Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse
för vårdgivare
År 2014
Datum och ansvarig för innehållet
2015-02-07
Medicinskt ansvarig sjuksköterska Titti Gohed
Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Övergripande mål och strategier
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Struktur för uppföljning/utvärdering
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
Samverkan med andra vårdgivare
Uppföljning genom egenkontroll
Riskanalys
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
Hantering av klagomål och synpunkter
Sammanställning och analys
Samverkan med patienter och närstående
Resultat
Övergripande mål och strategier för kommande år
2
3
4
4
4
4
6
7
7
8
8
8
8
9-18
18
Sammanfattning
Under året har patientsäkerhet belysts i upprättande och revidering av
rutiner och riktlinjer. Ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
är under pågående arbete i samverkan med Sveriges kommuner och
landsting/SKL i Kvalitetssäkrad välfärd.
Patientsäkerhetsberättelsen ger en möjlighet att belysa patientsäkerhet
som en central del inom verksamhetsområdena både på en lokal och på
central nivå. Det är viktigt att detta arbete utvecklas till en naturlig del
av alla verksamheters vardag.
Fortsättning har skett med utveckling av två nationella kvalitetsregister
under 2014 och möjliggör förbättringar av egenkontroll i patientsäkerhetsarbetet som t.ex. riskanalyser, vårdtagarens och anhörigas delaktighet, strategier för förebyggande åtgärder, kompetensutveckling, behandling och åtgärder samt utveckling av teamarbete.
Synpunkter/klagomål, fel och brister samt avvikelsehantering är en viktig del i vårt arbete för att förbättra vår kvalitet och därmed höja patientsäkerheten.
3
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
För år 2014 har Vård- och omsorgsförvaltningen inte haft några definierade övergripande mål och strategier för ett enhetligt patientsäkerhetsarbete. Däremot har det pågått interna patientsäkerhetsarbeten inom olika områden i verksamheten som t.ex. avvikelsehanteringen, kvalitetsregister. Utveckling av ett enhetligt strukturerat patientsäkerhetsarbete för
år 2015 och framåt sker i årliga satsningar utifrån uppdragen för hälsooch sjukvården samt respektive verksamhet.
Internkontroll har skett 2014 där hygien har varit en parameter.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Ett strukturerat ledningssystem för hälso- och sjukvården har varit och
är under uppbyggnad. Arbete pågår att ta fram ett ledningssystem för
hela verksamheten och implementeras efterhand.
Vård- och omsorgsförvaltningen har en ledningsgrupp där bl.a. förvaltningschef, verksamhetschefer samt medicinskt ansvarig sjuksköterska
ingår. Här beslutas rutiner/riktlinjer och därmed tas även patientsäkerhetsfrågor upp och aktualiseras därmed löpande.
Egenkontroller sker bl.a. via avvikelserapportering, journalgranskning,
hygienmätning samt via registreringar i kvalitetsregister.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
Vårdpersonalen ansvarar för att identifiera, dokumentera och rapportera
negativa händelser och tillbud. Det finns riktlinjer utformade av verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska för hur avvikelseprocessen ska genomföras och vilket ansvar de olika professionerna har.
Under 2014 har alla verksamheter arbetat och utvecklat avvikelser, synpunkter och klagomål enligt uppdraget för verksamheten.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för journalgranskning samt
kontroll av följsamheten till basala hygien- och klädregler.
Användningen av befintliga kvalitetsregister, Senior Alert och Palliativregistret medverkar också till att patientsäkerhetsrisker identifieras.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka
åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
Kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativ registret är infört i all verksamhet. Kvalitetsregister har medverkat till ett ökat samarbete i verk4
samheternas teamarbete men samverkan med ansvarig vårdgivare som
Primärvården behöver fortsätta att utvecklas då det medicinska ansvaret
på läkarnivån ligger inom Primärvården.
Senior Alert
Registret är till för att identifiera, förebygga och åtgärda risk för fall,
undernäring, trycksår samt upptäcka ohälsa i munhålan.
Palliativ registret
Registret är en registrering av hur personens sista levnadsvecka varit
efter fastställda parametrar t.ex. brytpunktsamtal av ansvarig läkare vid
beslut om palliativ vård, lindring av smärta, ångest och illamående etc.
Arbetet med att införa en standard vårdplan i livets sista tid,
LCP/Liverpool Care Pathway har fortsatt och målet är att kvalitetssäkra
den palliativa vården för de medborgare där hälso- och sjukvårdsansvaret ligger inom Vård- och omsorgsförvaltningen i Bjuvs kommun. Detta
i syfte att ge den enskilde och närstående trygghet i den svåra situationen.
Avvikelser
Avvikelsehantering sker kontinuerligt och medicinskt ansvarig sjuksköterska gör årligen en sammanställning av de avvikelser som skett under
året. Detta rapporteras till Vård- och omsorgsnämnden samt till verksamheterna. Varje verksamhet ska själv följa upp sina avvikelser regelbundet under året som ett led i ett kontinuerligt förbättringsarbete.
Basala hygienrutiner
Vård- och omsorgsförvaltningen deltar i en nationell mätning av basala
hygien- och klädregler som Sveriges kommuner och landsting/SKL ansvarar för. Mätningen sker en - två gånger per år via Sveriges kommuner och landsting/SKL men kan användas oreglerat under året i förvaltningens/verksamhetens egenkontroll. Revidering av rutiner är under
pågående arbete.
Journalgranskning
Journalgranskning ansvaras av medicinskt ansvarig sjuksköterska två
gånger per år via en granskningsmall. Granskningsresultatet används
sedan för planering av eventuell kompetensutbildning. Granskningen
har utförts av dokumentationshandledarna i verksamheten i syfte att öka
kunskapen var bristerna finns för att kunna sätta in adekvata åtgärder i
kvalitetsutvecklingen av dokumentationen av hälso- och sjukvård.
Handledning i dokumentation sker fortlöpande av interna handledare
med spetskompetens utifrån den lokala riktlinjen för dokumentation av
hälso- och sjukvård. Under 2014 har dokumentationshandledarna i
5
samverkan med extern handledare och handledare i Åstorps kommun
tagit fram generella omvårdnadsdiagnoser utifrån NANDA som är ett
vetenskapligt dokumentationsspråk. Generella mål och åtgärdsförslag
har kopplats till diagnoserna. Implementering med utbildning och information påbörjades under hösten och kommer fortsätta under 2015.
Delegering
Delegering av vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter sker till omvårdnadspersonal med kompetens i arbetsuppgiften enligt lokala riktlinjer framtagna av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Delegeringarna registreras i
avsedd modul i det IT baserade dokumentationssystemet Procapita.
Revidering och utveckling av kunskapsmaterial och frågeunderlag för
delegeringsmoment har påbörjats under 2014 och kommer fortsätta
framöver.
Beslutsstöd och Prioriteringsordning
Beslutsstöd är en stödmetod för sjukgymnaster och arbetsterapeuter för
att säkerställa förskrivningsprocessen av medicintekniska hjälpmedel
och ordinerande av träningsinsatser. Samverkan sker med Kommunförbundet Skåne.
En prioriteringsordning har fastställts av Vård och omsorgsnämnden
sedan tidigare som stödjer arbetsterapeuter och sjukgymnaster i det dagliga arbetet.
Läkemedelshantering
Följsamheten gentemot lokal riktlinje för läkemedelshantering följs löpande upp via avvikelser.
Avtal finns med Apoteket AB för granskning av läkemedelshantering
och följsamhet till de lokala riktlinjerna.
Specifik omvårdnad vid demenssjukdom
Minnesmottagningen i Lund har sedan 2012 varit aktiva i kommunen
tillsammans med våra demensavdelningar. Arbetet har varit ett projekt
som syftar till att förbättra livssituationen för personer med beteendemässiga/psykiska symtom. Arbetet bedrivs tillsammans med det multiprofessionella teamet. Resultatet blir omvårdnadsplaner för oro och
trivsel. Omvårdnadsplanerna skall syfta till personcentrerade vården
enl. de nationella riktlinjerna. Under 2014 har projektet övergått i ett
implementerat arbete.
Samverkan med andra vårdgivare
Samverkan sker via avtal med Primärvården när det gäller läkarmedverkan för råd och stöd.
För att säkerställa informationsöverföringen mellan vårdgivare vid
6
in- och utskrivning från sjukhus arbetar verksamheten efter en IT baserat vårdplaneringsverktyg.
För att öka samverkan med de vårdgivare som Vård- och omsorgsförvaltningen samarbetar med pågår arbete med det regionala Ledningskraft i Skåne. Bjuv samverkar med Åstorps kommun, sjukhusen i Helsingborg och Ängelholm samt den offentliga primärvården i Åstorp och
Bjuv. Detta sker i syfte att ge medborgarna en god sammanhållen vård
och ökad delaktighet samt kvalité i det vårdande arbetet för att skapa
trygghet för den enskilde och närstående.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2
Egenkontroll för ökad patientsäkerhet har genomförts inom nedanstående verksamhetsområden;

Resultat av registrering i Senior Alert.

Resultat i Svenska Palliativ registret.

Hygienmätning genomförs och följs upp en-två gånger per år
med verksamhetsansvariga. Jämförelser på nationell nivå görs.

Journalgranskning två gånger per år.

Sammanställning av avvikelser en gång per år.

Patientnämndsärenden utreds individuellt med fokus på att utveckla och kvalitetssäkra vården.

Uppföljning av antal ärende inom rehabiliteringsverksamheten
samt antal utförda Beslutsstöd.
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 § p 3
Vi har genom vårt avtal med Primärvården avseende råd och stöd kunnat konstatera att det finns områden där samverkan behöver utvecklas
som t ex inom den palliativa vården och samverkansplanering av den
enskilda vården i individuella planer.
7
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
Ingen systematisk riskanalys har skett under 2014.
Vid tillbud och händelser görs analyser. Rutiner och riktlinjer revideras
när behov bedöms föreligga.
I arbetet med att upprätta ett kvalitets- och ledningssystem kommer
även utveckling av riskanalyser ske.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5
Avvikelser
Avvikelsehantering sker kontinuerligt efter lokal rutin.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska gör årligen en sammanställning av
de avvikelser som skett under året. Detta rapporteras till Vård- och omsorgsnämnden samt till verksamheterna.
Varje verksamhet följer upp sina avvikelser kontinuerligt under året vid
personal/avdelningsmöten.
Hantering av klagomål och synpunkter
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6
Synpunktshantering
Vi tar emot, dokumenterar och följer upp alla synpunkter som kommer
in. Inom fem arbetsdagar skall avsändaren få en bekräftelse på att vi
mottagit synpunkten och inom 10 arbetsdagar ska svar från ansvarig
handläggare ges. Synpunkter kan lämnas på formulär eller via direktkontakt.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska är kontaktperson till Patientnämnden
och ansvarar för genomförande av utredning. Inga ärenden har inkommit från patientnämnden under 2014.
Återkoppling till den klagande parten sker både av Medicinskt ansvarig
sjuksköterska och av verksamhetschef samt övrig som kan vara ansvarig i det specifika ärendet.
Verksamheten har stor nytta av synpunktshantering i sin utveckling av
patientsäkerhetsarbetet.
Sammanställning och analys
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
Avvikelser och Lex-Maria sammanställs och analyseras årligen och
redovisas för verksamheten och nämnden.
8
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
I samband med Senior Alert är personen och ev. anhöriga delaktiga i
identifierig och planering av åtgärder vid möjlig risk för fall, undernäring och trycksår. Detta ger stora möjligheter till delaktighet i patientsäkerhet.
I individuell vårdplanering ska samverkan ske med den enskilde och
eventuellt närstående samt ansvarig läkare på primärvården för att utifrån den enskildes mål och behov planera den framtida vården och behandlingen.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Strukturmått
 Fortsatt utveckling av arbetet med Senior Alert i samtliga verksamheter.
 Fortsatt utveckling av arbetet med Palliativ registret i samtliga
verksamheter.
 Fortsatt utveckling av arbetet med standardvårdplan i livets sista
tid, Liverpool Care Pathway/LCP.
 Kvalitetssäkra basala hygienrutiner.
 Kvalitetssäkra dokumentationen enligt Hälso- och sjukvårdslag
och patientdatalag.
 Kvalitetssäkra förskrivningsprocessen av medicintekniska produkter.
Processmått
 Punktprevalens mätning via SKL har genomförts en gång under
2014.
 Punktprevalensmätning kring trycksår och fall har genomförts
på en liten skala under 2014 i samverkan med Sveriges kommuner och landsting/SKL.
 All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har fått en heldag
med utbildning av standardvårdplan i livets sista tid, Liverpool
Care Pathway/LCP.
 Alla arbetsterapeuter och sjukgymnaster får kontinuerlig handledning i stödmetoden för förskrivningsprocessen, beslutsstöd.
9
Resultatmått
 Via avvikelsehanteringen konstaterar vi förekomst av exempelvis vårdrelaterade infektioner. Under 2014 har inga sådan rapporterats.

Hygienmätning genomfördes endast under ett tillfälle 2014 av
Sveriges kommuner och landsting. Observationer genomfördes
av hygienombud på 85 st. av personalen. Resultatet har förbättrats sedan 2013. Se tabell 1.
Tabell 1
Bjuvs genomsnitt
Korrekta kläd- och hygienrutiner
Våren
2011
Hösten
2011
Våren Hösten Våren Hösten Våren
2012 2012
2013 2013 2014
27%
32%
25%
32%
41%
28%
47 %
Korrekta klädregler
76%
77%
80%
73%
79%
75%
84 %
Korrekta basala hygienrutiner
29%
39%
29%
34%
43%
38%
58 %
Under 2014 har Skånes kommuner fått stöd från Vårdhygien i
region Skåne med ett antal hygiensköterskor som kan bistå med
rutiner, råd och stöd. I samverkan med dessa hygiensköterskor
genomfördes en hygienrond på Ekhaga före årsskiftet. Hygienronden genomfördes i samverkan med hygiensköterskor, ansvarig chef, MAS, sjuksköterska och hygienombud.
Ekhaga fick ett gott resultat på god hygien men en del förbättringsåtgärder fanns som t.ex. handsprit, ytdesinfektion, platsförkläde, handskar i förråd, skölj, tydliggöra nolltolerens för
smycken, naglar och löst hår, skapa rutin, förutsättningar, tvätt
av arbetskläder för all personal, användning av handskar – rätt
användning – överanvändning, användning av plastförkläde,
desinfektionsstation för besökare/närstående samt information
mm

I Senior Alert har 472 riskbedömningar registrerats på enheter
där Vård- och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvar. Det är inte alltid förebyggande åtgärder kan sättas in vid
alla riskområden då de inte har någon effekt. T.ex. kan en person som har risk för fall men som inte alls kan gå och är rullstolsburen och i vardagen inte har någon risk för att falla.
Lika så kan det vara svårt att utföra bedömning av munhålan,
t.ex. när personen har en demenssjukdom som gör att den enskilde inte förstår vad som ska göras och därför inte kan medverka i undersökningen. Resultatet redovisas i tabell 2,
10
Fallavvikelser
Totalt 622 fall har inträffat för 157 personer och fem av fallen
orsakade en fraktur. Av de 472 gjorda riskbedömningarna fanns
det risk för fall i 349 st. av bedömningarna och i 93 % av dessa
sattes förebyggande åtgärder in.
Trycksår
Ingen avvikelse gällande trycksår har registrerats in i avvikelsemodulen. Av de 472 gjorda riskbedömningarna fanns det risk
för trycksår i 105 st. av bedömningarna och i 89 % av dessa sat11
tes förebyggande åtgärder in.
Undernäring
Ingen avvikelse har registrerats kring undernäring. Av de 472
gjorda riskbedömningarna fanns det risk för undernäring i 241
st. av bedömningarna och i 90 % av dessa sattes förebyggande
åtgärder in.
Munhälsa
Av de 472 gjorda riskbedömningarna fanns det risk för ohälsa i
munhålan i 186 st. av bedömningarna och i 74 % av dessa sattes
förebyggande åtgärder in.

Svenska Palliativ registret
Under 2014 registrerades 50 dödsfall (SÄBO 34 st, korttid 5 st
och hemsjukvården 11 st) från Vård och omsorgsförvaltningen
av totalt 161 dödsfall i Bjuvs kommun.
Tabell 2 beskriver hur det sett ut sedan oktober 2012 till september 2013. Resultatet är från de prestationsbaserade stimulansbidragen hämtat från utdataportalen på Sveriges kommuner
och landsting/SKL.
Sedan 2013 har införande av en standard vårdplan i livets sista
tid Liverpool Care Pathway/LCP skett. Detta i syfte att kvalitetssäkra den palliativa vården för medborgarna i Bjuv där Vårdoch omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårds ansvar.
Under 2013 utfördes 35 st. vårdplaner enligt LCP av de 50
dödsfallen i våra verksamheter.
Tabell 2
I registret kan statistik hämtas med resultat från olika kvalitetsindikatorer. Under 2014 har nedanstående resultat tagits fram, se
tabell 3.
12
Tabell 3
Förbättringar har skett under 2014 när det gäller uppfyllt önskemål om dödsplats, bedömd munhälsa, smärtskattning, lindrad
från smärta.

Dokumentation
Journalgranskning har genomförts två gånger under 2014 för att
få en bild över patientsäkerheten i dokumentationen samt utvärdera genomförda åtgärder under året. I granskningen har en modifierad mall använts och dokumentationshandledarna utfört
granskningen med stöd av Medicinskt ansvarig sjuksköterska
som ett led att öka insikten i var i dokumentationen det brister
och därifrån planera åtgärder för nästkommande period i syfte
att öka kvalitén av hälso- och sjukvårds dokumentation.
Under maj 2014 låg det godkända resultatet på 72 % av 34 journaler och 73 % i november på ett underlag av 35 journaler. Resultatet ligger strax under resultatet under hösten 2013.
Resultatet redovisas i tabell 4.
Bedömningsinstrument används för att identifiera olika behov
samt vid uppföljningar av genomförd behandling/insats.
Statistik för 2014 redovisas i tabell 5 och 6.
13
Tabell 4
Frågor
Finns ansvarig sjuksköterska angiven?
Finns ansvarig arbetsterapeut angiven?
Finns ansvarig sjukgymnast angiven?
Finns ansvarig läkare angiven?
Finns närstående angiven
Finns anamnes?
Finns aktuell epikris?
Finns ansvarsfördelning angiven mellan vårdgivare?
Finns anhörigkontakten/ansvar beskriven?
Finns adekvat status?
Finns uppdaterat status under vårdtiden?
Finns omvårdnadsplan - Diagnos?
Finns omvårdnadsplan - Mål?
Finns omvårdnadsplan - Insatser?
Nutrition - bedömning av malnutrition?
Hud/vävnader - bedömning av risk för trycksår?
Förflyttning - bedömning av risk för fall?
Finns beslut om läkemedelsövertag?
Finns aktuell kost och ev. konsistens angiven?
Finns bedömning Northon?
Finns bedömning Nutrition?
Finns bedömning Downton?
Summa:
Resultat
Resultat
nov-14
maj-14
97%
86%
68%
74%
60%
71%
91%
90%
100%
98%
78%
78%
78%
76%
84%
71%
64%
65%
76%
78%
78%
77%
74%
77%
78%
76%
73%
66%
53%
62%
56%
63%
51%
65%
53%
66%
76%
74%
70%
83%
70%
80%
68%
83%
72%
73%
Tabell 5 Bedömningsinstrument som används i Senior Alert
14
Tabell 6 Bedömningsinstrument

Avvikelsehantering
Avvikelser rapporteras kontinuerligt i Procapita och en gång per
år genomförs en årlig statisksammanställning över den totala
hemsjukvården. En anmälning enligt Lex Maria har gjorts gällande självskadebeteende med överdosering av läkemedel.
Resultatet för år 2014 jämfört med år 2013 redovisas i tabell 7.
Tabell 7
Läkemedelsavvikelser
Fallavvikelser; fallskador totalt
varav frakturer
Hot/våld mellan vårdtagare
Vårdrelaterade infektioner.
Självmord/Försök till självmord
Övriga avvikelser:
Behandling
Omvårdnad
Rehabilitering
Nutrition
Decubitus
Sårvård
Rehab – Hjälpmedel
Rehab – Ordination
Externa utgående avvikelser:
Externa inkommande avvikelser: (2014)
SVPL-avvikelser:
Totalt
Lex. Maria anmälan
15
År 2013
393
455
5
21
0
1
46
11
9
2
0
0
5
1
9
5
22
953
2 st.
År 2014
462
622
10
6
0
0
29
4
9
1
2
0
7
1
14
15
6
31
1171
1 st.

Ärende inom rehabiliteringsverksamheten följs regelbundet
månadsvis samt antal utförda beslutsstöd, se tabell 8 a.
Det finns en antagen prioriteringsordning där arbetsterapeuter
och sjukgymnaster fördelar aktuella ärenden efter behovsgrad.
(Prioritet 4 har inte räknats med i resultatet).
I statistiken ser man en ökning med 876 ärenden i förhållande
till år 2012-2013, se tabell 8 b. De flesta ökningarna ligger i prioritering 1 och 2.
Prioriteringsnivå 1 - åtgärdas inom 1-2 dagar
Här ingår insatser som ger förutsättningar för den enskilde att vistas
i hemmet där alternativet annars är sjukhusvistelse samt insatser
som förebygger/behandlar trycksår, insatser som förebygger fall
och immobilisering. Samt vård i livets slut. Funktionsnedsättning
för den enskilde som medför att vardagen ej fungerar och att det
finns risk för skada.
Prioriteringsnivå 2 - första kontakt senast dagen efter ”ärendet” kommer åtgärdat inom 10 arbetsdagar efter första kontakt.
Här ingår insatser för att klara dagliga aktiviteter som personlig
vård, som ger förutsättningar för en ökad aktivitet/delaktighet. I prioriteringsnivå 2 ingår också insatser som kompenserar tillfällig eller
permanent funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning eller förändring i den enskildes livssituation som medför att vardagen
fungerar, men med stora svårigheter.
Prioriteringsnivå 3 - första kontakt senast dagen efter ”ärendet” kommer in, åtgärdat 15 arbetsdagar efter första kontakt
Här ingår insatser för vardagsaktiviteter med syfte att klara ett
självständigt och aktivt liv. I prioriteringsnivå 3 ingår också insatser som ger möjlighet till en ökad aktivitet/delaktighet i att kunna
uträtta ärenden eller som att ta en promenad. Funktionsnedsättning eller förändring i den enskildes livssituation som medför att
vardagen fungerar men med vissa svårigheter.
Prioriteringsnivå 4 - första kontakt senast dagen efter ”ärendet” kommer in senast åtgärdat 20 arbetsdagar efter första kontakt
Insatser som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter i bostaden och
närmiljön. Insatser som ger förutsättning för eller möjliggör en ökad
aktivitet/delaktighet.
16
Tabell 8 a
Tabell 8 b
Antal ärende i genomsnitt
per månad
Totalt
Prio 1
Prio 2
Prio 3
År 2014
69 st
66 st
47 st
181 st
17
År 2013
53 st
58 st
51 st
162 st
Differens
+ 16/mån
+ 8/mån
+ 4/mån
+ 19/mån

Beslutsstöd är en stödmetod som arbetsterapeuter och sjukgymnaster använder vid förskrivning av medicintekniska hjälpmedel
och ordinationer av träningsinsatser. Utvecklingen och införandet av dessa har pågått sedan år 2011. Under 2014 utfördes 88
beslutsstöd vid förskrivning av medicintekniska produkter.
Tabell 9

Bedömningsinstrument används för att göra likartade bedömningar och utvärdering av resultat/effekt på olika åtgärder.
En del av dem finns även med i kvalitetsregistret Senior Alert
och används mer frekvent. Se tabell 10 a och b.
Tabell 10 a (Senior Alert)
18
Tabell 10 b (Övriga)
Övergripande mål och strategier för
kommande år.
Avvikelseregistreringen samt journalgranskningen sker enligt rutin
årligen. Övergripande kommer nedanstående områden prioriteras i
patientsäkerhetsarbetet:
 Avvikelser
Utveckla det interna arbetet av inrapporterade avvikelser på respektive enhet samt i det systematiska förbättringsarbetet genom
att utveckla det tvärprofessionella teamarbetet.
 Basala hygienrutiner
Fortsätta mätningar via punkt prevalens i samverkan med SKL.
Revidera hygienrutiner och utveckla hygienkontrakt samt egenkontroll.
 Senior Alert
Att fortsätta främja registreringen inom alla befintliga verksamheter där Vård och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvar. Att utveckla chefsansvaret samt fortsätta främja
användningen av resultaten som ett led i förbättringsarbete ute
på respektive enhet.
 Palliativ vård
Svenska palliativ registret ska utvecklas så att alla enheter där
Vård och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvar
ansvar ska registrera dödsfall med 100 % täckning.
Kvalitetssäkra den palliativa behandlingen på primärkommunal
nivå utifrån Palliativ registret samt bibehålla och fortsätta utveckla standardvårdplanen LCP inom all verksamhet där Vård
19





och omsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvar.
Revidera lokala rutiner för den palliativa vården utifrån det nationella vårdprogrammet.
Samordnade individuella vårdplaner/SIP
Fortsätta stimulera den strategiska planeringen av den enskildes
mål och behandling i samordnade individuella vårdplaner/SIP
inom Vård och omsorgsförvaltningen i samverkan med Primärvården i Bjuv och sjukhusen i NVS. Syftet med dessa är att få
en god vård för den enskilde, öka delaktigheten för enskilda och
närstående samt minska undvikbar sjukvård och återinläggningar.
Dokumentation
Journalgranskning skall genomföras av dokumentationshandledarna två gånger under kommande år.
Fortsatt intern handledning i dokumentationsteknik för all hälsooch sjukvårdspersonal.
Demensvård
Fortsätta utveckla demensvården för att implementera och arbeta efter de nationella riktlinjerna och arbetet med specifik omvårdnad vid demenssjukdom.
Satsning under 2015 är att utveckla vården för personer med
demensdiagnos. Demenssjuksköterskans uppdrag blev klart
2014 och implementeringen fortsätter 2015.
Personalen ska ha kännedom om nationella riktlinjer för personer med demensdiagnos och kan få stöd via webutbildning Demens ABC.
Medicintekniska produkter
Arbetet med att utveckla Beslutsstöd kommer att fortsätta med
fokus på att få en likvärdig förskrivning av hjälpmedel och ordinationer på träning och främja delaktigheten med medborgarna
utifrån prioriteringsordningen.
Ledningskraft
Fortsätta med arbetet i Ledningskraft i samverkan med andra
vårdgivare för att i syfte ge medborgarna en god vård och ökad
delaktighet samt kvalité i det vårdande arbetet.
20