Översiktsföreläsning
Arytmier
januari 2015
Göran Kennebäck
Arytmier
 Tackykardier
per def >100 slag/min
 Bradykardier
per def < 50 slag/min
 Symtomfria-måttliga-syncope-död
Varför Behandla ?
 Behandla
symtom
 Påverka
morbiditet
 Påverka
mortalitet
Normalförekomst av arytmier
SYMTOM VID ARYTMIER
Arytmirelaterade symtom
palpitationer
kompensatorisk paus
oroskänsla
dyspné
trötthet
yrsel
diffusa symtom
Hemodynamiska symtom
myocardfunktion
koronarcikulation
Neurologiska symtom
Konfusion
Yrsel
Mental trötthet
Syncopé
Toniska el kloniska kramper
Substrat för arytmier
Takykardier
Bradykardier
Arytmi mekanismer
 Reentry
 Triggad
(återkoppling)
Uppkomst av arytmier
 Substrat
 Trigger
 Modulerande/utlösande
faktorer
Sinusrytm
Utredning av arytmier
-under pågående arytmi
 12
avlednins EKG
 Esofagus EKG
 Carotistryck
Förmaksfladder
Oesofagus EKG
Sinusrytm
Supraventrikulär
tackykardi
QRS
P
Sinus arrest
Utredning av arytmier
för att få en diagnos
 Anamnes
 EKG
 Arbetsprov
 Bandspelare
 NIE
(non invasiv elektofysiologi)
 EPS (elektrofysiologisk studie)
Utredning Primär/Sekundär
arytmi
 Echo
 Ischemi
utredning (arbetsprov,
stressecho, scint, cor angio)
 Noninvasiva
 EPS
utredning LP (late potential)
(elektrofysiologisk studie)
Tackyarytmier





SVES
Förmaksflimmer
Förmaksfladder
EAT (ektopisk förmaks takykardi)
AVNRT

(AtrioVentrikulär Nodal Reentry
Takykardi)

WPW (Wolf Parkinson White)
AVNRT
(Atrio Ventrikulär Nodal Reentry Takykardi)
Behandling SVT
(Supra Ventrikulär Takykardi)

Läkemedel



Frekvensreglera
Återställa sinusrytm
Förhindra uppkomst

Elkonvertering

Kateterablation
Behandling SVT
(Supra Ventrikulär Takykardi)

Läkemedel







Frekvensreglera
Calciumblockad, betablockad, digitalis
Återställa sinusrytm
Adenosin, cordarone, Tambocor, Rhytmonorm mfl
Förhindra uppkomst
1. Calciumblockad, betablockad- På AV noden
2. cordarone, Tambocor, Rhytmonorm mfl
Kateterposition
Ablation vänstersidig WPW-bana
A
VA
B
V A
V
A V
Ablation
V A H
AH V
HIS
CS
RVA
Start ablation under takykardi
Sinusrytm
Förmaksflimmer
Förmaksflimmer-Orsaker










Hypertension
Hjärtsvikt
Klaffsjukdom
Kranskärls sjukdom
Obstruktivt sömn apné syndrom
Obesitas
Tyreotoxikos
Lungemboli
Alkohol
Idiopatisk
Vid >= 1 riskfaktorer Waran/ Nya AK mediciner
ESC Guidelines 2012
Fall 1
 Tid
sjd: ” AMI, Behandlad hjärtsvikt.
Echo EF=40%
 Aktuellt: 85 år dement kvinna söker
akut pga klarar sig ej hemma
 Status: Ej orienterad. Hjärta OR
frekvens 100/min.
 EKG: Fi frekvens 100-150/min
Forts. Fall 1
 Remiss
till Kardiolog för behandling av pat.
Fi. Waran ? Elkonvertering ?
Ventrikulära arytmier
 VES
(Ventrikulära Extra Slag)
 VT
(Ventrikulär Tackykardi)
 VF
(Ventrikel Flimmer)
Ventrikeltackykardi
Oesof.
avl.
25mm / s
Ventrikelflimmer
Varför Behandla ?
 Behandla
symtom
 Påverka
morbiditet
 Påverka
mortalitet
Behandling
 Vad
är bakomliggande sjd?
 Läkemedel
 ICD
(Implantable Cardioverter Defibrilator)
 Kateterablation
Brady arrytmier
 Sjuk
sinusknuta (SinusBradykardi,
SinusArrest)
 AV
(AtrioVentrikular)
Block I, II, III
Bradykardier
 Övergående



Utredning med EKG
LTER 24 tim till flera dygn
Implanterbara loop recorders
 Pågående


symtom
symtom
EKG visar Sinusknutepåverkan
AV knutepåverkan
Skadenivå för
Bradyarytmier
Sinusknutan
AV knutan
AV II
(AtrioVentrikular)
Varför Behandla ?
 Behandla
symtom
 Påverka
morbiditet
 Påverka
mortalitet
Pacemakerlokalisation och benämning
VVI
Mode
AAI
Känner av
aktivitet
VVI
Stimulerar
DDD
Pacemaker
 Enkammar
pacing: AAI, VVI samt R
 Tvåkammar
pacing: DDD och DDDR
Fall 3
 55
årig man med en genomgången
hjärtinfarkt inkommer med en
kammartackykardi. Han upplever
bröstsmärtor Han släpper lite enzymer.
 Echokardiografi:
Lätt förstorad vä
kammare. EF 30%
forts Fall 3
 Diagnos
1. AMI med VT
2. VT som ger AMI
Prognos ?