunala verksamheten 2014 uppgick till 22,44 % av de beskattningsbara inkomsterna. Med anledning av skatteväxling med landstinget avseende kommunens övertagande av hemsjukvård höjdes skattesatsen med 30 öre inför 2014. Skattesatsen höjdes även med 35 öre inför 2013 efter att har varit oförändrad sedan 2000. Örnsköldsviks kommun har trots detta den lägsta kommunalskattesatsen i länet. För att framöver undvika ytterligare skattehöjning och samtidigt behålla en stabil ekonomi är det nödvändigt att hålla nere verksamhetskostnaderna. En låg skattesats ger även ett större framtida handlingsutrymme jämfört med kommuner med hög skattesats. UTFALLET SÄMRE ÄN BUDGET FÖR DE STÖRRE NÄMNDERNA Nämndernas totala resultat uppgår till +27 Mkr, vilket är 16 Mkr bättre än budgeterat resultatmål. Förbättringen förklaras till stor del av positiva resultat inom kommunstyrelsens båda förvaltningar framför allt utifrån engångsintäkter. De större nämnderna redovisar dock budgetunderskott, varav omsorgsnämnden det största. Det är fortsatt en stor utmaning att anpassa verksamheten till den demografiska utvecklingen inom bildningsnämnden samt att möta de ökade behoven inom omsorgsnämnden. Viktigt blir att samtliga nämnder även fortsättningsvis måste sträva efter att fatta beslut som medför positiva ekonomiska effekter i ett långsiktigt perspektiv. Det blir även extra viktigt att nämndernas ekonomistyrning fungerar väl i hela organisationen och fortsätter att utvecklas för att uppsatta resultatmål ska nås. FORTSATT POSITIVA RESULTAT FRÅN BOLAGEN En stor del av kommunens finansiella intäkter kommer från de kommunala bolagen framförallt i form av räntor, marknadsmässigt påslag/borgensprovision och utdelning. Detta förutsätter att bolagen i koncernen är välmående och presterar goda resultat. Bolagskoncernen redovisar ett resultat efter finansiella poster på +139 Mkr för 2014, vilket är en resultatförbättring med drygt 31 Mkr jämfört med fjolåret och även betydligt bättre än budgeterat. Förbättringen förklaras främst av engångsintäkter i samband med Tjänstecentrums försäljning av fastigheter, Övikshems avyttring av dotterbolaget Söfab samt av Övikshems försäljning av fastighet till kommunen. Kommunfullmäktige beslutade i samband med beslut om försäljning av Arken att eventuell reavinst som uppstår ska delas ut till kommunen som i sin tur ska använda medlen till amortering. Utdelningen till kommunen uppgår därför till 28 Mkr 2014. Med anledning av resultatutvecklingen inom bolagskoncernen ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 25 har kommunen inte erhållit någon utdelning åren 2009-2013. Framför allt har det varit Övik Energikoncernen som har levererat mycket svaga resultat. Redan 2013 visade dock bolagskoncernen en markant resultatförbättring som framför allt återfanns inom Övik Energikoncernen, vilket i huvudsak förklaras av den stora omstrukturering som gjorts samt positiva effekter av beslutat effektiviseringsprogram. 2014 års resultat exklusive ovan nämnda engångsintäkter ligger i nivå med 2013. Enligt nuvarande planeringsförutsättningar förväntas bolagskoncernen ge utdelning till kommunen med 10 Mkr 2016 och framåt. LÅNESKULDEN FORTSÄTTER ATT MINSKA Utifrån investeringsnivån inom bolagskoncernen, främst under åren 2007-2009, ökade kommunkoncernens långfristiga upplåning kraftigt. För tredje året i rad har kommunkoncernen kunnat minska sin upplåning betydligt, totalt har drygt 1,1 Mdkr amorterats sedan 2012. Under 2014 har koncernen amorterat 630 Mkr, vilket i huvudsak möjliggjorts av försäljning av Arken samt av en bra resultatnivå. En fortsatt minskning av låneskulden är planerad, dock inte i de senaste årens nivå. Jämfört med riket i snitt 2013 ligger kommunkoncernen fortfarande på en betydligt högre skuldnivå, i storleksordningen 1,2 Mdkr högre. 2015 beräknas i en första övergripande prognos i nuläget uppgå till +37 Mkr. Prognosen är 6 Mkr sämre än budget men innebär att balanskravet ändå infrias och att kommunfullmäktiges ekonomiska mål avseende resultatet uppnås. Denna bedömning förutsätter att nämnderna uppnår budgeterade resultatmål. 2016 beräknas resultatet uppgå till +50 Mkr motsvarande +1,6 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunfullmäktiges ekonomiska mål uppnås. Resultatförstärkningen förklaras främst av minskade skattemedel och effektiviseringsuppdrag inom nämnderna samt utdelning från bolagskoncernen. I kommande arbete för Budget 2016 bör målsättningen vara ett resultat som minst motsvarar +2 %, och helst +3 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär ett resultat i intervallet +63 - +95 Mkr. Ett starkt resultat och en måttlig investeringsnivå de kommande åren skulle möjliggöra fortsatta amorteringar, vilket därmed skulle sänka framtida finansiella kostnader och på sikt stärka ekonomin ytterligare. Samtidigt ger en hög resultatnivå större möjligheter att framåt parera osäkerhetsfaktorer såsom eventuella negativa skatteintäktsprognoser, nya verksamhetsbehov och pensionsåtaganden. FÖRBÄTTRAD SOLIDITET Utifrån den resultatförbättring och den amortering som gjorts inom både kommunen och bolagskoncernen har också soliditeten förbättrats. Soliditeten för kommunkoncernen har under året förbättrats med 4 procentenheter, dock är det fortsatt en förhållandevis låg soliditet och det innebär att handlingsutrymmet inte är så stort. Kommunens soliditet exklusive vidareutlåning uppgår till 57 %, vilket är något högre än riket i snitt, och innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är tillfredsställande och ger kommunen möjligheter att hantera svängningar i resultatet. Det ger också ökad handlingsfrihet i lägen då kommunen ser möjligheter till utvecklingssatsningar. Om hänsyn tas till samtliga pensionsförpliktelser, d.v.s. även de pensionsåtaganden som enligt gällande lagstiftning ligger utanför kommunens balansräkning, sjunker soliditeten kraftigt. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta dessa åtaganden eftersom några medel inte finns fonderade för att möta de utgifter som kommer att uppstå när skulderna ska regleras. Detta kan innebära att åtagandet måste finansieras genom ökad upplåning och därmed högre räntekostnader. I dagsläget bedöms dock kommunen ha finansiell kapacitet för att hantera sina pensionsutfästelser. Den framtida resultatutvecklingen kommer att vara avgörande för hur väl kommunen i framtiden kommer att klara sina åtaganden. FRAMTIDA RESULTATNIVÅ För att även 2015 uppnå en god ekonomisk hushållning krävs fortsatt arbete med att bibehålla och förbättra uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål samt goda resultat i samtliga perspektiv. I Budget 2015 har kommunfullmäktige fastställt nya ekonomiska mål för kommande mandatperiod. Under mandatperioden ska resultatmålet ligga på i snitt 1-2 % av skatter/statsbidrag och investeringsmålet är att de skattefinansierade investeringarna ska ligga inom ramen 600 Mkr. Ett årligt resultat kring 2 % av skatteintäkter och statsbidrag samt investeringar kring riktpunkten utifrån beslutad nivå skapar bra förutsättning för självfinansierade investeringar. Det är dock fortsatt viktigt att noga pröva kommande investeringsbeslut, nya investeringar leder till ökade kapitalkostnader som i sin tur kräver minskade kostnader alternativt ökade intäkter inom verksamheten. För att möta kommande verksamhetsbehov fortsätter arbetet med effektiviseringar i verksamheten kontinuerligt för att i möjligaste mån frigöra resurser och därmed maximera nyttan för kommunens medborgare. För 2015 antogs budgeten i kommunfullmäktige i november 2014 med ett positivt resultat på +43 Mkr, vilket motsvarade +1,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Budgeterat resultat innehåller en engångsintäkt på 25 Mkr avseende reavinster. Resultatet för 26 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 Valsedlar packas. RESULTATRÄKNING KOMMUNEN KONCERNEN (Löpande prisnivå, Mkr)2014201320142013 not 1, 8 552569not 1 1 647 1 684 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader not 2, 8 -3 333 -3 188 not 2 -4 037 -3 929 Avskrivningar not 3 -102-99not 3-265-276 Verksamhetens nettokostnad -2 884 -2 718 -2 655 -2 521 not 4 2 385 2 307 2 385 2 307 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning not 5 552492552492 Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 937 2 799 2 937 2 799 not 6 147124not 41927 Finansiella intäkter Finansiella kostnader not 7, 8 -118-131 not 5-124-144 Resultat före extraordinära poster 83 75 176 161 Extraordinära intäkter ---Extraordinära kostnader ---- Bokslutsdispositioner, skatter, m.m - - Årets resultat not 8, 8b not 6-16-13 +83 +75+160+148 Balanskravsutredning Årets resultat +83 +75 Samtliga realisationsvinster -33 -3 Synnerliga skäl - Årets resultat efter balanskravsjusteringar +50 +72 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv - -16 Användning av medel från resultatutjämningsreserv - Årets balanskravsresultat +50 +56 Negativt balanskravsresultat från tidigare år 0 0 Summa +50+56 Balanskravsresultat att reglera 0 0 Infrias balanskravet? Ja Ja Varifrån kommer pengarna? Verksamhetens intäkter 15,2 % Skatteintäkter 65,6 % Generella statsbidrag och utjämning 15,2 % Finansiella intäkter 4,0 % Vart går pengarna? Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Bildningsnämnd Omsorgsnämnd Humanistisk nämnd ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 6,2 % 11,0 % 4,6 % 37,6 % 33,1 % 7,5 % 27 KASSAFLÖDESANALYS KOMMUNEN KONCERNEN (Löpande prisnivå, Mkr)2014201320142013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad 552 -3 435 -2 884 569 -3 287 -2 718 1 647 -4 302 -2 655 1 684 -4 205 -2 521 Avskrivningar 102 99265276 Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 937 2 799 2 937 2 799 Finansiella intäkter 147 1241927 Finansiella kostnader -118-131-124-144 Bokslutsdispositioner, skatter, m.m - - -16 -13 Övriga ej likviditetspåverkande poster not 9 2032 not 7-207-240 204206631184 Ökning(-)/minskning(+) förråd och exploateringsfastigheter -14 3 22 17 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -41 58 -1 84 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -158 191 -127 178 -213253-106279 Kassaflöde från den löpande verksamheten -8 458 525 463 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar - - - Sålda immateriella anläggningstillgångar ---not 10 -98-325-235-268 Investering i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar not 11 00 3358 not 12 -45-52-15 -4 Ökning av finansiella anläggningstillgångar Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga finansiella placeringar - - - Kassaflöde från investeringsverksamheten -143 -376 85 -264 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av finansiella anläggningstillgångar Ökning av långfristiga skulder Minskning av långfristiga skulder not 13495 28944 not 14 not 15 562 not 811 2 -321-446 not 9-630-202 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 229 -155 -616 -196 Årets kassaflöde 78 -73 -6 3 Kassa och bank vid årets början not 21 Kassa och bank vid årets slut - 73 161 158 78 -155161 Årets förändring av kassa och bank 78 28 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 -73 -6 3 BALANSRÄKNING (Löpande prisnivå, Mkr) KOMMUNEN KONCERNEN 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar ---Materiella tillgångar 1 873 1 904 not 10 5 362 5 750 Mark, byggnader och tekniska anläggningar not 16, 16b not 17, 17b 95 82 not 11158146 Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar not 18 3 037 3 486 370 330 Summa anläggningstillgångar 5 005 5 473 5 890 6 226 Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter not 19 402692 111 Fordringar not 20 237196347346 Kortfristiga placeringar ---Kassa och bank not 21, 25 78 -155161 Summa omsättningstillgångar 355 222 594 618 Summa tillgångar 5 360 5 694 6 485 6 844 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 1 769 1 710 1 617 1 485 Årets resultat 83 75160148 Resultatutjämningsreserv16- 16Förändring inom koncernen - - 1 1 Justering eget kapital K3 - - 1 Summa eget kapital 1 868 Minoritetsandel av eget kapital - 1 785 1 794 1 633 -87 not 12 Avsättningar Avsättning pensioner inkl.löneskatt not 22 158147185174 Avsättning koncernbolag not 23 43 46-Avsättning deponiåterställande - -5358 Övriga avsättningar - -9592 Summa avsättningar201193333324 Skulder Långfristiga skulder not 24 2 657 2 924 not 13 3 540 3 942 Kortfristiga skulder not 25 634792 not 14810937 Summa skulder 3 291 3 716 4 350 4 879 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 360 5 694 6 485 6 844 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter not 26 Ansvarsförbindelser - 2 794 - 2 741 10 1 897 11 1 968 ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 29 NOTHÄNVISNINGAR, KOMMUNEN (Löpande prisnivå, Mkr) 2014 Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljning varor och material 47,0 Taxor och avgifter 107,5 Hyror och arrenden 81,0 Erhållna statsbidrag 100,0 Övriga erhållna bidrag 122,5 Försäljning verksamhet, tjänster och tillgångar 93,5 2013 47,8 100,1 77,4 85,4 137,8 120,6 551,6569,2 I verksamhetens intäkter 2014 ingår jämförelsestörande poster om totalt 32,8 Mkr, se not 8. Not 2 Verksamhetens kostnader Lämnade bidrag 149,5 129,0 Köp av huvudverksamhet 263,1 258,5 Löner inklusive arbetsgivaravgifter 2 152,5 2 067,5 Pensionskostnad inklusive löneskatt 183,3 185,1 Lokal- och markhyror 52,3 52,8 Fastighetskostnader 79,368,7 Bränsle, energi och vatten 60,3 66,1 Transporter och resor 66,6 69,6 Konsulttjänster och övriga tjänster 64,4 60,0 Övriga kostnader 262,0 230,9 3 333,2 3 188,2 I verksamhetens kostnader 2014 ingår jämförelsestörande poster om totalt 17,1 Mkr, se not 8. Not 2b Leasing Operationell leasing 59,8 (Löpande prisnivå, Mkr) 2014 Not 8 Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter: Reavinster 32,8 Återbetalning AFA-premier - Verksamhetens kostnader: Bidrag föreningar nybyggnad/upprustning -15,0 Kostnad vid nyttjande av handlingsplan -2,1 Engångssatsningar maa återbet AFA-premier - Finansiella poster: Utdelning Rodretkoncernen 28,0 Sänkt diskonteringsränta på pensioner - Summan har påverkat resultatet +/- 3,3 55,1 -9,8 -8,5 -10,9 43,729,1 Not 8b Avstämning balanskravet Årets resultat 82,6 Avgår reavinst försäljning tillgångar -32,8 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 2013 74,9 -3,3 49,871,6 Not 9 Övriga ej likviditetspåverkande poster Årets förändr. avsättn. pensionsskuld inkl. ränta 8,6 Årets förändr. avsättn. särskild löneskatt 2,1 Årets förändr. avsättn. koncernbolag -3,1 Upplösning investeringsbidrag -1,8 Omklassificering till exploateringsfastigheter 4,0 Nedskrivning materiella anläggningstillgångar 9,9 18,0 4,4 -3,4 -1,7 2,0 12,6 19,731,9 50,0 Not 10 Investering i materiella anläggn.tillg. därav: hyresavtal längre än tre år 24,4 24,2 Skattefinansierade investeringar 84,1 94,3 därav: fordon 6,9 7,5 Affärsmässiga investeringar 13,5 31,3 därav: inventarier/övrig utrustning 28,5 18,3 Koncerninterna investeringar - 199,0 97,6324,6 Åtagande leasingavgifter 181,3 143,1 Not 11 Sålda materiella anläggn. tillg. Förfall inom 1 år 60,7 46,6 Försäljning mark, fastigheter, m.m. 2,1 3,5 Förfall inom 1-5 år 62,5 49,1 Reavinst -2,0-3,3 Förfall senare än 5 år 58,1 47,4 0,10,2 För uppgift om klassificering av leasing, Not 12 Ökning av finansiella anläggn.tillg. se avsnittet Redovisningsprinciper. Aktier och andelar 0,1 Ökning långfristiga fordringar koncernbolag 45,0 47,7 Not 3 Avskrivningar Ökning långfristiga fordringar övriga 0,0 4,0 Avskrivningar byggnader o. tekniska anläggningar 89,9 87,6 Avskrivningar maskiner o. inventarier 12,0 11,2 45,151,7 Not 13 Minskning av finansiella anläggn.tillg. 101,998,7 Amortering koncernbolag 492,5 289,3 För uppgift om tillämpade avskrivningstider, Amortering övriga 2,3 0,2 se avsnittet Redovisningsprinciper. Försäljning bostadsrätter 0,5 Reavinst -0,5Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt 2 390,4 2 319,2 494,7289,4 Slutavräkning -5,6-12,1 Not 14 Ökning av långfristiga skulder varav: prel. slutavräkning innevarande år 0,4 -13,4 Nyupplåning 45,0 slutavräkningsdifferens föregående år -6,0 1,3 Periodiserade investeringsbidrag 10,8 1,8 2 384,8 2 307,1 55,81,8 Slutavräkning per invånare, kr Not 15 Minskning av långfristiga skulder Slutavräkning 2014 7 Amortering extern skuld -541,0 -176,0 Slutavräkning 2013 -109 -244 Omfört kortfristig del till/från långfristig skuld 220,0 -270,0 Slutavräkning 2012 - 24 -321,0-446,0 Not 5 Generella statsbidrag/utjämning Inkomstutjämningsbidrag 372,7367,5 (Löpande prisnivå, Mkr) 20141231 20131231 Kommunal fastighetsavgift 99,5 100,3 Regleringsavgift (-)/bidrag (+) 12,7 25,0 Kostnadsutjämningsavgift (-)/bidrag (+) 50,4 -16,5 Not 16 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Bidrag för LSS-utjämning 10,8 16,0 Markreserv Strukturbidrag 5,7Värde årets början 67,4 49,9 Årets nyanskaffningar 0,9 19,1 551,8492,3 Värde försäljningar och utrangering -0,1 -0,2 Not 6 Finansiella intäkter Årets nedskrivningar -3,2 Ränteintäkter utlämnade lån koncernbolag 101,7 104,7 Återförda nedskrivningar - Ränteintäkter utlämnade lån övriga 1,9 1,9 Årets avskrivningar - Marknadsmässigt påslag 10,0 11,4 Årets omklassificeringar - -0,9 Borgensprovision 4,54,8 Årets överföring till/från annat slag av tillgång - -0,5 Utdelning Rodretkoncernen 28,0 65,167,4 Övriga finansiella intäkter 1,1 0,9 Verksamhetsfastigheter Värde årets början 1 094,3 1 082,4 147,1123,8 Årets nyanskaffningar 27,6 86,1 Värde försäljningar och utrangering - I finansiella intäkter 2014 ingår jämförelsestörande Årets nedskrivningar -4,6 -10,7 poster om totalt 28,0 Mkr, se not 8. Återförda nedskrivningar - Årets avskrivningar -56,4 -58,0 Not 7 Finansiella kostnader Årets omklassificeringar -4,0 -1,1 Räntekostnader 115,7 116,4 Årets överföring till/från annat slag av tillgång - -4,3 Räntekostnader pensionsskuld 1,6 13,9 1 056,9 1 094,3 Övriga finansiella kostnader 0,2 0,2 Fastigheter för affärsverksamhet Värde årets början 175,4 140,1 117,5130,5 Årets nyanskaffningar 17,6 101,3 Värde försäljningar och utrangering - Årets nedskrivningar -1,3 -1,9 Återförda nedskrivningar - Årets avskrivningar -6,0 -5,1 Årets överföring till/från annat slag av tillgång - -59,0 185,7175,4 30 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 (Löpande prisnivå, Mkr) 20141231 20131231 Publika fastigheter Värde årets början 460,7 373,0 Årets nyanskaffningar 26,2 44,9 Värde försäljningar och utrangering - Årets nedskrivningar -0,8 Återförda nedskrivningar - Årets avskrivningar -22,5 -21,0 Årets överföring till/från annat slag av tillgång - 63,8 463,6460,7 Fastigheter för annan verksamhet Värde årets början 106,4 52,6 Årets nyanskaffningar 0,3 57,1 Värde försäljningar och utrangering - Årets nedskrivningar - Återförda nedskrivningar - Årets avskrivningar -5,1 -3,4 Årets omklassificeringar - Årets överföring till/från annat slag av tillgång - 101,6106,4 1 872,9 Not 16 b Mark, byggnader och tekniska anläggn. Anskaffningsvärde 3 375,4 Ackumulerade avskrivningar -1 409,0 Ackumulerade nedskrivningar -93,6 3 333,0 -1 345,1 -83,7 1 872,9 15 - 50 år 1 904,2 15 - 50 år Bokfört värde Avskrivningstider 1 904,2 (Löpande prisnivå, Mkr) 20141231 20131231 Avsättning för pensionsförmåner intjänade fr.o.m. 1998 ÖK-SAP, 1 st (0 st) Ingående avsättning inkl. löneskatt - 0,1 Nya förpliktelser under året 1,1 0,0 varav: Arbetstagare som pensionerats - Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 0,0 Övrigt 1,1 0,0 Årets utbetalningar -0,4 Årets förändring av löneskatt, 24,26% 0,2 -0,0 0,90,0 158,1147,4 Specifikation exkl. ÖK-SAP Särskild avtalspension (Räddningstjänst) 9,9 9,7 Förmånsbestämd ålderspension (över 7,5 ink.bb) 82,1 76,0 Ålderspension förtroendevalda 14,9 14,4 Pension till efterlevande 5,3 4,6 PA-KL pensioner 14,3 14,0 Löneskatt 30,728,8 157,2147,4 Aktualiseringsgrad 87% 85% Pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 07, se avsnittet Redovisningsprinciper. Not 23 Avsättning koncernbolag Ingående avsättning 45,8 Årets avsättning - Ianspråktagna avsättningar -3,1 49,2 -3,4 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. 42,745,8 Not 17 Maskiner och inventarier Avsättningen avser sluttäckning av deponi vid Må. Sluttäckningen påbörjades under 2012 Värde årets början 82,2 77,3 och beräknas vara färdigställd senast 2024. Arbetet beräknas fortgå enligt plan, ingen Årets nyanskaffningar 25,0 16,1 förändring av bedömningen av avsättningen. Det kommunala bolaget Miljö och Vatten i Värde försäljningar och utrangering - Örnsköldsvik AB har det formella ansvaret för arbetet, men där kommunen ska stå för 80% Årets nedskrivningar - av sluttäckningskostnaden varför avsättning är gjord mot koncernbolag. Återförda nedskrivningar - Årets avskrivningar -12,0 -11,2 Not 24 Långfristiga skulder Årets överföring till/från annat slag av tillgång - Lån i banker och kreditinstitut 2 593,5 2 869,5 Periodiserade investeringsbidrag 63,1 54,2 95,282,2 Not 17 b Maskiner och inventarier 2 656,6 2 923,7 Anskaffningsvärde 212,9187,9 Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Ackumulerade avskrivningar -117,7 -105,7 Genomsnittlig ränta 2,86% 3,21% Ackumulerade nedskrivningar - Genomsnittlig räntebindningstid 3,2 år 2,5 år Lån som förfaller inom: Bokfört värde 95,282,2 0-1 år 893,5 1261,1 Avskrivningstider 5 - 20 år 5 - 20 år 1-3 år 1 600,0 1 728,5 3-5 år - Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Över 5 år 150,0 150,0 Not 18 Finansiella anläggningstillgångar Not 25 Kortfristiga skulder Aktier, andelar och bostadsrätter Kassa och bank - 13,5 Aktier och andelar 887,1 887,1 Kortfristig del av lån i banker och kreditinstitut 50,0 270,0 Aktier i kommunkoncernen Rodret 883,0 883,0 Kortfristiga skulder koncernbolag 5,3 23,3 Aktier i Svenska Kommun Försäkrings AB 1,2 1,1 Semesterlöneskuld 138,7131,5 Andelar i Kommuninvest ekonomisk förening* 3,0 3,0 Leverantörsskulder 136,9102,7 Bostadsrätter 0,40,4 Moms och särskilda punktskatter 0,9 1,3 887,5887,4 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 75,5 71,4 Långfristiga fordringar Upplupen pensionskostnad avgiftsbestämd ÅP 76,2 74,0 Intecknings- och reverslån 42,1 44,4 Upplupen löneskatt avgiftsbestämd ÅP 18,5 18,0 Förlagslån Kommuninvest ekonomisk förening 10,6 10,6 Förutbetalda skatteintäkter 19,0 Långfristiga fordringar koncernbolag 2 096,6 2 544,1 Övriga interimsskulder 81,8 73,1 Övriga långfristiga fordringar -0,2 -0,2 Övriga kortfristiga skulder 31,6 13,4 2 149,2 2 598,9 634,4792,2 3 036,7 3 486,4 Not 26 Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden egna bolag: * Örnsköldsviks kommun har vid inträdet 2005 erlagt andelskapital/medlemsinsats Övik Energi AB (Pensionsåtagande, lån och bankgaranti) 756,1 781,0 motsvarande 2,7 Mkr. Därefter har insatsemissioner skett med 0,3 Mkr, vilket har ökat AB Övikshem (Pensionsåtagande) 10,8 11,0 andelarnas värde. Under 2012, 2013 och 2014 beslutade Kommuninvest ekonomisk förening Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB (Pensionsåtagande) 14,6 15,0 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB (Lån) - 45,0 om en insatsemission om 4,0 Mkr, 8,5 MKr samt 6,2 MKr, vilka dock inte har ökat värdet på Rodret i Örnsköldsvik AB (Lån) 115,5 175,0 andelarna enligt RKR:s yttrande. 897,0 1 026,9 Borgensåtaganden externt: Not 19 Förråd och exploateringsfastigheter Egna hem 5,0 6,0 Förråd 0,30,5 Bostadsrättsföreningar 31,231,4 Exploateringsfastigheter 39,525,2 Förskolor (Kooperativ) 1,0 1,0 39,825,7 Folkets Hus-föreningar 9,6 9,6 Not 20 Fordringar Trygghetsboende 7,27,2 Kundfordringar 53,743,6 Fiberföreningar 4,8Avräkningskonto koncernbolag 5,0 6,3 Norrlands etanolkraft AB 257,5 Fordran staten 24,8 29,1 316,355,3 Upplupna skatteintäkter - 12,7 Upplupna fastighetsavgifter 49,5 52,1 Summa borgensåtaganden 1 213,3 1 082,2 Interimsfordringar 102,947,7 Övriga kortfristiga fordringar 0,9 4,4 Pensionsåtaganden inklusive löneskatt: Visstidspensioner tjänstemän, 1 st (1 st) 1,1 1,6 236,8196,0 Visstidspensioner förtroendevalda, 10 st (9 st) 13,1 17,8 Not 21 Kassa och bank Pensioner intjänade t.o.m. 1997-12-31: Kassa 0,0 Ingående ansvarsförbindelse 1 639,0 1 544,2 Bank 78,3Årets utbetalningar -56,0 -58,9 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 12,7 39,1 78,40,0 Effekt av förändrad diskonteringsränta - 97,7 Not 22 Avsättningar för pensioner inkl. löneskatt Aktualisering -4,5 -1,4 Avsättning för pensionsförmåner Bromsen -7,2 intjänade fr.o.m. 1998 exkl. ÖK-SAP Övrigt -3,7 -0,2 Ingående avsättning inkl. löneskatt 147,4 124,9 Årets förändring av löneskatt, 24,26% -14,2 18,5 Nya förpliktelser under året 12,4 22,3 varav: Nyintjänad pension under året 10,9 11,0 Summa pensionsåtaganden 1 580,4 1 658,3 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 1,6 13,9 Övrigt -0,1 -2,6 2 793,7 2 740,6 Årets utbetalningar -4,5 -4,2 Årets förändring av löneskatt, 24,26% 1,9 4,4 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. 157,2147,4 ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 31 (Löpande prisnivå, Mkr) NOTHÄNVISNINGAR, KONCERNEN (Löpande prisnivå, Mkr) 2014 2013 Not 1 Verksamhetens intäkter Kommunen 551,6569,2 Övikshem 237,4228,5 Övik Energi koncernen 671,3 743,3 Miljö och Vatten 199,0 194,8 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 52,5 41,5 Tjänstecentrum 50,650,6 Örnsköldsvik Airport 38,2 34,7 Övriga 38,553,9 1 839,0 1 916,5 Avgår: interna poster -192,4 -232,3 1 646,6 1 684,2 2014 2013 Not 6 Bokslutsdispositioner, skatter, m.m. Här ingår bl a avsättningar till skatt, underhållsfond och koncernbidrag Övikshem -6,0-4,5 Övik Energi koncernen -39,1 -4,4 Miljö och Vatten -12,8 -12,7 Örnsköldsviks Hamn & Logistik -8,2 1,6 Tjänstecentrum 45,30,2 Rodret 5,31,0 Domsjö Vatten -8,0 -2,3 Övriga -7,1-6,0 -30,5-27,2 Avgår: interna poster 14,2 13,8 -16,3-13,4 Not 7 Övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring avsättning 7,1 Nedskrivning materiella anläggningstillgångar 9,9 Omklassificering elcertifikat från förråd/lager -3,9 Omklassificering till/från exploateringsfastigheter 4,0 Kortfristig del av långfristig skuld 218,6 Övrig ökning finansiella anläggningstillgångar - Upplösning investeringsbidrag -1,8 Ökning/minskning minoritetsandelar 0,2 Justering K3 -27,7 Not 1b Verksamhetens intäkter Försäljning varor och tjänster 81,1 Taxor och avgifter 943,1 Hyror och arrenden 321,7 Erhållna statsbidrag 117,9 Övriga erhållna bidrag 129,9 Försäljning verksamhet, tjänster och tillgångar 174,1 Övriga intäkter 71,3 1 839,0 Avgår: interna poster -192,4 (Löpande prisnivå, Mkr) 24,1 12,6 -5,9 1,4 -270,5 0,3 -1,7 -0,2 - 206,5-239,9 Not 8 Ökning av långfristiga skulder Periodiserade investeringsbidrag 10,8 1,8 10,81,8 Not 9 Minskning av långfristiga skulder Amortering extern skuld 630,0 201,9 1 646,6 630,0201,9 20141231 20131231 Not 2 Verksamhetens kostnader Kommunen 3 333,2 3 188,2 Övikshem 157,6161,0 Övik Energi koncernen 462,5 523,3 Miljö och Vatten 162,0 157,1 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 40,2 36,3 Tjänstecentrum 10,518,9 Örnsköldsvik Airport 35,7 33,1 Övriga 21,329,4 4 223,0 4 147,3 Avgår: interna poster -186,1 -218,2 Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen 1 872,9 1 904,2 Övikshem 938,6902,3 Övik Energi koncernen 2 000,1 2 080,0 Miljö och Vatten 348,8 331,0 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 25,6 26,3 Tjänstecentrum 0,2297,3 Domsjö Vatten AB 123,8 125,1 Övriga 31,870,6 5 341,8 5 736,9 Övervärden på försålda tillgångar 19,9 13,3 4 036,8 3 929,1 5 361,6 5 750,2 Not 11 Maskiner och inventarier Not 2b Verksamhetens kostnader Kommunen 95,282,2 Lämnade bidrag 149,5 Övikshem 2,22,1 Köp av huvudverksamhet 268,8 Övik Energi koncernen 9,1 7,0 Löner inklusive arbetsgivaravgifter 2 327,4 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 25,9 29,1 Pensionskostnad inklusive löneskatt 195,2 Örnsköldsvik Airport 14,5 12,9 Lokal. och markhyror 58,1 Hörneborgs hamn 10,1 11,2 Fastighetskostnader152,9 Övriga 1,51,8 Bränsle, energi och vatten 441,6 Konsulttjänster och övriga tjänster 97,1 158,4146,3 Övriga kostnader 532,3 Not 12 Avsättningar 4 223,0 Avsättningar pensioner inkl löneskatt: Avgår: interna poster -186,1 Kommunen 158,1147,4 Övikshem 10,811,0 4 036,8 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 14,6 15,0 Övriga 1,10,9 Not 3 Avskrivningar 184,6174,2 För uppgift om tillämpade avskrivningstider Avsättning deponiåterställande: se avsnittet Redovisningsprinciper. Miljö och vatten 53,1 57,6 Kommunen 101,998,7 Övikshem 24,624,3 Övriga avsättningar: Övik Energi koncernen 108,7 111,4 Kommunen 42,745,8 Miljö och Vatten 16,7 16,8 Övikshem 23,116,1 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 3,8 4,3 Övik Energi koncernen 23,4 17,3 Tjänstecentrum 3,413,6 Miljö och Vatten 2,6 3,0 Örnsköldsvik Airport 2,7 2,2 Örnsköldsvik Airport 28,6 41,7 Övriga 3,45,2 Övriga 1,01,6 265,2276,6 121,5125,6 Avskrivningar på övervärden -0,5 -0,7 Uppskjuten skatteskuld 15,8 12,7 Avgår: interna poster -42,3 -45,8 264,7275,9 Not 4 Finansiella intäkter Kommunen 147,1123,8 Övikshem 6,41,7 Övik Energi koncernen 8,8 23,3 Rodret 30,00,0 Övriga 1,30,9 193,6149,6 Avgår: interna poster -174,9 -122,7 18,727,0 Not 5 Finansiella kostnader Kommunen 117,5130,5 Övikshem 22,824,5 Övik Energi koncernen 66,8 75,3 Miljö och Vatten 9,7 9,3 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 3,6 4,0 Tjänstecentrum 9,214,5 Rodret 4,25,5 Övriga 0,01,7 233,8265,3 Avgår: interna poster -109,7 -121,0 124,2144,3 332,7324,3 Not 13 Långfristiga skulder Kommunen 2 656,6 2 923,7 Övikshem 695,1750,0 Övik Energi koncernen 1 734,1 1 952,1 Miljö och Vatten 343,9 352,0 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 91,1 101,5 Tjänstecentrum -231,8 Rodret 115,5175,0 Övriga 28,665,9 5 664,9 6 552,0 Avgår: interna poster -2 125,1 -2 610,0 3 539,8 3 942,0 Not 14 Kortfristiga skulder Kommunen 634,4792,2 Övikshem 47,641,7 Övik Energi koncernen 161,6 148,5 Miljö och Vatten 26,9 28,1 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 21,6 10,6 Tjänstecentrum 0,211,6 Rodret 51,98,2 Övriga 19,220,9 963,6 1 061,7 Avgår: interna poster -153,2 -124,3 32 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 810,3937,4 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD, KOMMUNEN Nämnd/styrelse Netto- Skatte- Nämnds- Totala medel (Löpande prisnivå, Mkr) Intäkter Kostnader kostnadmedelresultat140101141231 Kommunstyrelse 709,4 -844,6 -135,3 180,845,615,761,2 Kommunledningsförvaltning 85,7 -196,6 -110,9 141,530,6 -2,328,3 Konsult- och serviceförvaltning 623,7 -648,0 -24,3 39,315,018,033,0 Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd 105,4-426,7-321,3 323,0 33,3 -173,5 -140,2 135,8 1,7 -4,4 -6,1 2,9 -4,4 -1,5 Samhällsbyggnadsförvaltning 138,7 -600,2 -461,5 458,8-2,7-3,2-5,9 Bildningsnämnd Bildningsförvaltning Omsorgsnämnd Humanistisk nämnd Välfärdsförvaltning Totalt nämnderna 99,6 99,6 -1 200,1 -1 200,1 -1 100,5 -1 100,5 1 102,1 1 102,1 1,6 1,6 -16,6 -16,6 -15,0 -15,0 209,0 -1 197,4 -988,5 970,0-18,5 -7,5-26,0 58,7-276,9-218,1 219,4 1,3 -12,0 -10,7 267,7 -1 474,3 -1 206,6 1 189,4 -17,2 -19,5 1 215,4 -4 119,2 -2 903,8 2 931,1 27,3 -23,7 3,7 -99,1% 0,9% -0,8% 0,1% Procent av totala skattemedel -36,7 Pensionskostnader inkl. löneskatt -183,3 -183,3 Avskrivningar-101,9-101,9 Övrigt finansförvaltningen 4,0 -1,9 2,1 Avgår internposter: Kalkylerade kapitalkostnader190,1190,1 Kalkylerad kompletteringspension113,3113,3 Fördelade skattemedel 0,0 -2 931,1 Övriga internposter -667,8 667,8 0,0 Verksamhetens nettokostnad 551,6 -3 435,2 -2 883,6 0,0 TOTALT NÄMNDERNA, NÄMNDSRESULTAT Utfall BudgetUtfallFör.(%) (Löpande prisnivå, Mkr) 2013 2014 2014 jfr -13 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 1 093,6 -3 886,3 1 148,4 -4 025,5 1 215,4 -4 119,2 11,1% 6,0% därav personalkostnader -2 191,1 -2 270,3 -2 266,6 3,4% Verksamhetens nettokostnad Skattemedel -2 792,7 2 802,4 -2 877,0 2 888,2 -2 903,8 2 931,1 4,0% 4,6% Nämndsresultat +9,7+11,2+27,3 Nämndernas totala medel vid årets början -18,3 -23,7 -23,7 Nämndernas totala medel vid årets slut -8,6 -12,5 +3,6 GPS - Ekonomi i balans Nämndsresultat i % av skattemedel 0,3% 0,4% 0,9% Budgetavvikelse i % av skattemedel 0,0% - 0,5% ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 33 INVESTERINGAR, KOMMUNEN Projekt (Löpande prisnivå, Mkr) Förbrukat tom 2013 Utfall 2014 Prognos 2015-- Prognos Totalt Budget Totalt Budgetavvikelse KS/Kommunledningsförvaltning 6,9 Mark och planering x 6,9 6,9 20,0 13,1 KS/Konsult- och serviceförvaltning 26,7 Simhall Husum 15,6 0,315,915,6 -0,3 Simhall Bredbyn 10,4 0,210,610,4 -0,2 Brandstation 90,7 0,190,890,7 -0,1 Tillbyggnad Sanmina 2 31,5 0,3 31,8 31,5 -0,3 Ombyggn deltidsbrstn kvinnligt/manligt 0,1 0,2 0,3 0,2 -0,1 Energireduceringsprojekt x 3,03,09,06,0 Tak- och fasadrenovering x 5,8 5,8 15,0 9,2 Simhall Köpmanholmen 0,1 2,013,916,016,0 0,0 S3B Bredbyskolan 0,1 0,00,15,04,9 Vård-/omsorgsboende Rosenborg x 1,0176,0177,0177,0 0,0 Björnaborg x 0,00,01,01,0 Kronan 0,1 10,614,825,525,5 0,0 Inredning Resecentrum x 0,00,60,60,60,0 Brygga Gullvik x 0,20,70,90,90,0 Magasin i anslutning till museet x 0,0 0,0 0,1 0,1 Övriga investeringar konsult- och serviceförvaltning x 3,0 3,0 22,5 19,5 Samhällsbyggnadsnämnd 46,9 Inventarier Brandstation 7,8 0,58,38,30,0 Gator/vägar/GC/broar, klumpanslag x 11,7 11,7 15,0 3,3 Skärgård i världsklass, etapp 2 1,6 19,6 21,2 22,5 1,3 Investering i jobb och framtidstro 70,8 2,1 73,0 71,0 -2,0 Teknikinvestering KAC 0,7 0,00,71,40,7 Förstärkning extraordinära händelser 0,1 0,20,43,02,6 Inredning Resecentrum x 1,01,01,40,4 Övriga investeringar samhällsbyggnadsnämnd x 11,6 11,6 16,3 4,7 Kultur- och fritidsnämnd 9,1 Skatepark Lungviksparken x 0,13,94,04,00,0 Övriga investeringar kultur-/fritidsnämnd x 2,72,73,10,4 Paradiset, inventarier x 0,20,21,10,9 Paradiset, spa 0,6 5,66,26,40,2 Paradiset, vattenrening barnpool x 0,50,50,60,1 Bildningsnämnd 6,3 Investering i ungas arbetsmiljö x 3,3 3,3 4,0 0,7 Övriga investeringar bildningsnämnd x 3,0 3,0 2,5 -0,5 Omsorgsnämnd 1,7 Inventarier omsorgsnämnd x 1,71,72,00,3 Investeringar 2014 97,6 varav skattefinansierad verksamhet 84,1 Investeringsbudget 2014 175,8 Budgetavvikelse 2014 78,2 34 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 FEM ÅR I SAMMANDRAG Kommunen20102011201220132014 Soliditet, % 72,264,929,231,434,9 Soliditet exkl. vidareutlåning, % 72,264,955,756,757,2 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser, % 18,0 5,5 2,5 2,2 5,4 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser exkl. vidareutlåning, % 17,95,54,94,08,8 Eget kapital, Mkr 1 871,8 1 703,1 1 710,4 1 785,3 1 868,0 Eget kapital/invånare, kr 33 988 31 006 31 094 32 469 33 810 Långfristiga skulder, Mkr 118,1 144,1 3 369,6 2 923,7 2 656,6 Långfristiga skulder/invånare, kr 2 144 2 624 61 256 53 172 48 085 Självfinansieringsgrad avs. skattemässiga investeringar, % 125,3123,3 96,7184,2219,5 Resultat före extraordinära poster, Mkr 74,2 49,7 21,2 74,9 82,6 Resultat före extraordinära poster i % av skatteintäkter 2,91,90,82,72,8 Nettokostnadens andel av skatteintäkter, % 98,4 99,2 100,3 97,1 98,2 Investeringar, Mkr 153,8126,9162,3324,6 97,6 - varav skattemässiga investeringar, Mkr 130,0 117,1 121,7 94,3 84,1 Skattesats, % 32,7832,7832,7833,1333,13 - varav kommunalskatt, % 21,79 21,79 21,79 22,14 22,44 Antal invånare 31/12 55 073 54 930 55 008 54 986 55 248 Koncernen20102011201220132014 Kassalikviditet, % 87,1 105,477,454,162,0 Soliditet, % 22,220,921,323,927,7 Eget kapital, Mkr 1 585,0 1 491,6 1 484,6 1 633,0 1 794,5 Eget kapital/invånare, kr 28 780 27 155 26 988 29 699 32 480 Långfristiga skulder, Mkr 4 605,6 4 680,3 4 414,2 3 942,0 3 539,8 Långfristiga skulder/invånare, kr 83 627 85 205 80 247 71 691 64 071 Skuldsättningsgrad, % 75,475,274,371,367,1 Resultat före extraordinära poster, Mkr -74,1 -76,5 11,0 161,3 176,2 ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 35 KONCERNÖVERSIKT RESULTATRÄKNING (Mkr) Verksamhetens Verksam- Finansnetto Resultat Skatter och kostnader inkl. hetens inkl. efter extraordi-Årets avskrivningar nettokostnad skatteintäkter finansnetto nära posterresultat Verksamhets- intäkter Kommunen 551,6 -3 435,2 -2 883,6 2 966,2 82,6 0,0 82,6 Rodretkoncernen 1 223,9 -984,9 239,0 -99,9 139,1 -16,3 122,8 varav Övikshem 237,4 -182,2 55,2 -16,4 38,8 -6,0 32,8 Övik Energi- koncernen 671,3 -571,2 100,2 -58,1 42,1 -39,1 3,0 Miljö och Vatten 199,0 -178,7 20,3 -9,6 10,7 -12,8 -2,1 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 52,5 -44,0 8,5 -3,6 4,9 -8,2 -3,2 Tjänstecentrum 50,6 -13,9 36,7 -8,3 28,5 45,3 73,8 Örnsköldsvik Airport 38,2 -38,3 -0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Övriga bolag 38,5 -24,7 13,8 25,8 39,6 -9,7 29,9 Elimineringar Rodretkoncernen -63,6 68,1 4,6 -30,0 -25,5 14,2 -11,2 Elimineringar kommunkoncernen -128,8 118,5 -10,3 -35,2 -45,5 0,0 -45,5 Summa kommunkoncernen 2014 1 646,6 Summa kommunkoncernen 2013 1 684,2 -4 301,5 -4 205,0 -2 654,9 -2 520,8 2 831,1 2 682,0 176,2 161,3 -16,3 159,9 -13,4 147,9 BALANSRÄKNING (Mkr) Anlägg- nings- tillgångar Omsätt- nings- Summa Eget Avsätt- tillgångar tillgångar kapital ningar Lång- fristiga skulder Kort- fristiga skulder Summa EK och skulder Kommunen 5 004,8 355,0 5 359,8 1 868,0 200,9 2 656,6 634,4 5 359,8 Rodretkoncernen 3 938,3 314,8 4 253,1 879,9 174,1 2 979,9 219,3 4 253,1 varav Övikshem 942,8 9,0 951,8 175,2 33,9 695,1 47,6951,8 Övik Energi-koncernen 2 296,2 242,4 2 538,6 618,6 24,3 1 734,1 161,6 2 538,6 Miljö och Vatten 545,2 41,7 586,9 160,3 55,8 343,9 26,9 586,9 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 140,3 22,6 162,8 34,7 15,4 91,1 21,6 162,8 Tjänstecentrum 15,263,2 78,478,2 0,0 0,0 0,2 78,4 Örnsköldsvik Airport 19,121,440,5 4,928,60,06,9 40,5 Övriga bolag 1 239,7 97,8 1 337,5 1 128,7 0,4 144,1 64,2 1 337,5 Elimineringar Rodretkoncernen -1 260,2 -183,2 -1 443,4 -1 320,8 15,8 -28,5 -109,9 -1 443,4 Elimineringar kommunkoncernen -3 052,8 -75,3 -3 128,1 -945,9 -42,3 -2 096,7 -43,3 -3 128,1 Summa kommunkoncernen 2014 5 890,3 Summa kommunkoncernen 2013 6 226,4 594,5 617,6 6 484,8 6 844,0 36 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 1 802,0 1 640,3 332,7 324,3 3 539,8 3 942,0 810,3 6 484,8 937,4 6 844,0 KONCERNÖVERSIKT KONCERNINTERNA POSTER RESULTATRÄKNINGBALANSRÄKNING Kommunen Försäljning 2014 Intäkt Kostnad 95,8 21,9 Ränta/borgensavgift 2014 Intäkt Kostnad 108,9 0,7 Lån 2014-12-31 Givna Mottagna 2 096,6 Borgen 2014-12-31 Givna Mottagna 897,0 Rodretkoncernen Rodret 0,2 - 0,0 0,8 -115,5 Övik Energi-koncernen 3,6 58,3 - 63,5966,6756,1 Övikshem 2,0 17,4 0,0 22,5695,1 10,8 Miljö o Vatten inkl. db 14,1 11,6 0,0 9,7 343,8 Tjänstecentrum 0,3 2,1 0,5 9,2-Hamn & Logistik inkl. db 0,8 5,7 0,0 3,3 91,1 14,6 Airport 1,0 0,7 0,2--- På Örnsköldsvik Airport passerar cirka 100 000 personer per år. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 37 REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningen är anpassad till bestämmelserna i lagen om kommunal redovisning, rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting samt Rådet för Kommunal Redovisning. RESULTATRÄKNING JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER SKATTEINTÄKTER Skatteintäkten uppstår och redovisas det år då den skattepliktiga inkomsten intjänas. Slutavräkningen prognostiseras när bokslutet upprättas för inkomståret. Slutavräkningen och de preliminära skatteinbetalningarna utgör således årets skatteintäkter. ÖVRIGA INTÄKTER Örnsköldsviks kommun följer RKR 18 vid redovisning av externa investeringsbidrag. Denna princip innebär att investeringsbidraget bokförs som en långfristig skuld i balansräkningen för att sedan intäktsföras i samma takt som avskrivningarna för den tillgång stödet avser. PERIODISERING Periodisering av utgifter och inkomster hänförliga till räkenskapsåret har gjorts enligt god redovisningssed. Vad gäller löneskulder för timanställda har dessa ej periodiserats avseende december månad, p.g.a. att beloppets storlek inte är känd. Dessutom tillämpas samma hantering varje år, så att resultatet belastas med kostnad för 12 månader. När det gäller bidrag som kommunen får för att utföra en viss motprestation, t.ex. EU-bidrag, har periodisering gjorts så att kostnader och intäkter följs åt enligt matchningsprincipen. AVSKRIVNINGAR Planenlig avskrivning baseras på ursprungligt anskaffningsvärde och sker utifrån förväntad nyttjandeperiod. I kommunen påbörjas avskrivningarna tertialet efter anskaffning/ färdigställande. Finansiella anläggningstillgångar, mark och konst avskrivs inte. Huvudsakligen tillämpas följande linjära avskrivningstider: Byggnader och anläggningar Maskiner, fordon och inventarier Energianläggningar VA-anläggningar Balansposter enligt lag 20, 33 och 50 år 5-20 år 10-30 år 10, 20 och 33 år 10-33 år Komponentavskrivningar Enligt RKR 11.4 ska kommuner fr.o.m. 2014-01-01 tillämpa komponentavskrivningar på materiella anläggningstillgångar. Örnsköldsviks kommun bedriver för närvarande ett projekt för att utveckla principer och arbetssätt för att kunna hantera komponentavskrivningar fr.o.m. 2016-01-01 gällande kommunens fastigheter. I projektet utreds vilka fastighetstyper som ska ingå, vilka komponenttyper fastigheterna ska indelas i samt nyttjandeperioder per komponent. Projektet sker i samarbete med flertalet kompetenser såsom ekonomer, fastighetsförvaltare samt fastighetsstrateg för att säkra en bred intern samsyn kring frågorna. NEDSKRIVNINGAR Om det på balansdagen föreligger indikation att en materiell anläggningstillgång minskat i värde ska tillgångens återvinningsvärde beräknas enligt RKR 19. Under året har nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar gjorts med totalt 10 Mkr. 38 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 Ekonomiska händelser som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder betraktas som jämförelsestörande och redovisas i not till resultaträkningen. Årets jämförelsestörande poster består på intäktssidan av realisationsvinster i samband med försäljningar av tillgångar. På kostnadssidan har riktade bidrag till ett antal föreningar samt kostnader vid nyttjande av handlingsplanen betraktats som jämförelsestörande. Dessutom finns en anteciperad utdelning från Rodretkoncernen som jämförelsestörande post i finansiella intäkter. Totalt har dessa poster förbättrat årets resultat med 44 Mkr. EXTRAORDINÄRA POSTER Enligt RKR 3.1 ska en post klassificeras som extraordinär om den saknar tydligt samband med den ordinarie verksamheten, den förväntas inte inträffa regelbundet samt att den uppgår till ett väsentligt belopp. Under året har inga poster klassificerats som extraordinära. BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Överordnad princip för värdering av tillgångar och skulder är försiktighetsprincipen som innebär att skulder inte undervärderas och tillgångar inte övervärderas. Immateriella anläggningstillgångar: Utgifter hänförliga till vad som enligt RKR 12.1 kan klassificeras som immateriella tillgångar har kostnadsförts och således redovisas inga immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. Anläggningstillgångarna har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar som beräknas utifrån förväntad nyttjandeperiod. För att en aktivering ska ske ska värdet uppgå till minst ett prisbasbelopp och den förväntade livslängden överstiga tre år. Omsättningstillgångar värderas till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde. Exploateringsfastigheter som är avsedda att avyttras inom en 3-årsperiod har klassificerats som omsättningstillgångar medan de som inte är tänkta att avyttras har klassificerats som anläggningstillgångar. Värdering har gjorts av varje enskilt objekt enligt lägsta värdets princip, d.v.s. till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde. Fordringar har efter individuell prövning upptagits till det belopp de förväntas inflyta. Leasing: Redovisning av leasingavtal ska göras enligt RKR 13.2. Kommunen ska klassificera och dokumentera sina leasingavtal i operationella respektive finansiella. Efter en utredning kring kommunens leasingavtal som genomfördes under 2013, har bedömningen gjorts att inga avtal i dagsläget uppfyller kraven för att klassas som finansiella leasingavtal. PENSIONER Kommunens pensionsåtagande redovisas enligt den kommunala redovisningslagens ”blandmodell”. Den innebär att pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Inom linjen tas även framtida förväntad särskild löneskatt upp motsvarande 24,26 % av upptagen ansvarsförbindelse. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner som intjänats fr.o.m. 1998 ingår i verksamhetens kostnader och redovisas som avsättning alternativt kortfristig skuld. Under avsättningar reserveras även särskild löneskatt motsvarande 24,26 % av upptagen pensionsavsättning. Ränta på pensionsförmåner intjänade fr.o.m. 1998 redovisas under posten finansiella kostnader. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade utifrån av SKL rekommenderade beräkningsgrunder enligt RIPS 07. Enligt RIPS 07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Visstidspensioner följer enligt kommunens pensionspolicy avtalen i §10 i PA-KL och §10 PBF. Enligt dessa avtal sker beräkning av visstidspension genom att multiplicera en bruttopensionspoäng som beror på anställningstid med för varje tid gällande basbelopp. Visstidsförordnanden redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd. AVSÄTTNINGAR Avsättning är en ekonomisk förpliktelse som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. Örnsköldsviks kommun har haft ett tillstånd från Länsstyrelsen om fortsatt deponering vid Må fram till 2012, därefter ska deponin enligt myndighetskrav börja sluttäckas och beräknas vara färdigställd senast år 2024. Fr.o.m. 2009 har renhållningsverksamheten övertagits av det kommunala bolaget Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Bolaget anses ha det formella ansvaret för att sluttäckning genomförs och enligt KF§108/2011 ska sluttäckningskostnaden fördelas med 20 % på Miva och 8 % på Örnsköldsviks kommun. För närvarande finns en kalkyl framtagen som visar en total kostnad på 65 Mkr i 2010 års prisnivå. Avsättning mot koncernbolag för den del som avser kommunens kostnad för återställandet av deponin Må har tagits upp till det belopp som krävs för att reglera förpliktelsen på balansdagen. SKULDER Kommande års amortering av långfristig skuld redovisas som kortfristig skuld. Även semesterlöneskulden redovisas som en kortfristig skuld. Lånekostnader hanteras enligt huvudmetoden, d.v.s. de belastar resultatet för den period de uppkommer - ingen aktivering görs. ÖVRIGA TILLÄMPNINGAR POSTER INOM LINJEN Poster inom linjen är ett redovisningsbegrepp som innebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inte ska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningen utan ska anges i direkt anslutning därtill. ANSVARSFÖRBINDELSER Möjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppets storlek och/ eller infriandegraden, redovisas som ansvarsförbindelser. Under ansvarsförbindelser återfinns kommunens borgensåtagande och den del av pensionsåtaganden som avser tiden före 1998. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 och utformas enligt god redovisningssed. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Den sammanställda redovisningen omfattar följaktligen all kommunal verksamhet i den mån kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande, oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller företagsform. Den sammanställda redovisningen utgår från RKR:s rekommendation nr 8.2. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att eget kapital i det förvärvade företaget vid förvärvstidpunkten eliminerats, i redovisningen ingår sålunda endast kapital som intjänats efter förvärvet. Med proportionell konsolidering menas att i redovisningen ingår endast så stor del av dotter-/intresseföretagets resultat- och balansräkning som svarar mot kommunens ägarandel. Den sammanställda redovisningen har baserats på upprättade koncernredovisningar för underkoncerner i de fall sådana förekommer. Minoritetens del av eget kapital har redovisats under övriga långfristiga skulder. De koncerninterna transaktionerna, det vill säga interna fordringar och skulder samt köp och försäljning har eliminerats för att erhålla en för koncernen rättvisande bild. De kommunala bolagen har implementerat det nya regelverket K3 från 1/1 2014. Med stöd av RKR:s rekommendation ingår inte stiftelserna Solberget, Gideågården och Gene fornby i den sammanställda redovisningen. Runt om i kommunen finns många möjligheter till pimpelfiske. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 39 PERSONALBERÄTTELSE ANSTÄLLNINGSFORMER Antalet anställda inom Örnsköldsviks kommun 2014 är 5 325 personer, 4 918 tillsvidare- och 407 visstidsanställda. Det är en ökning med 132 personer jämfört med 2013. De visstidsanställda har ökat med 100 personer medan de tillsvidareanställda ökat med 32 personer. Antalet tillsvidareanställda årsarbetare baserat på sysselsättningsgrad har ökat med 30,8 årsarbetare och antalet 2014 är 4 505. Drygt 92 % har en tillsvidareanställning, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med föregående år. Den största andelen finns inom konsult- och serviceförvaltningen med nära 96 %. Den minsta andelen finns inom kommunledningsförvaltningen med knappt 93 %. Drygt 7 % av kvinnorna och 10 % av männen har en visstidsanställning. Andelen visstidsanställda har ökat både bland män och bland kvinnor jämfört med föregående år. JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD Kommunen arbetar efter en jämställdhets- och mångfaldsplan som gäller för tiden 2013-2015 där de insatser förvaltningarna tänker göra utifrån planen redovisas i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Diskrimineringslagen kräver att arbetsgivaren upptäcker, åtgärdar och förhindrar osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. I kommunens jämställdhets- och mångfaldsplan har det fastslagits att en lönekartläggning ska göras varje år. 2014 års lönekartläggning visar att i kommande löneöversyner måste justeringar beträffande kvinnor göras för handläggare med myndighetsutövning samt för kvalificerad vårdpersonal. Sysselsättningsgrader Tillsvidareanställda Heltid Deltid 75-99% Deltid -74% Andel Andel män, % kvinnor, % Totalt, % 82,1 65,9 68,6 13,728,124,1 4,2 6,0 7,3 Av de tillsvidareanställda arbetar nära 69 % heltid, det är i nivå med föregående år. Skillnaden mellan kvinnor och män är stor. Drygt 82 % av männen arbetar heltid medan motsvarande siffra för kvinnorna är knappt 66 %. Jämfört med 2013 har andelen heltider bland män minskat med knappt 1 procentenhet medan den bland kvinnor ökat marginellt jämfört med föregående år. Tas visstidsanställda med i beräkningen minskar andelen heltidsanställda till drygt 67 %, vilket är i nivå med 2013. Dessutom arbetar 45 anställda deltid enligt 80-90-100 modellen som ingår i kommunens Handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställda. Den som beviljas 80-90-100 modellen går ner i sysselsättningsgrad till 80 %, får betalt för 90 % och får 100 % pensionsavsättning. Andelen deltider är störst inom välfärdsförvaltningen där 49 % av de tillsvidareanställda arbetar deltid. Bland vårdargruppen som har störst andel deltider ligger medelsysselsättningsgraden, i likhet med i fjol, på 87 %. Välfärdsförvaltningen försöker så långt det är möjligt att erbjuda heltid och att inte tillsätta tjänster med lägre sysselsättningsgrad än 75 %. Inom alla förvaltningar förutom välfärdsförvaltningen arbetar över 75 % heltid. Störst andel heltider finns inom kommunledningsförvaltningen med drygt 94 % och samhällsbyggnadsförvaltningen med nära 90 %. 359 medarbetare är utrikesfödda, vilket är 6,8 % av det totala 40 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 antalet anställda och 0,2 procentenheter över målet att andelen utlandsfödda anställda ska motsvara andelen i befolkningen som är 6,6 %. Dessutom finns 51 anställda som är födda i Sverige men där båda föräldrarna är utrikesfödda. Högst andel utlandsfödda har konsult- och serviceförvaltningen med 8,5 %, därefter kommer välfärdsförvaltningen med 8,0 %. Lägst andel utlandsfödda finns inom samhällsbyggnadsförvaltningen med 4,9 %. Alla förvaltningar har ökat andelen utlandsfödda medarbetare jämfört med 2013. Andelen män anställda i kommunen är liksom i fjol drygt 17 %. Inom välfärds- samt bildningsförvaltningen är andelen kvinnor stor, över 83 %. Den lägsta andelen män finns inom välfärdsförvaltningen med knappt 11 %. Den lägsta andelen kvinnor finns inom samhällsbyggnadsförvaltningen med drygt 47 %, en ökning med drygt 2 procentenheter jämfört med 2013. Det är den förvaltning som har mest jämn könsfördelning. Bildningsförvaltningen har svårt att påverka förhållandet män/ kvinnor eftersom Skollagen kräver att lärare och förskollärare ska vara legitimerade och andelen män som söker lärarutbildningarna minskar, vilket får till följd att de män som går i pension i allt väsentligt ersätts med kvinnor. Glädjande är att trenden med ökad andel män inom välfärdsförvaltningen håller i sig och att andelen män inom konsult- och serviceförvaltningen har ökat med 1 procentenhet. I den långsiktiga personalförsörjningen görs olika insatser för att attrahera ungdomar att utbilda sig till yrken inom den kommunala sektorn. Precis som under 2013 har en satsning på arbetslösa ungdomar gjorts. Såväl pojkar som flickor har erbjudits praktik och ungdomsjobb inom kommunens olika verksamheter, främst inom bildnings- och välfärdsförvaltningen. Genom detta kan kommunen locka fler till att utbilda sig och arbeta inom dessa yrken som främst domineras av kvinnor. FRAMTIDA PERSONALFÖRSÖRJNING Örnsköldsviks kommun befinner sig i en generationsväxling och under åren 2015-2019 sker många pensionsavgångar. Kommunens personalavdelning tar årligen fram en kompetensförsörjningsprognos för de kommande 5 åren. Prognosen visar att drygt 14 % av kommunens medarbetare förväntas gå i pension under dessa år. Särskilt stora väntas avgångarna bli bland lärare, vårdare, chefer och personalspecialister. 32 medarbetare i ledande ställning förväntas gå i pension under perioden. Konkurrensen om kompetent personal är stor. Detta faktum är en stor utmaning för kommunen och personalavdelningen inom kommunledningsförvaltningen arbetar aktivt med att ta fram strategier för att kunna möta det stora rekryteringsbehovet och att motverka att tappa värdefull kompetens. Kommunen har under året deltagit i arbetsmarknadsmässor anordnade av Luleå Tekniska Högskola samt Umeå Universitet där högskolestuderande fått ta del av den mängd yrken som Örnsköldsviks kommun erbjuder. Förutom dessa två mässor har kommunen även deltagit i yrkesmässor för 9:e klassare, gymnasieelever och elever som studerar på vuxenutbildningen samt en mässa som anordnades av Arbetsförmedlingen. För att ytterligare nå ut med kommunens yrkesutbud har en facebooksida skapats där lediga jobb visas och kommunen som arbetsgivare presenteras. ÅLDERSSTRUKTUR Medelåldern bland kommunens anställda är 45,8 år, vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år. Medelåldern är 45,9 år bland kvinnor och 45,6 år bland män. Den högsta medelåldern finns inom samhällsbyggnadsförvaltningen och konsult- och serviceförvaltningen med nära 48 år. Välfärdsförvaltningen har den lägsta med knappt 45 år. Den största andelen anställda under 40 år finns inom kommunlednings- och välfärdsförvaltningen med nära 36 % respektive 34 %. Lägst andel under 40 år har konsult- och serviceförvaltningen med drygt 24%. Närmare 50 % av de anställda finns i intervallet 30-49 år, det är i nivå med utfall 2013. Andelen anställda under 30 år är 9,5 %, vilket en ökning med 0,5 procentenheter. Andelen anställda 50 år och äldre är närmare 41 % av det totala antalet anställda. PERSONALSAMMANSÄTTNING Den största andelen anställda arbetar inom förskola/skola och vård/ omsorg. Vid fördelning efter verksamhetsområden arbetar drygt 80 % inom dessa områden. Det är en minskning med knappt 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Minskningen fördelar sig jämnt mellan förskola/skola och vård/omsorg. Andelen inom fritid/ kultur och administration har ökat något och de som arbetar inom teknik har minskat något. Sjukfrånvaro i % av överenskommen arbetstid Ålder/Kön 2000 Antal anställda 50 år och äldre medan den ökat i samma omfattning i åldersintervallet under 30 år. Bland kvinnor har den minskat med drygt 1 procentenhet bland kvinnor under 30 år men den har ökat i intervallet 30-49 år och 50 år och äldre med 0,4 respektive 0,5 procentenheter. Den högsta sjukfrånvaron bland kvinnor har välfärdsförvaltningen med 7,6 % och bland män är det konsult- och serviceförvaltningen som ligger högst med 4,4 %. Sjukfrånvaron över 60 dagar har under året varit 3,3 % av den överenskomna arbetstiden. Året innan var den 2,8 %. Bland kvinnorna har den ökat från 3,3 % 2013 till 3,8 % 2014 medan den bland män ökat marginellt till 1,6 %. Kommunledningsförvaltningen har den lägsta sjukfrånvaron över 60 dagar med 1,3 % och välfärdsförvaltningen har den högsta med 3,8 %. 1500 Män 1000 Kvinnor 500 Totalt, varav 60 dagar % eller mer, % –29 år 30–49 år 50– år Kvinnor Män 3,7 18,5 6,5 56,9 6,5 57,5 6,855,4 3,545,8 Totalt 6,154,3 0 Förskola Vård och Fritid och och skola omsorg kultur Teknik Administration SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaro beskrivs som antalet sjuktimmar i andel av den överenskomna arbetstiden. Sjukfrånvaron i procent av överenskommen arbetstid var 6,1 % under 2014. Det är en liten ökning jämfört med 2013 då den var 6,0 %. Sjukfrånvaron bland kvinnor är 6,8 %, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2013. Sjukfrånvaron bland män har minskat marginellt under 2014 och ligger på 3,5 % jämfört med 2013 då den var 3,6 %. Den högsta sjukfrånvaron finns inom välfärdsförvaltningen med 7,5 %, en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Den lägsta finns inom kommunledningsförvaltningen som har en sjukfrånvaro på 3,3 %. Sjukfrånvaron för kommunen totalt, sett utifrån åldersintervall, visar att sjukfrånvaron minskat med 0,2 procentenheter bland män FRISKTAL Under året har drygt 61 % av de anställda varit helt friska eller frånvarande högst fem dagar p.g.a. sjukdom, vilket är kommunens definition på frisktalet. Det är ökning med nära 2 procentenheter jämfört med föregående år. Inom alla förvaltningar har kvinnor ett lägre frisktal än män. Det högsta frisktalet finns bland personalen inom kommunledningsförvaltningen med 80 %. Välfärdsförvaltningen har det lägsta frisktalet med drygt 54 %, glädjande är att det är en förbättring med drygt 4 procentenheter jämfört med 2013. Det högsta frisktalet bland kvinnor och män har kommunledningsförvaltningen med drygt 73 % respektive drygt 95 %. Det lägsta frisktalet bland män och kvinnor finns på välfärdsförvaltingen med frisktal på nära 70 % respektive nära 53 %. Totalt sett har frisktalet bland kvinnor förbättrats med närmare 2 procentenheter jämfört med utfall 2013 och ligger nu på knappt 58 %. Frisktalet totalt sett bland män ligger på drygt 76 %, det är en förbättring med nära 2 procentenheter jämfört med föregående år. Samhällsbyggnadsförvaltningen i grupparbete om bemötande. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 41 Föreningsbyrån fick utmärkelsen Årets Afasivän. ARBETSMILJÖ OCH REHABILITERING Örnsköldsviks kommuns arbetsmiljöpolicy gäller för 2012-2014. Den består av fyra utvecklingsområden. Vidareutveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. En förutsättning för att alla verksamheter ska kunna omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet är att det finns ett verksamhetsanpassat arbetsmiljösystem. Kommunens arbetsmiljösystem heter SAM+ och det är ett webbaserat verktyg för det systematiska arbetsmiljöarbetet, där finns rutiner, hjälpmedel och blanketter för att underlätta utveckling, planering, genomförande, kontroll och förbättring av arbetsmiljöarbetet. Stärka ledar- och medarbetarskapet. Ett gott ledar- och medarbetarskap är en förutsättning för en god arbetsmiljö samtidigt som det bidrar till att göra kommunen attraktiv som arbetsgivare. Utbildning och utveckling av medarbetare och chefer genomförs kontinuerligt, detta för att ytterligare stärka ledar- och medarbetarskapet. Örnsköldsviks kommun ska verka för att alla medarbetare ska ha utvecklingssamtal. Chefer och medarbetare ska också arbeta aktivt med resultatet från medarbetarenkäten. Uppföljning på kommunnivå sker också i syfte att stärka ledar- och medarbetarskapet. Att verka för tryggare och säkrare arbetsmiljöer. Förekomst av våld och hot är en arbetsmiljörisk som blir allt vanligare på kommunens arbetsplatser och därför är det ett viktigt område att arbeta med. Rutiner för våld och hot ska finnas på alla arbetsplatser. Många av kommunens anställda befinner sig dagligen i trafiken 42 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 i sitt arbete. Trafiksäkerhet är en arbetsmiljöfråga och Örnsköldsviks kommun är skyldig att skapa en så bra trafiksäkerhet som möjligt. Det kan bl.a. ske genom att ge de anställda ökad kännedom om de kommunövergripande riktlinjerna för trafiksäkerhet. Medarbetarenkätens resultat visar på att det förekommer en mindre mängd diskriminering på våra arbetsplatser därför är det viktigt att fortsätta arbeta systematiskt med diskrimineringsfrågor. Främja en hälsosam organisation och hälsosamma livsstilar. Varje medarbetare har ansvar för sin egen hälsa men kommunen som arbetsgivare ska ge förutsättningar, så att alla medarbetare kan ta detta ansvar. Verksamheterna ska arbeta med hälsa så att kommunens övergripande mål för sjukfrånvaro och frisktal nås. Kommunens anställda har sedan en längre tid tillbaka möjlighet att motionera en timme i veckan på arbetstid. De anställda kan använda koncerngemensamma träningskort på 3 anläggningar, dessutom kan de anställda få ett friskvårdsbidrag. Antalet rapporterade arbetsskador 2014 var 376 st, en ökning med 43 st jämfört med 2013. Under 2014 har information om att anmäla tillbud och arbetsskador fortsatt vilket är en del av förklaringen till att anmälningarna ökat, samt att det är enkelt att anmäla i SAM+. Örnsköldsviks kommun har en rehabiliteringsprocess som stöd i arbetet med sjukfrånvaro och rehabilitering och den finns på kommunens intranät. Det finns även ett samverkansavtal med Försäkringskassan som under året är uppdaterat och ligger till grund för samarbetet mellan kommunen och Försäkringskassan. Försäkringskassans rehabiliteringskedja har en central roll i arbetet med rehabilitering av sjukskrivna. Övergripande sammanställning av statistik över anställda med sjukfrånvaro görs kontinuerligt. Under året har en lista utarbetats som ska vara till hjälp för chefer att följa upp sina anställdas sjukfrånvaro. Listan skickas ut till cheferna månadsvis. Under 2014 har personalavdelningen utfört personalronder inom bildningsförvaltningen samt på prioriterade arbetsplatser inom välfärdsförvaltningen i syfte att stödja chefer i frågor som rör arbetsmiljö- och personalfrågor. Kommunens hälsoarbete består av gruppaktiviteter såsom vattenträning och Hälsospirans gruppverksamhet samt övergripande stöd till förvaltningarna i det hälsofrämjande arbetet. Inom kommunen finns ca 130 hälsoinspiratörer ute på förvaltningarna vilken är en ökning med ca 30 st under året. Syftet med dessa är att de ska stödja chefen i hälsoarbetet och inspirera arbetskamrater att bidra till en hälsosam arbetsplats. Under 2014 har nattarbetarna erbjudits deltagande i vattenträning i förebyggande syfte. Även utbildning för nattarbetare har genomförts vid två tillfällen. Under året har ytterligare 46 medarbetare fått det webbaserade rörelseprogrammet Pausit, som introducerades 2013, installerat. Under november genomfördes Medarbetarenkät 2014. Svarsfrekvensen var drygt 78 %, vilket är i nivå med 2013. Nöjd medarbetarindex (NMI), som visar hur nöjda medarbetarna är utifrån en 5-gradig skala, blev nära 4,1 en liten försämring jämfört med 2013 då NMI var drygt 4,1. De enkätfrågor som fått bäst resultat är frågor angående tolerans, ledarskap samt medarbetarskap. Det är positivt med tanke på kommunens strävan att vara en attraktiv arbetsgivare. De enkätfrågor som fått ett något sämre resultat är avseende medskapande, arbetsrelaterade besvär och arbetstillfredställelse. Alla förvaltningar har ett NMI på över 4 utom samhällsbyggnadsförvaltningen som ligger sämre till med ett NMI på strax under 4. Kommunledningsförvaltningen ligger bäst till med drygt 4,2. Andelen medarbetare som haft utvecklingssamtal är närmare 91 %. Det är i nivå med föregående år. CHEFS- OCH MEDARBETARUTVECKLING Grundläggande projektledarutbildning har genomförts under året, där deltagarna får lära sig Örnsköldsviks kommuns projektmodell, projektstyrning och projektledarskap samt retorik för projektledare. En fortsättningskurs i tillämpad projektledning har också genomförts och denna riktade sig till de med teoretiska kunskaper för att öka förmågan i praktisk tillämpning av projektledning. För projektledare har också en utbildning i verktyget Project Companion utförts. Verktyget underlättar arbetet med att leda och delta i projekt och är anpassat till den gemensamma projektmodell som gäller för Västernorrlands län. Syftet med verktyget är att ge en bättre översikt och styrning i projekten och därmed förbättra kvalitén och samtidigt ge en översikt över de projekt som kommunen bedriver. Under året genomfördes också en utbildning i kommunkunskap för nyanställda. Syftet med utbildningen är att öka kunskapen om kommunen som organisation och den administrativa processen samt de lagar och avtal som styr denna. Dessutom har utbildningar i OneNote, processkartläggning för dokumenthanteringsplan och första hjälpen för psykisk hälsa genomförts. Välfärdsförvaltningen har vid flera tillfällen under året haft systematisk utbildning och utveckling av enhetschefer. För att utveckla samverkan i organisationen har samhällsbyggnadsförvaltningen årligen en dialogdag, temat för 2014 var Sveriges viktigaste jobb. Under 2014 har alla lärare inom bildningsförvaltningen fått utbildning i stresshantering i samarbete med företagshälsovården. Lärare har också utbildats i arbetstidsavtalet. Alla rektorer och förskolechefer har fått handledning i ledarskap, två tillfällen individuellt och två tillfällen i grupp. Chefer och skyddsombud har under året gått utbildning för bättre arbetsmiljö. Utbildningen innehöll chefens arbetsmiljöansvar, att göra riskbedömning, lagar och avtal inom arbetsmiljöområdet, att främja en bra arbetsmiljö, uppföljning och rehabilitering. I utbildningen blandades teori med praktiska övningar och fallbeskrivningar. Under 2014 har också utbildningen för chefer i kommunens webbaserade arbetsmiljöverktyg SAM+ fortsatt. Under hösten 2014 har samtliga chefer varit inbjudna till chefsforum. Deltagarna fick ta del av en föreläsning om service, bemötande, attityder, storytelling och upplevelsekommunikation. Dessutom berättade kommundirektören om de olika förbättringsarbeten som pågår i kommunen samt vilka utmaningar som framtiden kan komma att föra med sig. Under våren och hösten genomfördes grundläggande chefsutbildning för nyanställda chefer och chefer som har behov av att uppdatera sig inom ekonomi, personalpolitiska riktlinjer, arbetsrätt, offentlighet och sekretess, upphandling, ledarskap, leanarbete, löneoch utvecklingssamtal samt rehabilitering. Utbildningen är anpassad till kommunens verksamhetsstyrning. För att säkra ledarförsörjningen startades under 2012 en 5-årig satsning på ett traineeprogram för potentiella chefer i kommunen. Till 2014 års antagning anmälde drygt 60 medarbetare sitt intresse och 16 antogs. Traineeprogrammet har utvärderats av extern part och har fått goda betyg, den uppfyller kriterierna för god kvalité för lärlingsutbildning. Inom alla förvaltningar sker också kompetensutveckling fortlöpande genom deltagande i konferenser, kurser och erfarenhetsutbyte mellan kollegor och andra kommuner. ANTAL CHEFER PER CHEFSNIVÅ Antalet avdelnings- och enhetschefer är 172 st, det ligger i nivå med utfall 2013. Andelen kvinnor är 75 %. Inom välfärds- och bildningsförvaltningen är andelen chefer låg, omkring 3 %, och omkring 50 % av cheferna har ansvar för fler än 30 medarbetare var. Detta kan jämföras med kommunledningsförvaltningen där andelen chefer är 9 % och ingen ansvarar för fler än 30 medarbetare. Av konsult- och serviceförvaltningens anställda är knappt 3 % chefer men förvaltningen har ytterligare ledare anställda som antingen har budget- eller personalansvar. Om dessa läggs till ökar förvaltningens andel chefer till 8 % av de anställda. Andelen chefer inom samhällsbyggnadsförvaltningen är knappt 6 %. Antal chefer per chefsnivå Antal chefer Antal medarbetare inom respektive intervall Chefsnivå* Totalt Andel <10 st 10-35 st kvinnor > 35 st Avdelningschef 29 Enhetschef 143 Totalt 172 2 (2) 44 (38) 46 (40) 69% 76% 75% 10 (6) 4 (2) 14 (8) * Varav antal kvinnliga chefer inom parantes. 17 (12) 95 (69) 112 (81) Skillnaden mellan manliga och kvinnliga chefer är stor. Bland avdelningscheferna har män i större utsträckning ansvar för färre medarbetare, exempelvis har ingen man ansvar för fler än 35 medarbetare medan 10 % av kvinnorna har det. Dessa skillnader syns också på enhetschefsnivå men här har även männen, 18 %, ansvar för fler än 35 medarbetare, motsvarande siffra för kvinnorna är 35 %. Fem år i sammandrag 2010 2011 201220132014 Antal anställda 5 222 Sjukfrånvaro i % av överenskommen arb.tid 4,9 5 227 5,4 5 224 5 193 5 325 5,7 6,0 ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 6,1 43 MILJÖBERÄTTELSE MILJÖARBETE Köpt energi Organisationens miljöarbete fortskrider med både framgångar men också inom vissa områden med utmaningar. De goda exemplen under året var många inom områden som exempelvis energiomställning och effektivisering, återställningsarbetet i Moälven, nya upphandlingar, styrande dokument och ett brett arbete för information och attitydpåverkan. Områden med förbättringsmöjligheter är inom avfallshantering och kommunens tjänsteresor. Organisationen har inte ännu helt implementerat källsortering av avfall men med flytt till nya stadshus ges goda förutsättningar för ett fortsatt positivt arbete. Kommunens tjänsteresor har ökat mot klimatvänligt resande med tåg och buss men fortfarande körs allt mer bil, både med leasingbilar och egna bilar. TRANSPORTER OCH TJÄNSTERESOR Kostnaden för tjänsteresor i bil var totalt 22,2 Mkr, varav 18,4 Mkr med leasingbil och 3,7 Mkr med egen bil. Kostnaden för resor i leasingbil har beräknats utifrån kommunens totala kostnad för leasingfordon samt drivmedel. Den skattefria bilersättningen anger kostnaden för tjänsteresor i egen bil. Kostnaden för övriga resor var 3,7 Mkr. Kommunens totala kostnad för persontransporter blev således 25,9 Mkr, vilket är 1 % lägre än 2013. Antalet körda mil i tjänsteresor med bil var totalt sett nästan 9 % högre än under 2013. Fördelningen var en minskning från föregående år i antalet mil i kommunägda bilar med 12 %. I stället ökade antalet mil i leasingbil med 13 % från 2013. Antalet tjänstemil i egen bil har från 2013 minskat med lite drygt 1 %. Antalet fordon i den kommunala fordonsparken (leasingbilar) var 269 stycken varav 70 % av dessa var miljöbilar. Detta är 6 procentenheter lägre än för 2013. Organisationens kostnad för övriga tjänsteresor med flyg, tåg och buss har från 2013 ökat med 22 % eller 0,8 Mkr. Kostnaden för flygresor, 2 699 stycken, uppgick till 2,6 Mkr vilket är en kostnadsökning med nära 15 % jämfört med 2013. Kostnaden för tjänsteresor med buss och tåg - som är klimatvänliga transportalternativ - ökade med 48 % respektive 39 % jämfört med 2013. Detta återspeglar också ett ökat antal resor med både buss och tåg. Antalet företagskort inom organisationen har under perioden 2011-2014 ökat med 38 %. Under samma period har antalet tåg- och bussresor tillsammans via företagskorten ökat med 33 %. Projektet CERO-Y, ett samarbetsprojekt som genomfördes under året med samtliga kommuner i Västernorrland riktade sig mot kommunens tjänsteresor. Syftet var att få ett underlag över vilka utsläpp som uppstår av kommunorganisationens tjänsteresor och personalens resor till och från arbetet. Projektets kartläggning ligger till grund för förslag på förbättringar som ska minska utsläppen från resor. Projektet hade ett energieffektiviseringsmål på 10 % och för att uppnå målet har en handlingsplan med konkreta åtgärder tagits fram. ENERGIEFFEKTIVISERING Energiomställningen inom kommunens förvaltningar visar fortsatt positiv utveckling. Mängden olja för värmeproduktion har från 2013 minskat med 28 %. Även användningen av biobränsle och el var 10 % respektive 5 % lägre än under 2013. Elanvändningen har under perioden 2011-2014 minskat med 3 417 MWh (10 %). 44 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 Olja i m3 Fjärrvärme i MWh Biobränsle, MWh Fjärrkyla i MWh Miljömärkt el i MWh 2011 2012 2013 2014 För. 119 29 737 3 828 30 34 230 151 30 654 4 017 18 33 251 78 30 051 3 823 43 32 274 56 26 270 3 435 70 30 813 -53 % -12 % -10 % 57 % -10 % Källa: Rapportering enligt Energieffektiviseringsavtalet Mängden inköpt fjärrvärme låg 13 % lägre än för 2013 och är den lägsta nivån sedan 2011. Behovet av fjärrkyla har i stället under de två senaste åren ökat med 74 %. Total energiförbrukning MWh/år 2011 2012 2013 2014 Fastighetsavdelningen 61 027 Kultur & fritid 1 293 Parkavdelningen 214 Paradiset 6 481 Totalt 69 015 61 424 1 277 287 6 462 69 450 58 859 1 314 255 6 543 66 971 53 443 1 126 255* 6 321 61 145 För. -12 % -13 % 16 % -2 % -11 % Källa: Rapportering enligt Energieffektiviseringsavtalet * Siffra från 2013 då uppgift för 2014 saknas. Energiförbrukningen har under perioden 2011-2014 totalt minskat med 11 %. Denna minskning utgår från ett brett arbete inom organisationen genom exempelvis effektivare maskiner och ventilation. Under 2014 har också lokalytorna minskats med ca 8 000 m2, vilket är en minskning på ca 2 % av kommunens fastighetsbestånd. NATUR OCH FRILUFTSLIV Mycket glädjande har kommunen kunnat konstatera god reproduktion av lax i Moälven och biflödet Utterån. Årsungar av lax fångades med elfiske på fem lokaler i Moälvens huvudfåra och på åtta lokaler i Utterån. Eftersom inga yngel är utsatta på dessa lokaler är årsungarna bevis på lyckad lek hos laxbestånden. Under året slutfördes också arbetet med organisationens friluftsplan som ska samla och tydliggöra friluftslivet och dess förutsättningar. En politisk förankring av policy, strategi och riktlinjer genomfördes under hösten. AVFALL OCH ÅTERVINNING En översyn av den kommunala renhållningsordningen genomfördes under året. Kommunfullmäktige förlängde befintlig avfallsplan med 2 år och antog reviderade renhållningsföreskrifter samt ny avfallstaxa. Organisationens genererade och sorterade avfallsmängder under de två senaste åren redovisas i diagrammet. MÄNGDEN AVFALL (TON/ÅR) I OLIKA FRAKTIONER SOM GENERERATS OCH SORTERATS I FASTIGHETER UNDER FASTIGHETSAVDELNINGENS ANSVAR 500 400 300 200 100 Bildningsförvaltningen Välfärdsförvaltningen 2014 2013 2014 2013 2014 2013 0 Övriga fastigheter Blandpapper Ofärgat glas Färgat glas Pappersförpackning & well Hushållsavfall Plastförpackningar Metallförpackningar Källa: Statistik från fastighetsavdelningen och Miva. Antalet fastigheter har under perioden 2012-2014 legat i stort sett lika. Andelen fastigheter (objekt) som källsorterar alla fraktioner ligger i snitt på 45 %. Mängden hushållsavfall är stort jämfört med källsorterade fraktioner vilket beror på att alla arbetsplatser lämnar hushållsavfall men inte alla källsorterar alls eller bara vissa fraktioner. En stor variation i mängderna mellan verksamheterna är naturligt beroende på verksamhetens natur. Gruppen Övriga fastigheter inkluderar exempelvis nya stadshuset, brandstationen, Paradiset, resecentrum, etc. vilka inte alltid hyser rena kommunala arbetsplatser. ALLMÄNT Örnsköldsviks kommun har miljömålet att nå 25 % ekologiska livsmedel under 2014. Genom en ny livsmedelsupphandling har kommunen kunnat ställa högre krav på andelen ekologiska matvaror. Trots det uppnåddes inte målet, andelen låg på 21 %. Anledningen var brist på ekologiska råvaror på marknaden vilket medfört att leverantörerna inte kunnat leverera de kvantiteter som kommunen beställt utan istället ersätter med konventionella råvaror. Under föregående år genomfördes också en ny upphandling på kemikalier och organisationen höjde då det tidigare målet på 75 % till 95 % miljömärkta kemikalier. Detta uppfylldes också till följd av högt ställda krav. UTBILDNING OCH ATTITYDPÅVERKAN I september besöktes staden åter igen av briggen Tre Kronor af Stockholm som arbetar för en hållbar utveckling för Östersjön och Bottenhavet. Under besöket arrangerade kommunen utställningar av bland annat Komtek, Miva, Anundsjö hembygdsförening och Storfiskarna. Umeå Marina forskningscenter var på plats och tog med elever ut på en båttur och gav information om miljöövervakning. Kommunen anordnade även en forskarkonferens med temat Kemikalier och läkemedel i våra vatten samt kvällsföreläsningar för allmänhet och båtföreningar. Den årliga klimatmanifestationen Earth Hour hölls som vanligt på Stora Torget under vilken centrala delarna av Örnsköldsvik släcktes ned. Deltagarna bjöds på underhållning med bland annat sång av Lars Ekengren, estetprogrammets elever samt dans av gymnaster från ÖGK. Kvällen lystes upp av facklor, eldkorgar och 900 ljuslyktor som barn från Örnsköldsviks förskolor gjort. Projektet Hållbart Resande i Örnsköldsviksregionen, i vilket Örnsköldsviks kommun samarbetat med andra kommuner och aktörer, avslutades under året. Sammanlagt har 31 aktiviteter fullbordats inom projektet med fokus på beteendepåverkan genom information, kommunikation, samarbete och marknadsföring, där invånarna har fått kunskap om och möjligheten att pröva nya färdsätt, d.v.s. sådant som också kallas mobility management. Utöver det har flera mindre aktiviteter genomförts i samarbete med skolorna. Förbättrad cykelledsskyltning kom på plats under 2014. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 45 KOMMUNSTYRELSE - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING KS-ORDFÖRANDE ELVY SÖDERSTRÖM | FÖRVALTNINGSCHEF MAGNUS HAGLUND Direkt under kommunstyrelsen arbetar kommunledningsförvaltningen och konsult- och serviceförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen har till uppgift att bistå kommunstyrelsen med att leda, samordna och följa upp den samlade kommunala verksamheten. UPPFÖLJNING VERKSAMHETSSTYRNING GPS - Övergripande styrkort VISION Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka. NÄMNDSMÅL A.Fler jobb för unga B. Fortsatt nära samarbete med det lokala näringslivet inte minst med Världsklass 2015 C. Att fullfölja landsbygdsstrategin D. Förankra värdegrunden genom fortsatt arbete med “Utvecklingsresan” E. Att utveckla samarbetet inom kommunkoncernen F. Att fördjupa samarbetet med Umeåregionen PERSPEKTIV 4,0 JMF M FÖREG ÅR +0,1 FRAMGÅNGSFAKTORER MEDBORGARNYTTA 3,6 EFFEKTIV VERKSAMHET 4,0 -0,1 -0,1 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 3,8 2.1 Utveckling av verksamhetsoch kvalitetsprocesser (30%) 4,0 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 3,5 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 3,7 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 4,0 4,1 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE 4,5 +0,3 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (20%) 4,4 EKONOMI I BALANS 3,9 +0,5 4.1 Positivt resultat (50%) -0,0 5.1 Kreativ miljö (20%) 4,8 3.2 Gott ledarskap och nöjda 4.2 Strategiska investeringar kompetenta medarbetare (45%) (20%) 3,0 4,4 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 4,7 UTVECKLING OCH FÖRNYELSE3,9 4.3 God ekonomistyrning (30%) 3,0 3,4 5.2 Regional utveckling (30%) 3,9 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 4,0 5.4 Starkt företagsklimat (25%) (På sidan 6 framgår bedömning för betyg och måluppfyllelse) 4,1 UPPFÖLJNING AV NÄMNDENS MÅL FLER JOBB FÖR UNGA. Året har präglats av ett fokus på ungdomsjobb där målet att erbjuda ungdomar jobb till viss del har uppfyllts. Andelen som har månadsanställning är ungefär lika som året innan. Totalt har 101 haft ungdomsjobb. Antalet feriearbetare var dock några färre än föregående år. Antalet i praktik har varit högt med ca 150 personer. Arbetsmarknadskunskap i skolan har fortlöpt. Kartläggning av verksamheter är genomförd och en processorganisation under uppbyggnad utifrån kommunens aktivitetsansvar. Det har påbörjats en omfattande kartläggning av ungdomar 16-24 år, samt startande av LIFE. FORTSATT NÄRA SAMARBETE MED DET LOKALA NÄRINGSLIVET INTE MINST MED VÄRLDSKLASS 2015. Det småföretagspolitiska programmet har följts upp och visar tydliga förbättringar inom uppställda målområden. Projektet Företagsam avslutades och dess arbetssätt tjänar nu som grund för arbetet att skapa ett bättre företagsklimat. En handelsstrategi är framtagen. Utökade samarbeten finns med lokala och regionala aktörer som arbetar med att stötta företag som vill växa. Världsklass 2015 har utvärderats och en ny omvärldsanalys ligger till grund för prioriteringar i det fortsatta arbetet och utvärderingen ger en riktning på vilket sätt kommunen ska organisera det fortsatta utvecklingsarbetet. I dessa processer har deltagande från politiken prioriterats. 46 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 ATT FULLFÖLJA LANDSBYGDSSTRATEGIN. Landsbygdsstrategin har engagerat många och antogs av kommunfullmäktige i juni. Bygd och stad i balans avslutades med en extern utvärdering som visar på ett lyckat projekt; tio servicepunkter har etablerats och tio lokala utvecklingsplaner har arbetats fram ute i bygderna. Tre lokala mångkulturella center drivs på ideell basis. Engagemanget är stort via bygderådet och det kan även ses på flera orter i samband med mottagningen av asylsökande. Upplevelsen är sammantaget att attityder till landsbygden har förbättrats. Kommunens landsbygdsarbete har också fått uppmärksamhet såväl regionalt som nationellt. FÖRANKRA VÄRDEGRUNDEN GENOM FORTSATT ARBETE MED UTVECKLINGSRESAN. Merparten av alla chefer har gått utbildning i LEAN och flera arbetsplatser arbetar aktivt med förbättringsarbete enligt olika modeller där kommunens värdeord är utgångspunkten. Chefsforum har genomförts med fokus på värdeord och bemötande. Värdeorden är inarbetade i chefsutbildningar, traineeprogrammet och introduktionsprocessen. Ledningskontrakt för chefer med utgångspunkt i värdeorden är under implementering. ATT UTVECKLA SAMARBETET INOM KOMMUNKONCERNEN. En förenklad internbanksmodell har införts där räntestrategiansvaret har flyttats från respektive bolag till internbanken. En utredning om gränsytor, samverkan och behov av IT-strateger för Rodret har genomförts på uppdrag av kommunledningsförvaltningen. Återkommande träffar mellan förvaltningschefsgruppen och bolagens VD:ar, liksom en gemensam koncerndag, har genomförts. ATT FÖRDJUPA SAMARBETET MED UMEÅREGIONEN. Sambanden till Umeåregionen har stärkts ytterligare. För kommunala verksamheter bedrivs arbetet nu inom ramarna för Umeåregionen, där det får en tydligare samordning genom planering av politiker och ledning av kommuncheferna. En gemensam upphandling av HR-/lönesystem och det faktum att kommunen är delaktig i ett 20-tal av Umeåregionens arbetsgrupper visar på det ökade samarbetet. Även tydligare samverkansstrukturer finns mellan regionens näringslivsavdelningar och företagsorganisationer. Projektet Arbetsmarknad Umeå-Örnsköldsvik är avslutat och parallellt startade en kartläggning av det fortsatta utvecklingsarbetet. Totalt för samtliga perspektiv uppgår årets betyg till 4,0, det är något bättre än föregående år. Starkast resultat har attraktiv arbetsgivare och svagaste perspektivet är medborgarnytta. Störst förbättring finns avseende ekonomi i balans. ningen vilken var 6,6 % under 2014. Andelen kvinnor är drygt 68 %. Nära 94 % av de anställda arbetar heltid och det är i nivå med 2013. Bland tillsvidareanställda finns inga ofrivilliga deltider. Betyget för gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare är 4,4. Resultatet för alla mätområden ligger över nivån för godkänt. Alla avdelningar har ett högt ledarskapsindex. Resultatet i medarbetarenkäten visar ett nöjd medarbetarindex (NMI) på 4,3, vilket är det högsta värdet bland alla förvaltningar, men en marginell minskning jämfört med 2013. Förvaltningen har genomgående höga indexvärden inom medarbetarenkätens olika delområden. Frågor kring delaktighet, kommunikation, goda framtida utvecklingsmöjligheter, krav svåra att förena samt möjlighet till att påverka beslut, får något lägre värden. Betyget för framgångsfaktorn friska medarbetare i en bra arbetsmiljö är 4,7, vilket är en liten förbättring jämfört med 2013. Resultatet ligger högt över godkänd nivå. Förvaltningen har det lägsta sjukskrivningstalet i kommunen med 3,3 %, trots det ändå en försämring med nära 1 procentenhet jämfört med föregående år. Förvaltningen har också kommunens högsta frisktal med 80 %, en förbättring med 3 procentenheter. Medborgarnytta Ekonomi i balans GPS-UPPFÖLJNING Sammantaget betyg för perspektivet är 3,8 och därmed något sämre än 2013. Framgångsfaktorn medborgarna ska känna delaktighet och engagemang har betyget 3,8. Nöjd-inflytande-index (NII) ger betyget 3. Betyget för deltagandet i Världsklass 2015 uppskattas till 4,5 genom de insatser som görs för ökat deltagande och engagemang. För framgångsfaktorn medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen blir betyget 3,5. Nöjd-medborgar-index (NMI) ger betyg 3. Utifrån SKL:s webbplatsundersökning behålls betyget 4 och Svenskt Näringslivs undersökning ger betyget 3 för service till företag. Som sjunde kommun i landet tilldelades Örnsköldsvik en certifiering som lättläst webb. För framgångsfaktorn medborgarna ska uppleva trygghet blir betyget 4. I SKL:s öppna jämförelser för trygghet och säkerhet ligger 37,5 % av värdena bland de 25 % av kommunerna som har bäst värden. Örnsköldsvik är bland de tre bästa av större kommuner. Tillsammans med en bedömning av kommunens aktivitet i krishantering ger det betyg 4. Kommunen erbjuder samtliga i gymnasiets årskurs 1 sommarjobb, vilket ger betyg 4. Effektiv verksamhet Totalbetyget för perspektivet uppgår till 4,0, vilket är marginellt lägre än föregående år. Kommunledningsförvaltningens kvalitetsutveckling har fortsatt. Pågående arbeten är bl.a. kvalitetsgruppen som söker rätt system för verksamhetsstyrning, samt arbetet med att minska antalet beställare och öka avtalstroheten genom utbildning av beställare. Mätningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) visar förbättring beträffande svar på e-postfråga från kommunmedborgare som fick svar inom två arbetsdagar, vilket gick från 83 % till 87 % för 2014. Svar på en enkel fråga via telefon med direkt svar, försämrades från 48 % till 46 %. Tillgängligheten till bibliotek, simhall och återvinningsstation visar jämförelsevis ett högt värde; plats 39 av de drygt 200 kommuner som deltar. Förvaltningens medarbetarenkät visar på ett fortsatt högt engagemang bland medarbetare, med ett index för hållbart medarbetarengagemang på 4,1. Attraktiv arbetsgivare Kommunledningsförvaltningens totala betyg för attraktiv arbetsgivare är 4,5, vilket är en förbättring från 4,2. Ökningen beror till störst del på förändrade mått och att det genomgående blivit högre resultat på de nya frågor som införts. Betyget 4,4 för jämställda arbetsplatser med mångfald är högre än föregående år. Resultatet för alla mätområden ligger högt över godkänd nivå, förutom resultatet för andelen utlandsfödda på 5 %, som är underkänt, men dock en ökning med 1 procentenhet. Målet är att ha samma andel utlandsfödda anställda, som andelen i befolk- Kommunledningsförvaltningens totala betyg för ekonomi i balans är 3,9. Det är en förbättring med 0,5 jämfört med 2013. Det är betygen för strategiska investeringar samt positivt resultat som har förbättrats. Delbetyget positivt resultat ger ett bra betyg på 4,8 utifrån utfallet 30,6 Mkr, där överskottet i huvudsak förklaras av reavinster. Delbetyget för strategiska investeringar är 3,0 och avser mark och planeringsenheten. Målsättningen långsiktigt är att investeringarna över tid inte ska överstiga de reavinster som görs avseende försäljningar. Under 2014 har reavinsterna överstigit investeringarna och exploateringsmedlen är positiva vid årets slut. Det budgeterade investeringsutrymmet har dock inte använts fullt ut. Delbetyget god ekonomistyrning får 3,0, utifrån att budgetavvikelsen är positiv men stor. Utveckling och förnyelse Det sammanlagda betyget för perspektivet är 3,9. Förändringar i jämförelse med 2013 som medför genomslag på delbetygen har inte skett, varför betygen bibehålls. Delbetyget 3,4 för kreativ miljö behålls på samma nivå. Inom projektet Kunskapsnod är tre doktorander igång, samfinansierade med Umeå Universitet. Kommunen ingår även i länsövergripande arbete kring innovationssystem och smart specialisering, Mittuniversitets innovationsnätverk samt ett samarbete med Åkroken Science Center. Delbetyget för regional utveckling ligger kvar på 3,9. Det fördjupade samarbetet med Umeåregionen har fortsatt inom hela organisationen. Samarbetet kring Höga Kusten stärktes under året med ett nytt kommungemensamt destinationsbolag. Delbetyget för attraktivare och mer hållbar livsmiljö behålls på 4,0. Satsningar inom området fortsätter, t.ex. i utvecklingen av centrum och landsbygd, strategiska satsningar inom mark och långsiktighet i översikts- och detaljplanering. En handfull större projekt, alla med fokus på attraktivare och hållbar livsmiljö, har under året gått in i sina slutfaser. Delbetyget för starkt företagsklimat höjs till 4,1. En högre ranking har nåtts i näringslivsklimat samt en ökad aktivitetsnivå i bildande och samverkan med företagarföreningarna. Samverkan med näringslivsorganisationerna är alltid centralt i arbetet och det småföretagspolitiska programmet har följts upp med Företagarna. Inom de flesta områden har det skett förbättringar. Campusprojektet arbetar ständigt med fler och nya utbildningar som svarar mot företagens behov. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 47 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅRETS VERKSAMHET Kvalitetsarbetet har fortsatt prioriterats inom kommunledningsförvaltningen med målet att bli Sveriges Kvalitetskommun 2015. Det tredje året med deltagande i mätningen KKiK utmynnade i en av de fem nominerade till årets resultatpresentation på webben. Flertalet förbättringsarbeten har drivits inom förvaltningen. Arbetet med att systematisera styrdokumentshanteringen, sprida information om och hjälpa till i framskrivandet av nya styrdokument enligt modellen: policy, strategi och riktlinjer. Styrning och uppföljning av personalkostnader med koppling till årsarbetarantalet har också förbättrats. Arbetet med ett socialt intranät inleddes för att öka möjligheterna för medarbetare att ta kontakt, kommunicera, samarbeta och dela kunskap med varandra, utan organisatoriska och geografiska hinder. Det IT-strategiska arbetet har fortsatt med utbyggnad av skolans nät och nya e-tjänster i samarbetet med Umeåregionen. Uppstarten av Destinationsbolaget Höga Kusten AB kommer att ge nya möjligheter för förvaltningens kommande arbete inom besöksutveckling. Ett prioriterat arbete för förvaltningen har varit planering och förberedelse inför stadshusflytten till inre hamnen. Allt från förstärkta kommunikationsinsatser till IT-tekniklösningar för att främja ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Föreläsningar för medarbetare och information till chefer har fortlöpande presenterats. Risk- och konsekvensanalyser har genomförts och en kontinuerlig samverkan har funnits med fackliga företrädare inför kommande förändringar. Av interna utbildningar kan nämnas de 700 beställare som utbildats i syfte att öka avtalstrohet och det tredje traineeprogrammet. Breddinförande av LEAN har därtill betytt att ca 1 000 chefer, medarbetare, fackliga och politiker fått information om eller utbildats. Under året avslutades sex stora projekt: Hållbart Resande, Arbetsmarknadsregion Umeå och Örnsköldsvik, Bygd och stad i balans, High Coast Art Valley, En Skärgård i Världsklass och Företagsam. Världsklass 2015 har utvärderats och en omvärldsanalys togs fram. Utvärderingen ligger till grund för den fortsatta organiseringen av det utvecklingsstrategiska arbetet. Arbetet med värdigt asylmottagande har intensifieras i kommunledningsförvaltningen i en ledande och samordnande roll. Avseende fastigheter har försäljning av servicehuset Sundhem, den gamla brandstationen samt lokalkontoret i Bredbyn genomförts. Därtill har ett köpeavtal för fastigheten Egypten 3 tillkommit. En tydligare satsning och riktning har funnits mot att erbjuda unga arbetslösa medborgare ungdomsjobb. Prioriteringen har varit unga medborgare samt vuxna arbetssökandes anställning, främst inom områden utifrån kommande kompetensförsörjningsbehov. Nämndsresultat (Löpande prisnivå, Mkr) UtfallBudget Utfall 201320142014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav personalkostnader 58,460,885,7 -157,1-184,3-196,6 -95,7 -101,9 -94,9 Verksamhetens nettokostnad Skattemedel -121,4 -123,5 -110,9 125,1128,5141,5 Nämndsresultat +3,7+51,0+30,6 Nämndens totala medel vid årets början +9,0 Nämndens totala medel vid årets slut +12,7 Kommunstyrelsen har antagit följande mål för 2015: - Minska ungdomsarbetslösheten till en lägre nivå än riket i genomsnitt. - En väl fungerande mottagning och integration av asylsökande både före och efter beslut om uppehållstillstånd. - Utifrån relevanta kommunjämförelser ska företagandet i kommunen vara bättre än genomsnittet. - Förbättra skollokaler och skolornas utemiljöer. - Stärka landsbygdsutvecklingen. Verksamhetsandelar inom förvaltningen Förvaltningsledning och nämnd 44,2 % Tillväxt och exploatering 24,1 % Information och marknadsföring Personal och arbetsmarknad Kommunledningsförvaltningen redovisar ett positivt utfall på 30,6 Mkr för 2014, vilket är 26,9 Mkr bättre än föregående år. Förvaltningens intäkter har under året ökat med 27,3 Mkr där den största effekten är hänförlig till reavinster avseende försäljning av servicehuset Sundhem och den gamla brandstationen. Kostnaderna ökade med 16,8 Mkr, vilket främst beror på en ny debiteringsmetod där kommunledningsförvaltningen står för lokalkostnaderna för stadshusen samt tillkommande verksamhet så som bildandet av destinationsutvecklingsbolag, Kronan och bidrag till fiberföreningar. I personalkostnaderna syns den minskade verksamheten som arbetsmarknadsåtgärder har jämfört med föregående år beroende på ändrat fokus mot ungdomsjobb. Resultatmålet på 5,0 Mkr avseende skogsförsäljning uppnås inte utan det är andra reavinster som i stort förklarar utfallet. Positiva budgetavvikelser återfinns även på Kunskapsnod och samordningsarbetet med asylmottagning. Ekonomi Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 -2,3 +28,3 FRAMTIDEN EKONOMISKT UTFALL 48 -2,3 +2,7 4,2 % 17,7 % 9,8 % Känslighetsanalys • Förändring av personalkostnader med 1 % +/- 1,0 Mkr • Effektivisering/utökning med 1 % av skattemedel +/- 1,4 Mkr • Förändring med 10 ungdomar med nystartsbidrag +/- 0,9 Mkr KOMMUNSTYRELSE - KONSULT- OCH SERVICEFÖRVALTNING KS-ORDFÖRANDE ELVY SÖDERSTRÖM | FÖRVALTNINGSCHEF ELISABETH ÖSTERLUND Direkt under kommunstyrelsen arbetar kommunledningsförvaltningen och konsult- och serviceförvaltningen. Konsult- och serviceförvaltningen har till uppgift att skapa en sammanhållen förvaltning som utmärks av en aktiv och stark servicekultur och en genomtänkt helhetssyn. UPPFÖLJNING VERKSAMHETSSTYRNING GPS - Övergripande styrkort VISION Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka. NÄMNDSMÅL Tillgodose kärnverksamheternas behov av lokaler, verksamhetsanknuten service, konsult och stöd inom konsult- och serviceförvaltningens kompetensområden med fokus på helhet, rätt kvalitet och nöjda kunder. PERSPEKTIV MEDBORGARNYTTA 3,2 EFFEKTIV VERKSAMHET 4,1 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE3,7 EKONOMI I BALANS 3,5 UTVECKLING OCH FÖRNYELSE3,5 JMF M FÖREG ÅR -0,1 -0,1 +0,2 +0,0 -0,6 +0,1 FRAMGÅNGSFAKTORER 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 3,0 2.1 Utveckling av verksamhetsoch kvalitetsprocesser (30%) 4,3 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (20%) 4,5 4.1 Positivt resultat (50%) 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 3,3 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 4.2 Strategiska investeringar (20%) 3,8 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (45%) 4,1 3,0 3,3 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 3,3 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 4,2 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 2,6 4.3 God ekonomistyrning (30%) 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 4,2 3,6 5.1 Kreativ miljö (20%) 4,0 3,5 5.2 Regional utveckling (30%) 3,0 5.4 Starkt företagsklimat (25%) (På sidan 6 framgår bedömning för betyg och måluppfyllelse) 3,0 UPPFÖLJNING AV NÄMNDENS MÅL Kommunstyrelsens inriktningsmål för förvaltningen är att tillgodose kärnverksamheternas behov av lokaler, verksamhetsanknuten service, konsult och stöd inom konsult- och serviceförvaltningens kompetensområden med fokus på helhet, rätt kvalitet och nöjda kunder. Målet är uppfyllt för 2014 med ett oförändrat betyg jämfört med föregående år. Det grundar sig på de aktiviteter som genomförts samt måluppfyllelse i GPS: en. GPS-UPPFÖLJNING Totalt för samtliga perspektiv uppgår betyget i GPS-uppföljningen till 3,6 vilket är en försämring jämfört med föregående år med -0,1. Perspektiven som har de största förändringarna är effektiv verksamhet som ökat med 0,2 och ekonomi i balans som minskat med -0,6. Medborgarnytta Det samlade betyget för medborgarnytta är 3,2 vilket är en försämring jämfört med bokslut 2013 med -0,1. Förändringen från föregående år beror på en försämring av de underliggande nyckeltalen som mäter andelen som tycker att maten från kostavdelningen är god och vällagad och upplevelsen av matsalsmiljön. Försämringen på upplevelsen att maten är god och vällagad beror delvis på en tveksamhet till nya maträtter på skolorna. De maträtter som känns igen får högre betyg i enkätundersökningen. Attityderna till vegetarisk mat har däremot en tydlig uppgång och även bemötandet i matsalen. Nya undersökningar gällande kundnöjdheten gällande mat inom hemtjänsten och vård- och omsorgsboenden är utförda under året. Kost- och livsmedelspolicyn har också färdigställts. Förvaltningen fortsätter arbetet med utvecklingen av kommunens framtida stadshus där fokus kommer att ligga på närhet och service till medborgarna. Förändringarna ska göra det enklare för medborgare och företag att uträtta sina ärenden till kommunen. Miljöerna ska vara mer välkomnande och kontaktvägar och samarbetsformer inom organisationen utvecklas. En handlingsplan med gemensam målbild för att effektivt stödja fastighetsfrågor mellan bildningsförvaltningen och konsult- och serviceförvaltningen har arbetats fram. Båda förvaltningarna har avsatt resurser och det har varit ett prioriterat arbete under hösten. Konsult- och serviceförvaltningen stöttar kärnverksamheten i arbetet med att skapa trygghet för medborgarna. Lokalvården för skolorna prioriteras alltid så att barn, även de med allergier, ska må bra i kommunens lokaler. För att säkerställa detta mål har serviceavdelningen infört planerade städkontroller på skolor och förskolor. Fastighetsskötarna har också avdelat resurser för att samordna, ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 49 uppdatera, digitalisera och standardisera brandskyddkontroller i kommunen. Effektiv verksamhet Det samlade betyget för effektiv verksamhet är 4,1, vilket är en förbättring jämfört med föregående år med 0,2. Förbättringarna återfinns bland avverkningsgraderna gällande fastighetsskötsel på serviceavdelningen, ökat antal digitala fakturor och ökad samordning av kommunens fordon. En CERO-analys som genomförts kommer framåt att utgöra underlag för bättre prioriteringar och åtgärder för både minskade och klimatsmartare transporter. Under 2014 har kommunens lokalytor minskat med ca 8 000 m2 vilket innebär en minskning med ca 2 % av kommunens fastighetsbestånd. Målet att minska andelen manuella löner och antalet felaktiga ärenden är delvis uppnått. E-lönebesked till tillsvidareanställda inom kommunen är beslutat och infört. Centrala fakturagruppen arbetar intensivt med att underlätta fakturahanteringsprocessen, där andelen elektroniska fakturor har ökat under året och arbetet med de kommunala bolagen fortsätter. En testmiljö för grundskolans IT-miljö har tagits fram och testats på Ängetskolan sedan hösten 2014. IT-enheten startar under 2015 uppgraderingen av hela grundskolans IT-miljö vilket innebär en betydande kvalitetshöjning för verksamhetens och IT-enhetens personal. F9-skolorna kommer att prioriteras först. Attraktiv arbetsgivare Det samlade betyget för attraktiv arbetsgivare är 3,7 vilket är samma som fjolårets betyg. Antalet tillsvidareanställda årsarbetare var 385,9 inom förvaltningen, en liten ökning jämfört med 2013 som kan förklaras med volymökningar inom kost- och serviceavdelningen. Betyget för framgångsfaktorn jämställda arbetsplatser med mångfald för 2014 är 4,5 jämfört med 4,6 föregående år. Inom förvaltningen är fördelningen 28 % män och 72 % kvinnor vilket innebär att andelen män ökat med en procentenhet. Knappt 76 % av medarbetarna arbetar heltid, en marginell minskning jämfört med 2013. Deltiderna återfinns till största delen inom kostavdelningen och lokalvården. Ett medvetet arbete pågår ständigt för att behålla eller öka andelen heltider. Andelen utlandsfödda inom förvaltningen är 8,4 %, att jämföra med kommunen i stort som är 6,6 %. Resultatet i medarbetarenkäten när det gäller tolerans har försämrats från 2013, från 4,9 till 4,5. Det låga resultatet på frågan om jag känner till hur jag ska gå tillväga om jag blir utsatt för kränkning förklarar försämringen. Utbildningsinsatser kommer att sättas in för att åtgärda detta. Betyget för framgångsfaktorn gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare är 4,1 2014 jämfört med 3,6 för 2013. Resultatet för alla mätområden ligger över godkänd nivå. Betyget för framgångsfaktorn friska medarbetare i en bra arbetsmiljö är 2,6 2014 jämfört med 3,1 2013. Det försämrade resultatet beror på en ökning av sjukskrivningstalet från 5,3 % till 6,2 %. Förvaltningen har en låg andel långtidsfriska. En förklaring är att verksamheten inom kostavdelningen kräver sjukfrånvaro vid förkylningar i högre utsträckning än många andra verksamheter. Förvaltningen har i sin handlingsplan med företagshälsovården uppmärksammat medarbetarnas problem med nacke, rygg och axlar. Åtgärder i form av lyftteknik och pausgympa kommer att fortsätta under 2015. Ekonomi i balans Det samlade betyget för ekonomi i balans är 3,5 vilket är en försämring jämfört med 2013 års betyg som var 4,1. Försämringen beror på en stor negativ förändring i framgångsfaktorn strategiska investeringar. Betyget för framgångsfaktorn positivt resultat är 4,0 jämfört med 2013 som var 4,8. Resultatets avvikelse skiljer sig inte mycket mellan åren, däremot jämförs avvikelsen fr.o.m. 2014 mot både skattemedel och intäkter jämfört med bara skattemedel 2013 vilket påverkar avvikelsen mycket. Betyget för strategiska investeringar är 3,0 jämfört med föregående års betyg på 4,1. Förvaltningen har en stor investeringsav- 50 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 vikelse på 64,3 % av årsbudgeterade investeringar. Detta hänförs till uteblivna inriktningsbeslut från verksamheten som innebär fördröjningar i pågående investeringsprojekt samt lågt använda anslag för tak- och fasadrenoveringar och övriga investeringar. Betyget för framgångsfaktorn god ekonomistyrning är 3,0 vilket är oförändrat jämfört med 2013. Förvaltningens ambition är att använda resurserna där de gör mest nytta utifrån verksamhetens behov samt förvaltningens och nämndens mål. Utveckling och förnyelse Det samlade betyget för utveckling och förnyelse är 3,5 vilket är en förbättring jämfört med föregående bokslut 2013 som var 3,4. Förbättringen återfinns i nyckeltalet för andelen miljövänliga kemikalier. Serviceavdelningen hade i och med en ny upphandling på kemikalier möjlighet att höja det tidigare målet på 75 % 2013 till 95 % miljömärkta kemikalier 2014. Detta uppfylldes också under året till följd av kommunens högt ställda krav i upphandlingen. Örnsköldsviks kommun har satt ett nytt mål att nå 25 % ekologiska livsmedel under 2014. Förändringen av målet från 17 % 2013 jämfört med 25 % 2014 beror på en ny livsmedelsupphandling där kommunen kunnat ställa högre krav. Däremot uppnåddes inte fullt 25 % andel av ekologiska varor eftersom leverantörerna inte kunnat leverera den mängd ekologiska varor som kommunen efterfrågat. Samarbetet med andra kommuner på avdelningsnivå pågår i flera av verksamheterna. Serviceavdelningen, fastighetsavdelningen och löneenheten är fortsatt aktiv i nätverk med kringliggande kommuner. Örnsköldsviks kommun har tillsammans med Umeå kommun påbörjat förarbetet inför upphandling av HR-system. VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅRETS VERKSAMHET Fastighetsavdelningen redovisar ett stort överskott trots stora nedskrivningskostnader. Anledningen är låga energikostnader samt förskjutna underhållsprojekt. Avdelningen har fortsatt det goda arbetet med kontinuerliga energiåtgärder som sänkt kommunens energiförbrukning avsevärt. Värmeförbrukningen har under året minskat med 7 % och elförbrukningen med 3 %. Servicehuset i inre hamnen är det enda stora investeringsprojektet som är färdigställt under året förutom diverse mindre energiprojekt. Några fastighetsobjekt där större underhållsinsatser gjorts under året är; Geneskolan, Nolaskolan, Parkskolan, Järvedsskolan, Moskolan, Vikingagatan, Sanmina, diverse lägenhetsunderhåll inom omsorgen, stadshusen Kronan och Nygatan 16. Kostavdelningen visar ett positivt utfall som hänförs till ett förmånligt utfall på livsmedelsupphandlingen som ledde till lägre livsmedelskostnader än beräknat. De externa intäkterna från cupverksamhet, restaurangerna och bonus från livsmedelsleverantör förklarar delar av överskottet. Under året har investeringar i köksutrustning gjorts på en del enheter som förbättrar medarbetarnas ergonomiska förutsättningar och arbetsmiljö. Arbetet med renodling av erbjudna tjänster och marknadsmässighet i prissättning mot externa kunder har fortsatt under året. Omorganisationen utifrån genomförd uppföljning är klar och verkställs vid årsskiftet. Serviceavdelningen har ett negativt resultat fördelat på överskott för lokalvård och vaktmästeri samt underskott på stabsverksamhet och egenregigruppen. Överskotten hänförs till personalkostnaderna, där avvikelserna beror på effekter av lägre personalomkostnader för unga, låg vikarieersättning och effektivt resursutnyttjande. Avdelningen har också kunnat erbjuda tre personer från välfärdsförvaltningen sysselsättning inom lokalvården. Under året har vaktmästarna tillhandahållit en utökad servicenivå gentemot bildningsförvaltningen, där ca 300 mindre underhållsåtgärder åtgärdats på skolornas utemiljöer. Inom lokalvård har också ett egenkontrollprogram arbetats fram för att kunna säkerställa kvaliteten. Avdelningen administrativa stödtjänster redovisar ett mindre underskott som hänförs till IT-verksamhet men totalen vägs upp av överskott på lön, tryckeri, centrala fakturagruppen, post- och mötesservice samt leasingbilar. IT utförde större inköp av utrustning till följd av förväntade överskott. Utrustning som införskaffats är utökade lagringsenheter för verksamheterna, förstärkt säkerhet samt personlig utrustning. Det har också skett en ökning av intäkterna till följd av volymökningar på användare inom främst välfärdsförvaltningen. Den viktigaste och största insatsen som gjorts på IT är utformandet av en ny långsiktigt hållbar IT-miljö på grundskolan. Tryckeriet har utfört mycket arbete för kommunens projekt och årets val. Leasingbilarnas ledtider kring avyttring av fordon har blivit betydligt kortare vilket innebär lägre kostnader. Nämndsresultat (Löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav personalkostnader UtfallBudget Utfall 201320142014 541,5604,9623,7 -635,3-650,5-648,0 -162,7 -168,8 -166,5 Verksamhetens nettokostnad -93,8-45,5-24,3 Skattemedel 105,645,539,3 Nämndsresultat +11,8 Nämndens totala medel vid årets början +6,2 Nämndens totala medel vid årets slut +18,0 0+15,0 +18,0 +18,0 +18,0 +33,0 Förvaltningens budgetavvikelse var enligt resultatet 15 Mkr. Den största positiva delavvikelsen på intäktssidan har IT och förklaringen är flytt av skattemedel och volymökningar på både IT-utrustning och användare. De positiva budgetavvikelserna på kostnadssidan är bränsle och energi samt fastighetsentreprenader. Avvikelsen för bränsle och energi hänförs till energiåtgärder, utebliven höjning av fjärrvärmepriset och vädret. Fastighetsentreprenader hänförs till fastighetsavdelningens överskott på underhållsprojekt. De negativa avvikelserna består av nedskrivningskostnader samt IT-verksamhetens större inköp av IT-utrustning. FRAMTIDEN Under 2015 fortsätter arbetet med att säkerställa verksamheternas behov av lokaler och verksamhetsanknuten service med fokus på helhet, rätt kvalitet och nöjda kunder. Under året förbereds och genomförs flytten av stadshusen. I samarbete med Umeå Universitet genomförs en uppföljning och forskning kring stadshusförändringarna. Målet är att åstadkomma en god arbetsmiljö som främjar hälsa. Utvärdering kommer att göras på både kort och lång sikt. Nya avdelningsövergripande tjänster inarbetas där förvaltningen med gemensam kunskap och engagemang levererar helhetslösningar som skapar nytta i vardagen för kärnverksamheten. Arbetet fortsätter med att säkerställa att hela förvaltningen jobbar tillsammans mot gemensamt satta mål och arbetet ska präglas av ett gott värdskap och god kvalitet. Verksamhetsandelar inom förvaltningen EKONOMISKT UTFALL Konsult- och serviceförvaltningen redovisar ett resultat på +15,0 Mkr för 2014. Förvaltningens totala intäkter har ökat med 82,2 Mkr jämfört med 2013 års utfall. Den stora förändringen är kostavdelningen som numera interndebiterar kostnader som tidigare finansierats genom skattemedel. Övriga ökningar är användaravgifter på IT, externa intäkter för kostavdelningen och lokalhyror för fastighetsavdelningens utökade fastighetsbestånd. Förvaltningens kostnader har ökat med 12,7 Mkr jämfört med föregående års utfall. De stora förändringarna är en ökning av fastighetsentreprenader på 9,4 Mkr jämfört med föregående år till följd av ett sparbeting 2013. Bränsle och energi är 5,3 Mkr lägre och det beror främst på energiåtgärder men också mildare väder. Förvaltningen har förutom detta också tagit nedskrivningskostnader på 11,3 Mkr som följd av värdekorrigeringar. Fastigheter Kostförsörjning Lokalservice Adm. stödtjänster (IT, löner, m.m.) 32,7 % 4,2 % 4,1 % 59,0 % Känslighetsanalys • Förändring av personalkostnader med 1 % • Förändring av bruttokostnader med 1 % • Förändring av utetemperatur, effekt på energikostnader • Ökade livsmedelskostnader enligt avtal 4 % utöver inflationskompensation • Utbyte av kommunens datorer enligt livscykeln +/- 1,7 Mkr +/- 6,5 Mkr +/- 3,0 Mkr - 1,7 Mkr +/- 1,6 Mkr Fastighetsavdelningen arbetar ständigt med effektiviseringar inom värme och ventilation. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 51 SAMHÄLLSBYGGNADS-/KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND - SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING ORDFÖRANDE SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND ROGER BURLAND | ORDFÖRANDE KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND LEIF LINDHOLM FÖRVALTNINGSCHEF CARINA EDBLAD Samhällsbyggnadsförvaltningen består av fyra avdelningar; trafik och park, bygg och miljö, brand och säkerhet samt kultur och fritid. Förvaltningen är delad mellan två nämnder, samhällsbyggnadsnämnd och kultur- och fritidsnämnd. I verksamheten ingår även Överförmyndaren. UPPFÖLJNING VERKSAMHETSSTYRNING GPS - Övergripande styrkort VISION Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka. NÄMNDSMÅL PERSPEKTIV - Utifrån barnkonventionen ansvara för att barn och ungdomar får sina rättigheter tillgodosedda. Barn- och ungdomsperspektivet ska genomsyra våra verksamheter och barnkonventionen ska beaktas i alla ärenden. - Verksamheterna ska tillhandahålla hög tillgänglighet såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Vi ska genom samverkan, information och service bedriva verksamhet med hög kvalitet som medborgarna är nöjda med och som främjar folkhälsan. - Genom en effektiv och öppen organisation skapa verksamheter som tillhandahåller god service och snabb handläggning - Genom samverkan inom och utom kommunen skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle och näringsliv. Vi ska ta del av forskning och arbeta för en ständig utveckling genom omvärldsbevakning samt vara en lärande organisation. - (SBN) Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter ska bedrivas energieffektivt och klimatsmart. Samhällsbyggandet utgår ifrån att marken, vattnet och den fysiska miljön används på ett resurssnålt och ekologiskt uthålligt sätt. - (KFN) Kultur- och fritidsnämnden vill säkerställa medborgarnas tillgång till naturen för ett rikt och aktivt friluftsliv genom att arbeta för att stärka kunskapen om och förståelsen för allemansrätten. - (KFN) Kultur- och fritidsnämnden ska under 2014 öka Örnsköldsviks engagemang och delaktighet i Kulturhuvudstadsåret 2014. Kultur- och fritidsnämndens syfte är att stärka Örnsköldsviks kulturliv och öka samverkan inom regionen, där 2014 utgör inledningen på ett långsiktigt utvecklingsarbete. - (KFN) Kultur- och fritidsnämnden ska stödja det fria föreningslivet såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Arbetet ska ske genom dialog på föreningslivets villkor. En process ska under 2014 påbörjas med det civila samhällets aktörer i syfte att arbeta fram en kommunal viljeinriktning för relationen till de idéburna organisationerna. 3,7 JMF M FÖREG ÅR +0,1 FRAMGÅNGSFAKTORER MEDBORGARNYTTA 3,7 EFFEKTIV VERKSAMHET 3,9 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE4,2 +0,2 UTVECKLING OCH FÖRNYELSE4,1 -0,2 +0,2 -0,2 +0,3 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 3,5 2.1 Utveckling av verksamhetsoch kvalitetsprocesser (30%) 3,8 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (20%) 4,3 4.1 Positivt resultat (50%) 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 3,6 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 4.2 Strategiska investeringar (20%) 3,7 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (45%) 4,0 3,0 4,8 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 4,0 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 4.3 God ekonomistyrning (30%) 4,1 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 4,3 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 4,1 EKONOMI I BALANS 2,8 5.1 Kreativ miljö (20%) 2,3 3,9 5.2 Regional utveckling (30%) 3,4 5.4 Starkt företagsklimat (25%) (På sidan 6 framgår bedömning för betyg och måluppfyllelse) 3,7 UPPFÖLJNING AV NÄMNDENS MÅL Uppföljning av samhällsbyggnadsnämndens- och kultur- och fritidsnämndens mål: / Utifrån barnkonventionen ansvara för att barn och ungdomar får sina rättigheter tillgodosedda. Barn- och ungdomsperspektivet ska genomsyra våra verksamheter och barnkonventionen ska beaktas i alla ärenden. 75 % av besluten i samhällsbyggnadsnämnden och 100 % av besluten i kultur- och fritidsnämnden innehåller en barn- och ungdomskonsekvensanalys. Förvaltningen har deltagit i framtagande av ett förslag till ett barn- och ungdomspolitiskt program som kommunfullmäktige fattade beslut om i september. Fortsatt förbättringsarbete krävs dock för att öka andelen beslut där verklig dialog med barn och ungdomar är en del i analysarbetet. / Verksamheterna ska tillhandahålla hög till- 52 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 gänglighet såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Vi ska genom samverkan, information och service bedriva verksamhet med hög kvalitet som medborgarna är nöjda med och som främjar folkhälsan. Samtliga verksamheter inom samhällsbyggnadsnämnden har genom personliga möten, e-post, skriftlig och webbinformation fört dialog med medborgare och företag. Serviceåtaganden har tagits fram inom verksamheterna. Inom kultur- och fritidsnämnden är bedömningen att man lyckats ännu bättre genom att frekventa medborgardialoger förts med olika grupperingar inom föreningslivet. Kulturdialoger samt ett flertal dialogtillfällen har genomförts tillsammans med medborgare inom ramen för arbetet med det friluftspolitiska programmet och basutställningen Nolavonda. Ett serviceåtagande inom biblioteksverksamheten har tagits fram och beslutats om i nämnden. / Genom en effektiv och öppen organisation skapa verksamheter som tillhandahåller god service och snabb handläggning. Samhällsbyggnadsnämnden: Medarbetare har fått kompetensutveckling inom bemötande och implementeringen av värdeorden fortsätter. Utvecklingen av e-tjänster pågår och förutsättningar skapas för att öka den digitala kommunikationen med medborgarna. Kultur- och fritidsnämnden: Utbildningsinsatser och enkätundersökningar inom bemötande har genomförts under året. I stort sett samtliga bidrag kan nu sökas via formulär på webben. / Genom samverkan inom och utom kommunen skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle och näringsliv. Vi ska ta del av forskning och arbeta för en ständig utveckling genom omvärldsbevakning samt vara en lärande organisation. Projektet En skärgård i världsklass etapp 2 har avslutats och resultatet i form av exempelvis ny gästhamn och nya serviceanläggningar ger goda förutsättningar för fortsatt utveckling av besöksnäringen liksom samarbetet inom Företagsam för att förbättra företagsklimatet. Verksamheterna deltar i både regionala, nationella och internationella nätverk. Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter ska bedrivas energieffektivt och klimatsmart. Samhällsbyggandet utgår ifrån att marken, vattnet och den fysiska miljön används på ett resurssnålt och ekologiskt uthålligt sätt. Nya gång- och cykelbanor har prioriterats för att bidra till ett hållbart resande. Information om energieffektiva åtgärder har givits i tillsynsarbetet under året. Medarbetare uppmanas att resa hållbart i tjänsten. Under året har klimatanpassning genomförts av lokaler på övningsanläggningen som används av brand- och säkerhetsavdelningen. Kultur- och fritidsnämnden vill säkerställa medborgarnas tillgång till naturen för ett rikt och aktivt friluftsliv genom att arbeta för att stärka kunskapen om och förståelsen för allemansrätten. Allemansrätten är en viktig del i den nationella friluftslivspolitiken och ingår i det friluftlivspolitiska program kommunfullmäktige beslutade om under hösten. Information om allemansrätten finns på kommunens hemsida och har lämnats i samband med genomförda aktiviteter och via medier samt genom handledning i naturturismföretagande. Kultur- och fritidsnämnden ska under 2014 öka Örnsköldsviks engagemang och delaktighet i Kulturhuvudstadsåret 2014. Kultur- och fritidsnämndens syfte är att stärka Örnsköldsviks kulturliv och öka samverkan inom regionen, där 2014 utgör inledningen på ett långsiktigt utvecklingsarbete. Flera samarbetsprojekt har genomförts tillsammans med olika parter inom Umeåregionen och i Västernorrland. Inom ramen för att Umeå varit Europas kulturhuvudstad 2014 har en samverkan utvecklats som har bidragit till ett starkare kulturliv och en utveckling av besöksnäringen. Kulturhuvudstadsåret har inneburit invigning av utställningen Nolavonda, invigning av Gijrra samt avslutningsfestligheter på hösten innefattande bland annat Kulturfesten och Vinterljus. 38 projekt har dessutom genomförts inom ramen för bidraget Kulturkicken. Kultur- och fritidsnämnden ska stödja det fria föreningslivet såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Arbetet ska ske genom dialog på föreningslivets villkor. En process ska under 2014 påbörjas med det civila samhällets aktörer i syfte att arbeta fram en kommunal viljeinriktning för relationen till de idéburna organisationerna. Både verksamhets- såväl som ekonomiskt stöd har utvecklats under året med prioritet på de orter som tagit emot asylsökanden. Processen tillsammans med det civila samhällets aktörer i syfte att arbeta fram en kommunal viljeinriktning har fått stå undan för stödet till asylorterna. Under året har det ekonomiska stödet ökat till kulturarvsföreningarna samt till kulturaktiviteter och arrangemang inom ramen för kulturhuvudstadsåret. GPS-UPPFÖLJNING Medborgarnytta 2014 års betyg för perspektivet Medborgarnytta blev 3,7 (Bra) att jämföra med 2013 då betyget var 3,9. För att medborgare ska känna delaktighet har förvaltningen utvecklat olika forum för dialog, exempelvis deltagit i utvecklingen av e-tjänsten Risklinjen där medborgare kan tipsa om faror och risker i samhället. En förstudie har påbörjats för att skapa en 3D-modell över Örnsköldsviks stad. Syftet är att kunna visualisera framtida stadsbyggnadsprojekt och använda modellen i detaljplanearbetet. Förvaltningen har ansvarat för arbetet med det barn- och ungdomspolitiska programmet som kommunfullmäktige tog beslut om hösten 2014. Förvaltningen har, för att medborgare ska vara nöjda med den Nya generationsmötesplatser har kommit till under 2014. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 53 kommunala servicen, strävat efter att korta ned handläggningstider och ge återkoppling i alla ärenden. Handläggningstider som dragit ut på tiden har berott på underbemanning, skifttjänstgöring och en stor ökning av antal ärenden. Under året har arbete utförts inför införandet av ett webbaserat felanmälningssystem där medborgare genom en app ska kunna anmäla fel och brister av t.ex. gator och vägar. Busshållplatser har tillgänglighetsanpassats och nya generationsmötesplatser har färdigställts i Bredbyn och Gimåt. Serviceåtaganden för ansökan om stadigvarande serveringstillstånd, enskilda avlopp och biblioteksverksamheten har arbetats fram och antagits av nämnderna. För att utveckla och förbättra bemötandekulturen har medarbetare deltagit i Företagsams utbildningar och rutiner vid telefonsamtal har implementerats. Undersökningen Trygghet och säkerhet visar att Örnsköldsvik är en trygg kommun att bo i. I jämförelse med kommuner med 50 000-300 000 invånare kommer Örnsköldsvik på första plats. För att bidra till kommunens trygghetsarbete har förvaltningen deltagit i projektet Trygga barn och utvecklat en checklista för att skapa trygga GC-vägar som kan användas vid detaljplanering. I samarbete med skolan har tillsyn utförts för rökfria skolgårdar. Gallringsarbeten och siktröjning i korsningar är andra exempel på arbeten som utförts för att förbättra säkerheten och tryggheten. Förvaltningen erbjuder också många unga feriearbeten, vilket bidrar till att skapa trygghet och framtidstro. Effektiv verksamhet Betyget för perspektivet Effektiv verksamhet blev 3,9 (Bra) vilket är en förbättring jämfört med bokslutet 2013, då betyget var 3,6. För att effektivisera verksamheten och höja kvaliteten har exempelvis nio nya e-tjänster inom bygglovsområdet införts. Nya e-tjänster för felanmälningar är under planering. En stor mängd olika bidrag kan numera sökas via formulär på webben. Tekniska frågor och resursbrist har inom vissa avdelningar begränsat förvaltningens möjligheter att införa fler e-tjänster. Metoder för att jämföra nyckeltal och kostnader med andra har gjorts bl.a. genom Måttbandet och Nyckeltal i Norr, vilket bland annat bidragit till en översyn och justering av taxor. Förvaltningens långsiktiga arbete med kvalitetsfrågor och ständiga förbättringar har skett genom att samtliga chefer utbildats i LEAN-filosofin. Medarbetare har genom interna utbildningar fått kunskap om förbättringsarbete och olika LEAN-metoder. Införandet har påbörjats under året. Exempel på konkreta förbättringsåtgärder är livsmedelstillsynen som numera enbart tillämpar elektronisk hantering av ärenden. Kvalitetsutvecklingsarbetet vid trafik och parkavdelningen har bland annat skett i samverkan, där de fackliga representanterna tillsammans med cheferna utbildats och som i sin tur utbildat övrig personal. Tillgänglighet är viktigt för att medborgare ska vara nöjda med servicen. För att kunna ge svar på enkla frågor via telefon och e-post har förvaltningen tagit fram rutiner och enkla frågor och svar. Många e-postfrågor besvaras inom två arbetsdagar och nya rutiner kommer att förbättra måluppfyllelsen. För att bidra till engagerade medarbetare har alla chefer utbildats i löne- och utvecklingssamtal. De flesta medarbetare deltar i utvecklingssamtal och strävan är att höja kvaliteten på dessa. Attraktiv arbetsgivare Samhällsbyggnadsförvaltningens betyg för attraktiv arbetsgivare 2014 är 4,2 vilket är något bättre än 2013. Formuleringarna på frågorna i medarbetareenkäten som mäter flera av framgångsfaktorernas index har förändrats under 2014, vilket gör att betygen inte är helt jämförbara. Betyget för framgångsfaktorn Jämställda arbetsplatser med mångfald är 4,3 vilket är en ökning från 3,9. Förvaltningen har högsta betyg i andel tillsvidareanställda med heltid, drygt 88 %, samt andel kvinnor/män, 47 %/53 %. Inom samtliga avdelningar arbetar däremot kvinnor och män inom segregerade yrkesområden. Något som drar ner det totala betyget är andel utlandsfödda anställda som ligger på en låg nivå. 54 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 Måttet som avser Gott ledarskap och nöjda och kompetenta medarbetare har ökat från 3,7 till 4,0. Betyget bygger på mått från medarbetarenkäten där bl.a. ledarskapsindex har ökat. Förvaltningen har medverkat vid arbetsmarknadsmässorna LARV och Uniaden för att knyta kontakter med studenter. För att främja samverkan inom förvaltningen arrangerar samverkanskommittén årligen en dialogdag där årets tema var Sveriges Viktigaste jobb. Chefsträffar samt gemensam förvaltningsdag är exempel på hur förvaltningen uppmuntrar samarbete mellan avdelningarna samt skapar förutsättningar för en gemensam samsyn i olika frågor. Betyget för framgångsfaktorn Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö 4,3, men har minskat från 4,4. Samhällsbyggnadsförvaltningen har det näst lägsta sjukskrivningstalet i kommunen med 4,4 % av den överenskomna arbetstiden, men det har försämrats från 2013 då sjukskrivningstalet var 3,8 %. Största ökningen av sjukfrånvaron är i åldersintervallet 30-49 år där sjukskrivningstalet har ökat från 4,1 % till 5,4 %. Procentuellt står männen för den största ökningen av sjukfrånvaron. Under året har mer än 69 % av de anställda inte varit frånvarande på grund av sjukdom i mer än fem dagar, vilket är definitionen på frisktalet. Förvaltningen uppmuntrar medarbetare att nyttja träningskort, träningsbidrag och motionstimmen som ett led i det förebyggande hälsoarbetet. Ekonomi i balans Betyget för perspektivet är 2,8 (Godkänt) vilket är en viss försämring jämfört med föregående år. Nämndresultatet är negativt vilket ger delbetyget 2,3. Kultur- och fritidsnämndens resultat är -4,4 Mkr och beror bl.a. på högre personalkostnader samt reparationer och underhållskostnader inom fritidsenheten utöver budgeterat. Resultatet för samhällsbyggnadsnämnden är +1,7 Mkr. Årets investeringar uppgår till knappt 55,9 Mkr jämfört med budgeterade 72,4 Mkr. Det ger en budgetavvikelse på 22,8 %. Då det är en positiv avvikelse blir delbetyget 3,0 vilket är detsamma som förra året. Avvikelsen är dock mindre än 2013. Förvaltningens budgetavvikelse är 2,9 Mkr eller -0,6 % att jämföra med föregående år då avvikelsen uppgick till 2,0 Mkr eller -0,5 %. Delbetyget för innevarande år är 3,4 vilket är en viss försämring. Utveckling och förnyelse Samhällsbyggnadsförvaltningens betyg för perspektivet Utveckling och förnyelse 4,1 (Bra) vilket är en marginell förbättring jämfört med 2013 års betyg 4,0. För att skapa en kreativ miljö har olika aktiviteter, exempelvis studiebesök och utbildningsinsatser, genomförts för att öka medarbetarnas upplevelse av att jobba i en organisation där det finns goda utvecklingsmöjligheter. Under året har räddningstjänsten genomfört en omorganisation för att effektivera verksamheten när det gäller utveckling, ansvar och arbetsmiljö. Trafik och parkavdelningen har genomfört en omorganisation där olika driftfunktioner slagits samman och ingenjörskompetenser samlats i en gemensam enhet vilket gör det möjligt att jobba med avdelningens alla verksamhetsområden. Samarbete med forskning har skett vid framtagande av friluftsprogrammet samt i analysarbetet av ungdomsenkäten LUPP. Erfarenhetsutbyte sker exempelvis med andra kommuner inom livsmedels- och miljötillsyn, Geodata och ungdomspolitik. Detta har inneburit införande av nya arbetssätt som till exempel införande av kontrollkort och mer projektorienterad tillsyn. Förvaltningen erbjuder examens-, praktikant- och feriearbeten i stor utsträckning och deltar även på olika arbetsmarknadsdagar vid flera universitet. Kommunskyddets samarbete inom Umeåregionen fick utmärkelsen Årets bästa utvecklingsprojekt 2014. För att bidra till en hållbar livsmiljö ser räddningstjänsten hela tiden över släckutrustning och släckmateriel för att det ska ha så liten åverkan på miljön som möjligt. Paradiset har bytt ut två ventilationsaggregat för att minska energiförbrukningen. För att stärka företagsklimatet har förvaltningen varit engagerad i Företagsam och deltagit i företagsträffar, enskilda företagsmöten och informations- kvällar. Förvaltningen har deltagit i projekten En skärgård i världsklass och High Coast Art Valley, vilka båda syftar till att utveckla besöksnäringen. Förvaltningen har också deltagit i en förstudie om att utveckla en tillståndsguide som syftar till att underlätta för företag och medborgare om vad som krävs för olika typer av tillstånd. med inriktning på beteendefrågor. Utveckling av kundservicen i växeln har fortsatt för att få ner svarstiderna till 15 sekunder. Nämndsresultat (Löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav personalkostnader UtfallBudget Utfall 201320142014 103,2106,6105,4 -410,2-419,9-426,7 -117,6 -124,7 -123,3 Verksamhetens nettokostnad -307,0-313,3-321,3 Skattemedel 306,8315,3323,0 Nämndsresultat -0,2+2,0+1,7 Nämndens totala medel vid årets början Nämndens totala medel vid årets slut -5,9 -6,1 -6,1 -4,1 -6,1 -4,4 EKONOMISKT UTFALL Bror Marklunds skulpturgrupp Gycklarna monteras vid torgets scen. SA M HÄL L SBYG G NADSNÄMND VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅRETS VERKSAMHET Trafik och parkavdelningen har under året organiserat och genomfört ett FAS-arbete, Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan, som innefattar samtliga anställda inom avdelningen med syfte att vara en attraktiv arbetsgivare Under året har GC-bron i Husum stängts akut och under hösten har förberedelser för en tillfällig bro genomförts. Samtidigt har bron över E4 vid Vikingagatan genomgått en akut renovering. Vintersäsongen har varit gynnsam, vilket inneburit att mer barmarksunderhåll har kunnat genomföras. Ungefär 85 000 kvm asfalt har lagts under året. En prioriteringsmodell för infrastruktur har utarbetats. Lek- och generationsmötesplatser har byggts i Gimåt och Bredbyn. Dessutom har Herrgårdsparken i Köpmanholmen färdigställts. Tätortstrafiken löper under nytt avtal med en ny leverantör och fem nya elhybridbussar har tagits i trafik, övriga tio använder RME som drivmedel. Inom området intern säkerhet har arbetet fokuserats på försäkringsfrågor, statistikhantering samt kommunens kontakt med polisen när det gäller grövre hot och våldssituationer. Inom området extraordinära händelser och större samhällsstörningar har fokus legat på slutförande av reservkraft inom välfärdsförvaltningen, funktionsövning för krisledning och genomförande av en nödvattenövning tillsammans med Livsmedelsverket. Inom trafiksäkerhetsområdet har ett aktivt arbete skett, specifikt genom information, kampanjer och andra aktiviteter Årets utfall uppgår till +1,7 Mkr vilket är 0,3 Mkr sämre än budgeterade +2,0 Mkr. Resultatet är 1,9 Mkr bättre än föregående år. Intäkterna är 2,1 % högre än 2013 och uppgår till 105,4 Mkr. Bygglovs- och planavgifter har ökat med 0,6 Mkr beroende på fler ärenden samtidigt som avgifterna för fastighetsbildning minskat med motsvarande mellan åren. De statliga driftbidragen är 1,1 Mkr lägre än förra året och är kopplat till bidrag för kalkningsverksamheten som varit något lägre jämfört med 2013. Kostnaderna uppgår till 426,7 Mkr vilket är en ökning med 6,8 Mkr. Interna kostnader har ökat med 8,8 Mkr eller 9,7 %. Ökningen beror på att de stora hyresobjekten brandstationen, resecentrum och Paradisgaraget uppnår helårseffekt på internhyran 2014. Kostnaderna för linjetrafik och skolskjutsar är ca 7,0 Mkr lägre än 2013. Minskningen orsakas främst genom att kollektivtrafikmyndighetens bokslut för 2013 var bättre än prognostiserat vilket fått positiv effekt på nämndens kostnader 2014. Dessutom har antalet skolkort minskat. Kostnaderna för färdtjänst är ca 0,9 Mkr högre än föregående år vilket framförallt förklaras med en förlikning mellan Örntaxi och kollektivtrafikmyndigheten avseende felaktig upphandling. Kostnaden för denna påverkar bokslutet 2014 med ca 1,5 Mkr. De större budgetavvikelserna återfinns inom trafikverksamheterna som kostat mindre än budgeterat. Samtidigt har kostnaderna inom gata/park/drift en negativ budgetavvikelse med ca 5 Mkr vilket förklaras av kostnader för stängningen av GC-bron i Husum samt iordningsställande för den tillfälliga lösning som för närvarande håller på att färdigställas. I övrigt har den milda och snöfattiga vintersäsongen resulterat i att ca 5 Mkr av vinterunderhållets budgeterade medel istället har kunnat flyttas till barmarksunderhåll. Under sommarens många skogsbränder har räddningstjänsten belastats med extra kostnader för inhyrda helikoptrar med ca 0,4 Mkr. Även reparationskostnader har ökat som en följd av ett ökat slitage i samband med nämnda bränder. Personalkostnaderna uppgår till 123,3 Mkr mot budgeterade 124,7 Mkr. Detta är en ökning med 4,8 % jmf med föregående år. Löneavtalen förklarar ca 2,9 % av ökningen. Övrigt kan delvis hänföras till att fyra tillsvidareanställda tillkommit inom parkeringsverksamheten år 2013 och som uppnår helårseffekt 2014. Efter sommaren har två planarkitekter nyanställts enligt politiskt beslut med syfte att minska handläggningstiderna. Inom trafik och parkavdelningen har en trafikstrateg anställts under året. Att utfallet ändå ligger lägre än budget beror på långtidsfrånvaro, föräldraledighet, ej återbesatta pensionsavgångar samt svårigheter att hitta rätt kompetens till vissa tjänster. FRAMTIDEN Förvaltningen står inför en utmaning beträffande det dåliga skicket på ett flertal broar och stadskajen vilket ska hanteras i ett övrigt stort behov av upprustning av kommunala vägar. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 55 Kostnader för att rekrytera deltidsbrandmän och för att upprätthålla beredskap kommer troligen att öka. Även kostnader för fortbildning av deltidspersonal samt utbildning av tillsynspersonal befaras öka. Utbildningarna har varit subventionerade av MSB, men fortsättningsvis kommer de nu ta betalt av kommunerna. Nya ändringar inom Plan- och bygglagen medför att hela byggenheten måste utbildas inom den nya lagstiftningen. Även ökade kostnader för en trygg och säker skärgård förutspås. Underhåll och service kommer troligen att öka inom de närmaste åren då fordonsparken är ålderstigen. Det finns således behov att investera i nya fordon. Till följd av att nya planarkitekter har anställts, minskar förhoppningsvis bygg- och miljöavdelningens behov av att anlita konsulter. Bygg- och miljöavdelningen kan konstatera att programvaruoch licenskostnaderna fortsätter att stiga. Utökade resurser för planhandläggning skapar behov av stöd från andra verksamheter som exempelvis miljötillsyn som redan nu lever med en påtaglig resursbrist inom löpande verksamhet. Arbete blir eftersatt och det går inte att leva upp till acceptabel servicenivå. De flesta vakanta tjänsterna kommer således att återbesättas under 2015. Verksamhetsandelar inom nämnden Förvaltningsledning och nämnd Trafik, vägar och parker Brand och säkerhet Bygg och miljö 6,2 % 71,9 % 17,3 % 4,6 % Känslighetsanalys • Förändring av personalkostnader med 1 % +/- 1,3 Mkr • Effektivisering/utökning med 1 % av skattemedel +/- 3,3 Mkr • Variationer vinterunderhåll beroende på snömängd/ halkbekämpning +/- 4,0 Mkr • Större skogsbrand - 1,0 Mkr • Ökade entreprenadkostnader enligt avtal 2 % utöver inflationskompensation - 3,0 Mkr 56 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 KULTUR- O CH FR I TI DS NÄ M ND VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅRETS VERKSAMHET I slutet av 2013 tecknade Örnsköldsviks kommun nya avtal med Evenemangsarenan i Örnsköldsvik AB (EAB) och MODO Hockey. Genom avtalen hyr kommunen bland annat ispisten samt flera konferens- och grupprum. Kommunen har tillgodosett sig sammanträden, konferenser och utbildningar i arenan under året vid över 430 tillfällen. Utöver detta har andra ytor i arenan använts för mindre och medelstora arrangemang. Nämnden, som är operativt ansvarig för Nätterlunds stiftelse, har under året deltagit i projektet High Coast Art Valley och utformandet av bland annat Herrgårdsparken i Köpmanholmen. Antalen besök på museet och biblioteken har ökat och för att göra biblioteken mer tillgängliga, så görs i första skedet Bjästa och Björna bibliotek meröppna så att allmänheten ska kunna nyttja biblioteken även när personal inte finns på plats. Biblioteken visar en positiv trend vad gäller utlåning av böcker – både generellt och till barn och unga. Statistiken visar att andelen lån bland barn och unga i Örnsköldsviks kommun är betydligt högre än snittet både i länet och i hela riket. Museet har under året haft 15 utställningar, en ökning jämfört med 2013. Biblioteken i Örnsköldsvik har under 2014 haft omfattande uppdrag i demokratins tjänst i form av förtidsröstning inför EUvalet och inför riksdagsvalet. Biblioteken är de största förtidsröstningslokalerna med mer än 12 000 personer som valde att besöka biblioteken för att rösta. Nämnden har under 2014 präglats av framtagande av Friluftspolitisk policy, antagande av Barn- och ungdomspolitisk policy, driftssättning av gästhamnen i egen regi, stöd till civilsamhället utifrån mottagande av asylsökande samt administration av istider. Framtida organisation för skötsel av friluftslivsanläggningar, naturvårdsområden, badplatser och kulturmiljöer har under året utretts tillsammans med andra parter inom förvaltningen med målsättning att på ett bättre sätt kunna ta hand om den infrastruktur som är uppbyggd. Under året har förvaltningen även aktivt deltagit i den avslutande delen av Skärgårdsprojektets etapp 2 samt projektet High Coast Art Valley. Nämnden har utifrån översynen av fritidsgårdar i centrum utvecklat verksamheten tillsammans med medborgare och intressenter från civilsamhället i områdena Själevad, Gullänget och Sörliden-Valla samt på Sliperiet. Sliperiet har i dialog med ungdomar diskuterat förslag på verksamhetsutveckling och utifrån det har nämnden vidtagit åtgärder. På Folkets Hus Gnistan i Gullänget har nämnden utvecklat en kommunalt driven fritidsgård. Projektering av en skatepark i Lungviksparken är påbörjad. Under början av 2015 genomförs nästa upphandling med målsättning att skateparken ska kunna stå klar under hösten 2015. Projektering för byte av konstgräs på Skyttis har också påbörjats och ska genomföras i mitten på 2015. Föreningsbyrån har under 2014 handlagt bidragsärenden från 210 föreningar inom samtliga kategorier. Kommunens idrottsföreningar har under 2014 genomfört 39 315 aktiviteter för barn och ungdomar i åldrarna 7-20 år. 100 % av de korrekta bidragsansökningar som lämnats in till Föreningsbyrån har handlagts och betalats ut inom 1 månad, vilket också utlovas i det serviceåtagande som antagits av nämnden gällande föreningsbidragen. Paradiset har under året satsat på att vidareutveckla sin SPAverksamhet med två nya attraktioner, dels en vinterträdgård och dels en infinitypool. Paradiset har även under året gjort satsningar för att på sikt kunna sänka driftkostnader för ventilation, detta genom att investera i två nya fläktaggregat. I övrigt har återhållsamhet tillämpats. Nämndsresultat (Löpande prisnivå, Mkr) FRAMTIDEN UtfallBudget Utfall 201320142014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav personalkostnader 29,325,433,3 -139,9-139,2-173,5 -39,5 -39,0 -41,2 Verksamhetens nettokostnad Skattemedel -110,6 -113,8 -1140,2 110,8112,0135,8 Nämndsresultat +0,1-1,8-4,4 Nämndens totala medel vid årets början +2,7 Nämndens totala medel vid årets slut +2,9 +2,9 +1,1 +2,9 -1,5 EKONOMISKT UTFALL Avdelningens resultat för 2014 är -4,4 Mkr vilket är 2,6 Mkr sämre än budget. Verksamhetens intäkter har totalt ökat med 4 Mkr jämfört med föregående år. Hyres- och nyttjanderättsavtalet som slöts med MODO Hockey och EAB i slutet av 2013 har ökat intäkterna med 2,5 Mkr. Ersättningar för de anställda kommunikatörerna på fritidsenheten samt ersättningar för satsningar inom kulturhuvudstadsåret i Umeå uppgår till 1,5 Mkr. Kostnaderna har totalt ökat med 33,6 Mkr. Främst beror kostnadsökningen på bidragsutbetalningarna till Björna, Anundsjö och Köpmanholmen för upprustning och byggande av aktivitetshallar. Tilläggsavtalet med MODO Hockey och EAB, ökade lokalkostnader samt högre personalkostnader är också stora bidragande faktorer till kostnadsökningen. Likaså har fritidsenheten haft en större mängd reparationer och underhåll i sina idrottsanläggningar. Personalkostnaderna uppgår till 41,2 Mkr mot budgeterade 39,0 Mkr. Utfallet är en ökning med 4,5 % jämfört med föregående år. Rensat för 2014 års löneavtal på 2,9 % är det en ökning med 1,6 %. Kommunikatörerna inom asylprojektet, basutställningen Nolavonda, extra personal för både EU- och riksdagsvalet, mertidskostnader samt vikariekostnader på fritidsgårdarna förklarar kostnadsökningen på 1,6 %. Renoveringen av simhallen i Köpmanholmen startar under våren och arbetet beräknas vara klart i februari 2016. Den interna styrningen och kontrollen kommer att stärkas, dels för att öka nyttan från varje skattekrona och dels för att stärka analysen av de ekonomiska uppföljningarna. En översyn görs av personalkostnader samt planering och schemaläggning av mertidskrävande verksamheter. I samverkan med bildningsförvaltningen ska en ny biblioteksplan fastställas. Den framtida hanteringen av helhet kring och framtid för High Coast Art Valley ska utredas och detsamma gäller för ett eventuellt kulturhus vid Sliperiet. Kundundersökningar bland vuxna användare ska genomföras både på biblioteken och på museet. Nämnden kommer att utveckla en organisation för samordning av lokala trygghetsgrupper med syfte att försöka skapa bra och trygga miljöer för barn och ungdomar. För det barn- och ungdomspolitiska området kommer det att handla mycket om kompetenshöjande insatser samt implementering av barn- och ungdomskonsekvensanalys vid beredning och handläggning av ärenden. För det friluftspolitiska området finns det färdiga riktlinjer med åtgärder som ska genomföras under de närmaste åren. Arbetet med friluftspolitikens åtgärder samordnas genom kommunens naturgrupp och finansieras inom nämnden. Under året ska nämnden också förbereda sig på att ta över ansvaret för kommunens sim- och sporthallar. Paradiset kommer under året att utreda vilka konsekvenser renoveringen av befintlig simbassäng får för verksamheten och undervisningen. Vidare ska enheten utreda kostnader för att tillskapa en ny simhall samt utreda kostnader och konsekvenser av PCB-sanering av fasaden på den gamla simbassängen. Paradiset kommer under året också att fortsätta att genomföra underhåll och upprustning av sina ventilationsanläggningar för att på detta sätt sänka energiförbrukningen. Underhållsåtgärder på taket ovanför upplevelsebadet ska också genomföras. Barnpoolen Lilla Söderhavet måste kompletteras med större vattenrening för att bättre klara av besöksantalet. Verksamhetsandelar inom nämnden Förvaltningsledning och nämnd Kulturverksamhet Fritidsverksamhet Paradiset 43,4 % 12,1 % 36,7 % 7,8 % Känslighetsanalys • Förändring av personalkostnader med 1 % +/- 0,4 Mkr • Effektivisering/utökning med 1 % av skattemedel +/- 1,3 Mkr • Förändring av antal besökare på Paradiset med 5 % +/- 0,6 Mkr Utställningen Nolavonda - lustfyllt historieutforskande på Örnsköldsviks museum och konsthall. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 57 BILDNINGSNÄMND - BILDNINGSFÖRVALTNING ORDFÖRANDE BIRGITH OLSSON-JOHANSSON | FÖRVALTNINGSCHEF ASTRID TÄFVANDER Nämndens ansvarsområden omfattar förskole-, fritids-, särskole-, grundskole- och gymnasieskoleverksamhet, vuxenutbildning samt kulturskolecentrum. Nämnden har vidare ansvar för eftermiddagsverksamheten som är en del av Lagen om stöd och service (LSS). UPPFÖLJNING VERKSAMHETSSTYRNING GPS - Övergripande styrkort VISION Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka. NÄMNDSMÅL PERSPEKTIV Barn och elever ska ha rätt - att mötas av höga och positiva förväntningar - till lärmiljöer som väcker lust och intresse att lära - att lära tillsammans med andra - att vara involverad i sitt eget lärande från planering till återkoppling - till en trygg arbetsmiljö Bildningsnämndens strävansmål för all verksamhet från förskola till vuxnas utbildning är ökad måluppfyllelse och nolltolerans mot kränkande behandling. 3,6 MEDBORGARNYTTA 3,8 EFFEKTIV VERKSAMHET 3,9 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE3,9 EKONOMI I BALANS 3,5 UTVECKLING OCH FÖRNYELSE3,0 JMF M FÖREG ÅR -0,1 -0,4 +0,1 -0,1 -0,2 -0,0 FRAMGÅNGSFAKTORER 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 3,0 2.1 Utveckling av verksamhetsoch kvalitetsprocesser (30%) 4,0 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (20%) 3,9 4.1 Positivt resultat (50%) 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 4,0 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (45%) 4,2 4.2 Strategiska investeringar (20%) 4,8 3,0 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 4,0 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 3,4 4.3 God ekonomistyrning (30%) 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 3,0 4,0 3,7 5.1 Kreativ miljö (20%) 2,7 3,0 5.2 Regional utveckling (30%) 4,0 5.4 Starkt företagsklimat (25%) (På sidan 6 framgår bedömning för betyg och måluppfyllelse) 3,0 UPPFÖLJNING AV NÄMNDENS MÅL Bildningsnämndens mål skall komplettera skollagen, läroplaner och kursplaner fastlagda av staten. Nämnden har också ett uppdrag att fördela medel till kommunens skolverksamhet likväl som till privata, enskilda och kooperativa alternativ utifrån regler för Bidrag på lika villkor. Övergripande inriktningsmål är att kommunens • Barn, ungdomar och vuxenstuderande skall nå de nationella kunskapsmålen. • Skolor skall verka för att vara så attraktiva att barn och elever söker sig hit och som stimulerar familjer att flytta till eller återvända till Örnsköldsvik. Bildningsnämndens strävansmål för all verksamhet från förskola till vuxnas utbildning är ökad måluppfyllelse, samt nolltolerans mot kränkande behandling. Nämnden styr aktivt genom den utbildningspolitiska strategin och utvärderingsbara mål som nämnden formulerar i samverkan med förvaltningen. Focus i målen ligger på att varje barn/elev i Örnsköldsviks kommun har rätt: att mötas av höga och positiva förväntningar till lärmiljöer som väcker lust och intresse att lära 58 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 att lära tillsammans med andra att vara involverad i sitt eget lärande från planering till återkoppling till en trygg arbetsmiljö GPS-UPPFÖLJNING Det totala GPS-betyget ligger på samma nivå som 2013. Den största förändringen finns inom Medborgarnytta som minskat till 3,8 (2013 4,2). Det förklaras av att ökat behov av förskoleplatser inom centralorten inte klaras fullt ut. Bildningsnämndens framgångsfaktorer och dess mål, inom respektive perspektiv styrs övergripande av intentionerna i den utbildningspolitiska strategin. Fokus i denna är barns rätt att lära och utvecklas. Detta kan generellt hänföras till styrkortets nämndsmål och dessa i sin tur harmoniserar med kommunens övergripande mål. Internkontrollarbete genomförs på flera olika sätt inom förvaltningen. Det systematiska kvalitetsarbetet i hela verksamheten följer upp förvaltningens arbete utifrån skollagen, läroplaner och styrdokument. Under 2014 har förvaltningen haft tre utvalda internkontrollområden. Utvecklingsområden i verksamheten avser kartläggning och prioritering av verksamhetens aktiviteter med det systematiska kvalitetsarbetet. Under året har förvaltningen tagit fram gemensamma lägesbedömningar med syfte att skapa en bild av styrkor och utvecklingsbehov i verksamheten. Lägesbedömningarna har kompletterats med dialogsamtal med förskolechefer och rektorer för att ytterligare identifiera och prioritera insatser för att nå nämndsmålen. Vidare har processer i fastighetsfrågor varit ett utvalt internkontrollområde, där bildningsförvaltningen och konsult- och serviceförvaltningen under året arbetat tillsammans med att ta fram en handlingsplan för hur samverkan i fastighetsfrågor skall förbättras. Det tredje området har varit stöd, uppföljning och kontroll till ekonomiskt ansvariga. Under året har ekonomi- och personalavdelningarna haft avstämningar med verksamhetsansvariga. riket men för 2014 är det dock en liten försämring från 86 % till 84 % för Örnsköldsviks gymnasieskola. Här ligger nivån för riket på 87 %. För att mäta framgångsfaktorn engagerade medarbetare studeras elevernas skattade upplevelse av undervisningens kvalitet i den årliga elevenkäten. Medelvärdet för 2014 var 3,4 (2013 3,4). Elevernas skattning av undervisningens kvalitet har legat på ungefär samma nivå under de år den har mäts. Även lärare skattar upplevelsen av undervisningens kvalitet i den årliga skolutvecklingsenkäten. Medelvärdet för året är oförändrat jämfört med föregående år och ligger på 3,9. Lärarnas värde ligger något högre än elevernas. Medborgarnytta Betyget för framgångsfaktorn jämställda arbetsplatser med mångfald, är 3,9 (2013 3,4) Resultatet för alla mätområden ligger på och över godkänd nivå utom resultatet för andelen utlandsfödda. Andelen utlandsfödda av förvaltningens anställda har ökat från 4,2 % till 5,1 % men ligger fortfarande under kommunens mål. Andelen heltidsanställda ligger i stort sett på samma nivå som 2013, vilket innebär högsta betyg. Andelen män inom förvaltningen fortsätter att minska. Antalet män som söker till lärarutbildningar har under flera år minskat, men fortfarande har förvaltningen ett godkänt betyg. Betyget för framgångsfaktorn gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare har ökat från 3,8 till 4,2. Resultatet för alla mätområden ligger på och över nivån för godkänt. Andelen som haft det årliga utvecklingssamtalet har ökat till 91 %. Kvaliteten på dessa upplevdes som bra vilket gav ett betyg på 4,4. Frågor kring respekt mellan medarbetare och chef, meningsfullt arbete och kunskap om vad arbetet kräver får höga värden. Frågan om svårigheten att förena krav från olika håll, samt frågan om den anställde kan rekommendera andra arbete inom kommunen fick de lägsta värdena. Betyget för framgångsfaktorn friska medarbetare i en bra arbetsmiljö, ligger på 3,4 (2013 4,3). Resultatet för alla mätområden ligger på och över godkänd nivå. Sjukskrivningstalet har ökat från 4,4 % till 5,2 %. Ökningen har skett inom grundskolan och förskolan. Sjukskrivningstalet för förskolan ligger på 6,9 % medan grundskolan ligger på 4,8 %. Den största procentuella ökningen står grundskolan för. Under året har 67 % (2013 38 %) av de anställda inte varit sjukfrånvarande mer än 5 dagar. Förvaltningen har valt att mäta medborgarnytta utifrån vårdnadshavares och elevers perspektiv. Från och med 2013 finns resultat från en medborgarenkät om delaktighet i förskolans verksamhet som årligen besvaras av förskoleföräldrar, resultat från elevenkäten som riktar sig till samtliga elever från åk 4 t.o.m. gymnasieskolan samt skolsköterskornas hälsosamtal. För att mäta medborgarnas delaktighet och engagemang studeras andelen föräldrar som anger att de känner till läroplanens mål för förskolan och andelen föräldrar som uppger att de känner sig delaktiga i utformningen av förskolans verksamhet. Av antalet föräldrar/ vårdnadshavare som besvarat enkäten har 65 % (2013 61 %) svarat att de känner till läroplanens mål för förskolan och 63 % (2013 63 %) svarat att de känner sig delaktiga i utformningen av förskolans verksamhet. Att medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen är en viktig framgångsfaktor. I mätning över hur stor del av alla barn som erbjuds plats på förskola inom önskat datum är värdet 92 % (2013 95 %). En viktig utgångspunkt för lärande och utveckling är att må bra och trivas i skolan. Vid den årliga Hälsoenkäten som genomförs av kommunens skolsköterskor svarar barnen/eleverna på sin upplevelse kring frågeställningarna nedan. Svaren graderas i skala 1-5, där 5 är det mest positiva svaret och 1 det minst positiva svaret. Förskoleklass Arbetsro Trivsel Mår Ledsen Åk 4 Åk7 Gymnasiet Attraktiv arbetsgivare 3,83,73,73,8 4,54,54,24,0 4,54,64,54,1 3,74,54,34,0 För 2014 är det sammanlagda resultatet för all verksamhet 4,2. Inom varje verksamhet och på enskilda enheter skiljer sig resultatet, vilket leder till olika utvecklingsbehov. Inom kommunen uppger 95 % (2013 91 %) av eleverna i åk 5 och 91 % (2013 90 %) av eleverna i åk 8 att de känner sig trygga i skolan. Motsvarande nivåer för riket är 93 % för åk 5 respektive 92 % för åk 8. Effektiv verksamhet Bildningsförvaltningen jobbar för högre måluppfyllelse och följer kontinuerligt upp meritvärden och kravnivåerna i alla ämnen. Upplevelsen av undervisningen ska vara så god att möjligheterna att gå vidare i skolsystemen gynnas. Engagerade lärare ger engagerade elever. Meritvärdet för årskurs 9 är 215 (2013 207) att jämföra med riket som ligger på 215. Örnsköldsviks kommuns måluppfyllelse förbättrades för fjärde läsåret i rad. Andelen elever som nått kravnivån i alla ämnen i åk 9 var för året 85 %. 2010 var siffran 72 %. Motsvarande nivå för riket var 77 % när det gäller samtliga huvudmän och 76 % för kommunala huvudmän. För framgångsfaktorn hög tillgänglighet studeras andelen elever vid Örnsköldsviks gymnasium som når målen inom en 4-årsperiod, d.v.s. andelen som erhållit slutbetyg. Örnsköldsviks gymnasium ligger på 80 % (2013 87 %). Det kan jämföras med samtliga kommuners 74 %. Vidare mäts andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Över tiden ligger kommunen i nivå med Förstelärarna introduceras i Örnsköldsviks skolor. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 59 Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har ökat något och ligger på 1 626. Antalet visstidsanställda årsarbetare har också ökat något och kan delvis höra ihop med ökningen av sjuktalen. Medelåldern är 46,4 år, vilket är lägre än 2013. Andelen över 55 år har minskat något och är idag 28 % av de anställda. Ekonomi i balans Förvaltningens bokslut visar på ett positivt resultat på 1,6 Mkr vilket ger delbetyget 2,7 (2013 3,3) avseende positivt resultat. Den huvudsakliga förklaringen till försämringen är bemanningsökningen som skett inom grundskola/fritids. Under året har förvaltningen genomfört strategiska investeringar för 6,3 Mkr jämfört med budgeterat utrymme på 6,5 Mkr. Budgetavvikelsen på 2,5 % (2013 23,4 %) medför att betyget för strategiska investeringar blir 4,8 (2013 3,3). Under året har medel främst satsats på barn och ungas arbetsmiljö, men det har även anförskaffats utrustning till verksamheten. God ekonomistyrning betygsätts utifrån budgetavvikelse i procent av skattemedel. Resultatet för 2014 är 1,6 Mkr, d.v.s. en budgetavvikelse på -0,3 % (2013 0,3 %) vilket ger betyget 4,0 (2013 4,5). Utveckling och förnyelse Framgångsfaktorn kreativ miljö värderas utifrån nuläget och förbättring kommande år i egna kommunen. Det är en sammanställning från elevenkäten under temat kreativ miljö. Elevernas kreativitet ska tas tillvara så att utveckling och förnyelse gynnas i skolorna. Lägesbedömning görs från ett medelvärde av svaren i fyra frågeställningar från elevenkäten. Sammanlagt värde av alla frågor utgör 3,2 (2013 3,2). Strävan efter att utöka samverkan med Umeåregionen är målet för regional utveckling. I nuläget har förvaltningen ett antal gemensamma projekt med Umeåregionen, t.ex. Alneskolans projekt Ipadsatsning. En naturlig del av undervisningen är att eleverna erbjuds möjlighet att arbeta med miljöns betydelse för vår framtid. I elevenkäten finns en fråga (vi får ofta diskutera och lära oss om miljöns betydelse för vår framtid) som tar upp arbetet och medvetenheten kring det hållbara samhället kopplat till kommunens miljö- och energisstrategi. Resultatet på 3,4 är en förbättring (2013 2,9) men fortsatt behov av förbättring finns. Arbetet med att öka kunskaper om arbetsmarknaden är viktig för att elever ska kunna göra mer medvetna val inför kommande studier eller arbete. Projektet Destination jobb, som nyligen startats, avser inspirationsföreläsningar om arbetsmarknadskunskap för ungdomar. Förvaltningen mäter starkt företagsklimat genom att följa hur processen i Destination jobb utvecklar sig. VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅRETS VERKSAMHET Det viktiga systematiska kvalitetsarbetet har haft stort fokus under året. Exempel på det är arbetet med Bedömning för lärandet, formativt lärande och kollegestöd. En central del i arbetet är verka för likvärdighet så att alla individer får bra möjligheter att utvecklas. Den pedagogiska utvecklingen av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) fortsätter enligt den digitala planen. Syftet är att vidareutveckla kunskapsutvecklingen. Inom gymnasiet har nu alla elever tillgång till läsplatta och även inom grundskolan och förskolan fortsätter processen. Tillgång och status på lokaler är en faktor av stor betydelse för verksamheten. Under året har en plan för lokalförsörjningen tagits fram. Lokalförsörjningen består av både långsiktiga och kortsiktiga aspekter. Inom kommunens centrala områden har behovet av platser inom för- och grundskola ökat kraftigt. För att möta det planeras för den långsiktiga lokalförsörjningen. Åtgärd för att möta behoven i ett kortare perspektiv är anförskaffning av paviljonger. Gymnasiets byggprogram fick under slutet av året tillgång till kompletterande lokaler vid Floragränd. 60 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 Hanteringen av barn och elever som är asylsökande medför nya utmaningar att hantera. En del av utmaningarna för verksamheten är att när asylsökanden får permanenta uppehållstillstånd så flyttar de ofta till mer central belägna områden vilket medför omställningsbehov inom verksamheten. Under året har antalet asylsökande ungdomar som började studera på gymnasiets språkintroduktion ökat. Förskolan har under året slutfört arbetet med att utarbeta ett funktionsprogram. Syftet är att beskriva en standard för förskolors utformande och behov av funktioner. Målet är att funktionsprogrammet ska bidra till en ökad likvärdighet för arbetet med barns lärande och utveckling. Närvarosystemet Tempus är infört på förskolan. Det möjliggör att man snabbt och enkelt får bra överblick över närvaron, vilket underlättar verksamhetsplaneringen. Som en del av kommunens satsning att arbeta enligt LEAN-modellen så har förskolan med framgång börjat jobba med förbättringstavlor. Inom grundskolan har arbetsmiljön för lärarna haft ett fortsatt stort fokus under året och en av delarna i detta är hantering av de fackliga synpunkter som finns. Vuxenutbildningens verksamhet har under året utökats. Exempel på det är ökad modersmålsundervisning och Svenska för invandrare. Kulturskolan har nått ut till mer än 5000 ungdomar inom musik, dans, sång, ensemble, teater och film. Nämndsresultat (Löpande prisnivå, Mkr) UtfallBudget Utfall 201320142014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav personalkostnader 88,791,599,6 -1 127,5 -1 184,4 -1 200,1 -739,2 -770,9 -772,9 Verksamhetens nettokostnad Skattemedel -1 038,8 1 046,7 Nämndsresultat -1 092,9 1 097,9 -1 100,5 1 102,1 +8,0+5,0+1,6 Nämndens totala medel vid årets början -24,5 Nämndens totala medel vid årets slut -16,6 -16,6 -11,6 -16,6 -15,0 EKONOMISKT UTFALL Förvaltningens totala utfall för 2014 är +1,6 Mkr. I jämförelse med resultatet 2013 på +8,0 Mkr så är resultatet 6,4 Mkr sämre. Intäkterna visar en ökning mellan åren på 10,9 Mkr, och den största delen av ökningen kommer från statsbidrag. Statsbidraget för utökningen av förstelärare innebär en utökning av intäkterna med 2,6 Mkr. Asylmottagningen har ökat under 2014 och intäkterna från Migrationsverket har höjts med 5 Mkr. Resterande intäktsökning kommer av avgifter inom förskola och fritidshem. Kostnaderna har ökat med 6 % jämfört med föregående år. De huvudsakliga förklaringarna är personalkostnader och ökade kostnader från kostenheten. De ökade kostnaderna från kostenheten är 33 Mkr och avser en budgetteknisk omfördelning mellan förvaltningarna. Personalkostnaderna har ökat med nästan 34 Mkr jämfört med 2013. Den största delen av ökningen förklaras av löneavtalet med 21 Mkr. Kostnaderna för sjuklöner har stigit med 1,2 Mkr mellan åren. Satsningen på förstelärare har gett utökade lönekostnader med 2,6 Mkr. De sänkta sociala avgifterna för personer under 26 år har gett en kostnadsminskning mellan åren med 3,2 Mkr. Nyttjandet av handlingsplanen för att motverka uppsägningar har använts för 5 st (2013 26 st) vilket medfört kostnader på 1,2 Mkr (2013 4,7 Mkr). Resterande kostnadsökning på 15,3 Mkr består av en volymökning. Ökningen finns främst inom grundskolan med ca 24 årsarbetare. Barn och elevökningar medför ökning av ca 11 årsarbetare. Utöver det har utökning skett för utökad asylmottagning och fler elever med behov av särskilt stöd. Fritids har också ökat med ca 5 årsarbetare vilket grundar sig på fler elever på fritids. Gymnasiet har i arbetet med att anpassa organisationen minskat lönekostnaderna med ca 1,6 Mkr. I budget för 2014 hade nämnden ett resultatmål på 5 Mkr. Årets resultat på 1,6 Mkr är således 3,4 Mkr sämre än budget. Förskolan redovisar ett positivt resultat mot budget med 0,6 Mkr (2013 1,0 Mkr). Grundskola/fritids har ett positivt resultat på 0,3 Mkr (2013 7,5 Mkr). Grundskolan/fritids försämring mellan åren beror på högre bemanning för att möta behov utifrån fler barn och elever samt större behov av särskilt stöd. Gymnasieskolan redovisar 2014 ett underskott på nära 5 Mkr (2013 -10 Mkr). Gymnasiets ekonomiska problematik beror huvudsakligen på att elevunderlaget under en lägre tid blivit mindre. Jämfört med hösten 2010 har elevantalet minskat med ca 400 elever. Årets arbete med att se över organisationen och utbudet av inriktningar och program samt att arbeta med samläsning och optimering av gruppstorlekar, tillsammans med ekonomisk medvetenhet och återhållsamhet, har dock bidragit till en förbättring av resultatet jämfört med föregående år. Vuxenutbildningen har ett positivt resultat på 0,8 Mkr (2013 3,3 Mkr). Bemanning och tillgång på personal är en frågeställning som sannolikt blir allt mer betydande i framtiden. Det finns idag vissa problem med att bemanna till en del geografiska områden samt till vissa ämnen. Ekonomi i balans kommer fortsatt ha stort fokus. Viktiga delar i det är att ha kontroll på utvecklingen av kostnadsmassan samt att analysera så att förvaltningens tillgängliga ekonomiska resurser fördelas klokt och används på effektivt sätt. Syftet är att sträva mot likvärdighet inom verksamheten, samt att hantera förändringar i resursbehov. Exempel på förändringar är ökat antal barn i behov av särskilt stöd, lokalkostnader, IKT-kostnader och kostnader som följer med ökat antal asylsökande. Verksamhetsandelar inom nämnden FRAMTIDEN Under 2015 kommer utvärdering ske av den nya organisationen som infördes 2013. Syfte med den nya organisationen var att arbeta för en gemensam förvaltning med likvärdiga verksamheter och kvalité, ge bättre service till de som nyttjar förvaltningens tjänster samt ge bättre service till medarbetare och chefer. Arbetet med att säkerställa god arbetsmiljö för medarbetare och chefer kommer fortsätta. Vid identifierade behov kommer selektiva insatser göras på såväl grupp- som individnivå för att förbättra den psykosociala arbetsmiljö. Det mest angelägna för förvaltningen är att fortsätta arbetet med utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser. Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmanna- och skolnivå ska utvecklas så att alla skolor, förskolor och fritidshem ska fungera bra. Generellt handlar det om att utveckla förutsättningarna för att de dagliga mötena mellan barn/elever och pedagogisk personal skall bli bra. Exempel på pågående processer är formativt lärande, kollegiestöd och utveckling av användningen av modern teknik. Antalet asylsökanden antas fortsätta öka. Det ställer krav på anpassning av verksamheterna. Lokalförsörjningen kommer fortsätta att vara en central fråga. Befolkningsutvecklingen fortsätter att gå mot ökningar inom kommunens centrala områden och minskningar inom de yttre områdena. Detta medför behov av strukturella förändringar av förvaltningens lokaler. Förvaltningsledning och nämnd Förskola Grundskola och fritids Gymnasieskola Vuxnas utbildning 33,7 % 19,5 % 32,3 % 11,5 % 3,0 % Känslighetsanalys • • • • Förändring av personalkostnader med 1 % Effektivisering/utökning med 1 % av skattemedel Förändring med 100 elever i grundskola Förändring med 1 barn per pedagog i förskola +/- 7,7 Mkr +/- 11,0 Mkr +/- 5,1 Mkr +/- 13,2 Mkr Förskolans dag firades på många håll. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 61 OMSORGSNÄMND/HUMANISTISK NÄMND - VÄLFÄRDSFÖRVALTNING ORDFÖRANDE OMSORGSNÄMND ANNA-BELLE STRÖMBERG | ORDFÖRANDE HUMANISTISK NÄMND JAN-OLOV HÄGGSTRÖM FÖRVALTNINGSCHEF KATARINA JENSSTAD Välfärdsförvaltningen består av sju verksamhetsområden; social utredning, socialt stöd, arbetsmarknad/sysselsättning, ordinärt boende, särskilt boende, LSS-verksamhet och utveckling/internt stöd. Förvaltningen har cirka 2 500 anställda. Verksamheterna är indelade under två nämnder, omsorgsnämnd och humanistisk nämnd. UPPFÖLJNING VERKSAMHETSSTYRNING GPS - Övergripande styrkort VISION Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka. NÄMNDSMÅL Vi ger människor insatser utifrån deras behov. Vi samverkar för att förbättra förutsättningarna för människors fysiska, psykiska och sociala hälsa. Vi underlättar människors möjlighet att vara delaktiga i samhällslivet. Vi förebygger och samverkar för att stärka människors förmåga att göra goda val. Vi tillvaratar anställdas kompetens och skapar attraktiva arbetsmiljöer. Vi gör rätt saker på rätt sätt för dem som verksamheten är till för. PERSPEKTIV 3,5 MEDBORGARNYTTA 3,8 EFFEKTIV VERKSAMHET 4,1 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE3,2 EKONOMI I BALANS 2,5 UTVECKLING OCH FÖRNYELSE3,8 JMF M FÖREG ÅR +0,3 +0,9 +0,5 +0,2 -0,3 -0,1 FRAMGÅNGSFAKTORER 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 3,6 2.1 Utveckling av verksamhetsoch kvalitetsprocesser (30%) 4,1 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (20%) 3,0 4.1 Positivt resultat (50%) 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen 3,9 (40%) 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 4.2 Strategiska investeringar (20%) 3,9 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (45%) 4,0 3,8 4,0 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 3,8 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 4,3 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 2,2 4.3 God ekonomistyrning (30%) 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 3,9 5.1 Kreativ miljö (20%) 2,0 4,0 5.2 Regional utveckling (30%) 2,5 5.4 Starkt företagsklimat (25%) (På sidan 6 framgår bedömning för betyg och måluppfyllelse) 3,1 UPPFÖLJNING AV NÄMNDENS MÅL Måluppfyllelsen av nämndernas mål grundar sig på nationella mätningar eller mätningar gjorda i länet eller kommunen. Vi ger människor insatser utifrån deras behov Vi samverkar för att förbättra förutsättningarna för människors fysiska, psykiska och sociala hälsa Vi underlättar människors möjlighet att vara delaktiga i samhällslivet Vi förebygger och samverkar för att stärka människors förmåga att göra goda val Vi tillvaratar anställdas kompetens och skapar attraktiva arbetsmiljöer Vi gör rätt saker på rätt sätt för dem som verksamheten är till för. GPS-UPPFÖLJNING Mätningar av effekter av utfört arbete har genomförts med utgångspunkt i nämndernas resultatmått. 62 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 Medborgarnytta Perspektivets resultat är 3,8, en förbättring från föregående års betyg om 2,8. Arbetet i genomförandeplaneringsprocessen har stått i fokus under året och egenkontroll av det arbetet förväntas bidra till att resultatmåttets betyg ökar på sikt. Resultatet för framgångsfaktorn medborgarna ska känna delaktighet och engagemang är 3,6 vilket är 0,4 under målvärdet 4. Det är främst resultaten när det gäller möjligheten att påverka tider inom särskilt boende och hemtjänst samt möjligheten att lämna in synpunkter/klagomål inom hemtjänsten som bidragit till avvikelsen från målvärdet. Särskilt boende ligger enligt den senaste Öppna jämförelsen över medelvärdet för riket gällande att hänsyn tas till brukarnas åsikter och önskemål. Avdelningen har arbetat med att öka delaktigheten genom att införa brukarråd i boendena samt arrangerat anhörigträffar under året där brukare och närstående deltagit. Ordinärt boende har ett bra resultat i fråga om att hänsyn tas till åsikter och önskemål, 86 % av brukarna uppger att de är nöjda. Arbetet inom avdelningen med att öka möjligheten att framföra åsikter med mera fortsätter. Enligt den senaste brukarundersökningen ligger Örnsköldsvik bättre till än länet i övrigt i frågor som rör delaktighet och inflytande inom LSS-boende (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Det gör även gruppverksamheter inom daglig verksamhet. Betyget för framgångsfaktorn medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen är 3,9. Båda resultatmåtten som betyget baseras på, ökad upplevelse av gott bemötande (3,5) och ökad upplevelse av nöjdhet (4,2), ligger över respektive målvärde som är 3. Särskilt boende ligger beträffande bemötande, enligt den senaste Öppna jämförelsen, över medelvärdet i riket. Inom ordinärt boende har bemötandet enligt den senaste Öppna jämförelsen förbättrats från 75 % till 77 %. Avdelningarna arbetar vidare med att implementera äldreomsorgens nationella värdegrund och kommunens värdeord. Samtliga enhetschefer inom båda avdelningarna har genomgått Socialstyrelsens webbutbildning Äldreomsorgens nationella värdegrund. Åtta enhetschefer har under året examinerats i Socialstyrelsens basutbildning Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden som är en nationell ledarskapsutbildning om 30 högskolepoäng. Enligt senaste brukarundersökningen ligger Örnsköldsvik på samma nivå som övriga länet när det gäller ett respektfullt bemötande inom LSS-boende. Inom särskilt boende redovisas ett positivt resultat gällande nöjdhet. Nöjdheten med de aktiviteter som erbjuds är också bättre än riket i snitt även om den försämrats från tidigare mätning. Inom ordinärt boende visar den senaste Öppna jämförelsen ett bra resultat i fråga om nöjdhet i hemtjänsten i sin helhet. Framgångsfaktorn medborgarna ska uppleva trygghets resultat är 3,8. Resultatmåttet ökad upplevelse av trygghet ligger på 3,7 mot målvärde 4. Resultatmåttet ökad patientsäkerhet har uppnått målvärdet 4. Det är främst resultaten när det gäller upplevelsen av trygghet inom särskilt boende och ordinärt boende som bidragit till ett något lägre resultat. Inom särskilt boende och ordinärt boende visar Öppna jämförelsen att brukarnas upplevelse av att personalen har tillräckligt med tid att utföra arbetet ligger i nivå med riket i snitt. Inom daglig verksamhet, gruppverksamhet respektive HABplatser, uppger de flesta att de känner sig trygga på jobbet. 87 % respektive 91 % uppger att de vet vem de ska prata med om något är dåligt och 84 % respektive 77 % uppger att de får hjälp när de behöver det. Andelen ungdomar, där behov av stöd inte återaktualiserats ett år efter insats är 72 %, vilket är lägre än medelvärdet i riket som är 80 %. Att minska väntetider från inledd utredning till en första kontakt med socialsekreterare bidrar till att motivation för förändring bättre kan tillvaratas. I arbetet med att minska väntetider till dess att en utredning påbörjas har en händelseanalys genomförts och utifrån den finns en handlingsplan med åtgärder, tidplan och uppföljningsmetod. Registrering av förebyggande åtgärder vid risk för fall, trycksår och undernäring har i hög grad ökat inom särskilt boende. Ett systematiskt arbete pågår vid alla enheter för att riskbedöma och utforma individuella planer med förebyggande åtgärder. När det gäller risk för nedsatt munhälsa har förbättringsarbete pågått under året. Förebyggande arbete med att upprätta individuella planer utifrån genomförda riskbedömningar fortsätter vid alla enheter. än målvärdet. Resultaten när det gäller serviceutbud och möjligheten att komma utomhus inom särskilt boende har bidragit till ett något lägre resultat. 57 % tycker att det finns goda möjligheter att få vistas utomhus och 66 % tycker att serviceutbudet är tillfredställande. Handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök är längre än medelvärdet i landet och var vid senaste mätningen 29 dagar mot medelvärdet om 13 dagar för riket. Förbättrade handläggningsrutiner har tagits fram. Arbetet med förvaltningens webbutvecklingsplan för intranätet har pågått under året med syfte att öka tillgängligheten till information med mera. Betyget för handikappomsorg i SKL:s årliga undersökning Information för alla har ökat från 69 % till 72 % vilket ligger högt över medelvärdet i riket om 63 %. Framgångsfaktorn engagerade medarbetares resultat är 4,3. Resultatmåttet ökat ledarengagemang ligger på målvärdet 4,4 och resultatmåttet ökat medarbetarengagemang ligger på 4,1. Arbete för att tydliggöra chefsuppdraget har genomförts under året. Även kommunens chefskriterier och ledningskontrakt har presenterats och diskuterats med välfärdsförvaltningens chefer. Attraktiv arbetsgivare Nämndernas samlade betyg som attraktiv arbetsgivare är 3,2. Som helhet har nämnderna ökat sitt betyg jämfört med utfallet 2013 då det samlade betyget var 2,9. Ökningen finns inom framgångsfaktorerna gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare samt friska medarbetare i en bra arbetsmiljö. Effektiv verksamhet Perspektivets resultat är 4,1, ett förbättrat betyg från 2013 med 0,5. Inom detta perspektiv har det skett en positiv utveckling gällande kontinuiteten i insatsernas utförande och ledarengagemanget. Resultatet för framgångsfaktor utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser är 4,1. Resultatmåttet ökad kontinuitet i insatsernas utförande ligger på målvärdet 3,5, en ökning med 0,5 från föregående år. Personkontinuitet inom ordinärt boende har förbättrats från 15 till 14 vårdare i genomsnitt som besöker en brukare under en 14-dagarsperiod. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet på 14 vårdare enligt mätningar i Kommunens kvalitet i korthet. Personkontinuiteten inom särskilt boende har förbättrats från 13,9 till 12 vårdare i genomsnitt. Betyget 3,9 för framgångsfaktorn hög tillgänglighet är 0,1 lägre Ett projekt med terapi- och vårdhundar har bidragit till nytta och glädje inom äldreomsorgen. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 63 Jämställda arbetsplatser med mångfald har ett samlat betyg på 3,0. Förvaltningen har förändrat betyget från 2013 mycket marginellt. De positiva förändringar som ändå skett under 2014 är att både andelen män och utlandsfödda har ökat. Förvaltningen har något förbättrat resultat vad gäller att öka andelen heltider. 51 % av medarbetarna har en sysselsättningsgrad på 100 % mot föregående år då siffran var 50,5 % Medelsysselsättningsgraden för vårdare inklusive kväll- och nattarbetare ligger på samma nivå som föregående år, 87 %. Framgångsfaktorn gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare har ett samlat betyg på 4,0. Betyget är betydligt högre än föregående år. Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten ökade 2014 till 79,5%. Resultatet i medarbetarenkäten då det gäller att ha kännedom om verksamhetens mål, veta vad som förväntas, kommunikation och information samt att känna sig delaktiga i målen är höga. Förvaltningen har en stor spännvidd av medarbetare med skiftande kompetenser och yrkesområden. Detta gör förvaltningens utbildningskalender, där medarbetarna kan boka in sig på utbildningar, till ett viktigt verktyg för att öka kompetensen bland medarbetare. Andelen utvecklingssamtal har ökat, vilket gör att förvaltningen nu i det närmaste ligger på betyget godkänt. Hållbart medarbetarengagemang är viktiga frågor där det syns en svag nedgång i resultatet. Ledarutveckling har varit ett av fokusområdena, t.ex. LEAN, förändringsledning, traineeprogram och systematiska PRIO-dagar. Alla satsningar har lett till en liten ökning av ledarskapsindex från 4,23 till 4,25, ett mycket gott betyg. Betyget för friska medarbetare i en bra arbetsmiljö om 2,2 har ökat något sedan 2013. Andelen korttids- och långtidssjukskrivningar i förvaltningen har minskat. Sjukfrånvaron i procent av arbetstid har minskat med 0,4 procentenheter. Sjukfrånvaron minskar mest inom åldersgruppen 30-49 år för både kvinnor och män. Den minskade sjukfrånvaron speglar sig även i frisktalet som har ökat något. Förvaltningen har via en handlingsplan med företagshälsovården satsat på fler förebyggande åtgärder på både grupp- och individnivå. Förvaltningen har markant ökat sina förebyggande åtgärder och ligger nu på samma nivå som rehabiliteringsinsatser. Förvaltningen Fest på äldreboende under seniorveckan 2014. 64 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 har en hög andel hälsoinspiratörer som stöd med att arbeta hälsofrämjande på arbetsplatserna. Indexen medarbetarskap, medskapande och betydelsefullhet har i stort sett inte ändrats alls utan ligger fortfarande på betyget godkänt. Däremot har andelen som motionerar 3 ggr/v ökat. Förvaltningen har 2 396 tillsvidareanställda och 167 visstidsanställda. Antalet kvinnor är 2143 och antalet män är 253. Den totala medelåldern är 44,9 år. Ekonomi i balans Totalbetyget i perspektivet ekonomi i balans är 2,5 att jämföra med föregående års betyg om 2,8. Framgångsfaktorn positivt resultat ligger kvar med samma betyg om 2,0. Strategiska investeringar försämras från 4,8 till 3,8. Förvaltningen har precis som 2013 haft en investeringsbudget om 2,0 Mkr och avvikelsen mot budget är större 2014 och 2013 vilket genererar betygssänkningen. God ekonomistyrning försämras från 2,7 till 2,5. Avvikelsen från resultatmålet om +1,0 Mkr är -18,2 Mkr att jämföra mot föregående års avvikelse om -14,2 Mkr. Utveckling och förnyelse Perspektivets resultat är 3,8, samma betyg som 2013. Välfärdsförvaltningen samarbetar på bred front för att utveckla verksamheten. Betyget för kreativ miljö ligger på målvärdet 4 och baseras på resultatmåttet ökad samverkan mellan välfärdsförvaltningen och kommunens övriga förvaltningar. Välfärdsförvaltningen samverkar med samtliga förvaltningar för att uppnå ökad medborgarnytta och en effektiv verksamhet. En prioriterad målgrupp inom förvaltningen är barn och unga. För att kunna planera verksamheterna, förbättra samordningen och fördela resurser har ett gemensamt arbete med representanter från välfärds-, bildnings-, samhällsbyggnads- och kommunledningsförvaltningen genomförts för att kartlägga helhetsbilden för området trygga barn och unga. Inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden samt LSS-boendena är trivsamheten utomhus ett viktigt område. Frågan har aktualiserats i och med arbetet med LONA projektet Kunskap och känsla i närnatur. Resultat från Öppna jämförelsen visar också att nöjdheten med de aktiviteter som erbjuds är bättre än riket i snitt. Framgångsfaktorn regional utvecklings resultat är 4,0 mot målvärdet 3 och baseras på resultatmåttet ökad samverkan med aktörer inom Umeåregionen. Välfärdsförvaltningens tre områden där samverkansmöjlighet med Umeåregionen ska undersökas eller har startat är E-hälsofrågor, barn och unga samt kvalitetsarbete. IT-strategi har jobbat aktivt i samverkan med representanter från Umeåregionen för välfärdsförvaltningens del gällande E-hälsofrågor. Under 2014 har socialt stöd samverkat inom Umeåregionen genom fältverksamheten. Socialt ansvarig samordnare, medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering har samverkat med sina motsvarigheter inom Umeåregionen. Integrationsenheten samarbetar på lednings- och handläggarnivå med Umeåregionen och en samverkan har även inletts med utgångspunkt i den planerade integrationspolicyn som det arbetas med kommunövergripande. Betyget för attraktivare och mer hållbar livsmiljö är 3,9 och baseras på resultatmåtten ökat stöd till prioriterade målgrupper, ökad andel trygga barn och unga och ökad miljömedvetenhet bland dem som arbetar i välfärdsförvaltningen och de som deltar eller på annat sätt berörs av välfärdsförvaltningens verksamheter. Detta är ett bra resultat med tanke på välfärdsförvaltningens utmaning 2014 att bidra till hållbar utveckling, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Inom social utredning är den prioriterade målgruppen barn och unga i behov av stöd samt ungdomar och invandrare i behov av sysselsättning för att nå egen försörjning. Social utredning har under 2014 fortsatt samarbetet med socialt stöd för att komma in med tidiga insatser, utvecklat arbetet med Signs of Safety, implementerat bedömningsinstrument inom området våld, utvecklat samarbetet med bildningsförvaltningen, planerat för utveckling av uppföljning på gruppnivå inom området placerade barn samt fortsatt och utvecklat samarbetet med arbetsmarknadsavdelningen. Planerade aktiviteter inom dessa områden har genomförts under året. Unga vuxna 16-30 år, män 30-45 år, invandrarkvinnor och föräldrar från andra länder är prioriterade målgrupper inom arbetsmarknad och integration. För att utveckla samverkan för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för såväl ungdomar som för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden har ett verksamhetsnära utvecklingsarbete startat under hösten 2014. Representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, försörjningsstödsenheten och arbetsmarknadsenheten träffas regelbundet för att utforma och implementera en arbetsmodell i syfte att öka människors möjlighet till självförsörjning. Framgångsfaktorn starkt företagsklimats betyg är 3,1 och baseras på resultatmåttet ökad samverkan mellan välfärdsförvaltningen och lokala företag/organisationer. Välfärdsförvaltningen samverkar med brukarråd, andra myndigheter, intresseorganisationer, föreningar, studieförbund, kyrkor och samfund. Samverkan kan utvecklas vidare genom att exempelvis skapa mötesforum för att få till en kontinuerlig dialog och ökat brukarinflytande. Kommunförbundet Västernorrland arbetar tillsammans med landstinget för att utöka brukar-medverkan i verksamhetsutvecklingen inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens område. Det syftar till att brukaren ska involveras mer tydligt och bli delaktig i såväl det enskilda ärendet som i utformningen av insatsgivande verksamheter. Lokala dokumenterade överenskommelser har tagits fram under året inom flera områden. Under det andra tertialet påbörjades arbetet med en lokal rutin för missbruks- och beroendevård, arbete med Samordnad individuell planering (SIP) och arbete med Kommunalt aktivitetsansvar. Formerna för SIP har utvecklats under året i samarbete med landstingets verksamheter på orten. En gemensam hemsida finns i kommunens hemsidesstruktur. Förvaltningen har deltagit i att ta fram en idé på hur kommunens aktivitetsansvar för ungdomar från och med den 1 januari 2015 ska formas, ett angeläget arbete eftersom det är viktigt att skolungdomar ges förutsättningar att kunna fullfölja gymnasiestudier. För övrigt har statens PRIOsatsning för psykisk hälsa resulterat i handlingsplaner för att utveckla det dagliga arbetet inom detta område. O M SO R G S NÄ M ND VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅRETS VERKSAMHET Under 2014 fattades ett antal stora strategiska beslut kopplade till den lokalförsörjningsplan som framtagits för äldreomsorgen. Ett nytt boende med 90 platser ska uppföras i Själevad, samtidigt beslutades också att servicehuset Sundhem avvecklas och säljs som trygghetsboende. I samband med detta tillskapades ett funktionsprogram för Nybygget i Själevad som också ska ligga till grund för framtida byggnationer med stor delaktighet från verksamheten, intresse- och brukarorganisationer samt fackliga organisationer. Fokus inom hemtjänsten har legat på införandet av mobilitet, ett projekt i tre delar som går ut på nyckelfri hemtjänst, mobiltelefon som arbetsverktyg och dokumentation vid källan som kommer ge högre kvalitet och tryggare hemtjänst. Från februari månad togs hemsjukvården över från landstinget, ett övertagande som inneburit att hitta nya arbetssätt och samarbetsformer i en ny organisation hela tiden med brukarens bästa i fokus. LSS-verksamheterna blev fr.o.m. 1/1 2014 organiserade i en avdelning. Avdelningschef rekryterades under våren och tillträdde i augusti. Under året har arbetet fortsatt med den strategiplan som ska ligga till grund för kommande års arbete inom boendeenheterna och inom daglig verksamhet. Även dessa verksamheter integreras i den lokalförsörjningsplan som utarbetats för omsorgsnämndens verksamheter och som slutligen ska vara en strategisk plan för hela förvaltningen. EKONOMISKT UTFALL Nämndsresultat UtfallBudget Utfall 2013 20142014 (Löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav personalkostnader 215,5 -1 092,6 -856,1 Verksamhetens nettokostnad Skattemedel 209,7 -1 179,8 -906,3 209,0 -1 197,4 -912,3 -877,0 -970,2 -988,5 867,9 970,2970,0 Nämndsresultat -9,2 Nämndens totala medel vid årets början Nämndens totala medel vid årets slut +1,6 -7,5 0-18,5 -7,5 -7,5 -7,5 26,0 Omsorgsnämndens resultat för 2014 är -18,5 Mkr mot skattemedel. Det är en försämring mot föregående år på 9,3 Mkr. Intäkterna minskar jämfört med föregående år. Försäkringskassan har under 2014 fortsatt varit striktare i sina bedömningar och antalet beviljade timmar inom personlig assistans LASS (Lagen om Assistansersättning) har minskat från 2013 med 30 625 timmar vilket är orsaken till intäktsminskningen. Kostnaderna är 104,8 Mkr högre än föregående år vilket främst beror på övertagande av LSS-verksamhet och träffpunkter från humanistiska nämnden och verksamheten för hemsjukvård som övertogs från landstinget i februari 2014. Det är även en ökning i kostnader för köp av verksamhet hänförlig till ökning av timmar inom personlig assistans LSS med 11 425 timmar. Utökningen i timmar är i form av privata utförare varför kostnaden för köpt verksamhet ökar. Personalkostnadsökningen mellan åren består även den till största del av övertagen verksamhet från humanistiska nämnden och hemsjukvården, 4,8 % av den totala ökningen om 6,6 %. Löneavtalseffekten ligger för 2014 på 2,9 %, effekt av sänkt PO för unga upp till 26 år gav en kostnadsminskning på 1,6 % vilket motsvarar 14,4 Mkr. Det är även en marginell minskning av sjuklönekostnaderna om 0,4 Mkr. Kostnaden för obekväm arbetstid ökar mellan åren med 4,1 Mkr motsvarande 0,5 %. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 65 Personalkostnaderna inom personlig assistans minskar utifrån minskat antal timmar men inte i samma omfattning som intäkterna minskat. Det beror på kostnader för personal som är fast anställda som inte kunnat flyttas till nya ärenden/verksamheter i den takt timmarna minskat. Minskningen med 7,0 Mkr från föregående år motsvarar ca. 14 årsarbetare. Personalkostnaderna inom daglig verksamhet och LSS ökar med ungefär 4,8 Mkr efter effekten av övertagen verksamhet rensats. Ökningen beror främst på att boendet Järvhaga startades upp under året. Mot budget är det dock en positiv avvikelse då Järvhaga successivt bemannats upp under året. Personalkostnaderna för hemtjänsten ökar med 6,3 Mkr med hänsyn till löneavtalet och effekten av PO för unga. Det beror främst på att antal beviljade timmar har ökat med 10 245 timmar jämfört med 2013. Detta beror främst på en ökning i beviljade timmar per person och inte en ökning i antal personer som får beslut. En annan orsak till kostnadsökningen är dubbelbemanning och hälso- och sjukvårdsinsatser. Även svårigheter att hitta vikarier har medfört högre kostnader då övertidsersättningen ökat med 1,2 Mkr mellan 2013 och 2014. Personalkostnaderna inom särskilt boende har minskat med 0,9 Mkr efter hänsyn tagits till effekten av löneavtalet och PO för unga. Främst är det ett resultat av arbetet med den åtgärdsplan som tagits fram under året där chefer gått igenom schemaläggning och bemanning och allt eftersom har kostnaderna för bemanning sjunkit. Effekten av arbetet kring bemanning har dock motverkats av ett fåtal enheter som haft specialärenden som krävt extrabemanning under hela året. FRAMTIDEN Nämnden kommer fortsatt att se ökade behov, demografiutvecklingen innebär en markant ökning av antalet individer över 80 år. Strategisk lokalförsörjningsplan finns framtagen men nu kommer nästa stora strategiska arbete, hur attraheras arbetskraft till verksamheterna? Ytterligare arbete planeras med förbättring i systematisk uppföljning så att det säkerställs att rätt saker görs på rätt sätt så effektivt som möjligt. Första stegen mot en mer IT-baserad verksamhet har tagits under året men det är nödvändigt att fortsätta följa utvecklingen av IT-verktyg i syfte att effektivisera och underlätta för såväl brukare som medarbetare. HUMANISTISK NÄMND VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅRETS VERKSAMHET Under 2014 har arbetet fortsatt med hur processen kring placeringar i familjehem och HVB-hem ska fungera. Verksamheten har omorganiserats under början av 2014 med en specifik placeringsgrupp för att skapa bättre förutsättningar för individerna. Den här översynen har inneburit att många placeringar har avslutats, och framför allt att placeringar har skett i större utsträckning i familjehem istället för HVB-hem. Detta har även förstärkts med ett nytt arbetsätt i form av Multisystemisk terapi (MST) som startades i april 2014 och under året har 12 ärenden passerat teamet. Utvärderingarna som genomförts har visat på mycket goda resultat och teamet har även nationellt legat i framkant gällande kunskap, genomförande och utveckling i jämförelse med andra MST-team i landet. Utökad flyktingmottagning har gjort att en utökning av verksamheterna både inom integrationsenheten och boende för ensamkommande varit nödvändig. Ett nytt boende för ensamkommande flickor öppnades under början av hösten. Under året har det också blivit allt större bekymmer för de som själva inte klarar att etablera sig på bostadsmarknaden och hänvisas till försörjningsstöd för att få övergångskontrakt främst för att det blir allt svårare att hitta bostäder. Även inom denna nämnd kommer delar av verksamhet att integreras i den strategiska lokalförsörjningsplan som är under framtagande. Ett länsövergripande arbete har startats gällande hedersrelaterat våld där avdelningen socialt stöd ansvarar för det fortsatta arbetet för att ta fram gemensamma riktlinjer för länet. Verksamheterna har under året upplevt allt större bekymmer med rekrytering av socialsekreterare en fråga som måste vara i fokus framöver för att säkra trygghet och rättssäkerhet i verksamheterna. EKONOMISKT UTFALL Nämndsresultat (Löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetsandelar inom nämnden Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav personalkostnader UtfallBudget Utfall 201320142014 56,949,558,7 -301,0-267,3-276,9 -180,3 -158,7 -155,4 Verksamhetens nettokostnad -244,1-217,8-218,1 Skattemedel 239,5218,8219,4 Nämndsresultat -4,5+1,0+1,3 Nämndens totala medel vid årets början -7,5 Nämndens totala medel vid årets slut -12,0 Nämnd Utveckling och internt stöd Ordinärt boende LSS-verksamhet Särskilt boende 1,2 % 3,9 % 24,5 % 21,1 % 49,3 % Känslighetsanalys • • • • • Förändring av personalkostnader med 1 % Effektivisering/utökning med 1 % av skattemedel Förändring av personaltäthet med 0,01 årsarbetare Förändring med 1000 timmar hemtjänst Förändring med 1 ärende personlig assistans LSS 66 +/- 9,1 Mkr +/- 9,7 Mkr +/- 3,0 Mkr +/- 0,4 Mkr +/- 0,6 Mkr Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 -12,0 -11,0 -12,0 -10,7 Resultatet för humanistiska nämnden är +1,3 Mkr, 0,3 Mkr bättre än årets resultatmål om +1,0 Mkr och en förbättring från föregående år om 5,8 Mkr. Intäkterna ökar mellan åren med 1,8 Mkr. Intäkterna från Migrationsverket ökar med 8 Mkr. Kostnaderna ökar dock i samma takt. Kommunen har tagit emot fler flyktingar, 214 under 2014 mot 124 2013, vilket ger återverkningar i kostnaderna inom den verksamheten. Under hösten startades även ytterligare ett boende för ensamkommande flyktingbarn upp. Detta ger följdverkningar på utslussverksamhet och utredningskostnader för målgruppen när de blir fler. Kostnaderna har ökat totalt med 6,9 Mkr. En annan bidragande orsak till ökade intäkter är att flertalet placerade barn, främst inom HVB, tillhör målgruppen flyktingar, där pengar har kunnat återsökas från Migrationsverket. Det som motverkar en större intäktsökning är överflyttad verksamhet till omsorgsnämnden. Rensas kostnaderna för den överflytt av verksamhet som skett till omsorgsnämnden så har kostnaderna istället ökat med nästan 7 Mkr. Den största delen är hänförligt till det som beskrivits ovan kring kostnader inom flyktingverksamhet. Däremot minskar kostnaderna för köp av verksamhet främst inom HVB placeringar av barn och unga och det är också en kostnadssänkning inom försörjningsstöd om 1,7 Mkr. Antalet hushåll som fått utbetalt försörjningsstöd ökar med 115 st (2,1 %) mot 2013 men genomsnittsbeloppet per hushåll sjunker med 188 kr (2,5 %). Personalkostnaderna rensade för överflyttad verksamhet ökar med 2,7 Mkr. Främst är det nystartade boendet för ensamkommande flyktingbarn som står för den ökningen. Det ligger även utökningar inom utredningssidan för att klara av arbetsbördan. Ersättningar till uppdragstagare inom familjehem har minskat med ungefär 1 Mkr mellan åren. Genomsnittligt antal placerade ligger på 102 individer vilket är samma som föregående år. Varje placering är då i snitt något billigare under 2014 mot 2013. Personalkostnader för projjobb, en praktikplats hos kommunen för individer med långvarigt försörjningsstöd, är lägre. Utifrån en beslutad åtgärdsplan för 2014 har antalet individer successivt minskat vid avslutad anställning d.v.s. intagningsstopp. Antalet individer i december var 14 mot 30 vid fullbeläggning och därav är kostnaderna lägre mot föregående år. Ordinarie anställda inom budgeterad verksamhet ligger i nivå med föregående år så när som på det nystartade boendet Opalen för ensamkommande flyktingbarn. Analysen är med hänsyn tagen till löneavtalseffekten om 2,9 % samt PO för unga som har en effekt om 1,3 Mkr i kostnadssänkning. Kostnaderna för köp av verksamhet minskar med 2,8 Mkr. Kostnaderna för placeringar inom HVB vuxna ökar med 0,4 Mkr trots att antalet placerade i snitt gått från 11 2013 till 10 2014. Det har varit några längre placeringar under 2014 till högre dygnskostnad som gör att kostnaderna ändå är högre. Inom HVB-placeringar av barn och unga minskar kostnaderna med 2,3 Mkr. Antal placerade i snitt har minskat från 15 till 10 mellan åren. Detta som en följd av ett inriktningsbeslut i nämnden att placera i familjehem istället så långt det är möjligt. Där är dock kostnaderna och antalet placerade i nivå med föregående år. Detta innebär då att totala antalet placerade barn och unga oavsett form varit något lägre för 2014. En annan stor kostnadsminskning är för verksamheten bostadsanpassning med 1,6 Mkr. Det har varit färre antal stora ärenden 2014 än 2013, vilket är orsaken till att kostnaderna är lägre. Verksamhetsandelar inom nämnden Nämnd Socialt stöd Social utredning Arbetsmarknad/sysselsättning Försörjningsstöd/projjobb 1,8 % 23,8 % 47,0 % 7,2 % 20,2 % Känslighetsanalys • • • • • Förändring av personalkostnader med 1 % Effektivisering/utökning med 1 % av skattemedel Förändring med 1 plats HVB Förändring med 1 plats i eget familjehem Förändring med 1 köpt plats i familjehem +/- 1,6 Mkr +/- 2,2 Mkr +/- 1,1 Mkr +/- 0,2 Mkr +/- 0,8 Mkr FRAMTIDEN Inom humanistiska nämndens ansvarsområde kommer 2015 att präglas av utveckling av förebyggande arbete för att i tid kunna fånga upp individer och undvika långa insatser. Integrationsfrågorna kommer även de att fortsätta vara i fokus under åren som kommer. Fortsatt arbete med långsiktiga åtgärder som minskar arbetslösheten, företrädesvis för ungdomar, men också för personer som av olika anledningar befinner sig långt från arbetsmarknaden är ett prioriterat område. Detta för att förebygga utanförskap men också för att på sikt minska kostnader för kommunens försörjningsstöd. Förberedelser inför invigningen av Opalen - ett nytt boende för ensamkommande flyktingflickor ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 67 RODRETKONCERNEN, MODERBOLAGET RODRET SAMT TJÄNSTECENTRUM I ÖRNSKÖLDSVIK AB STYRELSEORDFÖRANDE ELVY SÖDERSTRÖM | VD HANS SELLING Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB ska vara en aktiv part i utvecklingen i Örnsköldsvik. Bolaget har som uppgift att styra och leda dotterbolagen, att leda och samordna koncerngemensamma frågor, möjliggöra resultatutjämning mellan bolagen samt verkställa utdelning till ägaren. Bolagets övergripande mål är att stödja Örnsköldsviks kommuns utveckling utifrån politiska visioner och mål. Bolaget ska dessutom genom sin samordningsfunktion hjälpa dotterbolagen att uppnå visioner och mål, grundat på en samsyn till gagn för kommunmedborgarnas bästa. UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL OCH VISION Kommunfullmäktige antar för varje mandatperiod ”Mål och vision” för kommunen. De kommunala bolagen har att inarbeta och bryta ner dessa i sina planer och verksamhetsmål. EN TRYGG OCH SÄKER KOMMUN Säkra och tillförlitliga energi- och bredbandsleveranser samt vattenförsörjning är viktigt för ett stabilt samhälle. En god intern kontroll uppnås genom att ett aktivt kvalitets- och riskanalysarbete görs för att säkerställa en väl fungerande verksamhet i bolagen med så få störningar och egendomsförluster som möjligt. I detta ingår bl.a. att vara väl insatta i gällande regelverk, ha godkända anläggningar, att underhållsplaner följs och bevakningssystem finns samt en osårbar organisation. Tillgång till ett rent dricksvatten sker genom daglig kontrollverksamhet och det långsiktiga arbetet med att säkra vattenskyddsområden och vattenförsörjningen. Införandet av flödesmätare på vattennätet ger nödvändiga analysmöjligheter i jakten på svinn och tillskottsvatten. Övik Energi har hög tillgång och leveranssäkerhet på nät och produktionsanläggningar, där bredbandnätet moderniserats under året. Riskanalys har genomförts av Domsjö Kraftcentral under året och handlingsplan upprättats. Övikshem mäter sina trygghetsmål via kundundersökningar. Hamn och Logistiks färjeverksamhet tillgodoser att boende och besökare på bebodda öar säkert kan transporteras årets alla dagar vid behov. På flygplatsen bedrivs ett aktivt och systematiskt brandskydds- och säkerhetsarbete. EN KLIMATSMART KOMMUN De kommunala bolagen arbetar strukturerat med minskad lokalyta och effektivare användning av energi och transporter i sina verksamheter. Ett av miljömålen för 2014 fokuserade på minskad elanvändning för gatubelysning genom byte till lågenergilampor, vilket lett till en effektsänkning med 75 %. Förtätningar i fjärrvärmenätet har under året resulterat i 26 nya kunder, vilket är lägre än målsättningen och förklaras av konkurrensen från det låga elpriset. Uppföljning av Övikshems EPC-projekt med målsättning att sänka energiförbrukningen med 20 % under perioden 2007-2016, visar på uppnått besparingsmål redan t.o.m. 2014. Hamn-, tankfarms- och godsterminalverksamheten bidrar till mera miljövänliga transporter. Volymer till tankfarmen via fartyg har minskat ca 3 400 st. lastbilsleveranser genom centrala staden. Ett ständigt arbete pågår för att minska flygplatsens miljöpåverkan. Miva har genomfört första etappen med insamling av matavfall, där 41 % nappade på erbjudandet. Övik Energi utsågs till Årets miljöföretag i Örnsköldsvik 2013 och 2014 fick intressebolaget SEKAB samma pris. Dessa miljöutmärkelser ger ett stort bidrag till uppfyllande av kommunfullmäktiges mål om en klimatsmart kommun. EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG KOMMUN De kommunala bolagen arbetar aktivt för att miljöer, verksamheter och information ska vara öppen och tillgänglig. Ett kontinuerligt arbete sker för förbättrad kundservice och information på olika vis, detta följs upp i olika kundenkäter där goda resultat ger tilltro att rätt saker görs. Bolagen ska enkelt kunna nås för information eller felanmälan, antingen i det personliga mötet, via hemsidor eller andra medier. Kontakt möjliggörs även genom att bolagen syns och deltar vid olika event och tar emot studiebesök. Samflytten av bolagen i 68 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 centrala staden till gemensamma lokaler på Sjögatan har genomförts, vilket leder till ökad samverkan och bidrar ytterligare till målet. Ett modernt bredbandnät möjliggör snabb kommunikation inom och utanför kommunens gränser. Planerad bredbandsutbyggnad gör det möjligt för både stad och landsbygd att vara en del av det digitala samhälle som nu växer fram. Studentbostäder garanteras inom en månad. Med utvecklad båttrafik kan fler besöka kommunens skärgårdsöar. En fungerande flygplats är ytterligare bidrag till en tillgänglig kommun. Antalet passagerare har ökat under året. EN KOMMUN MED STARKT OCH LÅNGSIKTIGT HÅLLBART NÄRINGSLIV Med goda kontakter och ett bra samarbetsklimat med näringslivets företrädare samt produkter, tjänster, information och logistiklösningar som möter upp företagens behov och underlättar företagsetableringar, skapas förutsättningar för ett hållbart och långsiktigt näringsliv. Detta följs upp i kundundersökningar. Hamnverksamheten har ökat sina volymer med 49 % under året. Utredning pågår för utveckling av Godsterminalen i Arnäsvall. Samverkan sker med ett affärsmässigt agerande där bägge parter känner sig som vinnare. Satsning har gjorts för att förbättra möjligheten för småföretag att lämna sitt avfall på Må återvinningscentral. Hyressättningsprojekt fortgår mellan fastighetsägarna och hyresgästföreningen. Goda flygkommunikationer och tillgänglighet till omvärlden är viktigt för ett starkt och hållbart näringsliv. I november 2014 anordnades en gemensam koncerndag där kommunkoncernen samt delar av näringslivet nätverkade och tog del av föreläsningar i temat ”Trender och framtid i ett hållbart ledarskap”. EN KOMMUN MED ATTRAKTIVA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER De kommunala bolagen levererar infrastruktur i form av energitjänster, bredbandtjänster, skärgårdstrafik, hamnverksamhet samt VA-nät och avfallshantering, vilket gemensamt starkt bidrar till en bättre och mer hållbar livsmiljö. Må återvinningscentral utvecklas kontinuerligt och har under flera år fått mycket goda omdömen. Attraktiva boenden skapas med fokus på standard, service och miljö. Genom Örnsköldsvik Airport tillgodoses goda kommunikationer via flyg, samt genom samverkan mellan flygbolag och resebolag tillhandahålls produkter/tjänster som kunder efterfrågar. Detta är exempel som bolagen bidrar med för att medborgarna i Örnsköldsvik ska trivas och må bra. EN LÄRANDE KOMMUN MED VERKSAMHET I UTVECKLING OCH MED EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR EKONOMI Bolagskoncernen visar 2014 ett gott ekonomiskt resultat som stärker soliditeten. De senaste årens gjorda strukturella förändringar har gjorts med fokusering på kärnverksamhet, optimering och konsolidering samt att minska bolagskoncernens balansomslutning. Ett bolagshus har blivit verklighet, när alla bolagen i centrala staden nu är samlokaliserade på Sjögatan. En mer sammanhållande och samverkande koncern ska stärka de olika bolagen och skapa förutsättningar för utvecklade affärer, resurssamordning, kompetensutveckling, IT-strategi med mera. Det är viktigt att ha en organisation med god kommunikation och god förmåga att hantera förändringar. Ett aktivt deltagande i olika branschsammankomster, nätverk och studiebesök bidrar till en ständig utveckling. Verksamheten i bolagskoncernen har ett allt mer affärsmässigt tänkande och agerande vid såväl investeringar som dagliga affärsuppgörelser. Säkerhet, effektivitet och hållbar utveckling genomsyrar verksamheten i de kommunala bolagen. Varje dotterbolag jobbar aktivt med värdesäkring samt att beakta de omvärldsfaktorer i form av hot och möjligheter som påverkar dess verksamhet och utarbetar strategier för detta. Del 2 i Övik Energis effektiviseringsprogram som avser att uppnå ytterligare 20-25 Mkr under tre år drivs vidare och åtgärder för ca 9 Mkr har genomförts första året. För att på sikt minska extern upplåning och fördela kostnaderna mellan nuvarande och framtida generationer har förnyad utredning kring fondavsättning för VA-verksamheten påbörjats. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE MED KOMPETENTA MEDARBETARE En lönsam och effektiv bolagskoncern, med gott varumärke, som av omvärlden upplevs positiv och bidrar till kommunens utveckling, blir en attraktiv arbetsgivare som kan attrahera, behålla och utveckla medarbetare med rätt kompetens. Bolagen jobbar för samarbete och ständig utveckling i en bra arbetsmiljö. Medarbetarnas arbetsglädje, engagemang och motivation är avgörande för att kunna ge en god service till alla Örnsköldsviksbor och internt inom den kommunala organisationen. I allt detta har ledarskapet en viktig roll. Genom årliga enkäter följs medarbetarnas nöjdhet upp och visar på utvecklingsområden. Olika kompetensutvecklingsområden har skett under året, ex. ledar- och medarbetarprogram, säkerhetskultur. Under året har VD-gruppen genom Mid Sweden Office studiebesökt Bryssel och några av branschorganisationernas bevakning på plats. Hälsofrämjande åtgärder genomförs för att uppnå höga frisktal bland personalen. EN AKTIV PART I BYGGANDE AV FRAMTIDENS REGION Flygplatsen, bredbandsnätet, hamnar och terminaler, tillgång till bra och tryggt boende, satsningen på skärgården bidrar alltihop till att bygga framtidens region. Och att medborgare och företag är nöjda och finner nytta med de tjänster som erhålls av bolagskoncernens verksamheter. Projektet med fjärrstyrd flygledning följs både nationellt och internationellt. Övikshem planerar för nyproduktion. Ett kompetensförsörjningssamarbete har lett till att KY-utbildning inom VA-branschen och utrustnings-/processindustrin startade hösten 2014 för 25 elever. Samarbeten inom regionen sker i flertalet områden, t.ex. vid upphandling, internrevisioner samt inom torvproduktion. Därtill sker kontinuerligt ett flertal erfarenhetsutbyten via träffar och studiebesök för ökad kompetens. Exempelvis har moderbolagens VD:ar från Luleå till Örnsköldsvik ett nätverk som träffas två gånger per år för att utbyta erfarenheter och finna samarbetsformer. Vidare sker deltagande i branschorganisationers styrelser. INTERN STYRNING OCH KONTROLL Bolagens verksamheter är utsatta för olika risker i varierande omfattning. Bolagen ska aktivt arbeta med att identifiera och i möjligaste mån nedbringa riskerna för att inte uppnå uppsatta mål för sin verksamhet, genom systematisk intern styrning och kontroll (ISK). ISK är en process där styrelse, ledning och övrig personal samverkar för att säkerställa att verksamheterna, på ett riskmedvetet sätt ska se till att; mål uppnås, har effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell och övrig rapportering samt efterlevnad av gällande regelverk, interna och externa. Rodret vill försäkra sig att ansvarig dotterbolagsstyrelse arbetar med tillräcklig riskhantering och fattar nödvändiga beslut om regler och policys och har därför rekommenderat en årlig riskdag. Det praktiska internkontrollarbetet samordnas på övergripande bolagsnivå. Arbetet inleds med en riskanalys. Internkontrollplanens aktiviteter utformas sedan för att hantera de risker som bedöms som väsentliga. I vissa fall kan identifierade risker också kräva direkta åtgärder eller handlingsplaner. Resultat koncern 20142013 (Mkr) Övik Energikoncernen AB Övikshem (inkl. db 2013) Örnsköldsviks Hamn och Logistik inkl. db Miljö och Vatten i Örnsköldsvik inkl. db Örnsköldsvik Airport AB Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB Rodret i Örnsköldsvik AB Koncernmässiga justeringar 42,1 38,8 11,9 18,6 0,0 28,5 24,7 -25,5 Resultat efter finansiella poster 139,1108,2 Resultaträkning (Mkr) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Koncernen 2014 2013 1 223,9 1 265,5 -821,3 -878,4 -163,6-170,0 217,1 Moderbolaget 20142013 3,3 -4,4 - 5,8 9,3 25,8-5,5 10,615,3 - -116,3-133,5 - - Resultat efter finansnetto Bokslutsdispositioner och skatt Minoritetsintresse 139,1 108,2 24,7 -4,5 -16,1 -13,6 5,3 1,0 0,2-0,1 - - Årets resultat 122,8 -94,7 -1,1 4,2 -3,2 - Rörelsens resultat Resultat från andelar i koncernbolag Ränteintäkter Räntekostnader 239,0 63,2 27,0 4,6 18,3 0,0 3,6 -4,5 -4,1 30,0 1,0 -3,5 För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. EKONOMISKT UTFALL För det gångna året redovisar Rodretkoncernen ett positivt resultat efter finansiella poster på +139,1 Mkr, vilket är 30,9 Mkr bättre än föregående år och 88,2 Mkr bättre än budget. Detta förklaras till stora delar av engångsposter såsom nettoresultat från fastighetsförsäljningar, ökat antal vindkraftverk till Köpmanholmens hamn, försäkringsersättningar samt försäljning av utsläppsrätter, totalt i nivån 64 Mkr. Resultatet påverkas också positivt av genomförda effektiviseringar, ökad efterfrågan på bredbandsprodukter, lägre bränslepris, lägre driftskostnader samt gynnsamt ränteläge. Även föregående års goda resultat inkluderade engångsposter från ex. försäljningar samt återbetalning av skatter. Övik Energis effektiviseringsprogram Del 1 uppnådde effektiviseringar på ca 29 Mkr t.o.m. 2013. Del 2 i effektiviseringsprogrammet som avser att uppnå ytterligare 20-25 Mkr under tre år drivs vidare. Under första året har åtgärder för ca 9 Mkr genomförts. 2014 är första gången som bolagskoncernen tillämpar det nya K3-regelverket. Som effekt av övergången till K3 har jämförelseåret 2013 års resultat förbättrats med 10,9 Mkr. Det justerade resultatet härleds i huvudsak till minskade avskrivningskostnader samt omklassificering mellan drift och investeringar. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB redovisar 2014 ett resultat efter finansiella poster på 24,7 Mkr, vilket är en förbättring med 29,2 Mkr jämfört med föregående år. I årets finansnetto ingår resultat från utdelning från Tjänstecentrum med 30 Mkr. Årets ökade koncernkostnader till följd av dotterbolagens samflytt på Sjögatan uppvägs av lägre finansiella lånekostnader än budgeterat. 2014 har moderbolaget erhållit 5,3 Mkr i koncernbidrag från Domsjö Vatten AB. I förslaget till vinstdisposition 2014 från Rodrets styrelse ingår utdelning till kommunen med 28 Mkr. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 69 Resultaträkning Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB (Mkr) 20142013 Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar 50,6 56,0 -10,5 -22,2 -3,4-15,3 Rörelsens resultat Finansnetto 36,7 18,5 -8,2-14,8 Resultat efter finansnetto Bokslutsdispositioner och skatt 28,5 45,3 3,7 0 Årets resultat 73,8 3,7 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, redovisar ett resultat efter finansiella poster på +28,5 Mkr. Detta är 23,9 Mkr bättre jämfört med 2013 och förklaras huvudsakligen av nettoresultat från försäljningar av anläggningstillgångar som skett i början året. Bolaget har erhållit koncernbidrag från Övik Energi AB med 32 Mkr samt Hamn och Logistik AB med 13,3 Mkr. I förslag till vinstdisposition 2014 från Tjänstecentrums styrelse ingår utdelning via moderbolaget Rodret till kommunen med 28 Mkr. På balansdagen ligger bolaget passivt utan verksamhet. Dotterbolaget Övik Parkering AB har under året fusionerats in i Tjänstecentrum. Investeringar koncern (Mkr) 20142013 Övik Energikoncernen AB Övikshem (inkl. db 2013) Örnsköldsviks Hamn och Logistik inkl. db Miljö och Vatten i Örnsköldsvik inkl. db Örnsköldsviks Airport AB Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 34,9 62,8 0,4 34,8 4,0 0,3 Totalt 27,8 68,9 4,4 36,9 3,7 5,4 137,2147,1 INVESTERINGAR Investeringar i materiella anläggningstillgångar har i koncernen uppgått till 137,2 (147,1) Mkr, vilket är 9,9 Mkr lägre än föregående år och 27,5 Mkr lägre än budget. Den positiva budgetavvikelsen härleds till tidsförskjutna projekt/inköp. De största objekten omfattar Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s investeringar i ledningsnät vatten och avlopp, Övik Energi AB:s investeringar inom produktion och distribution av el och värme/kyla, samt AB Övikshems planerade underhåll och stambyten. I april 2014 gick Övikshems energibesparingsprojekt EPC in i garantifasen och installationerna/investeringarna är då slutförda. Nyckeltal koncern 20142013 Balansomslutning, Mkr Långfristiga skulder, Mkr Soliditet % Avkastning totalt kapital % Avkastning eget kapital % Medeltal anställda 4 253 4 744 2 980 3 563 20,7* 16,0 5,7 5,0 17,0 15,1 323 320 *Efter planerad utdelning med 28 Mkr till kommunen uppgår koncernens soliditet 2014 till 20,2 %. ÅRETS VERKSAMHET Rodrets styrelse har haft 9 (8) styrelsemöten under året. Rodretkoncernens övergripande mål är att stödja Örnsköldsviks kommuns utveckling utifrån politiska visioner och mål, till nytta för kommu- 70 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 nens medborgare och företag. Bolagen bedriver kommunal verksamhet genom att erbjuda och leverera service och tjänster åt kommunens invånare; alltifrån bostäder, vattenförsörjning, avfallshantering, kommunikation via flygplats, energi- och bredbandslösningar till hamnanläggningar och skärgårdstrafik. De kommunala bolagen har ägardirektiv som anger riktlinjer för dess verksamhet. Vidare har bolagen ansvar för att beslut och arbete sker i enlighet med kommunens översiktsplans mål och riktlinjer med strävan mot social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Syftet med de senaste årens gjorda strukturella förändringar har varit utifrån fokusering på kärnverksamhet, optimering och konsolidering samt att minska bolagskoncernens balansomslutning. Genom försäljningar och fusioneringar har bolagskoncernen minskat från 18 aktiva bolag år 2011. Ett bolagshus har blivit verklighet, när alla bolagen i centrala staden nu är samlokaliserade på Sjögatan. En mer sammanhållande och samverkande koncern ska stärka de olika bolagen och skapa förutsättningar för utvecklade affärer, resurssamordning, kompetensutveckling, IT-strategi med mera. Det är viktigt att ha en organisation med god kommunikation och god förmåga att hantera förändringar. De kommunala bolagen möter en omvärld som är komplex. Exempelvis så bedöms trenden med sjunkande elpriser fortsätta under hela perioden 2015-2017, vilket har stor påverkan för energibolaget. Säkerhet, effektivitet och hållbar utveckling genomsyrar verksamheten i de kommunala bolagen. Bolagens utvecklade verksamhets- och kvalitetsledningssystem har särskilt fokus på; • Minimera risk för produktions- och leveransstörningar • Säkerställa kompetensförsörjning • Lönsamhet, värdesäkring och hög kundnöjdhet. PERSONAL Moderbolaget har två anställda. VD är även styrelseledamot i samtliga dotterbolag. Kommunledningsförvaltningens stab biträder bolaget med viss styrelseadministration. FRAMTIDEN Rodretkoncernen kommer genom sina bolag att fortsätta att utveckla och uppfylla sin roll i måluppfyllnad för Örnsköldsviks utveckling och till nytta för kommunens medborgare och företag. De kommunala bolagens verksamhet ska bedrivas på grunder av affärsmässig samhällsnytta under iakttagande av det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna, på ett sätt som vårdar insatt kapital och ger skälig avkastning till de risker som verksamheten innebär. Varje dotterbolag har i sina affärsplaner att beakta de omvärldsfaktorer i form av hot och möjligheter som påverkar dess verksamhet och att utarbeta strategier för detta. I framtida planer och utmaningar ligger bland annat att AB Övikshem har uppdraget att arbeta för att det byggs fler hyresrätter, inte minst trygghetsboenden inom Örnsköldsviks kommun. Efter driftgodkännande av Transportstyrelsen kommer Örnsköldsvik Airport gå en spännande tid till mötes och bli först i världen med fjärrstyrd flygtrafikledning. Vidare kommer Övik Energikoncernen att omfattas av planerad bredbandsutbyggnad. Annan pågående verksamhetsutveckling att följa är exempelvis Mivas insamling av matavfall, klargöra Hamn och Logistiks trafik vid godsterminalen i Arnäsvall och översyn av hamnstrukturen. Arbetet med att klargöra framtida finansiering av Örnsköldsvik Airport fortskrider. Rodrets styrelse har gett VD i uppdrag att analysera och utvärdera hur bolagskoncernens gemensamma logistikuppdrag bäst bör utvecklas och vara organiserade. Arbetet med att avyttra engagemanget i SEKAB intensifieras än mer. Bolagskoncernen ska prestera resultat som skapar en hållbar ekonomisk styrka till nytta för ägare och medborgare. Detta ställer krav på goda, systematiska och smarta system för styrning och samordning, identifiering och minimering av risker, men framförallt också engagerade medarbetare. Ledstjärnan är att medborgarna ska ha ett stort förtroende för den kommunala bolagsverksamheten och att den upplevs som trygg, tillgänglig och välskött. MILJÖ OCH VATTEN I ÖRNSKÖLDSVIK, INKL. DOTTERBOLAG STYRELSEORDFÖRANDE AGNETA LUNDBERG | VD GERTH MATTEBO Miva ansvarar för kommunalt vatten och avlopp i Örnsköldsviks kommun. Miva ansvarar även för att samla in, behandla och transportera bort hushållsavfall inom kommunen. Dessutom är Miva en resurs för behandling och förädling av industri-/verksamhetsavfall. Verksamheten inom dotterbolaget Domsjö Vatten AB består i att producera processvatten för industriellt ändamål till Domsjö industriområde. Resultaträkning inkl. dotterbolag (Mkr) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar 20142013 220,0 214,8 -173,4 -168,9 -18,4-18,4 Rörelsens resultat Finansnetto 28,3 27,5 -9,6-9,2 Resultat efter finansnetto Bokslutsdispositioner och skatt 18,6 -8,7 18,3 -4,1 9,9 14,2 Årets resultat För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning samt www.miva.se hushållsavfall och är lika som 2013 för verksamhetsavfall. Kostnaderna för 2014 har ökat med 2,6 % jämfört med 2013 främst på grund av högre driftkostnader t.ex. genomförd PCB-sanering, nya större avtal inom Avfall och Återvinning samt flytt av verksamhet. Resultatet efter finansiella poster uppgick 2014 till 8,0 (6,6) Mkr för Domsjö Vatten AB. Jämfört med föregående år har intäkterna ökat med 4,8 % och kostnaderna har minskat med 2,5 %. Det förbättrade resultatet beror på ökade intäkter och minskade kemikaliekostnader. INVESTERINGAR Årets investeringar i Miva har uppgått till 34,5 (34,3) Mkr, varav Vatten och avlopp står för 30,2 (31,3) Mkr i investeringskostnader. Avfall och återvinning står för 4,3 (2,9) Mkr. Inom Vatten och avlopp står ledningsnät för den största investeringsvolymen med 22,3 (20,7) Mkr. Årets investering i Domsjö Vatten AB har uppgått till 0,3 Mkr. EKONOMISKT UTFALL Nyckeltal inkl. dotterbolag 20142013 Resultat efter finansiella poster uppgick till 10,7 (11,6) Mkr för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Affärsområde Vatten och Avlopp redovisade en vinst med 5,3 (3,5) Mkr. Affärsområde Avfall och Återvinning redovisar totalt en vinst med 6,5 (9,3) Mkr, där hushåll påvisar en vinst med 4,7 (7,2) Mkr och verksamhetsavfall visar en vinst med 1,8 (2,1) Mkr. Mivas finansiella kostnader för DVAB uppgår till -1,1 (-1,1) Mkr. Intäkterna har ökat med 2,2 % jämfört med 2013, vilket främst beror på ökad nettoomsättning i form av höjd taxa. Nettoomsättningen för Vatten och Avlopp har ökat med 5,8 Mkr. För Avfall och Återvinning har nettoomsättningen minskat med 0,1 Mkr för Balansomslutning, Mkr Soliditet % Avkastning totalt kapital Miva % Avkastning eget kapital Miva % Nettoomsättning/anst Miva, kkr Avkastning totalt kapital DVAB % Avkastning eget kapital DVAB % Avkastning sysselsatt kapital DVAB % Medeltal anställda 577,8 574,9 22,4 20,8 3,5 3,6 7,3 8,5 1 753 1 713 5,9 5,1 6,5 5,4 6,4 5,3 105 103 Miva möter upp på Bredbydagen, tillgängliga för frågor och funderingar kring vatten och återvinning i kommunen. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 71 FINANSIELLT Den totala lånestocken per 2014-12-31 är 343,9 Mkr, vilket innebär en minskad upplåning mot internbanken med 8,1 Mkr sedan 201312-31. Under året har extern skuld 45 Mkr överförts till internbanken. Den genomsnittliga låneräntan för skuld mot internbanken uppgår till 2,98 %. Domsjö Vatten AB:s likvida medel uppgår till 10,3 Mkr per 2014-12-31, vilket är en förändring med 7,6 Mkr. ÅRETS VERKSAMHET OCH UPPFÖLJNING AV MÅL Miva har fortsatt kvalitetsarbetet i enlighet med ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö) och OHSAS 18001 (arbetsmiljö). Under året har en ny affärsplan utarbetats och arbetet med respektive verksamhetsplan intensifierats. Ett internt arbete med att utveckla ledstjärnor och etablera en värdegrund har genomförts, vilket avslutades med en gemensam värdegrundsdag. I mars flyttade Miva sitt huvudkontor till Sjögatan 4. Miva har bjudit in allmänheten till en välbesökt va-dag vid Bodums avloppsreningsverk samt deltagit vid briggen Tre Kronors besök i Örnsköldsvik. Mivas hemsida har anpassats för att fungera bättre i läsplattor och smarta telefoner. Året kundenkät visade att Miva har ett NKI, Nöjd-Kund-Index , på 86 %. En riskbedömning har gjorts på ett sextiotal av bolagets anläggningar. De områden som inventerats är brand, utrymning och säkerhet. Arbetet med att åtgärda inventerade brister fortsätter under 2015. VATTEN OCH AVLOPP Avdelningen Vatten och avlopp utför kommunens åtaganden enligt Vattentjänstlagen. Verksamheten inom avdelningen omfattar planering och drift av ledningsnät för vatten, spill- och dagvatten samt planering och drift av vatten- och avloppsanläggningar. Arbetet med att ta fram en kommunal dagvattenstrategi har pågått och ska kunna fastställas under 2015. Ett projekt har påbörjats för att ta fram en slamstrategi för att möjliggöra kloka utvecklings- och reinvesteringsbeslut vid de stora avloppsreningsverken. En genomlysning av nuvarande va-taxa har påbörjats. Resultatet kommer att ge förslag till taxans innehåll och anpassningar till kommande exploateringar. Under hösten genomförde Örnsköldsviks kommun i samarbete med Livsmedelsverket en krisledningsövning med scenariot störningar i vattenförsörjningen, där Miva fick möjlighet att öva sin krisledningsorganisation. Tillsammans med kommunens samhällsbyggnadsförvaltning har Miva utfört ett antal samordningsprojekt. Detta har gjorts på Slåttervägen och Smed-Anders väg i Domsjö samt Järvedsvägen i Järved. Under året har Miva även PCB-sanerat reningsverken i Husum och Prästbordet. AVFALL OCH ÅTERVINNING Avdelningen Avfall och återvinning utför kommunens åtagande enligt Miljöbalkens 15 kapitel, § 8. Uppdraget omfattar ansvar för att hushållsavfall, och därmed jämförligt avfall, som uppstår inom Örnsköldsviks kommun tas om hand på ett så miljöriktigt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Utvecklingen av Må återvinningscentral har fortsatt. Utbyggnaden för mottagning och mellanlagring av farligt avfall och elektronikavfall har färdigställts som innebär mindre interna transporter och att företagskunder använder samma återvinningscentral som privatkunder. Efter sommaren erbjöds kunderna i det första området (ca 6 200 st) separat insamling av matavfall. De första bruna kärlen tömdes i oktober och fram till årsskiftet har 42 % valt att sortera ut sitt matavfall. Införandet fortsätter områdesvis fram till 2017. Det insamlade matavfallet transporteras till Skellefteå för att bli biogas och växtnäring, vilket innebär att kommunen bidrar till att uppfylla ett av de nationella miljömålen. Sluttäckningsprojektet på Må fortskrider enligt plan och 5,2 ha av totalt ca 18 ha är nu sluttäckt. MILJÖBERÄTTELSE Mivas arbete ska bedrivas så att transporter och koldioxidutsläpp minimeras och ständiga förbättringar görs för att minska energioch kemikalieförbrukning vid bolagets anläggningar. Förutom att hushålla med material, råvaror och energi samt använda miljövänliga material bidrar Miva också till kretsloppstänkande som uppmunt- 72 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 rar kunder och omvärld till avfallsminimering, återanvändning och återvinning. Miva verkar även för en giftfri miljö för att skydda vattendrag, biologisk mångfald och människors hälsa. Det gör det självklart för Miva att medverka som en aktiv part i arbetet för att skydda framtida dricksvattentäkter där kommunen bär det övergripande ansvaret. Ett övergripande miljömål 2009-2013 har varit att förbrukningen av icke förnyelsebara bränslen till egna fordon och uppvärmning ska sänkas med 20 % utifrån 2009 års nivå. Resultatet blev en minskning med nära 58 %. PERSONALBERÄTTELSE Det genomsnittliga antalet medarbetare var 105 (103) varav 20 % (16) är kvinnor. Personalomsättningen var 5,1 % (7,9). Medelåldern uppgår till 49,9 år (48,4). Bolagets frisktal har ökat till 72,4 % (68,9). Den totala sjukfrånvaron var 3,8 % (3,4) och långtidssjukfrånvaron 2,4 % (1,6). Arbetet med kompetensförsörjning, kompetensutveckling och företagskultur har fortsatt. Miva har genomfört ledar- och medarbetarprogram samt utbildningar utifrån lagkrav och inom verksamhetsutveckling. En översyn av löneprocessen har gjorts för att få ett gemensamt och förankrat styrmedel för att rekrytera, stimulera och behålla personal. Under året har en medarbetarenkät genomförts där NMI, Nöjd-Medarbetar-Index minskade till 75,3 % (77,5). En fördjupad riskbedömning av arbetsmiljö inom alla verksamheter har genomförts. Utvärdering och åtgärder genomförs under 2015. Övrig riskhantering gällande arbetsmiljö och miljö genomförs löpande i verksamheten. FRAMTIDEN Under 2015 kommer Miva att genomföra en översyn av organisationen för verksamhetsstöd. Miva kommer även att ersätta nuvarande kundsystem. Arbetet med sluttäckningen av Må deponi samt införandet av separat matavfallsinsamling fortsätter enligt plan. Må återvinningscentral fortsätter att utvecklas utifrån ett säkerhetsperspektiv för både besökare och medarbetare. En utredning för införande av fasta återvinningscentraler på kommunens fyra serviceorter kommer att genomföras och Miva deltar även i arbetet med kommunens nya avfallsplan. Inom va fortsätter arbetet med reservvattenförsörjningen för centralorten med en utvärdering av genomförd provpumpning och planering för ny huvudvattenledning. Tillsammans med kommunen undersöker Miva även nya verksamhetsområden för allmänt va. ÖRNSKÖLDSVIK AIRPORT AB STYRELSEORDFÖRANDE JÖRGEN GIDLUND | VD ROBERT GYLLROTH Bolaget har till uppdrag att tillgodose behovet av goda kommunikationer med flyg och närhet till en flygplats som är viktigt för näringslivet och dess utveckling samt för kommunens invånare. Resultaträkning (Mkr) 20142013 Rörelsens intäkter Varav upplösning negativ goodwill Rörelsens kostnader Avskrivningar 38,2 34,7 13,3 10,0 -35,7 -33,1 -2,7-2,2 Rörelsens resultat Finansnetto -0,2 -0,6 0,20,6 Resultat efter finansnetto Bokslutsdispositioner och skatt 0 0 0 0 Årets resultat 0 0 För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. EKONOMISKT UTFALL Årets resultat uppgår till 0 Mkr, genom att i intäkterna ingår en upplösning av negativ goodwill med 13,3 (10,0) Mkr. Vid övertagandet av flygplats år 2011 medföljde en ekonomisk ersättning motsvarande förväntat driftsunderskott och planerade investeringar från övertagandetidpunkten till och med 2013. Ersättningen kommer dock att räcka ca 2 år längre p.g.a. kostnadsreducerade åtgärder. Den ekonomiska ersättningen redovisas som negativ goodwill, från upprättad förvärvsanalys, och upplöses i takt med bolagets underskott. Ett statligt bidrag på 4,8 Mkr har utgått under året. Årets resultat rensat från det är 3,3 Mkr sämre än föregående år och 0,2 Mkr bättre än budget. Anledning till försämringen jämfört med föregående år är kostnader för omtoppning av taxibana och flygplansuppställningsplatta samt avskrivningskostnaderna som ökar i takt med nyinvesteringar och lägre avkastning på likvida medel. INVESTERINGAR Årets investeringar uppgick till 4,0 (3,7) Mkr och investerades i ett brandfordon. Utbyte av ventilationsaggregat i driftbyggnaden påbörjades föregående år och slutfördes under året. Nyckeltal Balansomslutning, Mkr Soliditet % Avkastning på eget kapital % Avkastning på totalt kapital % Passagerare Antal rörelser Skuldsättningsgrad 20142013 40,5 54,6 12 9 Neg Neg 0 0 84 088 80 123 1 722 2 077 2927 slag. Flygplatsen har fått ett antal besök från ett flertal länder som följer utvecklingen och visat stort intresse för den nya tekniken. Det mediala intresset har också visat sig fått ett globalt genomslag genom reportage i New York Times och andra internationella medier. Under 2014 har samarbetet mellan Örnsköldsvik Airport AB och Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB utvecklats vidare med att bolaget även utfört arbetsinsatser med vattenmätarbyten. Genomlysning och förändring av bolagets organisation har medfört en minskning av den egna personalstyrkan, effekten av organisationsförändringen utfaller först 2015. Ytterligare outsourcing till aktör har gett möjlighet för entreprenören att bedriva och utveckla restaurangverksamhet på flygplatsen. Aktören som bedriver halkkörningsverksamhet har investerat i ytterligare utrustning med syfte att utöka sin kapacitet. Bolaget har ett kvalitetsledningssystem Quality & Operations Management System där intern styrning och kontroll, processer och rutiner beskrivs samt avvikelserna hanteras. Bolaget prioriterar flygsäkerhet. Antalet resenärer till och från Örnsköldsvik Airport ökade med 5 % under 2014, jämfört med 2013. MILJÖBERÄTTELSE Örnsköldsvik Airport AB strävar ständigt efter att minska den negativa miljöpåverkan från bolagets egen verksamhet. Det sker främst genom att minska utsläppen av miljöpåverkande gaser, minska övriga utsläpp till luft och vatten samt minimera kemikalieanvändningen och uppkomsten av avfall. Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och kvalitetssäkrar detta genom miljöplan som följer kommunens övergripande miljömål med olika aktiviteter, handlingsplaner och måluppfyllelser. I år har bolaget bytt ut ett räddningsfordon vilket säkerhetsställer regulariteten och ger en positiv arbets- och miljöpåverkan. PERSONALBERÄTTELSE Medarbetarna på Örnsköldsvik Airport AB har en bred kompetens som gett möjlighet att lägga ut ansvar, befogenheter och utförande på respektive medarbetare, efter dialog, utveckling och medarbetaresamtal. Arbetsgivaren och arbetstagaren har ett gemensamt ansvar för sin egen och verksamhetens utveckling. Antalet anställda i bolaget under året var 29 (27) årsarbetare varav 5 (4) kvinnor och 24 (23) män. Bolaget hade även två tidsbegränsade tjänster som finansieras med särskilt anställningsstöd under året. Sjukfrånvaron uppgick till 2,3 % (3,2). FRAMTIDEN Örnsköldsvik Airport är en viktig del för Örnsköldsviks kommun och regionens utveckling och tillväxt. Bolaget ska arbeta för att utveckla verksamheten på ett säkert och effektivt sätt, för att ge förutsättning till goda kommunikationer med flyg och närhet till en flygplats. Detta är en viktig del för näringslivet och för kommunens och regionens invånare. FINANSIELLT Örnsköldsvik Airports likvida medel uppgår till 12,2 Mkr per 201412-31. ÅRETS VERKSAMHET OCH UPPFÖLJNING AV MÅL Driftsättning av ”Remote Tower Services”, d.v.s. fjärrstyrd flygledning, beräknas till andra kvartalet 2015 då Örnsköldsvik Airport blir den första flygplatsen i världen med den nya tekniken. Projektet har följts av många länder och fått ett stort internationellt genom- ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 73 ÖRNSKÖLDSVIKS HAMN OCH LOGISTIK AB, INKL. DOTTERBOLAG STYRELSEORDFÖRANDE EVA-BRITT PERSSON | VD CHRISTER ÖGREN Bolagets uppdrag består i att ansvara för verksamheten vid Örnsköldsviks Allmänna Hamn samt bedriva reguljär båttrafik mellan Köpmanholmen och Ulvön/ Strängöarna/Trysunda. Bolaget sköter hamnverksamheten vid kajen i Domsjö och oljehamnen, Framnäskajen, stadskajen, Köpmanholmens kaj samt vid industrikajerna Alfredhems kaj, Hörneborgs hamn och på Shellkajen. Bolaget skall vidare främja utvecklingen i Örnsköldsvik och genom infrastrukturella insatser stödja näringslivets utveckling. Bolaget har även uppdraget att driva och utveckla godsterminalen vid Botniabanan i Arnäsvall och tankfarmen f.d. Shelldepån. Resultaträkning inkl. dotterbolag (Mkr) 20142013 Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar 64,0 55,8 -43,0 -41,6 -6,0-6,1 Rörelsens resultat Finansnetto Resultat efter finansnetto Bokslutsdispositioner och skatt Årets resultat 15,0 8,2 -3,5-3,9 11,5 -13,8 4,2 -0,2 -2,3 4,0 För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. EKONOMISKT UTFALL Bolaget har gjort ett mycket starkt verksamhetsår genom att man erhållit 129 vindkraftverk till Köpmanholmens hamn och nya avtal för Hörneborgs hamn och för bussgaraget. Resultatet och verksamhetsutfall, som ligger långt över budgetnivå, har även påverkats positivt genom utebliven pensionsskulduppräkning och ersättning från FORA. Utfallet för bolagskoncernen visar på ett resultat på 11,9 Mkr eller 19 % i vinstmarginal efter avdrag för interna faktureringar. Därtill ingår 0,4 Mkr i koncernmässig avskrivning avseende Hörneborgs hamn. Hamnrörelsen har efter andel av gemensamma kostnader genererat ett resultat på 10,9 Mkr, Oljeberget 1,0 Mkr, färjeverksamheten visar på ett överskott på 0,4 Mkr medan godsterminalen i Arnäsvall kostat bolaget 0,3 Mkr. INVESTERINGAR ning på hamnverksamheten med 18 %. Resandet med Skärgårdstrafiken minskade under året med 5 % beroende på mycket kall juni och driftstopp på extrabåten en vecka. Godsterminalen i Arnäsvall har ännu inte kommit igång fullt ut som det var tänkt då elportal saknas för att få fler operatörer att nyttja terminalen. Genom kostnadseffektivisering har dock underskottet på terminalen minskat kraftigt. MILJÖBERÄTTELSE Bolaget bedriver idag verksamhet vid 8 st. hamnar, varav 7 st. med egna tillstånd enligt miljöbalken. Hamnarna möjliggör en effektiv och miljövänlig in- och uttransport av råvaror och produkter för industrins behov. Verksamheten orsakar en påverkan på miljö genom utsläpp till luft, vatten och mark. Bolaget äger fr.o.m. oktober 2012 tankfarmen, f.d. Shells oljedepå. Sedan hösten 2013 arrenderas hela tankfarmen ut. Arrendatorn lagrar i dagsläget en råvara för industrins behov. Volymen som kommer med fartyg, har möjliggjort att risken med att ha ca 1700 st. lastbilar fyllda med varm frätande kaustiksoda genom stadens rondeller kunnat undvikas. Arrendatorn har gjort en anmälan enligt miljöbalken för denna verksamhet och en tillståndsprövning pågår avseende fler produkter och större volymer. Bolaget har lämnat in en ansökan om planändring för området. Vid kombiterminalen i Arnäsvall lagras uttjänta kylmöbler i väntan på tågtransport till behandlingsanläggning i Halmstad. En anmälan enligt miljöbalken har tidigare upprättats och en tillståndsprövning pågår avseende större volymer. Verksamheten orsakar en påverkan på miljön genom buller och utsläpp till mark. Bolaget följer upp hamnkranarnas dieselförbrukning per lastad ton/m3 över kaj. Bolaget har här minskat förbrukningen genom effektivare lastutrustning och har ett lånsiktigt mål att minska den ytterligare genom att på sikt byta ut uttjänta kranar mot elektriskt drivna. Bolagets investeringar har under året uppgått till 0 (4,4) Mkr, varav byggnader, mark och markanläggningar 0 (2,3) Mkr, maskiner och inventarier 0 (1,1) Mkr. Pågående investeringar uppgår till 0,4 (1,0) Mkr, för byggandet av vattenledning vid tankfarmen. PERSONALBERÄTTELSE Nyckeltal 20142013 FRAMTIDEN Balansomslutning, Mkr Soliditet % Avkastning totalt kapital % Avkastning eget kapital % Avkastning på sysselsatt kapital % Rörelseintäkt per årsanställd, kkr Medeltal anställda 199,2 18,8 8,4 35,9 6,2 2 667 24 158,8 16,7 5,1 16,9 5,8 2 390 24 FINANSIELLT Vid årets slut uppgick bolagets långfristiga skulder till internbanken till 91,1 (101,5) Mkr. ÅRETS VERKSAMHET OCH UPPFÖLJNING AV MÅL Bolagets in- och utlastningsvolymer har ökat med hela 49 % jämfört med föregående år genom ökade volymer på större industrikunder och genom vindkraftverksinleveranser. Bolaget har ökat sin omsätt- 74 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 Antalet anställda i företaget uppgick till i genomsnitt 24 personer, varav 2 kvinnor. Målet med att öka utnyttjande av motionstimme har uppnåtts under året. Kommunen har beslutat att även kommande år prioritera en satsning på Höga kusten skärgård. Bolagets färjetrafik utgör en grund i denna skärgårdssatsning med nya anläggningsbryggor och tätare turer. Satsningen på vindkraftverkskunder har lyckats och även om inga kontrakt är skrivna för 2015 så ser bolaget här en marknad för framtiden. Bolaget har tecknat nytt avtal för Hörneborgs hamn och ser här möjlighet att utveckla verksamheten. Bolaget har även tecknat nytt långt avtal för bussgaraget som ger tillfredsställande lönsamhet. Bolaget har lyckats med uppdraget att ta över och utveckla tankanläggningen f.d. Shelldepån, då man hittat en arrendator för tankfarmen som fr.o.m. 2014 skall driva och utveckla den. Bolaget sköter kvarvarande hamnpiren med lossning. Arrendatorn söker nu miljötillstånd och bolaget en planändring för området så att man tillsammans skall kunna utöka verksamheten. Hyresavtalet för Oljeberget gick ut 2014 och bolaget söker nu nya kunder till anläggningen. Arnäsvall kombiterminal har inte utvecklats som tänkt då viss ombyggnad krävs för att fler operatörer skall operera mot terminalen. AB ÖVIKSHEM STYRELSEORDFÖRANDE MIKAEL BREILIN | VD ANNA-KARIN ERIKSSON Tillgång till bra och tryggt boende i livets olika skeenden är viktigt för den enskilde och en viktig förutsättning för kommunens utveckling. Det motiverar ett kommunalt bostadsbolag med uppdrag att utveckla kommunen genom en attraktiv bostadsmarknad för alla. Resultaträkning (Mkr) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Rörelsens resultat Finansnetto 20142013 237,0 228,1 -157,2 -157,8 -24,6-22,7 55,2 47,6 -16,4-22,8 Resultat efter finansnetto Bokslutsdispositioner och skatt 38,8 -6,0 24,8 -3,8 Årets resultat 32,8 21,0 För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. EKONOMISKT UTFALL Resultat efter finansnetto är 14,0 Mkr högre än föregående år. Detta förklaras dels av årets reavinster på 16,3 (6,1) Mkr, men även av kostnadssänkningar i driften och ett milt och snöfattigt år. En hyreshöjning med 1,87 % genomfördes per den 1 feb och intäkterna har även ökat till följd av ett minskat hyresbortfall med 1,6 Mkr. Posten avskrivningar innehåller nedskrivningar på 2 Mkr. Finansnettot är bättre än i fjol, vilket beror på en lägre räntenivå samt reavinst från försäljning av dotterbolaget Södra Örnsköldsviks Fastighets AB på 5,8 Mkr. Bolaget tillämpar från och med 2014 K3-regelverket (BFNAR 2012:1). En omräkning av jämförelseåret har skett för att möjliggöra jämförelse. Total resultatpåverkan på 2013 är 5,1 Mkr. Det handlar om underhållskostnader på 2,9 Mkr som klassificerats som komponentutbyte samt att koncernbidrag redovisas över resultaträkningen som bokslutsdisposition. INVESTERINGAR Under året har Övikshem investerat 62,0 (68,5) Mkr i byggnader och 0,8 (0,4) Mkr i inventarier. Investeringarna avser i huvudsak stambyten och energibesparingsprojekt. Nyckeltal 20142013 Balansomslutning, Mkr Soliditet % Avkastning totalt kapital % Avkastning eget kapital % Direktavkastning på marknadsvärde % Uthyrningsgrad bostäder % Medeltal anställda 951,8 18,4 6,4 24,4 4,7 98,4 54,4 962,2 14,8 5,2 18,8 4,4 97,7 52,3 bytte under året mätmetod för medarbetarenkäter från NMI (Nöjd MedarbetarIndex) till HME (Hållbart MedarbetarEngagemang). Utfall var 4,04 på en femgradig skala. Frisktalet nådde ett utfall på 65 % (mål 65 %). Bolagets NKI (Nöjd Kund Index) var 67,3 vid mätningen 2014. Målet var 68. Ägarkravet på en direktavkastning på marknadsvärde på 4,5 % uppnåddes. Utfall blev 4,7 %. Internkontrollen har fokuserat på uppföljning av rutiner kring semesteruttag och ersättning av övertid. Bolaget har också genomfört uppföljning av inrapporterade belopp för pensionsgrundande inkomst. MILJÖBERÄTTELSE Övikshem följer SABO-företagens utarbetade miljöpolicy och arbetar systematiskt med dessa frågor i verksamheten. Bolaget arbetar kontinuerligt med att optimera kostnader för energi och förbrukning i fastighetsbeståndet. Övikshem är anslutet till Skåneinitiativet med syfte att minska energiförbrukningen med 20 % i beståndet under perioden 2007-2016. Redan under år 2014 nådde bolaget målet, med en besparing på 20,3 %. Den framgångsrika minskningen i energiförbrukning kan i stor utsträckning tillskrivas bolagets EPCprojekt (Energy Performance Contracting) som från 1 april 2014 gick in i garantifasen. Alla installationsarbeten inom projektet är därmed avslutade. Leverantören garanterar en viss årlig besparing och den första avstämningen sker 1 april 2015. Den totala energiförbrukningen för uppvärmning och varmvatten uppgick under 2014 till 121,0 kWh/m² A-temp (130,0) normalårskorrigerad. PERSONALBERÄTTELSE Medelantal anställda under året var 54,4. Sjukfrånvaron under året var 5,3 % (4,1). Övikshems frisktal är 65 %, vilket innebär att 65 % av bolagets medarbetare hade 5 sjukdagar eller mindre under året. FRAMTIDEN Övikshem planerar för framtiden med nyproduktion. Bolaget ska och vill vara en aktiv samhällsbyggare. Att framarbeta attraktiva nyproduktionsprojekt blir en viktig utmaning eftersom Övikshem offensivt vill bidra till att skapa tillväxt i kommunen. Övikshem redovisar ett gott resultat. Soliditeten stärktes också under 2014 från 14,8 % till 18,4%. Ägarens avkastningskrav uppnås och det visar att bolaget har en god kostnadskontroll och en möjlighet att fortsätta ett systematiskt fastighetsunderhåll. Ägaren har formulerat ett nytt ägardirektiv som förtydligar och breddar uppdraget. Ett av målen är att fortsätta arbetet med att vässa bolagets driftnetto. Genom att minska kostnaderna och optimera verksamheten stärks möjligheterna att fortsätta investera. Ett gott resultat ger utrymme för fortsatt systematiskt underhåll. Lönsamma nyproduktionsprojekt blir utmaningen framöver. Den demografiska profilen för kommunen visar på en åldrande befolkning. Tillgängliga bostäder för äldre blir viktigt och är en fråga som Övikshem jobbar aktivt med för att anpassa utbudet mot efterfrågan. FINANSIELLT Vid årets slut uppgick bolagets långfristiga skulder till 695,1 (750,0) Mkr. ÅRETS VERKSAMHET OCH UPPFÖLJNING AV MÅL I bolagets affärsplan finns mål uppsatta under fyra perspektiv; Kund, Medarbetare, Fastighet och Ägare. Nöjd Medarbetar Index nådde inte upp till målet, men ligger trots det på en hög nivå. Bolaget ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 75 ÖVIK ENERGIKONCERNEN STYRELSEORDFÖRANDE MATS MELBIN | VD KRISTINA SÄFSTEN Övik Energi ska erbjuda och med hög leveranssäkerhet, leverera hållbara energi- och bredbandslösningar till konkurrenskraftiga priser. Bolaget skall i första hand fokusera på infrastruktur i form av nät och produktion. Resultaträkning koncern 20142013 (Mkr) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar 671,3 743,3 -462,5 -523,4 -108,7-104,8 Rörelsens resultat Finansnetto 100,2 115,2 -58,1-52,0 Resultat efter finansnetto Bokslutsdispositioner och skatt Minoritetsintresse 42,1 63,2 -38,9 -3,4 -0,20,2 Årets resultat 3,0 59,9 För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. Nyckeltal 20142013 Balansomslutning Soliditet % Avkastning totalt kapital % Avkastning eget kapital % Avkastning på sysselsatt kapital % Nettoomsättning/anställd, kkr Medeltal anställda 2 539 25 4 12 4,6 6 508 104 2 702 21 5 10 3,9 6 861 105 EKONOMISKT UTFALL Övik Energikoncernens verksamhet är uppdelad i tre huvud-affärsområden; AO elhandel och bredband, AO värme, ånga och kyla samt AO elnät. AO elnät bedrivs i separat bolag; Övik Energi Nät AB. Övriga affärsområden bedrivs i moderbolaget Övik Energi AB. Trots den allmänna konjunkturen och att elpriserna och elcertifikatpriserna har varit mycket låga levererar koncernen ett resultat över förväntan. Resultatet har påverkats positivt av genomförda effektiviseringar, ökad efterfrågan på bredbandsprodukter samt lägre bränslepris. Under perioden har tillgängligheten i produktionsanläggningarna varit hög och det har varit möjligt att undvika dyra bränslen i produktionen. Alla verksamhetsdrivande affärsgrenar visar ett positivt resultat, trots att det varit ett år med varmt väder som har påverkat energianvändningen. Resultatet efter finansnetto för koncernen uppgår för 2014 till 42,1 (63,1) Mkr. I föregående års resultat ingick engångsposter i form av återsökta energiskatter och reavinster från försäljning av dotterbolag med 29 Mkr. Bruttomarginalen, sett på koncernnivå, har stärkts från 2013 med 4 procentenheter. Detta trots att elpriset varit avsevärt lägre och att i stort sett alla produkter visar lägre volymer än året innan. INVESTERINGAR Årets investeringar i koncernen har uppgått till 34,9 (27,8) Mkr, varav i moderbolaget till 26,1 (16,3) Mkr, vilket inkluderar förändringen av pågående nyanläggningar. AO värme, ånga och kyla 76 Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 har främst förtätat befintliga värme- och kylanät. Investeringar i produktionsanläggningar för värme och ånga avser till största del investeringar i kraftvärmeverket. AO elnät har koncentrerat investeringarna till utbyte av gatubelysningsarmaturer med modern teknik. AO elhandel och bredband har till största delen förtätat befintligt bredbandsnät samt investerat i aktiv utrustning. FINANSIELLT Koncernens totala långfristiga skulder uppgår till 1 734 Mkr och har under 2014 minskat med 217 Mkr. Likvida medel uppgick till 27,0 (132,2) Mkr vid årets slut. Koncernen använder via internbanken derivatinstrument för att säkra sin exponering mot ränterisker. Skulden mot internbanken hade vid årsskiftet en genomsnittlig ränta på 3,85 % samt en genomsnittlig räntebindning på 3,2 år. Kapitalförfall inom ett år hos internbanken uppgår till 34 % av lånestocken. Elen som produceras i Hörneborgsverket säljs på Nordiska elbörsen Nordpool. För att hantera de risker som är förknippade med prisförändringar på el-spot och el-terminer finns en förvaltningspolicy som beskriver hur riskstyrningen hanteras. ÅRETS VERKSAMHET OCH UPPFÖLJNING AV MÅL Precis som under de senaste åren har utbyggnad till kunder i områden med fjärrvärmenät, så kallade förtätningar, varit i fokus under året. Totalt anslöts 26 nya kunder. Antalet serviceavtal till fjärrvärmekunder har ökat ytterligare under året. Nya fjärrkylakunder har kontrakterats för inkoppling i centrum, vilket innebär en utbredning av nätet som i sin tur ger möjlighet att nå fler potentiella kunder för framtiden. Produktionen av värme och el har skett med hög tillgänglighet i anläggningarna och användningen av fossilt bränsle har kunnat hållas till ett minimum. Distributionen av värme har haft hög leveranssäkerhet och lagning av några större läckor har minskat vattenförbrukningen avsevärt. Ett 5 dygns stopp på Hörneborgsverket i januari p.g.a. sintrad bädd medförde tillfälligt höga bränslekostnader och lägre elproduktion. Industrikundernas ångbehov under 2014 var lägre än 2013. Intresset för att ansluta sig till fibernätet har ökat kraftigt under 2014. Bolaget firade Fiberns dag i november och under den dagen tecknades 29 nya anslutningar. En uppgradering av nätet påbörjades under året som innebär en modernare plattform för bl.a. levererans av nya tjänster såsom TV via bredband. Under november 2014 beslutade Örnsköldsviks kommunfullmäktige om en handlingsplan för bredband fram till 2020 för att nå de nationella och regionala målen. Bolaget kommer att ges en viktig roll i detta projekt som faktisk utförare. Några elnätsrelaterade projekt som är utförda under året är utbyte av en nätstation i Järved, utbyte av 12 kV kabel mellan två nätstationer i Arnäs och uppgradering av driftsystem. Några nyanslutningar under året var bland annat nya servicebyggnaden vid Varvskajen och husvagns-/husbilsparkering vid Varvskajen. Under 2014 har 1 000 st. gatubelysningsarmaturer med kvicksilver bytts till led-armaturer. När kvicksilverljuskällor byts ut sänks effekten med 100 W/armatur vilket är en sänkning med 75 %. På landsbygden har bolaget återmonterat 1 000 st. led-armaturer som tidigare varit nedsläckta. Måluppföljning på både bolags- och resultatområdesnivå sker i form av ekonomisk resultatuppföljning, nyckeltal och styrkort. Exempel på mål som är uppfyllda under året är tillgänglighet för kundservice och Nöjd-Medarbetar-Index. ningar, utbildning i säkerhetskultur för alla medarbetare och medarbetarundersökning. Medarbetarenkäten genomförs vartannat år och mäter hur medarbetarna upplever Övik Energi som arbetsplats, Nöjd-Medarbetar-Index. Målet var att förbättra indexet till 3,8 vilket uppfylldes. Övik Energi har varit engagerat i ett flertal utbildningar under året som till exempel YH-utbildningar, elutbildningar vid Örnsköldsviks gymnasium och arrangemang via KomTek. MILJÖBERÄTTELSE Bolagets affärsidé och verksamhet bygger på att erbjuda kunderna produkter och tjänster som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina. För att kunna göra detta krävs såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet. Bolaget är sedan 2005 miljöcertifierat enligt ISO 14001. Årets miljömål, att under året minska lokalytan, d.v.s. resursanvändningen av energi, till 25 från 39 kvadratmeter per anställd uppfylldes. Inom koncernen finns 4 tillståndspliktiga och 6 anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Dessa verksamheter utgörs framför allt av värme- och elproduktion som påverkar miljön i och med att el- och värmeproduktion förbränner biobränslen i form av träbränslen, bioharts och biogas samt torv och olja. FRAMTIDEN Energibranschen är i förändring; alltmer regleringar som syftar till energieffektiviseringar och förbättrad energimarknad för kunderna, kunderna blir producenter och samarbetspartner och elpriset som är historiskt lågt bedöms inte öka nämnvärt. Detta medför behov av förändringar, åtminstone på några års sikt. Kompetensnivån och bredden på energiuppdraget mot/med kund kommer sannolikt att behöva ökas. Detta är en utmaning för alla dagens energibolag och inte minst de små, dit Övik Energi räknas. Bolaget kommer efter år av renodling och fokus på effektiviseringar att alltmer rikta sina insatser mot ökat marknadsfokus. Bolaget har från första januari 2015 skapat en gemensam försäljningsavdelning och skall utreda huruvida ytterligare förändringar i den riktningen behöver ske. Den nationella och regionala bredbandsagendan att nå 100 Mbit till 90 % av hushållen innan 2020 kommer starkt att påverka bolaget en lång tid framöver. Samtidigt kommer del två i effektiviseringsprogrammet som avser att nå ytterligare besparingar på 20-25 Mkr under tre år att drivas vidare. Under första året har åtgärder för ca 9 Mkr genomförts. PERSONALBERÄTTELSE Antalet tillsvidareanställda uppgick till 102 st. vid årets slut. Sju medarbetare har slutat och sju har anställts under året. Det innebär att personalomsättningen uppgår till 6,9 (6,6). Medelåldern i koncernen uppgår till 45 år. Fördelningen är 26 % kvinnor och 74 % män. Den totala sjukfrånvaron minskade till 2,4 % (2,9) och långtidssjukfrånvaron ökade till 0,6 % (0). Målet för frisknärvaron är 73 % vilket nästan klarades då utfallet hamnade på 71 %. Resultatet är det bästa under de senaste åren. Under året har bolaget bland annat genomfört hälsoundersök- Övik Energi, Miva, Övikshem samt Örnsköldsviks Hamn och Logistik samlades på Sjögatan 4 under 2014. ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 77 ORGANISATION VERKSAMHETSÅRET 2014 Kommunfullmäktige 1 nov 2010 - 31 okt 2014 MANDATFÖRDELNING, KOMMUNFULLMÄKTIGE Revisorer Nämnder och utskott Förvaltningar Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Arbetsutskottet Förhandlingsdelegationen Konsult- och serviceförvaltningen Bildningsnämnden Bildningsförvaltningen Arbetsutskottet Intagningsutskottet Omsorgsnämnden Humanistiska nämnden Socialutskottet Välfärdsförvaltningen Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Överförmyndare Myndighetsnämnden Gemensam kostnämnd Krisledningsnämnden Valnämnden Kommunfullmäktige i Örnsköldsviks kommun har 61 ledamöter. För mandatperioden 2011-2014 har följande fördelning gällt: Socialdemokraterna Centerpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Vänsterpartiet Miljöpartiet Sveriges Pensionärers intresseparti 31 mandat 9 mandat 8 mandat 5 mandat 2 mandat 2 mandat 2 mandat 2 mandat ORDINARIE LEDAMÖTER I KOMMUNSTYRELSEN Elvy Söderström, ordförande Glenn Nordlund, 1:a vice ordförande Anna-Britta Åkerlind, 2:a vice ordförande Lena Kvarnström Helge Westman Laila Bylund Per Nylén Kristin Ögren Olle Häggström Kristina Karlström-Hallin Camilla Svensson Lars Näslund Birgitta Sedin Gunnar Melin Mats Hedell (S) (S) (C) (S) (S) (S) (S) (S) (S) (C) (M) (M) (KD) (FP) (V) Gemensam patientnämnd Etiska nämnden Moderbolag Rodret i Örnsköldsvik AB Kommunala bolag /dotterbolag Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB Oljeberget i Örnsköldsvik AB Hörneborgs Hamn AB Övik Energi AB Övik Energi Nät AB Kommunbränsle i Ådalen AB (60 %) Stiftelser AB Övikshem Gene Fornby Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Domsjö Vatten AB Gideågården Solberget Örnsköldsviks Naturskyddsfond 78 Örnsköldsvik Airport AB Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB Ö R N S K ÖLDSVIKS KOMMUN – ÅRSREDOVISN I N G 2 014 ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR Bolag I början av 2014 genomförde AB Övikshem en försäljning av dotterbolaget Södra Örnsköldsviks Fastighets AB till Nordek Fastighetsbolag. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB har från 1 april 2014 överlåtit fastigheterna Strandkajen 6, Strandkajen 7, Australien 8 och Tullplanen 1 till Örnsköldsviks Framtid AB. Sedan dess bedrivs bolaget passivt utan verksamhet. Under hösten 2014 har Tjänstecentrums vilande dotterbolag Övik Parkering AB, fusionerats in i Tjänstecentrum. ORD & BEGREPP ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR: Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Avser kommunens värdepapper, långfristiga fordringar, inventarier, transportmedel, fastigheter och anläggningar. ANTECIPERAD UTDELNING inom koncernredovisning är en sådan utdelning från dotterbolag som bokförs i moderbolaget redan under intjänandeåret, men där dotterbolaget bokför utdelningen först under nästföljande år i samband med att bolagsstämman fattar beslut om vinstdisposition. AVSKRIVNINGAR: Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgång som beräknas utifrån förväntad nyttjandeperiod. Ska i princip motsvara förslitning och/eller förbrukning av anläggningstillgång. AVSÄTTNINGAR är ekonomiska förpliktelser, vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. ANSVARSFÖRBINDELSER: Möjliga åtaganden beroende på osäkra framtida händelser som bara delvis kan kontrolleras av den redovisningsskyldige. Åtagandets storlek kan ofta inte fastställas med tillförlitlighet. BALANSRÄKNING visar den ekonomiska ställningen vid bokslutsdagen. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital respektive hur kapitalet har anskaffats. EGET KAPITAL: Skillnaden mellan tillgångar och skulder. FÖRKORTNINGAR: Mdr = Miljarder kronor Mkr = Miljoner kronor kkr = Tusen kronor ÖK-SAP = Överenskommen särskild avtalspension Avgiftsbestämd ÅP = Avgiftsbestämd ålderspension KAPITALKOSTNAD: Årlig ersättning mellan finansförvaltningen och nämnderna för det kapital som nyttjas av nämnden (avskrivning och internränta). KASSAFLÖDESANALYS visar hur kommunen har fått in pengar och hur de använts under året. Till skillnad från resultaträkningen som visar kostnader/intäkter redovisas här ut- och inbetalningar. KASSALIKVIDITET visar betalningsberedskap på kort sikt d.v.s. förmåga att betala korta skulder i rätt tid. Formel: OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR - FÖRRÅD KORTFRISTIGA SKULDER X 100 NETTOKOSTNAD: Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Ska finansieras med skattemedel. NÄMNDSRESULTAT: Det resultat som uppstår för nämnden då verksamhetens kostnader och intäkter jämförs med tilldelade skattemedel. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR: Egendom som inte är anläggningstillgång. PERIODISERING: Fördelning av utgifter och inkomster till det år då resurserna förbrukas eller tillkommer. RESULTATRÄKNING sammanfattar årets intäkter och kostnader och därmed hur förändringen av kommunens eget kapital har framkommit. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV: Syftar till att kommuner ska kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare kunna utnyttja denna vid lågkonjunktur. Redovisas som en delpost i det egna kapitalet i balansräkningen. SJÄLVFINANSIERINGSGRAD av investeringar beskriver i % hur stor del av investeringarna som har finansierats av resultat före extraordinära poster och avskrivningar. SKULDSÄTTNINGSGRAD uttrycker förhållandet mellan skulder och totala tillgångar i %, d.v.s. visar hur mycket av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Formel: SKULDER TOTALA TILLGÅNGAR X 100 SOLIDITET: Visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten avspeglar kommunens finansiella styrka på lång sikt. Formel: EGET KAPITAL TOTALA TILLGÅNGAR X 100 TOTALA MEDEL: Tidigare års samlade nämndsresultat. ÖVER-/UNDERSKOTTSHANTERING: Respektive nämnd tar med sig årets nämndsresultat (över-/underskott) till nästkommande år. Varje nämnd beslutar sedan hur långt ut i den egna verksamheten som den hanteringen används. KORTFRISTIGA SKULDER: Lån och skulder där avsikten är att betala dessa inom ett år. LÅNGFRISTIGA SKULDER: Lån och skulder där avsikten är en löptid överstigande ett år. NOTERINGAR ÖR N S K ÖL DSV I KS KOMMU N – ÅR S R E DOV I S N I N G 2 014 79 Produktion och tryck: Arkitektkopia Umeå. F oto: Carola Harnesk, Peder Sundström, Håkan Nordström och Örnsköldsviks kommun . 891 88 Örnsköldsvik Tel vxl 0660-880 00 www.ornskoldsvik.se
© Copyright 2025