1. No category

datum
2015-11-12
diarienummer
SBN-2014-217
Dp 5299
PLANBESKRIVNING
Detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö
INLEDNING
DETALJPLANENS SYFTE
Syftet med planen är att göra det möjligt att omvandla kvarteret Bryggeriet till blandad
bebyggelse, med bostäder, handel, förskola, parkeringshus samt kvarterstorg och
kvarterspark.
SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET
Detaljplanen medger ny bebyggelse i generellt fyra till fem våningar och ett punkthus i
10 våningar. Förslaget gör det möjligt att bygga ca 240 lägenheter inklusive möjlighet
för LSS-boende, ett p-hus, en förskola med fyra avdelningar samt lokaler för
handel/centrumverksamhet. Allmän platsmark ingår i form av gc-väg. Dessutom
kvarterspark och kvarterstorg. Befintlig bebyggelse skyddas med
varsamhetsbestämmelser.
Planförslaget är upprättat i enlighet med Översiktsplan för Malmö, antagen 22 maj 2014,
som anger blandad stadsbebyggelse.
PLANHANDLINGAR
Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan,
samrådsredogörelse, utlåtande efter granskning och denna
planbeskrivning.
PLANFÖRFARANDE
Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt 5 kap 27§ plan- och
bygglagen och kommer att antas av Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges
ställe.
PLANDATA
Planområdet ligger i Södra Sofielund, stadsområde Innerstaden. Planområdet utgörs
av kvarteret Bryggeriet och begränsas av Ystadvägen, Lantmannagatan, Jespersgatan
och Köpmansgatan.
V 130712
Planområdets area är ca 3,6 ha. Marken omfattas av fastigheten Bryggeriet 2 och del
av Innerstaden 120:1. Fastigheten Bryggeriet 2 ägs av Fastighetsbolaget
1 (27)
Bryggeritomten i Malmö AB och fastigheten Innerstaden 120:1 är en gatufastighet
som ägs av Malmö stad.
Röd linje = planområdesgräns
BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan
som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning
upprättats.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN
Detaljplanen berör område av riksintresse för kulturmiljövård M:K 114.
Bedömningen har gjorts att planförslaget inte riskerar att påtagligt skada riksintresset.
ÖVERSIKTSPLAN
Området redovisas i Översiktsplan för Malmö som blandad stadsbebyggelse.
PLANPROGRAM
Detaljplanen grundar sig på ett planprogram, Pp 6041. Planprogrammet var utställt
för samråd nov – dec 2012 och godkändes som inriktningsbeslut av SBN 2013-02-21.
Planprogrammets inriktning följs, med undantag för att en planerad utåtriktad byggnad
på spetstomten nära korsningen Ystadvägen/Lantmannagatan utelämnas. Det beror på
att det inom planarbetet inte framkommit någon övertygande idé om hur genomförandet
ska lösas.
2 (27)
GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER
Området är tidigare planlagt. Berörd gällande detaljplan är Dp 4520 (laga kraft 2007)
med användningen centrum som tillåter bland annat föreningsverksamhet, kontor
och undervisning.
Tomtindelningen TI 477B gäller som fastighetsindelningsbestämmelse.
Gällande detaljplaner och fastighetsindelningsbestämmelser upphör att gälla inom
planområdets gränser i samband med att denna detaljplan vinner laga kraft.
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
BAKGRUND/HISTORIK
Från att under nästan ett sekel ha varit ett slutet industriområde med en funktion –
bryggeri – har kvarteret sedan början på 90-talet öppnats upp och inrymmer idag en
mångfald av verksamheter. Främst finns handel och fritidsverksamhet i form av en
mängd kultur- och idrottsföreningar. Det finns även undervisning – Bryggeriets
gymnasium och en förskola, samt kontor.
BEFINTLIG BEBYGGELSE
Kvarteret är bebyggt med industri-, handel- och kontorsbyggnader som härstammar
från den nedlagda bryggeriverksamheten. Byggnadernas skala och uttryck är varierat
men mestadels storskaligt och av industrikaraktär. Den icke bebyggda ytan upptas till
största delen av bilparkeringar.
KULTURMILJÖ
VÄRDEFULLA BYGGNADER OCH BEBYGGELSEMILJÖER
Inom kvarteret finns äldre industribebyggelse som innehållit bryggeriverksamhet.
Bebyggelsen har tillkommit under en längre tid, 1880 – 1970-tal. Industribyggnaderna
är en del av Malmös kulturhistoriska arv och en viktig del av både stadens och
områdets identitet. Speciellt bevarandevärda är fasaderna mot Ystadvägen. Se vidare
under Planförslag – befintlig bebyggelse.
TOPOGRAFI OCH LANDSKAP
Planområdet är platt utan större höjdskillnader. Befintlig vegetation är sparsam och
består av en trädrad längs Köpmansgatan, gräsmatta med träd vid det gamla
bryggerikontoret (hörnet Lantmannagatan/Jespersgatan) och enstaka träd vid hörnet
Ystadvägen/Lantmannagatan. I övrigt är all mark hårdgjord och asfalterad.
I grönplanen visas att Södra Sofielund lider brist på tillgång till kategorin
stadsdelspark. Det är också relativt långt, ca 3 km, till större natur- och
rekreationsområden.
KOLLEKTIVTRAFIK
Området trafikeras idag av stadsbussar med hög turtäthet. Precis intill planområdet
finns busshållplatser på Lantmannagatan (linje 32) och Ystadvägen (linje 8). Persborgs
tågstation finns ca 700 m från planområdet.
TRAFIK
Ystadvägen och Lantmannagatan är flerfiliga huvudgator med tät trafik. Jespersgatan
3 (27)
och Köpmansgatan är däremot relativt stillsamma kvartersgator.
Cykelbana finns idag på båda sidor av Ystadvägen. Under 2014 kommer cykelbana att
byggas längs Lantmannagatans östra sida och i samband med detta byggs även flera
nya passager för gång och cykel över gatan, bland annat en upphöjd passage i läge
precis norr om Augustenborgsgatan.
TEKNISK INFRASTRUKTUR
Planområdet är idag anslutet till det befintliga el-, tele-, fjärrvärme- och VA-nätet.
BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE
I närområdet finns flera förskolor (Seveds förskola, Förskolan Pianot, m fl).
Grundskolor i närområdet är Sofielundsskolan, Augustenborgsskolan och
Munkhätteskolan.
Området har god tillgång på kommersiell service. Handel, service och
restauranger finns i kvarteret samt på smågator i övriga Seved.
PLANFÖRSLAG
BEFINTLIG BEBYGGELSE
Karaktären på den befintliga bebyggelsen mot Ystadvägen skyddas i planen av en
varsamhetsbestämrnelse, k1. Vid ombyggnad och förändring av bebyggelsen ska de
karaktärsdrag och värden som beskrivs nedan beaktas.
Kvarteret Bryggeriet består av ett konglomerat av byggnader, inbördes olika vad gäller
skala, material och uttryck. En gemensam faktor är att de, med vissa undantag, är av
industriell karaktär. Bryggeriverksamheten har expanderat etappvis, vilket avspeglas i de
många om- och tillbyggnader av olika karaktär som gjorts under årens lopp. De största
utbyggnaderna har gjorts under bryggeriverksamhetens tre glansperioder; vid förra
sekelskiftet, på 50-talet och i slutet av 60-talet. De byggnader som uppfördes under de
här perioderna är typiska representanter för sin respektive tidsperiod och de ger kvarteret
en egen identitet.
Delar av den ursprungliga byggnaden från 1898 finns bevarade, om än i reducerad,
förändrad och påbyggd form. Byggnaden karaktäriseras av en typisk industriarkitektur i
historiserande stil från förra sekelskiftet, med fasader uppförda i mönstermurat rött tegel.
Fasaderna är variationsrikt utsmyckade med blinderingar, gesimser och fönster i
varierande utformning. Huset ger karaktär åt både Ystadvägen och gårdssidan.
Under nästa storhetsperiod växte bryggeriet markant. Längs Ystadvägen påbörjades 1954
en industribyggnad ritad av Winberg och Högstedt AB i Malmö. Byggnaden har synlig
betongstomme och utfackningsväggar i rött tegel lagt utan förband och strikt
fönstersättning med vita enluftsfönster. Byggnaden fick, med sitt uppglasade trapphus,
markera hörnet Ystadvägen - Lantmannagatan och växte sedan etappvis in mot den
ursprungliga bryggeribyggnaden. Även dessa byggnadsdelar har fasader med ljus
betongstomme och rött tegel, och i vissa delar har de en karaktäristisk veckad takform.
Ett återkommande motiv är horisontella fönsterband.
Originalfönster bör generellt bevaras i största möjliga mån. Vid byte av fönster ska det
ske med material och indelning som är lika befintligt eller innebär en återgång till
ursprungliga fönster vad avser bl a material och indelning. Inga nya öppningar bör heller
4 (27)
göras i gatufasader. För övrigt hänvisas till Riktlinjer för fönster, godkända av
stadsbyggnadsnämnden i oktober 2005.
NY BEBYGGELSESTRUKTUR
Den nya bebyggelsen utgörs av fyra kvarter – ett med p-hus och centrumfunktioner, ett
med bostäder och centrumfunktioner, ett med förskola och ett med bostäder. Inom delar
för bostäder ryms möjlighet för LSS-boende.
Slutna/halvöppna gårdar
Mot Lantmannagatan/Jespersgatan skapas ett slutet kvarter som ansluter till den
kvartersbildning som finns i Seved. Kvarterets innergård blir relativt stor vilket ger
goda förutsättningar för att skapa en grön och varierad gårdsmiljö med hög kvalitet
för de boende.
Mot Köpmansgatan/Ystadvägen skapas ett mindre L-format kvarter som delar sin
utemiljö med ett punkthus.
Dessa två kvarter ska formmässigt ansluta till den befintliga bebyggelsen i Seved.
Fasadmaterialen är styrda till att vara puts eller tegel. Den totala byggnadshöjden är
begränsad till antingen 5 våningar inklusive indragen översta våning eller 5 våningar
med möjlighet till inredd vind. Bebyggelsen ska ha stort inslag av grönska för att
ansluta till Ekostaden Augustenborg och Seveds odlingsprofil, vilket är i linje med
planprogrammets målsättningar. Därför styr planbestämmelser att grönytefaktor 0,6
ska uppnås i bebyggelsen.
Punkthus
Centralt i området placeras ett högre punkthus. Det högre huset fungerar som en
accentbyggnad som står ut från den övriga lägre bebyggelsen. Byggnaden markerar ut
områdets kvarterspark och kvarterstorg och blir ett riktmärke att söka sig mot. Från
Ystadvägen kommer hela byggnadens höjd att synas när man rör sig in i kvarteret,
samtidigt som den är placerad så att sikt finns fram till parken. Punkthusets placering
gör att de boende får nära till grönska på kvartersmark i det L-formade kvarteret. De
boende får även nära till rekreation på allmän plats, dels i parkmiljö och dels på mer
urbana torgmiljöer.
För att hindra att byggnadens höjd påverkar platsens mikroklimat är det lämpligt med
trädplanteringar som kan fånga upp vindar. Punkthuset bör få en slank form och ett
eget arkitektoniskt uttryck. Detta ska vidareutvecklas i bygglovsskedet i nära dialog
med stadsarkitektavdelningen.
Parkeringhus
Parkeringshuset placeras intill Lantmannagatan och den befintliga
bryggeribebyggelsen. Det är en lämplig plats eftersom det dels är svårt att på denna
plats placera bostadsbebyggelse som klarar bullerkraven. Dessutom får p-huset en bra
placering ur trafikteknisk aspekt då infarten hamnar nära Lantmannagatan och i
anslutning till handeln. För att skapa liv och aktivitet som bidrar till en god
trygghetsupplevelse styr detaljplanen att minst 80 procent av p-husets fasadlängd mot
kvarterstorget ska innehålla centrumverksamhet i bottenvåningen. Att dessa lokaler
vänder sig mot den befintliga bryggeribyggnaden gör även att det skapas ett
kvarterstorg med verksamheter på alla sidor.
P-huset ska ha en lätt karaktär med grönska och en rundad form för att inte få några
tydliga gömda baksidor. För att säkerställa en grön karaktär anger en
utformningsbestämmelse att minst 0,25 i grönytefaktor ska uppnås.
5 (27)
Förskola
Planprogrammet lyfter fram behovet av en förskola på platsen och att förskolans
utemiljö ska kunna samutnyttjas med en parkyta. Förskolebyggnaden ska utformas i
minst 2 våningar och max 3 våningar av stadsbildsmässiga skäl och för att friytan för
lek ska bli tillräcklig. Förskoletomtens yta kommer att vara totalt 3600 kvm. Denna
yta kommer att fördelas mellan: byggnadens fotavtryck (BYA) om max 600 kvm, ca
400 kvm för parkering och komplementbyggnader, samt ca 2600 kvm friyta för lek.
Detta blir cirka 32,5 kvm friyta per barn. (4 avdelningar á 20 barn = 80 barn; 80 x
32,5 kvm = 2600 kvm).
Av omsorg för att kvaliteten på förskolegårdarna ska bli så hög som möjligt har
dokumentet Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö arbetats fram på
Stadsbyggnadskontoret. Lekvärdesfaktorn innehåller sju kvalitetsaspekter som
poängsätts och tillsammans ger ett värde på friytans totala kvalitet. De sju
kvalitetsaspekterna ges en poäng mellan -1 och +1 beroende på i vilken mån de
uppfyller kriterierna för respektive aspekt. Om gården endast delvis når upp till
kriterierna inom respektive poängnivå, finns möjlighet att ge halva poäng. Ett
lekvärde på minst +3 poäng bedöms utgöra gränsen för en godkänd förskolemiljö.
Den aktuella förskolan ska uppnå minst +3 poäng, men har goda förutsättningar att
nå betydligt högre och bör därför göra det. Lekvärdesfaktorn bedöms i samband med
bygglovet.
Gården utformas så att den delas upp i tre zoner. Närmast förskolebyggnaden finns
den trygga zonen, med tex sittplatser, odlingar, sand, vatten, lekhus. Utanför denna
finns den vidlyftiga zonen med gott om utrymme för rörelse, gungor, klätterlek, etc.
Längst bort den vilda zonen, där det ska gå att uppleva känslan av frihet, rymd,
oändlighet.
Parkering för föräldrar som lämnar/hämtar med bil samlas mot Köpmansgatan, 6 ppl.
Angöring för lastbilar (sophämtning och matleveranser) och eventuella förskolebussar
ska ske på Jespersgatan.
Kvarterstorg
På områden med urformningsbestämmelsen torg ska all trafik ske på de gåendes
villkor. Ytan ska gestaltas som ”urban park/torg” - en yta för gående, cykeltrafik,
sittmöjligheter, grönska, serveringar och torghandel. På denna ska inga parkeringar
placeras men angöringstrafik tillåts, exempelvis till handeln. Ytan ska ha en
uppdelning funktionellt så att eventuell genomgående biltrafik naturligt leds längs den
norra kanten och inte nära bryggerietfasaderna (eller tvärs över platsen).
Gatusträckan mellan Jespersgatan och ”urban park/torg” ska gestaltas som ”shared
space” med möblering och planteringar som gör det möjligt att köra bil men i mycket
låg hastighet. Detta för att så långt möjligt undvika genomgående biltrafik genom
området. Cyklister och gående ska däremot ha det lätt att ta sig fram.
Gatusträckningen mellan Lantmannagatan och p-husets infart bör utformas med
nivåskild körbana.
Gc-väg
För att säkra en gen och snabb väg genom kvarteret bryggeriet så skapas en ny Gc-väg
i nord/sydlig riktning.
6 (27)
GRÖNSTRUKTUR OCH PARK
KVARTERSPARK
Under medborgardialogen som fördes i samband med planprogrammet blev behovet
av gröna miljöer i form av en park tydligt. Inom planområdet skapas en park på
kvartersmark. Denna park kommer främst användas av boende inom planområdet
som kommer dela på skötseln i en gemensamhetsanläggning. Samtidigt är det viktigt
att parkytan förblir öppen för alla att besöka. Parkens placering gör även att den blir
en del av ett grönt gång- och cykelstråk i nordsydlig riktning genom planområdet.
GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK
Genom att det i plankartan används en utformningsbestämmelse som anger att en
grönytefaktor på minst 0,6 ska uppnås säkerställs att gårdarna håller en tillräckligt
hög kvalitet för de boende.
REKREATION
Inom området kommer det att finnas plats för rekreation i kvartersparken och
på innergårdarna. Det kommer även att finnas lugnare torgytor där sittplatser
kan anläggas.
LEKYTOR
Barn i området ska kunna leka på delar av förskolegården på kvällar/helger när
förskolan inte har verksamhet. Lekytor ska även skapas på bostadskvarterens gårdar.
FASTIGHETER OCH MARKRESERVAT
FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER
Detaljplanen innehåller inga bestämmelser om fastighetsindelning.
Fastighetsindelningsbestämmelser kan dock vid behov, genom en ny planprocess,
införas för att styra det fastighetsrättsliga genomförandet av detaljplanen.
TRAFIK
KOLLEKTIVTRAFIK
Inga förändringar av befintliga förhållanden.
GÅNG- OCH CYKELTRAFIK
Gående och cyklister skakunna röra sig genom hela området på cykelvägar och
kvarterstorget. Cykelkoppling i nord/sydlig riktning säkras genom allmän GC-VÄG
BILTRAFIK
Områdets centrala torg- och parkmiljöer är i huvudsak utan biltrafik.
Anslutning till området för biltrafik föreslås i första hand ske från Lantmannagatan, i
ett läge något söder om dagens anslutning. Även från Jespersgatan finns en
anslutningsmöjlighet som en förlängning på Mogensgatan.
Jespersgatan är enkelriktad österut.
7 (27)
Motortrafik. Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22.
Parkeringshuset för 200 bilar är placerat närmast Lantmannagatan, i mitten av
området. Infart sker via kvartersgata från Lantmannagatan. In- och utfart till
parkeringshuset bör vara placerade så långt från Lantmannagatan som möjligt för att
inte riskera att köer växer ut på Lantmannagatan.
Körspår till p-huset. Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22.
PARKERING
8 (27)
CYKELPARKERING
Cykelplatsbehovet har beräknats utifrån Malmö stads p-norm:
Cykelplatsbehov, tabell från Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22.
Cykelplatstillgång
Cykelparkeringar planeras runt om i området i anslutning till bostadshusen och
verksamheterna.
Totalt finns ca 1000 cykelplatser utritade på illustrationsplanen, vilket översiktligt
täcker det beräknade behovet. Detaljerad lösning ska redovisas i bygglovsskedet.
BILPARKERING
Bilplatsbehov
För bil beräknas bruttobehovet enligt Malmö stads p-norm bli totalt 339
parkeringsplatser:
Bilplatsbehov, tabell från Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22.
9 (27)
För lägenheterna har p-norm 0,8 inklusive besökare använts till beräkningen. För
eventuella bokaler har antagits samma parkeringsbehov som för lägenheter.
Lokalernas bilplatsbehov jämställs med handel. Däremot har antagits att lokalerna i
första hand bedriver verksamheter som vänder sig till boende i närområdet, vilket
innebär att parkeringstalet har halverats för besökare jämfört med normen för handel.
Förskolans behov har beräknats enligt gällande p-norm.
Handel. Enligt Emmaus hemsida säljs allt från kläder till leksaker och möbler i
butiken. Då det till viss del handlar om skrymmande varor kan man anta att en del
kunder kommer med bil hit. Butiken håller öppet alla dagar i veckan. Behovet av
bilplatser antas dock vara mindre än behovet för livsmedelsbutiken Özen allfrukt,
då det rör sig mer om sällanköp. I beräkningen har därför antagits att behovet för
kunder ungefär är hälften så stort som behovet för Özen.
Enligt uppgifter på skolans hemsida har skolan ca 30 anställda och ca 150
gymnasieelever. Bedömningen är att det huvudsakligen är de anställda som behöver
parkering, vilket enligt Malmö stads parkeringsnorm skulle innebära 6 bilplatser (0,2
bpl/anställd).
Idag hyser de befintliga byggnaderna ett tjugotal olika föreningsverksamheter inom
bl.a. kultur, dans och sport. Verksamheterna vänder sig främst till barn i olika åldrar,
men även i viss mån till vuxna. Behovet av parkering för föreningarna är mycket
osäkert. En stor del av kursverksamheten bedrivs under eftermiddags- och kvällstid,
där Aktiv ungdom, Terebi Ge-Mu och de olika sportföreningarna antas stå för det
största behovet. Varje förening antas ha 2-3 anställda, vilket totalt blir ca 50 st. Under
en maxtimme antas att ca 400 besökare kommer till föreningarna, varav 20 % antas
komma i bil. Vidare antas att samåkning sker till verksamheterna, så att varje bil tar
1,5 besökare. Av dessa antas 30 % ha behov av att parkera, medan resterande del
endast angör för att släppa av eller på besökare till verksamheterna.
Bilplatstillgång
Det planeras för ett parkeringshus i området, som beräknas rymma totalt 200
bilplatser. En markparkering med 50 platser planeras i hörnet mot korsningen med
Lantmannagatan/Ystadvägen. Utmed Jespersgatan norr om bostäderna planeras 5
platser i längsgående fickor (på kvartersmark) och de befintliga ca 10
kantstensparkeringarna på Jespersgatan ersätts med platser i p-huset. Under
bostadskvarteret vid Köpmansgatan planeras för 29 bilplatser i garage. Vid
anslutningen västerut till Köpmansgatan, söder om den nya förskolan, planeras för 6
bilplatser i markplan.
Detta ger totalt 284 bilplatser i detaljplaneförslaget.
Samnyttjande
Bilplatser i öppna anläggningar kan dock samnyttjas av olika kategorier av bilister som
har behov av bilplats vid olika tider på dygnet. Med utgångspunkt i de beläggningstal
som redovisas i Malmö stads parkeringsnorm beräknas nettobehovet av bilplatser vid
två situationer till följande:
10 (27)
Maximalt samnyttjande. Tabell från Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22.
Minimalt samnyttjande. Tabell från Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22.
I tabellen bidrar lokaler, skola, förskola, Özen och Emmaus och föreningar till
kategorin Anställda. Som besökare till handel räknas Özens och Emmaus kunder.
Besök till boende, lokaler/bokaler och föreningarna redovisas separat. Vidare har
antagits att angöringsplatser till förskolan behöver ha full tillgänglighet under
förskolans öppettid. Det har antagits att behovet av tillgänglighet till
lokalerna/bokalerna är samma som för handel.
Utifrån dessa resonemang kan det konstateras att fredagar kl. 16-19 är
dimensionerande för nettobehovet av bilplatser. Nettobehovet beräknas till mellan
245 och 266 bilplatser.
I praktiken kanske möjligheten till samnyttjande är mer begränsad, man bör t.ex. väga
in att det bör finnas möjlighet att äga bil utan att använda den dagligen. Det kan också
vara så att alla bilplatser inte är tillgängliga för samnyttjande, t.ex. att en del platser är
reserverade eller låsta. I området planeras de flesta parkeringsplatserna i
parkeringshus, vilket om det hålls öppet talar för möjligheten till samnyttjande.
Samtidigt bedrivs handel i området som har öppet även kvällstid, samt lördagar och
söndagar.
Sammanfattning bilparkering
Nettobehovet av bilplatser beräknas till mellan 245 och 266 bilplatser.
Detaljplaneförslaget rymmer 284 bilplatser vilket alltså räcker för att fylla behovet
enligt Malmö stads p-norm. Införande av bilpool kan bidra till att antalet bilplatser
som behövs byggas kan minskas. Detta hanteras i bygglovsskedet.
11 (27)
ANGÖRING - LEVERANSER
Özen Allfrukt (livsmedelsbutik)
Özen Allfrukt har ett leveransbehov på mellan 4-6 lastbilar i snitt per dag under en
vecka. Förslaget förutsätter att leveranser sker med 12 meters lastbilar i
fortsättningen, inga lastbilar med släp kommer att vara tillåtna inom området.
Utbyggnadsförslaget innebär att lastkaj med plats för två lastbilar anordnas i den östra
delen av Özens nya lokaler, i samma läge som befintligt lastintag. Lösningen innebär
att lastbilarna kör in på området från Lantmannagatan via den nya anslutningen söder
om parkeringshuset och därefter backar in mot lastkajen.
För att säkerställa god trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna ska stor vikt
läggas vid detaljutformningen av det viktiga gångstråket mellan befintlig busshållplats
på Lantmannagatan, markparkeringen på spetstomten och entréerna till
verksamheterna i området. En god gatuutformning ska här tydliggöra hur alla
trafikslag ska röra sig och att säkerheten för de oskyddade trafikanterna tryggas. Det
kan krävas särskilda åtgärder för att styra de gående och säkerställa att de inte leds in i
lastzonen. T.ex. kan räcken sättas upp för att styra de gående så att de inte genar över
lastytan.
Körspår för lastbilsleveranser till Özen. Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22.
Förskolan
Angöring till förskolan för föräldrar sker från Köpmansgatan. Parkeringar placeras i
förskoletomtens södra del. Lastbilsangöring till förskolan ska ske på Jespersgatan.
12 (27)
Behovet är cirka en leverans per dag till förskolans kök och därmed bedöms lossning
kunna ske på gatan. Lastbilsleveranserna kör in från Ystadvägen via Sofiagatan.
Övriga leveranser
Leveranser till Emmaus, skolan och föreningsverksamheterna föreslås ske med inoch utfart från Lantmannagatan via kvarterstorget i den mellersta delen av området. I
förslaget anges gångfartsområde, vilket innebär trafik på gåendes
villkor. Stor omsorg om detaljutformningen krävs även här, för att säkerheten ska
tillgodoses för oskyddade trafikanter.
De nya lokalerna är lokaliserade i anslutning till bostadshusen i nordöst och i
parkeringshusets södra del. För angöring till dessa verksamheter föreslås att
leveranstrafiken kör genom området för att undvika att leveransfordonen behöver
göra onödiga backningsrörelser.
I den västra delen av den stora byggnaden mot Ystadvägen föreslås handel i den
norra delen av byggnaden (Shoppan idag) och föreningar/lager i den södra delen
(grossist idag). Leveranser till handeln föreslås ske från handelstorget. Behovet av
leveranser bedöms vara litet och ske med mindre bilar (skåpbilar). Övrig verksamhet
bedöms inte alstra någon leveranstrafik.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
DAGVATTEN
Målsättningen för detaljplanen är att så mycket som möjligt av dagvattnet ska tas upp
och infiltreras på kvartersmark.
VATTENFÖRSÖRJNING OCH AVLOPP
Området kopplas på befintligt VA-nät.
AVFALL
En ny offentlig återvinningsstation placeras på spetstomten.
På bostadsgårdarna finns byggrätter för miljöhus att uppföras på respektive
fastighet/kvarter.
GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN
ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Kommunen ansvarar genom gatukontoret för genomförandet av de delar av
detaljplanen som utgör allmän platsmark. Respektive fastighetsägare ansvarar för
utbyggnaden inom de delar som utgörs av kvartersmark.
Frågor om markköp, lantmäteriförrättningar, ledningar och avtal ska samordnas
mellan fastighetsägarna inom detaljplaneområdet.
E.ON ansvarar för att nätstationer uppförs enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och
allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:1).
TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
En arkeologisk undersökning av området ska beställas och bekostas av byggherre.
Ingrepp i fornlämning regleras i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. och beslut
gällande detta fattas av Länsstyrelsen.
13 (27)
Nödvändig grundundersökning förutsätts tas fram av byggherre i samband med
bebyggandet av området.
VA Syd ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten
och dagvatten kan avledas med självfall.
I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningar för el och VA
utredas.
Planområdet är beläget inom normal insatstid för räddningstjänsten, 10 minuter.
Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA-Syd. Flödet i
brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Avståndet
mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Byggherre ska redovisa att
brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglov.
Räddningstjänstens tillgänglighet till såväl nya som befintliga byggnader ska beaktas
vid den fortsatta planeringen av området och vid projektering av byggnader.
Avståndet mellan uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon och entréer får
inte överstiga 50 meter. Det gäller då utrymning ska kunna ske utan
räddningstjänstens medverkan.
Om bostäder (och ev. mindre kontor för < 15 personer) dimensioneras för utrymning
med hjälp av räddningstjänsten krävs tillgänglighet direkt till fasaden.
Räddningstjänstens bärbara stege kan användas vid utrymning om avståndet mellan
marken och balkongens överkant eller fönstrets underkant inte överstiger 11 meter.
Räddningstjänstens höjdfordon kan användas vid utrymning från en maximal höjd på
23 meter under förutsättning att körbar väg/räddningsväg och uppställningsplatser
för höjdfordon finns. För vidare information, se råd och anvisningar ”Tillgänglighet
för räddningstjänsten” på www.rsyd.se.
För mark som kommer att överlåtas till staden (förskoletomten, allmän platsmark) ska
Miljöbyggprogram SYD följas vid projektering, byggnation och uppföljning. Se
programmet för vilka redovisningskrav som gäller.
Miljöbyggprogram SYD är en vägledning vid projektering och byggnation på
privatägd mark.
I samband med bygglov ska byggherren redovisa mer detaljerade bullerberäkningar
för att säkerställa att tillämpliga riktvärden följs.
För placering av nätstation på allmän plats måste avtal tecknas med Gatukontoret
avseende upplåtelse av marken. I avtalet ska bland annat överenskommelse om
utformningen träffas.
EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Avtal ska träffas mellan kommunen och fastighetsägare angående iordningsställande
av allmän platsmark inom planområdet, s.k. exploateringsavtal.
Kostnaden för utarbetandet av planen regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets
verksamhet, antagen av kommunfullmäktige 2011-04-20. Kostnaden består av en
startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i startavtal respektive planavtal.
Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av nätstation, fjärrvärme-, gas-, va-, tele-,
eller elledningar bekostas av exploatören.
Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning skall detta bekostas av
fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas.
14 (27)
FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
FASTIGHETSBILDNING
Nya fastigheter inom området kommer att bildas genom
avstyckning/klyvning/sammanläggning. Övriga förändringar av fastighetsindelningen
kommer att ske genom fastighetsreglering. Den mark som ska bli i allmän platsmark
ska genom fastighetsreglering överföras till en av kommunen ägd fastighet. Den mark
som ska bli kvartersmark skall genom fastighetsreglering överföras till Bryggeriet 2 och
till en ny, kommunalägd förskolefastighet.
I planområdet läggs kvartersmark ut för bland annat bostäder. Kvartersmarken
förmodas bli indelad i ett antal fastigheter mellan vilka samverkan måste ske. För
fastigheternas gemensamma behov inom kvartersmark, t.ex. körytor och grönytor,
bildas gemensamhetsanläggningar. Fastighetsägare ansöker om fastighetsbildning och
anläggningsförrättning.
Ledningar som kommer att förläggas eller finnas kvar inom kvartersmark säkras
lämpligen genom att servitut eller ledningsrätter bildas för dess ändamål. Initiativ till
bildande av ledningsrätt tas av berörd ledningshavare.
Ansökningar om förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar och
ledningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten Malmö stad.
DETALJPLANENS KONSEKVENSER
MILJÖKONSEKVENSER
STADSBILD
Kvarter och punkthus
Den nya bebyggelsen ska i huvudsak ansluta till omkringliggande kvarter i Seved. Det
som skiljer sig mest från omkringliggande bebyggelse är planens högre punkthus.
Placeringen av punkthuset har studerats i modell och noga placerats för att passa in i
stadsbilden. Punkthuset placeras som accentbyggnad centralt i området och markerar
ut parken och torget. Denna högre byggnad hamnar en bit från de befintliga
kvarteren och blir en solitär i området som ger variation.
Tidigare förslag som prövats har bland annat varit en högre byggnadskropp utmed
Lantmannagatan som en del av det större kvarteret. Detta hade gett en större
påverkan på stadsbilden då den större byggnaden hamnat intill den lägre befintliga
bebyggelsen. Dessutom hade denna bebyggelse varit svår att klara, av bullerskäl. Även
en central placering i det större bostadskvarteret, mot torget, har prövats men
bedömts olämplig då det skulle innebära att bostädernas innergård skuggas.
Solstudie för punkthuset har utförts och redovisas i urval nedan. Fullständig solstudie
finns att tillgå hos Stadsbyggnadskontoret.
15 (27)
21 juni kl 12
21 juni kl 16
21 september kl 12
21 september kl 16
Parkeringshus
Olika placeringar av kvarterets parkeringshus har studerats. Parkeringshuset har dels
testats på spetstomten i sydöst och dels där pannhuset ligger idag, i planområdets
sydvästra hörn.
Placeringen på spetstomten avfärdades på grund av att Malmö museum ser
byggnadens kortsida som en av byggnadernas viktiga framsidor, som inte bör byggas
för. Dessutom blev de trafiktekniska lösningarna omöjliga att lösa då infarten hamnar
för nära den signalreglerade korsningen Lantmannagatan-Ystadvägen.
Det har även skissats på en placering av parkeringshuset i sydvästra hörnet av
planområdet. Detta skulle innebära att p-huset låg nära den befintliga bebyggelsen vid
Köpmansgatan. Den stora nackdelen med denna placering är att biltrafiken dras
längre in i området.
Parkeringshuset har i planförslaget fått en placering intill Lantmannagatan och
bryggeriets gamla industrilokaler, vilka har liknande kompakta uppbyggnad. P-huset
stör på så vis inte den befintliga stadsbilden. Placeringen gör det möjligt att anlägga
handel i bottenvåningen vilket gör att bottenvåningen aktiveras.
Kopplingar till omgivningen
Under samrådet inkom det yttranden och synpunkter om Lantmannagatans idag
starka barriäreffekt som gör det svårt för gående och cyklister att röra sig mellan
Augustenborg och planområdet. Frågan har studerats vidare under planarbetet och
alternativa skisser har tagits fram, där den nya gatan placeras i ett läge mitt
16 (27)
framför Augustenborgsgatan. Ett renodlat p-hus ersätts av två bostadskvarter, med
parkering och lokaler i de undre våningarna. Som exempel ses skiss 1B på nästa sida,
fler varianter har även testats.
Detta alternativ för gatan har fördelen att visuell och funktionell koppling mellan
Augustenborg och Bryggeriet stärks, och att bostäderna i det södra av kvarteren
bidrar till att befolka torget och gångstråket ut mot Lantmannagatan. Nackdelarna
med lösningen är att p-lösningen blir svårare att samnyttja, att bostadsgårdarnas
förutsättningar för grönska minskar p g a underbyggda garage, och att
bostadsgårdarna blir trånga. Vidare måste det norra kvarteret för att få bra
lägenhetsplanlösningar göras med en öppning mot bullerstörd sida och riskerar därför
att tappa många kvaliteter. Konklusionen har därför blivit, att planförslaget inför
granskning behåller strukturen lika samrådsförslaget, med gatan i ett läge ca 30 m från
Augustenborgsgatans mynning. Det starkaste motivet till detta är att boendekvaliteer
har viktats högre än stadsbildsfrågan.
För att förbättra för cyklister har cykelväg även på Lantmannagatans västra sida
tillkommit, på sträckan mellan gatan och Jespersgatan. Detta - tillsammans med ny
upphöjd passage över Lantmannagatan strax norr om gatan – kommer att förbättra
situationen betydligt för gående och cyklister.
Alternativ 1B. Skiss, Tema arkitekter 2014-04-02.
KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI
Planförslaget innebär att två byggnader som i gällande plan skyddas av
varsamhetsbestämmelser - gamla kontoret och pannhuset - rivs. Det gamla kontoret
har en placering som gör att det blir svårt att exploatera tomten. Det bedöms att
17 (27)
behovet av bostäder är stort och att det kulturhistoriska värdet av kontoret i detta fall
är underordnat behovet av att bygga bostäder på tomten. När det gäller pannhuset
har det under planarbetet resonerats kring och skissats på nya användningsområden av
byggnaden, bland annat en ombyggnad till bostäder. På grund av byggnadens
utformning och placering blir det svårt att bygga om byggnaden till bra bostäder. Det
går att få en mycket bättre helhet i planförslaget om pannhusets rivs. Det frigör bland
annat plats för en bättre gång- och cykelkoppling mot Heleneholm, och ger bättre
förutsättningar för bostadsbebyggelsen.
NATURMILJÖ
Inga nämnvärda naturvärden finns inom planområdet.
RISKER OCH SÄKERHET
Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga med hänsyn till säkerhet och risker.
LUFTKVALITET
Luftkvalitetsberäkning januari 2013, Miljöförvaltningen. Blå linje visar fastighetsgräns.
Planområdet ligger i ett område med förhöjda halter av kvävedioxid, 16 – 22 μg/m3.
Planförslaget innebär dels en förtätning med fler människor och transporter på
platsen, men också att andelen transporter som sker till fots och cykel kan öka
eftersom planförslaget skapar närhet till målpunkter. Därmed bedöms planförslaget
inte bidra till en försämring av luftkvaliteten.
VATTENKVALITET
Dagvatten från planområdet avleds via kommunala dagvattenledningar till kanalen.
Slutlig recipient för dagvattnet är S Öresunds kustvatten (SE552500-124461).
Den ekologiska statusen för S Öresunds kustvatten är måttlig. Målet är att uppnå god
ekologisk status 2021. Den kemiska ytvattenstatusen för avrinningsområdet
klassificeras som god status exklusive kvicksilver. Målet är att uppnå god kemisk
ytvattenstatus 2015.
18 (27)
Då bostadsytor och parker inte bedöms medverka till ökade föroreningsbelastningar
och biltrafiken planeras att bli låg inom området bedöms inte genomförandet av
detaljplanen medföra någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormer.
MARKFÖRORENINGAR
En inledande utredning har genomförts angående föroreningar i mark och
grundvatten, ”Miljöteknisk markundersökning vid Bryggeriet 2 i Malmö”, rapport utkast 2013-04-17, Sweco AB). Rapporten i sin helhet finns att tillgå på
stadsbyggnadskontoret. Sammanfattningsvis anger rapporten:
”Bedömning av föroreningssituationen
Halter i jord över KM har påträffats i tre av de 12 provpunkterna;
Metaller i en punkt; 1305.
PAH-M i en punkt; 1311.
PAH-H i tre punkter; 1303, 1305, 1311.
I grundvatten har toluen, xylen och PAH påträffats dock i halter under jämförvärden.
Metallerna barium, nickel och molybden har påträffats i grundvattnet i halter som
överstiger jämförvärden. Det skall dock understrykas att jämförvärdena inte är
framtagna specifikt för förorenade områden i Sverige. Ytterligare utredningar kan
krävas därför för att bedöma risker för miljö och hälsa i området vid de uppmätta
halterna.
Den utförda undersökningen är en riktad stickprovsundersökning. Även om
resultaten inte visar på omfattande förorening kan det inte uteslutas att delar av
fastigheten kan vara mer påverkade av förorening.”
Frågan kommer att utredas vidare under planarbetet.
En bestämmelse har införts på plankartan som anger att bygglov inte får beviljas
innan markföroreningarna är avhjälpta.
TRAFIKBULLER
Enligt Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 ska följande riktvärden innehållas vid
nybyggnad av bostäder:
Utomhus 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad
Utomhus 70 dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats
Inomhus 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå
Inomhus 45 dB(A) maximal ljudnivå nattetid
Stadsbyggnadskontoret tillämpar ovanstående riktvärden med det tillägget att avsteg
kan göras från ekvivalentvärdet utomhus på 55 dB(A). Om detta krav inte kan uppnås
kan bebyggelsen ändå accepteras om det utanför fönster till minst hälften av
boningsrummen i varje bostad är högst 50 dB(A) ekvivalent och högst 70 dB(A)
maximal bullernivå. Av de rum som vetter mot den ljuddämpade sidan ska minst ett
rum vara vänt mot en gårdssida. Minst halva gårdsytan måste ha en ekvivalent
trafikbullernivå som inte överstiger 50 dB(A). Riktvärdena för trafikbullernivå inomhus
och på uteplats ska alltid innehållas. Se vidare i ”Tillämpningsskrift om trafikbuller”.
19 (27)
En uppdaterad bullerutredning har genomförts (Bryggeriet trafikbullerstudie 2014-0416, Tyréns) som redovisar beräknade bullernivåer i beräkningspunkter vid fasader
samt inne på gårdar.
Utredningen visar att riktvärdena för ekvivalentnivåer enligt huvudregeln i
tillämpningsskriften överskrids vid bostadsfasader längs Jespersgatan,
Lantmannagatan och Ystadvägen. Det kommer därför troligen att bli aktuellt att
tillämpa avstegsregeln i många fall, vilket kan innebära att enkelsidiga lägenheter mot
dessa gator inte kan förekomma. Slutlig bedömning av detta görs i bygglovsskedet.
En planbestämmelse har införts på plankartan som anger vilka riktvärden som ska
klaras och vad som gäller vid avsteg.
Beräkningspunkter, trafikbuller. Tyréns, 2014-04-16
20 (27)
Beräknade ljudnivåer, trafikbuller. Tyréns, 2014-04-16
TRAFIKKONSEKVENSER
Enligt Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22: ”Det kommer att förekomma backande
rörelser inom området där oskyddade trafikanter rör sig, vilket innebär en viss
säkerhetsrisk. På ytor där flera trafikantgrupper kommer att sammanstråla –
leveransfordon, bilar till parkeringsplatser och oskyddade trafikanter – är därför viktigt
att stor vikt läggs på detaljutformningen så att det blir tydligt hur alla trafikslag ska
röra sig här och att säkerheten för de oskyddade trafikanterna tryggas. Det kan krävas
särskilda åtgärder för att styra de gående och säkerställa att de inte leds in i lastytorna.
I anslutningen till Lantmannagatan kan kapacitetsproblem uppstå för trafik som ska
köra ut från området. Detta beror på svårigheter att svänga vänster ut på
Lantmannagatan då det är mycket trafik på Lantmannagatan. Alternativt kan då utfart
tillåtas endast genom medlöpande högersväng ut på Lantmannagatan, precis som
idag.”
KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER
Fastigheten Bryggeriet 2
Fastigheten är privatägd och kommer genom fastighetsreglering dels erhålla mark dels
avstå mark från/till kommunens park och gatufastighet. Nya kvartersfastigheter
kommer att bildas för bostad, förskola och parkering och centrumändamål. Inom
kvarteren kommer vid ytterligare uppdelning av fastigheter bildas
gemensamhetsanläggningar för fastigheternas gemensamma behov.
21 (27)
Fastigheten Innerstaden 120:1
Fastigheten är kommunägd och avstår kvartersmark för bostadsändamål till
Bryggeriet 2.
SAMHÄLLSKONSEKVENSER
BOSTADSPOLITISKA MÅL
Kommunfullmäktige antog den 22 november 2012 tio bostadspolitiska mål. Målen
ska bland annat utgöra utgångspunkt för planläggning enligt plan- och bygglagen.
Genomförandet av detaljplanen bidrar till uppfyllelse av de bostadspolitiska målen
genom att

detaljplanen medger uppförande av en funktionsblandad bebyggelse som har
goda förutsättningar att innehålla varierade upplåtelseformer och
lägenhetsstorlekar
BARNPERSPEKTIV
Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet. Planområdet har
goda förutsättningar för att bli en bra miljö för både barn och vuxna genom att

en förskola byggs i ett område med stor brist på förskoleplatser

de offentliga rummen (torg, park, gångfartsområden) utformas med stort
inslag av grönska och med prioritet för fotgängare och cyklister

hänsyn har tagits till barns behov av utemiljö genom att det finns möjlighet
för bullerskyddade bostadsgårdar med plats för grönska, lek och rekreation
TILLGÄNGLIGHET
Då det inom området tillkommer helt ny bebyggelse finns det goda förutsättningar
för att utforma bebyggelsen för att den ska vara tillgänglig för alla.
JÄMSTÄLLDHET
Detaljplanen bidrar till målet om jämställdhet genom att

Parken får ett odlingstema och därmed erbjuder aktiviteter som är både
fysiska och sociala och som engagerar både kvinnor och män

Förskola byggs i ett område med många barnfamiljer, vilket underlättar
vardagslivet för föräldrar

Förutsättningar skapas för att behålla och utveckla handel och service nära
bostäder
KOMMUNAL SERVICE
Genomförandet av detaljplanen kommer att bidra till att skapa ca 80 förskoleplatser.
Inom planområdet finns även möjlighet att bygga LSS-lägenheter inom delar med
användningsbestämmelse B - bostäder, om behov skulle finnas.
SOCIALA KONSEKVENSER
Under arbetets gång har en social konsekvensbeskrivning gjorts utifrån inhämtad
information under medborgardialog hösten 2012.
22 (27)
De huvudsakliga negativa konsekvenserna som en utbyggnad kan innebära innefattar
att föreningslivets möjligheter påverkas negativt och att delar av den kulturhistoriska
bebyggelsen som är en del av områdets identitet och kollektiva minne måste rivas.
Ser man till de huvudsakliga positiva konsekvenserna för området så innefattar de
ökad trygghet, fler bostäder, förbättrad service, fler mötesplatser och att bebyggelsen
kan hjälpa till med att knyta samman bostadsområdena Seved och Augustenborg.
Antalet offentliga platser och grönskan inom området kommer även att öka i samband
med utbyggnaden. En ytterligare viktig faktor för det sociala sammanhanget är att en
ny förskola kan skapas inom området.
Sammantaget kommer utbyggnaden troligen att leda till övervägande positiva sociala
konsekvenser för området. Det finns dock en risk som bör uppmärksammas - att
föreningslivet kan påverkas negativt. Lämpliga lokaler kan försvinna och/eller få
kraftigt höjda hyror i och med att områdets karaktär förändras och andra
verksamheter gynnas.
Det finns även en risk att omdaningen av området kan leda till omflyttningar av
människor i staden. Om områdets gentrifieras på sikt så kan ekonomiskt svagare
grupper kanske inte ha råd att bo kvar. Det är viktigt att frågan bevakas i framtiden av
staden.
BEFINTLIG HANDEL
Den befintliga handeln som Özen allfrukt, Emmaus m.fl. kan behöva byta lokaler
inom området för att en utbyggnad av planen ska vara möjlig. Viss befintlig handel
kan även behöva flytta från området för att möjliggöra utvecklingen av området.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
GENOMFÖRANDETID
Genomförandetiden är 5 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner
laga kraft.
VILLKOR FÖR BYGGLOV
Inom området har markföroreningar påträffats. Därför är bygglovet villkorat till att
markföreningar ska vara avhjälpta innan bygglov beviljas, genom administrativa
bestämmelser i plankartan.
UNDERLAG TILL PLANARBETET
PROGRAM OCH UTREDNINGAR
GRÖNPLAN
Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisar tillgång och
brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ett
planeringsunderlag som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk
utgångspunkt.
BOSTADSPOLITISKA MÅL
Kommunfullmäktige antog 2012-11-22 bostadspolitiska mål i tio punkter. Planer och
program för genomförande ska utgå från dessa mål.
23 (27)
MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2009-2020
Miljöprogrammet fungerar som en gemensam utgångspunkt för miljöarbetet i Malmö
stad. För att nå miljöprogrammets mål måste varje projekt i sitt genomförande bidra
till den hållbara utveckling som eftersträvas.
ENERGISTRATEGI FÖR MALMÖ
Energistrategin är Malmö stads handlingsprogram för energifrågor och är samordnat
med miljöprogrammet. Såväl miljöprogram som energistrategi har antagits av
kommunfullmäktige.
MILJÖBYGGPROGRAM SYD
Miljöbyggprogrammet är kommunens program för hållbart byggande och ska följas
vid nybyggnation på mark som kommunen äger, säljer eller upplåter. På övrig mark är
programmet vägledande vid nybyggnation och gäller för både bostäder och lokaler.
TRAFIKSTRATEGI FÖR MALMÖ
Trafikstrategin, antagen av kommunfullmäktige 2004, redovisar en målmedveten
strategi för ett trafiksystem som bidrar till att skapa framtidens Malmö med tre
huvudmål: trygg och tillgänglig stad för Malmöborna, en starkare region och
effektivare transporter.
TRAFIKMILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2017
Trafikmiljöprogrammet, antaget av tekniska nämnden, har som övergripande
målsättning att Malmö stad ska arbeta i riktning mot ett miljöanpassar
transportsystem.
FOTGÄNGARPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2018
Fotgängarprogrammet utgör grunden för gångstråksplanen i vilken viktiga stråk för
gående pekas ut. Programmet antogs av tekniska nämnden 2012.
PARKERINGSPOLICY OCH PARKERINGSNORM
Behov av bil- och cykelparkering för bostäder och olika verksamheter regleras i
Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Pr 3087, antagen
av KF september 2010. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid
detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning.
TILLÄMPNINGSSKRIFT OM TRAFIKBULLER
Tillämpningsskrift om trafikbuller - Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande
av bostäder (antagen av stadsbyggnadsnämnden 2013-03-11) anger ljudkrav,
tillämpning och hantering av trafikbullerfrågor.
AVFALLSPLAN 2011-2015 FÖR MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN
Avfallsplanen innehåller mål och strategier för avfallshanteringen.
MEDVERKANDE
Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta fram
detaljplanen har dessutom tjänstemän från fastighetskontoret, gatukontoret,
24 (27)
miljöförvaltningen, serviceförvaltningen, förskoleförvaltningen och
stadsområdesförvaltningen deltagit.
Josephine Nellerup
Planchef
Roger Westin
Planhandläggare
25 (27)
Anna Swanberg
Planhandläggare