1. No category

Managementrapport Sjukgymnastikprogrammet (SGP) 2012-2014
Beskrivning inflöde och process i SGP
2012
2013
2014
Sjukgymnastikmottagningspatienter i databasen
259
211
205
Inkluderade i SGP
142
92
111
Överflyttade, totalt
11 (10%)
Till SHP
8
Primärvården
2
Teamutredning
1
Avbrutit SGP, totalt
21 (19%)
Annan vård, sjukdom, operation
9
Bristande motivation
5
Önskemål från patienten
3
Konsultation
3
Orimliga förväntningar
1
Bortfall
44
29
16
Inkomna FF avslut i SGP (%)
67 (60%)
52 (64%)
65 (80%)
Väntetid till första besök (dagar, median)
34
32
33
Tid från första besök till avslut i SGP (dagar,
166
147
148
-Rehabmedicinska kliniken/Smärtrehabilitering
60(43%)
49(54%)
54(49%)
-Ortopedkliniken
30(21%)
8(9%)
12(11%)
-Primärvården
9(6%)
5(5%)
5(5%)
-Öronklininken
9 (6%)
2(2%)
13(12%)
-Sökt själv
25 (18%)
15(17%)
15(14%)
median)
Remissinstans (SGP):
Jan- aug
-Annan
8(6%)
12(13%)
11(10%)
Kommentarer:
2015-09-04 1
Under flera år har remissinflödet legat på ca 250 remisser/år. Vid 2013 minskade inflödet med ca 15
%. Denna minskning kvarstår 2014. Anledningar till detta bedöms bl. a. vara förändringar inom
specialistvården där tex Ortopediska kliniken, SUS, flyttade sin verksamhet till Malmö. Möjligheten
att söka med ”egen remiss” till sjukgymnastbedömning togs bort under slutet av 2014. Resultatet av
detta behöver analyseras efter år 2015:s utgång. Cirka hälften av de patienter som ingår i
sjukgymnastikprogrammet (SGP) kommer från klinikens teamutredningar.
Under 2012-2014 har SGP utvecklats och olika sätt för inklusion och överflyttning till annat
program/annan åtgärd har förändrats vilket delvis förklarar att antal personer som ingår i SGP är lägre
2013 och 2014 jämfört med under 2012. Med hjälp av förbättrade rutiner identifierades också fler
patienter som avbrutit eller överflyttats, varför denna siffra är något högre 2014. Förbättringar i de
administrativa rutinerna gjordes inför 2014, varför fler frågeformulär inkom vid avslut.
Väntetiden inför första besök är för huvuddelen av patienterna i SGP ca en månad vilket är långt under
de riktlinjer som har satts upp nationellt (”kömiljarden”) och som beskrivs i SUS vårdgaranti.
Patienterna är inskrivna i SGP vanligtvis under 5 månader. Under denna tid görs 8 besök/patient
(median) där teamet består av patient och sjukgymnast (baserat på pilot-siffror fr 2013). Det
individuella upplägget av rehabiliteringen för patienterna i SGP möjliggör uppföljande besök efter
programavslut (6 mån). Data kring uppföljande besök efter programavslut har analyserats under 2013
och visar att detta behov fanns hos 4 av 18 patienter.
Bortfallsanalys: Det i tabellen beskrivna bortfallet beror på att frågeformulären inte återsänds. Detta
kan eventuellt förbättras med ändrade uppföljningsrutiner (fler påminnelsebrev till patienten, i nuläget
1 brev).
Analys av överflyttade/avbrutit SGP: Patienter som överflyttas eller avbryter SGP behöver analyseras
djupare. Inför 2014 togs ett beslut om att hellre inkludera i SGP och sedan överflytta till
smärthanteringsprogram. En femtedel av patienterna i SGP under 2014 avbröt sin medverkan. Hos
knappt hälften av dessa berodde avbrottet på faktorer som kan hänföras till att patienten inte var
motiverad till rehabiliteringen eller hade orimliga förväntningar medan den andra hälften berodde på
att ytterligare sjukdom tillstött och att pat därför behövde annan vård. För att minska antal avbrott i
programmet planeras framöver att patienten informeras ytterligare om egen insats, tidsåtgång mm
innan inklusion i SGP.
Ett förbättringsområde som identifieras via ovanstående data är att vad gäller tillgänglighet till SGP
ses ett behov av att ytterligare informera om programmet för fler inremittenter i tex primärvården. Ett
sådant arbete påbörjades under 2015.
Nedanstående tabell baseras på data för de patienter som inkluderats i SGP enligt ovan (median).
Demografisk beskrivning pat i SGP
2012
2013
2014
Ålder (md)
46
42
42
Kvinnor
93(70%)
59(64%)
78(70%)
Män
40(30%)
33(36%)
33(30%)
36(27%)
21 (24%)
25 (23%)
Smärtlokalisation:
-nacke
2015-09-04 2
-rygg/bäcken
24(18%)
25 (29%)
22 (21%)
33(25%)
16 (19%)
25 (23%)
13(10%)
6 (7%)
10 (9%)
1(1%)
2 (2%)
1 (1%)
24(18%)
16 (19%)
24 (22%)
13(10%)
6 (7%)
11 (10%)
21(23%)
21 (25%)
18 (17%)
58(44%)
41 (48%)
44 (42%)
30(23%)
17 (20%)
33 (31%)
Smärta på NRS indata, median
6
6
6
DRI indata (medelv)
42
45
44
34(31%)
30 (45%)
35 (32%)
64(59%)
30 (45%)
63 (57%)
EQ5D hälsobarometern, median
11(10%)
50
6 (9%)
50
12 (11%)
50
Förmåga påverka besvären (antal som svarat 0-2)
46(38%)
35(43%)
43(43%)
-höft/ben
-skuldra/arm
-yrsel
-går ej att bestämma
Besvärens duration:
< 3 mån
3-12 mån
1-5 år
> 5 år
EQ5D oro/nedstämdhet:
- ingen
- viss
- i högsta grad
Kommentarer:
I programmet inkluderas övervägande del kvinnor vilket överensstämmer med smärthaneringsprogram
nationellt.
Patienternas huvudsakliga smärtlokalisation fördelar sig relativt lika mellan nacksmärta,
rygg/bäckensmärta och höft/ben som står för ca ¼ vardera. Den kvarvarande fjärdedelen av
patienterna i SGP har angett en smärtlokalisation ”Går ej att bestämma” vilket ofta innebär att
patienten har en komplex situation där man under rehabiliteringen måste tas hänsyn till flera
smärtlokalisationer. Två tredjedelar av patienterna har en smärtduration på mer än ett år och under
2012 och 2013 har ca 20% av patienterna i SGP angett att de har en duration på mer än 5 år. Under
2014 har detta ökat till att omfatta 30%. Patienterna som ingår i SGP skattar sin smärta något lägre och
sin upplevda hälsa något högre än de patienter som ingår i enhetens smärthanteringsprogram vilket
stämmer med programmets plats i vårdkedja (jämför med nationell statistik från NRS rapport 2015:2).
Detta indikerar även att faktorer som upplevd hälsa och smärtintensitet kan vara viktigare faktorer att
använda för inklusion av patienter i programmet än smärtdurationen, eftersom det trots lång duration
2015-09-04 3
(90% av pat har en duration längre än 3 månader) går att påverka besvären genom intervention i SGP.
Patienterna i SGP har en måttlig inskränkning i vardagliga aktiviteter enligt DRI. Vid programstart
upplever ca 40% av patienterna att de inte alls har någon förmåga att påverka sina besvär.
Analys: Resultaten för patientgruppens besvärsduration, smärtintensitet, påverkan i dagliga aktiviteter
samt upplevda hälsa bedöms stämma med de intentioner och inklusionskriterier som satts upp för SGP
som ett program i vårdkedjan som ligger efter sjukgymnastisk rehabilitering hos enskild sjukgymnast
(tex i PV) men före eller i stället för smärthanteringsprogram.
2015-09-04 4
RESULTAT
Resultat SGP, rehabiliteringsåtgärder
2012
2013
2014
29(46%)
28 (60%)
24(44%)
26(46%)
15 (32%)
25(45%)
5(8%)
4 (9%)
6(11%)
39(60%)
39 (75%)
47(75%)
20(31%)
11(21%)
10(16%)
5(8%)
1
1(2%)
5(8%)
33(53%)
33(63%)
39(66%)
21(34%)
15(29%)
15(25%)
5(8%)
1(2%)
4(7%)
3
3
34
31
35
-målformulering utförd och uppföljd
39(57%)
34 (35%)
58 (89%)
-måluppfyllelse > 50%
36(92%)
33(97%)
47 (82%)
Smärta NRS förändring:
-smärta förbättrad 20% el mer
-smärta oförändrad
-smärta försämrad 20% el mer
Smärtintensitet:
-smärtintensitet minskad el klart minskad
-smärtintensitet oförändrad
-smärtintensitet ökad el klart ökad
-vet ej
Smärtfrekvens:
-mer sällan ont
-lika ofta ont
-oftare ont
-vet ej
DRI vid utskrivning
Mål:
Ökad förmåga till fysisk aktivitet efter SGP
39(62%)
Fråga tillkom 2014
Ökad förmåga hantera livssituationen efter SGP
54(86%)
Fråga tillkom 2014
EQ5D hälsobarometer förbättrad 20% el mer
Förmåga att påverka besvären (antal som svarat 0-2)
7(11%)
12(32%)
19(32%)
8(15%)
9(14%)
Kommentarer:
Smärtskattning: De i förväg uppsatta målen för SGP beträffande patienternas upplevda smärta under
senaste veckan (NRS smärtskattning 0-10) jämfördes vid inkomst och programavslut. Målet, att 60%
av patienterna skulle ange en minst 20% minskning av sin smärta uppnåddes under 2013 men inte
2015-09-04 5
under 2012 resp 2014 då ca 45% av patienterna skattade en 20%-ig smärtminskning. Även en global
fråga om upplevd smärta vid rehabiliteringsstart jämfört med avslut (intensitet respektive frekvens)
skattades. Här skattade 75% av patienterna en minskad eller klart minskad smärtintensitet under både
2013 och 2014, vilket uppfyllde programmets uppsatta mål att 70% av patienterna skulle skatta en
minskad eller klart minskad smärtintensitet. Under 2014 skattade 66% av patienterna att de mer sällan
haft smärta vilket inte riktigt nådde målet på 70%. Ökad eller klart ökad smärtintensitet anges av 5
(8%) patienter under 2014. Vid en subanalys ses att 3 av dessa samtidigt angett att de under
rehabiliteringstiden påverkat sin förmåga till fysisk aktivitet minst måttligt, vilket tolkas som att denna
ökat. Detta kommer att följas upp under 2015.
Aktivitet: Skattning av aktivitetspåverkan (DRI) visade vid inkomst en måttlig funktionsnedsättning
(median 42-45 under de granskade åren). Efter avslutad rehabilitering i SGP var DRI 31-35 vilket
bedöms som lätt aktivitetspåverkan i dagliga aktiviteter. Inför år 2014 tillkom en fråga om
rehabiliteringsperioden påverkat patientens förmåga till fysisk aktivitet. Målsättningen att 60% av
patienterna skulle skatta denna till 5-6 på en 6-gradig skala (=påverkat i hög grad) uppfylldes inom
programmet.
Hanteringsförmåga och upplevd generell hälsa: Förutom målen i SGP att patienten ska uppnå minskad
smärtupplevelse samt ökad funktion i dagligt liv, är målet att även påverka till en bättre hantering av
smärttillståndet. Vid inkomst i SGP skattade ca 40% av patienterna att de hade en låg förmåga att
påverka besvären (0-2 på 6-gradig skala, 0=kan inte alls påverka besvären). Efter programavslut
minskade denna andel till att 11-14% av patienterna skattade en låg förmåga att påverka sina besvär.
Inför 2014 tillkom en fråga om rehabiliteringsperioden påverkat förmågan att hantera livssituationen i
stort, där 86% av patienterna efter genomgånget SGP skattade att de i hög grad eller i viss mån
förbättrat denna förmåga. Det upplevda hälsotillståndet (skattad med hälsobarometern i EQ5D)
förbättrades med 20% från inkomst till avslut i SGP hos drygt 30% av patienterna.
Måluppfyllelse: I programmet formuleras för varje patient 2-4 individuella mål. Under åren 2012-2014
har sjukgymnasterna i programmet utvecklat sin förmåga att hjälpa patienten i detta
målsättningsarbete. Detta avspeglas delvis i resultaten som visar en lägre utförd och uppföljd
målformulering under 2012 och 2013 jämfört med 2014 då 89% av patienterna har utfört och följt upp
sin målsättning. Dock är ett av programmets förbättringsområden att denna siffra ska öka ytterligare
via förbättrade rutiner under 2015. Vad beträffar måluppfyllelsen har merparten av patienterna (8297%) uppfyllt 50% av de uppsatta målen. Detta är positivt, men kan också tala för att
målsättningsarbetet skulle kunna utvecklas och förfinas ytterligare genom tex ytterligare utbildning i
målformulering bland sjukgymnasterna i SGP.
Patienttillfredsställelse, avslut SGP
2012
2013
2014
56(92%)
50(96%)
55(88%)
4(7%)
2(4%)
8(13%)
0
0
0
1(2%)
0
0
41(72%)
42(82%)
43(68%)
Personalens bemötande
-mycket nöjd
-nöjd
-missnöjd
-mycket missnöjd
Eget inflytande över rehabiliteringen
-mycket nöjd
2015-09-04 6
-nöjd
-missnöjd
-mycket missnöjd
13(23%)
8(16%)
17(27%)
3(5%)
1(2%)
0
0
0
1 (2%)
38(69%)
42(82%)
37(59%)
12(22%)
8(16%)
22(35%)
4(7%)
1(2%)
4(6%)
1(2%)
0
0
37(62%)
41(84%)
46(74%)
21(35%)
7(14%)
12(19%)
1(2%)
1(2%)
3(5%)
1(2%)
0
1(2%)
36(61%)
35(69%)
41(65%)
22(37%)
16(31%)
21(33%)
0(2%)
0
0
0
0
1(2%)
19
20
19
Rehabiliteringen i sin helhet:
-mycket nöjd
-nöjd
-missnöjd
-mycket missnöjd
Information om sina besvär:
-mycket nöjd
-nöjd
-missnöjd
-mycket missnöjd
Tillgängligheten (tex tfn-tider, öppettider,
väntetider mm):
-mycket nöjd
-nöjd
-missnöjd
-mycket missnöjd
Totalindex patienttillfredsställelse (5-20)
Kommentarer:
Patienttillfredsställelsen i SGP är generellt hög och det mål som satts upp för SGP, att 90% av
patienterna skulle vara nöjda eller mycket nöjda vad gäller bemötande, inflytande, information,
tillgänglighet samt rehabiliteringens helhet uppnåddes under samtliga år 2012-2014. Vi överväger titta
på annat formulär för mätning av patienttillfredsställelse (mätning av ”delaktighet” i rehab snarare än
”inflytande över”)
Sammanfattande kommentarer:
Vid en jämförelse mellan de ingående patienternas besvärsskattning (smärtintensitet, smärtfrekvens,
duration mm), omfattningen av insatta åtgärder (antal behandlare i SGP-teamet, patientens
inskrivningstid i programmet och antal besök i programmet) relaterat till rehabiliteringsresultatet och
patienttillfredsställelsen görs bedömningen att SGP under 2012-2014 är på lämplig plats i vårdkedjan
samt väl anpassat till patientgruppen. Insatserna bedöms även vara resurseffektiva då patienter med
relativt uttalade och långvariga besvär kan förbättras ytterligare enligt programmets målsättning med
2015-09-04 7
en begränsad teaminsats (patient+sjukgymnast och ev anhöriga) under de 6 månader (median 8
besök/patient) interventionen pågår.
Planerade förbättringar, förutom redan påbörjade förändringar vad gäller uppföljning och
administrativa rutiner, är utveckling av målformuleringsarbetet (bla ACT-utbildning under 2015),
information om programmets tillgänglighet för fler inremittenter (dialogmöten med PV inplanerade
hösten 2015). Ytterligare fördjupning av resultat kan ske genom uppföljning av patienter i SGP ett år
efter avslut och genom att följa upp antalet patienter som avbryter genom tex analys av detta under ett
år. Skulle antal patienter som avbryter SGP fortsatt vara högt eller öka behövs åtgärder som tex bättre
dialog med patienten innan SGP om vad som krävs av egen insats i programmet. Vidare behövs
uppföljning och analys av de patienter som inte går in i SGP.
2015-09-04 8