1. No category

Trygghetsplan
Likabehandlingsplan och
plan mot kränkande
behandling
Lillkyrka
Förskola
2015-09-15
Innehållsförteckning
Inledning
1
Visioner för barn i Örebro kommun
1
Örebro kommuns Barnvision
Örebro kommuns Trygghetsvision
Ny lagstiftning
2
Varje verksamhet ska upprätta trygghetsplan
Två planer som kan göras till en
Vision
3
Tydliga roller och ansvarsfördelning
3
Huvudmans ansvar
Rektors ansvar
Personalens ansvar
Barn och elevers informella ansvar
Information
Barns och elevers delaktighet
5
Barns och elevers rättigheter till stöd
6
Kartläggning och nulägesanalys
6
Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder
7
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Köns överskridande identitet eller uttryck
Ålder
Kränkande behandling
Uppsikt och upptäckt
11
Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation
11
Åtgärder
Dokumentation
Uppföljning
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
12
Inledning
Det handlar om barnens och elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s
barnkonvention i skolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det
skydd som finns för förskolans och skolans1 anställda. Trygghetsarbete handlar om
att skapa en förskola och en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för
skolan innebära större förutsättningar för ökad måluppfyllelse.
Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det
handlar om att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och
vårdnadshavare är engagerade.
Visioner för barn i Örebro kommun
År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s
konvention om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en
trygghetsvision för förskolor och skolor som citeras nedan.
Örebro kommuns Barnvision
”Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under
omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder
och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter” (Kommunfullmäktige, 2001).
Örebro kommuns Trygghetsvision
”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och
skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen,
liksom för alla barn och ungdomar” (Kommunstyrelsen, 2002).
1
Med skola avses grundskola och gymnasieskola.
Ny Lagstiftning
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
• Diskrimineringslagen (2008:567) och
• 14a kap. i Skollagen (1985:1100).
De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever.
Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och
uppdragstagare i verksamheten.
Diskrimineringslagen ska främja barns lika rättigheter, motverka diskriminering på grund
av:
 kön
 etnisk tillhörighet
 religion eller annan trosuppfattning
 funktionshinder
 sexuell läggning
 könsöverskridande identitet eller uttryck2
 ålder3
Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje
specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling.
Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för
trygghetsarbetet
Syftet med planarbetet ska vara att främja barn lika rättigheter samt förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Två planer som kan göras till en– vi benämner den
trygghetsplan
Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan
(enligt 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten
ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 § Skollagen).
För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Örebro kommun valt att utgå från en
sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det
främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och deras
vårdnadshavare vad arbetet handlar om.
Begreppen trygghetsarbete och trygghetsplan kommer fortsättningsvis att användas och
innefattar då arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling.
Grunden för en genomtänkt och användbar trygghetsplan är ett väl fungerande främjande
och förebyggande arbete. Trygghetsplanen ska vara en beskrivning av det innevarande
årets främjande och förebyggande arbete. Att arbeta med planen integrerat med detta
arbete leder till en systematik och stärker kvaliteten. På så vis blir trygghetsplanen ett
förebyggande verktyg som tydliggör och stärker arbetet mot diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling
2
Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och trakasserier i
skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera
dem i sin plan. DO rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya grunderna och tar
med dem i planen
3
Se fotnot 2
1. Vision
En vision ska vara något som alla i verksamheten kan samlas kring och arbeta för i alla
delar av verksamheten. En vision är det verksamheten strävar mot med sitt
likabehandlingsarbete.
Verksamhetens vision för trygghetsarbetet:
Alla barn ska ha en trygg tillvaro i förskolan. Barnen ska bli respekterade och
lyssnade på. Vi ska visa respekt för varandras olikheter. Barnen ska kunna lita på de
vuxna.
Barnen ska bli förtrogna med de demokratiska värderingar vi har samt den
värdegrund som vi diskuterat fram som tydligt visar på hur vi är mot varandra.
Barnets upplevelse måste alltid tas på allvar.
2. Tydliga roller och ansvarsfördelning
Huvudmans ansvar
Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter
enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Det är viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning i verksamheten och det är lämpligt att i planen beskriva hur ansvarsfördelningen
ser ut.
Förskolechefens ansvar
På plats i verksamheten är det förskolechef som enligt lag är ansvarig för att:
– se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter, samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt
kränkande behandling
– om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas
– se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och
kränkande behandling
– årligen upprätta och utvärdera en plan i samarbete med personal och barn och elever,
om möjligt även vårdnadshavare.
Rektors strategi för att upprätta en trygghetsplan:
Åtgärder
Personalen diskuterar
innehållet i
trygghetsplanen.
Tidpunkt
Våren 2015
Nya diskussioner och ny
plan skrivs hösttermin
2015
Hösten 2015
Trygghetsplanen
presenteras på föräldraråd Våren 2016
samt föräldrar möten,
föräldrar återkommer med
ev. synpunkter.
Ansvar
Förskolechefen
Förskolechefen
Personalens ansvar
All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka
diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är
den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel
vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal.
Personalens roll och ansvar i vår verksamhet:
Följa verksamhetens trygghetsplan. Vara förebilder för barnen. Att ständigt reflektera över
de normer och värderingar som vi ger uttryck för i vårt dagliga arbete.
Vår främsta uppgift är att ge barnen en bra självbild och självkänsla. Genom att i en trygg
miljö bekräfta och se det barnet kan och uppmärksamma deras positiva sidor. Varje barn
ska känna sig unik och att deras röst är viktig, vi ska respektera varandras olikheter. Hålla
diskussionen om vad som är en kränkning eller ett trakasseri levande. Vid misstanke av
diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling vidta åtgärder.
Barns informella ansvar
Barn har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra barnen till att
reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
Barns roll och informella ansvar i vårt trygghetsarbete:
Barnen är med och ritar och skriver hur vi vill att vi ska var mot varandra. Barnen deltar i
konflikthanteringen/lösningen. Pedagogerna får inte skuldbelägga barnen och stämma av
med bägge parterna att de är nöjda med lösningen. Barnen hjälper varandra och tar hjälp
av en vuxen om det behövs. Barnen ska stärkas i att våga tala om sina känslor och våga
säga ifrån.
Information
Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn, vårdnadshavare.
Syftet med det är att förmedla kunskap om barns rättigheter och att visa på hur
verksamheten arbetar för en trygg miljö.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring information:
Vi vill att all personal och alla barn och vårdnadshavare ska bli insatta i vårt
trygghetsarbete och känna till att det finns en trygghetsplan.
Att vi minst en gång per termin diskuterar innehållet i trygghetsplanen med föräldrarna och
barnen. Att vi i personalgruppen minst en gång per termin diskuterar innehållet i
trygghetsplanen grundligt och att det alltid är en stående punkt på
avdelningsplaneringarna under läsåret 2014/15.
Åtgärder
Föräldrarna informeras
under inskolningen, på
föräldramöten,
utvecklingssamtalet och
förskolerådsmöte.
Tidpunkt
Under inskolningen
hösten 2015 och våren
2016
Föräldramöte/
Förskolerådsmöte
Ansvar
Planen ska finnas
lättillgänglig så att man
kan läsa. Synlig i pärm
tillsammans med
arbetsplanen och som
länk på hemsidan.
Dagligen läsåret 20152016
Arbetslaget
På samlingar och i samtal
och lek gör vi så att alla
barn ska känna sig trygga.
Genom bilder, lek
Dagligen läsåret 2015teckningar synliggöra hur 2016
vi jobbar för att all ska
känna sig trygga.
Genom att vi vuxna är
goda förebilder.
Vid nyanställning och då
vikarier introduceras i
arbetet på förskolan
presenterar vi
trygghetsplanen.
Vid första mötet läsåret
2015-2016
All personal deltar i att
årligen diskutera och
upprätta trygghetsplanen
och aktiva åtgärder som I början av höstterminen
utformas efter de behov 2015 / avd. planeringar
som råder just då på
förskolan. Planen tas även
med och diskuteras då
arbetslagen har
reflektionstid/
planeringstid.
Arbetslaget
Förskolechef
Arbetslaget
Förskolechef /
arbetslaget
Förskolechef/arbetslaget
3. Barns delaktighet
Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland
annat delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen.
Delaktigheten ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning
2006:1083).
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är
delaktiga i trygghetsarbetet:
Barnen ska i samtal med pedagoger ha inflytande över sin vardag.
Åtgärder
Inför utvecklingssamtal
har pedagoger intervjuer
med barnen i de äldre
åldrarna där frågor ställs
om barnens upplevelser
kopplat till trygghet och
trivsel.
Tidpunkt
erbjuds hösten 2015 och
våren 2016
Ansvar
Pedagogerna
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är
delaktiga i att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen:
Medvetande göra barnen om hur förskolan ser ut (utrymmes mässigt både ute och inne)
och hur de bör agera. Upplysa och prata om vad som händer och hur pedagoger och barn
tänker. Ex när barnen går på toaletten och det kan vara svårt för personalen att höra, be
barnen säga till innan eller ropa på en kompis.
Vi ser och hör barnen för att kunna förebygga.
Åtgärder
Tidpunkt
Samtala med barnen,
Vid terminstart hösten
medvetandegöra dem om 2015 och vid förändring.
förskolans utrymmen
både inomhus och
utomhus.
Ansvar
Pedagoger
4. Barns rättigheter till stöd
Barnet har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns upplevelser
av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet än kontaktar i verksamheten så har han eller
hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett
beteende eller en handling är oönskad eller kränkande.
I vår verksamhet kan barn och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig till:
Personalen på förskolan i första hand men även förskolechefen.
Specialpedagog, kurator och psykolog i barn och elevhälsoteamet.
Specialpedagog Maud Boson
Psykolog
Soile Leino
Kurator
Susanne Bengtsson
5. Kartläggning och nulägesanalys
Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att kunna
förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på bästa sätt.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Minst en gång i månaden på planeringen under läsåret 2014/2015 kollar över läget/ göra
en nulägesanalys. Hur ser det ut i barngruppen? Vilka rum inomhus behöver vi ha extra
koll på? Var utomhus sker det mest oövervakade aktiviteter?
Att intervjua de äldre barnen om hur de trivs och har det på förskolan hösten 2014 våren
2015.
Erbjuda föräldrarna samtal en gång per termin för att få föräldrarnas perspektiv på hur
barnen upplever tiden på förskolan
Åtgärder
Att samtala i arbetslaget
om varje barn och om
barngruppen
Tidpunkt
Månadsplanering läsåret
2015-16
Ansvar
Arbetslaget
Vid varje utevistelse.
Sjöhästens och
Sköldpaddans personal
Vid varje utevistelse
Sjöhästens och
Sköldpaddans personal
Vid varje utevistelse.
Sjöhästens och
Sköldpaddans personal
Utemiljö Lilla gården
Förrådets dörr ska
stängas och låsas, så
barnen ej kan gå in utan
personal.
Personalen ska fördela
sig på hela gårdens yta
för att se och höra
barnen.
Grinden till innergården
ska vara stängd om
ingen personal är med.
Vid gungorna måste
någon personal ha koll
Vid varje utevistelse.
så att ingen får en gunga
på sig.
Sjöhästens och
Sköldpaddans personal
Ha uppsikt vid förrådet
och vid kullen.
Sjöhästens och
Sköldpaddans personal
Vid varje utevistelse
Gemensamt
Staketet längsgående
mellan gårdarna:
Uppsikt över hela
staketet så man ser
samspelet mellan stora
och små barn.
Vid varje utevistelse.
Utemiljö Stora gården
”Klätterträdet, ”kojan”,
”skogen” samt
rutschkanan:
Personalen ska fördela
Vid varje utevistelse.
sig över hela gården med
mer uppsikt och öron vid
de nämnda platserna.
Förrådsdörren ska vara
stängd och låst.
Pedagogerna
Bläckfisken och Valens
personal
Vid varje utevistelse.
Bläckfisken och Valens
personal
Vid varje morgon.
Bläckfisken
Båda grindarna till
baksidan av gården ska
vara stängda om ingen
personal är med.
Vid gungorna måste
någon personal ha koll
så att ingen får en gunga
på sig. Barnen får ej
Vid varje utevistelse.
vistas innanför staketet
vid gungorna om de ej
gungar.
När barnen cyklar.
Bläckfisken och Valens
personal
Bläckfisken och Valens
personal
Barnen har cykelhjälm
när de cyklar och vid
pulkaåkning.
Innemiljö
Sjöhästen
Fördela personalen i
rummen så de är där
barnen vill vara.
Sköldpaddan
Under hela läsåret
2015-2016
Sjöhästens personal
Fördela personalen i
rummen så de är där
barnen vill vara.
Under hela läsåret
2015-2016
Sköldpaddans personal
Under hela läsåret
2015-2016
Bläckfiskens personal
Under hela läsåret
2015-2016
Bläckfiskens personal
Bläckfisken
Pedagogerna ska vara
inom hör-och synhåll då
barnen vistas i rummen.
Större uppsikt i hallen,
samt lära barnen att tala
om när de går iväg ex;
går på toaletten.
Valen
Pedagogerna ska finnas i
närheten och anpassa
Under hela läsåret
uppsikten efter behov.
2015-2016
Större uppsikt i hallen,
samt lära barnen att tala
om när de går iväg ex;
går på toaletten.
Toaletten. Barnen vistas
på toaletten en åt
gången.
Valens personal
Under hela läsåret
2015-2016
Valens personal
Under hela läsåret
2015-2016
Valens- och Bläckfiskens
personal
Gemensamma rum
I ateljen och
upplevelserummet ska
personalen finnas inom
hör- och synhåll.
Barngrupperna
Personalen skall vara
Under hela läsåret
närvarande, stötta och
2015-2016
uppmärksamma alla barn
så de kan våga säga
ifrån.
Vi skapar mindre grupper
då vi pedagoger får
Under hela läsåret
möjlighet att se varje
2015-2016
barns utveckling samt
individuella behov.
Pedagogerna
Pedagogerna
6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Förskolan ska ha klara
och tydliga mål för sitt trygghetsarbete.
Kön
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga
och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av
barn. Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet
där tjejer och killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga
områden.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier pga. kön.
Åtgärder
Tidpunkt
Pedagoger strävar efter att
se individen och då har
Dagligen läsåret 2015könet ingen betydelse.
2016
Pedagogerna ska se
barnet och dess behov.
Ansvar
Pedagoger och
förskolechef.
Etnisk tillhörighet & Religion och annan trosuppfattning
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella
eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera
etniska tillhörigheter.
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Undervisningen i förskolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och
förskolan får inte missgynna någon barn på grund av hans eller hennes religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en annan livsåskådning som anses ha ett naturligt samband med eller vara
jämförbara med religion.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Alla barn ska känna sig lika mycket värda hörda sedda oavsett annan etnisk
kulturell tillhörighet, religion eller trosuppfattning.
Åtgärder
Tidpunkt
Ansvar
Arbeta för att få
vårdnadshavare med
annan etnisk bakgrund
mer delaktig i vår
Kontinuerligt eller vid
Pedagoger och
verksamhet genom att
behov under läsåret 2015- förskolechef
anlita tolkar och
2016
översättare vid behov. Vid
inskolningssamtal ta upp
frågan omkring detta, med
syfte att alla ska bemötas
på ett bra sätt oberoende
av annan etniska
tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning.
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom
fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till
exempel dyslexi, adhd, diabetes, rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning.
Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd som brutna ben. Kom ihåg att försöka skapa
individuella lösningar för att möjliggöra allas delaktighet oavsett funktionsnedsättning,
undvik särlösningar.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
I vår verksamhet ska alla barn ha samma rättigheter och möjligheter oavsett
funktionsnedsättning. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier
på grund av funktionsnedsättning.
Åtgärder
Tidpunkt
Ansvar
Vi arbetar för att alla barn
ska ha lika möjligheter att
delta i verksamheten,
oavsett
funktionsnedsättning. Vid
planering av verksamheten Vid terminens start 2015
ska konsekvenser för barn och under läsårets gång, Pedagoger, förskolechef
med olika
vid upptäckt eller
och vid behov
funktionsnedsättning
avdelningsplaneringar
specialpedagog
beaktas.
2015-2016
Vi arbetar kontinuerligt
med att se alla barns
möjligheter och styrkor.
Vårt mål är att alla barn
oavsett
funktionsnedsättning ska
ges möjlighet att vara
delaktiga och aktiva på
sina villkor.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas:
 homosexualitet
 bisexualitet
 heterosexualitet.
Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till
sina barn. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell
läggning.
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en
grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller
på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla
människors lika värde och allas lika rättigheter.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Diskrimineringsgrunden omfattar transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som
används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet
och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas
vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer
som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som
definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Förskolan ska arbeta främjande för att alla har lika rättigheter oavsett sexuell
läggning. Pedagogerna ska i sitt dagliga arbete ge barnen förutsättningar att möta
andra människor med ett öppet sinne och en tillåtande attityd.
Hbt betyder homosexuella, bisexuella och transpersoner.
Åtgärder
Tidpunkt
Ansvar
Pedagogerna reflekterar
tillsammans kring hur vi
förhåller oss i frågor
gällande HBT.
Pedagogerna ska möta
barnen i deras
frågeställningar om olika Kontinuerligt under
sexuell läggning och
läsårets gång 2015-2016
familjekonstellationer. Vi
ser över litteratur och
vilken norm som
förmedlas. Om vi låter
barnet presentera sin
familj vid deras plats i
kapprummet med ex. kort
Pedagoger och
förskolechef
eller släktträd. Vi undviker
att skriva ”pappa” och
”mamma” på färdigtryckta
lappar, låt istället barnet ta
med de som de tycker hör
till deras familj.
Kränkande behandling
Förskolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande
behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker
en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är
att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning,
men även enstaka händelser.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Inga barn i vår verksamhet ska känna sig utsatta för kränkande behandling.
Alla barn ska ha förtroende för någon vuxen så att de kan känna sig trygga och
våga berätta hur det känner sig och behandlas.
Åtgärder
Minst två gånger under
terminen ska arbetslagen
utvärdera verksamheten
och kartlägga om vi
upplever att alla barn har
förtroende för någon
vuxen. Detta kan göras
genom samtal.
Tidpunkt
Ansvar
På
avdelningsplaneringarn
under 2015 och 2016
Pedagoger och
förskolechef
7. Uppsikt och upptäckt
Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering,
trakasserier och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som
får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen.
I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka
diskriminering, trakasserier och kränkningar:
Vårt mål är att personalen på förskolan ska finnas i barnens närhet för att tidigt
upptäcka om det förekommer diskriminering och kränkande behandling.
Åtgärder
Tidpunkt
All personal ansvarar för
att se barnen och hålla
uppsikt över vad som
händer. Under barnens
utevistelse finns vuxna i Kontinuerligt under
närheten som har uppsikt läsårets gång 2015-2016
över barngruppen och
Ansvar
All personal och ytterst
förskolechef
deras lekar. De vuxna har
ansvar för att barnen ges
möjlighet att vara
delaktiga i de lekar och
aktiviteter som
förekommer. Om vi ser
eller hör någon vuxen
eller något barn som
kränker/trakasserar eller
diskriminerar ett barn
skall vi ha modet att
uppmärksamma detta.
8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning
Utredning
Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett
barn om deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att utreda
omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna.
Barn som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt
utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en sådan utredning.
På vår förskola utreds varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och
kränkningar på följande sätt:
Pedagogen eller annan personal som får kännedom om en kränkning,
diskriminering, trakasserier skall först lyssna av barnet och vårdnadshavaren.
Arbetslaget diskuterar den aktuella händelsen som uppstått samt kartlägger hur den
uppstått. Utifrån samtal med pedagoger, barn och föräldrar ges en bild/bedömning
om barnet känner sig tryggt på förskolan.
Finns behov upprättas en åtgärdsplan.
Rektor kontaktas och förälder om inte det redan skett.
Åtgärder
Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn har utsatts
för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. En kränkning ska inte göras
mindre eller större än vad den är och målet med åtgärderna är att en trygg situation
skapas. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar.
På vår förskola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller
kränkningar inträffat:
Vårdnadshavare till de berörda barnen kontaktas och vi bestämmer ett möte där vi
tillsammans gör upp gemensamma åtgärder. Åtgärderna skall spegla karaktär och
omfattning. Målet är att en trygg situation ska skapas.
Vid behov kontaktas även barn och elevhälsoteamet.
Vid allvarliga kränkningar bör utredning resultera i en individuellplan åtgärdsplan
som beskriver nulägesanalys och vilket mål vi har och hur vi når dit.
Dokumentation
Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas,
dokumenteras och följas upp i ett åtgärdsprogram. Dokumentationen ska arkiveras.
I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande
sätt:
Pedagogerna dokumenterar och antecknar kontinuerligt kring utredningen, de vidtagna
åtgärderna och uppföljningen/utvärderingen. Kom ihåg att göra tjänsteanteckningar för alla
inblandade, även den/de som utsätter.
Rektor rapporterar vidare till skolchef och nämnd.
Uppföljning
Förskolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att alla
inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och
innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också
viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på förskolan. I så fall måste förskolan
upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort.
I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt:
Återkoppling med berörda ska ske utifrån handlingsplanen. Uppföljningssamtal ska hållas
efter en månad.
Uppföljningssamtal, så många som krävs, och utvärdering sker tillsammans med barn,
vårdnadshavare, arbetslag och rektor.
9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen ska redovisas i den årliga
kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet, ändring (2006:279).
I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på följande
sätt:
Åtgärder
Tidpunkt
Insamlande av material
från eventuella ärenden.
Vi ska också följa upp och
se om de aktiva
Studiedagen juni 2016
åtgärderna som vi arbetat
med har fungerat i
förhållande till de behov
som kartläggning visat.
Ansvar
Pedagogerna och
Förskolechef