Mandaskolan och Mandaskolans fritidshemsplan mot diskriminering

Mandaskolan
Mandaskolan och Mandaskolans fritidshems plan
mot diskriminering och kränkande behandling
2015/2016
Innehållsförteckning
Mandaskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ................................... 4
Vår vision ................................................................................................................................................ 4
Aktuell lagstiftning .................................................................................................................................. 4
Upprättande och förankring av plan mot diskriminering och kränkande behandling på Mandaskolan .. 4
Elevernas delaktighet i upprättande och genomförande av planen ..................................................... 5
Vårdnadshavarnas delaktighet ............................................................................................................. 5
Personalens delaktighet i upprättande av planen och insatser ............................................................. 5
Resultat av utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsarbete ...................................................... 5
Kartläggning och nulägesanalys .............................................................................................................. 6
Kartläggningsmetoder ......................................................................................................................... 6
Resultat och analys av kartläggning .................................................................................................... 6
Förebyggande åtgärder ............................................................................................................................ 7
Främjande arbete för lika rättigheter och gott socialt klimat ................................................................... 8
Främjande insatser utifrån de olika diskrimineringsgrunderna ............................................................... 9
Främja likabehandling oavsett kön ...................................................................................................... 9
Funktionsnedsättning......................................................................................................................... 10
Etnisk tillhörighet .............................................................................................................................. 10
Religion eller annan trosuppfattning ................................................................................................. 10
Sexuell läggning ................................................................................................................................ 10
Ålder .................................................................................................................................................. 10
Rutiner vid upptäckt och utredning ....................................................................................................... 11
Uppföljning och utvärdering av insatser ........................................................................................... 12
Ansvariga för planen ............................................................................................................................. 12
Planens giltighetstid .......................................................................................................................... 12
Begrepp ................................................................................................................................................. 12
Diskrimineringsgrunderna ..................................................................................................................... 14
Mandaskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling
Planen gäller för Mandaskolans förskoleklass, årskurserna 1-6 samt Mandaskolans fritidshem.
Vår vision
Eleverna skall ges möjlighet att utifrån sin egen förmåga utvecklas till ansvarskännande
människor i en trygg och accepterande miljö. På Mandaskolan har alla lika värde. Alla i vår
verksamhet ska bli sedda och bemötas med ömsesidig respekt. Alla ska känna sig trygga i
skolan.
På Mandaskolan tolererar vi inte kränkning, trakasserier och diskriminering. Alla ska aktivt
verka för att ingen skall bli kränkt eller diskriminerad.
Mandaskolans gemensamma förhållningssätt är att konsekvent och beslutsamt reagera mot
kränkningar, trakasserier och diskriminering i alla möten mellan människor. Våra
ställningstaganden skall vara levande och tydliga för alla: personal, elever och föräldrar.
Aktuell lagstiftning
Den lagstiftning som reglerar skolans likabehandlingsarbete är skollagen (2010:800),
diskrimineringslagen (2008:567) samt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet
med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1083). För definition av
begrepp som kränkningar, trakasserier och diskriminering (se s 12).
Enligt läroplanen för grundskolan ska alla som arbetar i skolan aktivt motverka
diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Även
diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling.
Dessa lagar kräver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och
möjligheter samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling.
Enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen ska det finnas en likabehandlingsplan för berörd
verksamhet och enligt 6 kap. 8 § skollagen ska det finnas en plan mot kränkande behandling.
Dessa ska upprättas varje år och kan kombineras i en gemensam plan förutsatt att innehållet
uppfyller lagarnas krav.
Upprättande och förankring av plan mot diskriminering och kränkande
behandling på Mandaskolan
Skolan ska upprätta en plan för likabehandlingsarbetet på skolan (enl. 3 kap. 10§
Diskrimineringslagen) samt en plan mot kränkande behandling (enl. 14a kap. 8§ Skollagen).
På Mandaskolan har vi sammanfört dessa två planer till en plan. Planen ska vara väl förankrad
bland elever, personal och föräldrar. Planen ska revideras årligen. Detta sker utifrån en
kartläggning av riskområden samt en utvärdering av tidigare planerade insatser och åtgärder.
4
Elevernas delaktighet i upprättande och genomförande av planen
Eleverna på skolan har varit delaktiga i planen genom att delta i kartläggningar, enkät,
hälsosamtal samt genom att fylla i ”skolgårdskartan” där de identifierar trygga och otrygga
platser på skolområdet.
Elevrådet får via klasserna diskutera resultaten av genomförda enkäter och kartläggningar
samt fundera och komma med förslag på hur vi tillsammans ska jobba med detta på skolan.
Kamratstödjarna har utför uppgifter i klasserna utifrån likabehandlingsplanen.
De har också deltagit i utformandet och utförandet av de återkommande ”vänskapsdagarna”
där vi arbetar med värdegrundsfrågor. Alla elever har deltagit i vänskapsdagarna och i
kamratstödjarnas aktiviteter.
Planen ska finnas uppsatt i alla klassrum. Mentorerna ansvarar för att delge eleverna
innehållet i planen i september.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrarna informeras om planen vid första föräldramötet på hösten. Planen finns tillgänglig
på skolans hemsida. Likabehandlingsplanen tas även årligen upp i
föräldrarådet/skolenhetsrådet på skolan. Ansvarig för att detta genomförs är rektor.
Föräldrarna ges vid dessa tillfällen möjlighet att komma med förslag och synpunkter på
skolans likabehandlingsarbete.
Personalens delaktighet i upprättande av planen och insatser
Pedagogerna får ta del av sammanställda resultatet av kartläggningar och tillsammans med
elever planera främjande och förebyggande insatser utifrån vad resultatet visade.
Resultat av utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsarbete
Utifrån förra årets kartläggning valde vi att fokusera på att arbeta med arbetsron och att främja
lika förutsättningar oavsett kön.
Vi har under året arbetat med omkring arbetsron och genomfört de insatser vi planerat. Ex har
pedagogerna utvecklat sitt ledarskap i klassummet genom att schemalägga fler vuxna i
klassrummet och eleverna har fått arbeta med att öka sin medvetenhet om hur de kan bidra till
en god lärmiljö. Utifrån elevenkäterna som gjordes vt 2015, framkommer att ca 3% upplever
att de inte har så bra arbetsro. 60% upplever att de har arbetsro ibland och 37% upplever att
arbetsron är bra. Vi ser att vi behöver fortsätta jobba med detta för att arbetsron ska bli ännu
bättre.
Vad gäller insatser kring könsnormer har en del av de planerade insatserna genomförts.
5
Genom dialog med eleverna kring resultatet om att de inte upplevde sig likabehandlade
utifrån kön framkom en annan bild. De upplevde att det inte var på det sättet i dagsläget utan
deras svar baserade sig på tidigare upplevelser om orättvisor.
Vi har genomfört insatserna med ”namnlapparna” och ombytta roller för en dag och vi har
jobbat med att i skolarbetet arbetet med hur olika könsroller framställs i media och reklam och
öka deras kunskap om jämställdhet.
I övrigt har vi genomfört de flesta av de planerade främjande och förebyggande insatserna.
Det vi har kvar ett utveckla är att på en mer regelbunden basis få igång planerade
rastaktiviteter.
Kartläggning och nulägesanalys
Vi kartlägger skolmiljön för att se vilka riskområden vi behöver arbeta med i det
förebyggande arbetet.
Kartläggningsmetoder
Skolgårdskartor.
Skolans elevenkät.
Enkäten ”Trygg skola” för elever i år 3 och år 5 från Utvecklingsenheten.
Konfliktrapporter.
Samtal i klasser, elevråd, utvecklingssamtal och arbetslagsträffar.
Personalens egna iakttagelser i verksamheten.
Skolhälsovårdens årliga hälsosamtal i F-klass, år 2 och år 4.
Likabehandlingsteamet är ansvariga för att leda kartläggningsarbetet. Utifrån vad
kartläggningen visar revideras planen årligen och förebyggande insatser planeras.
Revideringen av planen ska vara klar i september årligen.
Resultat och analys av kartläggning
I enkäten framkommer att eleverna trivs bra på skolan. Det är ingen på skolan som uppger att
de inte trivs. Detsamma gäller för fritidhemmet förutom ett par elever som uppgav att de inte
trivdes på fritidshemmet.
Utifrån den genomförda elevenkäten framkom dessa områden som vi behöver utveckla:
Stärka relationsskapandet mellan vuxna och elever på skolan för att främja lärande och
trygghet på skolan.
Arbetsklimatet.
Öka tryggheten i omklädningsrummen.
Se över matsalsmiljön.
6
Förebyggande åtgärder
Utgår ifrån konkreta risker som har upptäckts i årets kartläggning.
Det förebyggande arbetet ska utgå från identifierade riskfaktorer som framkommit i
kartläggningen.
Insats avseende arbetsklimat
Ansvar
Samtal med eleverna om arbetsklimatet i skolan, där
får eleverna själva komma med idéer om hur det går
att förbättra klimatet i klassen.
Alla pedagoger genomför detta i sina
klasser
Arbeta för en gott socialt klimat och god lärmiljö
genom samtal med klasserna kring hur man är en bra
klasskamrat. Arbeta med den 6:e förmågan,
värdegrunden.
Alla pedagoger
Komma överens om klassens trivselregler
All personal och elever
Eleverna genomför regelbundna självutvärderingar
kring hur de bidragit till arbetsklimatet. (ex;
Loggbok, muntliga utvärderingar, skattningslinje)
Pedagoger år 1-6
Genomförande av lektioner ur materialet DATE som
bland annat innehåller övningar som ger ökad
medvetenhet kring allas ansvar för en tillgänglig
lärandemiljö.
Pedagoger år 4-6
Pedagogerna reflekterar över sitt eget
förhållningssätt till hur de bidrar till eleverna
lärandemiljö.
Alla pedagoger
Ange, som ledare, vilken aktivitetsnivå som gäller i
klassrummet för de olika lektionerna
Alla pedagoger
Schemalägga för att möjliggöra fler vuxna i
klassrummen (ökar möjligheten till reflektion och
kollegialt lärande kring utvecklingsmöjligheter i
lärmiljön).
Rektor
Arbeta för att skapa olika ”ytor” för olika slags
aktiviteter på fritids (tystare respektive mer ljudliga)
och skapa samsyn kring detta
Personal fritids
Komma överens om ”lekregler” under rasterna
Alla pedagoger och elever
7
Insats avseende relationsskapande
Ansvar
Dialog med elever kring vad de anser skulle öka
förutsättningarna för ett ökat förtroende för de vuxna
på skolan.
Bokcirkel om boken ”Problemskapande beteende”
för att öka vuxnas kompetens kring förhållningssätt
och bemötende. Detta för att utveckla
relationsskapandet och främja goda relationer mellan
pedagoger och elever.
Alla pedagoger
Foton på alla pedagoger
Ledningsstöd
Tydliggöra vem eleverna man kan vända sig till.
Ökad kunskap kring rutiner.
Vi kommer att arbeta för att öka kunskap och
beredskap kring hur man kan agera vid svåra
situationer vid konflikter/kränkningar, Detta genom
reflektion, erfarenhetsutbyte samt handledning.
Alla pedagoger
Alla pedagoger
Alla pedagoger
Övriga förebyggande insatser
Förbättra informationsflödet mellan skola och fritids.
Ledningsstöd
Främjande arbete för lika rättigheter och gott socialt klimat
Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning
Mandaskolans främjande arbete omfattar, barn, personal och föräldrar. Vi har alla ett
gemensamt ansvar för att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandlingsarbetet och
respekten för allas lika värde på skolan. Vi vill med det främjande arbetet uppnå ett gott
socialt klimat där alla ska känna trivsel och trygghet. Detta uppnår vi genom:
Vi kommer överens om gemensamma trivselregler.
Vi har regelbundna klassråd och elevråd där vi tränar demokratiska arbetsformer.
Vi har kontinuerliga samtal i klasserna om trivsel och hur man bemöter varandra.
Respekt för varandras olikheter.
Vi har vänskapsgruppen (elever och personal), som planerar och anordnar
gemensamma aktiviteter för skolans elever.
Vi genomför Vänskapsdagar där alla elever på skolan deltar i blandade grupper.
Vi har gemensamma positiva aktiviteter och traditioner för hela skolan såsom
temadagar, friluftsdagar, vänskapsdagen, äggsläppet osv.
Klasserna jobbar med olika övningar som främjar goda relationer i klassen, t ex
Hemlig kompis, Dagens uppdrag.
8
De yngre barnen arbetar med kompismassage.
Vi har Kamratstödjare, som är delaktiga i likabehandlingsarbetet på skolan.
Vi drar namnlappar istället för att räcka upp handen.
Fritidspedagoger erbjuder planerade rastaktiviteter.
Vi schemalägger så vi har möjlighet att ha fler vuxna i klassrummet.
Vuxennärvaro under raster samt i matsalen.
Vi har regelbundna samtal i arbetslagen om elevhälsofrågor.
Främjande insatser utifrån de olika diskrimineringsgrunderna
Bedrivs utan förekommen anledning
Eleverna ska under sin skoltid få kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna. Detta får
eleverna genom ex integrerat arbete i olika arbetsområden, värderingsövningar och elevråd.
Främja likabehandling oavsett kön
Insats
Ansvar
För att alla ska få komma till tals oavsett kön
används namnlappar istället för handuppräckning
Ombytta roller för en dag
I undervisningen beröra grundläggande mänskliga
rättigheter och alla människors lika värde.
(Kvinnor och mäns levnadsvillkor under olika
perioder. I undervisningen belysa livsfrågor med
betydelse för eleven såsom könsroller,
jämställdhet och relationer.)
Arbeta med hur sexualitet och könsroller
framställs i medier och reklam
Arbeta med WCPRC (World Children Prize for
The Rights of the child). Ett program där man
ökar elevernas kunskap om mänskliga rättigheter
och demokrati. I programmet arbetar man mot
fördomar och rasism och för tolerans,
jämställdhet och positiv mångfald.
Alla pedagoger
FN- barnkonventionen
År 1-6
År 6 mentorer
SO år 1-3
SO år 4-6
SO år 4-6
År 4-6 redovisar för de yngre eleverna.
9
Funktionsnedsättning
Insats
Skolans verksamhet planeras så att alla kan delta,
ingen får uteslutas på grund av
funktionsnedsättning
Ansvar
Rektor
Etnisk tillhörighet
Insats
Arbeta om minoriteter i Sverige, öka förståelsen för
olikheter/likheter och allas lika värde. Normkritiska
övningar.
Ansvar
Sv/SO 4-6
Religion eller annan trosuppfattning
Insats
Öka kunskap och förståelse för olika religioner
/andra trosuppfattningar
Ansvar
SO, Sv 1-6
Betona och finna likheter mellan olika religioner
/trosuppfattningar
SO , Sv år 4-6
Sexuell läggning
Insats
I skolarbetet använda exempel, litteratur och texter
där olika sexuella läggningar läggs fram. Fortsätta
arbeta för att öka medvetenheten för vilka normer
vi vuxna förmedlar.
Ansvar
Alla pedagoger
Ålder
Insats
Åldersblandade aktiviteter t ex friluftsdagar,
vänskapsdagar, redovisningar.
Ansvar
Vänskapsgruppen, Idh, pedagoger
10
Rutiner vid upptäckt och utredning
Mandaskolans personal arbetar för att ha god uppsikt över utrymmen och platser där elever
befinner sig för att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling.
Var och en som får kännedom om någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling ska agera skyndsamt. Klasslärare och rektor informeras. Rektorn är i sin tur
skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Det är viktigt att åtgärder riktas till
den som blivit utsatt såväl till den/de som utövat handlingen
Elever och vårdnadshavare som har frågor eller får kännedom om oegentligheter vänder sig i
första hand till klasslärare. Om detta inte är möjligt kan man även vända sig till rektor eller
elevhälsans personal.
När en incident har skett:
Ansvarig pedagog/arbetslag som fått kännedom om kränkande behandling,
trakasserier eller diskriminering ansvarar för att hantera situationen. Denne informerar
ansvarig mentor.
Ansvarig mentor i klassen angriper problemet tillsammans med lärarna till övriga
inblandade elever. Är det flera elever från olika klasser involverade håller varje mentor
i kartläggningssamtalet med den elev man är mentor för. Minnesanteckningar förs.
Mentor för den/de elever som utsatts är samordningsansvarig.
Mentor sköter i första hand kontakter med föräldrarna.
Uppföljning med berörda genomförs inom 2 veckor av ansvarig lärare, för att
säkerställa att kränkningen upphört.
Dokumentation sker på avsedd blankett (se bilaga 3) som lämnas in till speciallärare
för arkivering. Speciallärare delger rektor. Vid akuta ärenden meddelar mentor direkt
till rektor. Rektor ansvarar för att huvudmannen får ta del av nödvändig information.
Mentor till den som utsatts skriver även en OSIS anmälan (olycks- och
tillbudsanmälan) kring händelsen.
En bedömning görs av rektor om en anmälan till annan myndighet ska ske.
Mentor ansvarar vid behov för att verksamheten får information och kunskap om det
inträffade samt vilka åtgärder som kommer att vidtas för att få trakasserierna,
diskrimineringen eller den kränkande behandlingen att upphöra.
Vid större och upprepade händelser kopplas trygghetsteamet in. Trygghetsteamet
informeras alltid om inträffade händelser och kopplas in för att arbeta med åtgärder
11
om situationen kräver detta. Vid behov kopplas även andra instanser in, inom eller
utanför skolan, för samtal eller andra åtgärder.
Rektor ska kontaktas och är ansvarig om personal misstänkts för kränkande
behandling av elev, om elev misstänks för kränkande behandling av personal samt
kränkandebehandling mellan personal. Vid behov kopplas även andra instanser in,
inom eller utanför skolan, för samtal eller andra åtgärder.
Vid akuta och mer allvarliga situationer kontaktas rektor omedelbart. Beslut tas om
vidare åtgärder utifrån varje enskilt fall.
Uppföljning och utvärdering av insatser
Vid arbetslagsträffar uppdaterar vi kontinuerligt hur likabehandlingsarbetet fortlöper. En
avstämning av planerade insatser ska ske vid arbetslagsträff i januari. Målen och insatserna
ska utvärderas i slutet av vårterminen. Trygghetsteamet ansvarar för utvärderingen.
Likabehandlingsplanen skall vara reviderad senast 160930.
Ansvariga för planen
De som är ansvariga för planen är trygghetsteamet; Johan Eriksson rektor, Marita Vall
skolsköterska, Pia Edeskär kurator, Beatrice Hellberg speciallärare samt Irina Ek,
ledningsstöd.
Planens giltighetstid
151001 – 160930.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
12
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i
duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett
gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam
än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att
Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren.
Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
13
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan
handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt
att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med
mascara och läppglans. [trakasserier]
14
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att
tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få
prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och
innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
[diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,
men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju
inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en
religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra
etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion
faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De
säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk
är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.
[diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
15
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av
var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still.
Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan
skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”
[diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med
sexuell läggning
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar
de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har
han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill
inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte
gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
16
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när
de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men
de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
17
Bilaga 1
Mandaskolans trivselregler F- 6 2014/2015
För vår trivsel:
Jag ska visa hänsyn och respekt mot alla. Jag har ett trevligt uppförande
och använder ett vårdat språk.
På vår skola är vi schyssta mot varandra.
Jag är rädd om min skola och saker som finns där. Medtagna saker tar
jag själv ansvar för.
Jag vistas utomhus på rasterna. Endast med en ansvarig lärares
godkännande och ansvar vistas jag i klassrummet.
Jag åker inte rollerblades, skateboard, cykel eller dylikt på skolgården.
Jag kastar bara snöboll på anvisad plats och mulning är förbjudet.
Under skoltid får jag inte lämna skolans område utan lärarens
medgivande.
Medtagna mobiltelefoner skall vara ljudlösa under hela skoldagen och
förvaras på anvisad plats.
Filmning och fotografering sker bara i undervisningssyfte och med
ansvarig pedagogs godkännande.
När regler inte följs arbetar vi efter vårt elevvårdsprogram. Ibland räcker det
med steg 1, andra gånger krävs flera steg.
1. Läraren samtalar med eleven.
2. Skolledningen samtalar med eleven.
3. Elevvårdskonferens med rektor, föräldrar, lärare och eventuell skolpsykolog,
skolsköterska och specialpedagog.
4. Om inte samarbetet mellan skola och hem kommer till stånd och föräldern
tydligt brister i sitt föräldraskap, är skolan skyldig att kontakta de sociala
myndigheterna.
18
Bilaga 2
Konfliktdokumentation
Datum:
Plats:
Inblandade:
Händelseförlopp:
Åtgärder:
Kontaktat:
Ansvarig pedagog:
Uppföljning:
Utvärdering/avslut:
19