Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande Nämnds- och förvaltningsorganisation 2 Förvaltningsberättelse Inledning Omvärldsanalys Vision och mål God ekonomisk hushållning Finansiell analys Driftredovisning Investeringsredovisning Exploateringsverksamhet Personalekonomisk redovisning Miljöredovisning 3 36 39 47 48 51 Nämndredovisning Kommunstyrelse Strategi- och Näringslivsenhet Kommunkontor Räddningstjänst Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsnämnd Bildningsnämnd Socialnämnd Valnämnd Förtroendevalda revisorer Koncernens bolag och stiftelser 5 5 5 7 11 13 20 21 23 25 33 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper Ekonomisk ordlista 4 2 3 52 57 60 63 66 70 74 78 82 83 84 Revisionsberättelse Revisionsberättelse 88 1 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunstyrelsens ordförande Det gångna året var ett supervalår, detta präglade givetvis den politiska verksamheten på många sätt. Politiska visioner ställdes emot varandra och det debatterades och diskuterades flitigt. Det är naturligt att många stora frågor ”läggs på is” under denna period, med väntan på ett valresultat. Det dröjde ovanligt länge innan den politiska majoriteten blev klar, samtidigt som det blev ett regeringsskifte i landet. Dessa händelser bidrog starkt till att budgetarbetet försenades, kommunfullmäktiges budgetsammanträde kunde som först hållas i december. Vi har jobbat framgångsrikt med ekonomin, vi har tagit kommando över våra kostnader på alla plan, men jag vill särskilt tacka personal och ledning inom socialförvaltningen för ett mycket bra jobb. Kommunen budgeterade ett positivt resultat för 2014 med 0,06 mkr. Resultatet blev +15,3 mkr. Det positiva resultatet hänför sig huvudsakligen till lägre nettokostnader för verksamheterna och högre finansiella intäkter än budgeterat. Vår största utmaning är boendefrågan. Kommunen har ett stort behov, att tillsammans med marknaden skapa nybyggnationer. Vi behöver satsningar på alla områden och har i våra ägaredirektiv varit tydliga till vårt bostadsbolag Byggebo kring denna uppgift. Nya bostäder är en förutsättning, för att vi skall klara befolkningsmålet 30 000 till år 2030. Mervärden Styrgruppen för mervärdesprogrammet beslutade under året om den hittills mest omfattande mervärdesinsatsen. Sammanlagt 35 miljoner kronor avsattes för centrumutveckling, nytt resecentrum och delfinansiering av en ny biostad. Förändringar i stadsbilden. Centrala Oskarshamn står inför stora förändringar, ett antal stora projekt e.x byggnation av mejeriplan, utbyggnad av Coop och nytt resecentrum kommer att förändra stadsbilden. Det är en absolut nödvändighet, att jobba med denna typ av utveckling av stadskärnan. Nästa uppgift är att knyta ihop centrum med vår hamn. Arbetet med att skapa byggnation i Inre Hamnen är en viktig framtidsfråga. Kan vi skapa en attraktiv och tillgänglig plats för våra invånare och besökare, så har vi mycket goda möjligheter att nå våra mål. Avslutningsvis befinner sig Oskarshamns kommun i ett mycket spännande skede, många intressanta planer och projekt planeras. Vår stora utmaning blir att realisera våra planer och visioner. Jag vill som Kommunstyrelsens ordförande tacka all personal och alla förtroendevalda som på olika sätt bidragit till kommunens utveckling under 2014. Näringsliv Vi har ett urstarkt näringsliv, med både små och stora företag. Deras framgångar bidrar med stabil arbetsmarknad och möjligheter till välfärd för kommunen och dess invånare. Vi kan med glädje konstatera Scanias stora satsning och påverkan på vårt industriområde. Vårt nästa steg blir att bygga ett nytt område för industrin, som en konsekvens av alla investeringar. Samtidigt har kommunen beslutat att genomföra en förstudie angående en etablering av kombiterminal. Detta kommer att förstärka vår position, som ett logistiknav. Det innebär att vi kan fokusera och jobba med långsiktighet. En annan viktig uppgift är att skapa bra förutsättningar för kompetensförsörjning för vårt näringsliv. Vi kan uppnå detta genom att samarbeta med andra kommuner/ regioner samt också erbjuda bra utbildningsmöjligheter. 2 Peter Wretlund Kommunstyrelsens ordförande KOMMENTAR OCH ORGANISATION Organisation kommunal förvaltning Kommunfullmäktige 49 ledamöter Revision 5 ledamöter Strategioch näringslivsenhet Kommunkontor Valnämnd 5 ledamöter Kommunstyrelse 13 ledamöter Räddningstjänst Socialförvaltning Socialnämnd 11 ledamöter Bildningsnämnd 13 ledamöter Bildningsförvaltning Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Samhällsbyggnad skontor- 3 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Organisation kommunal koncern Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100% Oskarshamn Energi AB 50% Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utveckling AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning kraft varit begränsad det har lett till en relativt hög arbetslöshet. (Källa SKL) Vår omvärld Befolkningen i Sverige ökade med 103 970 personer under 2014 och uppgår till 9 737 559 invånare den 1 november 2014. Oroligheterna i världen har bidragit till att vi fått ett stort tillskott av utrikes födda som kommit till Sverige. Befolkning koncentreras alltmer till Stockholm, Göteborg och Malmö. Redan idag bor drygt 1,7 miljoner människor i de städerna och antalet beräknas öka med 37 procent under de närmaste 40 åren. I glesbygdskommunerna väntas däremot folkmängden minska med 10 procent. Oskarshamns kommuns befolkning uppgår till 26 270 invånare den 1 november 2014. Befolkningen har ökat varje år den senaste femårsperioden. Ökningen uppgår till 127 personer totalt, vilket motsvarar 0,5 %. Motsvarande siffra för riket är 3,5 %. Ser man på förändringen av åldersfördelningen de senaste fem åren har antalet invånare mellan 1664 år minskat med 482 personer. Antalet yngre invånare har ökat med 155 och antalet äldre har ökat med 454. Antalet personer i icke arbetsför ålder har således ökat. (Källa SCB) Diagrammet visar att den totala arbetslösheten i procent av invånarna i åldern 16-64 år, endera öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, är lägre i Oskarshamns kommun jämfört med riket i genomsnitt. Källa Arbetsförmedlingen. Viktiga händelser Oskarshamn är inne i en period då kommunen utvecklas på många sätt. Företagsklimatet blir bättre och bättre. Kommunen blev 2014 utsedd till ”Årets klättrare” i Kalmar län i Svenskt Näringslivs ranking över kommunernas företagsklimat. Den industriella utvecklingen i Oskarshamn, främst Scanias utbyggnad, ställer ökade krav på effektiva hållbara transportlösningar på väg, järnväg och till sjöss. Byggandet av en kombiterminal för lastning och lossning av gods för järnväg och väg, i anslutning till logistikcenter som nu är under uppförande på Kvastmossen, diskuteras. Under 2014 har svensk ekonomi haft en förhållandevis svag utveckling och BNP uppgick till 1,7 %. (Källa Konjunkturinstitutet). Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Inflationen har varit låg i Sverige och i stora delar av övriga världen, vilket bidragit till att de stora centralbankernas styrräntor varit mycket låga. Tillväxten har dämpats, men trots det har sysselsättning och arbetade timmar fortsatt öka i god takt. Detta har medfört att produktiviteten utvecklats mycket svagt. Skatteunderlaget har ändå ökat realt med ca 2 %, främst tack vare att kommunsektorns kostnader stiger långsammare än löneökningarna. Oskarshamn och Sundbyberg hade bäst skatteunderlagstillväxt i landet under inkomståret 2013. Tillväxten var större än 5 %. Utvecklingen på arbetsmarknaden kännetecknades av en ökad sysselsättning och ett ökat antal personer i arbetskraften. Då efterfrågan på arbets- Hamnsaneringsprojektet fortsätter. Under året färdigställdes den första etappen på 20 000 m2 av deponin för de förorenade sedimenten. Arbetet med etapp två på 40 000 m2 beräknas vara färdigställd i september 2015. Upphandlingen av muddringsarbetena har överklagats. Arbetet med att skapa en attraktiv stadskärna pågår. Prioriterade utvecklingsområden har varit inre hamnen, centrumutveckling och handel på fastigheten Snickeriet. Projektering av ombyggnaden av Sagabiografen är klar och arbetet ska påbörjas i januari 2015. Sagabiografen kommer att ha tre biosalonger efter ombyggnaden. Satsning på kulturen har gjorts under året med bland annat nya verksamheter och utökade öppettider i kulturhuset. En konstrunda ägde rum i augusti, där varje konstnär besöktes av mellan 200- 400 personer under de två dagarna. Oskarshamns kommun har fattat beslut om att bli medlem i KSRR, kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare. KSRR ansvarar idag för renhållningen i Kalmar, Mörbylånga, Nybro och 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Torsås kommuner. KSRR kommer att överta ansvaret för renhållningen i Oskarshamns kommun från 2015-01-01. Oskarshamns flygplats har upphört som instrumentflygplats. Det kommersiella flyget upphörde med linjeflyg den 17 april och därmed upphörde även Räddningstjänstens flygplatsräddningstjänst. Nu utreds hur den ”icke godkända” flygplatsen kan utvecklas. Verksamheternas nettokostnader (2013 års siffror inom parantes) Oskarshamns kommun har kännetecknats av höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Detta har varit möjligt tack vare kommunens finansiella tillgångar som har genererat stora finansiella intäkter. Kommunen har under större delen av 1990-talet ökat sitt beroende av finansiella intäkter för att kunna finansiera sina verksamheter. Oskarshamns kommun har därför skaffat sig verksamhetskostnader som långt överstiger genomsnittet bland landets kommuner. År 2009 beslutade kommunfullmäktige att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 102,5 % i slutet av mandatperioden 2011- 2014. Under 2014 och 2013 har verksamhetens kostnader belastats med nedskrivningar på 43,2 mkr respektive 343,6 mkr. Inklusive nedskrivningar uppgick nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 104,2 (127,0) %. Exklusive nedskrivningar blev nettokostnadernas andel 100,8 (99,8) mkr. Målet har därmed uppfyllts, då hänsyn bör tas till nedskrivningarna. En stor bidragande orsak till detta är att socialnämnden under de senaste åren har bedrivit ett intensivt förändrings- och utvecklingsarbete för att minska förvaltningens kostnader. Detta arbete har varit särskilt framgångsrikt inom äldreomsorgen. Nya arbetssätt har tagits fram och resursfördelningssystemet har utvecklats. Kommunens beroende av finansnettot har således minskat väsentligt under mandatperioden. Ett nytt mål för nästa mandatperiod har beslutats. 2018 ska nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgå till max 100 % . Periodens resultat kommunen Resultatet för Oskarshamns kommun uppgick år 2014 till +15,3 (-299,4) mkr och finansnettot var 68,8 (41,6) mkr. Nämnderna visade en positiv budgetavvikelse på 29,1 (7,5) mkr. Alla nämnderna redovisar en positiv budgetavvikelse med undantag av socialnämnden, som redovisade ett underskott på -1,6 (-14,1 mkr), men de har gjort en kraftig 6 resultatförbättring jämfört med tidigare år. Mer information om nämndernas ekonomi och verksamhet finns i avsnittet om nämndsredovisningar. Finansnettot visade också en stor positiv budgetavvikelse på 35,7 (4,4) mkr. Med anledning den dåliga lönsamheten och nedläggningen av flygplatsen har kommunen lämnat ett aktieägartillskott på 20 mkr till UTAB genom en nedskrivning av en fordran. Därutöver har det bokförda värdet på aktierna i UTAB skrivits ned med 13,9 mkr. Nedskrivningar har också gjorts på den planerade nya färjeterminalen med 9,3 mkr, då byggandet av den har skjutits på framtiden. Investeringarna uppgick till 71,2 mkr under 2014. Investeringsbudgeten för 2014 uppgick till 240,5 mkr, vilket innebar en budgetavvikelse på 169,3 mkr. De största avvikelserna avser den nya färjeterminalen, ombyggnationen av Sagabiografen samt projekt inom vatten och avlopp. Vissa investeringar inom renhållning avvaktade man med, då den verksamheten övergår till KSRR år 2015. Periodens resultat koncernen Koncernen Oskarshamns kommun redovisar ett resultat om +34,4 (-285,5) mkr för 2014. Detta är en stor förbättring jämfört med föregående år, då resultatet belastades med nedskrivningar av aktiekapitalet i Byggebo AB med 343,6 mkr. Resultatet för 2014 beror till stor del på Oskarshamns kommuns resultat på 15,3 mkr, vilken i sin tur beror på det positiva finansnettot och nämndernas positiva avvikelser. Även Oskarshamn Energi redovisar ett stort positivt resultat. Byggebo AB redovisar ett resultat på +7,6 (-9,8) mkr. Bolaget har under många år haft problem med negativa resultat. Bolaget har en stor skuldbörda på grund av att fastighetsbeståndet är relativt nytt. Oskarshamns Utvecklings AB redovisar ett resultat på -20,1 mkr (3,1). Bolaget har under flera år redovisat negativa resultat på grund av dålig lönsamhet. Bolaget har tidigare erhållit kapitaltillskott på sammanlagt 20,0 mkr genomförda 2008 och 2012. Flygplatsen stängdes under våren 2014 på grund av dålig lönsamhet. En kontrollbalansräkning upprättades per 2014-07-31, som visade att mer än hälften av det egna kapitalet var förbrukat. Med anledning därav har bolaget erhållit ett kapitaltillskott på 20 mkr. Därutöver har en nedskrivning av värdet av anläggningstillgångarna i bolaget skett med 16,3 mkr. Koncernens investeringar uppgår till 187,7 mkr jämfört med 93,4 mkr året innan. Det är framför allt Oskarshamns kommun, Oskarshamns Energi samt Byggebo som står för de höga investeringarna. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Vision och mål Vår vision Visionen beskriver ett önskat tillstånd i ett tidsperspektiv på 30 år och ska ha till uppgift att vägleda och styra kommunens organisation mot en gemensam bild i framtiden. Visionen beslutades av kommunfullmäktige under hösten 2009: Investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar får inte får överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Att målet beräknas i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ger även en viss följsamhet mot inflationsutvecklingen. ”Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet.” Kommunen har länge haft stora investeringsvolymer, vilket medfört att en stor andel av kommunens resurser läggs på lokaler. Avsikten med detta måltal är att bidra till att sänka investeringsvolymerna så att de är i nivå med, eller understiger, avskrivningsvolymerna. Kommunövergripande mål Sedan 2011 redovisas de kommunövergripande målen och nämndernas verksamhetsmål i den balanserade styrkortsmodellen. Det balanserade styrkortet omfattar fyra olika perspektiv som är lika viktiga för att få balans i verksamheterna. 4,0 % av 2014 års skatteintäkter och statsbidrag motsvarar 51,3 mkr. Skattefinansierade investeringar för 2014 uppgick till 47,6 mkr exklusive färjeterminalen och hamnsanering, vilket motsvarar 3,7 %. Målet är uppfyllt. Perspektiven består av ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Varje perspektiv består av ett styrkort som innehåller: Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid vad ska uppnås hur ska målet uppnås hur ska framgångsfaktorn mätas när ska nyckeltalet mätas vad ska nyckeltalet uppgå till när målet ska vara uppfyllt Ekonomi Målen för ekonomiperspektivet kommunens finansiella mål. utgör även God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag. Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar har för Oskarshamns kommun varit möjligt genom de tidigare höga finansiella intäkterna. Detta kan dock inte anses som god ekonomisk hushållning och det uppfyller heller inte kommunallagens krav på att löpande intäkter ska täcka löpande kostnader. Under innevarande mandatperiod 2011-2014 är måltalet 102,5 %. Verksamhetens kostnader har under 2014 belastats med nedskrivningar på 43,2 mkr. Inklusive nedskrivningar uppgick nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 104,2 %. Exklusive nedskrivningar blev nettokostnadernas andel 100,8 mkr. Medborgare Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare NII-indexet på 40 har inte uppnåtts. Målet är att detta skulle uppnås under 2014. Företagslotsen har fortsatt att utveckla sitt arbete. Projektet ”Ett Oskarshamn Kristdalabygden” har slutredovisats för kommunfullmäktige. Här finns förslag på åtgärder för att stärka landsbygden. Arbetet kopplat till Servicecenters utveckling ska också bidra till att uppnå målet. Det kan bli svårt, värdet var 37 2012. En ny mätning genomförs 2015 istället för som planerat 2014. Nyinflyttade ska få en god introduktion till kommunen. Detta sker i samverkan med Attraktiva Oskarshamn. God kommunal service Målet NMI 54 är ännu inte uppnått och det kan vara svårt att nå till 2015, då en ny mätning kommer att genomföras. Värdet vid mätningen 2012 var 50. Arbetet inom ramen för servicecenters verksamhet kommer att fortsätta med hög ambitionsnivå. Även annat utvecklingsarbete som handlar om service och bemötande kommer att fortsätta. Attraktiva boendeformer Målet är högt och vi är i dagsläget långt ifrån 40 nya bostäder per år. Under 2014 byggdes 12 villor och revs 57 hyresbostäder. Ett prioriterat område 2015 för kommunstyrelsen och Strategi- och Näringslivsenheten är att öka bostadsbyggandet. Utvecklingen av inre hamnen borde långsiktigt ge förutsättningar för att nå målet. I närtid finns planeringen av Mejeriplan och diskussioner med Bovieran, som projekt som ger hopp om framtiden. 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Goda förutsättningar till försörjning I januari 2015 var 6,5 % öppet arbetslösa i riket och 6,0 % i länet. Lägst arbetslöshet i länet hade Mörbylånga 3,9 % och Vimmerby och Oskarshamn 5,4 %. Målet bör eventuellt formuleras på ett annat sätt vid nästa revidering av målen. En målformulering kan vara att sätta kommunens arbetslöshet i förhållande till siffrorna för riket eller länet. Under 2014 har åtta chefer från kommunen deltagit i Regionförbundets ledarutvecklingsprogram. I maj avslutades Regionförbundets traineeutbildning för unga medarbetare. Utbildningen är en pilotutbildning där Oskarshamn har varit en av åtta deltagande kommuner från länet. Det nya samverkansavtalet har tillsammans med värdegrunden och målet att öka hälsotalen prioriterats i alla verksamheterna. Målet är att utveckla verksamheten genom att öka delaktigheten hos medarbetarna. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/utveckling Kommunen är mitt uppe i stora pensionsavgångar och konkurrerar med andra arbetsgivare och möter en ny generation med delvis andra krav och förväntningar på arbetslivet. Förutsättningen för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare är att arbetsplatserna upplevs attraktiva. För att nå målet att vara en attraktiv arbetsgivare har vi gjort olika insatser internt i organisationen och externt. Ett genomgående tema för alla insatser har varit att vi alla som arbetar i kommunen har Sveriges viktigaste jobb. Vi har bl.a. tagit fram en fickfolder om Oskarshamns kommuns värdegrund samt ett häfte som beskriver kommunen som arbetsgivare. I år fick 151 ungdomar feriearbete i kommunen. En ny satsning var att sex ungdomar fick arbeta med olika teman utifrån resultaten i LUPP- enkäten. De fick bland annat ta fram aktiviteter för unga tjejer i kommunen och undersöka hur en interaktiv mötesplats för ungdomar, politiker och tjänstemän i kommunen kan se ut. Utöver feriearbeten i kommunens verksamheter erbjöds platser även hos några av kommunens olika föreningar. Vi har också hjälpt landstinget med att förmedla sökande ungdomar till landstingets feriearbeten. Tack vare föreningarnas och landstingets hjälp skapades 158 platser. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Ett tydligt ledarskap och aktivt medarbetarskap är en förutsättning för att skapa attraktiva arbetsplatser. Chefens uppdrag och prioriteringar samt medborgarens betydelse för chefens uppdrag var ledorden vid kommunens chefsdagar. Vid introduktionerna för nya medarbetare, arbetsplatsträffar, vid chefsutbildningar och träffar med trotjänare har vi betonat vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare och att vi når målet genom att tillsammans arbeta för det. Medarbetarna med alla dess olika yrken i verksamheterna har även lyfts fram på hemsidan och i personaltidningen via intervjuer. 8 Goda arbetsvillkor Oskarhamns kommun har fokuserat extra på att minska ohälsan och satsa på förebyggande insatser under 2014. Olika åtgärder för att minska sjukfrånvaron på både lång och kort sikt har tagits fram. Under året togs beslut att införa hälsosamtal som en del av arbetet att få ner korttidsfrånvaron i Oskarshamns kommun. Syftet med ett hälsosamtal som görs i samarbete med företagshälsovården, är att skapa långvarig hållbar arbetsförmåga genom att kartlägga och medvetandegöra medarbetarens friskoch riskfaktorer. Först ut under 2014 var bildningsförvaltningen och därefter kommer resterande förvaltningar att implementera konceptet. Under 2014 har en extra HR-resurs anställts på personalavdelningen med huvudinriktning att arbeta med arbetsmiljöfrågor och förebyggande insatser för att minska ohälsan, dessutom har man infört stödsystemet Adato. Utgångspunkten är att goda arbetsvillkor leder till trivsel och effektivitet som dessutom ökar möjligheterna att attrahera nya medarbetare. Nyckeltalet arbetsvillkorsindex (AVI) som beskriver arbetsvillkoren i kommunen är sammanvägda av nio olika indikatorer. Ju högre poäng desto bättre arbetsvillkor ur ett medarbetarperspektiv. Indikatorerna är: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. anställningstrygghet (andel tillsvidareanställda) arbetsersättning (kostnad per timme) chefskap (samma möjlighet att bli chef) kompetensutveckling (utbildning) arbetsbelastning (övertid) arbetsmiljö (korttidssjukfrånvaro) personalansvar (antal anställda per chef) rehabiliteringsbehov (långtidssjukfrånvaro) turbulens (avgångar). Kommunens AVI har sedan 2007 utvecklats positivt och vid senaste mätningen var värdet 106, Medianvärdet för deltagande kommuner var 107. Enligt mätningen finns det ett samband mellan antal anställda per chef och långtidssjukfrånvaron. Resultatet visar att kommunen har färre chefer med personalansvar än andra deltagande kommer. 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ökad närvaro Breddat näringsliv Den faktiskt arbetade tiden per 2014-12-31 är 79,7 % av den totala arbetstiden. Målet om ökad närvaro har i stort sett uppnåtts. Utveckling Ökad tillväxt Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Målet upprättad färjetrafik till Baltikum som innebär reguljär godstrafik minst en gång i veckan är inte nått. Det är mycket osäkert om detta mål kommer att nås, men med ett annat tidsperspektiv är måltalet definitivt möjligt att uppnå. Kommunen bör ha en beredskap för att kunna agera kraftfullt när rätt intressent finns och tidpunkten är rätt. Målet kortad pendlingstid till Kalmar är nästan uppnått, 1:05 timme. Måltalet 1:00 timme kan vara omöjligt att nå med nuvarande vägstandard. Måltalet för kortad pendlingstid till Växjö är 1:45 timme. Idag uppgår den till 2:10 timme. För nya jobb inom tjänstesektorn är måltalet 1 000 jobb på 5 år. Målet är inte uppnått men det är svårt att läsa av i statistiken, bl a på grund av att företag i ökad utsträckning använder bemanningsföretag. En del industrijobb kan synas som arbeten inom tjänstesektorn. Målet bör omformuleras. För nyföretagande är måltalet 120 nya företag per år. Under 2014 startade 95 nya företag. Kommunen arbetar aktivt bl a inom ramen för Atrinova, FCO och annat innovationsstödjande arbete för att stödja entreprenörskap i kommunen. Attraktiv kommun I Fokus-rankingen ”Här är det bäst att bo” klarade kommunen inte målet att vara bland de 100 bästa kommunerna. Det blev placering 108 för 2014. Kommunen ska fortsätta att arbeta med verksamhetsutveckling och service för att även i framtiden kunna ge kommuninvånarna tjänster med hög kvalitet. Den största påverkan detta år har varit de parametrar som finns under rubriken Att vara ung (189), nettomigration (206) och andel unga (174). KOMMUNÖVERGRIPANDE BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord EKONOMI Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Verksamheternas nettokostnader dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2014: 102,5% 104,2 Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2014: 4 % 3,7 MEDBORGARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Nöjd inflytandeindex (NNI) med ett index baserat på kommunens storlek 2014: NII 40 37 God kommunal service Nöjd medborgarindex (NMI) 2014: NMI 54 50 Attraktiva boendeformer Antal nyproducerade bostäder 40 nya bostäder / år Goda förutsättningar till försörjning Arbetsförmedlingens sysselsättningsgrad 12 Högst sysselsättning i Öppet länet arbetslösa 5,4% 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDARBETARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Andel anställda som har en individuell utvecklingsplan 2014: minst 50 % Ej mätt Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Nöjd-Medarbetar-Index (HME) 2014: ökning jämfört med tidigare mätningsutfall 75 78 Goda arbetsvillkor Arbets-Villkors-Index (AVI) 2014: lika eller högre än kommuner 107 106 Ökad närvaro Faktisk arbetad tid i förhållande till total arbetstid 2014: 80 % 79,7% UTVECKLING Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Ökad tillväxt Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Upprättad färjetrafik till Baltikum 2015: Reguljär godstrafik minst en gång per vecka 0 Breddat näringsliv Attraktiv kommun 10 Korta pendlingstiden med kollektivtrafiken till: *Kalmar *Växjö 2020: Restid *max 1 tim 1:05 tim *max 1 tim och 45 min 2:10 tim Nya jobb inom tjänstesektorn 2015: 1 000 nya jobb Ej mätt Nyföretagande 2015: 120 nya företag/ år 107 FOKUS-ranking ”Här är det bäst att bo” 2015: Topp 100 Plats 108 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning Kommunallagens krav Att kommuner har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, både på kort och på lång sikt. Kommunfullmäktige beslutade i december 2013 om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva konsumerar. Kommunen ska vara väl förberedd på att kunna möta kraven på kommunal verksamhet genom att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning både på kort och på lång sikt. Kommunens resurser behöver användas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmålen och de finansiella målen ska vara i fokus och arbetas med så att de uppfylls. Dessutom ska balanskravsresultatet enligt kommunallagen uppnås. Sedan 2011 har kommunen arbetat med en balanserad styrkortsmodell med målformulering i fyra olika perspektiv; ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Nämnderna har brutit ned de kommunövergripande målen till sina verksamheter med en tydlig röd tråd. Inför 2013 gjordes en översyn av antalet mål i syfte att bättre kunna följa upp och fokusera på prioriterade mål. För att uppnå en god ekonomisk hushållning behöver flera faktorer samverka. Det behöver finnas samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat, kvalitet samt effekterna av detta. En annan förutsättning är att löpande intäkter täcker löpande kostnader, dvs att verksamheternas nettokostnader inte är högre än skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att nettokostnaderna inte bör öka i snabbare takt än vad skatteintäkter och statsbidrag gör. Om kostnaderna under ett år överstiger intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. Oskarshamns kommun har länge haft verksamhetskostnader som överstiger intäkterna, vilket har sitt ursprung i att kommunen länge haft stora finansiella tillgångar som genererat avkastning som i sin tur finansierat verksamheternas kostnader. För att minska beroendet av finansnettot och den sårbarhet som uppstår vid finanskriser har kommunfullmäktige beslutat att verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska sänkas från max 102,5 %, som ska vara uppfyllt senast 2014, till max 100 % som ska uppfyllas under mandatperioden 2015- 2018. Vidare behövs en ekonomi i balans samt en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi, verksamheter samt de mål som finns. Vid eventuella avvikelser ska åtgärder vidtas enligt de ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler som kommunfullmäktige tidigare beslutat om. Hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) Enligt kommunallagen är det fr o m 2013 möjligt att reservera delar av ett positivt balanskravsresultat till RUR. Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Syftet är att kunna bygga upp en reserv under goda tider som kan användas under år med svag skatteunderlagsutveckling. Att reservera medel till RUR kräver dock att balanskravsresultatet är positivt. Oskarshamns kommun har i dagsläget ett ackumulerat negativt balanskravsresultat att återställa. En avsättning till RUR under ett år innebär att det årets balanskravsresultat minskar och det medför att ett ackumulerat negativt balanskravsresultat blir ännu mer större. Då det inte kan anses som god ekonomisk hushållning att sätta av till RUR så länge kommunen har ett ackumulerat negativt balanskravsresultat har kommunfullmäktige beslutat av avvakta med att fastställa riktlinjer för hantering av RUR till dess att kommunens negativa balanskravsresultat har återställts. Balanskravsresultatet Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. Sedan 2000 har Oskarshamns kommun redovisat negativa resultat vid flertal tillfällen. De är främst orsakade av höga verksamhetskostnader, men även realisationsvinster/förluster och upp/nedskrivning av finansiella tillgångar. Fram till 2007 var bedömningen att kommunens dåvarande finansiella mål, om att inflationsskydda det egna kapitalet, skulle kunna bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet. Målet innebar att kommunen årligen skulle redovisa positivt resultat på en viss nivå. Detta visade sig vara mycket svårt att uppnå och målet är numera upphävt. Kommunfullmäktige beslutade under 2011 om att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för delar av underskotten. I december 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan i syfte att reglera det negativa 11 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING balanskravsresultatet. Åtgärdsplanen består av socialnämndens påbörjade uppdrag om att minska sina överkostnader med 40-50 mkr fram till 2015-12-31 samt en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter. till 100 %. Målet ska vara uppfyllt senast vid utgången av mandatperioden 2015- 2018. Genom att frigöra finansnettot ska detta istället bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet som därmed bedöms vara återställt senast år 2025. Då dessa åtgärder ska bidra till en sänkning av verksamheternas nettokostnader i förhållande till summan av skatteintäkter och statsbidrag, beslutade kommunfullmäktige att sänka det finansiella målet från 102,5 % BALANSKRAVSUTREDNING (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014 -277,6 -293,9 -318,1 -320,9 -297,0 Årets resultat extraordinära intäkter vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet orealiserade förluster i värdepapper återföring av orealiserade förluster i värdepapper 35,9 0,0 -34,3 2,0 0,0 -19,9 -47,0 -28,0 -8,1 39,2 0,0 19,8 19,0 0,0 -25,0 13,3 0,0 -10,2 -299,4 0,0 -27,9 5,6 0,0 2,1 15,3 0 -43,7 4,0 0 0,1 Årets resultat efter balanskravsjusteringar medel till resultatutjämningsreserv medel från resultatutjämningsreserv synnerliga skäl Årets balanskravsresultat -16,3 0,0 0,0 0,0 -16,3 -24,2 0,0 0,0 0,0 -24,2 -2,8 0,0 0,0 0,0 -2,8 -319,7 0,0 0,0 343,6 23,9 -24,3 0 0 43,2 18,9 -293,9 -318,1 -320,9 -297,0 -278,2 2010 2011 2012 2013 2014 1 187,4 11,9 1 200,1 12,0 1 213,7 12,1 1 262,0 12,6 1282,9 12,8 35,9 -47,0 19,0 -299,4 15,3 24,1 -59,0 6,9 -312,0 2,5 Årets resultat efter balanskravsjusteringar, se ovan -16,3 -24,2 -2,8 -319,7 -24,3 2) Årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidag och utjämning -28,2 -36,2 -14,9 -332,3 -37,1 0 0 0 0 0 Ingående ackumulerat balanskravsresultat att reglera Utgående ackumulerat balanskravsresultat att reglera BERÄKNING AV RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Beräkning årets resultatutjämningsreserv Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 1% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Årets resultat enligt resultaträkningen, se ovan 1) Årets resultat som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidrag och utjämning Möjlighet att sätta av till resultatutjämningsreserv (det lägsta av 1 och 2) 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Till det negativa resultatet på -299,4 mkr för 2013 bidrog främst nedskrivningen av aktiekapitalet med 343,6 mkr i Byggebo AB, vilken föranleddes av en nedskrivning av fastigheternas värde i Byggebo AB. Finansiell analys Kommun En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål, som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. RK-modellen Oskarshamns kommun använder den så kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk analys av kommunens finanser. Modellen bygger på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Det finansiella resultatet Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Riskförhållande Föreligger några risker som kommunens resultat och kapacitet? kan Kontroll Vilken kontroll har kommunen ekonomiska utvecklingen? påverka över den Resultat Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. Bokslut 2011 visade ett underskott på -47,5 mkr. Den största avvikelsen gentemot budget uppvisade finansnettot. Finansnettots avvikelse på -87,8 mkr var en följd av reaförluster och nedskrivningar av kommunens finansiella placeringar. Verksamheternas budgetdisciplin har inte varit tillfylles historiskt. Dock har nämnderna/ verksamheterna under de senaste fem åren i stort hållit sig inom givna ramar med vissa undantag. I tabellen nedan visas resultatutvecklingen för kommunen och koncernen. Bolagens inverkan på resultatet under åren 2010 till 2014 har varit positiv förutom under 2011. Vidare redovisning kring bolagens finansiella ställning finns i avsnittet Koncernens bolag och stiftelser. Årets resultat (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Före extraor. poster 36,0 -75,5 19,1 -299,4 15,3 Efter extraor. poster % av skatteintäkter och statsbidrag 36,0 -47,5 19,1 -299,4 15,3 3,0 -6,3 1,6 -23,7 -23,7 1,7 -3,5 0,9 -16,4 0,8 40,6 -48,8 35,0 -285,5 34,4 Kommunen % av eget kapital Koncernen Efter extraor. poster I nästkommande tabell kan man utläsa att kommunens nettokostnader har ökat mellan 2013 och 2014. En viktig förutsättning för en långsiktig god ekonomi är att inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen förutsatt en oförändrad utdebitering. Kommunens utveckling av verksamheternas nettokostnader har i genomsnitt för den sista tioårsperioden varit en ökning med 2,9 % per år, medan skatteintäkterna och statsbidragen i genomsnitt under samma tidsperiod ökat med 3,6 % per år. Den genomsnittliga inflationsökningen har under samma period varit 1,2 % per år. Intäkter och kostnader (procent) Verksamhetens bruttointäkter Verksamhetens bruttokostnader 2010 2011 2012 2013 2014 -4,0 4,4 9,9 4,9 2,2 0,9 2,0 1,8 1,8 3,1 Avskrivningar Skatteintäkter och statsbidrag 6,3 -2,8 4,5 7,9 0,1 3,3 1,1 1,1 4,0 1,6 Vks Nettokostnader 2,5 1,3 -0,4 0,7 3,5 Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag har de senaste åren närmat sig rikssnittet. Rikssnittet var 97,7 % (bokslut 2013), vilket skall jämföras med Oskars 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE hamns kommuns 104,2 % inklusive nedskrivningar och 100,8% exklusive nedskrivningar för år 2014. För mandatperioden 2011- 2014 har kommunfullmäktige beslutat att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 102,5 % i slutet av mandatperioden, att det finansiella målet om att inflationsskydda det egna kapitalet skulle utgå from 2011 samt att de skattefinansierade investeringarna ska uppgå till max 4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Bokslut 2014 visar att målet avseende begränsning verksamheternas nettokostnader uppfylldes om nedskrivningarna exkluderas. Kapacitet Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är god. Soliditeten avseende 2014 var 75,4 % (79,5 %) inklusive pensionsförpliktelser och avviker i positiv bemärkelse markant jämfört med riksgenomsnittet. Skillnaden är 25 procentenheters bättre soliditet än riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. På koncernnivå är skillnaden mot riksgenomsnittet mindre men koncernen har ändå ca 14 % -enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet. Soliditet (eget kapital/totalt kapital) 90% Verksamhetens nettokostnader och avskrivningar/Skatteintäkter och generella statsbidrag 84% 83% 81,9% 79,5% 80% 75% 70% 58% 57% 60% 55,1% 51,5% 49,5% 50% 34,2 114 40% 30% 112 20% 110 10% 108 0% 2010 106 104 6,4 2011 2012 2013 2014 6,0 8,9 102 Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet (koncernen) Soliditet, rikssnitt Soliditet, (koncern) rikssnitt 6,2 100 98 2010 2011 Verksamhetens nettokostnader 2012 2013 2014 Avskrivningar och nedskrivningar Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna under många år, dock inte 2014. Man kan också se att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av resurserna i anspråk till anläggningar/ fastigheter än jämförbara kommuner. Kommunfullmäktige har fr.o.m. 2007 fastslagit ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar (max 4 % av skatteintäkter och statsbidrag), vilket uppfylls för år 2014. 360 mkr av 2010 års investeringar avsåg kapitaltillskott till det kommunala bostadsbolaget. 10 mkr respektive 20 mkr av investeringarna 2012 respektive 2014 avser kapitaltillskott till Oskarshamns Utveckling AB. Nettoinvesteringar och avskrivningar (skattefinansierade) 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2010 2011 2012 2013 Skattefin. investeringar Skattefin. avskrivn. 14 2014 Kommunens skuldsättningsgrad var för 2014 24,6 %. Koncernens skuldsättningsgrad var för 2014 50,5 %. Skuldsättningsgrad (koncernen) (procent) 2010 2011 2012 2013 2014 Skuldsättningsgrad 41,7 39,0 40,9 48,5 50,5 varav: Kommunen 16,4 16,8 18,1 20,5 24,6 25,3 22,3 22,8 28,0 25,0 Bolagen Inför 2012 skedde en skatteväxling mellan kommunerna och landstinget gällande kollektivtrafiken. Detta innebar en sänkning av Oskarshamns kommuns utdebitering med 41 öre, samtidigt som landstingets utdebitering höjdes med 66 öre. Rikssnittet för 2014 är 20,65 kr och länssnittet är 21,59 kr. Den totala kommunalskatten för 2014 är 32,38 kr jämfört med riksgenomsnittet 31,86 kr och länssnittet 32,96 kr. Detta medför en högre utdebitering om 52 öre jämfört med riket. 25 öre över rikssnittet motsvarar ungefär 13 mkr, 52 öre över rikssnittet motsvarar ca 26 mkr. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens utdebitering (procent) Primärkommunal skatt Primärkommunal skatt, rikssnitt Total kommunalskatt exkl. kyrkoskatt 2010 2011 2012 2013 2014 21,92 21,92 21,51 21,51 21,51 20,74 20,73 20,59 20,62 20,65 32,13 32,13 32,38 32,38 32,38 Finans Oskarshamns kommuns finansiella tillgångar är med kommunala mått mätt av betydande storlek och uppgår per december månad 2014 till 854,8 mkr. Motsvarande siffra året innan var 754,0 mkr. Placeringarnas marknadsvärde överstiger det bokförda värdet med 76 mkr. Det övergripande målet för förvaltningen är en real avkastning om 4 procent per år. Under perioden januari-december 2014 uppgick den reala avkastningen till plus 9,0 procent jämfört med 11,4 procent året innan. Finansverksamheten bidrar med drygt 50 mkr till den kommunala driftbudgeten, eftersom kommunens nettokostnader överstiger skatteintäkter och statsbidrag med motsvarande belopp. Målsättningen är att kommunens beroende av avkastningen på finansiella placeringar kraftigt ska minska framöver och upphöra helt år 2018. Kommunens finansnetto 2014 uppgick till 68,8 mkr. Placeringarna består idag av tre delar. Den första delen är kopplad till pensionsskulden, den andra delen utgör en långsiktig medelsförvaltning och den tredje delen är en större donation som, enligt testamentet, ska användas till ” vård av behövande gamla med företräde för inom Döderhult boende”. Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP) Pensionsportföljens bokförda värde uppgår per 2014-12-31 till 495,1 mkr medan portföljens marknadsvärde uppgår till 538,4 mkr. 304,1 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (56,5 procent), 208,6 mkr är placerade i ränterelaterade instrument (38,7 procent) och 24,2 mkr i likvida medel (4,5 procent). Den totala avkastningen under 2014 uppgår till 11,1 procent. Under år 2014 har kommunen satt in ytterligare 55 mkr i KLP. Långsiktig medelsförvaltning Den andra delen av kommunens medelsplaceringar benämns som en långsiktig medelsförvaltning och består av tre olika delar. (6,2 procent). Den totala avkastningen under år 2014 uppgår till plus 5,6 procent. I jämförelser med relevanta index har kapitalförvaltningen i egen regi utvecklats sämre än jämförelseindex mestadels på grund av att kommunens innehav i Pensionsfastigheter AB inte gett någon avkastning under 2014. Rådgivande förvaltning – SEB Portföljens marknadsvärde per sista december 2014 uppgår till 17,8 mkr varav 9,6 mkr är placerade i svenska och nordiska aktier (53,9 procent), och 8,2 mkr i ränterelaterade instrument (46,1 procent). Portföljens bokförda värde uppgår till 17,1 mkr. Den totala avkastningen under perioden januaridecember 2014 uppgår till 4,7 procent. Diskretionär förvaltning – Nordea Portföljens marknadsvärde per 2014-12-31 uppgår till 32,3 mkr varav 17,5 mkr är placerade i svenska aktier (54 procent) och 14,9 mkr i ränterelaterade instrument (46 procent). Portföljens bokförda värde uppgår till 29,7 mkr. Den totala avkastningen under år 2014 uppgår till 9,5 procent. Donation Karin och Gösta Hedström Donationens marknadsvärde per december månad 2014 uppgår till 35,3 mkr, varav 18,8 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (53,1 %) och 16,5 mkr i ränterelaterade instrument (46,9 %). Den totala avkastningen under perioden januaridecember 2014 uppgår till 9,6 procent. Risk Kommunens likviditet är god och har så varit under en lång tid. Förändringen i kassalikviditet mellan 2013- 2014 beror på att likvida medel ökade mer än de kortfristiga skulderna. Både balanslikviditeten och kommunens rörelsekapital ligger på bra nivåer vid en jämförelse med andra kommuner. Likviditet 2010 2011 2012 2013 Kassalikviditet i % 36 43 45 53 2014 66 Balanslikviditet i % 214 205 203 224 221 Rörelsekapital i mkr 523 506 548 635 635 Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt är också god. Anledningen är kommunens stora finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av denna volym går under förhållandevis kort sikt att omsätta till likvida medel. Kapitalförvaltning i egen regi Portföljens marknadsvärde per 2014-12-31 uppgår till 230,9 mkr varav 91,6 mkr är placerade i aktierelaterade instrument (39,7 procent), 75,4 mkr i ränterelaterade instrument (32,7 procent), 49,6 mkr är placerade i alternativa tillgångar (21,5 procent) och 14,2 mkr är placerade i likvida medel 15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE årsskiftet vid årsskiftet 2013/ 2014 898,9 mkr, en minskning med 18,6 mkr under 2014. Finansiella nettotillgångar (mkr) 2010 Kommunen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder 2 593 2 602 2 658 1 192 1 455 336 407 628 Netto 2 282 2 302 2 323 785 827 311 2011 300 2012 2013 2014 Enligt RIPS 2007 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida pensionsutfästelser. Eftersom pensionsutbetalningarna kommer att ske långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Pensionsåtagande Koncernen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto 903 884 997 1 061 1 294 1 507 1 542 1 689 1 698 1 902 -604 -658 -692 -637 Finansiella risker och åtaganden 2010 2011 2012 2013 2014 Kommun 3,1 3,0 3,2 2,9 3,0 Koncern -1,8 -1,4 -0,1 -0,1 Borgensåtagande Kommunen, extern upplåning 14 14 14 1 243 1 282 1 098 1 166 1 260 83 192 Summa 1 112 1 180 1 274 1 326 1 474 Oskarshamns kommun har inga egna långfristiga skulder. Koncernen har däremot långfristiga skulder, där kommunen till vissa fungerar som internbank. Räntekostnaderna för de externa internbankslånen har per 141231 uppgått till 4,6 mkr. Samma belopp har erhållits från låntagarna jämte ett påslag med 40 räntepunkter. Pensioner Från och med 1998 skall större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande uppgick till 880,3 mkr årsskiftet 2014/ 2015 varav 125,7 mkr redovisas i balansräkningen och resterande 754,6 mkr som ansvarsförbindelser. Kommunens totala pensionsåtagande var vid 16 2010 2011 2012 2013 2014 78 93 100 116 126 Ansvarsförbindelse 660 722 715 783 755 Totala förpliktels. 738 815 815 899 880 -609 Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är förhållandevis god. Koncernens finansiella risker är relativt stora i och med att kommunen har tillgångar placerade på de finansiella marknaderna och att kommunens bostadsbolag har stora finansiella skulder. Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är beroende av framförallt ränteutvecklingen, men även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning på 1 % -enhet innebär ökade intäkter på 3,0 mkr för kommunen, medan en räntehöjning på 1 % -enhet överlag på Byggebos lånestock innebär 12,5 mkr i ökade kostnader för bolaget. (mkr) Ränteföränd. + 1%enhet (mkr) (mkr) Avsättning för pensioner Fondering - Finansiella placeringar Bokfört värde 287 324 365 398 495 Marknadsvärde 312 324 375 430 538 Orealiserat resultat 24,1 -7,7 10,1 31,9 43 Avkastning Återlånade medel 7,4 6,7 30,7 33,0 42,2 427 491 440 469 342 * Läs vidare om 2013 års förändringar nedan. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2010 att pensionsportföljen istället skall täcka minst 40 % av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande ansvarsförbindelse på 754,6 mkr innebär detta ett belopp om minst 301,8 mkr, vilket uppfylls. På samma möte beslutades att pensionsportföljen i fortsättningen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Under 2010- 2014 har pensionsmedel successivt förts över till bolaget. Pensionsportföljens bokförda värde i KLP uppgick per 2014-12-31 till 495,1 mkr. Marknadsvärdet uppgår till 538,4 mkr. Känslighetsanalys I nedanstående tabell redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas av olika faktorer under ett år. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Målsättning Känslighetsanalys (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Skatteintäkter och statsbidrag Målsättn. 105,0 % resp 102,5 % Befolkningsökning/minskning 127/ 104,2/1 103,7 103,7 102,1 99,3 00,8 287,1/- 20,3/-15,3 13,6 -4,7 37,4 20,5 +/- 100 pers 4,5 +/- 200 pers 9,0 Avvikelse i mkr +/- 10 öre 5,2 +/- 20 öre 13,0 I tabellen ovan redovisas måluppfyllelsen uttryckt i procent respektive mkr både med nedskrivningar och utan nedskrivningar i Byggebo och Utab. +/- 50 öre 26,1 Utdebitering Avskrivningar Investeringsvolumer/Avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 1,6 +/- 30 mkr 2,4 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5% 2,0 Övriga kostnader +/- 0,5% 2,3 Lokalkostnader +/- 0,5% 0,2 Personalkostnader +/- 0,5% 5,7 Personalkostnader +/- 1,0% 11,4 Kontroll Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. I december 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan i syfte att reglera det negativa balanskravsresultatet. Åtgärdsplanen består av socialnämndens påbörjade uppdrag om att minska sina överkostnader med 40- 50 mkr fram till 2015-12-31 samt en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter. För att minska beroendet av finansnettot och den sårbarhet som uppstår vid finanskriser har kommunfullmäktige beslutat att verksamheternas nettokostnader i förhållande till sk atteintäkter och statsbidrag ska sänkas från 102,5 %, som ska vara uppfyllt senast 2014, till 100 % som ska uppfyllas under mandatperioden 2015- 2018. Genom att frigöra finansnettot ska detta istället bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet som därmed bedöms vara återställt senast år 2025. Vid årsskiftet 2014-12-31 återstår det 278 mkr att återställa. Vidare resonemang kring detta går att finna under avsnittet God ekonomisk hushållning. För att nå och behålla en ekonomi i balans krävs en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi, verksamheter samt de mål som finns. Vid eventuella avvikelser ska åtgärder vidtas enligt de ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler som kommunfullmäktige tidigare beslutat om. I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas nettokostnader har prognossäkerheten varit otillfredsställande. Prognoserna av årets resultat har avvikit väsentligt mot det verkliga utfallet under den senaste 5-årsperioden. Anledningen är främst svårigheterna att prognostisera finansnettot med tanke på svängningarna på aktiemarknaden, extraordinära intäkter och återbetalningen av premier i AFA Försäkring. Kommunen har valt att budgetera en långsiktigt real avkastningsnivå på ca 4,0 % på det finansiella kapitalet. Budgetuppföljning, prognossäkerhet Budgetavvikelse, årets resultat exklusive extraordinära poster (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Budget 0,9 1,3 1,0 0,0 0,1 Bokslut 36,0 -47,5 19,1 -299,4 15,3 3,4 -64,2 17,2 5,3 8,9 -3,8 -17,9 -0,8 -26,8 23,5 Prognos augusti Prognos april Förvaltningarnas budgetföljsamhet har inte alltid varit till belåtenhet historiskt. Det är framförallt socialnämnden men även räddningstjänsten och tekniska nämnden som redovisat stora negativa budgetavvikelser tidvis de senaste fem åren. Nämndernas prognoser har under året pekat på en avvikelse om +8,9 mkr (april) respektive +23,5 mkr (augusti). Bokslut 2014 visar en positiv budgetavvikelse om +15,3 mkr, vilken beror på påtaligt lägre kostnader för verksamheterna och ett starkt finansnetto. Nedskrivningar gällande fordran och aktiekapital i UTAB och tidigare gjorda investeringar i ny färjeterminal gjordes dock med totalt 43,2 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag blev 8,4 mkr lägre än budgeterat. Finansnettot avvek däremot med + 35,7 mkr gentemot budget. En god prognossäkerhet är viktig för att kunna ha en bra kontroll över kommunens intäkter och kostnader under året. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument som skall användas för att fördela kommunens resurser. Uppstår stora eller återkommande budgetavvikelser kan detta innebära att kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt beslutade. Under 2016 fortsätter den 17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE löpande kontrollen av budgetdisciplinen att ske via månadsboksluten. Sammanfattning Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella analys ger är att kommunen är på god väg att skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att stå på inför framtiden. Åtgärdsprogram har tagits fram och de lägre kostnaderna i verksamheterna visar på att återhämtningen nu påbörjats inte minst inom socialnämndens verksamhetsområde. Kommunen är dock fortfarande i några år framåt beroende av finansnettot och dess utveckling under året. Kommunen redovisar ett positivt resultat 2014 och nettokostnaderna, exklusive nedskrivningar, i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ligger under det finansiella målet. Oskarshamns kommun utmärker sig fortfarande med hög resursförbrukning till byggnader och anläggningar i jämförelse med liknande kommuner. För att uppnå en förändring gällande detta måste de skattefinansierade investeringsvolymerna fortsatt ses över. Koncern Koncernen Oskarshamns kommun omsatte under 2014 2 057,3 mkr och balansomslutningen uppgick till 4 122,1 mkr. Den sammanställda redovisningen för 2014 visar på ett positivt resultat om 34,4 mkr. Förra årets resultat uppgick till -285,5 mkr. Det positiva resultatet härrör framförallt från Oskarshamns kommuns, Byggebos och Oskarshamns Energis positiva resultat. Oskarshamn Energi uppvisar ett positivt resultat om 20 mkr omräknat efter ägarandel. Byggebo uppvisar ett positivt resultat om 7,6 mkr. Oskarshamns Utveckling AB redovisar 2014 ett negativt resultat -20,1 mkr (-3,3 mkr). De övriga bolagen och stiftelserna redovisar ett positiv resultat på totalt ca 0,6 mkr för år 2014. Sammanställd redovisning i siffror (mkr) 2010 Bruttoomsättning 1 880 1 747 1 950 2 332 2 057 Balansomslutning 3 954 3 951 4 130 3 859 4 122 Investeringsvolym 115 2011 125 2012 181 2013 137 2014 188 Koncernens soliditet minskade med 2 procentenheter mellan 2013 och 2014 och ligger på 49,5 %. Det egna kapitalet är 52 mkr högre än föregående år medan den totala balansomslutningen ökade med 262,8 mkr. Koncernens soliditet har igenomsnitt legat på ca 58 % de senaste tio åren och bör anses som god även om det inte finns någon generell nivå för hur hög soliditeten bör vara. Den höga soliditeten möjliggör en stor handlingsfrihet och förmåga att hantera eventuella svåra situationer orsakade av konjunktursvängningar. Det är viktigt att även de olika bolagen har en god soliditet, 18 eftersom risken annars finns att kommunen måste agera i situationer, då de enskilda bolagen eller stiftelserna inte kan uppfylla sina åtaganden. Detta gäller nu framförallt Stiftelsen Forum med en soliditet på 3 %. I och med aktieägartillskottet på 20 mkr 2014 stärktes soliditeten i Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) till 95,5 %. I 2014 års bokslut har Byggebo AB en soliditet på 10,3 %. Det är av yttersta vikt att bostadsbolaget har en sund ekonomi, där även framtida resultaträkningar redovisar överskott. Oskarshamns Utvecklings AB som drivit flygplatsen har under flera år i rad redovisat negativa resultat, vilket har inverkat negativt på bolagets förmögenhet. Under året fattade kommunfullmäktige beslut om att stänga flygplatsen för kommersiellt flyg. Nu fungerar flygplatsen som en icke godkänd instrumentflygplats. Årets resultat uppgick till – 20,1 mkr. Under året har nedskrivningar gjorts på 16,3 mkr. Oskarshamns kommun erhöll under 2014 totalt 11,0 mkr i utdelning från dotterbolagen. 11,0 mkr delade Oskarshamn Energi AB ut till Oskarshamns kommun och 15 tkr kom från Oskarshamns Hamn AB. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 524,5 mkr och är 124,7 mkr högre än föregående år. Byggebos totala lånevolym uppgick vid årsskiftet till 1 246,0 mkr. Oskarshamns kommun fungerar till en del som internbank inom koncernen. Stiftelsen Forom samt Oskarshamn Energi AB har lån via internbanken. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skattesintäkter och statsbidrag exklusive finansnetto i koncernen uppgår 2014 till 98,6 %, vilket är 24 procentenheter lägre än 2013. Nettokostnadsandelen kan anses hög i jämförelse med andra koncerner inom kommunal sektor. Detta beror på kommunens höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanställd redovisning - årets resultat (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Årets resultat - Totalt: -Före extraord.poster 40,6 -75,5 35,0 -285,5 34,4 -Efter extraord.poster 40,6 -48,8 35,0 -285,5 34,4 19,1 -299,4 15,3 Årets resultat efter extraordinära poster -Oskarshamns komm. -Byggebo i Oskarshamn AB -Oskarshamn Energi AB -Oskarshamns hamn AB -Oskarshamns Utveckling AB -Stiftelsen Oskars. Sjöfartshotell 36,0 -47,5 3,3 0,6 0,3 0,2 7,6 9,2 4,0 11,9 22,6 20,0 0,0 0,4 0,3 0,0 0,0 -3,0 -2,8 -3,1 -0,1 -0,3 0,0 0,4 0,6 0,0 -0,7 -0,2 0,4 0,0 Nettokostnadsandel exkl. finansnetto 97,6 99,1 95,6 122,6 98,6 Soliditet (exkl. internbank) i % 58,3 57,1 55,1 51,5 49,5 -Stiftelsen Forum Bolaget redovisar för 2014 ett positivt resultat om 20,1 mkr (-3,3 mkr). Med utgångspunkt av det bokförda värdet på aktiekapitalet i UTAB och bolagets egna kapital samt bestämmelser i Lagen om kommunal redovisning gällande värdering av anläggningstillgångar beslutade Oskarshamns kommun om att skriva ned det bokförda värdet på aktiekapitalet i UTAB med 13,9 mkr i bokslut 2014. Ett kapitaltillskott på 20 mkr till UTAB 2014 skrevs också ned. -3,3 -20,1 Risk - kontroll Koncernens kassalikviditet uppgår till 100,3 %, vilket är en förbättring med 28,6 procentenheter jämfört med föregående år. Förbättringen förklaras av att likvida medel och kortfristiga fordringar har ökat mer än de kortfristiga skulderna och avsättningarna till pensioner. Det är framförallt kommunens och Oskarshamn Energis betalningsberedskap på lång och kort sikt som bidrar till koncernens förhållandevis goda likviditetsnivåer. Sammanställd redovisning (procent) 2010 2011 2012 2013 2014 Kassalikviditet 39 50 54 72 100 Balanslikviditet 191 186 187 222 232 Koncernen har som redan nämnts stora långfristiga skulder, där merparten tillhör kommunens bostadsbolag. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 524,5 mkr. Kommunen fungerar som en internbank, där utlämnade internbankslån uppgår till 192,0 mkr. Byggebo AB:s totala långfristiga skulder uppgår till 1 246,0 mkr. Koncernens resultat uppgår i år till +,34,4 mkr, vilket är en förbättring med 319,9 mkr jämfört med året innan. Årets positiva resultat i koncernen påverkas framförallt av positiva resultat för Oskarshamns Energi, Oskarshamns kommun samt Byggebo men även av UTABs negativa restultat. 19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning - kommun (Belopp i mkr) Förslag till överföring till 2015 Avvik. efter över-föring till 2015 0,1 3,1 10,2 0,0 0,0 0,0 0,1 3,1 10,2 13,5 13,5 0,0 13,4 -25,3 -34,7 -31,8 -44,9 -23,0 -606,9 -522,5 -0,3 -1,0 -31,9 -81,6 -43,2 4,8 5,6 -3,0 2,9 1,3 4,7 -1,2 0,5 0,0 1,6 6,1 -43,2 2,6 0,7 -0,4 1,0 0,4 3,6 -0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,3 5,0 -2,7 1,9 0,8 1,2 -0,3 0,5 0,0 1,6 6,1 -43,2 Bokslut Budget Bokslut Avvik. 2013 2014 2014 2014 Samhällsbyggnadskontoret Kommunkontor Räddningstjänst Teknisk nämnd -1,1 3,3 8,3 -0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 3,1 10,2 Summa 10,5 -0,1 -26,2 -32,4 -33,0 -48,9 -19,0 -587,2 -527,7 0,0 -1,0 32,2 -81,6 -349,7 -30,2 -40,3 -28,7 -47,9 -24,2 -611,7 -521,3 -0,8 -1,0 -33,4 -87,6 0,0 Nämnd Avgiftsfinansierad verksamhet Skattefinansierad verksamhet Strategi- och näringslivsenhet Kommunkontor Räddningstjänst Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsnämnd Bildningsnämnd Socialnämnd Valnämnd Revision varav internränta varav avskrivningar varav nedskrivningar Övrig finansiell verksamhet -338,0 -18,4 -59,5 -41,1 0,0 -41,1 Summa -1 613,5 -1 324,4 -1 349,9 -25,5 7,0 -32,5 Verksamhetens nettokostnader -1 603,0 -1 324,5 -1 336,4 -12,0 7,0 -19,0 Skatteintäkter och statsbidrag 1 262,0 1 291,2 1282,9 -8,4 Resultat efter skatteintäkter -341,0 -33,2 -53,5 -20,4 7,0 -27,4 Finansnetto -8,4 41,6 33,2 68,8 35,7 0,0 35,7 -299,4 -0,1 15,3 15,3 7,0 8,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -299,4 -0,1 15,3 15,3 7,0 8,3 Resultat efter finansnetto Årets resultat Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag med resp utan nedskrivningar 127,8/ 100,6 102,6 104,2/ 100,8 varav Resultatenheter (Belopp i mkr) Nämnd Tekniska nämnden- Tekniska kontoret Stab Tekniska nämnden- Tekniska kontoret Gatuavdelningen Tekniska nämnden- Tekniska kontoret VA och Renhållning Tekniska nämnden- Tekniska kontoret Kost och service SamhällsbyggnadsnämndenSamhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsen- Kommunkontoret Kommunstyrelsen- Strategi- och näringslivsenheten Kommunstyrelsen-Nova Kommunstyrelsen- Räddningstjänsten Bildningsnämnd- Bildn förv Socialnämnd- Socialförvaltningen Summa 20 Underskott/ Överskott exkl kap kostn Max överf enl 1,25% regeln Förslag till överföring 2015 0,9 0,1 0,1 0,1 0,8 0,1 0,2 0,0 0,0 1,4 0,9 0,9 1,3 0,4 0,4 1,4 0,7 0,7 1,0 1,1 0,3 1,0 0,3 1,0 -0,4 3,6 -0,9 -0,4 8,3 -0,9 -0,4 3,6 -0,9 9,6 11,2 5,8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning - kommun (Belopp i mkr) Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Överförs till 2015 Avvikelse efter förslag till överföring till 2015 Avgiftsfinansierade investeringar Strategi- och näringslivsenhet -24,3 0,0 24,3 0,0 24,3 Teknisk nämnd Varav: -75,1 -19,5 55,6 29,0 26,6 - Spillvattenrening gamla soptippen -1,7 -1,5 0,2 0,0 0,2 - Ernemar ARV, upprustn -3,0 -3,6 -0,6 -0,6 0,0 - Säkerhetshöjande åtg VV -2,6 -3,2 -0,6 -0,6 0,0 - Servisbyten Kolbergavägen -1,2 -1,2 0,0 0,0 0,0 - VA-omläggning Dalgatan -1,7 -1,4 0,3 0,0 0,3 - DUF -0,9 -1,3 -0,4 0,0 -0,4 - Projekt där kostnad ej bokförts (7 st) -27,4 0,0 27,4 0,9 26,5 - Övriga projekt (23 st.) -36,7 -7,3 29,4 29,3 0,1 -7,0 -0,4 6,6 0,0 6,6 -7,0 -0,4 6,6 0,0 6,6 Kommunkontor Varav: - Investeringspåse Oskarshamns hamn Räddningstjänst -0,4 -0,4 0,0 0,0 0,0 -106,9 -20,3 86,5 29,0 57,5 -54,5 -29,5 25,0 26,3 -1,3 - Stadsmiljöprogram -3,0 -3,0 0,0 0,0 0,0 - Gc-vägar -1,9 -1,5 0,4 0,4 0,0 - Promenad Camping -2,0 -1,4 0,6 0,6 0,0 - Miljöförbättring inomhus -2,6 -1,1 1,4 1,4 0,0 - Ombyggnad Västra Torggatan -3,5 -3,5 0,0 0,0 0,0 - Teknikcollege -3,6 -1,8 1,8 1,8 0,0 - Ombyggnad K-dala skola -4,5 -3,3 1,2 1,2 0,0 - Maskinhall Arenan -1,4 -1,3 0,1 0,0 0,1 -14,5 -0,7 13,8 13,8 0,0 -2,2 0,0 2,2 2,1 0,1 - Övriga projekt (44 st) -15,4 -11,8 3,6 5,1 -1,5 Strategi- och näringslivsenheten -54,0 -3,5 50,5 4,0 46,5 -46,5 0,0 46,5 0,0 46,5 -7,0 -3,2 3,8 3,8 0,0 -12,0 -7,9 4,1 5,3 -1,2 Summa Skattefinansierade investeringar Teknisk nämnd Varav: - Sagabiografen (Pilen 8) - Projekt där kostnad ej bokförts (5 st) Varav: Ny Färjeterminal Hamnsanering egen insats Kommunkontoret investeringspåse Finans 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst investeringspåse Samhällsbyggnadsnämnd investeringspåse -4,0 -2,0 2,0 2,0 0,0 -0,3 -0,1 0,2 0,2 0,0 Socialnämnd investeringspåse Bildningsnämnd investeringspåse Kulturoch fritidsnämnd investeringspåse -0,8 -0,6 0,2 0,2 0,0 -8,0 -7,2 0,8 0,0 0,8 0,0 0,0 Summa -133,6 -50,8 82,7 38,8 43,9 Totalt -240,4 -71,2 169,3 67,7 101,6 21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avgiftsfinansierade investeringar Avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 20,3 mkr mot budgeterade 106,9 mkr, vilket innebär ett budgetöverskott om 86,5 mkr. Flertalet av årets investeringar tillhörande tekniska kontoret fortsätter även under år 2015, vilket innebär att investeringsmedel motsvarande 29,0 mkr äskas överföras till 2015 års investeringsbudget. överföras till 2015. Skälen till avvikelser är i första hand periodisering, det vill säga projekt framskrider fortare eller långsammare än planerat. De största investeringsprojekten som pågick under 2014 var ombyggnad Västra Torggatan (3,5 mkr), ombyggnad Kristdala skola (3,3 mkr), stadsmiljöprogram (3,0) och teknikcollege (1,8 mkr). Strategi- och näringslivsenheten Teknisk nämnd De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 19,5 mkr mot budgeterade 75,1 mkr. Investeringarna omfattar ca 20 olika projekt och 29,0 mkr äskas i investeringsbudgeten för 2015. De största investeringsprojekten som pågick 2014 var Ernemar ARV upprustning (3,6 mkr), säkerhetshöjande åtgärder på vattenverk (3,2 mkr), spillvattenrening gamla soptippen (1,5 mkr) samt VA-omläggning Dalgatan (1,4 mkr). Kommunkontoret Årets investeringar uppgår till 0,4 mkr. Helårsbudgeten uppgick till 7,0 mkr. Årets investeringar uppgår till 3,5 mkr. 3,2 mkr av de gjorda investeringarna hänger samman med hamnsaneringen. Kommunkontoret Årets investeringar uppgår till 7,9 mkr. Investeringarna är IT-relaterade och består huvudsakligen av hårdvara och server. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 2,0 mkr mot budgeterade 4,0 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse om 2,0 mkr. Under 2014 har det investerats i bl a brandmaterial (1,1 mkr). Samhällsbyggnadsnämnd Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 0,4 mkr mot budgeterade 0,4 mkr. Skattefinansierade investeringar Årets skattefinansierade investeringar uppgår till 50,8 mkr mot budgeterade 133,6 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse om 82,7 mkr. Flera av årets investeringar är ännu inte avslutade, vilket innebär att investeringsmedel motsvarande 38,8 mkr äskas överföras till 2015 års investeringsbudget. Teknisk nämnd Investeringsbudgeten omfattar netto 54,5 mkr och avser ett femtiotal projekt. Nettoutfallet är 29,5 mkr. Vissa projekt är fleråriga och 26,3 mkr äskas 22 Samhällsbyggnadsnämnden genomförde investeringar till ett belopp av 0,1 mkr inventarier. Helårsbudgeten uppgick till 0,3 mkr. Socialnämnd Socialnämndens investeringar uppgår till 0,6 mkr, och avsåg inventarier. Bildningsnämnd Nämndens investeringar uppgår till 7,2 mkr mot budgeterade 8,0 mkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse om 0,8 mkr. Investeringarna avser ett 15 tal projekt och omfattar bl.a. ismaskin till ishallen och fordon. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploateringsredovisning Tillgången på mark för bostads- och verksamhetsändamål är en väsentlig förutsättning för kommunens fortsatta utveckling. Kommunen har totalt avsatt 32,9 mkr i budgeten till exploateringsändamål under 2014 och allteftersom beslut tas om att genomföra olika exploateringsprojekt fördelas budgeten till de olika projekten. Under perioden uppgår utgifterna för exploateringsmark till 10,5 mkr varav 0,1 mkr avser bostadsområden och 10,4 mkr avser verksamhetsområden. Kommunen har samtidigt inkomster för såld tomtmark på 1,4 mkr och såld industrimark på 15,4 mkr. Exploatering bostadsområden Pärnuvägen: Tomtförsäljning via tomtkön pågår. Två stycken tomter har hittills sålts. Förslag finns att fylla upp ett antal tomter som är mycket svårsålda. Bovieran: Bovieran AB har ett koncept som bygger på ett flerbostadshus med 48 stycken lägenheter med gemensam innergård. Byggnaden är tänkt att uppföras vid Gölkärret. Området är i mindre omfattning förorenat av miljögifter. Företaget har gjort intresse-/ marknadsundersökningar och funnit att det inte är aktuellt att starta projektet än utan avvaktar. Östra Rotvik: Sju stycken nya tomter finns att tillgå. Kommunstyrelsen har beslutat att tomterna skall säljas via mäklare och budgivning med ett fastställt lägsta pris. Under 2015 skall vägarna i området förbättras samt utbyggnad av vatten och avlopp ske. Högskulla gård: För att öka områdets attraktivitet inför framtida tomtförsäljning har kommunstyrelsen beslutat att anlägga en sammanhållande strandpromenad mellan Rävudden och Circle Resort i Figeholm. Arbetet har påbörjats 2014 och kommer att vara klart under 2015. Vånevik: Möjlighet finns att skapa mellan 20-30 stycken nya fastigheter. En marknadsvärdering av tomterna är utförd. Exploatering verksamhetsområden (handelsområden) omläggning VA pågår och kommer att vara klart under februari 2015. Förhandling angående markanvisningsavtal pågår. Planerad byggstart för ett nytt handelscentrum hösten 2015. Cirkulationsplats Snickeriet: Projektering för breddning av Södra Fabriksgatan samt ny cirkulationsplats i korsningen med Förrådsgatan pågår. Arbetet klart våren 2015. Centrumomvandling Nytt resecentrum: Projektering av utvändiga ytor i området kring järnvägsstationen pågår. Arbetet klart våren 2015. Miljöteknisk markundersökning samt marknadsvärdering är utförd på NyFrakts fastighet invid järnvägsstationen. Förhandling angående ett eventuellt fastighetsköp pågår. Bussparkering Forum: Projektering av nya storbusshållplatser längs Södra Långgatan samt ett nytt torg pågår. Arbetet klart våren 2015. Konsumentföreningen: Coop planerar bygga ut sin fastighet i centrum 2017/ 2018. Markanvisningsavtal beslutas under februari 2015. Mejeriplan: HSB avser uppföra flerbostadshus med verksamheter knutna till vård/ handel/ kontor. Detaljplan vann laga kraft 2014. Förhandling angående markanvisningsavtal pågår. Avslutade och justerade exploateringsområden Kronoparken/ Kvastmossen: Ett temporärt boende för OKGs entreprenörer om ca 100 villavagnar är avslutat. Scania har via en logistikoperatör förvärvat en stor del av området. Ett logistikcenter är under uppförande. Scania har erhållit på resterande markområde en option till 2019 för eventuellt kommande etableringar. Bandmossan Storskogen, En ny väg samt vatten och avlopp har anlaggts från Tillfartsvägen. Toppning asfalt återstår under 2015. Övrigt Förhandlingar med Svenska Kyrkan har inletts om ett eventuellt markbyte invid Kvastmossen för att kunna möjliggöra plats för ett nytt industriområde samt en kombiterminal längs järnvägsspåret. Snickeriet etapp I: Rivning av f.d. tekniska kontorets lokaler är utförd. Marksanering samt 23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploateringsbudget (mkr) Konto Projekt 2014 Ingående Inkomster balans jan-dec Utgifter jan-dec Utgående balans per dec Helårsbudget 2014 14701 Div expl.fastigheter 1,7 0,0 0,0 1,7 0,0 - 0,0 0,0 0,0 0,0 10,9 9700 Exploateringspåse 14711 9701 Kronoparken/Kvastmossen 26,0 -15,4 2,6 13,2 0,0 14715 9728 Exploatering Ekebo 5,9 -0,9 0,0 5,0 0,0 14716 9729 Pärnuvägen 4,7 -0,5 0,0 4,2 2,5 14719 9730 Snickeriet 0,2 0,0 5,8 6,0 10,5 14724 9726 Cirkulationsplats Snickeriet 0,0 0,0 0,2 0,2 6,1 14725 9725 Resecentrum 0,0 0,0 0,1 0,1 0,3 14726 9727 Bussparkering Forum 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 14727 9740 Oskarshamn 2:8 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 14708 9738 Östra Rotvik 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 -0,8 -0,1 1,5 0,7 1,9 14707 9737 Högskulla 14717 9731 Bandmossen, del av Oh 3:4 14718 9732 Bovieran, del av Kristineberg 1:1 Summa 24 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 37,9 -16,8 10,5 31,5 32,9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalekonomisk redovisning 2014 Förklaringar Anställd Fysisk person med en/ flera anställningar i kommunen. Den anställde kan vara tillsvidareanställd och/ eller visstidsanställd. Personen räknas endast en gång. Sammanfattning Antalet månadsanställda i kommunen var vid årsskiftet 2 377,7 årsarbetare. Det är en minskning med 8 årsarbetare jämfört med 2013. Trenden med en minskad andel tillsvidareanställningar har fortsatt under 2014. Visstidsanställningarna har ökat med 48 anställda motsvarande 37,6 årsarbetare. De timavlönade har minskat med motsvarade 4,6 årsarbetare till totalt 183,9. Förvaltningarna TK Tekniskt kontor SBK Samhällsbyggnadskontor RTJ Räddningstjänst KNK Kommunkontor SF Socialförvaltning BF Bildningsförvaltning STEN Strategi- och näringslivsenheten VAL Valmyndigheten REV Revisionen Genom kommunens numera strukturerade omplaceringsverksamhet har vissa övertalighetsproblem kunnat lösas. Medelåldern har minskat med ungefär tre månader till 46 år. Kommunen betalade 2013 drygt 782 mkr i lön till de anställda. Tillsvidareanställd Fast anställd Nyckeltal 2014 förändring jämfört med 2013 Totalt TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Sjukfrånvaro ▼ ▼ ▼ ▼ ▲ ▲ ■ ▲ totalt Anställd med månadslön (tillsvidare/visstidsanställd) Sjukfrånvaro dag 1-14 ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▲ ▼ Visstidsanställd Anställd för en bestämd tidsperiod. Månadsanställd Timavlönad Anlitas vid behov och avlönas per arbetad timme. ▲ Årsarbete De anställdas sammanlagda timmar enligt schemat delat med heltidsmåttet (1 980 timmar/ år). Sjukfrånvaro dag 15-90 ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▲ ▼ ▲ PO Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga kostnader, t.ex. försäkringar och pension. Sjukfrånvaro dag 91- ▲ ▼ ▼ ▼ ▲ ▲ ▲ ▲ Okompenserad övertid Övertid personal vill ta ut i ledig tid istället för i pengar. Övertid ▼ ▼ ▼ ▼ ▲ ▼ ▲ Mer- och fyllnadstid ▲ ▲ ▼ ■ ▼ ▲ ▼ Månadsanställda -10 -1 -1 -1 7 -15 -2 Årsarbetare -8,1 0,2 -0,1 -1 7 ▲ Mer- och fyllnadstid Arbetstid som deltidsanställd fullgjort utöver ordinarie arbetstid upp till det arbetstidsmått, som gäller för heltidsanställning. Ersättningsnivå 120 %. Övertid Arbete som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. Enkel övertid: ersättningsnivå 180 %. Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240 %. 3 -14,3 -3,4 3,5 Kommunens semesterlöneskuld för innestående icke uttagna semesterdagar ökade under året med 1,35 mkr och uppgår nu till cirka 62,6 mkr inkl PO. Den faktiskt arbetade tiden under 2014 har minskat något jämfört med föregående år och ligger nu på 79,66 % av den totala arbetstiden. Den främsta orsaken är att VAB och övrig frånvaro har ökat. Sjukfrånvaron i procent ligger kvar på samma nivå som 2013. Antalet sjukdagar har ökat totalt. Inom sjukperiod dag 91- återfinns ökningen, övriga sjukperioder har minskat. Kostnaderna för sjuklön har minskat med 746 tkr till drygt 8,9 mkr. Konvertering Avser då en visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning på grund av regler i Lagen om anställningsskydd. Avtal AB Avtal för anställda på Allmänna Bestämmelser som är en del av huvudöverenskommelsen (HÖK) och innehåller allmänna anställningsvillkor. Avtal BEA Avtal för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Avtal PAN Avtal för anställning som personlig assistent i de fall dessa inte uppfyller kraven som ställts upp HÖK/ AB. PAN gäller också för anhörigvårdare. Sjukperiod De timmar dagar eller procent utifrån sjukfrånvarons längd i dagar. Dag 1-14, 15-90 eller 91- är vanliga mått utifrån rehabiliteringskedjan. Över och under 60 dagar används också i vissa sammanhang En sjukdag behöver inte vara en hel dag, registreras som det. 25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personal Antal anställda: Månadsanställda Antalet månadsanställda i kommunen motsvarade 2 378 årsarbetare vid utgången av december 2014. Av dessa var 2 226 årsarbetare tillsvidareanställda och 152 visstidsanställda. Antalet tillsvidareanställda har minskat med 54 personer till 2 377. Antalet visstidsanställda personer har ökat med 48 personer till 179 (inom avtalsområdet BEA har antalet visstidsanställda personer ökat med 4 till 21). Antalet anställda och årsarbetare i jämförs med 31/12 2013. Antal anställda och antal årsarbetare Månadsanst TK Antal anställda Antal årsarbetare 2013 2014 +/– 2013 2014 +/– 248 247 -1 234,3 234,6 0,2 SBK 44 43 -1 43,1 43,0 -0,1 RTJ 74 73 -1 73,3 72,3 -1,0 KNK 43 50 7 41,3 48,3 7,0 SF 1 147 1 132 -15 1 027,0 1 012,5 -14,3 BF 978 976 -2 940,1 936,7 -3,4 STEN 28 31 3 26,8 30,3 3,5 Totalt 2 562 2 552 -10 2 385,8 2 377,7 -8,1 Antal anställda och antal årsarbetare Tillsvidare Antal anställda Antal årsarbetare 2013 2014 +/– 2013 2014 +/– 235 234 -1 221,8 222,3 0,5 SBK 39 41 2 38,5 41,0 2,5 RTJ 73 72 -1 72,3 71,3 -1,0 TK KNK 40 42 2 39,1 41,1 2,0 SF 1 110 1 075 -35 993,7 962,3 -31,3 BF 909 887 -22 881,2 861,9 -19,4 STEN 25 26 1 25,0 26,0 1,0 Totalt 2 431 2 377 -54 2 271,5 2 225,7 -45,7 Visstid Antal anställda 2013 2014 +/– TK Antal årsarbetare 2013 2014 +/– 13 13 0 12,6 12,5 -0,1 SBK 5 2 -3 4,6 2,0 -2,6 RTJ 1 1 0 1,0 1,0 0,0 KNK 3 8 5 2,3 7,3 5,0 SF 37 57 20 33,4 50,1 16,8 BF 69 93 24 58,9 74,9 16,0 3 5 2 1,8 4,3 2,5 STEN Totalt 131 179 48 114,4 152,0 37,6 Tabellerna visar anställda med månadslön i antal personer och motsvarande årsarbetare den 31 december 2013 och 2014. Avser anställda med månadslön på avtalen AB, BEA och PAN. Förändringar på förvaltningarna Inom TK ligger antalet anställda på samma nivå som 2013. SBK har minskat med en anställd. RTJ har minskat med en anställd. KNK har ökat med 7 månadsanställda varav 2 tillsvidareanställda. En ekonom som arbetar mot SBK och RTJ samt en 26 utökning inom IT-avdelningen svarar för ökningen av tillsvidareanställda. Ökningen av visstidsanställda är vikariat för föräldraledigheter, sjukskrivningar och tillfälliga förstärkningar. SF: För beskrivningar av områden se socialnämndens redovisning. SF har totalt sett minskat med 16 personer (tillsvidare och visstid), motsvarande 15,4 årsarbetare. Sett till antalet tillsvidareanställda har de minskat med 37 personer, motsvarande 33,2 årsarbetare. Minskningen är störst inom ÄO och OF (hemtjänst och gruppboenden) med 40 personer, motsvarande 36,8 årsarbetare. IFO och Integration har ökat med 9 tillsvidareanställda motsvarande 9,8 årsarbetare HSE har samma antal anställda som 2013 men har minskat i antalet årsarbetare med 1,1. Inom BF är antalet månadsanställda i princip oförändrat. Antalet tillsvidareanställda har dock minskat med 22 motsvarande 18,4 årsarbetare det omvända gäller för gruppen visstidsanställda som i stället har ökat med 24 (varav 14 obehöriga lärare enligt skollagen). Antal timavlönade – årsarbetare Tillfälliga anställningar under tre månader avlönas med timlön. De timavlönade under januari– december 2014 motsvarade 184,1 årsarbetare (varav PAN 12,2, (en minskning med 2,2)). Det är en minskning med 4,4 årsarbetare jämfört med motsvarande period 2013. Oskarshamns kommun har erbjudit kommunens ungdomar feriearbete. Det har, även i år varit extra många ungdomar som har fått feriearbete i Oskarshamns kommuns verksamheter, totalt 135 ungdomar. Inom TK och SF har timmarna minskat medan de har ökat inom BF. De verksamheter inom BF som har ökat är förskola (+6,7), fritidshem (+2,1) och grundskolan (+1,4). Minskningarna är inom TK på Kost- och service (-1,7) Fastighetsavdelningen (-1,4) och Renhållningen (-0,9) Inom SF är minskningen störst inom hemtjänsten (ÄO och OF) (-9,1) och insatser enligt LSS (-2,9). Verksamheter som har ökat är flyktingmottagning (+1,9). Antal timavlönade i timmar och årsarbetare (alla) TK SBK RTJ KNK SF BF STEN VAL REV Antal timmar Antal årsarbetare 2013 2014 +/– 2013 2014 +/– 33 854 24 590 -9 263 17,1 12,4 -4,7 468 252 -216 0,2 0,1 -0,1 1 882 2 486 604 1,0 1,3 0,3 12 141 13 005 864 6,1 6,6 0,4 250 539 228 393 -22 146 126,5 115,3 -11,2 71 239 93 219 21 980 36,0 47,1 11,1 3 115 2 174 -941 1,6 1,1 -0,5 0 344 344 0,0 0,2 0,2 0 8 8 0,0 0,0 0,0 Totalt 373 239 364 470 -8 769 188,5 184,1 -4,4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Oskarshamn och omvärlden Åldersfördelning Teknik Rehab Socialt och kurativt Skol och barnomsorg Kultur, turism och fritid Administration Vård och omsorg Antal årsarbetare per 1 000 invånare Totalt Novemberstatistiken från SKL visar statistik över anställda i kommuner, landsting och regioner. 19 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 - 66 67Totalt Antal månadsanställda 2014 Andel 2014 Totalt män kvinnor män kvinnor 186 (56) 44 (16) 142 (40) 23,7% 76,3% 493 (27) 95 (8) 398 (19) 19,3% 80,7% 732 (2) 121 (-2) 611 (4) 16,5% 83,5% 725 (-7) 116 (4) 609 (-11) 16,0% 84,0% 404 (-70) 85 (-11) 319 (-59) 21,0% 79,0% 11 (-19) 5 (-3) 6 (-16) 45,5% 54,5% 2 551 (-11) 466 (12) 2 085 (-23) 18,3% 81,7% Förändring av antal anställda jämfört 2013 anges inom parentes. Andelen män har ökat från 17,7% till 18,3% Borgholm 70,7 7,3 35,3 1,0 2,2 19,0 2,4 3,5 Emmaboda 79,1 8,9 29,5 0,9 4,4 22,5 3,7 9,2 Hultsfred 76,7 8,0 30,0 0,6 2,6 25,5 2,4 7,7 Medelålder månadsanställda Högsby 84,2 8,4 38,6 0,9 2,8 23,2 1,0 9,3 Kalmar 72,8 8,0 28,2 0,8 3,7 21,1 1,6 9,5 Mönsterås 79,5 7,7 31,0 1,0 3,2 24,8 1,8 10,0 Mörbylånga 68,3 6,3 24,2 1,3 3,3 25,4 1,8 Nybro 85,5 8,5 34,7 0,8 3,5 24,7 2,0 11,4 Oskarshamn 85,5 8,5 30,5 0,7 3,1 28,4 1,7 12,6 Torsås 78,0 8,1 35,3 0,9 2,2 24,0 1,2 6,3 Vimmerby 78,5 8,7 27,5 0,8 4,0 26,8 2,1 8,8 2013-12-31 Antal Medelålder 248 47,71 44 43,59 74 40,91 43 46,09 1150 45,81 979 46,87 28 48,07 2563 46,23 Västervik 71,3 6,6 28,1 0,9 3,9 25,1 1,9 4,8 Riket 65,1 7,9 19,8 0,6 3,2 24,3 1,7 7,5 Kalmar län 76,3 7,8 29,8 0,8 3,4 24,0 1,9 8,6 Löne- och personalomkostnad 8,7 Personalkostnaderna har ökat med sammanlagt 8,2 mkr jämfört med 2013. Varuproducera nde kommuner 78,1 8,3 29,3 0,8 3,2 25,9 1,9 6,1 Demografi – månadsanställda Medelålder och åldersfördelning Medelåldern för alla tillsvidareanställda var 46 år, vilket är en minskning med tre månader jämfört med 2013. Medelåldern för nyanställda månadsanställda under 2014 var 40 år. Under 2013 avslutades 76 anställningar med pension och 5 genom sjukersättning. Antal nya månadsanställda utifrån åldersintervall TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Total 2014-12-31 Antal Medelålder 247 47,70 43 43,41 73 41,78 50 43,64 1136 45,54 976 46,63 31 46,59 2553 45,99 Förtydligande 0,5 år = 6 månader. Löne- och personalomkostnader (mkr) 2013 2014 1139,5 1147,7 Löner 782,1 791,7 Sociala avgifter exklusive löneskatt 236,1 293,3 Nyintjänade pensioner - individuell del Nyintjänade pensioner - förändring av pensionsavsättning 35,2 35,6 3,9 6,0 Löneskatt på intjänade pensioner Utbetald löneskatt Utbetalade pensioner Personalsociala kostnader Arvode till förtroendevalda 12,1 10,5 35,6 9,4 4,2 10,9 7,7 37,9 10,8 4,3 Personalkostnader varav: Kommunen betalade 2014 ut närmare 792 mkr i lön. Detta är en ökning med 9,6 mkr jämfört med 2013. Könsfördelning per förvaltning Antal månadsanställda 2014 Andel 2014 Totalt män kvinnor män kvinnor TK 247 (-1) 105 (5) 142 (-6) 42,5% 57,5% SBK 43 (-1) 24 (2) 19 (-3) 55,8% 44,2% RTJ 73 (-1) 68 (-1) 5 (0) 93,2% 6,8% KNK 50 (7) 25 (5) 25 (2) 50,0% 50,0% SF 1 132 (-16) 57 (1) 1 075 (-17) 5,0% 95,0% BF 976 (-2) 180 (0) 796 (-2) 18,4% 81,6% STEN 31 (4) 7 (0) 24 (4) 22,6% 77,4% Totalt 2 551 (-11) 466 (12) 2 085 (-23) 18,3% 81,7% Arbetstid: Övertid och mertid Övertid samt mer- och fyllnadstid i timmar TK SBK RTJ KNK SF BF STEN VAL Totalt Kvalificerad Mer- och Enkel övertid övertid fyllnadstid 2013 2014 2013 2014 2013 2014 946 780 3 530 3 223 660 614 0 2 41 4 97 40 805 379 3 589 2 903 1 418 1 418 19 12 112 182 123 11 4 303 3 812 13 705 14 133 17 962 18 897 5 229 5 260 1 017 1 575 13 691 11 630 27 0 43 48 91 33 0 82 0 190 0 20 11 328 10 325 22 036 22 258 34 043 32 662 27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Övertid samt mer- och fyllnadstid tkr Enkel övertid 2013 2014 TK sk 191,6 156,2 TKav 57,3 59,1 TK 248,9 215,2 SBK 0,0 0,7 RTJsk 118,2 77,1 RTJav 103,4 27,6 RTJ 221,6 104,7 KNK 5,6 4,1 SF 1082,2 981,1 BF 1573,0 1622,7 STEN 8,0 0,0 VAL 0,0 23,9 Totalt 3139,2 2952,3 Kvalificerad Mer- och övertid fyllnadstid 2013 2014 2013 2014 762,8 668,9 175,4 111,4 502,2 543,9 5,2 35,4 1265,0 1212,8 180,6 146,8 19,6 1,8 24,0 10,1 725,4 849,4 292,7 275,5 628,2 287,0 82,7 51,5 1353,6 1136,5 375,4 327,0 46,0 79,1 24,0 4,2 4296,4 4586,0 2968,3 3273,6 371,6 623,6 2741,5 2468,9 17,7 19,9 21,4 10,3 0,0 71,8 0,0 3,8 7370,0 7731,6 6335,3 6244,7 Den totala övertiden (enkel + kval) minskade med 781 timmar jämfört 2013. Mer- och fyllnadstiden minskade med 1 382 timmar jämfört med 2013. Räddningstjänsten och Tekniska Kontoret är de förvaltningar, där övertiden minskat mest. Inom Bildningsförvaltningen är minskningen av mer- och fyllnadstiden som störst. Tekniska kontoret: Övertiden och mer- och fyllnadstiden har minskat jämfört med 2013. Renhållningsavdelningen är en avdelning, där det däremot har ökat, vilket beror på organisatoriska förändringar inför KSRR. Den totala övertiden inom Räddningstjänsten har minskat med 1 112 timmar jämfört med 2013. Avtalet med OKG som bland annat innebär brandskyddsutbildningar under vissa år har minskat med 1 172 timmar. På H30 Oskarshamn har övertiden ökat med 442 timmar. Övertiden är störst under augusti månad, då personal lånades ut för att släcka skogsbranden i Sala. Övrig ökning beror på att stationen haft personal vid flygplatsen och övertidpass på grund av bränder samt det inte tillsats några semestervikarier under sommaren. Övertiden inom Socialförvaltningen ligger kvar på samma nivå som 2013. Mer- och fyllnadstiden har däremot ökat med 934 timmar. Störst ökning inom LSS och Äldreomsorgen. Fördelat på typ av verksamhet har gruppboende och Ensamkommande flyktingbarn ökat med 893 timmar respektive 331 timmar. Inom hemtjänsten har övertidstimmarna minskat med 1 189. Mer och fyllnadstiden har ökat med 1 495 timmar inom gruppboende och minskat 587 timmar inom hemtjänsten. Inom hemsjukvården har övertiden totalt minskat med 200 timmar. Bildningsförvaltningen har ökat övertiden med 600 timmar jämfört med 2013. Mellan 2013 och 2014 genomfördes flera organisationsförändringar därför är det svårt att göra jämförelser mellan 28 respektive skolområden. Dock går det att göra jämförelser utifrån verksamhetstyp. Inom gymnasiet och vuxenutbildningen har övertiden minskat med drygt 600 timmar. Inom grundskolan har övertiden ökat med närmare 600. Samma sak gäller för förskoleverksamheten och fritidshemmen, där övertiden ökat med 500 respektive 250 timmar. Inom kulturen förekommer i princip ingen övertid. Meroch fyllnadstiden har dock minskat med drygt 2 000 timmar. Sett till verksamhetstyp gäller närmast det omvända jämfört med övertid, gymnasiet och vuxenutbildningen har ökat medan fritidshem och grundskolan har minskat. Inom förskoleverksamheten har även mer- och fyllnadstiden ökat. Okompenserad övertid och semesterlöneskuld Kommunen har en upparbetad skuld till medarbetarna avseende innestående semesterdagar och övertid. Oskarshamns kommun har en praxis att övertid skall tas ut i ledighet. Inom förvaltningarna bör man överväga möjligheten att betala övertid i pengar istället för att lägga ut ledighet. Det är upp till cheferna att se till att minst 20 dagars semester är utlagd för alla anställda under semestermånaderna. Okompenserad övertidsskuld (tkr) Förvaltning TK skattefin. TK avgift.fin. Totalt TK SBK RTJ skattefin. RTJ avgift.fin. Totalt RTJ KNK SF SF Sem gr 3 Totalt SF BF BF sem gr4 Totalt BF STEN Totalt (Inkl PO 38,46) 2013 388,8 55,0 443,8 68,3 648,5 343,4 991,9 99,1 1378,5 13,7 1392,2 2023,3 1489,1 3512,4 51,1 6558,9 2014 437,7 48,9 486,6 67,2 956,0 35,3 991,3 81,5 1271,6 16,8 1288,3 1525,0 1591,7 3116,7 31,0 6062,7 2013-12-31 4734,9 164,9 1095,1 5995,0 1335,8 1491,1 1054,2 2545,4 1693,8 20159,1 2014-12-31 4754,2 281,8 447,9 5483,8 1320,4 2558,5 210,6 2769,2 1662,1 19203,5 Semesterlöneskuld (tkr) TK skattefin. TK skattefin (uppehåll) TK avgift.fin. Totalt TK SBK RTJ skattefin. RTJ avgift.fin. Totalt RTJ KNK SF Sem gr 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SF Sem gr 2 SF Sem gr 3 * Totalt SF BF Sem gr 1 & 2 BF (ferie) BF (uppehåll) Totalt BF STEN Totalt (Inkl PO 38,46) 388,4 2518,1 23065,6 13135,4 12149,8 397,0 25682,1 889,1 61206,8 453,8 3674,3 23331,7 13002,8 13640,7 293,0 26936,5 1055,2 62558,9 Semesterlöneskuld för innestående icke uttagna semesterdagar ökade under året med 1,35 mkr. Arbetad tid: Frånvaro för alla anställda Arbetad tid är den tid av allt arbete inklusive semester som utförs i kommunen efter att lagstadgad och övriga frånvaro räknats bort. Tiden beräknas i andel av den schemalagda tiden som samtliga anställda skulle ha arbetat om de inte hade varit frånvarande. under 2014 haft 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen, det är lika många som under 2013. Under 2014 fanns det 626 anställda som inte hade någon registrerad sjukfrånvaro. Jämfört med 2013 är det förbättring, då antalet var 575. Den 31 december 2014 var 207 personer frånvarande på grund av sjukdom (motsvarande siffra 2013 var 222 personer). 139 personer var helt sjuka. 48 personer var sjuka 50 % - 99 % av tiden (i genomsnitt 62 %) Av dessa 48 hade 23 personer tagit tjänstledigt eller föräldraledigt resterande tid upp till 100 %, i genomsnitt 20 % av tiden. Sett till förvaltning var 129 sjuka inom Socialförvaltningen varav 93 på heltid. 61 inom Bildningsförvaltningen varav 31 på heltid, 13 inom Tekniska Kontoret varav 10 på heltid, övriga förvaltningar 5, samtliga på heltid. Sjukfrånvaro antal anställda 31/12 utifrån ålder Frånvaro och arbetad tid i procent FöräldraÖvrig Arbetad tid ledighet frånvaro 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 TK 0,53 0,57 1,60 1,40 1,78 1,37 81,55 83,39 SBK 0,21 0,15 4,26 2,85 0,15 0,85 82,36 84,33 RTJ 0,24 0,43 1,32 3,39 2,16 4,17 90,08 85,98 KNK 0,24 0,47 0,20 2,82 1,19 1,14 88,21 83,91 SF 0,73 0,82 5,08 4,81 4,20 4,89 77,48 77,03 BF 0,78 0,78 5,87 5,56 5,31 5,17 80,42 80,70 STEN 0,32 0,70 2,75 5,26 0,31 0,72 86,11 81,43 Totalt 0,68 0,74 4,70 4,60 4,08 4,37 79,79 79,66 För arbetad tid är även sjukfrånvaron avdragen. VAB VAB – Vård av barn Totalt var 621 anställda hemma någon gång under 2014 för vård av barn. Det är en minskning med 23 jämför med 2013. Av dessa var 80 män, vilket är en minskning med 2 jämfört med 2013. Den totala tiden för VAB har ökat med 2 000 timmar. Männens andel av den totala tiden har minskat från 10,86% (2013) till 9,98 % (2014). Männens andel av den arbetade tiden (ink semester) hade under samma jämförelseperiod ökat från 20,21 % till 21,03% (avser månadsanställda) Föräldraledigheter Under 2014 tog 491 anställda ut föräldraledighet det är en ökning med 14 jämfört med 2013. Av dessa var 75 män, vilket är en ökning med 4 jämfört med 2013. Männens föräldraledigheter stod för 5 % av den totala tiden, vilket är en minskning med 1,3 procentenheter. Arbetsmiljö: Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid ligger kvar på samma nivå som 2013. Dock har antalet sjuktimmar blivit färre, eftersom antalet anställda har minskat. 272 anställda hade Ordinarie arbetstid och sjukfrånvaro Ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro i timmar i timmar i procent 2013 2014 2013 2014 2013 2014 TK 503 173 482 539 36 735 26 072 7,30% 5,40% SBK 80 112 80 393 3 992 3 431 4,98% 4,27% RTJ 156 573 147 701 3 163 2 402 2,02% 1,63% KNK 97 759 103 308 3 097 5 075 3,17% 4,91% SF 2 046 169 1 994 276 193 258 196 348 9,44% 9,84% BF 1 654 277 1 663 332 95 238 95 901 5,76% 5,77% STEN 55 005 59 062 1 080 2 736 1,96% 4,67% Totalt 4 593 069 4 530 611 336 564 331 963 7,33% 7,33% Sjukfrånvaro, alla anställda Andel över 60 dagar i % av total sjukfrånvaro Inom gruppen kvinnor i % 2013 2014 56,04% 57,73% 8,21% 8,38% Inom gruppen män i % 3,80% 3,35% Upp till 29 år 4,21% 4,63% 30-49 år 7,62% 7,28% Över 50 år 7,65% 7,93% Sjukfrånvaro inom de större förvaltningarna. Sjukfrånvaron har minskat med 1,9 procentenheter på Tekniska Kontoret jämfört med 2013. Gatuavdelningen är den enda avdelningen, där sjuk 29 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE frånvaron har ökat, från 3,9 till 4,8 %. Inom kostoch serviceavdelningen har sjukfrånvaron minskat med 2 procentenheter. Minskningen finns både inom kost- och städverksamheten. Inom Kostverksamheten har sjukfrånvaron minskat från 8,29 % till 5,54 %. Sjukfrånvaron har minskat inom samtliga sjukperioder. Jämfört med 2012 har sjukfrånvaron nästan halverats inom Kostverksamheten. Städverksamheten har minskat sjukfrånvaron med 2,5 procentenheter till 8,4 2 %. Störst minskning i sjukperioden dag 91- och dag 15-90. Inom Socialförvaltningen har antalet sjukfrånvarotimmar minskat. Sjukfrånvaron har ökat både i antal timmar och i procent. Sjukfrånvaron dag 1-14 har minskat inom Äldreomsorgen även under 2014. Inom OF har dag 1-14 ökat, vilket medför att korttidsfrånvaron har ökat totalt på förvaltningen. Dag 15-90 har ökat något jämfört med 2013 den största ändringen är inom sjukperiod dag 91 där har sjukfrånvaron ökat till 4,44 % Inom Bildningsförvaltningen ligger sjukfrånvaron kvar på samma nivå som 2013. Ändringarna inom förvaltningens områden är också för små för att kunna se förändringar som inte rör en enstaka person. Detsamma gäller verksamhetsbegreppet förskola, grundskola och gymnasium. Sett till befattningar går det inte heller att se några förändringar. (ökat med 2 förskollärare minskat med en barnskötare) Åldersmässigt märks det dock en ökning bland anställda som är mellan 50 och 66 år. Sett utifrån sjukperioder så har dag 1-14 minskat. dag 15-90 är oförändrad. Dag 91- har ökat lika mycket som 1-14 har minskat. Sjukfrånvaro i dagar 2014 Karens TK 378 SBK 51 RTJ 44 KNK 69 SF 2 974 BF 1 553 STEN 31 Dag Dag Dag 2-14 15-90 911 179 560 1 738 128 105 145 105 93 1 155 55 379 7 357 5 944 19 993 4 039 2 465 5 521 77 50 182 5 100 13 040 9 271 27 959 Dagar totalt 3 855 428 243 658 36 269 13 578 339 Jmf 2013 -1 444 -74 -294 208 5 150 452 204 55 370 4 202 Sjukfrånvaro i procent 2014 TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Karens 0,58 % 0,51 % 0,30 % 0,46 % 1,07% 0,70% 0,42% Dag 2-14 1,83 % 1,27 % 0,73 % 1,09 % 2,34% 1,81% 1,04% Dag 15-90 0,87 % 1,04 % 0,59 % 0,43 % 1,99% 1,05% 0,68% Dag 912,13% 1,44% 0,01% 2,93% 4,44% 2,19% 2,53% totalt 5,41 % 4,27 % 1,63 % 4,91 % 9,84% 5,76% 4,67% 0,82% 1,97% 1,41% 3,11% 7,32% Avdrag för karensdag och kostnad för sjuklön i 30 tusenkronor 2014 (sjukperioder) TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Avdrag för karensdag Dag 2-14 Dag 15-90 Dag 91- Totalt -370,2 -78,2 -75,0 -68,2 -2 474,4 -1 735,9 -41,9 964,3 158,7 164,4 130,3 6 931,4 3 782,7 85,5 63,3 18,8 13,0 6,0 606,4 294,8 8,6 32,3 55,8 0,8 3,8 211,2 197,3 33,5 689,7 155,1 103,2 72,0 5 274,6 2 538,9 85,8 -4 843,8 12 217,4 1 010,9 534,7 8 919,2 Den totala kostnaden har minskat med 746 tkr jämfört med 2013. Bedömning och prognos för sjukfrånvaro Arbetet med att minska sjukfrånvaron för att nå målet på 5 % fortsätter. Under året har kommunen slutfört ”Projekt korttidsfrånvaro” tillsammans med företagshälsovården. Projektet som syftade till att skapa bra hälsa hos medarbetarna via tidiga insatser finns nu som en ordinarie tjänst, hälsosamtal hos företagshälsovården. Under 2015 ska korttidsfrånvaron analyseras hos de deltagande enheterna inom Socialförvaltningen och Tekniska kontoret. Uppföljning av Oskarshamns kommuns systematiska arbetsmiljöarbete 2014 Alla företag är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra miljön, ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. Enligt Oskarshamns kommuns riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsmiljöarbetet dokumenteras och kvalitetssäkras genom en årlig systematisk arbetsmiljöprocess. I den processen ska alla arbetstagare delta, på samma sätt som alla på en arbetsplats deltar i verksamheten och dess utveckling. Alla som är anställda i verksamheten är arbetstagare, även chefer och arbetsledande personal. Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala och regionala skyddsombud. Elever företräds av elevskyddsombud. Skyddsombuden och elevskyddsombuden har givna roller i arbetsmiljöarbetet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten, där arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Ansvaret gäller också för inhyrd personal med undantag av frågor som rör kompetensutveckling och rehabilitering. Enligt AFS 2001:01 § 11 skall arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Sammanfattningsvis för år 2014 så arbetar samtliga förvaltningar i år mer aktivt med att få det systematiska arbetsmiljö FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE arbetet (SAM) som en naturlig del av det dagliga arbetet. Sammanställningen nedan är en sammanfattning utifrån de uppgifter som lämnats till personalavdelningen från respektive förvaltning. För att få en ytterligare kvalitetssäkring i SAM har även de handlingsplaner som gjorts begärts in samt åtgärder som vidtagits utifrån dessa. Förvaltningarna har där valt att återge en sammanfattning av genomförda åtgärder utifrån handlingsplanerna. Samtliga förvaltningar har i år påbörjat ett mer systematiskt och genomtänkt arbetssätt med arbetsplatsträffar. Tillbud Under året har det skett en tydlig förbättring när det gäller anmälning och rapportering av tillbud. 131 anmälningar har gjorts under året, vilket kan jämföras med 29 år 2013. Det även gjorts 54 anmälningar inom SF som rör personalbrist och utåtagerande brukare. Rapportering av tillbud Tillbud 2013 kvinnor män Tillbud 2014 kvinnor män TK 35 18 SBK 1 0 RTJ 0 1 KNK 0 1 SF 21 2 BF 33 19 STEN 0 0 Totalt 19 10 29 80 41 Rapportering per förvaltning påbörjades 2014. totalt totalt 53 1 1 1 23 52 0 131 Av alla rapporterade tillbud under 2014 uppges 25 vara allvarliga. Två tredjedelar av alla tillbud inträffar utomhus. Fall, hopp, halkning eller snubbling är den enskilt största orsakskategorin 18 %. Näst största kategori är tillbud gällande person (våld) 11 %. De faktorer som uppges bidragit till att tillbudet inträffade är egen ouppmärksamhet (38 %) och brister i teknisk utrustning eller skyddsanordning (18 %) Inom TK inträffade flest tillbud inom kost- och serviceavdelningen (58 %) och gatuavdelningen (11 %). Inom SF inträffade flest tillbud inom ÄO och OF. Inom BF inträffade flest tillbud inom grundskolan 45 % och förskoleverksamheten 24 %. Arbetsskador Samtliga förvaltningar är i år mer aktiva med att anmäla arbetsskador i jämförelse med tidigare år. Arbetsskador registreras både genom kommunens intranät för statistiken och på blankett till Försäkringskassan. Det innebär att tillgången till statistik blir bättre samtidigt som det innebär att en extra kontrollpunkt när inlämnade anmälningar till försäkringskassan kan stämmas av mot registrerade anmälningar på intranätet. Antalet arbetsskador är dock lägre jämfört med 2013. Det är fortfarande så att kunskaperna om skillnaderna mellan tillbud och arbetsskada behöver förbättras, då flera av de tillbud som rapporterats till personalavdelningen är arbetsskador. Rapportering av arbetsskador Arbetsskador 2013 Arbetsskador 2014 kvinnor män totalt kvinnor män totalt 9 6 TK 5 4 3 3 0 1 SBK 0 0 0 1 1 1 RTJ 1 0 1 1 1 KNK 1 0 1 0 116 57 SF 115 1 55 2 9 2 11 15 8 23 BF 0 0 STEN 0 0 0 0 Totalt 130 8 138 74 15 89 Systematiskt arbetsmiljöarbete 2014 Strategi- och näringslivsenheten Skyddsrond har genomförts på Nova och i stadshuset. Den skyddsrond som genomfördes gällde hela stadshuset oavsett förvaltningstillhörighet. Förvaltningen uppger att det finns brister när det gäller skriftligt dokumenterade rutiner och skriftligt dokumenterad uppgiftsfördelning. I övrigt uppger förvaltningen att samtliga grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet fullföljs. Kommunkontoret Kommunkontoret prövade i år arbetsmiljöverkets självskattningsverktyg för uppföljning av arbetsmiljöarbetet på förvaltningen. Sammanställningen visar på att kommunkontoret fullföljer samtliga grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet. Självskattningsverktyget ger utrymme för att se nyanser i arbetsmiljöarbetet. Exempelvis så visar det på att det finns förbättringsområde när det gäller uppgiftsfördelning och arbetstagarnas kunskaper inom arbetsmiljöområdet. Redovisningen över arbetsmiljöarbetet på förvaltningen har behandlats i förvaltningens samverkansgrupp. Tekniska kontoret Det är stort fokus på arbetsmiljöfrågorna på Tekniska kontoret. Enligt Tekniska kontorets sammanställning fullföljer förvaltningen samtliga grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen jobbar med att försöka ligga ett steg före tillbuden genom att även rapportera observationer. Alla tillbud följs upp inom förvaltningen och åtgärder genomförs för att förebygga olyckor på arbetsplatserna. Utrustning för att underlätta städning och tunga lyft har införskaffats. Personalen har genomgått teknikutbildning och uppgraderingsutbildningar av lokalvård samt utbildningar kring specialkost och egenkontroll. Förvaltningen har under året fokuserat på att få ner sjuktalen på förvaltningen, främst på kost- och serviceavdelningen. Fastighetsavdelningen på 31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE förvaltningen har arbetat med att klargöra fastighetsskötarnas arbetsuppgifter kopplat till de olika fastigheterna. Samhällsbyggnadskontoret Förvaltningen uppger att de följer rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samhällsbyggnadskontoret har under 2014 vidtagit flera arbetsmiljöåtgärder i syfte att skapa förutsättningar för en trygg arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat. Arbetssituationen för miljö- och hälsoskyddsinspektörerna förbättrades under året genom att en miljögrupp för erfarenhets- och kunskapsutbyte samt gemensamt lärande inrättades. Miljögruppen har som ett led i arbetsmiljöarbetet under våren även arbetat med valda delar av FAS Arbetsliv. En miljösamordnartjänst inrättades och tillsattes under våren i syfte att avlasta miljö- och byggchefen med vissa arbetsuppgifter så att hon skulle kunna bli mera tillgänglig för sina medarbetare. Kontorets kanslifunktion har samlats inom kansliavdelningen. En samordnartjänst har tillsatts för att öka tydligheten och minska sårbarheten. Socialförvaltningen Samtliga områden inom förvaltningen uppges ha lämnat in rapporter till förvaltningschefen om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet gått till under året. Dock så har inte sektionen integration inom IFO lämnat in någon rapport för 2014 på grund av för hög arbetsbelastning. Socialförvaltningens egen bedömning är ändå att förvaltningen under 2014 har arbetat utifrån de övergripande riktlinjer som finns för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Äldreomsorgen och Omsorgen för funktionshindrade samt Individ- och familjeomsorgen redovisar när det gäller den fysiska arbetsmiljön att det är problem med luft, värme och kyla sam lokalernas utformning. Även synpunkter om hot och våldssituationer tas upp. Riskbedömningar har genomfört och handlingsplaner har upprättats där så behövts göras. Några av de upptäckter som gjordes vid skyddsronderna har också lett till riskbedömningar som har gått vidare till handlingsplaner. Samtliga områden på förvaltningen uppger att de känner sig helt förtrogna med när och hur man skall göra arbetsskadeanmälningar utifrån de rutiner som föreligger. Arbetsskade- och tillbudsutvecklingen redovisas halv- och helårsvis till Socialnämnden. Räddningstjänsten Organisationsöversynen beslutades under 2014 efter att den nya riskanalysen antagits. De nya tjänsterna är tillsatta och den sista justeringen med de nya skiftlagen är klar, men mindre justeringar kan förekomma innan driftsättning i mars 2015. Organisationen har anpassat bemanningen efter beslut utan att uppsägningar behövts. I år har samtliga medarbetarsamtal genomförts, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. I övrigt har 32 förvaltningen arbetat enligt riktlinjerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöproblemet gällande tvätt av larmkläder och materiel (hur sot och avlagringar ska hanteras,) som identifierades 2013, är i år klarlagt. Det som kvartstår för att kunna påbörja åtgärderna är ett beslut för investering av ny tvätthall. Ett nytt utbildningskoncept är framtaget under 2014. Det utvecklas av Oskarshamns Räddningstjänst och vidareutvecklas i samverkan med Mönsterås, Högsby, Hultsfred och Vimmerbys räddningstjänster. Utbildningskonceptet bygger på att kvalitetssäkra personalen så att alla jobbar tryggt och säkert på olycksplatsen och för den drabbade. Systemet är nu driftsatt för de fem samverkanskommunerna. Bildningsförvaltningen Samtliga avdelningar inom förvaltningen uppges följa rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Handlingsplaner samt uppföljning redovisas i respektive samverkansgrupp på förvaltningen. Arbets- och ansvarsfördelningen är nu korrekt och dokumenterad. Fritidskontoret har under året förtydligat sina rutiner. Förvaltningen anser att tillbudsanmälningarna fortfarande är väldigt få. De arbetar med att hitta var gränserna går samt med att få rutinerna förankrade ut till alla medarbetare. En prioritering av rehabiliteringsarbetet har påbörjats. Målet är att vara ute i så god tid att långa sjukskrivningar som beror på arbetet minskar. I samverkan har beslut tagits om att, i samband med beslut om mätningar, enkäter och ronder ska också beslut tas om hur handlingsplanen kommer till och när uppföljningen av densamma ska ske. Rökfri arbetstid Från och med 2014 gör personalavdelningen, som en del i uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbete, även en uppföljning av rökfri arbetstid. Uppföljningen har skett via en enkät till alla förvaltningar. Socialförvaltningen och räddningstjänsten har inte besvarat enkäten. Övriga förvaltningar som besvarat enkäten uppger att alla medarbetare känner till beslutet om rökfri arbetstid och vet vad det innebär. De flesta medarbetare uppges vara rökfria under arbetstid. De medarbetare som använder tobak erbjuds i de flesta fall stöd hos kommunens tobaksterapeut. De som svarat uppger att i stort sett de flesta entréer och miljöer i anslutning till arbetsplatsen är rökfria. Förvaltningarna har arbetat med rökfri arbetstid på olika sätt bl.a. genom olika utbildningsinsatser, informerat och diskuterat på arbetsplatsträffar samt genom att ta upp frågan vid utvecklingssamtal. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljöredovisning 2014 Här redovisas kommunens övergripande miljöarbete under 2014. Uppgifterna har samlats in från i första hand samhällsbyggnadskontoret, tekniska kontoret och strategienheten. Utgångspunkten i miljöredovisningen är dels Sveriges nationella miljökvalitetsmål, som är beslutade av riksdagen, dels kommunfullmäktiges beslut 2014 om att bli medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner och därmed utveckla det lokala arbetet för ett hållbart samhälle. Miljöarbetet är en grundpelare för att på ett hållbart sätt nå fram mot kommunens vision: ”Oskarshamn – ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet.” För 2014 redovisas ett urval av Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal för att sätta kommunens miljöarbete i ett sammanhang. Så långt som möjligt gäller nyckeltalen 2014, men i vissa fall senast möjliga år. Miljö- och hållbarhetsarbete Under 2014 stärktes organisationen av det strategiska miljö- och hållbarhetsarbetet, då den politiskt tillsatta styrgruppen fick ett tydligare uppdrag att driva arbetet för att nå och följa upp kommunens mål. Gruppen bytte namn till Ekokommunstyrgruppen. Klimat Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och hanteras i första hand utifrån tre problemställningar: Energianvändning, transporter och klimatanpassning. Koldioxidutsläppen per invånare i kommunen har minskat från 4,59 ton/ capita 1990 till 3,41 ton/ capita år 2012. Kommunens mål är att minska koldioxidutsläppen med 50 % till 2020, vilket motsvarar ett utsläpp på 2,3 ton per invånare. Till 2030 är målet att kommunen ska bli fossilbränslefri. Oskarshamns kommun har sedan 2011 till och med 2014 arbetat strategiskt för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan med hjälp av projektstöd från Energimyndigheten. År 2014 stärktes arbetet då knappt 1,5 tjänster ägnades åt att driva och utveckla arbetet. Dessutom ägnades 0,5 tjänst åt Energi- och klimatrådgivning gentemot allmänhet, företag och föreningar, finansierat av stöd från Energimyndigheten. Energi I kommunens förvaltningar och bolag pågår många olika aktiviteter för att effektivisera energianvändningen och övergå till fossilfri och förnybar energi. Energibolaget Oskarshamn Energi har under 2014 byggt ett kraftvärmeverk som ska eldas med biobränsle. Det tas i drift under 2015. I flera år har kommunal förvaltning och de kommunala bolagen arbetat för att fasa ut oljeeldade värmepannor och år 2014 hade den totala oljeanvändningen i fastigheterna (lokaler och bostäder) mer än halverats jämfört med 2009. Oljepannor ersätts av biobränsleeldade pannor eller fjärrvärme. Kommunen satsade under åren 2012- 2013 28 mkr för att genom olika åtgärder minska energianvändningen i ett så kallat EPC-projekt på fastighetsavdelningen. Detta har haft effekt under 2014. Av den energi (både värme och el) som användes i kommunala lokaler 2013 var 91 % förnybar eller återvunnen energi (82 % 2013). Siffrorna inkluderar de kommunala bolagens lokaler. Nyckeltalet kan jämföras med medelvärdet i Kalmar läns kommuner år 2013, som var 78 % förnybar eller återvunnen energi i lokalerna. Vid nyanläggning av gator i kommunen installeras energieffektiv belysning med LED-teknik. Oskarshamn är medlem i nätverket Union of the Baltic Cities (UBC) och stod som värd för energikommissionens sekretariat 2006- 2014. Från 1 januari 2015 ingår energifrågorna i kommittén för ”sustainable cities”. Kommunen kommer vara fortsatt delaktiga i UBCarbetet. Transporter och resor Under 2014 började den centrala fordonsavdelningen ta över ansvar för bilar, bättre organisation och optimering av fordonsanvändning. 2015 genomförs fordonsavdelningen fullt ut. Kommunförvaltningen fortsatte att byta ut bilar till biogasdrivna i enlighet med fullmäktiges beslut från 2010. Tekniska kontoret har också skaffat en elbil i sin verksamhet. 34 % av kommunförvaltningens fordon är miljöbilar (målet är 100 % till 2020). Tjänsteresorna med kommunens bilar (inklusive bolagen) genererade utsläpp av ca 0,22 ton koldioxid per årsarbetare 2013 (0,28 ton/ årsarbetare 2012). Åtgärder genomförs kontinuerligt i gatumiljö för att förbättra för gång- och cykeltrafikanter. Gång- och cykelvägar (GC-vägar) utökas för ca 1,5 mkr per år. 2014 anlades ca 600 m ny GC-väg vid Stångehamnsvägen. Utökningen av GC-vägar är både miljö- och trafiksäkerhetsprojekt. 2014 gjordes en uppfräschning av Flanaden och Västra Torggatan samtidigt byttes det gamla cykelstället ut mot ett nytt inklusive en ny automatisk cykelpump vid Pressbyrån på Stora torget i Oskarshamn. Energi- och klimatrådgivningens insatser vid trafikantveckan 2014 fick pris för bästa aktiviteter i Sydost. Bland annat fanns rådgivningen med på Kristdala marknad och tävlingen Klimatkampen genomfördes för att minska trafiken vid förskolor. Kommunens resepolicy lanserades i fickformat. 2014 genomfördes en utbildning i sparsam körning (Ecodriving) för en pilotgrupp av medarbetare inom Socialförvaltningen. Genom projektet Green Charge Sydost arrangerades en elbilsdag för allmänhet och företagare. 33 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Klimatanpassning Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa det lokala samhället till pågående och kommande klimatförändringar. Dessa frågor bevakas genom samverkan mellan Samhällsbyggnadskontoret, VAavdelningen och säkerhetssamordning/ Räddningstjänst. 2014 togs ett underlag fram som visar på konsekvenser av ett framtida kraftigt skyfall, som bland annat kan användas vid fysisk planering. Kommunen deltog också i en regional dialog om framtagande av underlag och riktlinjer för att hantera framtida extrema havsnivåer. granskning och kommer att kunna antas av kommunfullmäktige 2015. VA-plansarbetet sker med stöd av LOVA-bidrag som har beviljats av länsstyrelsen. VA-planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som sträcker sig över tiden 20152030. VA-planen är styrd av VA-policyn och innehåller själva åtgärdsplanen. I planen finns t ex utbyggnadstakten för omvandling av områden med enskilda avlopp till verksamhetsområde för kommunal VA-verksamhet, framförallt i kustnära områden. Totalt är det ett femtontal områden som kommer att få kommunalt VA under planperioden. Matens miljöpåverkan Arbetet för att öka andelen ekologisk mat fortsätter. År 2014 utgjorde ekologiska livsmedel drygt 12 % av inköpsvärdet (10,4 % år 2013). Det motsvarar 1,7 mkr. Kommunens mål är att 25 % av livsmedlen ska vara ekologiskt. Under senare år har kampanjer drivits för att minska matsvinnet. Under 2014 hade Oscarsgymnasiet en kampanj för att minska svinnet i matsalen. Vid mätning kunde man se att man började med ett svinn på 34 gram per person. Målet är att vara nere på 5 gram per person vid avslutningen till sommaren. Under 2014 har det första området, Sörvik med 76 tomter, fått förbindelsepunkt för kommunalt VA. Två av de stora avloppsreningsverken i kommunen står inför omfattande ombyggnader, Ernemar i Oskarshamn och reningsverket i Figeholm. Båda verken är drygt 25 år. Ombyggnaderna omfattar framförallt processerna men även åtgärder för bättre arbetsmiljö och byggnadstekniska åtgärder. Under 2014 uppnåddes 55 % kvävereduktion (54 % 2013) på Ernemar, det största avloppsreningsverket i Oskarshamn, och bräddning i reningsverken var 1,9 % 2014 (3,5 % 2013). Avloppsslammet från avloppsreningsverken skickas till Econova, där det blandas och blir ny anläggningsjord och täckmassor. Avfall 2014 var total mängd insamlat hushållsavfall 324 kg per invånare (338 kg per invånare år 2013). I nyckeltalet ingår kärl- och säckavfall, grovavfall samt tidningar och förpackningar. 2014 års statistik för insamlad mängd tidningar och förpackningar saknas, varför 2013 års siffror för den delen har använts för beräkning av nyckeltalet. Miljöhuset Återbruk hämtar och säljer saker som möbler, cyklar, gräsklippare osv. som ett arbetsmarknadsoch återvinningsprojektprojekt. 20- 30 personer har kontinuerlig sysselsättning i projektet som är ett led i att stärka möjligheten att få ett jobb på öppna marknaden. Verksamheten finansieras genom försäljningsintäkter och arbetsmarknadsbidrag. Projekt matavfall Rödsle är ett försöksprojekt som innebär att matavfallet i Rödsleområdet separeras i särskilda kärl och samlas ihop för att i slutänden bli anläggningsjord. Försöket har varit lyckosamt och KSRR kommer under 2015 att fortsätta samla in matavfallet i särskilda påsar och försöket permanentas i hela kommunen. Sluttäckning av den äldre deponidelen på Storskogen pågår och ska vara avslutad 2021. Under 2014 har 3 ha av den gamla deponin sluttäckts. Totalt är deponin 6,5 ha. Sluttäckningen innebär mindre mängder förorenat lakvatten från deponiområdet. Vatten och avlopp Under 2014 fortsatte arbetet med att ta fram en VAplan. Planen har sänts ut på samråd och senare 34 Nyckeltal: Tungmetaller i avloppsslam Årtal Bly mg/kg Kadmium TS mg/kg TS 22 4,7 2012 Kvicksilver mg/kg TS 0,63 25 6,8 0,40 2014 29 4,4 0,47 Gränsvärde 100 2,0 2,5 2013 Under 2014 meddelades dom i ärendet om att få använda sjön Hummeln utanför Kristdala som ny vattentäkt för Oskarshamns tätort. Anledningen till att man behöver en ny vattentäkt är att råvattenkvaliteten i Djupeträsk blir sämre med åren. Hummelnprojektet kommer att fortsätta ytterligare några år t ex med ledningsdragning innan tätorten har en ny vattentäkt. LOVA/ Leader projektet Samverkan för gemensamma VA-lösningar slutfördes under året för att avslutas helt 2015. Tio av elva deltagande områden har bildat lokala VA-grupper. För sju av områdena har det genomförts förprojektering för att studera möjliga VA-lösningar. Ett av de elva deltagande kustområdena har genomfört åtgärder genom att bygga ut ett VA-ledningsnät som har anslutits till kommunens. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljö och hälsa Genomförd myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet 2012-2014 Diagrammet redovisar utfört myndighetsarbete Naturvård Under 2014 har arbetet med att ta fram en skogspolicy för kommunens egna skogar påbörjats. I policyn ska viktiga principer för skötseln av skogen slås fast. Planen ska fastställas 2015. Friluftsveckan, med inriktning mot naturvård och friluftsliv, genomfördes för andra året i rad i samverkan mellan kommunen, Attraktiva Oskarshamn AB och ideella föreningar. Under veckan kunde man bland annat vandra utmed Döderhultsbäcken, prova på att paddla vid Åsvallesund och gå med på en naturguidning i Träthults by. Giftfri miljö Minskad kemikalieanvändning Tekniska kontorets städverksamhet fortsätter arbetet med att minska kemikalie- och vattenförbrukningen. Genom att använda s k twistersmaskiner kan man minska från tre olika sorters kemikalier till en och minska användningen av kemikalier med 50 %. Vidare har de köpt moppar som både rengörs och impregneras på nytt i tvättmaskinen och som därmed är städklara. Impregneringsmedlet är miljövänligt. Vattenförbrukningen minskar härigenom totalt med 400 liter per städdag. Sanering av förorenad mark Under 2014 påbörjades saneringen av kvarteret Snickeriet vid norra delen av Södra Fabriksgatan inför exploateringen för att bli ett handelsområde. Området var under mitten av 1900-talet en deponi. Saneringen avslutas under 2015. En schaktsanering har genomförts under hösten 2014 till en kostnad av ca 10 mkr. Ca 16 000 ton massor har sanerats. Vid Fredriksbergs deponi, som upphörde 1979, har utökad provtagning genomförts. ifrån hamnbassängen. Sedimenten i hamnbassängen är kraftigt förorenade med bland annat metaller som zink, koppar och andra miljögifter som dioxiner och TBT. Föroreningarna sprids med strömmarna ut i Östersjön, vilket har en negativ effekt på miljön. De förorenade bottensedimentet i hamnbassängen ska muddras, avvattnas och slutligen deponeras i en specialbyggd deponi. Anläggningen har en kapacitet för att kunna ta emot ca 500 00 kubikmeter förorenat sediment. Muddringen beräknas pågå under tre säsonger, 2015- 2017. Hela arbetet beräknas vara klart under 2019, då deponin kommer att sluttäckas. Saneringsprojektets övergripande mål är att långsiktigt minska spridningen av tungmetaller och organiska miljögifter från sedimenten i hamnbassängen till Kalmarsund och Östersjön med minst 90 procent. Samhällsplanering I samhällsplaneringen i Oskarshamn arbetar vi ständigt för hållbara lösningar. Utgångspunkten är att förtäta och bygga utmed kollektivtrafikstråken. I pågående förtätnings- och stadsomvandlings projekt i Oskarshamns stad utnyttjas befintlig teknisk infrastruktur. Kommunen har höga ambitioner gällande byggnaders utformning och materialval. Det är viktigt att den tillkommande bebyggelsen har ett högt estetiskt värde som tillför något för staden. Nya områden planeras på ett sätt som underlättar kloka val i vardagslivet för de boende eller verksamma. Arbetet med en ny Översiktsplan 2050 för kommunen fortsatte 2014 och ambitionen är att hållbar utveckling ska genomsyra planen. 2014 fortsatte också projektet för att utveckla den nya stadsdelen Inre hamnen med utformning av planprogram och hållbarhetsprogram. Dessa gick ut på samråd innan jul. Målet är att utveckla en ny, hållbar del av staden med särskilt fokus på energismarta lösningar. Miljöpriser och stipendier Stipendiet Miljö-Oskar tilldelades Liljeholmens stearinfabrik för att de har satsat på energieffektivisering och gått över till nästan helt fossilbränslefri verksamhet. Mat-Oskar-stipendiet tilldelades Restaurang Badholmen för att de förgyller upplevelsen av Oskarshamns hamn med ett utbud av omsorgsfullt tillagde rätter av hög kvalitet. Projekt Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Förhoppningen är att saneringsarbetet ska komma igång under hösten 2015. Förberedelser är gjorda för att kunna ta emot och hantera de stora mängder av bottensediment som kommer att muddras upp 35 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Resultaträkning (Belopp i mkr) Not Verksamhetens intäkter 1, 27, 28 Kommunal förvaltning 420,0 Verksamhetens kostnader 2, 27, 29 Avskrivningar Nedskrivningar 2013 Kommunal koncern 747,6 Kommunal förvaltning 410,9 Kommunal koncern 727,3 -1631,6 -1838,4 -1 582,6 -1 803,7 3, 29 -81,5 -130,2 -81,6 -120,5 3, 27, 28 -43,2 -43,2 -349,7 -349,7 -1 336,4 -1 264,3 -1 603,1 -1 546,6 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter 4 1120,2 1120,2 1 104,7 1 104,7 Generella statsbidrag och utjämning 5 162,7 162,7 157,3 157,3 Finansiella intäkter 6, 30 81,3 63,3 66,6 54,4 Finansiella kostnader 7, 31 -12,5 -45,5 -25,0 -57,9 15,3 36,4 -299,4 -288,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets skattekostnader 0,0 -2,0 0,0 2,6 15,3 34,4 -299,4 -285,5 Resultat före extraordinära poster Årets resultat 36 2014 8 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Balansräkning (Belopp i mkr) Not 2014 Kommunal förvaltning 2013 Kommunal koncern Kommunal förvaltning Kommunal koncern TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9, 32 1 087,6 2 567,8 1 107,6 Maskiner och inventarier 10, 33 94,2 260,7 91,8 275,6 1 181,8 2 828,5 1 199,4 2 796,8 Summa materiella anläggningstillgångar 2 521,2 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Internbank 11 192,0 87,5 93,0 22,5 Övriga långfristiga fordringar 11 12,9 19,3 12,2 28,2 134,9 1,5 148,8 1,5 339,8 108,3 254,0 52,2 1 521,6 2 936,8 1 453,4 2 849,0 Aktier och andelar 12, 27, 34 Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, exploatering mm 13 34,1 36,4 41,3 43,5 Fordringar 14 88,3 124,4 93,4 117,7 15 728,6 733,4 674,7 678,5 16, 35 263,9 291,1 128,3 170,6 Summa omsättningstillgångar 1 115,0 1 185,3 937,8 1 010,4 SUMMA TILLGÅNGAR 2 636,6 4 122,1 2 391,2 3 859,4 1 827,4 1 988,1 2 126,8 2 276,5 Kortfristiga placeringar Kassa och bank EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 17, 36 Förändrad redovisningsprincip Byggebo 17,6 Årets resultat Summa eget kapital -2,9 15,3 34,4 -299,4 -285,5 1 842,7 2 040,1 1 827,4 1 988,1 125,8 133,2 116,2 123,3 0,0 6,3 40,1 40,2 39,6 40,6 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för skatter 18, 27, 37 Avsättningar för återställande av deponier, grustäkt 19 Övriga avsättningar 26 Summa avsättningar 8,9 0,0 0,0 1,0 0,0 165,9 179,7 156,9 172,8 1344,9 Skulder Långfristiga skulder Internbank 20, 38 21 Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder 22 29,6 1437,0 21,5 192,0 87,5 83,0 22,5 221,6 1524,5 104,5 1367,4 331,0 406,4 377,8 302,4 Summa kortfristiga skulder 406,4 377,8 302,4 331,0 Summa skulder 628,1 1902,3 406,9 1698,4 2 636,6 4 122,1 2 391,2 3 859,3 754,6 755,0 782,7 783,1 1 282,0 1 287,5 1 242,8 1 248,1 160,3 160,3 124,1 124,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda panter och ansvarsförbindelser Ställda panter Pensionsförpliktelser 39 23, 27, 40 Övriga ansvarsförbindelser 24, 41 Operationella leasingavtal 25 0,9 1,3 37 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Kassaflödesanalys Not (Belopp i m kr) 2014 2013 Kom m unal Kom m unal Kom m unal Kom m unal förvaltning koncern förvaltning koncern DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 8 15,3 34,4 -299,4 -285,5 Justering för av- och nedskrivningar 3, 27 124,8 173,4 431,4 470,2 Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 18, 19 9,0 6,9 22,0 8,0 149,0 214,8 153,9 192,8 -48,8 -61,5 7,5 36,6 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) / minskning (+) förråd och varulager Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder Förändrad redovisningsprincip 7,2 7,2 -3,1 -3,2 104,0 46,7 -33,1 -71,3 0,0 0,0 0,0 0,0 211,5 207,2 125,2 154,9 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 -73,3 -194,3 -88,3 -137,2 0,0 6,5 0,2 0,4 -20,0 0,0 0,0 0,0 I Kassaflöde från den löpande verksam heten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar 9, 10 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9, 10 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar II Kassaflöde från investeringsverksam heten 0,0 0,0 0,0 0,0 -93,3 -187,7 -88,1 -136,7 0,0 0,0 0,0 0,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-) / minskning (+) långfristiga fordringar 11 -99,7 -56,0 1 177,0 -31,2 Ökning (+) / minskning (-) långfristiga skulder 117,1 157,1 -1 155,5 81,3 III Kassaflöde från finansieringsverksam heten 17,4 101,1 21,5 50,2 Årets kassaflöde (I+II+III) 135,6 120,5 58,6 68,3 Likvida medel vid årets början 128,3 170,6 69,7 102,3 Årets kassaflöde 135,6 120,5 58,6 68,3 Likvida medel vid årets slut 263,9 291,1 128,3 170,6 38 21 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Noter – kommunen (mkr) 2014 2013 2014 2013 Aktieutdelning kommunala bolag 11,0 6,0 Aktieutdelning övrigt 10,7 0,0 Not 6 Finansiella intäkter Ränta nominella medelsplaceringar Not 1 Verksamhetens intäkter 1,8 1,5 Taxor och avgifter 155,4 137,1 Ränteintäkt internbank 4,6 2,3 Statsbidrag och övriga bidrag 152,4 152,0 40,0 39,2 0,1 0,1 72,2 420,0 82,7 410,9 Ränteintäkt internbankegenfinansierad verksamhet Ränteintäkt likvida medel 0,4 0,6 0,0 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 4,8 0,3 0,0 0,0 0,0 5,2 0,8 Hyror och arrenden Övriga intäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader varav: 1 147,7 1 139,5 - Löner 791,7 781,1 - Sociala avgifter exkl löneskatt 239,3 236,1 35,6 35,2 - Nyintjänade pensioner (individuell del) - Nyintjänade pensioner (förändring av pensionsavsättn) - Löneskatt på intjänade pensioner 6,0 10,9 - Utbetald löneskatt 7,7 11,5 12,1 10,5 - Utbetalade pensioner 37,9 35,6 Bidrag och transfereringar 47,6 45,9 Lokalkostnader 41,9 38,3 215,5 180,8 Entreprenad, köp av verksamhet samt konsulttjänster Förändring av avsättning- deponier Övriga kostnader Summa Avkastning, aktiv svensk aktieförvaltning Avkastning, passiv svensk aktieförvaltning Avkastning, passiv utländsk aktieförvaltning Avkastning, reala räntebärande medelsplaceringar Avkastning, alternativa medelsplaceringar Avkastning, indexprodukter Reavinster vid försäljning av räntebärande värdepapper Räntebidrag bostadslån 0,0 0,0 Övriga finansiella intäkter 42,2 47,8 Summa 81,3 65,9 Räntekostnad internbank 4,6 2,3 Realiserade förluster, aktier 1,5 2,0 Realiserade förluster, räntebärande värdepapper Övriga finansiella kostnader 2,5 3,6 2,3 15,2 1,7 12,5 25,0 15,3 -299,4 -4,8 -0,2 -34,9 -22,2 Not 7 Finansiella kostnader 3,4 5,3 175,5 181,7 1 631,6 1 591,6 Ränta på intjänade pensioner Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar- maskiner och inventarier Planenliga avskrivningar- mark, byggnader och tekniska anläggningar Nedskrivningar av anläggningstillgångar Summa Summa 18,8 17,8 63,8 43,2 349,7 124,8 431,3 Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning 1122,9 1 110,5 Preliminära avräkning innevarande år 0,2 -6,4 Slutavräkningsdifferens föregående år -2,9 0,6 Summa Not 8 Årets resultat Årets resultat 62,7 1,8 Realisationsvinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar Realisationsvinster/ -förluster vid försäljning av värdepapper Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Synnerliga skäl* 43,3 345,7 Årets balanskravsresultat 18,9 23,9 * Uppskrivning/ Nedskrivning av värdepapper 1 120,2 1 104,7 Not 5 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 144,7 136,6 Kostnadsutjämningsavgift -30,5 -31,0 Avgift till LSS-utjämning -6,5 -7,0 Fastighetsavgift 46,1 45,8 Strukturbidrag 2,7 0,0 Regleringsavgift 6,1 13,0 162,7 157,3 Summa 39 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA 2014 2013 Ingående anskaffningsvärde - Markreserv Ingående anskaffningsvärde 2014 2013 253,8 244,6 -141,1 -133,7 - Publika fastigheter Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 37,8 37,8 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets avskrivningar 13,6 9,3 -7,3 -7,4 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar -9,0 -8,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar -0,6 -0,1 Årets avskrivningar -0,1 -0,2 Utgående anskaffningsvärde 266,9 253,8 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar årets avskrivn 0,0 0,0 -148,4 -141,1 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 37,8 37,8 118,4 112,6 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa - Markreserv -9,1 19,6 28,8 - Verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar -9,0 1 198,0 1 180,8 Årets försäljningar Utgående ackumulerade avskrivningar Summa - Publika fastigheter - Fastigheter annan verksamhet Ingående anskaffningsvärde 15,8 18,3 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar -6,0 -7,4 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,4 -0,5 Årets försäljningar 0,0 -2,0 Korrigeringar 0,0 1,8 -627,8 -588,8 15,3 22,6 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 -0,5 -38,7 -39,4 Utgående anskaffningsvärde 15,8 15,8 0,0 0,0 Korrigeringar årets avskrivn 0,0 -3,9 -0,9 -1,1 -6,5 9,4 -6,0 Omflyttningar, utfördelningar Utgående ackumulerade avskrivningar Summa - Fastigheter annan verksamhet Årets avskrivningar Årets försäljningar Utgående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade avskrivningar Summa Verksamhetsfastigheter 1 212,4 1 202,4 -666,5 545,9 -632,1 570,2 - Fastigheter affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets avskrivningar Årets försäljningar Korrigeringar årets avskrivn 721,1 690,1 -345,1 24,5 -328,7 32,1 -11,0 -10,9 0,0 0,0 -14,1 -6,5 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 -0,1 Utgående anskaffningsvärde 745,6 722,1 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa - Fastigheter affärsverksamhet 12,8 12,8 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar -2,6 -2,3 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,4 -0,3 Årets försäljningar 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 12,8 12,8 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa - Övriga fastigheter -3,0 -346,1 376,0 10,2 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets avskrivningar inkl korrigeringar* Årets försäljningar 2 239,3 2 184,6 -1 131,7 -1 069,7 53,4 64,0 -72,1 -56,9 0,0 -2,0 Omflyttningar, utfördelningar -1,4 -1,9 Utgående anskaffningsvärde 2 291,3 2 244,6 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 40 -2,6 9,8 Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Totalt Ingående anskaffningsvärde -370,3 375,4 - Övriga fastigheter Ingående anskaffningsvärde 9,8 -1 203,8 -1 137,0 1 087,6 1 107,6 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA 2014 2013 Not 10 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde - Maskiner Ingående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets avskrivningar Årets försäljningar 2014 19,1 14,9 -11,2 -11,0 2,7 6,3 -1,5 -1,1 0,0 -0,9 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar 64,7 -55,3 -60,2 8,4 5,7 -5,0 -4,9 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigering årets avskrivn Korrigeringar 0,0 0,9 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 -1,2 Utgående anskaffningsvärde 21,8 19,1 -12,6 9,2 -11,2 7,9 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa Utgående ackumulerade avskrivningar Summa 70,3 Årets avskrivningar Omflyttningar, utfördelningar Utgående anskaffningsvärde 2013 - Datorer 0,0 0,0 0,0 -0,1 78,7 70,3 -65,1 13,6 -60,2 10,1 1,9 1,9 - Förbättr. Fastigh. ej ägda - Inventarier Ingående anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde 207,0 198,0 -170,2 -163,3 8,4 10,1 Årets avskrivningar -6,5 -5,9 Årets försäljningar 0,0 0,0 -1,0 -1,0 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Korrigeringar årets avskrivn Omflyttningar, utfördelningar -0,3 -1,0 Utgående anskaffningsvärde 215,1 207,1 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa 0,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 1,9 1,9 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa 9,3 0,0 0,2 0,0 -4,5 Årets avskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar 0,0 Utgående anskaffningsvärde 9,5 0,0 9,3 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa 0,0 7,3 0,2 Årets avskrivningar -0,3 -0,3 Årets försäljningar 0,0 0,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 -0,2 Utgående anskaffningsvärde 7,3 7,3 - Konst 0,0 9,5 0,0 9,3 7,9 7,9 -5,2 2,1 -4,9 2,4 - Bilar och transportmedel 61,2 56,6 -37,5 -34,3 1,8 5,6 - Övriga maskiner Ingående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar -6,6 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,4 -0,4 Årets försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 7,9 7,9 Årets avskrivningar -4,3 -4,2 Omflyttningar, utfördelningar Årets försäljningar 0,0 -1,0 Utgående anskaffningsvärde Korrigeringar 0,0 1,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 62,9 61,2 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa -1,8 9,3 0,0 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar 0,0 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar -4,9 Ingående anskaffningsvärde 0,0 Årets avskrivningar Ingående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Summa -1,7 0,0 -1,8 0,1 -177,7 -170,21 36,9 37,4 7,3 -1,8 0,1 - Byggnadsinventarier Ingående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Summa -6,1 -7,0 0,9 -6,6 1,3 -41,8 21,1 -37,5 23,6 41 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA 2014 Not 10 Maskiner och inventarier Totalt Ingående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets avskrivningar Korrigeringar 2013 384,1 360,6 -292,3 -276,3 21,5 27,9 -17,8 -16,8 -1,0 0,9 2014 2013 Not 14 Kortfristiga fordringar VA fordringar Fakturafordringar Fakturafordringar koncernbolag Kortfristig fordran koncernbolag Statsbidragsfordringar Skattefordringar Förutbetalda kostnader 5,7 22,3 1,6 0,0 0,4 21,6 2,4 8,4 19,6 1,0 5,4 0,9 33,6 0,5 16,4 13,8 -0,8 -0,1 0,0 -1,9 Förutbet kostn koncernbolag Upplupna intäkter Omflyttningar, utfördelningar -0,3 -2,5 Upplupna intäkter koncernbolag 0,2 0,2 Utgående anskaffningsvärde 405,3 384,1 Upplupna ränteintäkter, obl. 1,5 1,5 0,4 Årets försäljningar Utgående ackumulerade avskrivningar Summa - Maskiner och inventarier -311,1 94,2 -292,3 91,8 Not 11 Långfristiga fordringar Internlån Byggebo i Oskarshamn AB Internlån Stiftelsen Forum 0,0 0,0 17,0 18,0 0,0 0,0 0,0 175,0 10,0 65,0 12,7 0,2 204,9 12,0 0,2 105,2 5,1 19,0 1,7 1,7 0,1 0,1 0,5 0,5 Internlån Oskarshamns Hamn AB Internlån Oskarshamns Utvecklings AB Internlån Oskarshamn Energi AB Förskottering väg 23/ 47 Trafikverket Ernemar Summa Not 12 Aktier och andelar Oskarshamns Utvecklings AB, 30 000 aktier Oskarshamns Hamn AB, 14 514 aktier Oskarshamns Hamngods och Terminal AB, 500 aktier Oskarshamn Energi AB, 7 500 aktier Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB, 100 aktier Byggebo i Oskarshamn AB, 83 461 aktier Kommentus AB, 10 aktier 0,0 9,7 93,4 301,6 204,5 14,9 377,5 264,9 16,3 75,4 754,4 285,9 173,9 14,2 339,6 214,5 16,1 75,4 700,9 Nedskrivn kortfr placeringar -25,8 -26,7 Totalt 728,6 674,1 0,1 0,8 227,6 35,5 263,9 0,0 0,9 109,1 18,2 128,3 Not 16 Kassa och bank Kassa Postgiro Koncernkonto Bankkonto, övriga Summa Not 17 Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets resultat Eget kapital varav: VA-verksamhet Renhållning Not 18 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning för pensionsskuld intjänad from 1998 1 827,4 2 126,8 15,3 -299,4 1 842,7 1 827,4 18,0 9,3 16,0 14,581 13,0 22,7 19,5 1,8 125,8 23,3 3,1 116,2 24,3 Förmånsbestämd/ kompl pension 54,4 53,1 3,4 Ålderspension 13,9 13,2 2,8 0,0 Andelar Södra 0,2 0,2 Bostadsrätter 0,0 0,0 1,2 134,9 1,2 148,8 2,6 88,4 7,7 0,0 126,2 Not 13 Förråd, varulager och exploateringsområden Varulager och förråd Summa Not 15 Kortfr placeringar Räntebärande medelsplaceringar -varav KLP -varav Hedströms donation Aktierelaterade instrument -varav KLP -varav Hedströms donation Alternativa tillgångsslag Summa 80,6 0,0 Summa 1,2 14,8 93,5 126,2 Kommuninvest Upplupn ränteintäkt. internbank Momsfordran Årets avsättning avseende pensionsskuld Ingående avsättning av särskild löneskatt på pensionsskulden Årets avsättning avseende särskild löneskatt på pensionsskulden Summa avsatt till pensioner Särskild avtalspension för brandmän Exploatering Pärnuvägen 4,2 4,7 Kompletterande ålderspension Exploatering Ekebo 5,0 5,9 Pension till efterlevande 2,0 2,9 Visstidspension 2,3 0 Särskild avtalspension särskild överenskommelse Summa pensioner Löneskatt 2,5 101,2 24,6 93,5 22,7 Summa avsatt till pensioner 125,8 116,2 Exploatering Kronoparken/ Kvastmossen Expl Snickeriet Exploateringsområden - övriga Summa 42 13,2 26,0 6,0 3,0 1,3 34,1 41,3 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA 2014 2013 2014 2013 Not 18 Avsättningar för pensioner, forts Not 21 Internbank, forts Andel lån med fast ränta 95 87 Antal visstidsförordnande Andel lån med rörlig ränta 5 13 100 100 Andel som förfaller 2015/ 2014 4 0 Andel som förfaller 2016/ 2015 0 0 Andel som förfaller 2016/2017 0 8 Andel som förfaller 2017/2027 91 79 Politiker 4 5 Tjänstemän 0 0 97,0 96,0 Aktualiseringsgrad Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Not 19 Övriga avsättningar - Avsatt för återställande av deponi Storskogen gammal del* Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar 0,0 4,8 Ianspråkstagna avsättningar 0,0 -0,8 Summa 0,1 0,6 38,4 38,3 0,1 0,1 Nya avsättningar 0,0 0,0 Ianspråkstagna avsättningar 0,0 0,0 Outnyttjade belopp som återförts 0,0 0,0 Förändring av nuvärdet 0,0 0,0 Summa 0,1 0,1 Nya avsättningar 1,3 0,3 1,0 0,3 Ianspråkstagna avsättningar 0,0 0 Outnyttjade belopp som återförts 0,0 0 Förändring av nuvärdet 0,0 0 Summa 1,6 1,3 * Avsättningen avser återställande av deponin Storskogen gammal del. Avsättningen gjordes 2004. Återställningen påbörjades 2005 och beräknas pågå till 2021. ** Avsättningen avser återställande av grustäkt Forshultsgropen. Avsättningen gjordes 2004. Återställnings-arbetet har inte påbörjats. *** Avsättningen avser återställande av deponin Storskogen ny del och innefattar även anslutning mot gamla delen av deponin. Avsättningen påbörjades 2009 och kommer att fortsätta med en årlig avsättning på ca 0,3mkr fram till 2028. Återställningen kommer preliminärt att ske om 20 år. Not 20 Långfristiga skulder Skuld för anläggningsavgift/ anslutningsavgift Summa 13 100 Genomsnittlig räntebindningstid 6,9 år 7,9 år Genomsnittlig upplånings-ränta 3,45% 3,54% Leverantörsskulder 60,3 84,8 Leverantörsskulder koncernbolag Anställdas skatter 4,9 16,6 5,0 16,3 Kortfristig skuld, koncernbolag 98,4 32,7 0 -Avsatt för återställande av grustäkt** Redovisat värde vid årets början - Avsatt för återställande av deponi Storskogen ny del*** Redovisat värde vid årets början 5 100 Summa 33,7 Förändring av nuvärdet Internbankens lånestruktur i % Andel som löper tillsvidare 38,3 Outnyttjade belopp som återförts Summa 29,6 21,5 29,6 21,5 Kommuninvest 192,0 83,0 SE-Banken Summa 192,0 83,0 Not 22 Kortfristiga skulder Upplupna räntekostnader, internbank Upplup pensionskostn, individuell del Upplupna pensionskostnader, individuell del löneskatt Övriga kortfristiga skulder 1,0 0,4 35,6 35,2 9,0 8,9 7,8 -25,2 Upplupna kostnader 13,9 12,5 Förutbetalda intäkter 60,7 37,8 Förutbetalda skatteintäkter Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld och okompenserad övertid Summa 9,3 6,4 19,6 19,2 69,4 406,4 302,4 68,4 Not 23 Pensionsförpliktelser ej upptagna bland skulderna eller avsättningarna Ingående värde ansvarsförbindelse avseende pensionsförpliktelse 629,9 575,0 Årets förändring av ansvarsförbindelse avseende pensionsförpliktelse -22,6 54,9 152,8 139,5 -5,5 754,6 13,3 782,7 Ingående särskild löneskatt på ansvarsförbindelse avseende pensionsförpliktelse Årets förändring av ansvarsförbindelse avseende pensionsförpliktelse Summa pensionsför-pliktelser och löneskatt Not 21 Internbank 43 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA 2014 2014 2013 Not 24 Övriga ansvarsförbindelser Specificerande av borgensåtaganden 2013 Not 26 Avsättningar omstruktureringsarbete socialförvaltningen Lönekostnad under 2013 uppsagd personal 3,85 åa Kommunala bolag och stiftelser 1 281,1 1 241,5 Redovisat värde vid årets början 0,0 varav: Byggebo AB Byggebo AB (pensionsutfästelse) 1 246,6 1 207,0 Nya avsättningar 1,0 0,1 0,1 Outnyttjade belopp som återförts 0,0 Oskarshamns Hamn AB 34,0 34,0 0,4 0,4 0,7 1,1 0,261 0,3 1 282,0 1 242,8 Stiftelse Strandagården Föreningar inom kommunen Kommunalt förlustansvar för egna hem Summa Förändring av nuvärdet - Inom ett år - Senare än ett år men Inom fem år 2,2 -Senare än fem år 152,1 117,1 - Inom ett år - Senare än ett år men Inom fem år 25,6 28,0 86,7 84,7 -Senare än fem år 39,8 4,4 Övrigt Förfallotider: 0,0 0,0 - Inom ett år - Senare än ett år men Inom fem år 0,0 0,0 0,0 0,0 -Senare än fem år 0,0 0,0 160,3 124,1 44 1,0 Del av förändringen avseende avsättningar för pensioner och liknande förmåner, påverkan på resultat- och balansräkning Till följd av sänkt diskonteringsränta i RIPS 07 med 0,75 procentenheter Summa 0,0 Not 27 Jämförelsestörande post Oskarshamns kommun har i januari 1996 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och fram-tida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-1231 var medlemmar i Kommun-invest ekonomisk förening har ingått likalydande borgens-förbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Oskarshamns kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12 -31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 2 014 515 082 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 957 726 296 kronor. 2014 2013 Not 25 Leasingavtal operationella Bilar 8,1 7,0 Förfallotider: Hyror Förfallotider: 0,0 Summa 9,0 Summa 0,0 9,0 0,0 57,8 Del av förändringen avseende kommunens ansvarsförbindelse avseende pensioner, ingen påverkan på resultat-räkning, redovisas nedanför strecket på balansräkningen Till följd av sänkt diskonteringsränta i RIPS 07 med 0,75 procentenheter 57,8 Summa Återbetalda premier från AFA Försäkring 0,0 27,1 Summa 0,0 27,1 Bokfört värde på aktiekapitalet i UTAB/ Byggebo AB översteg bolagets egna kapital, varför en nedskrivning gjorts med motsvarande belopp. 13,9 343,6 3,1 Summa 13,9 343,6 5,9 3,9 Nedskrivning fordran UTAB 0,0 0,0 Aktieägartillskott genom nedskrivning av fordran på egenfinansierad utlåning till bolaget 20,0 0,0 Summa 20,0 0,0 9,3 0,0 9,3 0,0 Nedskrivning aktier i UTAB, Byggebo AB Nedskrivning del av Ny färjeterminal Nedskrivning del av investering i Ny färjeterminal SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Noter, Ekonomiska engagemang (mkr) Aktieägartillskott Ägd andel Oskarshamns kommun Oskarshamns Utvecklings AB Givna Mottagna 10,0 100% Summa 10,0 10,0 10,0 Lån Givare Mottagare Oskarshamns kommun 104,5 Oskarshamn Energi AB Stiftelsen Forum 50% 87,5 100% 17,0 Summa 104,5 104,5 Utdelning Given Mottagen Oskarshamns kommun Oskarshamns Energi AB 50% 11,0 Oskarshamns Hamn AB 96% Summa Finansiella intäkter/ kostnader Oskarshamns kommun 11,0 0,0 11,0 11,0 Intäkt Kostnad 8,0 Oskarshamn Energi AB Byggebo AB 2,3 100% 4,9 96% 0,1 Stiftelsen Forum 100% 0,6 Oskarshamns Utveckling AB 100% Oskarshamns Hamn AB Summa Fordran/ skuld koncernkonto Oskarshamns kommun 0,1 8,0 8,0 Fordran Skuld 0,0 97,2 Oskarshamns Utveckling AB 100% 1,7 Byggebo AB Oskarshamns Hamn AB 100% 96% 66,3 29,2 Summa Interimsfordringar/ interimsskuld Oskarshamns kommun Oskarshamn Energi AB 97,2 97,2 Fordran Skuld 0,6 50% 0,5 Stiftelsen Forum 100% 0,1 Oskarshamns Utveckling AB 100% 0,0 Stiftelsen Forum 100% Summa 0,0 0,6 Försäljning inom koncernen Köpare Oskarshamns kommun 0,6 Säljare 33,4 23,2 100% 24,3 18,1 Oskarshamns Hamn AB 96% 7,7 1,0 Oskarshamns Energi AB 50% 0,4 18,4 Oskarshamns Utveckling AB 100% 0,3 0,0 Stiftelsen Sjöfartshotellet Stiftelsen Forum 50% 100% 0,1 0,7 0,0 6,2 66,9 66,9 Byggebo AB Summa 45 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 Oskarshamns kommun 420,0 410,9 Byggebo i Oskarshamn AB 187,7 184,9 Oskarshamn Energi AB 116,4 123,7 Oskarshamns Hamn AB 69,9 59,2 Övriga 20,6 23,5 Elimineringar -66,9 -74,9 Not 35 Kassa och bank Summa 747,6 727,3 Oskarshamns kommun Not 28 Verksamhetens intäkter 2014 2013 Bostadsrätter 0,1 0,1 Andelar Södra 0,2 0,2 Kommuninvest AB 1,2 1,2 Summa 1,5 1,5 263,9 128,3 Not 34 Aktier och andelar Byggebo i Oskarshamn AB Not 28 Verksamheterns kostnader Oskarshamns kommun 1 631,6 1 582,6 116,5 129,6 Oskarshamn Energi AB 81,3 92,9 Oskarshamns Hamn AB 56,8 52,1 Övriga 19,1 21,3 -66,9 -74,9 1 838,4 1 803,7 Byggebo i Oskarshamn AB Elimineringar Summa 0,1 11,7 Oskarshamn Energi AB 19,6 25,1 Oskarshamns Hamn AB 0,0 0,0 Oskarshamns Utvecklings AB 0,0 0,0 Stiftelsen Oskarsh Sjöfartshotell 1,5 0,7 Hamngods och Terminal AB 0,3 0,3 Stiftelsen Forum 5,728 4,6 Summa 291,2 170,6 1 988,1 17,6 2 276,5 -2,9 Not 36 Eget kapital Not 29 Avskrivningar Maskiner och inventarier Fastigheter och övriga anläggningstillgångar Nedskrivning av anläggningstillgånng 38,4 37,2 Ingående eget kapital Förändrad redovisningsprincip 91,8 83,3 Årets resultat Summa Summa 43,2 349,7 173,4 470,2 Not 30 Finansiella intäkter Oskarshamns kommun Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB Oskarshamns Hamn AB 66,6 Byggebo i Oskarshamn AB 0,6 0,8 Övriga 0,4 0,5 Elimineringar -19 -13,43 63,3 54,4 Oskarshamns kommun 12,5 25,0 Byggebo i Oskarshamn AB 36,5 37,8 4,4 2,5 -7,985 -7,4 Not 39 Ställda panter 45,5 57,9 Not 31 Finansiella kostnader Övriga Elimineringar Summa Not 32 Fastigheter och anläggningar Summa Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB Övriga koncernbolag Egen finansierad utlåning till koncernbolagen 1,3 1,3 754,6 782,7 0,0 0,4 0,1 0,3 755,0 783,1 1 281,9 1 242,7 5,4 0,2 5,2 0,2 1 287,5 1 248,1 Oskarshamns kommun 2 567,8 2 521,2 Byggebo i Oskarshamn AB Oskarshamns Hamn AB Summa 94,2 91,8 Not 41 Ansvarsförbindelser 9,4 10,3 Oskarshamns kommun Oskarshamn Energi AB 110,0 118,8 Oskarshamns Hamn AB 40,7 47,1 46 7,5 275,6 93,0 0,9 63,0 6,5 137,1 0,9 129,4 260,7 21,5 1 207,0 Summa Not 40 Pensionsåtagande Summa 29,6 1 246,6 Fastighetsinteckningar 1 350,6 Övriga 123,3 45,8 1 107,6 Byggebo i Oskarshamn AB 133,2 1 367,3 1 350,9 Oskarshamns kommun 6,5 0,6 111,2 1 087,6 Not 33 Maskiner och inventarier 116,2 6,8 0,6 1 524,5 Summa Byggebo i Oskarshamn AB Summa 125,9 Not 38 Långfristiga skulder Oskarshamns kommun Övriga -285,5 1 988,1 Not 37 Pensionsskuld 81,3 Summa 34,4 2 040,1 Byggebo i Oskarshamn AB Stiftelsen Sjöfartshotellet Summa RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Fem år i sammandrag 2010 2011 2012 2013 2014 341,9 356,5 391,7 410,9 420,0 -1 498,9 -1 528,2 -1 555,3 -1 582,6 -1 631,6 -74,5 -72,4 -75,6 -81,6 -81,5 0,0 0,0 0,0 -349,7 -43,2 -1 231,5 -1 244,0 -1 239,3 -1 603,1 -1 336,4 RESULTATRÄKNING (m kr) Intäkter Kostnader Avskrivningar Nedskrivningar Verksam hetens nettokostnader Skatteintäkter 1 029,8 1 055,7 1 078,9 1 104,7 1 120,2 Generella statsbidrag 157,6 144,4 134,8 157,3 162,7 Resultat före finansnetto -44,0 -43,9 -25,5 -341,0 -53,5 Finansnetto 80,0 -31,6 44,6 41,6 68,8 Resultat efter finansnetto 36,0 -75,5 19,1 -299,4 15,3 Extraord. intäkter och extr. kostnader 0,0 28,0 0,0 0,0 0,0 36,0 -47,5 19,1 -299,4 15,3 449,6 85,7 171,8 88,1 71,2 Anläggningstillgångar 2 859,9 2 909,3 2 973,6 1 453,4 1 521,6 Omsättningstillgångar 832,8 805,7 883,6 937,8 1 115,0 Sum m a tillgångar 3 692,8 3 715,0 3 857,2 2 391,2 2 636,6 Eget kapital 2 169,1 2 121,5 2 126,8 1 827,4 1 842,7 115,7 127,3 134,9 156,9 165,9 Skulder 1 408,0 1 466,2 1 595,5 406,9 628,1 Sum m a eget kapital och skulder 3 692,8 3 715,0 3 857,2 2 391,2 2 636,6 659,8 721,8 714,5 782,7 754,6 13,8 13,5 14,0 1 242,8 1 282,0 103,7 103,7 102,1 127,0* 104,2** 3,0 -6,3 1,6 -23,7 1,2 Soliditet exkl. internbank (%) 83,6 83,2 81,9 79,5 75,4 Soliditet inkl. pensionsförpliktelser,exkl. internbank (%) 65,1 64,9 64,2 59,1 62,4 Kassalikviditet (%) 35,8 42,6 45,4 53,0 66,2 Balanslikviditet (%) 214,3 204,9 202,8 224,0 209,5 Årets resultat NETTOINVESTERINGAR (m kr) BALANSRÄKNING (m kr) Avsättningar Ansvarsförbindelser Pensionsskuld inkl. löneskatt Borgensåtagande NYCKELTAL Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag (%) Resultat före EO/skatteintäkter och statsbidrag (%) * inklusive nedskrivningar 127 %, exklusive nedskrivningar 99,3 % ** inklusive nedskrivningar 104,2 %; exkl nedskrivningar 100,8 % ÖVRIGT Antal invånare 1/11 26 143 26 165 26 175 26 227 26 250 Antal årsarbetare 2 312 2 283 2 274 2 272 2 226 Utdebitering 21,92 21,92 21,51 21,51 21,51 47 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Redovisningsprinciper Kommun Redovisningen följer lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Oskarshamns kommun har däremot svårt att leva upp till den kommunala redovisningslagens 2 kap 8 § som föreskriver dokumentation av redovisningssystemet. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde, där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts enligt portföljmetoden till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Redovisning av hyres-/leasingavtal behandlas i Rådets rekommendation nr. 13.2, där man skiljer mellan operationella och finansiella leasingavtal. Oskarshamns kommun klassificerar alla leasingavtal upp till ett basbelopp som operationella leasingavtal. Hittills har alla leasingavtal klassificerats som operationella och redovisats under ansvarsförbindelser. Under 2014 har en Fordonsenhet tillskapats, vilka kommer att ansvara registerhålla alla utom Räddningstjänstens fordon. Det kommer också att underlätta 2015 års arbete med att omklassificera dessa avtal till finansiella leasingavtal. Skatteintäkterna har periodiserats i enlighet med rekommendation nr 4.2 från Rådet för kommunal redovisning. Kommunen tillämpar enligt densamma SKL:s prognos rörande skatteintäkter vid såväl årsbokslut som prognoser under löpande år. Detta innebär att kommunen i bokslutet för 2014 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2013 och en preliminär slutavräkning för 2014. Slutavräkningen för 2013 uppgår till -353 kr per invånare 1.11.2012 (-9,2 mkr). Av dessa har -244 kr per invånare (-6,4 mkr) påverkat 2013 års resultat och resterande del, -109 kr per invånare (-2,8 mkr) har försämrat resultatet 2014. Den preliminära slutavräkningen för 2014 uppgår till +0,2 mkr (+7 kr per invånare 1.11.2013). Upplysningsvis kan tilläggas att SKLs reviderade prognos i februari 2015 med en minskning av skatteunderlaget, för Oskarshamns kommun innebär ca -1,0 mkr i slutavräkning för 2014 gentemot upptaget i bokslut 2014. Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: hyresintäkter i den period uthyrningen avser, ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning samt erhållen utdelning, när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. 48 Pensionsskulden är den beräknade framtida skulden som Oskarshamns kommun har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser. Den redovisas enligt den s.k. Blandmodellen, vilket innebär att pensioner som intjänats före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner intjänade fr.o.m. 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Oskarshamns kommun betalar varje år in hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Beräkning av pensionsskulden följer kommunens pensionsadministratör Skandias kalkyler, vilka i sin tur baseras på Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS) och de pensionsbestämmelser, KAPKL, som började gälla from 2006-01-01. De nya pensionsbestämmelserna AKAP-KL gäller från 2014-01-01. Enligt beräkningen uppgår kommunens ansvarsförbindelse till 754,6 mkr inklusive löneskatt, en minskning med 28,1 mkr jämfört med 2013. Den delen av pensionsskulden som redovisas som avsättning i balansräkningen uppgår till 125,8 mkr inklusive löneskatt, vilket är en ökning med 9,6 mkr jämfört med 2013. Aktualiseringsgraden för kommunens pensionsförpliktelser är enligt uppgift från Skandia 97 % (2013 96 %). Semesterlöneskulden omfattar även grupperna ferieanställda och uppehållsanställda samt den okompenserad övertiden. Ingen pensionsskuld har beräknats för de visstidsförordnande förtroendevalda, arbete påbörjat för att göra det framöver. I enlighet med RKRs rekommendation nr 20 har interbankslånen till Stiftelsen Forum och Oskarshamn Energi AB samt aktierna i aktier i de kommunala koncernföretagen klassificerats som anläggningstillgångar, då syftet är stadigvarande innehav och brukande. De kortfristiga placeringarna har klassificerats som omsättningstillgångar, då de är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar samt är föremål för köp och försäljning kontinuerligt. Beträffande de finansiella skulderna har upptagna lån hos Kommuninvest, vilka vidareutlånas till de kommunala koncernföretagen, klassificerats som långfristig skuld, då den ursprungliga löptiden är längre än tolv månader, kommunen har för avsikt att refinansiera skulden långfristigt och det finns överenskommelse till stöd för denna avsikt. De sammansatta finansiella instrumenten redovisas utan uppdelning på komponenter samt redovisas enligt lägsta värdets princip. Oskarshamns kommuns finanspolicy reglerar riskhanteringen inom flera olika områden. Ränteriskerna regleras genom att de tillåtna bindningstiderna är angivna utifrån medelsförvaltningens placeringshorisont. Kreditriskerna hanteras genom RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA att utgivarna av finansiella instrument klassificeras i olika kategorier. Exponeringen i de tillåtna kategorierna är reglerade och får inte överstiga de angivna andelarna. Vid hantering av risker vid upplåning finns regler avseende räntebindningstider och vilka instrument som får användas för att hantera risker vid upplåningen. Vid eventuell upplånig i utländsk valuta anges hur den ska valutasäkras. När det gäller den långsiktiga medelsförvaltningen anges vilka tillgångsslag som är tillåtna samt den procentuella fördelningen mellan tillgångsslagen. Den geografiska exponeringen i aktieportföljen är procentuellt reglerad, där normportföljen ska vara 60 procent globala aktier och 40 procent svenska aktier. Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas månaden efter det att anläggningen tagits i bruk. Rak avskrivning tillämpas. Komponentavskrivningar förekommer inom tekniska nämndens ansvarsområde. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid görs med undantag för hamninvesteringar, där avskrivningstiden på fem år är matchad mot hyresavtalet för Gotlandsbolaget. Oskarshamns kommun gör inga löpande omprövningar av avskrivningsmetod och nyttjandeperiod. För mark görs inga avskrivningar. Vad gäller byggnader och tekniska anläggningar är avskrivningstiderna 10- 50 år och vanligast 20 år eller 33 år. Avskrivningstidens längd beror på beskaffenheten på investeringen samt beräknad nyttjandeperiod. För maskiner och inventarier är avskrivningstiderna 315 år i allmänhet i vissa fall upp till 20 år. Datorer skrivs av på tre år och datorprogram på fem år i regel. Undantagsfallet med avskrivningstid på 20 år rör sig om vissa specialfordon inom räddningstjänsten. Avskrivningstiden beror på investeringens beräknade nyttjandeperiod. För konst och aktier (i kommunala bolag) görs inga avskrivningar. För övriga materiella anläggningstillgångar är avskrivningstiderna 10- 50 år beroende på beskaffenhet. Anskaffningar uppgående till ett basbelopp eller mindre redovisas oavsett livslängd som driftskostnader. Detsamma gäller anskaffningar som har en livslängd på mindre än tre år oavsett belopp. Hjälpmedelsförrådet som under 2012 togs över av landstinget till ett värde av 3 mkr har behandlats som en investering och skrivs av på tre år. ningssed, där resultat- och balansräkning redovisas särskilt. Oskarhamns kommun har tagit fram en VAredovisning för 2014, vilken biläggs årsredovisningen. De under 2009- 2014 inbetalda anläggningsavgifterna har skuldförts och intäktsförs sedan successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av. Inbetalda anläggningsavgifter uppgick 2014 till 3,5 mkr. Motsvarande belopp 2013 var 2,2 mkr. De kommer att med lika stor del tas upp som en intäkt under 33 år. För utbetalning av individuella valet avseende pensioner gjordes i bokslut 2014 en uppbokning på 35,6 mkr. Faktiskt belopp uppgår till 37,1 mkr. Den överskjutande delen på 1,5 mkr kommer att belasta 2015 års resultat. Nedskrivning på 43,2 mkr har gjorts under 2014 som en jämförelsestörande post. Räntekostnader redovisas enligt huvudmetoden. Lagen om allmänna vattentjänster ställer krav på särredovisning av VA-verksamheten. Verksamheten ska bokföras och redovisas enligt god redovis49 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande. I bolag definieras detta som lägst 20 % av aktiernas totala röstvärde. Den sammanställda redovisningen utgör ett sammandrag av kommunens och dotterföretagens balans- och resultaträkningar. I detta sammanhang elimineras olika interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna. Därefter läggs kommunens och dotterföretagens räkenskaper samman genom en s.k. konsolidering. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att det av kommunen vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterföretaget har eliminerats. Därefter intjänat kapital räknas in i den sammanställda redovisningens egna kapital. Den proportionella konsolideringen betyder att, om dotterföretagen inte är helägda, tas endast ägd andel av räkenskapsposterna med. 50 Interna transaktioner mellan de olika enheterna har i allt väsentligt eliminerats. På grund av skilda redovisningssätt för de olika enheterna är det inte möjligt med någon exakt avstämning. Då det bedöms röra sig om i sammanhanget marginella skillnader torde det inte ha någon väsentlig betydelse för den visade ”bilden” av kommunens ekonomiska ställning. Byggebo AB, Oskarshamn Energi AB och Oskarshamns Hamn AB har from 2014 övergått till K3-reglerna. För övriga bolag i kommunkoncernen är det inte aktuellt. RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Ekonomisk ordlista Atualiseringsgrad: Den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Internränta: Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Anläggningskapital: Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Investeringsredovisning: Omfattar investeringar i anläggningar, inventarier m.m. samt vissa kapitalinkomster men inga finansiella utgifter och inkomster. Anläggningstillgångar: Fast och lös egendom avsedd att stadigvarande innehas. Avskrivningar: Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar. Balansräkningen: Visar den ekonomiska ställningen den 31/12 2014. Här framgår hur kommunen har använt sitt kapital (tillgångar) och hur kapitalet har anskaffats (skulder och eget kapital). Driftbudget: Den del av kommunens budget som innehåller anslag för drift av den löpande verksamheten. Eget kapital: Kommunens egna kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m.m.) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Finansiella intäkter och kostnader: Poster som inte är direkt hänförliga till verksamheterna, exempelvis räntor. Kassaflödesanalysen: Visar en översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har påverkat likviditeten. Kapitalkostnad: Benämning för internränta och avskrivning. Kortfristiga skulder: Skulder med en förfallotid om ett år eller mindre från balansräkningsdagen. Likviditet: Betalningsberedskap på (förmåga att betala skulder i rätt tid). kort sikt Långfristiga skulder: Skulder överstigande ett års löptid. Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag och det bokförda värdet på sålda materiella anläggningstillgångar. Nettokostnader: Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Resultaträkning: Översiktlig sammanställning av årets intäkter och kostnader och hur de har påverkat det egna kapitalet. Soliditet: Anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Interkommunal ersättning: Ersättning kommunen erhåller för att gymnasieelever från andra kommuner studerar i Oskarshamn. 51 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelsen UPPDRAG Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen lyder under kommunfullmäktige och motsvarar kommunens regering. Kommunstyrelsens uppdrag regleras av 6 kap kommunallagen och omfattar bl a att leda och samordna kommunens verksamheter, uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning, bereda ärenden till kommunfullmäktige och föreslå beslut. Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter som utses av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har två utskott; ett arbetsutskott och ett utskott för folkhälsa och samhällsskydd. Arbetsutskottet Kommunstyrelsens arbetsutskott bereder ärenden och lägger fram förslag till beslut inför kommunstyrelsens sammanträden. Utskottet har också, via delegation från kommunstyrelsen, viss beslutanderätt i en del frågor. Sedan 1 januari 2011 är arbetsutskottet även personalutskott. I rollen som personalutskott hanterar utskottet ärenden som gäller förhållandet mellan Oskarshamns kommun som arbetsgivare och anställda i kommunen. Räddningstjänsten och redovisas under respektive avsnitt. VERKSAMHETSMÅL Kommunstyrelsen har beslutat om ett eget balanserat styrkort med verksamhetsmål, där ansvaret för framgångsfaktorerna delas upp mellan Strategioch Näringslivsenheten (STEN), Kommunkontoret (KNK), Räddningstjänst (RTJ), Utskottet för folkhälsa och samhällsskydd (UFS) samt Internationella rapportörer (IR). Detta redovisas nedan. Ekonomi Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag. Bedriva verksamheten inom budgetramen Av budgetramen har Strategi- och näringslivsenheten förbrukat 83,5 %, Kommunkontoret 85,9 % samt Räddningstjänsten 100 %. Samtliga enheter tillhörande kommunstyrelsen förbrukade 89,2 % av budgetramen och målet är uppnått. Under 2014 har Räddningstjänsten genomfört en organisationsförändring och en anpassning till budgeten, vilket inneburit att budgeten nu är i balans. Medborgare Delaktiga medborgare Utskottet för folkhälsa och samhällsskydd Utskottet för folkhälsa och samhällsskydd inrättades 2011 och har det övergripande ansvaret för folkhälsa, brottsförebyggande arbete, räddningstjänst, samhällsskydd och ungdomspolitiska frågor. Utskottet utser ordförande i brottsförebyggande rådet (BRÅ) och i folkhälsorådet samt utgör räddningstjänstens politiska ledning. Förvaltningsorganisation Medan det till varje nämnd finns en förvaltning som arbetar inom ett specifikt verksamhetsområde och verkställer politiska beslut, så har kommunstyrelsen Strategi- och Näringslivsenheten, Kommunkontoret och Räddningstjänsten med motsvarande funktion. ÅRETS HÄNDELSER Årets händelser finns beskrivet under avsnitten för Strategi- och näringslivsenheten, Kommunkontoret respektive Räddningstjänsten. KOMMANDE HÄNDELSER Kommande händelser finns beskrivet under avsnitten för Strategi- och näringslivsenheten, Kommunkontoret respektive Räddningstjänsten. EKONOMISK REDOVISNING Kommunstyrelsens budget är uppdelad på Strategioch näringslivsenheten, Kommunkontoret och 52 (STEN) Medverka till en god kommunikation med kommuninvånarna genom olika aktiviteter. Företagslotsen har fortsatt att utveckla sitt arbete. Projektet ”Ett Oskarshamn Kristdalabygden” har slutredovisats för kommunfullmäktige. Här finns förslag på åtgärder för att stärka landsbygden. Arbetet kopplat till Servicecenters utveckling ska också bidra till att uppnå målet. NII-index 42 har inte uppnåtts. Målet är att detta ska nås 2016. Det kan bli svårt, en ny mätning genomförs 2015. Nyinflyttade ska få en god introduktion till kommunen. Detta sker i samverkan med Attraktiva Oskarshamn. (UFS) Unga känner sig delaktiga Delaktigheten innebär att unga kan framföra sina åsikter och är nöjda med sina möjligheter att kunna påverka i frågor som berör dem och deras vardag. Nyckeltalet delaktighetsindex består av fem indikatorer; att skolans personal lyssnar och tar elevrådet på allvar, att ungas möjlighet att vara med och bestämma om klassrum och uppehållsrum, att vara delaktiga i utformningen av skolans regler, att andelen unga som upplever att de kan vara med och påverka sin förening, att andelen unga som upplever att de kan framföra sina åsikter till kommunens beslutsfattare. Indikatorerna mäts genom LUPP åk 8. Indexet är beräknat genom att summera procenttalen i varje indikator dividerat med antalet indikatorer. NÄMNDREDOVISNING Ungdomsåret startade hösten 2012. Ungdomsåret 2014 innehöll en ungdomsmässa. Under 2012 genomfördes LUPP och slutrapporten med åtgärder godkändes av kommunfullmäktige under 2014. Oskarshamns ungdomsråd arbetar med ungas delaktighet och inflytande och består av ungdomar i åldern 13-19 år. Rådet har vuxenstöd från bildningsförvaltningen och träffar kontinuerligt politiker från bildningsnämnden och kommunstyrelsen. Under 2014 har rådet genomfört sju möten. God kommunal service (STEN) Erbjuda en god efterfrågad eftergymnasial utbildning Detta mäts genom en enkät om studentnöjdhet efter avslutad utbildning. Målet är uppnått. (KNK) God återkoppling och handläggning Enkäten för 2014 har inte genomförts. Återgärder har vidtagits för 2013 års resultat, där fokus har varit arbetet och utvecklingen kring aktuell information om inköp och upphandling. Vidare har kommunkontoret genomfört ett gediget arbete med tillgänglighet och kompetens via e-Medarbetaren. Målet för 2014 har inte uppnåtts. (RTJ) Många erbjuds en god utbildning Antalet brandskyddsutbildade ligger nu stadigt på över 2000 personer och för 2015 ligger utfallet för nöjda deltagare betydligt högre än måltalet. Mätningarna baseras på undersökningar från externutbildningar. (KNK) Göra individuella handlingsplaner Antalet tillsvidareanställda på kommunkontoret som har en individuell utvecklingsplan är 100 %. Målet är uppfyllt. (RTJ) Utbildad personal i nivå med uppdrag samt förmåga att möte kommande krav Befälsutbildningar gällande heltidsanställd personal är nu i fas. Utbildningar för att ersätta pensioneringar eller deltidspersonal som slutar kommer att förekomma närmaste åren. Måltalet är uppnått men fortfarande finns behov av tillsynsutbildningar för befäl samt utbildning i stab och ledning. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap (STEN) Att frågan om chefs- och medarbetarkompetenser i Oskarshamnsmodellen diskuteras på enheten Genomförd enkät visar på en hög tillfredsställelse gällande arbetets genomförande och innehåll. Målet har uppnåtts. (KNK) Tydlig och utvecklande kommunikation En medarbetarenkät genomfördes under 2014. Utfallet visar att kommunkontoret har förbättrat sitt resultat gällande tydlig och utvecklande kommunikation. Arbetet med e-Medarbetaren, värdegrunden och ledarskap ha gett ett positivt resultat. Målet har uppnåtts. Goda arbetsvillkor Goda förutsättningar till försörjning (STEN) Genom Nova erbjuda en god eftergymnasial utbildning anpassad till arbetsmarknadens behov Måltalet för antalet heltidsutbildningar och deltidsutbildningar har inte nåtts 2014. (KNK) Erbjuda praktik- och ferieplatser Under 2014 har 8 stycken praktik- och ferieplatser erbjudits och varit tillsatta. På grund av lokalbrist och brist på handläggare i och med generationsväxling har antalet platser fått begränsas. Dock har målet ändå uppfyllts. Medarbetare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling (STEN) Rätt strategisk kompetens för de aktuella frågor som kommer att ligga inom ramen för Strategi- och näringslivsenhetens ansvar. Samverkan sker med många aktörer inom och utanför den kommunala organisationen för att få tillgång till den kompetens som behövs för att lösa de uppdrag som funktionen har. STEN:s organisation har under året på olika sätt förstärkts med den kompetens som behövs. Målet har uppnåtts. (STEN) Gott genomfört systematiskt arbetsmiljöarbete. Bra genomförd verksamhetsplanering. Målet är uppnått. (KNK) God trivsel, arbetsglädje och gemenskap Mätningen för 2014 har genomförts. Samverkansgruppen har fastställt en åtgärdsplan med inriktning på arbetsbelastning och samarbete. Arbetet har börjat och kommer att fortsätta under 2015. Målet har inte uppnåtts för 2014. (Alla) Ökad närvaro Målet är att sjukfrånvaron ska uppgå till max 2,5 %. Räddningstjänsten har en sjukfrånvaro på 1,6 % och uppnår målet. Strategi- och näringslivsenheten har en sjukfrånvaro på 4,7 % och Kommunkontoret har en sjukfrånvaro på 4,9 %, där två långtidssjukskrivna står för merparten. Samtliga enheter tillhörande kommunstyrelsen har en sjukfrånvaro på 3,3 %. Målet är inte uppnått. 53 NÄMNDREDOVISNING Utveckling Utveckling av kommunikation god infrastruktur Mätning är inte genomförd. (UFS) Unga vill bo i Oskarshamn Målet att andelen elever i åk 2 gymnasiet som tror sig stanna i kommunen uppnåddes varken i LUPP 2009 eller 2012. Nästa mätning ska göras 2015. (UFS) God samverkan Trygghetsindex, polisens trygghetsmätningar Polisens trygghetsmätningar har genomförts 2005, 2008, 2009 och 2012. Trygghetsindex består av totalt 33 stycken indikatorer. Ingen uppgift 2014. och (STEN) Pendlingstid till Kalmar Pendlingstiden till Kalmar har minskat till 1 tim 5 min. Målet är 1 tim. Kan bli svårt att uppnå med nuvarande vägstandard. Målet är inte uppnått. Inom projektet Den Attraktiva regionen arbetar kommunen med frågeställningen, för att i en dialog med Trafikverket, Kalmar kommun och KTH hitta lösningen för att mer tydligt knyta ihop Kalmars och Oskarshamns arbetsmarknader. (RTJ) Medverkan i samtliga planprocesser Räddningstjänstens delaktighet i byggprocessen i planarbetet har under året ökat och når nu uppsatta måltal. Självskattat allmänt hälsotillstånd Uppgifter är hämtade från befolkningsenkäten ”Hälsa på lika villkor 2011- 2014” från Folkhälsomyndigheten och visar andelen vuxna 16- 84 år med bra självskattat hälsotillstånd i Kalmar län. Självskattat allmänt hälsotillstånd finns med i Öppna jämförelser folkhälsa. En relativt enkel fråga om hur den enskilde ser på sitt allmänna hälsotillstånd anses vara ett bra mått på individens välbefinnande. Breddat näringsliv (STEN) Nyföretagande Målet är 5 avknoppningar från Atrinova under 5 år. Målet är inte nått. I dagsläget en avknoppning på två år men det finns ett ökat flöde och högre kvalitetskrav. Inga nya företag bildades inom inkubatorn under 2014. (STEN) Fokus ranking I Fokus ranking ”Här är det bäst att bo” hamnade kommunen på 108:e plats 2014. Målet om att vara bland de 100 bästa kommunerna har inte uppnåtts. (STEN) Kommunal service till företag Kommunen har för andra gången deltagit i servicemätningen Insikt som riktas till de företag som i närtid har haft kontakt med den kommunala organisationen. Målet är att vara bland de 25 % och utfallet 2013 blev 40 %. Målet är inte uppnått. En ny mätning ska genomföras 2015. KNK) Tillgänglig och uppdaterad information Barnfattigdomsindex Indexet består av olika indikatorer som tillsammans beskriver hushållets ekonomiska status. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Ingen ny uppgift. Antalet aktiva förvaltningar och kommunala bolag Ingen uppgift. (IntR) Internationellt erfarenhetsutbyte Antal projekt Ingen uppgift. Förvaltningsövergripande projekt Ingen uppgift. BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ALLA: Bedriva verksamheten inom budgetramen Nettokostnader i förhållande till budgetramen 100 % 89,2 % MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Delaktiga medborgare STEN: Vi ska medverka till en god kommunikation med kommuninvånarna genom olika aktiviteter Invånarnas möjlighet att påverka kommunala beslut (NII-index) 42 37 (2012) 54 NÄMNDREDOVISNING God kommunal service Goda förutsättningar till försörjning UFS: Unga känner sig delaktiga Delaktighetsindex 37 % STEN: Erbjuda en god efterfrågad eftergymnasial utbildning Studentnöjdhet Minst medelvärde 3 på en 4gradig skala KNK: God återkoppling och handläggning Intern enkät 80 % nöjda RTJ: Många erbjuds en god utbildning Antal utbildade personer >1 000 st 2 658 Nöjda utbildningsdeltagare Snitt 3,5 4,3 STEN: Genom Nova erbjuda en Heltidsutbildningar god eftergymnasial utbildning anpassad till arbetsmarknadens behov Deltidsutbildningar 7 st 4 15 st 11 KNK: Erbjuda praktik- och ferieplatser 6 platser 8 platser Måltal Utfall Antal praktik- och ferieplatser Ej mätt 3,5 Ej mätt MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling STEN: Rätt strategisk kompetens för det aktuella frågor som kommer att ligga inom ramen för strategienhetens ansvar. Diskutera behov av kompletterande Genomförs Genomstrategisk kompetens i gruppen. förs Den kan finnas på annat håll i kontinuer organisationen. Redovisa ligt aktiviteten. KNK: Göra individuella utvecklingsplaner Andel tillsvidareanställda på kommunkontoret som har en individuell utvecklingsplan. 100 % 100 % RTJ: Utbildad personal i nivå med uppdrag samt förmåga att möta kommande krav. Antal anställda med relevant kompetens för sitt uppdrag Öka 1 % 2% STEN: Att frågan om chefs- och Medarbetarenkäten medarbetarkompetens/ Oskarshamnsmodellen diskuteras på enheten. Bibehåll status Status bibehållen KNK: Tydlig och utvecklande kommunikation Medarbetarenkäten/SAM Förbättra resultatet med 10 % jämfört med fg år 39 % (2012 = 35%) STEN: Se ovan samt gott genomfört systematiskt arbetsmiljöarbete. Bra genomförd verksamhetsplanering. AVI AVI120 Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Goda arbetsvillkor 55 NÄMNDREDOVISNING KNK: God trivsel, arbetsglädje och gemenskap Medarbetarenkäten/SAM Förbättra resultatet med 10 % jämfört med fg år 32 % (2012 = 32 %) ALLA: Ökad närvaro Sätta ett mål med utgångspunkt från sjukfrånvaro. Max 2,5 % 3,3 % UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Utveckling av god infrastruktur och kommunikation STEN: Pendlingstid till Kalmar Snabb-buss < 1 tim 1 t 5m RTJ: Medverkan i samtliga planprocesser Deltagande i antal tillfällen i relation till totalt genomförda planmöten 90 % 95 % Breddat näringsliv STEN: Nyföretagande Fem nya avknoppningar från Atrinova/ 5 år 5 företag 1 13-14 Attraktiv kommun STEN: Fokus ranking total FOKUS ranking Topp 100 108 (54) Attraktiv kommun STEN: Kommunal service till företag Insikt 25 % bästa 2013 40 % KNK: Tillgänglig och uppdaterad information Enkät 75 % nöjda Ej mätt 6,6 % Ej mätt Unga som vill bo i kommunen om 10 år 8,1 % Mäts inte längre * Trygghetsindex, polisens trygghetsmätningar 1,28 Ingen uppgift Självskattat allmänt hälsotillstånd 74 % Ingen uppgift Barnfattigdomsindex 5,1 % Ingen uppgift Antalet aktiva förvaltningar och kommunala bolag Samtliga förvaltningar Ingen uppgift Antal projekt 10 Ingen uppgift Förvaltningsövergripande projekt 2 Ingen uppgift UFS: Unga vill bo i Oskarshamn Unga som vill stanna UFS: God samverkan IntR: Internationellt erfarenhetsutbyte *Målet går ej att mäta längre eftersom frågeställningarna i LUPP-enkäten ändrades från 2009 till 2012. 56 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelsen – Strategi- och Näringslivsenheten, Servicecenter och Nova UPPDRAG Strategi- och näringslivsenheten (STEN) är en samlad strategisk resurs som driver strategiskt utvecklingsarbete, möjliggör framförhållning och långsiktighet i kommunstyrelsens arbete samt ansvarar för genomförandet av politiska beslut om kommunövergripande utvecklingsarbete. Nova Utbildning, FoU och Affärsutveckling har en viktig roll i detta arbete. I STEN ingår också sekretariatet som svarar för kommunstyrelsens nämndsadministration och servicecenter som ger kommuninvånarna svar på olika frågor kopplade till den kommunala verksamheten. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Näringsliv och företagskontakter Under devisen Varje dag lite bättre arbetar samtliga förvaltningar för att ge kommunens näringsliv en god service. Arbetet följs upp i undersökningen Insikt, en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Kommunen har förbättrat sitt Nöjd-Kund-Index med fyra enheter från 65 (2011) till 69 (2013). 2015 kommer en ny servicemätning att genomföras. Persontrafiken på järnvägen mellan Oskarshamn och Nässjö upphörde i december. Turism, evenemang och platsmarknadsföring Inom ramen för de regionala projekten Befolkning i balans och Den attraktiva regionen – mer Kalmarsund fortsätter kommunen att arbeta inom områdena rekrytering, profilering av regionen och regional samverkan för ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Nova Utbildning, FoU & Affärsutveckling Under året har nya avtal tecknats med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Linneuniversitetet. En förstudie avseende projekt ”Elvägar” har genomförts och presenterats för Trafikverket och Energimyndigheten och en medelsansökan för en fördjupad förstudie har skickats till Vinnova. Regionförbundet är huvudman och arbetet sker i samverkan med Siemens, Scania och KTH. Förberedelse för att lämna in en EU-ansökan angående hur Äspö laboratoriet ska kunna utvecklas vidare som en nationell forskningsinfrastruktur, ett National Geospere Laboartory (NGL) görs i samverkan med SKB. Ett avtal har skrivits med forskningsprojektet Transparant underjordsinfrastruktur – management (TRUST). Ett FoU-projekt inom bergbyggnation som stärker Äspö som en nationell forskningsinfrastruktur. Förstudien av BIC (Baltic Aquaculture Innovation Centre) är klar och diskussionerna om ägandestruktur och finansiering pågår . Kommunledningen möter regelbundet representanter för kommunens företag, bla Företagarna, Misterhultsföretagarna, FCO och representanter för transportföretag och handel. Nova har skickat fyra ansökningar till Myndigheten för yrkeshögskolan och inom Atrinova har 32 affärsidéer/ projekt utvärderats. Näringsliv och infrastruktur Bolagen Diskussioner har förts med Scania för att stödja etableringen av ett logistikcenter på Kvastmossen. En översyn av bolagsordningar, ägardirektiv och aktieägaravtal för de kommunala bolagen slutfördes i början av året för att anpassa dokument och rutiner till ändrad lagstiftning samt att stärka ägarstyrningen. Den industriella utvecklingen i Oskarshamn, främst Scanias utbyggnad, ställer ökade krav på effektiva hållbara transportlösningar på väg, järnväg och till sjöss. Byggandet av en Kombiterminal för lastning och lossning av gods för järnväg och väg, i anslutning till logistikcenter som nu är under uppförande på Kvastmossen, diskuteras. Vidare diskuteras en ombyggnad av E22:s södra infart som behöver bli mer trafiksäker och anpassas för tung trafik, en ny sträckning västerut för väg 37 /47 mellan södra infarten och Svalliden och det fortsatta engagemanget i projektet Cargoto (en färjelinje mot Baltikum). UTAB En utredning om UTAB:s, Oskarshamns flygplats, framtid har avslutats och beslut har fattats om att avveckla flygplatsen som instrumentflygplats. Nu utreds frågan om hur den nu ”icke godkända” flygplastens kan utvecklas. Servicecenter Antal registrerade ärenden har ökat med 32 % från 2013 till 2014. Under 2014 har 37 700 ärenden hanterats. Utvecklingsarbetet tillsammans med 57 NÄMNDREDOVISNING förvaltningarna fortsätter. I februari flyttade kommunens växel från Högsby till Servicecentret. Turism, evenemang och platsmarknadsföring En översyn av avtalet med Attraktiva Oskarshamn AB har inletts under 2014. Avtalet omfattar platsmarknadsföring, handel och besöksnäring samt inflyttarfrågor. Gemensamma projekt är bl a handelsutveckling, turism, näringslivssamverkan med Gotland, åtgärder vid Gotlandsterminalen, skyltning, annonsering och evenemangsutveckling. Under året har en djupare samverkan med Destination Gotland, och Nynäshamn om platsmarknadsföring inletts. Internationellt utbyte I april hade kommunen besök av sin sydafrikanska vänort Hibiscus Coast Municipality, då undertecknades det nya vänorts-/ partnerskapsavtalet. I maj fick kommunen besök av de nordiska vänorterna Korsholm, Mandal och Middelfart. Övrigt Kommunen har tecknat ett avtal om ett ökat mottagande av nyanlända och ett förvaltningsövergripande arbete har påbörjats tillsammans med arbetsförmedlingen och näringslivet. Syftet är att effektivare använda de samlade offentliga resurserna för att nyanlända snabbt ska etableras. Den parlamentariska gruppen som har till uppgift att följa socialnämndens arbete, för att minska sina kostnader, har fortsatt sitt arbete. Utvecklingsområden i centralorten som har haft fortsatt hög prioritet är inre hamnen, centrumutvecklingen och handel på fastigheten Snickeriet. Projektet ”Ett Oskarshamn Kristdalabygden” har slutredovisats för kommunfullmäktige. Här finns förslag på åtgärder för att stärka landsbygden. I projektet ÄrDok har ett utvecklingsarbete fortsatt med syfte att effektivisera, samordna och kvalitetssäkra sammanträdesrutinerna. Utveckling av användandet av Public360 (dokumenthantering) som togs i drift 2013 fortsätter. Under 2014 genomfördes två val. I maj valdes ledamöter till Europaparlamentet och i september hölls det val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. entreprenör för muddringsarbetena har antagits. Upphandlingen har överklagats och frågan prövas nu av förvaltningsdomstolen. I oktober beslutade Naturvårdsverket att bevilja bidragsmedel för resterande delar av projektet, vilket innebär att finansieringen är säkrad. LKO På grund av omfattande kompletteringskrav på SKB:s ansökan har Mark- och miljödomstolen reviderat sin tidplan och ett yttrande till regeringen kan lämnas tidigast 2017. En informationsbroschyr om LKO-projektet har distribuerats till alla hushåll i kommunen. SKB har reviderat sin ansökan och kommer att yrka om att få utöka lagringskapaciteten i Clab från nuvarande 8 000 ton till 11 000 ton. Ett samrådsmöte hölls den 2 december. Mervärdesprogrammet I juni tog styrgruppen för mervärdesprogrammet beslut om den mest omfattande mervärdesinsatsen hittills. Sammanlagt 35 miljoner kronor avsattes för centrumutveckling, nytt resecentrum och delfinansiering av en ny biostad. Ekonomiskt utfall Det redovisade överskottet för driftbudgeten uppgår till 4,8 mkr och beror främst på att avsatt buffert för Lova-stöd inte har behövts tas i anspråk under året, ökade intäkter i form av markförsäljning, budgeten för arbetsmarknadsfrågorna inte har hunnit förbrukas i sin helhet, lägre kostnader för politiska sammanträden, då det inte varit lika många extra sammanträden som tidigare år. Servicecenter visar ett överskott på 0,2 mkr och Nova ett överskott på 1,1 mkr. Det redovisade budgetöverskottet för investeringarna uppgår till 75 mkr. Det är framförallt färjeterminalens budget på 71 mkr som inte har tagits i anspråk, då investeringen i stort sett legat vilande under året. Budgetöverskottet i kommunens andel i hamnsaneringen uppgår till 4 mkr och beror på att projektet stannade upp under hösten, då en upphandling fick göras om. KOMMANDE HÄNDELSER Under 2015 kommer funktionen fortsätta att arbeta med stort fokus på olika insatser kopplade till Oskarshamns vision Ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Kommunen närvarade vid Almedalsveckan. Hamnsaneringsprojektet Under året färdigställdes den första etappen på 20 000 m2 av deponin för de förorenade sedimenten. Arbetet med etapp två (40 000 m2) inleddes och beräknas vara färdigställd i september 2015. En 58 Hamnsaneringen kommer fortsätta att vara ett viktigt projekt. Den faktiska saneringen förväntas starta under 2015. Under 2015 är följande frågor prioriterade: centrumutveckling, the Circle resort, stöd för forskarmiljön NGL m m, bostadsbyggande, arbetsmarknadsfrågor och integrationsfrågor. NÄMNDREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING Drift Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 A70 Strategienheten -18,4 -22,1 -19,7 A609 Servicecenter -1,1 -1,4 -1,0 A73 LSN (lok säk nämnd) 0,0 0,0 0,2 A74 LKO, Mervärden 0,0 0,0 0,0 A75 Hamnsanering 0,0 0,0 0,0 -5,6 -6,7 -5,7 -25,2 -30,2 -26,2 (mkr) Skattefinansierat A76 Nova Summa Årets resultat 4,8 4,6 varav överföring till nästa år 2,6 3,2 Investeringar Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Färjeterminalen 0,0 -24,3 0,0 Summa 0,0 -24,3 0,0 Investeringspåse -0,3 -0,5 -0,3 Hamnsaneringen -3,2 -7,0 -2,0 Färjeterminalen 0,0 -46,5 -4,4 Summa -3,5 -54,0 -6,7 Årets resultat varav överföring till nästa år 50,5 2,6 4,0 2,6 (mkr) Avgiftsfinansierat Skattefinansierat VERKSAMHETSMÅL Redovisning av verksamhetsmålen för perspektiven ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling finns redovisade i kommunstyrelsens inledande kapitel. 59 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelse – Räddningstjänsten UPPDRAG Räddningstjänstens verksamhet regleras i Lagen om Skydd mot Olyckor. Grundläggande är ett snabbt ingripande för att rädda liv, egendom och miljö. Dimensionering av kommunens räddningstjänst beslutas av kommunstyrelsen efter genomförd riskanalys och dokumenteras i föreskrivet handlingsprogram. Verksamheten omfattar räddningsinsatser, övning, planläggning, flygplatsräddningstjänst, utbildning, brand- och olycksutredning samt tillsynsverksamhet. Räddningstjänstens ansvar är också att genomföra olycksutredningar samt analys av egna räddningsinsatser. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Styrdokument Ett av årets stora mål var att skapa styrdokument för förvaltningen. Under årets första halva utarbetades en riskanalys för Oskarshamns kommun och med den som grund antogs ett nytt handlingsprogram av kommunfullmäktige. Organisationsförändring Efter att ha analyserat de risker som finns i kommunen genomfördes en större organisationsförändring baserad på risker och budgetförutsättningar. Förändringen innebär att antalet anställda minskat något samt att organisationen arbetar på ett mer flexibelt och kostnadseffektivt sätt. Under året har förvaltningen avvecklat flygplatsens räddningsstyrka. Avtal med annan part OKG, SKB Arbetsmiljö station Simpevarp Oskarshamns kommun har tecknat samverkansavtal med kärnkraftsindustrin om att kommunen ansvarar för räddningsstyrkan placerad vid brandstationen Simpevarp. Styrkan bedriver utryckande verksamhet för kärnkraftsindustrin och utför kommunala räddningstjänstuppdrag i nordöstra kommundelen. Vid brandstationen i Simpevarp har en femårig lösning hittats för att förbättra arbetsmiljön. Hotellet har tillfälligt anpassats och kommer fram till 2018 att fungera som brandstation. Kärnkraftsindustrins önskan är att Oskarshamns kommun bygger en permanent brandstation som sedan hyrs ut till kärnkraftsindustrin. Under året har en förstudie genomförts, där presenteras ett förslag på ny samverkanscentral på Simpevarpshalvön. Nu är det upp till parterna att förhandla fram ett hyres- och verksamhetsavtal som slutligen skall behandlas av kommunstyrelsen och kärnkraftsindustrin. UTAB Förvaltningen har, fram till kommunstyrelsens beslut att lägga Oskarshamn Airport vilande, bedrivit flygplatsräddningstjänst. Landstinget Via avtal med Landstinget har ”I Väntan På Ambulans” utförts. Det innebär att räddningsstyrkorna utfört kvalificerad förstahjälpen vård vid svårare olycksfall och sjukdomstillstånd när närmaste ambulans har 15 minuter eller längre tid till den drabbade. Avtalet har under året sagts upp och ett nytt avtal SAMS har tecknats. Det innebär att ambulans och räddningstjänst larmas samtidigt till hjärtstopp. Operativ verksamhet Räddningstjänsten har under 2014 utfört 606 insatser jämfört med 577 under 2013. I dessa siffror är alla typer av ärenden registrerade. Tillsammans med samverkanskommunerna genomfördes under augusti och september en större insats vid den stora skogsbranden som drabbade Västmanland. Förvaltningen bemannade två släckbilar med sex brandmän under 18 dygn. Vid två bränder har fördjupad olycksundersökning genomförts. Samverkan Under året har fördjupad samverkan fortsatt mellan Oskarshamn, Mönsterås, Högsby, Hultsfred och Vimmerbys kommuner. De samverkansområden som kommit längst är: Förebyggande Inköp/ upphandling Teknik/ metod Utbildning/ övning 60 Förebyggande verksamhet Räddningstjänsten har genomfört förebyggande arbete enligt gällande lagstiftning. Under året har följande ärenden handlagts; 71 tillsyner, 1 tillsyn av farlig verksamhet, 14 tillståndsärenden brandfarlig vara, 5 tillståndsärenden explosiv vara och 126 remisser. Totalt har 343 ärenden handlagts under 2015 och förvaltningen kan se att antalet ärenden ökar för varje år. Förvaltningen är även myndighet för sotningsärenden. Arbetet med rengöring och kontroll av eldstäder samt rengöring av imkanaler utförs på entreprenad av Oskarshamnssotarna. Under året har 3 848 brandskyddskontroller genomförts enligt Lag om Skydd mot Olyckor, där 1 412 brister konstaterades. I kommunen finns också NÄMNDREDOVISNING 118 personer som beviljats att sköta sin eldstadsrengöring själva, av dessa beviljades 11 under 2015. Förvaltningen har också utbildat 1 661 personer i brandskydd, vilket är ca 1 000 personer mindre än 2013. Minskningen förklaras med ett extra uppdrag 2013, då kärnkraftsindustrin uppgraderade sin kapacitet. För att bredda kompetensen samt att få mer resurser har samtliga tillsynsförrättare i de fem samverkanskommunerna fått delegation att utföra tillsyner i alla fem kommuner. Säkerhetssamordning Kommunens förmåga att hantera allvarliga händelser ska bli ännu bättre. För detta arbete finns en säkerhetssamordnare som till 50 % finansieras av statsbidrag. Under året genomfördes en större övning, SAMÖ Fokus som leddes av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Utvärdering väntas under 2015. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådets arbete har utgått från de målområden som finns prioriterade i ”Strategisk plan för folkhälsa och samhällsskydd Oskarshamns kommun”: Förebygga våld i offentlig miljö Brottsförebyggande och trygghetsskapande ungdomsarbete Förebyggande arbete alkohol/ droger bland ungdomar/ unga vuxna Merparten av brottsförebyggande rådets planerade verksamhet för året är genomförd och uppfylld. Särskild vikt har lagts på att stödja arbetet med att minska våldet i offentliga miljöer och stimulera till ökad grannsamverkan. Folkhälsorådet Under 2014 har folkhälsorådet genomfört fyra gemensamma möten med brottsförebyggande rådet. Tillsammans med brottsförebyggande rådet har folkhälsorådet sponsrat kampanjer/ aktiviteter och utbildningsinsatser för att minska användningen av alkohol såsom: Tänk Om Varannan vatten Ansvarsfull alkoholservering Informationskalendern I Oskarshamns kommun sker många aktiviteter för att på olika sätt minska användningen av tobak, alkohol och andra droger bland främst ungdomar och unga vuxna. Folkhälsorådet har som ambition att samla in kunskap om dessa aktiviteter och även löpande sprida kunskap om vad som görs inom målområdet i kommunen. Under året har också utbildning för krögare och restaurangpersonal i ansvarsfull alkoholservering genomförts. Ungdomspolitiska frågor Ungdomssamordnaren ansvarar för kommunens ungdomspolitiska arbete på en strategisk nivå med inriktning på delaktighet och inflytande varav LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) och ungdomsåret utgör två stora delar. Ekonomiskt utfall Drift Förvaltningen redovisar ett överskott om 0,3 mkr för 2014. Överskottet är en följd av sena investeringar. Investering Vissa investeringsmedel äskas överföras till 2015, då en investering ligger över två år, 2014 och 2015. KOMMANDE HÄNDELSER Behovet att förnya fordonsparken är stort. Moderna fordon innebär också att räddningsinsatserna blir effektivare och arbetsmiljön för personalen förbättras. Under senare år har kraven på verksamheten ökat markant med bland annat ny lagstiftning som medför behov av bredare kompetens, inte minst på tillsyns- och tillståndsområdet. Kommunernas räddningstjänster har också varit mycket sårbara vid sjukdom, semester mm. För att möta kraven på en kompetent organisation i takt med ekonomiska åtstramningar är den samverkan som påbörjats mellan fem kommuner nödvändig och samarbetet måste fortsätta utvecklas. I arbetet med att inspirera och öka förutsättningarna för fysisk aktivitet, har folkhälsorådet även sponsrat sommargympa som vänder sig till hela befolkningen. 61 NÄMNDREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 19,2 19,8 22,1 Avgiftsfin verks Vks 78 Rädddnings-tjänst avg fin Intäkter Kostnader -16,1 -19,8 -18,9 Summa 3,1 0,0 3,3 Årets resultat varav överföring till nästa år 3,1 0,0 2,3 0,0 0,0 0,0 Skattefin verks Vks 27 Räddningstjänst skattefin verks -31,8 -28,7 -33,0 Summa -31,8 -28,7 -33,0 -3,0 0,0 -5,2 -0,4 0,0 0,0 0,1 0,0 -2,9 Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Investeringspåse -0,4 -0,4 -0,9 Summa -0,4 -0,4 -0,9 0,0 -0,4 0,3 0,0 0,0 0,0 Investeringspåse -2,0 -4,0 -2,6 Summa -2,0 -4,0 -2,6 2,0 0,0 0,5 2,0 0,0 0,5 Årets resultat varav överföring till nästa år Totalt årets resulat EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Avgiftfin verks Årets resultat varav överföring till nästa år Skattefin verks Årets resultat varav ö verföring till nästa år VERKSAMHETSMÅL Redovisning av verksamhetsmålen för perspektiven ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling finns redovisade i kommunstyrelsens inledande kapitel. 62 NÄMNDSREDOVISNING Kommunstyrelse – Kommunkontor UPPDRAG Kommunkontoret har uppgifter som budget, redovisning, ekonomistyrning, finansiering, upphandling, organisationsutveckling, personalförsörjning, arbetsrätt, förhandlingar, löner, information och kommunikation, överförmyndarverksamhet, ITdrift, telefoni, kontorsvaktmästeri, samordningsfrågor samt stöd och service till övriga förvaltningar, kommunala hel- och delägda bolag. Förvaltningen omfattas av personal-, ekonomi- och IT-avdelning. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Personalavdelningen har under året ansvarat för att förmedla feriearbeten till kommunens ungdomar. I år har 151 ungdomar fått feriearbete i Oskarshamns kommun. En ny satsning i år var ett antal ferieplatser, där sex ungdomar fick arbeta med olika teman, utifrån resultaten i LUPP- enkäten. De fick bland annat ta fram aktiviteter för unga tjejer i kommunen och undersöka hur en interaktiv mötesplats för ungdomar, politiker och tjänstemän i kommunen kan se ut. Utöver feriearbeten i kommunens verksamheter erbjöds platser även hos några av kommunens olika föreningar. Förvaltningen har också hjälpt landstinget med att förmedla sökande ungdomar till landstingets feriearbeten. Tack vare föreningarnas och landstingets hjälp skapades 158 platser. För att nå målet att vara en attraktiv arbetsgivare har olika insatser gjorts både internt i organisationen och externt. Ett genomgående tema för alla insatser har varit att vi alla som arbetar i kommunen har Sveriges viktigaste jobb. B la har en fickfolder om Oskarshamns kommuns värdegrund tagits fram samt ett häfte som beskriver kommunen som arbetsgivare. Vid introduktionerna för nya medarbetare, arbetsplatsträffar, vid chefsutbildningar och träffar med trotjänare har vi betonat vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare och att vi når målet genom att tillsammans arbeta för det. Medarbetarna med alla dess olika yrken i verksamheterna har även lyfts fram på hemsidan och i personaltidningen via intervjuer. Under året har personalavdelningen introducerat kommunkontorets arbetsuppgifter för praktikanter från högstadiet, gymnasiet och högskolan samt för arbetssökande. Under 2014 har åtta chefer från kommunen deltagit i Regionförbundets ledarutvecklingsprogram. I maj avslutades Regionförbundets Traineeutbildning för unga medarbetare. Utbildningen är en pilotutbildning, där Oskarshamn har varit en av åtta deltagande kommuner från länet. Oskarhamns kommun har fokuserat extra på att minska ohälsan och satsa på förebyggande insatser under 2014. Olika åtgärder för att minska sjukfrånvaron på både lång och kort sikt har tagits fram. Under året togs beslut att införa hälsosamtal som en del av arbetet att få ner korttidsfrånvaron i Oskarshamns kommun. Syftet med ett hälsosamtal som görs i samarbete med företagshälsovården, är att skapa långvarig hållbar arbetsförmåga genom att kartlägga och medvetandegöra medarbetarens friskoch riskfaktorer. Först ut under 2014 var bildningsförvaltningen, därefter kommer övriga förvaltningar att implementera konceptet. Under 2014 har en extra HR-resurs anställts på personalavdelningen med huvudinriktning att arbeta med arbetsmiljöfrågor och förebyggande insatser för att minska ohälsan dessutom har stödsystemet Adato införts. Löneöversynen 2014 genomfördes under jan- april och flertalet av medarbetarna fick den nya lönen utbetald i april. En ekonomihandbok har tagits fram och är ett levande digitalt dokument som ska uppdateras löpande. Ekonomihandboken finns publicerad i intranätet e-Medarbetaren. Det är en handbok med olika ekonomiska kapitel, avsedd för medarbetare som arbetar med ekonomi, och innehåller bl. a information om processer, rutiner, anvisningar. Under våren har en internkontrollgrupp bildats, där alla förvaltningar deltar med en person i syfte att utveckla och stärka internkontrollprocessen. Utbildningar har genomförts och nu fortsätter gruppen sitt arbete med att stötta förvaltningarna i deras respektive internkontrollarbete. En ny investeringspolicy har tagits fram och gäller sedan 1 mars 2014. Ett arbete pågår kring att börja arbeta med komponentmetoden. Komponentmetoden innebär att vissa komponenter i t ex en fastighet ska brytas ut och få egna avskrivningstider till skillnad från förut, då alla komponenter hade samma avskrivningstid som fastigheten. I syfte att minska kontanthanteringen har Oskarshamns kommun från och med juni månad 2014 infört nya rutiner för hanteringen av kontanter från kommunens försäljningsställen. Avtal har tecknats med en extern aktör som fortsättningsvis ansvarar för insättning av kontanter på ett säkert och effektivt sätt. Under året har kommunen överlåtit inkassohanteringen till extern aktör. Det ger en snabb och 63 NÄMNDSREDOVISNING professionell handläggning efter överenskommen tidplan. kommer att implementeras i verksamheterna i början av 2015. Antalet kortterminaler har utökats. En ny typ av kortterminal, iZettle, har också introducerats. Den fungerar bra på mindre försäljningsställen och kostnaden för den är betydligt lägre jämfört med en traditionell kortterminal. Länets kommunchefer initierade under 2014 en länsgemensam förstudie inför införandet av ett kommande e-arkiv. Syftet med projektet är att höja kunskapen, kompetensen och medvetenheten om digital informationshantering samt att belysa innebörden av de vägval som kommunerna måste göra inför ett införande av system för långsiktigt digitalt bevarande. Under 2014 har också SKL Kommentus ramavtalsupphandling färdigställts, vilket möjliggör avrop av tjänster och produkter kopplat mot earkiv. Genom regional samverkan via Regionförbundet har IT-avdelningen arbetat fram ett utkast till en Informationssäkerhetspolicy för kommunen. I anslutning till att kommunens nya säkerhetschef tillträder kommer policyn att lyftas för politisk förankring, vilket blir början till ett fortsatt arbete med informationssäkerhet. Från och med 2014 har Oskarshamns kommun möjlighet att ta emot e-fakturor från kommunens leverantörer. En kraftig ökning av antalet leverantörer som skickar e-fakturor beräknas under 2015. Kommunkontoret har tillsammans med länets norra kommuner startat upp ett e-handelsprojekt under våren, där Oskarshamn tillsammans med Västervik ska bli pilotkommuner. Målet är att komma igång med e-handel under 2015. Nya interna rutiner för utbetalningar till leverantörer, enskilda personer och föreningar har införts, vilket leder till säkrare utbetalningar. Samtliga leverantörsbetalningar kontrolleras nu också av en extern part för att förhindra felaktiga utbetalningar. Från och med den 1 januari 2010 ändrades reglerna för landets stiftelser och donationsfonder. Enligt de reglerna ska stiftelserna betala en registerhållningsavgift och i vissa fall även en tillsynsavgift. Stiftelser som inte behövt vara registrerade tidigare ska anmälas för registrering i stiftelseregistret innan utgången av 2015. Oskarshamns kommun förvaltar idag 25 stiftelser och donationsfonder och 12 av dem är registrerade i stiftelseregistret hos Länsstyrelsen. Under senare delen av 2014 har ett förarbete inletts kring kartläggning över vilka stiftelser som ska registreras, avvecklas eller slås samman. Detta med anledning av att registerhållningsavgifterna inte ska urholka stiftelsernas kapital samt att effektiviseringsvinster kring administration och förvaltning av de sammanslagna stiftelserna uppnås. Under 2014 genomfördes ett e-strategiarbete i samarbete med Högsby och Hultsfreds kommuner, med fokus på utökad IT-samverkan. Som ett resultat av arbetet har två verksamhetsutvecklare anställts för att möta verksamheternas behov med olika ITlösningar, i gemensamma projekt för de tre kommunerna under 2015. Utifrån ett arbete som pågått sedan 2011 har kommunens nya intranät, e-Medarbetaren, driftsatts under 2014. e-Medarbetaren erbjuder möjlighet till en förbättrad intern kommunikation och verksamheterna ser redan positiva effekter i det dagliga arbetet. Under 2014 har IT också utvecklat ett systemstöd för att administrera verksamhetens inventarier och interndebitering, vilket är en del i eMedarbetaren. Systemet kallas Transparent IT och 64 Under 2014 tog IT-avdelningen fram riktlinjer för bredband som nu primärt fokuserar på kommunens insatser för att stötta bredbandsutbyggnaden i glesbygden. Oskarshamn Energi avyttrade under 2014 stadsnätet för bredband till den privata aktören IPonly, vilket innebär att ytterligare en stark aktör bidrar till bredbandsutbyggnaden i kommunen. Utifrån det styrande dokumentet ”Strategi för skolutveckling” har under året ett omfattande förändringsarbete kallat USE IKT 2.0 initierats av Bildningsförvaltningen i samarbete med ITavdelningen. IT-avdelningen har bland annat upphandlat och byggt ut skolornas trådlösa nätverk samt påbörjat en uppgradering till Windows 7. Parallellt har rektorer lämnat processplaner för införande av IKT-lösningar från 2015- 2018. Ekonomiskt utfall Kommunkontorets resultat för perioden januaridecember 2014 uppgår till ett överskott om 5,7 mkr inklusive kapitalkostnaderna. Det stora överskottet kan i sin helhet hänvisas till kapitalkostnader för ej gjorda IT investeringar. Alla planerade investeringsprojekt hann inte genomföras under 2014. Totalt gjorde IT ett överskott om 3,2 mkr. Personalavdelningens resultat för 2014 är ett överskott om 2,4 mkr, där överförmyndarverksamheten överskrider budgeten. Kostnaderna för överförmyndarverksamheten kan hänföras till att behovet av antalet gode män och förvaltare ökar kontinuerligt och dessutom ökar antalet kvalificerade uppdrag. Ekonomiavdelningen gör ett överskott om 0,1 mkr. Av årets budget för IT-investeringar om 12,0 mkr har 7,9 mkr genomförts. Investeringsbudget för avgiftsfinansierad verksamhet uppgår till 7,0 mkr varav 0,4 mkr har nyttjats under år 2014. NÄMNDSREDOVISNING VERKSAMHETSMÅL Redovisning av verksamhetsmålen för perspektiven ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling finns redovisade i kommunstyrelsens inledande kapitel. EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Avgiftsfin verks Vks 70 Nyttjanderätt Hamnen Intäkter 7,8 7,1 7,9 -7,8 -7,2 -7,9 Summa 0,0 -0,1 0,0 Årets resultat varav överföring till nästa år 0,1 0,0 0,0 0,0 Kostnader Skattefin verks A 400 Kommunkontorschef 0,0 0,0 0,0 A402 Personalavd -18,6 -21,0 -18,4 A403 Ekonomiavd -9,6 -9,5 -9,5 A 405 IT-avd Summa Årets resultat varav överföring till nästa år -6,5 -9,7 -4,5 -34,7 -40,3 -32,4 5,6 2,3 0,0 0,6 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Investeringspåse -0,4 -7,0 -10,3 Summa -0,4 -7,0 -10,3 Avgiftfin verks Årets resultat varav överföring till nästa år 6,6 0,7 0,0 Skattefin verks Invsteringspåse -7,9 -12,0 -3,6 Summa -7,9 -12,0 -3,6 Årets resultat varav överföring till nästa år 4,1 0,6 5,3 2,4 65 NÄMNDREDOVISNING Teknisk nämnd NÄMNDENS UPPDRAG Enligt reglementet ska tekniska nämnden svara för fastighetsförvaltning, väghållning, allmän vattenoch avloppsförsörjning (VA), avfallshantering, park- och skogsskötsel samt städ- och kostverksamhet. Nämnden fullgör också trafikfrågor (trafiknämnd) och svarar dessutom för det lokala trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. Nämnden biträds av tekniska kontoret. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Tekniska nämndens verksamheter är mycket beroende av väder och vind. Riklig nederbörd i form av regn och snö med kraftiga flöden som följd kan påverka såväl Va-verksamheten som gatuavdelningen, kyla kan medföra ökade kostnader för uppvärmning för framförallt fastighetsavdelningen. I år har dock vädergudarna varit gynnsamma. Förvaltningen medverkar i några EU-projekt som håller på att avslutas. Investeringar En Va-plan håller på att arbetas in som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. För att säkerställa en god hälsa och god miljö krävs en uppdatering av va-verksamheten. Förvaltningen har även 2014 fortsatt med planeringen av ett antal större projekt för att nå dessa mål: ny vattentäkt för Oskarshamn, där det nu genom beslut i domstolen står klart att projektet kan genomföras, reinvesteringar i snart 25-åriga Ernemar avloppsreningsverk (ARV). Vidare är stora delar av ledningsnätet från 1960-talet, vilket medför att den ekonomiska livslängden 50 år är slut och nätet behöver renoveras. I Va-planen ingår även hur utbyggnaden av Va ska hanteras. Även avfallsverksamheten blir mer och mer högteknologisk. Avfall kan omvandlas och bli resurser på olika sätt, t ex energi och jord. Anläggningarna blir större och mer kapitalintensiva. Förvaltningen har avvaktat med vissa investeringar då verksamheten övergår till Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) 2015. Vidare står det nu klart att saneringen av hamnen startar 2015. Årets enskilt största skattefinansierade investering är ombyggnaden av biografen. Upphandlingen startade i slutet av år 2014 och ombyggnaden påbörjas under 2015. Omvandlingen av stadsmiljön har börjat så smått genom att man fräschar upp shoppingstråken kring Flanaden. Strandpromenaden har fått ytterligare en fin sträcka. Slutligen är det fortfarande fokus på ökad trafiksäkerhet genom t ex fler gc-vägar, t ex Stångehamnsvägen. Ekonomiskt utfall Drift avgiftsfinansierad verksamhet (Va och renhållning) 66 VA visar ett positivt resultat om 8,7 mkr fördelat på både högre intäkter och lägre kostnader. Brukningstaxan höjdes med 6 % inför 2014 för att möta de stora investeringarna och ökande kraven. 6 % motsvarar 3 mkr. Energikostnaderna har varit lägre men kostnaderna för ledningsnätet har varit högre än budget. Kapitalkostnaderna har varit lägre än budget, då stora delar av investeringsbudgeten inte arbetats upp enligt plan, framförallt pga förseningar i tillståndsprocessen. Avfallsverksamheten uppvisar ett positivt netto om 1,5 mkr. Respektive verksamhets över- eller underskott räknas årligen av mot en resultatutjämningsfond. Drift skattefinansierad verksamhet De skattefinansierade verksamheterna (exklusive fastighets- och kost- o serviceavdelningarna) som har en nettokostnadsvolym om 35,6 mkr visar ett överskott mot budget om 0,9 mkr. 0,3 mkr är överkott av kapitalkostnader. Kost o Service visar ett överskott om 1,4 mkr och det består framförallt av lägre personalkostnader än planerat. Kostnaderna vid sjukfrånvaro har minskat. Förvaltningen har gjort genomlysningar inom kost- och städverksamheterna med gott ekonomiskt resultat. Tekniska nämnden ansöker om överföring av avdelningens positiva resultat enligt reglerna för resultatenheter, framförallt till åtgärder för att sänka sjuktalen ytterligare. Fastighetsavdelningens resultat följer budget. Kostnaderna för media (el, fjärrvärme, VA osv) har varit betydligt lägre än planerat. Året var betydligt varmare än normalt men även EPC-projektet (energibesparande investeringar om totalt 28 mkr) bedöms ha påverkat positivt. Underhållskostnaderna har varit betydligt högre än normalt. Fastighetsbeståndet blir äldre och kräver mer underhåll. Projektet ITest (2010- 2014): Kommunfullmäktige har godkänt den totala projektkostnaden på ca 6 mkr. Det sista bidraget förväntas från EU-kommissionen 2015. Investeringar avgiftsfinansierad verksamhet Av årets investeringsbudget på 75 mkr har endast 19,5 mkr förbrukats. Inom Va är anledningen framförallt förseningar i tillståndsprocessen. Nu har dock både ombyggnaden av avloppsreningsverket i Oskarshamn och ny vattentäkt påbörjats. Inom avfallshanteringen har förvaltningen avvaktat utfallet av förhandlingarna om KSRR och hamnsaneringsprojektet. Investeringar skattefinansierad verksamhet Av årets budget 54,5 mkr har 29,5 mkr förbrukats och 26 mkr behöver överföras till 2015, då projekten fortsätter. De största projekten är ombyggnaden av Sagabiografen samt omvandlingen av stadsmiljön NÄMNDREDOVISNING Vidtagna åtgärder Investeringar Huvuddelen av förändringarna har lösts genom omfördelningar. EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 V 76 VA 8,7 0,0 4,8 V 77 Renhållning 1,5 0,0 3,5 Summa 10,2 0,0 8,3 Årets resultat 10,2 Driftbudget (mkr) Avgiftsfinans verks 8,3 da för att sänka sjuktalen till 2016. Utgångspunkten i mars 2014 är 7 %. Delmålet är 6 % i mars 2015 för att slutligen nå målet 5 % i mars 2016. Samtliga chefer och arbetsledare har gjort ett gott arbete och tendensen är att delmålet nås under 2015. Kostnaderna för sjukfrånvaron har minskat med 30 % från 2013 till 2014. Flera av målen är jämförelser med nyckeltal i uppföljning av den medborgarundersökning, av hur nöjda kommuninvånarna är med olika verksamheter, som utförs av SCB vartannat år. Planen var att denna skulle vara genomförd under 2014 men den är nu framskjuten till 2015. Vidare kommer enkäten ”Insikt”, om hur nöjda de företag som varit i kontakt med kommunen är med servicenivån, att genomföras under 2015. Skattefin verks A10 Övrig verksamhet A102 Fastighetsavdeln A108 Kost och service Summa Årets resultat varav överföring till nästa år -34,1 -35,6 -35,2 -2,9 -2,9 -8,2 -7,9 -9,3 -5,5 -44,9 -47,8 -48,9 2,9 -5,0 1,0 2,6 EKONOMI Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 -19,5 -51,4 -16,4 0,0 -23,7 -7,4 Summa -19,5 -75,1 -23,8 Årets resultat varav överföring till nästa år -55,6 19,1 29,0 0,0 Investeringsbudget (tkr) Avgiftsfin verks VA Renhållning Skattefin verks Investeringspåse Lönsamma investeringar -2,0 -3,2 -2,7 0,0 -0,5 -0,1 Övriga investeringar -27,5 -50,8 -30,5 Summa -29,5 -54,5 -33,3 Årets resultat 25,0 45,5 Överföring till nästa år 26,3 22,9 VERKSAMHETSMÅL Nämnden har beslutat om färre och tydligare mål för 2013 och framåt. Uppföljning av mål (balanserade styrkort) Samtliga mål som går att följa upp visar god måluppfyllelse utom sjuktalen. Här har dock nämnden och förvaltningsledningen påbörjat ett arbete under 2014 tillsammans med samtliga chefer och anställ67 NÄMNDREDOVISNING BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Hålla budget Budgetuppföljningar Feb-maj, aug-dec 100 % 100% Noggrannhet vid rekrytering Följa Oskarshamnsmodellen 90 % 95 % Investeringsplan som beskriver totalkostnaden Projektets driftkalkyl Tids- och resursplaner för alla projekt, kalenderår 100 % 90 % Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Delaktiga medborgare Öppenhet, information Nöjd-inflytande-index (NII) NII 42 Not 1 År 2014 God kommunal service Korta handläggnings- och svarstider Fastlagda rutiner 100 % 90 % Attraktiva boenden God infrastruktur med säkra trafikmiljöer Underhålls- och investeringsbudgetarna 100 % 90 % Goda förutsättningar till försörjning Erbjuda praktikplatser, sommar- Antal årligen jobb, sysselsättningsprojekt 25 st 30 st MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Tryggad kompetensförsörjning/utveckling Utvecklingsplan Andel anställda med utvecklingsplan 100 % 95 % Utbildning Tillräcklig kompetens för arbetet 100 % 95 % Medarbetarenkät tekniska 100 % kontoret 98 % Tydliga roller/ struktur Medarbetarenkät tekniska 100 % kontoret 95 % Goda arbetsvillkor Bra och säker arbetsmiljö Medarbetarenkät tekniska 100 % kontoret 95 % Ökad närvaro Frisk och personalvård Sjuktal (närvaro) 96 % Tydligt och utvecklande ledarNära till chefen/ tydlig chef skap samt aktivt medarbetarskap 68 95 % NÄMNDREDOVISNING UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Breddat näringsliv Samverkan mellan kommun och näringsliv Enkät Insikt år 2013 NKI 2013 67 Not 2 Bemötande o tillgänglighet (år 2010=54) NMI 2014 56 Not 1 Vatten o avlopp (år 2010=74) NMI 2014 76 Not 1 Gator o vägar (år 2010=53) NMI 2014 55 Not 1 Gc-vägar (år 2010=56) NMI 2014 58 Not 1 Nöjd-kund-index (NKI) (NKI 2011=65) Attraktiv kommun Utveckling av god infrastruktur och kommunikation God kommunal service Biogasfordon Enkät SCB:s Medborgarundersökning: Nyinvesteringsbudget 90% under mandatperioden 2011-2014 Not 1 SCB:s medborgarundersökning kommer att genomföras under 2015. Inte mätt 2014. Not 2 Insikt-undersökningen kommer också att genomföras under 2015. 69 NÄMNDREDOVISNING Samhällsbyggnadsnämnd NÄMNDENS UPPDRAG Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för: kommunens åtaganden enligt plan- och bygglagen med undantag för den översiktliga planeringen där ansvaret ligger hos kommunstyrelsen. miljö- och hälsoskyddsarbetet livsmedelskontrollen tillsyn över försäljningen av receptfria läkemedel, tobak och folköl inom detaljhandeln dispensgivning i strandskyddsärenden kommunens mätningsverksamhet, kart- och GIS-utvecklingen bidragsgivning för bostadsanpassning. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) verkställer nämndens beslut och har ansvar för att driva verksamheten som bland annat består av: kartproduktion, mätningsteknisk service inklusive trafikmätning, GIS-utveckling, översiktsplanering och detaljplanering. SBK underhåller kommunens adress- och byggnadsregister samt lägenhetsregistret. SBK svarar för bygglovshanteringen samt utövar tillsyn under byggprocessen och vid olovliga åtgärder. Samhällsbyggnadskontoret utför även tillsyn inom miljö, hälsoskydds-, livsmedels- och kemikalieområdet. Förvaltningen handlägger ansökningar om bostadsanpassningsbidrag. Kommunens mark- och exploateringsfrågor handläggs på samhällsbyggnadskontoret. För de frågorna och för den översiktliga planeringen ligger det politiska ansvaret hos kommunstyrelsen. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Både kartavdelningen och miljö- och byggavdelningen har under året haft problem med rekryteringssvårigheter som har medfört att avdelningarna har haft vakanta tjänster under delar av året. Miljö- och byggavdelningen har genomfört tillsynen inom miljö- och livsmedelsområdena i enlighet med den av nämnden antagna tillsynsplanen. Det har hanterats något fler bygglovs- och bygganmälansärenden än som hade prognostiserats. Intäkterna för bygglovsverksamheten är därför något högre än budgeterat. Lagkravet om max 10 veckors handläggningstid för bygglov uppfylldes för 89 % av ärendena. Typ av insats Husutstakningar Projekteringsmätningar Nybyggnadskartor Förrättningsförberedelser 70 2014 2013 2012 20 58 16 10 13 43 9 9 24 45 10 5 GIS-leveranser Bygglovskartor Bostadsanpassningsans. Bygglov/ bygganmälan Miljötillsyn A/B-företag Miljötillsyn C-företag Miljötillsyn U-företag Miljötillsyn Lantbruk Hälsoskyddstillsyn Livsmedelstillsyn Folköl, tobak, läkemedel i detaljhandeln 52 125 265 524 27 31 34 10 47 196 0 55 95 250 464 20 42 16 24 39 185 43 58 60 255 472 22 23 10 44 49 177 28 Oplanerad milj- hälsotills Strandskydd 296 39 321 36 354 38 I tabellen redovisas antalet aktiviteter för resp. år Del av planprocessen Antal planer Beslut om planuppdrag 3 Samråd 6 Granskningsprocesser 6 Antagna planer i Kf 6 I tabellen redovisas hur många planer som har genomgått de olika stegen i planprocessen under 2014 Planavdelningen har arbetat fram ett förslag till planprogram för stadsomvandling i Inre Hamnen. Under året antogs följande planer av fullmäktige: en hälsocentral i Kristineberg en plan för camping och turism på Gunnarsö etapp två för The Circle Resort i Figeholm ny detaljplan för Kvastmossen en ny plan för ett industriområde vid Gyllings väg fördjupad översiktsplan för staden Oskarshamn Ytterligare en detaljplan färdigställdes för antagande men planarbetet avbröts genom ett politiskt beslut. LOVA/ Leaderprojektet för bistånd till boende i kust- och skärgårdsområdet inom VA-området är på väg att avslutas för att slutredovisas med ett gott resultat 2015. LOVA-projektet som gällde VAplanarbetet har genomförts tillsammans med tekniska kontoret och VA-planen har först samråtts och senare sänts ut för granskning. Friluftsveckan genomfördes för andra året i rad i samverkan mellan kommunen, Attraktiva Oskarshamn AB och ideella föreningar. Mark- och exploateringsfunktionen har bl. a. förberett försäljning av kommunens mark på Mejeriplan, Kvastmossen och vid COOP. De har hjälpt OKGs underleverantörer hitta lämpliga platser för tillfälliga boendelösningar. NÄMNDREDOVISNING VERKSAMHETSMÅL Ekonomi Kommunfullmäktige har beslutat att samhällsbyggnadsnämndens myndighetsutövning ska vara taxefinansierade till minst 70 %. Målet uppnås 2014 för alla myndighetsområdena, eftersom intäkterna blev större än budgeterat. Alla plan-, mark- och exploateringsprojekt redovisas i projektform. Tidsredovisning är genomförd för planavdelningens verksamhet. Det har däremot inte införts inom mark- och exploateringsfunktionen. Tidredovisning är möjlig, men det är svårt att se någon nytta av ett införande. Handläggningen av bygglovsärenden, bygganmälan och planärenden har effektiviserats genom Förenkla Helt Enkelt 2.0. Samhällsbyggnadskontoret har inför 2015 och 2016 identifierat två investeringsbehov. Medborgare Målet att ha en fungerande e-dialog med medborgarna uppnås. Planavdelningen har under året fört en dialog med medborgarna om Inre hamnenarbetet via kommunens hemsida, Attraktiva Oskarshamn ABs hemsida och Facebook. Inom ramen för översiktsplaneringen har ett flertal dialogmöten genomförts i de mindre tätorterna. Det har däremot inte införts någon egentlig ny e-funktion under året. Samhällsbyggnadsnämnden skulle ha gjort två studiebesök på företag under året men genomförde ett. Liljeholmens stearinfabrik fick besök den 7/10. Handläggningstiden för bygglov och förhandsbesked klaras till 89 % inom den lagstadgade tidsramen. 31 % av ärendena handlades inom två veckor och 55 % av ärendena klarades inom fem veckor. Att elva procent av ärendena inte klarades inom lagstadgad tid beror huvudsakligen på att processen förlängdes efter att grannar hade haft synpunkter som medförde krav på förändringar av den ursprungliga ansökan. Planberedskapsmålet för bostäder klaras Målet uppfylls denna gång även för de mindre tätorterna tack vare att detaljplanen för etapp två av The Circle Resort blev klar våren 2014. Målet att planlägga 100 000 m 2 industrimark per mandatperiod är uppfyllt. Mätning av kundnöjdhet har tyvärr inte påbörjats. Medarbetare Fem utav sju parametrar inom medarbetarstyrkortet är helt uppfyllda 2014. När det gäller medarbetarenkäten (HME) 2014 har SBK ett index på 75. Förvaltningen gjorde sin första mätning 2012 och indexet låg då på 74. Därmed har inte styrkortsmålet om en förbättring på 5 % uppnåtts. Det är roligt att enkäten visar att medarbetarna upplever att cheferna är mera tillgängliga nu än tidigare. Det är sannolikt att 5 %-målet, som definierades före 2012, är lite för högt satt och behöver revideras till 2016. Utveckling I styrkortet anges att en ny översiktsplan ska antas 2014. Styrgruppen för översiktsplanen har antagit en tidplan som sträcker sig till 2016. Målet att ta fram fördjupade översiktsplaner för alla tätorterna är svårt att uppnå medan resurser måste prioriteras för att ta fram detaljplaner som är viktiga för utvecklingen. Målet att ta fram detaljplaner för handel och industri uppnås 2014 liksom målet att ta fram gestaltningsprogram/ master light- planer. Målet att anordna seminarier för företagare om PBL, MB eller aktuella utvecklingsprojekt uppnås genom att det i samband med Inre Hamnen-arbetet har anordnats ett flertal gruppdiskussioner och informationsmöten i syfte att både engagera och informera om det pågående arbetet. EKONOMI Samhällsbyggnadsnämndens bokslut redovisar ett överskott om 1,3 mkr. Utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag blev 0,7 mkr dyrare än budgeterat. Samhällsbyggnadskontoret har tillsatt vikarier för att så långt det har varit möjligt kompensera för sjukfrånvaro och föräldraledigheter. EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 -0,8 -0,8 -0,7 21 SBK -22,1 -23,4 -18,4 Summa -22,9 -24,2 -19,1 Driftbudget (mkr) Skattefin verks Avd/ Vks 21/15 SBN Årets resultat varav överföring till nästa år 1,3 2,9 0,4 EKONOMI Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Investeringspåse -0,1 -0,3 -0,1 Summa -0,1 -0,3 -0,1 Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Årets resultat varav överföring till nästa år 0,2 0,1 0,2 0,1 71 NÄMNDSREDOVISNING BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord EKONOMI – God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Nyckeltal Måltal Utfall Rätt kostnadstäckningsgrad i myndighetsutövningen Framgångsfaktorer Andel av kostnad som finansieras via taxa Plan, Miljö, Bygg, Livsmedel, Alkohol, Tobak 50 % av myndighetsanknuten verksamhet (=70% av myndighetsutövningen) Klarar troligen målet Projektredovisning Upparbetad tid Balans plan, MEX, tidsbegränsade verksamhetsprojekt Effektiv handläggning Fungerande rutiner Förenkla Helt Enkelt och system 2.0 Utredning investeringsbehov Antal 1 Alla planprojekt tidssätts och tidsredovisas. Ej genomfört inom MEX Förenkla Helt enkelt 2.0 genomfört Kompaktarkiv behövs för miljö- och plan MEDBORGARE – Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Delaktiga medborgare God kommunal service Framgångsfaktorer Goda förutsättningar till försörjning 72 Måltal Fungerande Edialog om myndighetsutövning och samhällsplanering En ny efunktion per år Kontakt med nämnden Studiebesök på företag/ mindre orter Handläggningstid för bygglov och förhandsbesked 2 per år Rätt handläggningstid Attityd, (bemötande) Attraktiva boendeformer Nyckeltal Utbildning Information Dialog 10 veckor Positiva svar i egen 65 % 2014 enkät Planberedskap som klarar visionen Planer för ett antal 30 000 invånare i olika miljöer, bostäder boende för alla och valfrihet på bostadsmarknaden både i stad och yttertätort Företagare får gott bemötande/ god Planlagd area service genom god planberedskap för verksamheter 160 st bostäder 25 %. i mindre orterna 100 000 m2 per mandatperiod Utfall Dialog förs via hemsidor mm och vid möten Ett genomfört 2014 Målet nås i 89 % av ärendena Ej påbörjat Uppnått Uppnått NÄMNDSREDOVISNING MEDARBETARE – Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Framgångsfaktorer Nyckeltal Konsulter anlitas vid arbetstoppar Positivt arbetsklimat Tillgängliga/ närvarande chefer NMI i enkät Resurser som motsvarar förväntat resultat Behovsanalys 100 % med verksamhetsplan bygg, miljö, plan, mät, GIS Antal per år och 3 per år anställd Antal trainee2 per år /praktikplatser per år Korrekt konkurrenskraftig lön Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Goda arbetsvillkor Måltal Antal konsultinsatser per år Löneindex vid jämförelse södra Sverige NMI i enkät Aktiviteter som skapar gemenskap Samarbete med utbildningar och traineeplatser Utfall 5-10 per år Ja 100 Ja 5% förbättring 5% förbättring 1,3 % förbättring 3,7 % förbättring Klart Uppnått 4 praktikanter under 2014 UTVECKLING – Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Aktuell översiktsplan Beslut i Kf Breddat näringsliv Planberedskap för industri, handel, turism och kommunikationer inkl bredband, mobil telefoni Antal planer och program Attraktiv kommun Gestaltningsprogram för offentlig miljö samt Master light plan för staden Seminarier för företagare med inriktning PBL, MB och aktuella plan- och utvecklingsprojekt Måltal Utfall Aktualitetsförklarad eller ny ÖP varje mandatperiod från 2014 Ett per år från 2014 Arbetet med ny ÖP, påbörjat klart 2016 Klarar målet Antal planer/ program Ett per år Uppnått Antal Ett per år från 2014 Uppnått 73 NÄMNDSREDOVISNING Bildningsnämnden NÄMNDENS UPPDRAG Nämnden ansvarar för förskola, annan pedagogisk verksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, svenska för invandrare (SFI), musikskola, elevhälsa och resursteam. Därutöver ansvarar nämnden för tillståndsgivning till och tillsyn av enskilt bedrivna förskolor och fritidshem samt annan pedagogisk verksamhet. Nämnden ansvarar vidare för museer, bibliotek, skolbibliotek, konsthall, Xperiment, folkrörelsearkiv, stadsarkiv, Fredriksbergs herrgård, föreningsbidrag, barnkultur, konstnärlig utsmyckning, arrangemang och kulturminnesvård, Arena Oskarshamn, idrottsplaner, badplatser, gästhamnar, campingplatser, motionsspår och fritidsgårdar. ÅRETS HÄNDELSER Inom kulturverksamheten har 2014 varit ett år med fokus på utåtriktad verksamhet och kundfokus. Året inleddes med ”Fokus på kulturen”, en satsning som innebar att kulturintresserade fick delta med idéer och tankar kring vad kulturen i Oskarshamn kan innebära. Resultatet blev bland annat en konstrunda som ägde rum i augusti. Varje konstnär hade mellan 200- 400 besökare under de två dagarna. Året har också innehållit processer med en ny konstpolicy samt en ny biblioteksplan. Under året startade och avslutades förstudien av Arena Oskarshamn, där utredningen visar hur anläggningen skall kunna utvecklas för att behålla besökarna och sin attraktionskraft i framtiden. En viktig del i arbetet har varit att hitta lösningar som i relation till kostnaden är realistiska att utföra och där besökarna är i fokus. Förskolan är inne i en spännande utvecklingsfas. De nya rutinerna kring kvalitetsarbetet börjar ta form. De olika enheterna har kommit olika långt i sina processer med att skapa en målstyrd verksamhet, som kontinuerligt dokumenteras och följs upp. Under det senaste halvåret har samtliga pedagoger genomgått en fortbildning kring arbetet med likabehandlingsplanen, vilket har resulterat i att likabehandlingsplanerna är levande dokument i verksamheterna. Flera förskoleklasser strävar efter att förbättra samarbetsformerna mellan de olika verksamheterna förskoleklass, fritidshem och grundskola. Samarbetsformer mellan skolformerna tydliggörs på vissa enheter genom årshjul, där pedagogerna har större insikt i varandras arbetsområden. Många förskoleklasser har jobbat mycket med värdegrundsfrågor som skapar en vi-känsla i klasserna. Under perioden har de stora statsbidragsfinansierade satsningarna varit i fokus inom grund- 74 skolan. Matematiklyftet är en nationell satsning på matematik. Syftet är att öka elevernas måluppfyllelse genom att stärka kvaliteten i undervisningen. Planering för en stor och genomgripande IKT-satsning pågår genom att varje skolenhet och skolområde formulerar processplaner för införandet av ny teknik i undervisningen. Satsningen på fritidhemmens kvalitetsutveckling är avslutad och det fortsatta arbetet leds nu av processledare på de respektive fritidshemmen. Flera fritidshem strävar efter att förbättra samarbetsformerna mellan de olika verksamheterna förskoleklass, fritidshem och grundskola. Fritidshemmen arbetar kontinuerligt med att förbättra sina rutiner kring det systematiska kvalitetsarbetet. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen har under året påbörjat ett större samarbete som innebär att det kommer att finnas möjlighet för vuxenstuderande att även läsa kurser på gymnasiet. Gymnasiesärskolan har fått ny läroplan och nya kursplaner under 2013. Dessa har implementerats och verksamheten har under året anpassats till de nya styrdokumenten. Hela skolområdet har arbetat med samma utvecklingsområden, vilket har gett bra resultat. Fortbildningssatsningen ”Lärare lär lärare” som bygger på ett kollegialt samlärande har öppnat många dörrar och lett till ett utökat samarbete mellan lärare på skolan. Tidigt under våren låg stort fokus på implementering av de nya framtagna mallarna för pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. Implementeringsarbetet stannade av då det nya lagförslaget gällande minskad dokumentation i skolan togs. Fokus och arbete lades då på att förbereda pedagoger ute i verksamheten på den nya lagen gällande extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ekonomiskt utfall Drift Bildningsnämndens resultat 2014 visar ett överskott om 4,7 mkr, varav 1,3 mkr utgör kapitalkostnadsöverskott. Redovisat resultat före kapitalkostnader uppgår därmed till 3,5 mkr, vilket motsvarar 0,6 % av omsättningen. I 2014 års resultat ingår överskottet från 2013 om 3,8 mkr. Bildningsnämnden redovisar således ett nollresultat och ett effektiv resursutnyttjande. Blå Jungfruns skolområde visar ett överskott om 1,3 mkr, motsvarande 0,9 % av omsättningen, som härleds av högre barnvolymer inom förskolan. Enegatans skolområde visar ett underskott om -0,9 NÄMNDSREDOVISNING mkr, motsvarande -0,8 % av omsättningen, som till största del härleds av att det inte erhålls full finansiering för kommunflyktingar. Döderhults skolområde redovisar ett överskott om 0,8 mkr, motsvarande 0,6 % av omsättningen, vilket härleds till grundskola och grundsärskolan. Skolområde Oscars visar ett överskott om 0,9 mkr motsvarande 0,8 % av omsättningen. Inom Oscars skolområde visar gymnasiet och gymnasiesärskolan ett underskott om 1,5 mkr, Musikskolan ett överskott om 0,2 mkr samt Vuxenutbildningen ett överskott om 2,4 mkr. Gymnasiets underskott består till största del av lägre elevvolymer än budgeterat. Vuxenutbildningens överskott härleds av externfinansierade medel som kunnat finansiera delar av verksamheten, samläsning med gymnasiet samt en samordnad administration med gymnasiet. Central förvaltning redovisar ett överskott om 1,1 mkr, motsvarande 1,8 % av omsättningen, vilket härleds av högre intäkter för interkommunala ersättningar. Kultur redovisar ett mindre underskott för perioden om -0,2 mkr, motsvarande -0,6 % av omsättningen, efter en kostnadsdrivande höst. Fritid gör ett överskott för perioden om 0,4 mkr, motsvarande 0,8 % av omsättningen, vilket härleds av högre intäkter på Arena Oskarshamn, än budgeterat. EKONOMI Driftbudget (mkr) Skattefin verks Ansvar Central förvaltning Solkusten Blå Jungfrun Enegatan Döderhult Oscars Kultur Fritid Kultur och fritid gem Summa Årets resultat varav överföring till nästa år Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 -55,1 0,0 -139,9 -102,0 -128,7 -108,5 -27,2 -45,5 0,0 -606,9 4,7 -57,5 0,0 -141,3 -101,1 -129,6 -109,3 -27,2 -45,7 0,0 -611,7 -47,6 -88,2 -70,3 -98,8 -102,7 -108,9 0,0 0,2 -71,0 -587,2 3,6 Investering Investeringsbudgeten 2014 uppgår till 8,0 mkr. De totala investeringarna under året uppgår till 7,2 mkr vilket innebär en positiv avvikelse mot budget om 0,8 mkr. Investeringsmedel för IT-utrustning om 0,8 mkr har inte nyttjas under 2014 på grund av att de planeras att ingå i informations- och kommunikationsteknik (IKT)-satsningen som inleds 2015. EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Investeringspåse Summa Årets resultat varav överföring till nästa år Utfall 2014 -7,2 -7,2 0,8 Budget 2014 Avv 2014 -8,0 -8,0 0,8 0,8 0,8 Vidtagna åtgärder Då nämnden redovisar överskott har behov inte förelegat att vidta några åtgärder. VERKSAMHETSMÅL Före detta kultur- och fritidsnämnden antog nya verksamhetsmål för 2013. På grund av den korta tid verksamhetsmålen varit aktuella kan de inte mätas i detta bokslut. Med anledning av att barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden slogs samman till en bildningsnämnd, så har verksamhetsmålen reviderats för att bli förvaltningsövergripande och gäller från och med 2014. Ekonomi Bildningsnämnden är en resultatenhet. Med ekonomi i balans menas att nämnden ska hålla sig inom budgetramarna som är beräknade utifrån det kommunövergripande målet. Mätning görs årligen av närmast föregående tvåårsperiod i samband med årsbokslut. Medborgare Ett rikt föreningsliv spritt i hela kommunen Vid uppföljningen i augusti 2014 fanns det 158 föreningar som fick kommunalt föreningsstöd. 2013 var antalet föreningar som fick kommunalt föreningsstöd 157, vilket innebär att nivån är bibehållen. Elevers delaktighet i utarbetandet av plan för skolans yttre och inre miljö Syftar till att ge eleverna en bra skolmiljö genom att de är delaktiga, tillsammans med skolans personal, vid framtagandet av en plan för hur man kan utveckla sin skolmiljö. Särskilda medel finns avsatta för genomförandet av förbättringarna och dessa fördelas till skolområdena enligt en bestämd plan. Vallhallaskolans högstadium är den sista enheten att genomföra ett elevdemokratiprojekt. Detta redovisades i december 2014, då hela satsningen slutredovisades. Elevers delaktighet via elevråd/ elevkår. Målet kommer att följas upp i den årliga medarbetarenkäten som redovisas i januari. Frågor i 75 NÄMNDSREDOVISNING enkäten ska anpassas så att målet kan utvärderas i svaren. Medarbetare Medarbetare upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats Målet kommer att följas upp i kvalitetsenkäten som genomförs, år 2015, vartannat år. Utveckling Mötesplatser och verksamheter som ur ett besökarperspektiv fokuserar på kvalité och hög tillgänglighet Besökarenkäten som genomfördes i juli visar att 97,1 % av de svarande på Stadsparkens fritidsgård upplevde att besöket motsvarade förväntningarna. 85,5 % uppgav att öppettiderna var bra eller mycket bra samtidigt som 87,2 % av de svarande upplevde att personalens bemötande var bra eller mycket bra. Besökarenkäten i simhallen visade att 94,3 % av de besökande upplevde att besöket motsvarade förväntningarna. 90,6 % av de svarande uppgav att öppettiderna var bra eller mycket bra samtidigt som 99,2 % av de svarande uppgav att personalens bemötande var bra eller mycket bra. Inga besökare har svarat på enkäten på muséerna. Endast 14 svar har lämnats på bibliotekets besökarenkät. Antalet är för lågt för att några slutsatser ska kunna dras, därför redovisas endast de tendenser som svaren eventuellt kan visa. Alla svarande uppgav att besöket hade uppfyllt förväntningarna och de flesta är nöjda eller mycket nöjda med öppettiderna. Endast ett svar uppger att öppettiderna varken är bra eller dåliga. De flesta uppger också att personalens bemötande är mycket bra, men några besökare säger att personalens bemötande varken var bra eller dåligt. Även besökarenkäten på Xperiment har en alldeles för låg svarsfrekvens för att resultatet ska kunna generera i några slutsatser. Alla svarande besökare uppgav att besöket uppfyllde förväntningarna. Ungefär två tredjedelar av de svarande tycker att öppettiderna är bra eller mycket bra, medan en tredjedel av de svarande besökarna uppger att öppettiderna varken är bra eller dåliga. Alla svarande uppger att de upplever att personalens bemötande var bra eller mycket bra. Skolan ska generera goda kunskaper Statistik från Oscars skolområde visar att 93,9 % av de satta betygen under läsåret nådde betygsnivå E eller högre. De studieförberedande programmen står för en högre andel satta betyg på nivå E eller högre än vad yrkesprogrammen gör. Andel examensbevis efter genomförd gymnasieutbildning är också högre på de högskoleförberedande programmen (83,8 %) än på yrkesprogrammen (79,1 %). Enligt den statistik som Oscars skolområde presenterar för vuxenutbildningen har andelen betyg i betygsnivå E eller högre sjunkit både vårterminen och höstterminen i jämförelse med föregående läsår. Avhoppen från vuxenutbildningen ligger på samma nivå för höstterminen 2012 och höstterminen 2013 (16 %) men minskar mellan vårterminen 2013 (24 %) till vårterminen 2014 (16 %). Grundskolans resultat redovisades via det systematiska kvalitetsarbetet i samband med delårsbokslutet per 2014-08-31. En väl fungerande innovativ och flexibel musikskola. Ingen utökad ram har tillförts musikskolan och därför har det inte funnits möjlighet att anställa de ytterligare lärare som krävs för att kunna nå målet. Ny teknik som redskap för högre måluppfyllelse En handlingsplan för hur tekniken ska bli ett pedagogiskt redskap är framtagen och beslutad av nämnden. Arbetet med lokala processplaner fortsätter på respektive skolområde. BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhets mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Ekonomi i balans Verksamhetens nettokostnader dividerat med budgetramen under en tvåårsperiod Årligen i samband med årsbokslut Max 100 % 2013-01-01 – 2014-12-31 76 Utfall NÄMNDSREDOVISNING MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhets mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Delaktiga medborgare Ett rikt föreningsliv spritt i hela kommunen Antal bidragsberättigade föreningar i Oskarshamns kommun Årligen i augusti Bibehåll en nivå 2012-01-01 – 2017-12-31 Elevernas delaktighet i utarbetandet av plan för skolans yttre och inre miljö Antal grundskolor där eleverna varit delaktiga vid framtagande av plan för förbättring av skolans miljö med därtill avsatta medel Årligen i samband med investeringsbudget 100 % 2014-12-31 Elevers delaktighet via elevråd/ elevkår Andel elever som upplever att personal och skolledning lyssnar på och tar tillvara elevrådets/ elevkårens synpunkter. Vartannat år i kvalitetsenkät 80 % 2012-01-01 – 2015-12-31 Utfall MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhets mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Tydligt och utvecklande samt aktivt medarbetarskap Medarbetare upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats Andel medarbetare som upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats. Årligen i medar betar enkäten 90 % Målupp fyllelse 2014-01-01 – 2016-12-31 Utfall UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhets mål Attraktiv kommun Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Mötesplatser och verksamheter som ur ett besökarperspektiv fokuserar på kvalité och hög tillgänglighet Andel nöjda besökare En vecka i juli och en vecka i december 80 % 2012-01 01 2017- 12-31 Skolan skall generera goda kunskaper. Andel elever som skall uppnå minst betyget G/E i samtliga undervisningsämnen/ kurser. Årligen den 30/6 100 % 2012-01-01 2017-12-31 En väl fungerande, innovativ och flexibel musikskola. Andel elever som efter ansökan inom ett år blivit erbjudna plats i den kommunala musikskolan.* Årligen den 15/12 100 % 2012-01-01 – 2017-12-31 Ny teknik som redskap för högre måluppfyllelse. Handlingsplan som beskriver investerings-, drifts- och kompetensbehov för ny teknik som bidrar till högre måluppfyllelse. 2013-05-31 1 2012-01-01 – 2013-05-31 Utfall * Under förutsättning att den kommunala musikskolan får en utökad ram som ger möjlighet att anställa de ytterligare lärare som krävs. 77 NÄMNDSREDOVISNING Socialnämnden NÄMNDENS UPPDRAG Socialnämnden har ansvar för kommunens samlade socialtjänst som omfattar äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta, hälso- och sjukvård samt individoch familjeomsorg. Socialnämnden ska på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktivt deltagande i samhällslivet, självbestämmande och integritet. Uppdraget är att ta vara på den enskildes resurser och riktar sig till personer som av olika anledningar inte klarar sin vardag utan extra insatser. Arbetet bygger på enskilda möten med människor och en stor del av verksamheten pågår dygnet runt, alla årets dagar. Samarbete med flera olika intressenter som landstinget, intresseorganisationer och anhörigföreningar är viktigt. Arbetet regleras av lagar och förordningar. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Socialnämnden har framgångsrikt arbetat med att minska förvaltningens kostnader och ett intensivt förändrings- och utvecklingsarbete har pågått, främst inom äldreomsorgen som tack vare engagerade medarbetare har gått från underskott till överskott på kort tid. Socialnämndens arbete har följts av en parlamentarisk grupp, som består av budgetberedning och socialnämndens arbetsutskott. Förändringar har gjorts av internkontroll, verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning, vilka har kopplats samman med balanserade styrkort på ett tydligare sätt än tidigare. Förändring i delegationsordning och beslut om kraftfullare uppföljningssystem för ekonomi ger socialnämnden tydligare styrning. Kommunens gemensamma värdegrund för anställda, Oskarshamnsmodellen, är ett viktigt dokument i förändringsarbetet. Det har varit och är fortfarande stora förändringar för medarbetare. Tydligt, starkt och verksamhetsnära ledarskap är ett måste i förändringsarbetet, liksom samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer som skett via kommunens samverkanssystem och genom överläggningar med de fackliga organisationerna. Äldreomsorg (ÄO) Äldreomsorgen har arbetat med att fullfölja Socialnämndens beslut om besparingar för att minska kostnaderna, med målet att bedriva en verksamhet som är effektiv och av god kvalitet. Sjukfrånvaron är hög och bidrar i vissa grupper till svårigheter att bemanna verksamheten. Hemtjänsten är den verksamhet som är mest komplicerad att planera och bemanna. Allt flera svårt sjuka bor kvar i det egna hemmet och antalet personer som insjuknar i demenssjukdom ökar. Anhörigstödet är en verksamhet som fortsätter att öka när det gäller antal kontakter och användandet av avlösartimmar och trygghetsplatser. 78 Socialförvaltningen har belönats med prestationsmedel genom de nationella kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativa registret för arbetet med de mest sjuka äldre. Pengarna som erhållits ska gå tillbaka till verksamheten genom fortbildning, först ut planeras en palliativ utbildning för samtliga tillsvidareanställda inom äldreomsorgen. Under 2014 har arbetet påbörjats med Projekt Hälsa, att öka hälsotalet och minska sjukfrånvaron, där det identifierats framgångsfaktorer som blir goda exempel att sprida vidare i verksamheten. Planeringen är att under 2015 arbeta med kvalitetsuppföljningar och nyckeltal, allt för att bibehålla en god kvalitet i framtida arbete. Det viktigaste målet för framtiden är ständig utveckling av interna och externa processer, för att kunna ge brukare rätt kvalitet till rätt kostnad. Förvaltningens värdeord: Respekt, Öppenhet, Tydlighet och Tillit ska finnas med i allt vårt arbete liksom kommunens värdegrund, Oskarshamnsmodellen. Omsorgen om funktionsnedsatta (OF) Verksamheten står inför förändringar både vad det gäller nya målgrupper och andra krav på boende och sysselsättning. Personalbudgeten visar på ett kraftigt underskott, en anledning är en oplanerad personalförstärkning i ett LSS-boende. Andra är att inom flera verksamheter har ärendemängden ökat, vilket har krävt mer personalresurser än budgeterat. Köp av externa placeringar inom särskilt boende har även ökat kostnaderna. Hög sjukfrånvaro har medfört mycket vikarier och övertidsersättning. En resursmätning har genomförts och visade på för många årsarbetare i förhållande till verksamhetens behov. Mätningen kommer att genomföras två gånger per år och ska ligga till grund för framtida resurstilldelning. Uppföljningen av ekonomin inom personlig assistans och externa placeringar har förbättrats. Antal beslut om servicebostad LSS har ökat liksom behovet av boende och sysselsättning för ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos. Den nationella inventering av personer med psykisk funktionsnedsättnings behov av boende och sysselsättning som genomförts visar på ett stort behov och en handlingsplan är framtagen. Ett utvecklingsarbete för att göra verksamheten mera kostnadseffektiv har påbörjats och ska minska kostnaderna med 6 miljoner fram till 2016. En översyn av boendestrukturen inom LSS-boenden ingår. I förändringsarbetet ingår att förbättra tillgången till kultur- och fritidsaktiviteter för brukare. Värdegrundsdiskussioner för att öka brukarfokus har påbörjats i arbetsgrupperna. Krav på kompetens har förändrats inom verksamheten och en fortbildningsplan för personal inom OF påbörjas. Enhetscheferna är i behov av kompetensutveckling i första hand för att stärka ledarskapet. En gemensam myndighetsenhet för OF och ÄO ska organiseras under ledning av en sektionschef inom äldreomsorgen. Individ- och familjeomsorg (IFO) Det finns en hög ekonomisk medvetenhet inom verksamheten och målet budget i balans är väl uppfyllt. NÄMNDREDOVISNING Det utgår inte enbart från ett ekonomiskt hänsynstagande, utan i högsta grad från ett brukar-, medarbetar- och utvecklingsperspektiv. Inom försörjningsstöd har förbättringsarbetet varit framgångsrikt och kostnaden för försörjningsstöd har minskat. Vissa verksamheter har varit underbemannade under året, dels beroende på svårigheten att rekrytera socionomer dels beroende på flera långtidssjukskrivningar och föräldraledigheter, där vikarier inte tillsatts. Det genererar ett överskott i verksamheterna, men är samtidigt en riskfaktor som på sikt kan komma att medföra ökade kostnader i form av externa utredningsoch behandlingsinsatser. Resultat från Kostnad Per Brukare (KPB) visar att IFO har låga kostnader per invånare i jämförelse med andra kommuner. Kostnader för utredningar och öppenvård är något högre än jämförelsekommunerna och placeringskostnader externt är betydligt lägre. Individ- och familjeomsorgens arbete i Oskarshamn bygger på att människor i så hög grad som möjligt ska kunna erbjudas råd och stöd via service. Under en tid har IVO ifrågasatt detta arbetssätt och krävt att de individuellt anpassade insatserna ska föregås av utredning, bedömning och beslut. Socialnämnden har överklagat IVOs beslut. Verksamheten ensamkommande barn har ökat i snabb takt. Beslut fattas på nationell nivå och kommunerna har kort tid på sig att ställa om till förändrade krav. Socialbyrån Barn & Familj har en fortsatt hög arbetsbelastning samtidigt som det funnits svårigheter att rekrytera personal. Nya riktlinjer inom missbruksvården är på väg. De behöver implementeras i verksamheten och en samverkan krävs mellan kommunerna i länet och Kalmar läns landsting. Även nya riktlinjer angående Våld i nära relationer har kommit och en anpassning till de nya riktlinjerna har påbörjats. Hälso- och sjukvårdsenheten (HSE) Arbetsbelastningen är hög inom hemsjukvården. Generell sjuksköterskebrist föreligger för att klara arbetstoppar och specifika sjukvårduppdrag. För att klara verksamheten har anställningen av tre undersköterskor förlängts under hela 2014. Behovet av fortbildning och kompetenshöjning är stort utifrån den mer specialiserade sjukvården som överförs från landstinget. Inför budgeten 2015 har verksamheten tilldelats utökning i budgeten med 0,4 mkr för att kunna ge visst utbildningsbidrag till sjuksköterskor som genomgår specialistsjuksköterskeutbildning. Under 2014 har en sjuksköterska genomgått specialistutbildning till distriktssköterska. Två sjuksköterskor har påbörjat specialistutbildning inom psykiatri och onkologi. Demenssjuksköterskan har läst in 30 högskolepoäng med demensinriktning.Under året har den fortsatta nationella satsningen kring vården av sjuka äldre fortsatt. Vid årets slut premierades kommunen med 2,5 mkr i prestationsersättningar. i hälsofrämjande arbetssätt inför implementeringen av teamsamverkan med ÄO. Samordnartjänsten på rehabenheten har omkonverterats till chef för rehabilitering och habilitering. EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Utfall 2014 Budget 2014 450 Obetingade Besparingar 0,0 2,9 451 Integration 0,0 0,0 Driftbudget (mkr) Utfall 2013 Skattefin verks Avd 0,0 452 IFO -52,6 -56,3 -53,5 453 ÄHO -418,9 -419,4 -445,9 454 Personlig Assistans -23,3 -20,3 -24,4 457 Adm -12,3 -12,3 -11,2 459 Ek bistånd -15,4 -15,9 -17,2 Summa -522,5 -521,3 -552,1 Årets resultat -1,2 0,0 -13,5 varav överföring till nästa år -0,9 -0,8 EKONOMI Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Investeringspåse -0,6 -0,8 -0,6 Summa -0,6 -0,8 -0,6 Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Årets resultat 0,2 0,6 varav överföring till nästa år 0,2 0,3 Ekonomiskt utfall Socialförvaltningen har under året fortsatt sitt arbete med att nå budget i balans 2016. Det har gjorts med stort fokus på resultat och ökad kostnadsmedvetenhet genom kontinuerliga uppföljningar. Verksamhets- och personaltäthetsförändringar har skett i varierande fart och personalkostnaderna överskrider budget med -0,5 mkr 2014. Sett till hela förvaltningen visar den ett nollresultat exklusive semesterlöneskulden på -0,2 mkr och kapitalkostnader på -1 mkr. Det här beror mycket på ett överskott med 5,7 mkr på intäktssidan. Samtidigt visar också övriga kostnader ett underskott på -5,3 mkr i förhållande till budget. Ekonomiskt bistånd– försörjningsstödet har ett överskott på 0,5 mkr som verksamhet. Nettokostnaderna för utbetalningar inom försörjningsstödet är -15,4 mkr. De utökade lokalerna till Hjälpmedelsförrådet färdigställdes i maj månad. Volymerna av hjälpmedel har ökat. Rehabenheten har under året utbildat all personal 79 NÄMNDSREDOVISNING Tabell nedan visar budgetavvikelser exklusive kapitalkostnader och semesterlöneskuldsförändringar organisationen. Det har dock skett i varierande takt och några verksamheter har fortfarande ett stort arbete framför sig. Övriga kostnader visar ett underskott på -1 mkr, som beror på ökade kostnader för BAL-dagar. Område Obeting. besparingar Integration IFO OF RUA ÄO HSE Pers. assistans Adm. Summa I: Ek bistånd Summa II: HSE gör ett positivt resultat på 0,9 mkr exklusive semesterlöneskulden. Personalbudgeten ger ett positivt utfall med 0,4 mkr, där sjuksköterskeenheten ger ett underskott med -0,5 mkr orsakat av övertidskostnader på -0,4 mkr och resterande underskott orsakat av överanställningar inför semesterperioden. Det föreligger generellt en sjuksköterskebrist vid korttidsfrånvaro, som kräver viss överanställning. Rehabenheten ger ett överskott pga av partiella sjukskrivningar som ej kunnat ersättas. Prestationsersättningar för utfört kvalitetsarbete kring det nationella arbetet för vården av sjuka äldre 2014 har utfallit med 2,5 mkr. Medlen behöver återinvesteras för det fortsatta kvalitetsarbetet. Kostnaderna för hjälpmedelsförsörjningen har ökat under 2014. Avvikelse budget mkr -2,9 0 3,7 -5,3 0,3 4,7 0,9 -3,0 1,1 -0,5 0,5 0,0 IFO. Individ- och familjeomsorgen landar på ett överskott på 3,7 mkr exklusive semesterlöneskulden. Överskottet beror på att en del av verksamheterna under året har varit underbemannade. Detta pga. Svårigheter att rekrytera socionomer, samt flera långtidssjukskrivningar, där vikarier inte tillsatts. Det genererar ett överskott i verksamheterna, samtidigt är det en riskfaktor som på sikt kan medföra ökade kostnader i form av externa utrednings- och behandlingsinsatser. Inom försörjningsstödet har det också pågått ett fortsatt framgångsrikt förändringsarbete med LEAN. Detta arbete, tillsammans med minskade antal hushåll, har gjort att kostnaden för försörjningsstöd minskat ytterligare 2014 jämfört med 2013. Andra framgångsfaktorer är hög ekonomisk medvetenhet och delaktighet samt ett varierat utbud av egna insatser. OF & Personlig assistans. OF gör ett underskott på -5,3 mkr exklusive semesterlöneskulden. Det beror främst på ett underskott i personalbudgeten med -3,3 mkr. Anledningen är en stor personalförstärkning på ett LSS-boende, där det funnits ca 8 årsarbetare utöver budget stor del av året. Det beror också på en ökad ärendemängd på Marieborg, daglig verksamhet, kontaktpersoner och på boendestödet inom psykiatrin. Övriga kostnader visar ett underskott på -2,6 mkr och beror på ökade kostnader i form av externa placeringar och på Nymålen. Personlig assistans har haft höga kostnader för LSS-beslut samt sjuklöner till privata assistansbolag. Verksamheten visar därför ett underskott på -3,0 mkr. Utöver detta finns det ett underskott på posten obetingade besparingar, som avser OF och personlig assistans. Det beror på att verksamheterna inte kom in i ramen för året och visar därför ett underskott på -11,2 mkr tillsammans, inklusive de obetingade besparingarna. ÄO visar ett positivt resultat på 4,7 mkr exklusive semesterlöneskulden. Det beror främst på högre intäkter (2,9 mkr) och lägre personalkostnader (3 mkr) än budgeterat. Det positiva resultatet är en effekt på genomförda uppsägningar och det spar- och effektiviseringsarbete, som har påbörjats inom 80 ADM har visar ett positivt resultat på 1,1 mkr. Främst på grund av överskott på personalkostnaderna och övriga kostnader. Investeringspåsen inom verksamheterna uppgår till 0,8 mkr och 0,6 mkr har använts. Resterande 0,2 mkr äskas överföras till budget 2015 för planerade inköp av it- och kommunikationseffektiviseringar. VERKSAMHETSMÅL Ekonomi Arbetet för att nå budget i balans har varit framgångsrikt inom främst äldreomsorgen, som har genomfört många förändringar inom både hemtjänst och särskilt boende. De rutiner för ekonomiuppföljning som utvecklades under 2013 har förfinats och ekonomiansvariga i förvaltningen har arbetat aktivt med att minska kostnaderna. Precis som föregående år har delaktighet och information varit grundläggande för arbetet, liksom månatliga dialoger mellan områdeschefer och förvaltningsekonom kring verksamheternas resultat. Ett så stort förändringsarbete hade inte varit möjligt utan alla medarbetares engagemang och vilja att bidra till förändring. Qlikview är det ekonomi- och analyssystem som används inom förvaltningen. En vidareutveckling av systemet har skett under året och en integrering med andra datasystem har genomförts. Det är nu ett övergripande verktyg som kan kopplas till verksamhetsmål och balanserade styrkort. Sammanfattningsvis kan konstateras att förvaltningen följer den upprättade planen för att minska kostnaderna. Medborgare Socialnämnden ska ge en god kommunal service som är kundorienterad och inte styrd av befintlig organisation. Medborgare ska få den hjälp och stöd de behöver utifrån gällande lagar och beslut. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att utveckla uppföljning av kvalitet riktat till olika målgrupper. Individ och NÄMNDREDOVISNING familjeomsorg har genomfört brukarundersökning på alla enheter inom IFO, där samtliga brukare har erbjudits att delta för att svara på frågor om verksamhetens kvalitet, möjlighet till delaktighet samt bemötande. Resultatet är övervägande gott och visar på en nöjdhetsgrad på cirka 80 %, vilket innebär att årets mål är uppnått inom området. I övriga områden inom förvaltningen har mindre uppföljningar påbörjats och kommer att utvecklas under kommande år. Medarbetare I jämförelse med andra kommuner har socialförvaltningen få chefer i förhållande till antal medarbetare och i ett långsiktigt perspektiv måste en förändring ske för att nå ett verksamhetsnära ledarskap. Antalet medarbetare till en chef bör begränsas för att skapa möjlighet till närhet och delaktighet, vilket är en framgångsfaktor för att nå god kvalitet. Målet är att förvaltningen ska ha anställda med rätt kompetens med möjlighet till utveckling/ karriär. I det förändringsarbete som genomförts har det blivit tydligt att kompetensen inom flera verksamheter behöver förändras och flera kompetenser behöver tillföras för att möta framtida behov. Inom vissa verksamheter har kompetensutveckling genomförts inom olika områden, i vissa fall i samarbete med Nova, främst inom psykiatri och demensvård. Ett arbete har påbörjats under året för att långsiktigt kunna kvalitetssäkra specialistkompetens hos sjuksköterskor. Uppföljning med nöjd medarbetarindex har inte kunnat användas med tanke på förvaltningens låga svarsfrekvens i enkäten. Utveckling Förvaltningen har påbörjat arbetet med en långsiktig plan inom boende, för äldre, funktionsnedsatta och för ensamkommande flyktingbarn. Inom äldreomsorgen är planering för framtida boende, både gruppboende och trygghetsboende högt prioriterat och en förprojektering kring optimering och eventuell ombyggnad och tillbyggnad av nuvarande boenden har påbörjats. Ett arbete har påbörjats inom individ- och familjeomsorgen med att hitta en långsiktig boendekedja för ensamkommande flyktingbarn från asylboendet till eget boende. I omsorgen om funktionsnedsattas förändringsarbete ingår att planera för boende för nya målgrupper, framför allt inom neuropsykiatrin. BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord MEDBORGARE – Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål God kommunal service Framgångsfaktorer Ett varierat utbud som möter aktuella behov bland SF:s målgrupp Nyckeltal Måltal Egen utvecklad upp>=80 % följning mot målgrupper Utfall N/A EKONOMI – God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Framgångsfaktorer Budget i balans Nyckeltal Måltal Utfall Verksamhetens nettokostnader dividerat med budgetram 100 % 100 % MEDARBETARE – Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Kompetensutveckla personalen för framtida behov och krav Goda arbetsvillkor Tillgång till chefer, dvs antalet medarbetare till en chef skall begränsas. Anställda med kompetens och möjlighet till utveckling/ karriär. Höja status på arbetet genom att prata om det ”godabra” på jobbet. Nyckeltal Fortbildningsplan för varje verksamhetsområde Nöjd medarbetarindex Måltal Utfall 100 % N/A >75 % N/A UTVECKLING – Ökad tillväxt Verksamhetsmål Attraktiv kommun Framgångsfaktorer Planera för framtidens behov inom alla socialnämndens ansvarsområde. Nyckeltal Måltal Ta fram en utveck- 100 % lingsplan med en tidshorisont på 15år Utfall N/A 81 NÄMNDREDOVISNING Valnämnd Antställda: Årsarbetare: Ordförande: Mathias R Karlsson Antal ledamöter: 5 NÄMNDENS UPPDRAG Valnämnden, som består av 5 ledamöter och 5 ersättare, ansvarar för genomförandet av allmänna val och val till Europaparlamentet inom Oskarshamns kommun. Allmänna val sker vart fjärde år och EUval vart femte år. Valnämnden får även träda i funktion vid förekommande folkomröstningar. Oskarshamns kommun har delats in i 17 valdistrikt. Ett valdistrikt är ett geografiskt område och består av mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade. ÅRETS HÄNDELSER Under 2014, det så kallade ”Supervalåret” var valnämndens verksamhet mycket omfattande. Valet till Europaparlamentet genomfördes den 25 maj och arbetet med detta val omfattade även förtidsröstning som startade 18 dagar innan själva valdagen. På fem olika ställen i kommunen kunde man förtidsrösta. De allmänna valen till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige genomfördes den 14 september och även detta val omfattade förtidsröstning som startade 27 augusti. Det fanns möjlighet att förtidsrösta på åtta olika ställen i kommunen. EKONOMISK REDOVISNING Valnämndens resultat för 2014 blev ett överskott på cirka 0,5 mkr. En förklaring till att valen kostade mindre än beräknat är att förtidsröstningen genomfördes i Stadshuset samt i kommunens samtliga bibliotek, med i huvudsak kommunanställd personal som röstmottagare. Detta medförde att personalkostnaderna kunde hållas nere, då endast ett fåtal extra personal behövde anställas. 82 EKONOMI Driftbudget (mkr) Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 0,0 0,0 0,0 -0,3 -0,8 -0,019 -0,3 -0,8 -0,019 Skattefin verks A 78 Intäkter Kostnader Summa Årets resultat varav överföring till nästa år 0,5 0,0 0,0 0,0 EKONOMI Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Investeringspåse 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 Årets resultat varav överföring till nästa år 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks KOMMANDE HÄNDELSER Under 2015 är inga aktiviteter inplanerade gällande valnämndens verksamhet. NÄMNDREDOVISNING Förtroendevalda revisorer Ordföranden: Åke Sehammar Antal ledamöter: 5 KOMMUNENS REVISORER Kommunens revisorer är Åke Sehammar, Johnny Mauritz, Gunilla Larsson, Karl-Gunnar Karlsson och Mats Rosén. De är också valda som lekmannarevisorer i de kommunala bolagen. Som sakkunnigt biträde anlitas PwC. EKONOMISK REDOVISNING UPPDRAG A 72 Intäkter Revisionens uppgifter, omfattning och inriktning anges i kommunallag och revisionsreglemente. Av kap 9 § 9 kommunallagen framgår att revisorerna granskar, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Revisionen prövar: om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt om räkenskaperna är rättvisande om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig Revisionen bedrivs i enlighet med: Reglemente för Oskarshamns kommuns revisorer Strategi för revisionen i Oskarshamns kommun God revisionssed i kommunal verksamhet Gällande praxis inom området Lekmannarevision i de kommunala bolagen enligt kommunallagens intentioner EKONOMI Driftbudget (mkr) Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 0,0 0,0 0,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 Skattefin verks Kostnader Summa Årets resultat varav överföring till nästa år 0,0 -0,1 0,0 0,0 EKONOMI Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Investeringspåse 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 Årets resultat varav överföring till nästa år 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Enligt kommunallagen ska de förtroendevalda revisorerna biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs. De sakkunniga skall ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Det har genomförts övergripande granskningar av ansvarstagandet, som innebär intervjuer med representanter för kommunstyrelsen och nämnderna i kommunen. Revisorerna har vid ett flertal tillfällen träffat företrädare för de kommunala bolagen. 83 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Centrum med kallhyra Södertorn Karlsborg, Lyckan, Marieborg Kristdala och Påskallavik Saltsjöbad och Solgården Koncernens bolag och stiftelser Oskarhamns kommun Se under avsnittet om kommunen. Byggebo i Oskarhamn AB Nyckeltal (mkr) 2014 2013 2012 Omsättning Resultat efter finansiella poster 187,7 184,9 181,8 7,6 -9,84 0,3 Balansomslutning 1438,2 1 387,0 1 744,0 Eget kapital 148,0 140,4 472,5 Soliditet (%) 10,3 9,9 27,1 Investeringar 27,1 18,1 0,1 46 46 46 Anställda (antal) Verksamhetsområde Byggebo i Oskarshamn AB är ett bostadsföretag som i sin helhet ägs av Oskarshamns kommun. Årets ekonomiska resultat Nettoomsättningen uppgick 2014 till 187, 7 (184,9). Nettoomsättningen ökar jämfört med föregående år och beror i huvudsak på hyresökningen. Vid årets slut fanns det 6 (31) omgående lediga lägenheter. Fastighetskostnaderna uppgår till 133,0 mkr (142,1) efter justering vid övergång till K3-reglerna. Det är framförallt kostnader för underhåll och drift som är lägre 2014. Centrala administrations- och försäljningskostnader uppgår till 11,1 mkr (15,5). Det är pensionskostnader med tillhörande löneskatt som är lägre 2014. Kostnaderna 2013 är relaterade till lösen av tidigare pensionsskuldsavsättning. Finansiella poster, ränteintäkter och räntekostnader tillsammans, är lägre och uppgår till 36,0 mkr (37,1). Likvida medel uppgick till 66,4 mkr (11,7), därtill tillkommer outnyttjad checkräkningskredit om 50,0 mkr (50,0). Under året har nytt lån upptagits för uppförandet av Hälsocentralen i Kristinebergsområdet 40,0 mkr (0) dessutom har 0,4 mkr (0) amorterats av låneskulden. Låneskulden uppgår till 1 246, 4 mkr (1 207) per 2014-12-31. Årets händelser Detta är Byggebo:s första årsredovisning upprättad enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning (K3). Detta innebär att jämförelsetalen för 2013 har räknats om. Byggebo och Hyresgästföreningen enades vid förhandlingar 2013-12-02 om att hyrorna ökas 201401-01 enligt nedan. Bostadshyror höjs enligt följande: Centrum 3,30 % Centrum Norr 3,00 % 84 2,75 % 2,70 % 2,45 % 1,50 % 1,00 % Under slutet av december 2013 – april 2014 utfördes rivningen av Lyckan 9 (Gröna högshuset, Ingenjörsvägen 26- 30). Rivningen utfördes för att ge plats åt en ny Hälsocentral. Byggnationen av Hälsocentralen startade så fort rivningen var slutförd och i december 2014 var byggnaden vad man benämner som tätt hus, dvs skalet var färdigt. Byggnationen fortskrider enligt plan och inflyttning är beräknat till halvårsskiftet 2015. Hälsocentralen kommer att ha landstinget i Kalmar län som huvudman. Kommande händelser Parterna enades vid förhandlingar 2014-10-29 om att hyrorna ska ökas per 2015-01-01. Bostadshyror höjs enligt följande: Centrum 0,90 % Centrum Norr 0,90 % Centrum med kallhyra 0,90 % Södertorn 0,90 % Karlsborg, Lyckan, Marieborg 0,90 % Kristdala och Påskallavik 0,90 % Saltsjöbad och Solgården 0,90 % Avstämning gentemot ägardirektiv/ aktieägardirektiv I ägardirektiven framgår att ägaren kräver att Byggebo, senast till bolagsstämman 2015 redovisar: - En plan för hur Byggebo kan bidra till Oskarshamns kommuns mål att bli 30 000 invånare 2030. Planen skall innehålla boendealternativ som tillgodoser olika behov t ex trygghetsboende. - Beskriva hur bolaget tar sitt sociala ansvar. - Ta fram förutsättningar för ett vattenförbrukningsprojekt. Dessutom finns ekonomiska mål som ska uppfyllas under den kommande treårsperioden: - Ha en avkastning på eget kapital minst motsvarande 5 %. - Bolagets soliditet ska vara minst 15 %. Måluppfyllelse ekonomiska mål 2014: - Avkastning på eget kapital är 5,2 %. - Soliditeten är 10,3 % exkl uppskjuten skattefordran SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Oskarshamn Energi AB Nyckeltal (mkr) 2014 Omsättning 220,2 245,82 247,49 Resultat efter finansiella poster 39,9 2013 45,2 2012 23,9 Balansomslutning 545,6 Eget kapital 275,3 257,38 224,23 Soliditet (%) Investeringar Anställda (antal) 51 409,0 352,57 63 64 181,4 57,201 34,4 29 30 30 Verksamhetsområde Oskarshamn Energi är en energikoncern med kompletta leveranser av el, värme och datakommunikation med tillhörande tjänster och entreprenader. Det geografiska området är huvudsakligen Oskarshamnsregionen. Oskarshamn Energi är miljöcertifierad enligt ISO 14001. Årets ekonomiska resultat Koncernens nettoomsättning uppgick 2014 till 220 mkr (246), vilket är en minskning med 26 mkr eller 10,6 % jämfört med 2013. Den minskade omsättningen beror till största delen på lägre leveransvolymer inom värme och elhandel samt lägre priser inom elhandel. Försäljningen av el uppgick till cirka 145 GWh (160) och av värme till cirka 127 GWh (142). Den koncernexterna försäljningen av tjänster och entreprenader inklusive bredbandstjänster uppgick till cirka 10,8 mkr, vilket är lägre än föregående år. Eldistributionen inom Oskarshamn Energi Nät AB är oförändrad jämfört med 2013 och uppgick till 265 GWh. Koncernens rörelseresultat ökade med 8,5 mkr och uppgick till 52,7 mkr. Resultatförbättringen kommer främst från reavinst vid försäljning av bredbandsverksamheten. Finansnettot uppgick till 4,4 mkr (-0,2). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 48,4 mkr (44,0). Den totala skattekostnaden uppgick till -8,4 mkr (1,1) och årets resultat uppgick därmed till 39,9 mkr (45,2). Räntabiliteten på genomsnittligt eget kapital uppgick till 14,2 % (14,3) och på genomsnittligt sysselsatt kapital till 13,7 % (15,5). Koncernens soliditet minskade till 50,5 % (62,9%). Årets händelser 2014 präglades av fortsatt låga elpriser och mild väderlek som inneburit låga värmevolymer. Bolaget fortsätter sin stora miljösatsning och tog de första stegen under 2012 genom att bygga ett tankställe för biogas och investera i två pelletspannor som komplement till den planerade kraftvärmeanläggningen. Vidare beslutades att avveckla gasolverksamheten och ersätta den förlorade effekten med en ny biooljeeldad panna som stod färdig i början av 2013. Under sommaren 2011 beslutade styrelsen att genomföra investering i en ny biobränsleeldad kraftvärmeanläggning. Kraftvärmeanläggningen är under byggnation och planeras kunna börja leverera värme och el tidig vår 2015. Merparten av byggnationen har genomförts under 2014. Investeringen är betydande och finansieras genom upptagande av lån externt. Miljösatsningarna kommer att minska bolagets koldioxidutsläpp från 20 000 ton till mindre än 1 000 ton per år. Under 2014 avyttrades moderbolagets bredbandsverksamhet till IP-Only. Nätet blir en del i IPOnlys nationella satsning på att skapa en stark, alternativ fiberinfrastruktur, öppen för alla tjänsteleverantörer. Med konkurrens på tjänster och en stark nationell aktör på öppna och neutrala fibernät skapas förutsättningar både för snabbare utbyggnad, högre kvalitet och ett större innehåll i nätet. Samtidigt får bolaget ett tillskott i kassan som gör att de kan lägga ännu mer resurser på miljösatsningar och utveckla kärnverksamheten inom el, värme, biogas och andra energirelaterade produkter och tjänster. Stormen Egon i januari 2015 medförde en del fel i elnätet på landsbygden och drygt 300 kunder blev strömlösa mer än 12 timmar. Kostnaderna för reparation och avbrottsersättningar till drabbade kunder beräknas uppgå till cirka 0,8 mkr. Ellagen har ändrats som en anpassning till EU och i syfte att skapa en mer stabil och förutsägbar reglering av elnätverksamheten från och med 2012. Energimarknadsinspektionen meddelade den 31 oktober 2011 en intäktsram för elnätsverksamheten åren 2012- 2015. I samband med beslutet har inspektionen ändrat sin regleringsmetod och infört en övergångsreglering. Övergångsregleringen innebär att bolagets beräknade intäktsram införs successivt över en 18-årsperiod. Bolaget anser att en övergångsreglering kan vara rimlig vad avser kapitalkostnader, men att den är orimlig vad avser kostnadstäckning för nyinvesteringar och för kostnader som inte kan påverkas. Bolaget överklagade inspektionens beslut och i december 2013 kom förvaltningsrättens dom som gav bolaget rätt. Energimarknadsinspektionen har 8 januari 2014 överklagat domen till kammarrätten. Kammarrätten meddelade 10 november 2014 att inte medge prövningstillstånd. Energimarknadsinspektionen har den 1 december 2014 överklagat Kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen. Bolaget ska i mars 2015 ansöka om intäktsram för åren 2016- 2019. Förutsättningarna för hur Energimarknadsinspektionen kommer att bedöma, vilken nivå på intäktsram som är skälig är i dagsläget inte helt klarställt. Intäkterna för bolaget under åren 2016- 2019 är därmed osäkra. 85 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Oskarshamns Hamn AB Nyckeltal (mkr) 2014 2013 2012 Omsättning 72,8 61,6 74,0 Resultat efter finansiella poster 3,3 -2,9 3,8 Balansomslutning 90,9 86,8 108,6 Eget kapital 15,8 15,8 15,7 Soliditet (%) 43,0 42,0 34,0 Investeringar 2,6 1,2 1,1 Anställda (antal) 68 60 65 Verksamhetsområde Oskarshamns Hamn AB bedriver hamnoperativ verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, bogsering, maskinuthyrning, transporter samt terminalverksamhet. Här ingår allt från traditionell lagerhantering till att utforma logistiska lösningar. Oskarshamns kommun innehar 96 % av aktierna, Hultsfreds kommun innehar de resterande 4 % av aktierna. Bolaget äger bogserbåtar, maskiner och utrustning som behövs för dess verksamhet. Bolaget är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9001: 2008 och ISO 14001: 2004. Årets händelser Hamnverksamheten har under 2014 visat en uppgång jämfört med 2013. Marknaden för sågade trävaror till Nordafrika har ökat med 51 % men marknaden är ändå fortsatt osäker. De totalt hanterade godsmängderna visar en ökning med 12 % jämfört med samma period 2013. Fartygstonnaget har ökat med 11 % men antal anlöp minskat med 20 % jämfört med 2013. Detta visar på en tydlig trend om att fartygen blir färre men större. De korrigeringar som skett av jämförelseårets resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys, när dessa omräknats i samband med övergången till BFNAR 2012:1 (K3) framgår i bolagets årsredovisning. Årets ekonomiska resultat Periodens resultat uppgår till 3,3 (-2,9) mkr. Återbetalning från FORA avseende premier för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) år 2005 och 2006 har påverkat resultatet positivt med 0,4 mkr. Kommande händelser Transport av gods till sjöss inom Östersjön har tydligt förändrats under 2014, en stor utmaning för rederierna är anpassningen till de nya svavelreglerna som börjat gälla från och med januari 2015. Som en konsekvens av detta har flera rederier lagt ned ett antal färjelinjer under året. Sågverksindustrin har normaliserats och signalerna från branschen är en fortsatt försiktigt optimism. Oro finns i vissa länder i Nordafrika, t.ex. Egypten där vissa banker nu har problem, vilket försvårar handeln med sågade trävaror. 86 En statusunderökning av kajerna påbörjades under hösten/ vintern 2014, en av de prioriterade kajerna är den vid färjeterminalen. Resultaten från undersökningarna visar att det kommer att krävas större reparationer/ reinvesteringar av dessa kajer för att säkerställa fortsatt drift. Marknaden för petroleumprodukter har förbättrats något och för att kunna möta marknadens krav om att ta emot större fartyg vid oljehamnen har en förstudie startats. Som ett led i detta kommer en simulering av oljehamnen att ske i maj 2015 inför en ev. utbyggnad av oljehamnen. Samarbetet med närliggande hamnar har intensifierats under perioden och kommer att så att fortsätta enligt affärsplanen 2015- 2020. Den 1 januari 2015 tillsvidareanställdes fyra personer till stuveriverksamheten. Avstämning gentemot ägardirektiv/ aktieägardirektiv I affärsplanen för perioden 2015- 2020 och i verksamhetsplanen 2015- 2017 har hänsyn tagits till ägardirektiv/ aktieägardirektiv. Ägardirektivets krav om avkastning på eget kapital om 2 % har uppnåtts (8,6 %), kravet på soliditet om 50 % uppnås inte helt (43 %). Oskarshamns Utvecklings AB Nyckeltal (mkr) Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning 2014 2013 2012 2,0 5,0 4,9 -20,1 -3,3 -3,1 5,2 21,5 21,4 Eget kapital 5,0 5,1 8,5 Soliditet (%) 95,5 23,8 39,5 Investeringar 0,0 0,8 0,8 5 5,0 5 Anställda (antal) Verksamhetsområde Oskarshamns Utvecklings AB har som uppgift att äga, driva samt utveckla Oskarshamn Airport, som en del av kommunens totala infrastruktur. Årets händelser Direktflyg och den holländska underentreprenören AIS har trafikerat flygplatsen under det första tertialet 2014. Den 18 april 2014 slutade AIS att trafikera Oskarshamn p.g.a. minskat antal passagerare på sträckan Oskarshamn- Stockholm. Passagerarantalet i linjetrafiken under perioden januari- april uppgick till 1 700, vilket var 1 394 färre än föregående år (-45,1%). Anledningen till minskningen avseende linjetrafiken beror i huvudsak på den minskade turtätheten och den försämrade tidtabellen som flygoperatören, Svenska Direktflyg AB, genomförde redan under 2013. Utöver linjetrafiken har flygplatsen använts för ett antal olika flygverksamheter såsom taxiflyg och SAMMANSTÄLLD REDOVISNING ambulansflyg. Taxiflyget minskade under perioden januari- april med 202 st (-35,7%). Anledningen till att antalet passagerare med taxiflyget har minskat beror i huvudsak på färre antal taxiflygningar. Sammantaget minskade antalet passagerare med 43,6%. Bolagets försämrade ekonomiska situation har varit föremål för diskussioner under större delen av första halvåret 2014, där kommunfullmäktige fattade beslut den 12 maj 2015 om att kommersiell flygtrafik inte längre skall förekomma vid flygplatsen. Samtliga anställda i bolaget sades upp p.g.a. arbetsbrist med startdatum per den 1 juni 2015. På sitt junisammanträde beslutade bolagets styrelse om att en kontrollbalansräkning skulle göras, i enlighet med Aktiebolagslagen, föranlett av att bolaget under hösten sannolikt kommer att förbruka mer än 50 % av sitt aktiekapital. Den upprättade kontrollbalansräkningen per den 2014-07-31 pekade på att UTABs anläggningstillgångar bör skrivas ner med 11 mkr, från ca 19 mkr till ca 8 mkr. Flygplatsens tekniska hjälpmedel för navigation, instrumentflygning och instrumentlandning släcktes ned permanent 2014-08-09. Flygplatsen graderades ner från och med 2014-0828 ifrån att ha varit en Godkänd instrumentflygplats till Icke godkänd flygplats. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut från den 15 december 2014 erhöll bolaget ett aktieägartillskott om 20 mkr. Årets ekonomiska resultat Bolagets resultat 2014 uppgår till -20,3 mkr varav nedskrivningar av byggnader och markanläggningar tynger resultatet med 16,3 mkr. Exklusive nedskrivningar uppgår resultatet till –4,0 mkr. På grund av att flyglinjen till Stockholm lades ner senvåren 2014 och att personalen sades upp strax innan sommarmånaderna är jämförelser med förra årets resultat samt budget 2014 inte rättvisande. Det är framför allt rörelsens intäkter och rörelsens kostnader som skiljer sig markant från det budgeterade beloppet pga förändringar i flygplatsens verksamhet. Personalkostnaderna har däremot inte sjunkit i samma utsträckning föranlett av de regler som finns för uppsagd personal. Bolagets investeringar 2014 har, av ovanstående skäl, varit blygsamma och uppgår endast till 24,6 tkr. Investeringen avser inköp av diverse små inventarier till flygplatsen. Kommande händelser För närvarande pågår ett anpassningsarbete av flygplatsen till den betydligt enklare statusen som en icke godkänd flygplats. Privatflyg, enklare taxiflyg och bruksflyg såsom exempelvis kraftledningsinspektion eller viltinvertering får använda flygplatsen även i framtiden. Driften av flygplatsen kommer att skötas av kommunens tekniska kontor och administrationsuppgifter kommer att köpas av kommunkontoret. Ingen personal kommer att finnas permanent på flygplatsen utan tillsyn av flygplatsanläggningen kommer att utövas av tekniska kontorets personal vid två tillfällen per vecka. Flygplatsens olika maskiner och inventarier som bedöms som ej nödvändiga för bolagets nuvarande status kommer successivt att avyttras under den kommande tiden. Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell Nyckeltal (mkr) 2014 2013 2012 Omsättning 7,0 6,3 4,3 Resultat efter finansiella poster 1,9 1,2 0,0 Balansomslutning 5,3 4,0 2,6 Eget kapital 3,5 2,7 1,6 Soliditet (%) 79,0 67,0 60,0 Investeringar 0,4 0,1 0,0 6 6 6 Anställda (antal) Verksamhetsområde Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell driver Best Western Sjöfartshotellet, som har 32 rum av vilka 13 är dubbelrum och resterande enkelrum. I enlighet med stadgarna subventionerar hotellet boende för nordiska sjömän. Årets ekonomiska resultat Resultatet efter finansiella poster uppgår till 1,9 mkr. Stiftelsen Forum Nyckeltal (mkr) 2014 2013 2012 Omsättning 14,9 15,4 15,5 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,5 -0,2 22,7 24,0 24,0 Eget kapital 0,7 0,7 0,3 Soliditet (%) 3,0 3,0 1,3 Investeringar 0,7 0,3 0,8 13,0 14 14 Balansomslutning Anställda (antal) Verksamhetsområde Stiftelsen Forum hyr ut lokaler och kontor i kvarteret Storken 1. Stiftelsen forum driver även ett konferenscenter med teatersalong, kontorshotell, vandrarhem och hotell. Årets ekonomiska resultat Stiftelsen Forum redovisar ett positivt resultat om 0,0 mkr år 2014. Året innan var resultatet +0,5 mkr. 87 Oskarshamn – ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet Oskarshamns kommun Box 706, 572 28 Oskarshamn Besöksadress Stadshuset, Varvsgatan 8 Tel 0491-880 00 | Fax 0491-887 90 | [email protected] | www.oskarshamn.se
© Copyright 2025