Kommunledningssektor

Verksamhetsrapport tertial 2 2015
Kommunledningssektor
Innehållsförteckning
1 Verksamhetsöversikt ............................................................................................................3
2 Sammanfattning ...................................................................................................................5
3 Volymer ...............................................................................................................................11
3.1
Chefer i förvaltningen ........................................................................................................... 11
3.2
Kommunala fastigheter ......................................................................................................... 11
4 Måluppföljning ...................................................................................................................12
4.1
4.2
Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) ............................ 12
4.1.1
Effektiva kommungemensamma processer.................................................................. 12
4.1.2
Attraktiv arbetsgivare ................................................................................................. 13
4.1.3
Underhåll på trygg och säker nivå ............................................................................. 14
4.1.4
Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande .................................................................... 15
I Kungälv finns arbete åt alla ................................................................................................ 16
4.2.1
4.3
4.4
Förbättrat näringslivsklimat ....................................................................................... 16
Attraktivt boende ................................................................................................................... 17
4.3.1
Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka ........... 17
4.3.2
Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. ........................................ 18
Minskad segregation ............................................................................................................. 19
4.4.1
Barnfattigdomen ska minska ....................................................................................... 19
4.4.2
Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program ..................................... 20
5 Ekonomi ..............................................................................................................................22
5.1
Utfall för hela sektorn (Tkr) .................................................................................................. 22
5.2
Nettokostnad per verksamhet ................................................................................................ 22
5.3
Kommentar till utfall ............................................................................................................. 22
6 Personal ...............................................................................................................................24
6.1
Anställda ............................................................................................................................... 24
6.2
Antal arbetade timmar ........................................................................................................... 24
6.3
Sjukfrånvaro .......................................................................................................................... 24
6.4
Sjuklönekostnad .................................................................................................................... 24
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
2(25)
1 Verksamhetsöversikt
Kommunledningssektorns mål är att samla ett professionellt sektorsövergripande stöd till
kommunledning och politik när det gäller frågor som upprätthållande av demokrati, verkställande
av beslut, ekonomi, humana resurser/HR, utveckling, utredning och planering.
Sektorn arbetar på uppdrag av helheten varför många processer redovisas både med utgångspunkt i
helheten och i sektorn specifikt, medan vissa andra redovisas var och en för sig.
En del saker inom sektorn har direkt återkoppling till medborgare/brukare medan annat fungerar
mer som stöd inåt i organisationen.
Sektorn består av sex enheter: Enheten för utveckling, planering och uppföljning, Enheten för
kommunkansli och juridik, Enheten för Humana Resurser/HR, Enheten för ekonomi och
upphandling, Kommunikationsenheten och Enheten för samhällsutveckling.
Varje enhet har enhetschef.
Enheten för utveckling, planering och uppföljning/UPU
Målet för enheten är att genom breda kunskaper och professionellt förhållningssätt stödja
utvecklings- planerings och uppföljningsarbete/processer i kommunen som helhet.
Enheten utgörs av personer med uppgift att utveckla övergripande frågor och ta strategiska grepp
bland annat inom områden som beredskapssamordning, strategiska IT-frågor, projektledning,
utredning, socioekonomiska investeringar, folkhälsa, brottsförebyggande arbete, intern säkerhet,
styrning och ledning, kommunplanering, försäkringsfrågor, förvaltningens inre arbete samt
verksamhetsutveckling med stöd av extern finansiering samt utveckling av externa relationer.
Enheten för kommunkansli, juridik och överförmyndare
Målet för enheten är att genom väl grundade kunskaper och professionellt förhållningssätt
tillhandahålla stöd och service till kommunledning och politik i frågor gällande dokument/ärendehantering och juridik såväl som annat som i förlängningen skall komma medborgarna till del
i den demokratiska processen.
Överförmyndarenheten uppdrag består i huvudsak i att verka för att samhällets svagare och mest
utsatta personer inte drabbas av rättsförluster. Detta sker genom att verksamheten kontrollerar de
ställföreträdare som utsetts för att hjälpa dessa personer.
Enheten för ekonomi och upphandling
Ekonomi- och upphandlingsenheten utgör kommunens samlade enhet för ekonomiadministrationoch upphandling. Huvuduppgiften är att stödja förvaltningen och den politiska organisationen, samt
att styra och samordna alla ekonomiadministrativa processer och upphandlingar. Exempel på dessa
processer är budget, årsbokslut, uppföljning, prognoser och inköpsprocessen. Enheten svarar också
för det operativa (och till stor del strategiska) ansvaret för kommunkoncernens finansfunktion med
bank och kreditmarknadsrelationer och för kommunens ekonomisystem. Enheten ansvar för
styrning och samordning av kommunens upphandlingar, ramavtal, gemensam utveckling och
utbildning i upphandlingsfrågor samt informationsteknologiskt stöd inom området.
Enheten för humana resurser/HR
HR-enheten är kommunens samlade enhet för strategiska personalfrågor. Huvuduppdraget är att ge
förvaltningen och den politiska organisationen stöd inom kompetensområdet. Det innebär bland
annat att omvärldsbevaka, följa och analysera utveckling och förändringar i förvaltningens
bemanning, hälsostatus med mera och att initiera insatser för att stödja verksamhetsutveckling och
attraktivitet och trygg bemanning. Exempel på aktuella områden är personalförsörjning, lönepolitik
med löneöversyner, arbetsrätt, arbetsmiljöfrågor med hälso- och rehabiliteringsfrågor och ledar- och
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
3(25)
kompetensutveckling.
Kommunikationsenheten
Kommunikationsenhetens roll är att vara ett stöd för verksamheterna när det gäller extern och intern
information. Ett av enhetens mål är också att ge media en bra service och att kommunen
kännetecknas av att enheten är tillgängliga för media och att de bemöts professionellt. I enhetens
uppdrag ingår att skriva pressmeddelanden, anordna presskonferenser och erbjuda bilder till
redaktioner som efterfrågar det. Enheten paketerar information och tänker där särskilt på att anordna
presskonferenser i en så bildmässigt bra miljö som möjligt.
Enheten håller utbildningar i intern och extern kommunikation för anställda.
Enheten producerar rörlig bild i form av informationsfilmer, inslag, stillbild och text till hemsidan
och intranätet och bidrar med text och bild till årsredovisningen. Bilderna ska vara så lokala som
möjligt för att öka igenkänningsfaktorn. I samband med interna förändringar eller omorganisationer
finns enheten med i ett tidigt skede för att hjälpa till att ta fram information till dem som berörs.
Enheten deltar också i olika projekt för att där hjälpa till med både intern och extern information.
Enheten för samhällsutveckling
Samhällsutveckling har ansvaret att strategiskt stödja, styra, samordna, utveckla, planera, följa upp
innehålls och kvalitetsfrågor inom ramen för kommunledningssektorns samlade uppdrag. Arbetet är
organiserat i linje-, process-, projekt- och uppdragsform. Övergripande kan funktioner och
processer beskrivas enligt följande:
Ansvar för innehållsfrågorna i kommunplaneringen
Ansvar för nätverket av samhällsutvecklingsstrateger och processerna som stödjer
kommunplaneringen
Ansvar för rollen som fastighetsägare (mark och lokaler)
Ansvar för strategi och bostadsplanering/bostadsförsörjningsprogram
Ansvar för Näringsliv- och besöksnäringsrelaterade frågor inkl. evenemang och marknadsföring av
destinationen
Ansvar för samordning av strategisk markförsörjning och genomförande av översiktsplanen
Ansvar för lokalförsörjningsfrågor.
Ansvar för investeringsplanering, genomförandet och förvaltningens produktionsplan
Ansvar för Investeringsgenomförandet – förvaltningens produktionsplan
Ansvar för beställarfunktion gentemot samhällsbyggnadssektorn, servicesektorn och SOLTAK
genom samordning och utveckling av ”serviceråden” SLA (servicenivåöverenskommelser).
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
4(25)
2 Sammanfattning
Kungälv förstärker i höst sitt arbete med flyktingmottagande och kommunledningssektorn har ett
samordningsansvar.
Enheten för utveckling, planering och uppföljning
Under hösten 2014 genomfördes en utredning om frågor som rör samhällsutveckling och tillväxt
organisatoriskt skulle samordnas i en ny enhet vid kommunledningssektorn. Förvaltningsledningen
beslutade att en förändring skulle genomföras vilket innebär att näringslivsfrågor, investerings- och
lokalförsörjningsfrågor flyttas till en ny samhällsutvecklingsenhet. Samtidigt flyttas
folkhälsofrågorna till enheten och arbetet med sociala investeringar förtydligas genom framtagande
av en social översiktsplan. Nya områden som ska fokuseras på från 2015 är portfölj-, program- och
portföljstyrning samt ökat fokus på projektledning.
Kvalitetsarbetet
Inom enheten pågår ett arbete med att se över och utveckla kommunens kvalitetsarbete med
styrkedjan som utgångspunkt. I uppdraget ingår att ta fram ett förslag på hur kommunens
kvalitetsarbete ska organiseras samt lämna förslag på, målsättning, syfte och uppdrag. Under våren
har förslag till ny struktur och definition av kommunens styrdokument arbetats samt arbete med
styrdokument för intern kontroll.
Projekt
Inom enheten leds ett antal projekt, däribland framtagande av servicekatalog i vilken
servicesektorns tjänsteutbud och kvalitetsnivåer beskrivs. Exempel på andra pågående projekt är
digitalisering av möteshandlingar, Portfölj, program och projektstyrning, ny struktur för
styrdokument, E-arkiv, medborgardialog, ett antal styrdokument inom IT, informationssäkerhet
samt det övergripande projektet Förändra Radikalt som utifrån struktur, kultur och ledarskap ska
främja utvecklings- och förbättringsarbetet i kommunen. Inom ramen för ombyggnationen av
stadshuset har enheten lett ett antal delprojekt i syfte att förbereda organisationen för inflyttning.
Enheten samordnar även arbetet med flyktingmottagandet på övergripande nivå.
Säkerhet och krisberedskap
Framtagande av ny risk-och sårbarhetsanalys samt krigsberedskapsplan för Kungälvs kommun
pågår. Riktlinjer för arbetet med systematiskt brandskyddsarbete ska implementeras. Ny
organisation för funktionen TIB (tjänsteman i beredskap) har inrättats. Utbildningsinsatser i
stabsmetodik genomförs. Samtal med Polisen om nytt samverkansavtal har initierats. Förberedelser
inför kommunens deltagande i SAMÖ 2016 har initierats. Fokus är att fortsatt utveckla
förvaltningens arbete med trygghets- och säkerhetsfrågor i ett helhetsperspektiv.
Det internationella arbetet
Diskussioner om organisering och roller i EU-arbetet pågår mellan Göteborg Stad, GR, VGR och
kommunerna för att möta West Swedens avveckling. Detta arbete får konsekvenser för hur
Kungälvs kommun arbetar med frågorna långsiktigt. Diskussioner pågår om hur det interna arbetet
bör utvecklas inte minst utifrån ett tillväxtperspektiv. Enheten stöttar kommunens verksamheter i
ansökningsarbetet med EU-finansierade projekt.
Folkhälsa och social hållbar utveckling
Folkhälsoavtalet med regionen ska omförhandlas. Utifrån detta pågår en genomlysning av
folkhälsorådets roll och struktur.
Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål att minska segregationen har kommunstyrelsen
fastslagit resultatmålen om minskad barnfattigdom och minskat utanförskap. För att uppnå detta har
förvaltningen tagit fram en social översiktsplan. Social översiktsplan presenterar en översikt över
social utsatthet i Kungälvs kommun. Ambitionen därefter är att analysera vilka åtgärder som är
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
5(25)
relevanta framförallt i samarbete med statliga och regionala aktörer.
Riktlinje drogfria ungdomsmiljöer antogs den 25 mars av kommunstyrelsen. Sett utifrån det
operativa drogförebyggande arbetet har det skett en rad konkreta insatser. I maj beviljades Kungälvs
kommun 700 000 kr från socialstyrelsen för att utveckla arbete med rutiner, samverkan och
kompetensförstärkning avseende arbetet mot våld i nära relationer. Kring hälsofrämjande skola
bedrivs ett aktivt modellarbete kring Karebyskolan. I bred dialog med skolans ledning och hälsolag
har ett förslag till hälsoplan arbetats fram.
Föreläsningar har arrangerats kring föräldrastöd, äldres kost samt doping under temat Mitt Mimers.
Arbetsgruppen kring äldre säkerhet arrangerade den 18 maj ett event vid vårt utomhusgym. Inför
höstens pågår planeringsarbete kring utåtriktade insatser kring koncept som Hygienveckan,
Världens bästa idrottsförälder, Mitt Mimers, Psykiatrinsdag och Seniordagen.
Kring Föreningslyftet sker återkommande uppföljning med deltagande föreningar.
Våren har även präglats av strategiskt arbete. Teamet kring social hållbarhet vid UPU har
genomlyst uppdrag och belyst samverkansstrukturer. Förslag till projektdirektiv kring
folkhälsoarbete 3.0 har processats fram. Folkhälsan har även varit delaktig i processen kring social
översiktsplan
Enheten för kommunkansli, juridik och överförmyndare
Kanslienheten har en central roll i att utveckla administrationen i kommunen med t.ex. registrering
av handlingar, tjänsteskrivelser, nämndadministration och arkivbildning. En stor del av
utvecklingsarbetet utgörs av digitaliseringen av handlingar genom dokument- och
ärendehanteringssystemet Public 360. Systemförvaltaren arbetar brett med implementeringen av
systemet i förvaltningen och förbättrar därmed möjligheterna till styrning, uppföljning och
effektivisering. Enheten har även startat upp utbildning i handlingsoffentlighet i syfte att öka
medvetandet runt vad som ska diarieföras och vad som är en allmän handling.
För att möta de utmaningar och behov som finns i samhället behöver vi ta vara på de möjligheter
som digitaliseringen ger. Kungälvs kommuns digitala agenda syftar till att förenkla kontakten
mellan kommun och medborgare, öka tillgängligheten, bidra till en öppnare kommun och en
effektivare administration. Den ökade digitaliseringen och införande av digitala möteshandlingar
påverkar ärendeprocessen och gör att behovet av ett enhetligt arbetssätt ökar. Enheten har
implementerat digitala möteshandlingar i de politiska instanserna i syfte att arbeta effektivare och
ge medborgarna bästa möjliga service. Digitalisering av politiska möteshandlingar kommer
ytterligare minska energi- och pappersförbrukning samt att förbereda förvaltningen for ett framtida
E-arkiv.
Under 2015 arbetar enheten aktivt med att få en bättre hantering av politiska uppdrag genom att
regelbundet följa upp motioner, uppdrag förvaltning och revisionsrapporter.
Ny mall för tjänsteskrivelser med tillhörande riktlinjer har utarbetats och vidareutvecklas under
2015. Bra och genomarbetade beslutsunderlag underlättar arbetet för både politik och förvaltning
samt kvalitetssäkrar beslutsprocessen. Tjänsteskrivelsen kan även ses som ett internkontrollverktyg
för att säkra den politiska styrkedjan och synliggöra förvaltningens kontinuerliga arbete kopplat till
politiska mål och andra åtaganden.
Överförmyndarenhetens uppdrag består i huvudsak i att verka för att samhällets svagare och mest
utsatta personer inte drabbas av rättsförluster. Detta sker dels genom att verksamheten kontrollerar
de ställföreträdare som utsetts för att hjälpa dessa personer. Verksamheten har att pröva och ge
tillstånd olika rättshandlingar som en ställföreträdare vill vidta för sin huvudman.
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
6(25)
Enheten för Humana Resurser/HR
Enhetens uppdrag är att vara ett stöd och en strategisk resurs för kommun- och förvaltningsledning i
övergripande organisations- och personalfrågor. Till uppgiften hör även att ge stöd till alla chefer i
personalprocesser och komplicerade personalärenden.
Under början på år 2014 har HR-specialisterna ägnat en stor del av sin arbetstid åt att utbilda nya
chefer i personalprocesser och att ge chefer stöd i svåra personalfrågor. Ett ökat fokus har varit
arbetsmiljöområdet. Här har en årsplanering med månadsrapportering till kommunstyrelse,
förvaltningsledning och central samverkan, CSG, införts. Stöddokument för arbetsmiljö-, hälso- och
rehabiliteringsarbetet har arbetats om för att underlätta för chefer. De omarbetade dokumenten har
presenterats vid frukostmöten. Alla chefer har varit inbjudna till dessa. De omarbetade
stöddokumenten har tagits väl emot.
Uppmärksammade insatser för marknadsföring av kommunen som arbetsgivare har genomförts med
hjälp av yrkesambassadörer. Behovet av stöd vid chefsrekryteringar och komplicerade
arbetsrättsliga frågor har ökat.
Bildandet av det kommunala bolaget SOLTAK tillsammans med 6 andra kommuner medför en hel
del arbetsrättsliga frågor.
Flera av de kommungemensamma pågående projekten berör personalområdet och förutsätter en
medverkan från HR-enheten. Det rör exempelvis Stadshuset med delprojekt kring arbetsmiljö,
ledning och arbetssätt. Efter avslutad förstudie "översyn av bemanningsprocessen" har ett
genomförandeprojekt påbörjats. Utgångspunkterna och målsättningen är att hantera
bemanningsproblematiken vid ordinarie personals frånvaro på annat sätt. Ytterst syftar det till att få
en effektivare bemanning, möjlighet att öka sysselsättningsgraden för redan anställda, minska
behovet av timanställda samt öka kontinuiteten för brukarna. Detta förutsätter ett nära samarbete
med berörda fackliga organisationer och sannolikt tecknade av lokala avtal. Projektet leds av en
HR-specialist. Projektet planeras pågå under 3 år.
På temat "attraktiv arbetsgivare" infördes möjlighet för anställda att genom kommunen beställa ett
årskort på Västtrafik för resor Göteborg ++ eller regionen runt. Kommunen betalar kortet och den
anställde betalar genom ett månatligt löneavdrag.
Enheten för ekonomi och upphandling
Året präglas som vanligt av mycket arbete med processerna bokslut, budget och uppföljning av
ekonomin. Alla chefer i kommunen har tillgång till en ekonom som stödjer dem i sitt arbete med
ekonomi. Varje nyanställd chef träffar "sin" ekonom för utbildning och genomgång av de
ekonomiska förutsättningarna i förvaltningen, på sektorn och på enheten
Utbildningar har hållits både till nya chefer och medarbetare som skall arbeta med ekonomi, till
exempel introduktionsutbildningar, utbildningar i fakturaportalen och i användandet av Agresso.
Arbetet med verksamhetsövergång för delar av personalen till SOLTAK AB är inne i ett intensivt
skede. Dels förtydligas gränsdragningar och dels har arbetet med att implementera nytt gemensamt
ekonomisystem i SOLTAK startats upp. Det är fyra kommuner som kommer att göra en
verksamhetsövergång till bolaget vid årsskiftet - förutom Kungälv, Tjörn, Lilla Edet och
Stenungsund.
Vårt digitala upphandlingssystem används nu i alla upphandlingar. De finns fortfarande möjlighet
att lämna in anbud på annat sätt men de flesta leverantörer använder vårt system. Systemet ger en
enklare och effektivare arbetsprocess. I vårt web-baserade beställningssystem WINST finns alla
våra avtal och enheten utbildar kontinuerligt nya användare. Systemet är en viktig komponent i vår
strävan att öka avtalstrohet och handla rätt varor av rätt leverantör. Upphandlingsfrågorna är "i
ropet" och det finns ett ökat intresse och engagemang i förvaltningen för dessa frågor vilket vi
upplever som positivt. Enheten har lagt vikt vid att implementera de nya styrdokumenten i
upphandlingarna och ställa ökade krav inom områden som miljö, samt etiska och sociala frågor.
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
7(25)
Fullmäktige beslutade om en ny upphandlingspolicy och nytt upphandlingsreglemente 2014.
Riktlinjer är framtagna och förankringsarbete pågår.
Näringslivsklimatet är en fråga som har fått ett ökat fokus för förvaltningen och därmed också för
enheten. Vi arbetar med att möta leverantörer och har för avsikt att bli mer aktiva och skapa fler
arenor för dialog med näringslivet, till exempel möten med KMN, delta i Match Cup och
Kungälvsmässan samt ha en utökad dialog med leverantörer som ett lärande inför nya
upphandlingar.
Enheten har producerat bokslut för Bagahus AB och för BORF (Bohusläns räddningstjänstförbund).
Arbetet med SOLTAK AB har gått in i en ny fas. Upphandling av nytt ekonomisystem pågår,
liksom arbete med gränsdragning mellan bolaget och kommunen.
Investeringsprocessen har ett särskilt fokus. En investeringsekonom stöttar kommunens
investeringssamordningsgrupp och arbetet med att utveckla investeringsprocessen.
Kommunikationsenheten
Enheten har lanserat en ny hemsida, där en stor del av informationen kommer att förmedlas genom
rörlig bild. Den nya hemsidan kännetecknas av nytänkande, mod och kreativitet samtidigt som den
ska vara användarvänlig. De bilder som används på hemsidan ska vara så lokala som möjligt för att
öka igenkänningsfaktorn. Tillgängligheten har ökat i samband med att texterna skrivits utifrån
klarspråk. Flera teckenspråksfilmer har producerats av enheten.
Enheten producerar kontinuerligt rörlig bild till hemsidan och intranätet. Enheten filmar, intervjuar
och redigerar själva. Ett flertal informationsfilmer har producerats bland annat en profilfilm som
finns på den nya hemsidan. En bildbank med pressbilder för media och förvaltningen har
producerats. När det gäller sociala medier ligger fokus på Facebook och Twitter. För innehållet står
vår Facebookredaktion.
En ny webbredaktörsorganisation har bildats som ska leverera information till den nya hemsidan.
Utbildningsinsatser har gjorts för chefer och medarbetare i medierelationer. Regelverk för
användningen av social medier har tagits fram. Arbete pågår med att ta fram en
kommunikationspolicy. Målet är att den ska vara klar i slutet av oktober.
Kommunikationsenhetens inriktning är att arbeta mer uppsökande mot verksamheterna och vara
rådgivande i informationsinsatser. Digitala nyhetsbrev från kommunchefen bandas och presenteras
på intranätet som ett led i att förbättra den interna informationen.
Årsredovisningen har förbättrat genom en modernare layout och med lokala bilder från
verksamheten. I anslutning till detta arbete görs en digital årskrönika med sammanfattning av årets
händelser.
Enheten för samhällsutveckling
Perioden kännetecknas av fokus på leverans av investeringsbudget, uppbyggnad av processer kring
bostadsförsörjningen och leverans av 2000 bostäder under mandatperioden, vidare arbete med
uppdragshandlingar till Servicesektorn, Samhällsbyggnad och övriga. Processerna kring
kommunplaneringen med organisering och fördjupning av innehållsfrågorna pågår sedan tidigare
och här leder nu enheten arbetet när det gäller innehållsfrågorna. Under budgetarbetet inför 2016
har förvaltningen nu lämnat en avvikelse till politiken om att avstå från ca 75 mkr i investeringar för
att inte dra på oss orimliga driftskostnader 2016 och framåt.
Rekrytering är en stor fråga under 2015 där målsättningen är att bemanna nyckelpositioner under
året. Arbetet pågår.
Enheten fortsätter att stödja Programmet för stadskärnan med flera resurser.
Investeringsviljan i kommunen är stor. Det är glädjande att många fastighetsägare har intresse av
utvecklingsmöjligheterna hos oss. Ett samarbete mellan kommunen, fastighetsägarna i centrum och
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
8(25)
deras intresseorganisation har under perioden resulterat i gemensamma slutsatser avseende
handelsutveckling och behovet av fortsatt arbete. Dialogen med handlare och andra näringsidkare i
stadskärnan pågår i så kallade stråkmöten utmed huvudgatorna i stadskärnan.
Näringslivsarbete skedde under perioden på flera olika arenor. Det interna har hittills handlat om att
starta arbetet med översyn av våra styrdokument samt i samarbete med kommunledningen analysera
KS mål och fundera vad tillväxt är i Kungälv. Under perioden har enheten bistått personal och
näringslivsutskottet (PNU) i framtagande av en strategi för tillväxt och sysselsättning. Det väntas
beslut under hösten 2015.
Det går mycket resurser för att leverera 2000 bostäder under mandatperioden. Trycket på
sammanhållande projektledare ökar. Likaså är behovet av markförhandlare fortsatt stort i anledning
av att VA-kustzon-projektet fortgår. Resursförstärkning sker via både rekryteringar och konsulter.
En huvudfråga för hela förvaltningen är prioritering för att besluta om vilka projekt som bäst
levererar i förhållande till uppdraget.
Beslutsunderlagen för investeringar i tre skolor levererades under perioden. Thorildskolan, Hålta
och Sparrås ska börja byggas under åter. Investeringsbeslut är nu tagna.
Stadshuset väcker stor intresse vilket resulterar i många studiebesök och hjälp i arbetet med att vara
en attraktiv arbetsgivare. Solcellsanläggningen på Stadshuset har tagits i drift. Den beräknas
leverera en energimängd motsvarande en besparing på en miljon kronor per år för stadshuset.
Budgeten för planerat underhåll förväntas arbetas upp som helhet.
Arbetet med att åtgärda ”hyresfria” lokaler åt föreningar ligger fortsatt oprioriterat då övriga
uppdrag ligger tydligare i linje med verksamhetsplanen för 2015.
Reavinst
Kommunen beräknas sälja tre fastigheter under året till ett samlat värde på omkring 10 mkr.
Exploateringsprognos
Ullstorp, Ytterby centrum, NN slutredovisas under året med ett förväntat resultat om +1,5 mkr
Ekonomiskt utfall
Sektorns kostnader för helåret förväntas bli 199,6 mkr. Sammanlagt avviker kostnaderna mot plan
med -24,1 mkr, varav -10 mkr avser driftskostnadskonsekvenser och 6,2 mkr avser ej budgeterade
kostnader uppstartskostnader för nya bolaget som nu håller på att implementera nytt ekonomisystem
och nytt HR-system
Jämfört med plan har kostnaderna för IT ökat med 10 mkr. Den kostnadsökningen redovisas som en
driftskostnadskonsekvens. På sektorn redovisas också personalkostnader av engångskaraktär 1 mkr. Stadskärneprojektet har tagit fart och kostnaderna beräknas bli -3 mkr mer än planerat.
Dessutom har sektorn kostnader för sociala investeringar på ca -0,7 mkr.
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
9(25)
Måluppfyllelse
Sektorns arbete för att uppnå målen pågår. Målen under attraktivt boende bedöms inte komma
uppfyllas under året. Detta beror på att antalet bostäder inte producerats i den utsträckning som är
målet.
Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål
Sektormål
Effektiva kommungemensamma processer
Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov
(Strategiska förutsättningar)
Attraktiv arbetsgivare
Underhåll på trygg och säker nivå
Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande
I Kungälv finns arbete åt alla
Förbättrat näringslivsklimat
Attraktivt boende
Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar
och äldre skall öka
Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka.
Barnfattigdomen ska minska
Minskad segregation
Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program
Minskad miljö och klimatpåverkan
Gör rätt från början – investera i barn och
unga
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
10(25)
3 Volymer
Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på helår.
Volymtalet får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, Gult om avvikelse är 2 till 5 procent.
Rött vid mer än 5 procent avvikelse.
Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är
dåligt.
Trendpilen visar förändring av utfall jämfört med föregående år.
3.1 Chefer i förvaltningen
Volymtal
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
10 880
10 700
17 200
16 700
223 939
223 625
224 000
223 625
31 514
31 099
31 000
30 079
Utfall
Antal chefer i förvaltningen
164
Antal nyanställda chefer i förvaltningen, sedan ett år
36
3.2 Kommunala fastigheter
Volymtal
Elförbrukning (MWh)
Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m2
Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m2
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
11(25)
4 Måluppföljning
4.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska
förutsättningar)
4.1.1 Effektiva kommungemensamma processer
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Kommunledningssektorn skall arbeta för att utveckla och rationalisera övergripande gemensamma
processer för bättre hushållning. Det innebär att kommunledningssektorn tillsammans arbetar för att
optimera, synkroniserar och tydliggöra processerna.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
De flesta aktiviteterna pågår, någon med avvikelse. Arbetet med processerna inom ekonomi- och
upphandling är försenade. Som ett första steg har en servicekatalog arbetats fram som kommer att
vara grunden i det fortsatta arbetet. Aktiviteten förväntas genomföras men kommer att förskjutas
över årsskiftet.
Arbetet med att ta fram en kommungemensam definition av vad en process är, har inte startat upp.
Kommunplaneringens processer vidareutvecklas. Fler deltar i nätverket. Investeringsgruppen är
omorganiserad och kommer enligt årshjulet att lämna förslag till investeringsplan i tid till
Förvaltningsledningen. Bostadsförsörjningen analyseras under T1 och T2 i syfte att leverera
målsättningen om 2000 bostäder under mandatperioden. Arbetet med tillämpning av förvaltningens
beslutade projektmodell pågår och beslut väntas till sommaren. Styrgruppen för kommunplanering
är igång med sitt arbete. Årshjulet stödjer sektorn i processerna.
Den ökade digitaliseringen och införandet av digitala möteshandlingar påverkar ärendeprocessen
och gör att behovet av ett enhetligt arbetssätt ökar. Kanslienheten har implementerat digitala
möteshandlingar i de politiska instanserna i syfte att arbeta effektivare och ge medborgarna bästa
möjliga service. Digitalisering av politiska möteshandlingar kommer ytterligare minska energi- och
pappersförbrukning samt att förbereda förvaltningen for ett framtida E-arkiv.
Analys
Eftersom aktiviteterna inte pågår enligt plan fullt ut bedöms målet som gult.
Kommunledningssektorns aktiviteter tar sikte på uppdraget att samordna, styra och synkronisera
kommungemensamma processer. Aktiviteterna förväntas fortsätta utvecklingen som påbörjades
förra året. Processerna i en förvaltning ska bli effektivare och skapa förutsättningar för enhetschefer
och medarbetare i sektorerna att fokusera på sina uppdrag. Roller och ansvar i organisationen skall
bli tydliga
Hur går vi vidare
Sektorn arbetar på enligt plan, med någon tidsförskjutning.
Kommunledningssektorn har konstaterat att det behövs utveckla arbetssätt inom program- portföljoch projektstyrning innan vi definierar vad en process är i Kungälvs kommun.
Kommunledningssektorn kommer att arbeta med frågan under 2016
En stor del av utvecklingsarbetet utgörs av digitaliseringen vilket gör att behovet av ett enhetligt
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
12(25)
arbetssätt ökar. Kommunledningssektorn arbetar brett med digitaliserad dokumenthantering i
förvaltningen och förbättrar därmed möjligheterna till styrning, uppföljning och effektivisering.
För att möta de utmaningar och behov som finns i samhället behöver vi ta vara på de möjligheter
som digitaliseringen ger. Kungälvs kommuns digitala agenda syftar till att förenkla kontakten
mellan kommun och medborgare, öka tillgängligheten, bidra till en öppnare kommun och en
effektivare administration.
Aktivitet
Definition process
Ej
påbörjad
Översyn av styrdokumenten
Pågående
Stärka KLS som en sektor
Pågående
Implementering av Move
Pågående
Kommunplanering för en förvaltning
Pågående
Kartläggning av sektorns processer.
Pågående
med avvikelse
Bilda analysgrupp med uppgift att hitta sätt att systematiskt följa processer genom hela
förvaltningen för medveten styrning och ökad samordning.
Pågående
4.1.2 Attraktiv arbetsgivare
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs
och vill stanna.
Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Kvinnornas medelsysselsättningsgrad har närmat sig männens. Yrkesambassadörsverksamheten
arbetar fortsatt framgångsrikt med flera nya yrkeskategorier och flera nya uppdrag.
Kungälvs kommun är 2016 nominerad som en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare av
attitydföretaget Universum.
Analys
Att vara en attraktiv arbetsgivare är ett ständigt pågående arbete och för närvarande fokuseras
arbetet på ledarskap.
Att kvinnornas medelsysselsättningsgrad närmar sig männens får ses som ett resultat att de kvinnor
som anställs i förvaltningen själva fått önska sysselsättningsgrad enligt beslutet om "önskad
sysselsättningsgrad"
Så här går vi vidare
För att få en röd tråd och en gemensam strategi i arbetet med attraktiv arbetsgivare har det utarbetas
ett Personalpolitiskt program som utgör en bred grund att arbeta utifrån.
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
13(25)
Genom ett fortsatt strukturerat arbete med yrkesambassadörsgruppen, bland annat via GRs
övergripande nätverk utvecklas arbetet vidare.
Indikator
Utfall
Målvärde
Antal sökande per ledig tjänst
15
29
Sjuktal
6,57%
5,6%
Sysselsättningsgraden för kvinnor
92,3
96,6
Andel timanställda
12,9%
11,4%
Yrkesambassadörer
2
2
Rankning Universums undersökning
16
14
Personalomsättning
Hälsoinspiratörer
10
Chefsutveckling
Öka NMI och/eller HME från X-Y
Aktivitet
Utveckla arbetet med yrkesambassadörer
Pågående
Delta i Universums studentundersökning
Pågående
Alternativa utvecklings- och karriärvägar
Avslutad
med avvikelse
Introduktionsplan för medarbetare och chefer
Pågående
med avvikelse
Ledaruppdrag
Utveckla arbetet med hälsoinspiratörer
Pågående
Pågående
med avvikelse
Chefsföreläsningar
Pågående
Medarbetarenkät
Pågående
4.1.3 Underhåll på trygg och säker nivå
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Det planerade underhållet har genomförs enligt plan. Inklusive kvarvarande åtgärder från 2014.
Analys
Som planeringsläget ser ut nu kommer resterande underhållsåtgärder att utföras under hösten.
Så här går vi vidare
Förvaltningen jobbar vidare med att kvalitetssäkra underhållsplanen utifrån perspektiven att
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
14(25)
underhållsåtgärderna planeras för genomförande i rätt tid och tillräcklig omfattning.
Införandet av komponentavskrivning kommer att medföra att de flesta underhållsåtgärderna
kommer att belasta investeringsbudgeten vilket i sig innebär att driftkostnaden för underhållet under
kommande år kommer att minska.
Aktivitet
Statusredovisning av underhållsplan inför tertialrapport 2.
Pågående
4.1.4 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för
service, drift och underhåll.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Mätning av yt-indikatorer för sektorerna sker en gång om året, genom en lokalrevision per sektor i
samband med årsbokslutet. De flesta indikatorerna redovisas i tertial.
Analys
Förvaltningen fortsätter att ha fokus på sektorernas lokalbehov och dess lokalförändringar.
Samhällsbyggnadsutskottet har en fast punkt på sin dagordning med senaste informationen inom
lokalresursplaneringen där förvaltningen redovisar aktuella frågor och de behov som finns, för att
kunna lösa sektorernas både dokumenterade och akuta lokalbehov. En viktig fråga att hantera är
verkställigheten av investeringsplanen och de resurser som krävs för att förvaltningen gemensamt
ska planera, projektera och följa upp varje investeringsprojekt. Det arbetas nu för att skapa en
utvecklad struktur för detta, genom en ny enhet inom Kommunledningssektorn med personal från
tidigare Samhällsbyggnad samt Kommunledningssektorn. Fokus kommer att ligga på att
Förvaltningen ska genomföra investeringsbudgetens projekt samt underlätta för framtida projekt.
Så här går vi vidare
Förvaltningen har fortsatt särskilt fokus på lokaler för sektorerna Vård- och Äldreomsorg, Arbetsliv
och Stöd samt förskolans verksamhet. Fortsatt fokus på att få planeringsunderlag från
Samhällsbyggnad samt att fortsätta utveckla prognosarbetet kopplat till sektorernas behov av
lokaler. För att kunna lösa förvaltningens både dokumenterade och akuta lokalbehov är frågan om
investeringsplanens verkställighet samt de resurser som krävs central. Vårt forum inom gruppen
kommunplanering kommer att fortsätta utvecklas under 2015.
Indikator
Utfall
Målvärde
Lokalyta per elev i grundskolan
Lokalyta per barn i förskola
Lokalyta per boende inom vård- och omsorg
65
Lokalyta per boende inom arbetsliv- och stöd
Lokalytor/ invånare
Lokalytor - antal kvm i egna lokaler
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
15(25)
Indikator
Utfall
Målvärde
Lokalkostnader i relation till budget
60 %
66 %
31 514
30 000
Lokalkostnad/ kvm
Lokalytor - antal kvm i inhyrda lokaler
Aktivitet
Stäm av de föreslagna lokalkostnadsindikatorerna mot branschnyckeltal
Pågående
Välj ut fem jämförelsekommuner som är intresserade av att regelbundet följa upp samma indikatorer
som vi.
Pågående
Kartlägg nyttjandet av kommunens lokaler
Pågående
Bilda analysgrupp för effektivt lokalutnyttjande
Pågående
4.2 I Kungälv finns arbete åt alla
4.2.1 Förbättrat näringslivsklimat
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Ett bra näringslivsklimat skapas av en mängd olika faktorer. Svenskt Näringsliv definierar
företagsklimat som "Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i
företagarens närmiljö". Kommunen råder inte ensam över dem, men kan inom sina ansvarsområden
medverka till att näringslivet ges bra förutsättningar.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
I Svenskt Näringslivs ranking ligger Kungälv nu på plats 150, en förbättring med 60 platser på två
år. Detta gör att kommunen uppnår betyget Godkänd enligt Svenskt Näringsliv.
Analys
Vi är på rätt väg och näringslivsklimatet i kommunen förbättras. Vi har förbättrat oss inom samtliga
områden i Svenskt näringslivs undersökning.
Så här går vi vidare
Vi behöver fortsätta arbeta med kommunens service och leverans till de lokala företagen.
Undersökningen Insikt visar att företagen i kommunen fortfarande inte är nöjda med den
kundservice kommunen erbjuder. Även Svenskt näringslivs undersökning pekar på detta.
Indikator
Utfall
Målvärde
Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking
150
136
Antal nyetablerade företag
175
150
Insikt, förbättra Kungälvs kommuns ranking
58
66
Aktivitet
Skapa arenor och samverkansprojekt
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
Pågående
16(25)
Aktivitet
Samverka med de lokala näringslivsföreningarna
Pågående
Utveckla Kungälv/Marstrand som destination för besöksnäring, etableringar och inflyttande
Pågående
Stimulera ung företagsamhet och sysselsättning med hjälp av arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Pågående
Förbättra den lokala kunskapen om, och det lokala engagemanget för, extern finansiering från
regionala- och statliga myndigheter samt EU.
Pågående
Skapa goda förutsättningar för redan etablerade företag
Pågående
med avvikelse
4.3 Attraktivt boende
4.3.1 Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre
skall öka
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov
Kommer ej att uppfyllas/Är ej uppfyllt
Kommentar av utfall
Indikatorn visar att kommunen inte uppfyller målsättningen. Ett för lågt antal bostäder har
producerats om det skulle vara en jämn produktion över mandatperioden. Verkligheten ser inte ut
på det sättet. Det finns över 1000 bostäder möjliga att bygga i befintliga detaljplaner.
Under sommaren ökade antalet ensamkommande flyktingbarn som kommit till kommunen.
Migrationsverket placerar nu barn i landets samtliga kommuner utifrån regelverket.
Innan årsskiftet ska förstudier för upp emot 200 äldrebostäder presenteras.
Analys
Vi förväntar oss ett successivt ökat antal bostäder i laga kraft-vunna detaljplaner under
mandatperioden. Antalet sökta och beviljade bygglov kommer att öka i takt med att genomförandet
av detaljplanerna är möjligt. Utmaningen är att genomföra allt som planeras. Här råder inte
kommunen fullt ut över situationen. Samhällsengagemanget för flyktingfrågan har förändrats i takt
med medias rapportering och den verkliga situationen. Det gör att kommunen nu kan komplettera
strategierna för hur vi kan ta emot med ett utökat intresse av att vara olika former av värdfamiljer åt
några flyktinggrupper. De snabba förändringarna i behoven gör att långsiktiga handlingsplaner
behöver kompletteras med flexibilitet och en kommunal rådighet som är ökad i förhållande till hur
det varit tidigare.
Direkt efter tertialen beslutade Kommunstyrelsen att kommunen i högre utsträckning än tidigare ska
hjälpa till med det initiala mottagandet av flyktingar.
Så här går vi vidare
I juni 2015 hade förvaltningen en första dialog för att nå 2000 bostäder under mandatperioden. En
mer realistisk tidplan är att arbeta vidare i årsplan för 2016 med mer detaljerade
objektsbeskrivningar för att kunna ha en gemensam verksamhetsplan i förvaltningen 2016. När de
mest akuta behoven är tillgodosedda behöver ytterligare kraft läggas på en mer långsiktig plan där
flexibilitet och rådighet är viktiga parametrar.
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
17(25)
Indikator
Utfall
Målvärde
Antalet lägenheter i trygghetsboende
4.3.2 Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka.
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Genom en förändrad detaljplan- och bygglovsprocess ska antalet färdigställda bostäder öka.
Under mandatperioden skall 2 000 nya bostäder färdigställas, med målet att hälften är hyresrätter.
Utgångspunkt för befolkningsökningen är den av KF fastställda översiktsplanen
Prioriterade serviceorter: Marstrand, Kungälv/Ytterby, Diseröd
Utgångspunkt är antalet bostäder 2014-12-31
Skapa en effektivare, öppnare och tydligare samrådsprocess vid handläggningen av bygglov- och
detaljplaner samt kortare ledtider.
Kommunen skall ej ha regler som överskrider Boverkets regler
Det skall vara en variation av upplåtelseformer
Byggande av bostäder kan ske både som nyproduktion och i så kallade omvandlingsområden
Kommer ej att uppfyllas/Är ej uppfyllt
Kommentar av utfall
Antalet bostäder i lagakraftvunna detaljplaner visar på ett för lågt resultat ifall det skulle vara en
jämn produktion över mandatperioden. Verkligheten ser inte ut på det sättet. Det finns över 1000
bostäder möjliga att bygga i befintliga detaljplaner.
Bland beviljade bygglov kan nämnas Hareslätt där bygglov för 50 lägenheter har beviljats hittills i
år samt Kvarnkullen med 51 lägenheter.
Bland färdigställda bostäder är de större tillskotten under året Orren i Komarken med 48 lägenheter
och Högen i Ytterby med 20 lägenheter.
Analys
Det är en stor utmaning att lämna ett sätt att arbeta och gå in i ett nytt. Genom omvärldsbevakning
kan vi konstatera att kommuner med liknande ambitioner som vår har valt organisationssätt som
ligger nära det vi nu jobbar inom förvaltningen. För att nå full effektivitet är det viktigt att arbeta
vidare utifrån principen en förvaltning. Arbetssätt och prioriteringar tillsammans med kulturfrågor
är viktigt. Förändringsprocesser tar tid. Årsplan och verksamhetsplan för 2016 ska ge vägledning i
hur vi ska jobba framöver.
Så här går vi vidare
Under slutet av 2015 och början av 2016 beräknas 8 stycken detaljplaner vinna laga kraft vilka
tillsammans medger 900 nya bostäder. Detaljplanerna finns i Stadskärnan, Ytterby, Marstrand och
Diseröd. Det enskilt största bidraget till antalet möjliga bostäder ger detaljplanen för Kongahälla
östra med 290 bostäder.
De två första bygglovsansökningarna för Kongahällaprojektet har kommit in.
Ett betydande tillskott till antalet färdigställda bostäder är 100 lägenheter i Ytterby centrum som
invigs nu i september.
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
18(25)
Indikator
Utfall
Målvärde
Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner
6
333
Antalet bostäder i beviljade bygglov
184
333
Antalet bostäder som fått slutbesked
114
333
Aktivitet
Dialog mellan förvaltning och politik med syfte att politiken adderar en genomförandeplan till
rambudgeten.
Pågående
Pröva en aktivitet för att sänka kostnaderna vid nyproduktion av hyresrätter
Pågående
Utbildning inom ämnet kommunplanering, politik och förvaltning tillsammans
Pågående
4.4 Minskad segregation
4.4.1 Barnfattigdomen ska minska
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de
förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och
barnfattigdom är som störst.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Social översiktsplan antogs vid kommunstyrelsen den 24 juni.
De tre objekten multikompetenta team, riktad drogprevention, teknik stöd har initierats.
Projektledare och styrgrupper är tillsatta till de tre objekten.
I samband med projektdirektiv folkhälsoarbete 3.0 har struktur kring social investeringar även
beretts. Korrigeringar och kompletteringar har gjorts kring den övergripande styrgruppens uppdrag
och sammansättning.
Analys
Att arbeta med sociala investeringsprojekt är komplext och det har tagit mer tid än förväntat att
definiera hur styrningen och uppföljningen av investeringsprojekten ska gå till. Samtidigt har
bedömning gjorts att för att skapa bra sociala investeringar krävs en koppling till en analys av hur
Kungälvs kommuns sociala strukturer ser ut givet de sociala riskfaktorer som till stor del definierar
barnfattigdom och utanförskap. I den av kommunstyrelsen antagna årsplanen för 2015 finns därmed
en aktivitet att arbeta fram en social översiktsplan där tanken är att denna ska utgöra ett bra
underlag för kommande sociala investeringar och då primärt i samarbete med externa aktörer. Steg
1 i processen slutfördes i samband med antagande av den sociala översiktsplanen den 24 juni vid
kommunstyrelsen.
Steg 2 i processen kring social översiktsplan innefattar; omvärldsanalys utifrån beforskade insatser i
Malmö och Göteborgsstad, kartläggning av befintliga insatser, kartläggning av befintlig
samverkansstrukturer, formulera förslag kring fortsatta insatser.
Steg 3 i processen kring social översiktsplan innefattar att genomföra insatser och initiera en
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
19(25)
samverksstruktur med övergripande syfte att minska barnfattigdom.
Så här går vi vidare
Förslag kring fortsatta insatser och steg 2 har processats. Ambitionen är att tillsammans med interna
och externa aktörer arbeta fram riktade sociala investeringsprojekt utifrån analysens slutsatser.
Den 3 september arrangerades ett dialogmöte med folkhälsorådet, strategisk samverkansgrupp och
inbjudna aktörer.
Socialöversiktsplan har integrerats i förslag till Välfärdsbokslut 2014.
Arbetet med att minska barnfattigdomen är långsiktigt och uppföljningen sker därmed över tid.
Aktivitet
Ta fram en socioekonomisk översiktsplan (Styrgrupp Socioekonomi)
Pågående
Utreda, bereda och genomföra olika socioekonomiska projekt utifrån översiktsplanen (Styrgrupp
Socioekonomi)
Pågående
4.4.2 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program
Målet kommer från
Sektor
Tolkning
Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Fem aktiviteter är pågående enligt plan medan aktiviteten utreda avtal om teckenspråkstolk är
slutförd. Föreläsningen "När mallen inte stämmer" som handlar om ADHD (Attention deficit
hyperactivity disorder) och Asperger drog så mycket folk att alla inte fick plats i föreläsningssalen
och en extraföreläsning fick därför anordnas.
Lansering av kommunens nya hemsida har genomförts och är utformad utifrån e-delegationens
webbriktlinjer och webbplatsen har talsyntes i form av FunkaNu:s Talandewebb. Alla texter
kommer att produceras utifrån klarspråk och viss information kommer att kompletteras på lättläst
svenska och teckenspråk. Inför lansering har 46 teckenspråksfilmer spelats in.
Analys
Aktiviteterna bidrar på olika sätt till att öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar eller att
underlätta för personer med funktionsnedsättning att delta i samhället. Vi behöver arbeta med
förbättringar inom alla områden och på olika nivåer för att utveckla bemötande, tillgänglighet och
delaktighet för alla.
Så här går vi vidare
Temadagen Psykisk hälsa är under planering och bland annat kommer Eric Donell att föreläsa kring
hur det är att leva med en funktionsnedsättning som Tourette, ADHD och OCD (tvångssyndrom).
Aktivitet
Översyn av information om allmänna möten och dokument utifrån ett funktionshinderperspektiv
Pågående
Informera nyanställd personal om värdegrund
Pågående
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
20(25)
Aktivitet
Utreda avtal om teckenspråkstolkar
Avslutad
Tillgänglighetsanpassad hemsida
Pågående
Vid upphandling ska det som upphandlas så långt som möjligt vara tillgängligt och användbart för
personer med funktionshinder.
Pågående
Föreläsningar om olika typer av funktionsnedsättningar under folkhälsodagarna för personal och
allmänhet
Pågående
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
21(25)
5 Ekonomi
5.1 Utfall för hela sektorn (Tkr)
Utfall
Plan
Avvikelse
Prognos
helår
Plan helår
Prognosavv
ikelse
Intäkter (Tkr)
189 122
192 716
-3 594
288 875
289 075
-200
Personalkostnader (Tkr)
-46 134
-49 442
3 308
-75 363
-74 163
-1 200
Övriga kostnader (Tkr)
-259 618
-262 672
3 054
-412 712
-394 012
-18 700
Nettokostnad (Tkr)
-116 627
-119 398
2 771
-199 200
-179 100
-20 100
Volymtal
5.2 Nettokostnad per verksamhet
Utfall
Plan
Avvikelse
Prognos
helår
Plan helår
Prognosavv
ikelse
Kommunchef (Tkr)
-40 549
-45 411
4 862
-84 315
-68 115
-16 200
Utveckling, Planering
och Uppföljning (Tkr)
-12 226
-10 657
-1 569
-16 687
-15 987
-700
Kansli (Tkr)
-8 911
-8 783
-128
-13 675
-13 175
-500
HR (Tkr)
-6 923
-7 493
570
-11 241
-11 241
0
-11 264
-10 694
-570
-16 042
-16 042
0
Enheten för
kommunikation och
information
-3 319
-3 533
214
-5 300
-5 300
0
Samhällsutveckling
-33 435
-32 827
-608
-51 941
-49 241
-2 700
-116 627
-119 398
2 771
-199 200
-179 100
-20 100
Volymtal
Ekonomi o Upphandling
(Tkr)
Summa nettokostnad,
sektor (Tkr)
5.3 Kommentar till utfall
Förutom enheterna på kommunledningssektorn redovisas också övergripande kommungemensamma kostnader för hela förvaltningen här. Exempel är Bohus räddningstjänstförbund,
SOLTAK och Bagahus med mera. Här budgeteras också förvaltningens gemensamma
driftskostnadskonsekvenser och tilläggsanslaget för sociala investeringar vilket är en av
förklaringarna till att sektorns överskott på perioden.
Sektorns kostnader för helåret förväntas bli 199,2 mkr. Sammanlagt avviker kostnaderna mot plan
med -20,1 mkr, varav -7,5 mkr avser driftskostnadskonsekvenser och 6,2 mkr avser ej budgeterade
kostnader uppstartskostnader till SOLTAK AB som nu håller på att implementera nytt
ekonomisystem och nytt HR-system
Jämfört med plan har kostnaderna för IT ökat med 7,5 mkr. Den kostnadsökningen redovisas som
en driftskostnadskonsekvens. Överförmyndarverksamhetens kostnader har ökat med -1 mkr jämfört
med budget. Behovet av fler överförmyndare har ökat, vilket hänger ihop med det ökade antalet
ensamkommande flyktingbarn. Arvodeskostnaderna har också ökat jämfört med budget. Arvodet
till överförmyndarna har fördubblats. Arvodesnivån var den lägsta i regionen och det var svårt att
rekrytera överförmyndare.
På sektorn redovisas också personalkostnader av engångskaraktär -1 mkr. Stadskärneprojektet har
tagit fart och kostnaderna beräknas bli -3 mkr mer än planerat. Dessutom har sektorn kostnader för
sociala investeringar på ca -0,7 mkr.
Samhällsutveckling är en ny enhet som består av Näringslivsenheten, Mark och Exploatering och
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
22(25)
Kommunens fastigheter. En översyn görs avseende kommunens subventionerade och hyresfria
fastigheter. Förvaltningens målsättning är att dessa lokaler skall säljas eller hyras ut. Det
prognostiserade underskottet 2015 för dessa fastigheter är -3,5 miljoner kronor. På grund av en
varm vinter prognosticeras kommunens energikostnader bli lägre än budgeterat +1,5 mkr.
Förvaltningen har gjort flera strategiska markinköp, bland annat för att stödja utvecklingsplanerna
på Fästningsholmen och för att möta behoven inom sektor Arbetsliv och stöd.
Driftskostnadskonsekvenserna för detta beräknas ge ett underskott på -1 mkr 2015. Renoveringen
av Mimers hus ger minskade hyresintäkter under renoveringsperioden. Under uppbyggnadsperioden
av kundcenter har bemanningen utökats. Den framtida bemanningen och organiseringen inom
internservice/kundcenter/verksamhetsservice skall ses över.
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
23(25)
6 Personal
6.1 Anställda
Plan helår
Prognosavvikel
se
20
87
-87
20
86
-86
Volymtal
Utfall
Plan
Avvikelse
Antal
anställda
103
83
Antal
årsarbetare
101
81,1
Prognos
helår
I sektorn är idag 20 personer fler än beräknat anställda, anledningen är att en ny enhet
Samhällsutvecklingsenheten ingår från årsskiftet i sektorn.
6.2 Antal arbetade timmar
Volymtal
Prognos
helår
Utfall
Plan
Avvikelse
Plan helår
Månadsavlön
ade
104 199
77 437
26 762
123 809
Timavlönade
2 477
1 930
547
2 385
Prognosavvikel
se
2,38 % av den arbetade tiden har utförts av timanställda medarbetare, vilket är något mer än de
1,9 % som är prognostiserat för helår.
6.3 Sjukfrånvaro
Plan helår
Prognosavvikel
se
-0,75
8,46
-8,46
8,52
-0,76
10,57
-10,57
2,49
2,83
-0,34
2,96
-2,96
Ålder <= 29 år
8,29
6,67
1,62
6,83
-6,83
Ålder 30-49 år
4,38
2,79
1,59
2,95
-2,95
Ålder >= 50 år
7,82
9,87
-2,05
12,66
-12,66
72,85
62,31
10,54
64,99
-64,99
Volymtal
Utfall
Plan
Avvikelse
Sjukfrånvaro
(%) av
ordinarie
arbetstid
6,22
6,97
SjukfrånvaroKvinnor
7,76
Sjukfrånvaro
- Män
Varav
sjukfrånvaro
>60 dagar
eller mer
Prognos
helår
Sjukfrånvaron i sektorn har precis som i förvaltningen i övrigt ökat mellan tertial 1 och tertial 2.
Det är kvinnorna i sektorn som står för ökningen medans männens frånvaro har minskat. Den långa
frånvaro 60 dagar eller mer har minskat.
6.4 Sjuklönekostnad
Volymtal
Sjuklönekostn
ad Kronor
Utfall
Plan
Avvikelse
387 748
314 000
73 748
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
Prognos
helår
Plan helår
Prognosavvikel
se
24(25)
Volymtal
Utfall
Plan
Avvikelse
Beräknat PO
(personalomk
ostnader)
kronor
153 005
123 904
29 101
Summa
540 753
437 904
102 849
Prognos
helår
Plan helår
Prognosavvikel
se
Sjuklönekostnaden har ökat och ligger ca 100 tkr över plan som följd av att den korta frånvaron har
ökat och därmed kostande för de första 14 dagarnas sjukfrånvaro.
Kommunledningssektor, Verksamhetsrapport tertial 2 2015
25(25)