Årsrapport för tryck
årsrapport för omsorgsförvaltningen 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning 2.2 Analys 2.2.1. Osäkra fordringar och tvister 2.3 Omvärld och framtid 2.4 Nyckeltal 3. Personalredovisning 3.1 Måluppföljning 3.2 Årets händelser 3.3 Medarbetarenkäten 3.4 Analys och framtid 3.5 Nyckeltal 4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning 4.2 Årets händelser 4.2.1 Entreprenader och konkurrensutsättning 4.3 Enkäter och omvärld 4.4 Analys och framtid 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning 5.2 Årets händelser 5.3 Analys och framtid 6. Bygga och Bo 6.1 Måluppföljning 6.2 Årets händelser 6.3 Analys och framtid 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning 7.2 Årets händelser 7.3 Enkäter och omvärld 7.4 Analys och framtid 7.5 Nyckeltal 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning 8.2 Årets händelser 8.3 Analys och framtid 8.4 Nyckeltal 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning 9.2 Årets händelser 9.3 Enkäter och omvärld 9.4 Analys och framtid 9.5 Nyckeltal 10. Trygghet och säkerhet 10.1 Måluppföljning 10.2 Årets händelser 10.3 Enkäter och omvärld 10.4 Analys och framtid 10.5 Nyckeltal 2 11. Uppleva och göra 11.1 Måluppföljning 11.2 Årets händelser 11.3 Enkäter och omvärld 11.4 Analys och framtid 11.5 Nyckeltal Redovisning av särskilda uppdrag givna i verksamhetsplanen 12. Bilagor 12.1 Intern kontroll 12.2 Hyres-/leasingavtal 12.3 Inventarieförteckning 12.4 Återrapportering beslut i KF 12.5 Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen (tillgångar och skulder) 12.6 Styrkort 12.7 Volymer 3 1. Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för året är ett överskott på 29 mkr vilket motsvarar 2,2 % av nettobudget. 61 % av enheterna har en ekonomi i balans. Avvecklingen av det särskilda boendet på Tellusvägen och lägre resursfördelning framför allt inom äldreomsorgen är två huvudförklaringar till överskottet. Sammantaget bedöms verksamheten effektivitet, i kvalitet och resursutnyttjande, vara relativt likvärdig med riket som helhet. Sjukfrånvaron har ökat från 21,1 dagar 2013 till 22,1 dagar per snittanställd 2014. Målnivån nås inte. Resultatet i årets medarbetarenkät visade för omsorgsnämnden ett hållbart medarbetarengagemang (HME) på 75 vilket är samma nivå som 2013. Undersökningen visar goda resultat inom flera områden. Exempelvis tycker majoriteten att de har lagom arbetsmängd, flertalet anser att arbetet är meningsfullt och många har svarat att de inte upplever stress på jobbet särskilt ofta. Förbättringsområden finns gällande möjligheten att lära nytt och utvecklas i det dagliga arbetet. Omsorgsnämnden har beslutat att införa LOV i särskilt boende. Valfrihetssystemet innebär möjlighet för andra utförare att kunna godkännas för att finnas med bland de boenden som omsorgstagaren kan välja mellan. En ny ansökan om att starta upp verksamhet inom hemtjänst i form av serviceinsatser har godkänts för företaget Femtiofemplus. Beviljade insatser för barn med funktionsnedsättning ökar och tenderar att utföras i komplexa sammanhang med flera aktörer. Fler bostäder anpassade för äldre behövs förenligt med översynen ”Framtidens boende för äldre”. Teknikstöd är ytterligare en faktor som kan påverka möjligheten till ett självständigt liv. Omsorgsnämnden ingår i projektet Bo-IT tillsammans med Växjöbostäder, Wexnet och Region Kronoberg. Under våren har projektet i utökad konstellation med Linné universitetet och privata aktörer blivit beviljat medel från både Kampradstiftelsen och Vinnova. Avvecklingen av det särskilda boendet Tellusvägen är klar. Samtliga omsorgstagare har fått ett nytt boende enligt sina önskemål. Totalt sett under året har det varit balans mellan behov och tillgång av särskilda boenden för äldre, men med ökad belastning i samband med nedläggningen. Balansen mellan behovet av och tillgången till bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättningar är fortfarande förhållandevis god. Inga viten har behövt betalas på grund av för långa väntetider. Framåt är det nödvändigt att skapa fler boenden för personer med funktionsnedsättningar. Registreringen av avvikelser, klagomål och synpunkter i verksamhetssystemet har ökat vilket är en förutsättning för att kunna arbeta förebyggande samt vidta förbättringar för ökad kvalitet i verksamheten. SKL gör en årlig mätning av e-post och telefonservice i kommunerna. Mätningen 2014 visar ett gott resultat när det gäller intresse, engagemang och bemötande hos den handläggare som svarar. Svarstiden för frågor via e-post är mycket god för äldreomsorgen (cirka en timme). Förbättringar som behöver göras i hela verksamheten handlar om att få kontakt med handläggare och få sina frågor tydligt besvarade. Resultatet för närproducerade/och eller ekologiska livsmedel uppgår till 50 procent, vilket betyder att målnivån nås. En grupp med olika kompetenser har under våren gjort en översyn av hemtjänsten. Uppdraget var att undersöka hur hemvård i framtiden ska kunna behålla kvalitet och ekonomi i balans, samtidigt 4 som effektiviteten utvecklas och sjukfrånvaron sjunker. Översynen mynnade ut i sex uppdrag som genomförs sedan hösten 2014 och ett år framåt. En utbildning i Lean-brukartid har utförts inom 10 enheter från hemtjänst, särskilt boende och boendestöd. Syftet är att systematiskt och med medarbetarna hitta sätt att öka tiden hos brukarna samt ta bort spilltid. Brukartiden kan delas in i direkt och indirekt. Vad gäller den direkta brukartiden, som är tid tillsammans med omsorgstagare, ligger nivån på ca 53 %. Detta är i linje med riket. Den indirekta brukartiden uppgår till ca 16 % och innehåller dokumentation, kontakter samt beställningar som rör den enskilda omsorgstagaren. Resultatet är något förbättrat jämfört föregående år. Sammantagen nöjdhet hos omsorgstagarna inom både hemtjänst och särskilt boende ligger på samma nivå som föregående år. Målnivån nås och rikssnittet överträffas. En jämförelse mellan män och kvinnor visar att den samlade nöjdheten är likvärdig. Inom daglig verksamhet och bostad med särskild service är nöjdheten överlag god. Det samlade resultatet gällande personalkontinuitet för omsorgstagarna når målnivån. Andelen aktuella genomförandeplaner upprättade med delaktighet har sjunkit i äldreomsorgen. Framför allt är det särskilt boende som tappat. Inom privat äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning är andelen väl över målnivån. Av omsorgstagare med bedömd fallrisk har 75 % en åtgärdsplan i kvalitetsregistret Senior Alert. Motsvarande siffror för trycksår är 77 % och undernäring 76 %. Resultatet gäller både för offentliga och privata utförare. Antal registreringar i Senior Alert, i särskilt boende, var 97 % under 2014 vilket innebär att målet (minst 90 %) uppnåddes för att få prestationsersättning. I faktisk och erbjuden lagom lång nattfasta är resultatet förbättrat jämfört med ifjol. Framsteg har gjorts såväl i offentligt som privat driven verksamhet. Det samlade resultatet ligger strax under målnivån. Sju anmälningar enligt lex Sarah har gjorts till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) under året, alla är från kommunal verksamhet. Tre avvikelser har lett till anmälan enligt lex Maria. Matupplevelsen når inte önskvärda nivåer. Variationen mellan enheter är relativt stor, trots att maten emellanåt är densamma. Detta indikerar att förutom matkvaliteten, så spelar enhetens förmåga att skapa trivsel och ro kring måltiden stor roll. Erbjuden utevistelse i äldreomsorgen ligger på en hög och jämn nivå vilket tyder på att frågan är inarbetad och prioriterad hos såväl ledning som medarbetare. Trots det är en hel del omsorgstagare inte nöjda med tillgången till utevistelse i brukarundersökningen. God kommunikation med både omsorgstagare och anhöriga om förutsättningar och önskemål är en framgångsfaktor. Det finns många insatser som ger möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro, både individuellt och i grupp. Samtidigt finns det för äldreomsorgen brukarundersökningar som visar att behovet inte uppfylls som önskat. Det är viktigt att i alla delar av verksamheten fortsätta att fånga upp behov och önskemål för området samt utveckla innehållet vidare. ------------------------------------------Undertecknande av förvaltningschef 5 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning Övergripande mål • Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. • Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning • Kommunens äldreomsorg, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande. (NKI samt kostnad per brukare) Omsorgsnämndens mål Förvaltningen, i helhet såväl som i delar, uppvisar ekonomisk balans. Det ekonomiska utfallet för året är ett överskott på 28,9 mkr vilket motsvarar 2,2 % av nettobudget. 61 % av enheterna har en ekonomi i balans. Detta är en försämring jämfört med 2013 och försämringen återfinns inom omsorg funktionsnedsättning och resursenheten. Omsorgen om äldre personer och personer med funktionsnedsättning ska vara effektiv. Under målområde ”Stöd och omsorg”, kan mer om brukarundersökningar inom äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning läsas. Samlat kan man ur dessa utläsa att brukarna är nöjda och att Växjö kommun uppfyller kravet om god omvårdnad. Resursutnyttjandet visar på en sammantaget, relativt likvärdig effektivitet jämfört med landet. Växjö kommun ligger något under rikets genomsnitt gällande kostnad per dygn i särskilt boende, kostnad per timme i hemtjänst, kostnad per omsorgstagare och år inom gruppbostad samt kostnad per omsorgstagare och år inom personlig assistans. Växjö kommun ligger något över rikets genomsnitt för kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst, kostnad per omsorgstagare och år i särskilt boende och kostnad per omsorgstagare och år inom daglig verksamhet samt boendestöd. Antalet ytterfall i ordinärt boende enligt KPB (kostnad per brukare), ligger något högre än rikets genomsnitt. Beräkningar finns ännu inte tillgängliga för 2014. De tal som redovisas gäller för 2013 med en jämförelse mot 2012. 2.2 Analys Tabell 2:2. Utfall 2014, sammanställning 1, driftskostnader Område, tkr Driftsredovisning, tkr Område Bokslut 2014 Nettobudget Budgetavvikelse Intäkt Kostnad Netto 2014 2014 213 183 603 112 408 -71 195 -49 006 22 189 23 302 1 164 66 232 65 068 70 005 4 937 8 831 Resursenhet 54 499 205 673 151 174 147 400 -3 774 -961 Äldreomsorg kommunal regi 53 655 563 081 509 426 513 937 4 511 -4 990 Äldreomsorg entreprenad 20 180 165 356 145 176 145 685 509 -2 152 Omsorg funktionsnedsättning kommunal regi 17 896 432 160 414 264 416 162 1 898 6 024 7 008 83 640 76 632 75 269 -1 363 -1 744 338 005 1 628 550 1 290 545 1 319 452 28 907 28 310 Övergripande Centralförvaltningen Omsorg funktionsnedsättning entreprenad Total Under 2014 redovisas ett överskott på 28,9 mkr vilket motsvarar 2,2 % av nettobudget. Avvikelsen från budget består till största delen på ett minskat behov av vård och omsorgsinsatser kopplat till följande förklaringsposter: Särskilt boende på Tellusvägen 6 Hösten 2013 beslutade omsorgsnämnden att det särskilda boendet på Tellusvägen skulle avvecklas under 2014. Tellusvägen var ett förhållandevis dyrt särskilt boende per plats, lokalerna bestod av ett modulbygge för kortsiktigt bruk. Avtalet om vård och omsorg löpte formellt t o m september men genom välplanerade insatser kunde alla omsorgstagare flyttas gradvis redan under våren 2014. Beläggningen på andra särskilda boenden ökade utan större merkostnader och kostnaden för platser på Tellusvägen upphörde. I jämförelse med total budgeterad rörlig resursfördelning minskade kostnaderna med ca 9 mkr under 2014 kopplat till avvecklingen av Tellusvägen. Rörlig resursfördelning enskilt för Tellusvägen minskade med 12 mkr men ca 3 mkr trycktes tillbaka i andra särskilda boende. De stora posterna av engångskaraktär för avvecklingen reserverades i bokslutet av 2013 och har inte påverkat 2014 mer än med 1 mkr. Helårseffekten för avvecklingen av Tellusvägen är ca 16 mkr. Lägre resursfördelning inom befintlig äldreomsorg I budgetarbetet används både prognos och utfall från befolknings- och demografistatistik. Budget 2014 beräknades utifrån befolkningsstatistik, prognos och utfall, från april 2013. För äldreomsorgens budget är det framför allt Växjö kommuns invånarantal för 80 år eller äldre som avgör budgeterad resursfördelning. Det har visat sig att talen från senvåren 2013 var något för höga, därmed blev också 2014 års budget för äldreomsorg något för hög. Eftersom resursfördelningen beräknas varje månad, med utgångspunkt från aktuella biståndsbeslut, korrigeras fördelningen löpande ut mot verksamheten. Som beräkningsfaktor används beslutade timmar. På grund av de ändrade talen i verklig demografi jämfört med budgeterad demografi har verkligt behov för 2014 varit lägre än budgeterat behov. Summan av beslutade timmar har minskat med 3 % mellan 2013 och 2014. Minskningen av beslutade timmar påverkas dels av minskat befolkningsunderlag i de äldre åldersgrupperna men också av att vägledningen för SOL nu efter två års användning har gett effekt av en mer rättvis och likvärdig omsorg. Minskningen av timmar inom äldreomsorg som inte förklaras av avvecklingen av Tellusvägen uppgår till ca 4 mkr. Ej ianspråktagen demografibudget För 2014 fanns en samlad, ej utfördelad, budget för prognosticerad demografiökning på 22 mkr. Av medlen har ca 4 mkr tagits i anspråk för ökad resursfördelning till omsorg funktionsnedsättning. Resterande 18 mkr har inte behövt tas i bruk. Engångskostnader Engångskostnader i form av avskrivningar utöver plan, lösen av tomhyror för lägenheter lämnade till Boplats samt engångskostnader för avveckling av Tellusvägen har tagits på ca 6 mkr. Satsningar Under hösten beslutades att göra ett antal satsningar i verksamheten. Inom äldreomsorgen handlade det om att ”uppgradera” de särskilda boendenas grundutrustningar för hjälpmedel, investera i nya madrasser av tryckförebyggande karaktär, och en del nya möbler till gemensamhetslokaler. Inom ordinärt boende har ett antal mobila lyfthjälpmedel samt elcyklar köpts in. Inom omsorg funktionsnedsättning har utomhusmiljön inom bostad med särskild service förbättrats och inköp av vissa möbler i gemensamhetsutrymmen. Resursenheten har investerat i medicinska mätinstrument samt höj- och sänkbara skrivbord. Sammantaget har satsningarna uppgått till 2,8 mkr och har riktats till kvalitetshöjning för omsorgstagare samt förbättring av arbetsmiljön. De olika områdena har fått förvaltningsbidrag för detta. Avvikelser för respektive område inom utdelad resursfördelning- utfall jämfört med budget Område övergripande – överskott om 22,2 mkr Här återfinns den ej utfördelade demografireserven om 18 mkr samt minskad resursfördelning till äldreomsorg om ca 13 mkr. Intäkterna för bland annat personlig assistans har minskat med ca 3 mkr jämfört med budget. Utöver detta finns engångskostnader för avskrivningar och hyror om ca 6 mkr. 7 Område centralförvaltning – överskott om 4,9 mkr Förvaltningen har inte använt avsatta medel för verksamhetsutveckling i form av externa kostnader utan istället använt interna resurser. Projektet för mobil hemtjänst som skulle startat i halvårsskiftet har fått skjutas på framtiden på grund av att IT-säkerhet inte kunnat tillgodoses på ett tillräckligt bra sätt. Ledarskapsutbildningen har fått föras framåt till 2015 då den visade sig bli så omfattande att en upphandling krävdes före genomförande. Område resursenhet – underskott 3,8 mkr Här återfinns en stor avvikelse för bostadsanpassningsbidrag, underskottet uppgår till 3,4 mkr. Kostenheten visar ett underskott kopplat till både personalkostnader och livsmedelsinköp på totalt 1,7 mkr. Rehabenheten visar underskott om 0,8 mkr i huvudsak kopplat till inköp av hjälpmedel. Sjuksköterskeorganisationen visar ett överskott om knappt 2 mkr kopplat till lägre vikariekostnader än budgeterat. Det har varit svårt att få tag på vikarier inför semesterperioden. Flera ej utexaminerade sjuksköterskestudenter arbetade under sommaren på tillfällig delegation samt att flera ordinarie sjuksköterskor senarelade sin semester. Sommaren klarades på detta sätt på ett godtagbart sätt. Område äldreomsorg och hemvård kommunal regi – överskott om 4,5 mkr Förra årets underskott har vänts till ett överskott. Fler enheter, 63 %, visar på en ekonomi i balans jämfört med 58 % år 2013. Endast ett särskilt boende visar fortfarande på stora svårigheter att nå en ekonomi i balans, i övrigt visar enheterna inom särskilt boende på ett överskott. Inom hemvården är det framförallt tre hemvårdsgrupper som visar svårigheter att nå en ekonomi i balans. För att komma tillrätta med situationen planeras nu en del omstruktureringar inom dessa områden. Sammantaget har äldreomsorgen genomgått stora positiva ekonomiska förändringar trots minskade volymer, vilket generellt sett försvårar möjligheterna till ett effektivt resursutnyttjande. Detta på grund av att personalkostnader, som är de stora kostnadsposterna, är mycket trögrörligare vid minskningar än vid ökningar. Sedan 2013 och 2014 sker tätare och noggrannare uppföljning av ekonomin, vilket har påverkat äldreomsorgens fokus på att nå en ekonomi i balans. Område äldreomsorg entreprenad – överskott om 0,5 mkr Budget har förfinats och fria nyttigheter har setts över. Sammantaget har omfånget minskat med 8 % i och med avvecklingen av Tellusvägen. Område funktionsnedsättning – överskott om 1,9 mkr Sammantaget visar området, liksom förra året ett överskott. Området har tilldelats en högre resursfördelning med ca 4,7 mkr. Större delen av denna förstärkning, 4 mkr, har fördelats till bostäder med särskild service som ökat antalet platser under 2014. Området boendestöd har också fått en budgetförstärkning om 0,7 mkr, där omsorgsbehovet har ökat. Andelen enheter med en ekonomi i balans har dock minskat från 66 % till 55 %. Stödet till psykiskt funktionsnedsatta har sammantaget inte nått en ekonomi i balans. För att komma tillrätta med bland annat kostnadsbilden inom boendestöd som är en del av stödinsatsarna till psykiskt funktionsnedsatta, arbetar ett analysteam med att kartlägga verksamheten boendestöd. Personlig assistans är sammantaget i balans men enskilda enheter skiljer sig åt. Några få enheter har lite större överskott medan ganska många har små underskott, vilket ger ett lågt utfall i mätetalet för enheter i balans. Ofta är kostnaderna för nattbemanning inom personlig assistans större än de ersättningar som beviljas från försäkringskassan. Av den anledningen behöver planerad nattbemanning ses över under 2015. Område funktionsnedsättning entreprenad - underskott 1,4 mkr Underskott uppstår då resursfördelningssystemet inte parerar förändringar hos omsorgstagarna. Utförarna efterfakturerar ökad vårdtyngd men resursfördelningssystemet tar inte hänsyn till dessa förändringar. Förändringarna i sig är korrekta, omsorgstagarna får rätt nivå på vård och omsorg i förhållande till beslut. Under 2015 ska arbete ske med att förfina processer kring fakturaflöden och därmed få en resursfördelning som stämmer med beslutade insatser. 8 Tabell 2:4 Investeringsredovisning 2014 Inkomst Utgift Netto 2014 Budgetavvikelse 2014 0 0 0 0 0 0 0 239 3 522 3 761 0 0 239 3 522 3 761 150 400 500 2 500 3 550 150 400 261 -1 022 -211 Bokslut 2014 Projekt (större) IT och administration Äldreomsorg Funktionsnedsättning Resursenheten SUMMA Nettobudget Budgetavvikelse 2013 400 2 055 1 110 602 4 167 Investeringarna för 2014 visar sammantaget på ett smärre underskott om 0,2 mkr. Det är projektet ”nytt kylmatssystem” vars kalkyler inte håller och som enskilt har ett underskott på drygt 1 mkr. Förklaringen till detta finns i en från projektets början svag kravspecifikation. Övriga projekt inom omsorgsnämnden har hållits tillbaka för att i möjligaste mån möta överskridandet i nytt kylmatssystem. 2.2.1 Osäkra fordringar och tvister I årsresultatet finns inga stora poster som bedöms vara osäkra fordringar eller tvister. 2.3 Omvärld och framtid Inför 2014 valdes att inte fördela ut budget efter prognosticerade förändringar utan enbart vid faktiska förändringar vilket har visat sig vara ett bra sätt att hantera resursfördelning. Enheterna känner sig trygga med att vid faktiska ökningar få ökad resurstilldelning och har vid minskningar visat förmåga att kunna dra ner på resurser. Inför 2015 kommer samma förfarande användas. Med 2015 års budgetförutsättningar är demografireserven mindre än för 2014. Kommunens ekonomiska prognos för 2016 och 2017 visar på effektivitetskrav på 16 respektive 24 mkr. Detta samtidigt som demografin visar på ökat antal medborgare i de äldre åldersintervallen. Åtgärder har vidtagits såsom t.ex. anpassning av antalet platser i särskilt boende, vägledning i samband med biståndsbedömningar för att på bästa möjliga sätt möta framtidens utmaningar. Arbetet måste fortsätta både i förvaltningen och kommunen som helhet. Under hösten 2015 kommer Växjö kommuns första särskilda boende inom LOV (Lag om Valfrihetsystem), då Attendo öppnar ett boende på Teleborg. Där finns ett 50-tal platser som kommuninvånarna har rätt att välja efter ett biståndsbeslut om särskilt boende. Troligtvis kommer fler aktörer att vilja etablera sig i Växjö kommun. Ännu är det svårt att förutse alla konsekvenser men en risk är att beläggningsgraden minskar på en del särskilda boende vilket leder till lägre resursutnyttjande av fasta kostnader som exempelvis hyror. Det är angeläget att noga följa utvecklingen och vid behov göra anpassningar av platstillgången på de kommunalt drivna särskilda boendena. I budget 2015 satsar omsorgsnämnden bland annat på följande områden. Fler biståndshandläggare har anställts för att göra biståndsbedömningar i särskilt boende samt i högre grad göra uppföljningar. Chefsledet stärks, både inom omsorg för funktionsnedsatta som äldreomsorg, dels genom att öka antalet enhetschefer, dels genom ledarskapsutveckling. Nämnden avser att använda en del av sparkapitalet till ledarskapsutvecklingen. Resurstilldelning inom särskilt boende ökas med 6 kr i timmen. Detta ska gå till ökad bemanning som i sin tur ska leda till ökad närvaro av personal i gemensamhetsutrymmen. Det ligger i linje med Socialstyrelsens riktlinjer. En del av sparkapitalet avsätter nämnden till utbildning och implementering av ny teknik. 9 2.4 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Andel enheter i ekonomisk balans Kostnad per dygn i särskilt boende (KPB) Kostnad per timme i hemtjänst (KPB) Kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst** Kostnader per omsorgstagare och år i särskilt boende Kostnader per omsorgstagare och år inom daglig verksamhet* Kostnader per omsorgstagare och år inom gruppbostad Kostnader per omsorgstagare och år inom personlig assistans Ytterfall ordinärt boende enligt KPB, andel brukare (%) * justerad kostnad för daglig verksamhet ex resekostnader **KOLADA har ändrat modellen för beräkning mellan 2012 och 2013 Bokslut Bokslut 2014 61% 2013 66% 1 611 309 284 162 587 893 189 800 894 980 415 065 2,5% 171 550 Rikets genomsnitt 2013 1 726 456 248 127 550 424 184 690 983 675 447 955 2,3% Bokslut Bokslut Bokslut 2012 49% 1 548 301 183 487 566 568 180 072 908 778 424 083 2,1% 161 406 2011 58% 1 633 316 233 477 595 680 177 671 899 725 1,6% 2010 68% 1 549 297 151 568 565 385 193 717 909 215 1,0% Beräkningar finns ännu inte tillgängliga för 2014. De tal som redovisas gäller för 2013 med en jämförelse mot 2012. Kostnad per dygn i särskilt boende motsvarar 1611 kr. En ökning med 63 kr per dygn jämfört med föregående år. Växjö ligger 115 kr lägre än rikets genomsnitt. Kostnad per timme i hemtjänst motsvarar 309 kr. Kostnaden har ökat med 8 kr från föregående år. Jämfört med riket är kostnaden 147 kr lägre (32 %). Den låga kostnaden kan inte enbart ses som positiv utan ger en indikation på att det kan finnas strukturella skevheter bland annat i resursfördelningssystemet. Växjös kostnad har ökat och övriga rikets kostnad har minskat. Det är logiskt att dessa tal närmar sig varandra. I dagsläget är skillnaden för stor för att talet ska någon relevans. Kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst motsvarar 284 162 kr. Detta är en ökning med 100 675 jämfört med föregående år. Nyckeltalet är ej hämtat från KBP-analys utan kommer från Koladas ”Vad kostar verksamheten”. From 2013 exkluderas omsorgstagare som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmars hemtjänst per månad ur underlaget. Rikets genomsnitt har också ökat men inte med lika stort tal. Växjös kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst är ca 14 % högre än landets, trots en lägre kostnad per timme. Antalet beslutade timmar är alltså relativt hög i Växjö. Timschabloner behöver ses över och jämföras med andra kommuner. Denna analys har till viss del genomförts under 2014 utan att klara mönster hittats. Kostnad per omsorgstagare och år i särskilt boende motsvarar 587 893 kr. Det innebär en ökning med 21 325 kr sedan föregående mätning och nivån är 37 469 kr högre än rikets genomsnitt. Det ologiska förhållandet att kostnaden per dygn är lägre än genomsnittet men kostnad per omsorgstagare och år är högre anses bero på att man i Växjö kommun tillbringar fler dygn per omsorgstagare och år på särskilt boende jämfört med rikets genomsnitt. Omsorgstagare bor alltså något längre på sitt särskilda boende i Växjö kommun, vilket styrks av en något högre andel invånarna i högre åldersgrupperna på särskilda boende än i övriga riket. Kostnad per omsorgstagare och år inom daglig verksamhet motsvarar 189 800 kr. Det officiella talet anger att Växjö ligger 5 110 kr högre än rikets genomsnitt. Ett justerat tal, där hänsyn tas till kostnader för färdtjänst, motsvarar 171 550 kr. Analys visar att flertalet kommuner inte redovisar resor till och från daglig verksamhet varför Växjö kommer att följa de andra kommunernas metod från och med 2015. Växjö ligger då 13 140 kr lägre än rikets genomsnitt. Kostnad per omsorgstagare och år inom gruppbostad motsvarar 894 980 kr. En minskning med 13 798 kr från föregående år, och under rikets genomsnitt med 88 695 kr. Kostnader per omsorgstagare och år inom personlig assistans motsvarar 415 065 kr, en minskning med 9 018 kr. Växjö ligger 7 % lägre än rikets genomsnitt som är 447 955 kr. Växjö 10 har minskat sina kostnader samtidigt som rikets genomsnitt har ökat. Förra året låg Växjös kostnader över rikets genomsnitt men är nu under. Ytterfall ordinärt boende enligt KPB, har ökat från 2,1 % (år 2011) till 2,5 % vid senaste mätningen. Växjö ligger nu över rikets genomsnitt. Att detta tal ökar beror delvis på en medveten satsning på ordinärt boende för att hålla tillbaka insatsen särskilt boende som är en betydligt mer kostsam insats. Sammantaget visar nyckeltalen att Växjö kommun har en effektivitet likvärdig med rikets genomsnitt gällande LSS-relaterade kostnader. Kostnaderna per brukare är något lägre eller mycket lika nivåerna i övriga riket. Däremot är det lite kvar innan en likvärdig effektivitet nås inom äldreomsorgen. Talmaterialet visar att äldreomsorgen i Växjö kommun har något högre kostnader per brukare och år, jämfört med övriga riket. För att möta detta har bland annat avvecklingen av Tellusvägen gjorts, vilket bör slå i igenom i jämförelsetal 2014. För mer resonemang om standardkostnader, se bilaga om ”Särskilda uppdrag”. 3. Personalredovisning 3.1 Måluppföljning Övergripande mål • Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning • Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska • Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka Omsorgsnämndens mål Den totala sjukfrånvaron ska vara högst 17 sjukdagar/snittanställd 2014 Antalet sjukdagar per snittanställd för bokslut 2014 är 22,1 Motsvarande period 2013 var siffran 21,1. Resultatet för hållbart medarbetarengagemang, HME, ska vara 78. Medarbetarenkät genomfördes under hösten för mätning av hållbart medarbetarengagemang. Omsorgsförvaltningens HME var 75, vilket är samma resultat som vid medarbetarenkäten 2013. 3.2 Årets händelser Ferieplatser har erbjudits till alla ungdomar som önskat, totalt har 115 platser varit tillsatta under sommaren inom offentlig och privat verksamhet. En utvärdering av årsarbetstidsavtalet och bemanningsenheten genomfördes under årets första månader. En sammanställning och analys av enkätsvar samt inkomna synpunkter har utmynnat i en handlingsplan. Bland annat har beslut tagits om att permanenta bemanningsenheten. Utbildning i årsarbetstidsavtalet hölls för samtliga enhetschefer under våren. Under hösten genomfördes en utbildning i årsarbetstidsavtalet för Kommunals arbetsplatsombud. Ett nytt material om årsarbetstidsavtalet har tagits fram. En ledarutbildning på temat ”Det coachande ledarskapet” ska ges till alla chefer i omsorgsförvaltningen, med start våren 2015. En upphandling har genomförts i samverkan med styrgrupp för ledarskap Växjö. Ledarutbildningen ingår som en delmodul i ett större utbildningskoncept som utarbetas för samtliga chefer i Växjö kommun. I samverkan med nämnden för arbete och välfärd, Vuxnas lärande, har en ny modell för lärlingsutbildning startats vid 10 enheter. Lärlingarna fullgör 70 % av studierna på arbetsplatsen. 11 Utbildningens innehåll ger kompetens för arbete i både äldreomsorg och omsorg funktionsnedsättning. Modellen kommer att utvärderas. Under året har gemensamma aktiviteter genomförts inom ramen för Vård- och omsorgscollege där arbetsgivare och utbildare tillsammans arbetar för att fler studerande ska få en utbildning med kvalitet och att fler ska söka sig till yrkesområdet. Under 2014 har alla sjuksköterskor deltagit vid sjuksköterskedagarna. Under dessa dagar har man haft dialog om resultatet för utvärderingen av sjuksköterskeorganisationen och satt mål för förbättringar. Kompetensutveckling har getts till olika yrkesgrupper under året i både offentlig och privat verksamhet. Inom säkerhetsområdet har det genomförts brandskydd för chefer och nya ombud tillsammans med utbildningsnämnden samt nämnden för arbete och välfärd. Brandskyddsutbildning för baspersonal har anordnats vid särskilda boenden samt vid ytterligare tillfällen med deltagare från omsorg funktionsnedsättning. Utbildning i bemötande vid hot och våld har hållits återkommande. Utöver detta kan nämnas utbildning för personliga assistenter, föreläsningar om smärta för personer med utvecklingsstörning, demensutbildning, introduktion för 364 semestervikarier, ledardagar, HLR-utbildningar samt utbildningar i missbruk bland äldre, diabetes, läkemedel, kost samt psykisk hälsa för äldre mm. 3.3 Enkäter och omvärld Målet för HME nås inte men resultatet ligger i samma nivå som 2013 och för kommunen som helhet. Undersökningen visar på goda resultat inom flera områden som är avgörande för en god arbetsmiljö. Nästan 7 av 10 medarbetare tycker att de har en lagom arbetsmängd. Flertalet anser att arbetet är meningsfullt och man ser fram emot att gå till jobbet. Många har också svarat att de inte upplever stress på jobbet särskilt ofta och att medarbetarna i hög grad vågar framföra sina åsikter på sin arbetsplats. Vidare att de är insatta i arbetsplatsens mål och vet vad som förväntas av dem i arbetet. Förbättringsområden finns bland annat när det gäller möjligheten att lära nytt och utvecklas i det dagliga arbetet, hur arbetsplatsens mål följs upp och tid för återhämtning. Vid medarbetarenkäten 2013 framkom två viktiga förbättringsområden varav den ena handlade om att en relativt stor andel medarbetare utsatts för hot och våld i sitt arbete och den andra om förutsättningar och verktyg i ledarskapet för chefer. Det finns numera möjlighet för alla medarbetare som har behov att få utbildning i hur man kan arbeta förebyggande genom sitt bemötande vid hot och våld och när det gäller cheferna har beslut tagits om att ledarutveckling ska ges med start våren 2015. Omsorgsnämndens chefer har deltagit i enkätundersökningen ”Hållbart ledarskap” som genomförts för alla chefer i Växjö kommun. Nämndens resultat visar bland annat att många trivs i rollen som chef, ställer höga krav på sig själva och har bra stöd av sina kollegor. Vissa upplever att uppdraget som chef inte är tydligt. Andra förbättringsområden är organisationskultur, balansen mellan arbete och familjeliv samt balansen mellan ansvar och befogenheter. Resultatet för omsorgsförvaltningens chefer redovisades och diskuterades vid höstens ledarinternat. 3.4 Analys och framtid Sjukfrånvaron har ökat i förhållande till resultatet för 2013 och även i förhållande till den föregående mätningen vid delår två då siffran var 21,3 sjukdagar/snittanställd. Målnivån för den totala sjukfrånvaron nås ej. Positivt är att andelen medarbetare som inte har någon sjukdag ökat något från 33,2 % år 2013 till 33,7 % år 2014, likaså har korttidsfrånvaro under 14 dagar minskat. När det gäller korttidsfrånvaron har andelen medarbetare som varit borta sex tillfällen eller mera under en tolvmånadersperiod ökat från 8,3 % 2013 till 9 % år 2014. En slutsats är att andelen sjuka medarbetare inte ökar, men de sjuka personerna blir borta allt längre/oftare. En kartläggning av sjukfrånvaron gjordes under hösten för att ta reda på eventuella skillnader i sjukfrånvaron mellan olika delar av verksamheten. Även sjukfrånvaron mellan män och kvinnor jämfördes. Generellt visade resultatet på att kvinnor har betydligt fler sjukdagar än män. Det är 12 också vissa skillnader i resultatet mellan olika delar av verksamheten. Ett tvärprofessionellt analysteam kommer under våren 2015 att göra en fördjupad analys som sedan ska ligga till grund i det fortsatta arbetet. Under 2015 kommer rehabiliteringsplanerna att utvecklas samt rehabiliteringsprocessen tydliggöras och effektiviseras. 3.5 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Antal sjukdagar per snittanställd. Oms Nyckeltal 1 Anställda Tillsvidareanställda omräknade heltider Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Andel 100% Genomsnittlig ssgr Nyckeltal 3 Åldersstruktur -29 30-39 40-49 50-59 60Medelålder Nyckeltal 4 Personalomsättning Personalomsättning Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro -14 dgr -59 dgr 60- dgr Totalt antal dagar Sjukdagar/snittanställd Ej sjukfrånvarande Nyckeltal 6 Övertid Timmar Belopp Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2014 2014 2013 2012 2011 17 22,1 21,1 19,8 - Boksl 13 Totalt Boksl 14 D Boksl 13 Kvinnor Boksl 14 D Boksl 13 Män Boksl 14 D 2 325 2 269 2 320 2 271 -5 2 2 069 2 015 2 059 2 011 -10 -4 256 254 261 260 5 5 92,3% 97,6% 92,8% 97,9% 0,5% 0,3% 91,5% 97,4% 92,1% 97,7% 0,5% 0,3% 98,1% 99,4% 98,1% 99,5% 0,0% 0,1% 212 475 662 702 274 45,9 227 459 650 685 299 46,0 15 -16 -12 -17 25 0,1 196 398 603 627 245 46,0 207 388 584 614 266 46,1 11 -10 -19 -13 21 0,1 16 77 59 75 29 45,4 20 71 66 71 33 45,3 4 -6 7 -4 4 -0,1 5,5% 5,7% 0,2% 5,6% 5,8% 0,2% 5,2% 5,1% -0,1% 11 837 7 109 30 061 49 007 21,1 33,2% 11 519 8 129 31 596 51 244 22,1 33,7% -319 1 020 1 535 2 237 1,0 0,5% 10 928 6 713 28 426 46 066 22,2 31,7% 10 454 7 680 30 573 48 708 23,6 32,2% -474 967 2 148 2 641 1,4 0,6% 910 396 1 635 2 941 11,7 45,9% 1 065 448 1 023 2 536 9,8 45,1% 155 53 -612 -405 -1,9 -0,8% -5 785 -1 543 771 1 428 455 117 7 213 1 998 888 0 -7 213 5 785 0 -1 998 888 1 543 771 -1 428 -455 117 4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning Övergripande mål • Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. • Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. 4.2 Entreprenader och konkurrensutsättning Verksamhet Särskilt boende för äldre 2012 113,6 2013 112,4 2014 102,6 16,3 17,6 18,8 2,4 2,8 2,6 Kortidsboende 16,1 16,6 17,3 Särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS 37,5 38,0 38,4 7,8 8,6 9,2 193,7 196,1 188,8 Hemtjänst/Hemsjukvård (LOV) Hemtjänst/Serviceinsatser (LOV) Särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning SUMMA (mkr): 13 4.3 Årets händelser Omsorgsnämnden beslutade i mars att införa LOV i särskilt boende. Ett förfrågningsunderlag har tagits fram och annonserades under november. Valfrihetssystemet innebär möjlighet för andra utförare att kunna godkännas för att finnas med bland de boenden som omsorgstagaren kan välja mellan. Inga ansökningar har inkommit ännu men information har lämnats till flera intressenter och Attendo gör en nybyggnation av ett särskilt boende på Vikaholmsområdet. En ny ansökan om att starta upp verksamhet inom hemtjänst i form av serviceinsatser har inkommit under 2014. Den är under utredning. En ansökan, från Femtiofemplus, inkommen 2013 har godkänts under året. Information har lämnats till flera intressenter. Antalet omsorgstagare som väljer ett privat alternativ inom hemtjänst har ökat något från ca 100 till ca 120 personer, vilket motsvarar ca 10 % av totala antalet omsorgstagare med stöd av hemtjänst (exklusive personer över 75 år med endast trygghetslarm eller matdistribution). Upphandling av driften vid de tre bostäderna med särskild service på Öster och Teleborg har genomförts. Anbudsutvärderingen skedde både utifrån kvalitet (60 %) och pris (40 %). Nytida AB som driver verksamheten idag fick förnyat förtroende. Det nya avtalet träder i kraft 2015-0201. Verksamheten vid den nya bostaden med särskild service på Evedal startade i juni 2013. Avtal har tecknats med Attendo LSS AB avseende driften av boendet. På grund av försening med tillstånd från Socialstyrelsen/IVO driver omsorgsnämnden boendet i avvaktan på tillstånd. Tillstånd kom från IVO i december 2014 och Attendo LSS AB kommer att ta över driften under våren 2015. Uppföljningsmodellen för privata utförare har under 2014 reviderats efter beslut i omsorgsnämnden. Uppföljningar har genomförts enligt planering med fokus på de företag där förlängning av avtal varit aktuellt. 4.4 Enkäter och omvärld Andel som upplever att de fick plats på önskat särskilt boende är 93 %. Inom hemtjänsten är det 53 % som säger sig ha fått välja utförare av hemtjänst. Den samlade nöjdheten inom både privat och offentlig äldreomsorg är hög. 4.5 Analys och framtid I och med införandet av LOV i särskilt boende förstärks valfriheten ytterligare för omsorgstagare. Det innebär också ett tryck på att hålla hög synlig och kvalitet för att som verksamhet bli vald. LOV i särskilt boende är ännu relativt oprövat i medelstora städer, vilket gör att alla effekter är svåra att förutse. Att det inom hemtjänsten i låg utsträckning upplevs som att val av utförare gjorts kan bero på flera anledningar. I vissa delar av kommunens ytterområden finns inga alternativ till den kommunala hemtjänsten. När beslut om hemtjänst fattas kan ibland livssituationen vara rörig p.g.a. sjukdomsvistelse eller förändrad familjesituation, vilket gör att all information inte tas in. Från och med 2015 kommer informationen tydliggöras och vid icke-val från omsorgstagarna sker fördelning utifrån alla tillgängliga utförare. När kommunen inte längre är standardvalet kommer troligen medvetenheten om valfriheten att öka. 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning Övergripande mål • I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling 14 5.2 Årets händelser Ombyggnationen av Hamplyckan, som används för korttidsverksamhet, färdigställdes i juni månad. Det medför utökade möjligheter att verkställa beslut om korttidsvistelse och korttidstillsyn för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I dagsläget verkställs två beslut avseende bostad med särskild service för barn (LSS 9§8). Ytterligare ett sådant beslut är aktuellt. Planering har pågått under hösten och beslutet kommer att verkställas under början av 2015. Ansträngningar för att ytterligare utveckla samverkansformer mellan omsorgsnämnden och andra samverkanspartners görs. En modell för förbättrad samverkan med utbildningsnämnden och nämnden för arbete och välfärd börjar ta form. Den inom länet tillsatta tvärgruppen för barn och unga har påtalat behovet av en utredning kring samverkan för ett samlat stöd till barn och unga med stora och sammansatta behov. En sådan utredning kommer med största sannolikhet att göras under 2015. 5.3 Analys och framtid Beviljade insatser för barn med funktionsnedsättning ökar och tenderar att utföras i komplexa sammanhang med flera aktörer. Framåt finns behov av att tydliggöra omsorgsnämndens uppdrag för målgruppen och tillsammans med andra parter tydliggöra gränser och samverkan för att rätt insatser ska ges och undvika att individer faller mellan stolarna. 6. Bygga och bo 6.1 Måluppföljning Övergripande mål • Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. 6.2 Årets händelser Förvaltningen och representanter för nämnden ingår i ett arbete med framtidens boende för äldre tillsammans med bostadsbolagen och planeringskontoret. En slutrapport kommer att presenteras efter årsskiftet med fokus på seniorbostäder. I augusti hölls ett bostadsseminarium där bl.a. politiker, bostadsbolag, byggherrar och pensionärer möttes för en dialog kring behov av och möjligheter att skapa tillgängliga bostäder. Omsorgsnämnden ingår i projektet Bo-IT tillsammans med Växjöbostäder, Wexnet och Region Kronoberg. Intentionen är att testa och införa tekniklösningar som underlättar kvarboende. En pilot pågår där tre omsorgstagare får prova olika tjänster. Under våren har projektet blivit beviljat medel från både Kampradstiftelsen och Vinnova. Två spår är, dels att se hur återkomsten hem efter sjukhusvistelse kan underlättas, dels att undersöka möjligheten att ge handledd rehabilitering på distans. Detta ökar takten i arbetet och innebär att samarbetet vidgas till att innefatta Linnéuniversitetet och privata aktörer. Avvecklingen av det särskilda boendet Tellusvägen är klar. De sista omsorgstagarna flyttade under senare delen av maj till nya bostäder. Samtliga omsorgstagare har fått ett nytt boende enligt sina önskemål. Totalt sett under året har det varit balans mellan behov och tillgång av särskilda boenden för äldre, men med ökad belastning i samband med avvecklingen. Under sommaren halverades antalet korttidsplatser på Evelid, på samma sätt som sommaren 2013. I jämförelse med förra sommaren var det under vissa veckor svårt att tillgodose behovet av tillfälliga platser. Renoveringsarbetena på Hov Västregård, som är ett särskilt boende inom omsorg funktionsnedsättning, är färdigställda. På så sätt har det stora behovet av uppfräschning av 15 lokalerna åtgärdats. Syftet med renoveringen var också att så långt möjligt dämpa den institutionsliknande interiören. Om- och tillbyggnaden av boendet på Rallarringen är klar. Härigenom har behovet av fyra nya lägenheter tillgodosetts samtidigt som gemensamhetslokalerna bättre anpassats till verksamheten. Nya lokaler är aktuella för den dagliga verksamheten Textilgruppen för att därigenom bereda lämpliga lokaler till Navigatorcentrum. Den dagliga verksamheten Slussen flyttade under hösten till andra lokaler. De nya lokalerna är bättre anpassade till för verksamheten och ger dessutom möjlighet att möta det utökade behov av platser inom daglig verksamhet som förväntas komma de närmaste åren. En helrenovering av en byggnad på Annevik pågår med syfte att kunna bedriva verksamhet i där även under vintern. I Annevik bedrivs en omfattande fritidsverksamhet och en daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet beräknas vara färdigt i april 2015. Balansen mellan behovet av och tillgången till bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättningar är fortfarande förhållandevis god. Inga viten har behövt betalas på grund av för långa väntetider. För att behålla balansen är det viktigt att kontinuerligt följa behovsutvecklingen. Framåt är det nödvändigt att skapa fler boenden för personer med funktionsnedsättningar och planering har påbörjats för ett nytt boende på Högstorp. Vidare har beslut tagits om att rikta lägenheterna på Sommarvägen 5 i ytterligare en trappuppgång åt personer med psykiska funktionsnedsättningar. 6.3 Enkäter och omvärld Brukarundersökningen av särskilt boende i äldreomsorgen visar att 78 % av omsorgstagarna trivs med sin lägenhet. Motsvarande siffra för utomhusmiljön är 66 %. Vad gäller gemensamhetsutrymmena uppfattar 64 % dessa som trivsamma. Resultaten är något försämrade jämfört förra året men fortfarande i nivå med riket som helhet. Väntetiden i genomsnitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats är i Växjö 42 dagar mot landets snitt om 52 dagar. Väntetid som överstigit 90 dagar är 14 % i Växjö, mot rikets 19 %. Resultaten är likvärdiga med föregående år. Verkställighetstiden från beslut till insats för bostad med särskild service enligt LSS är i snitt 93 dagar, att jämföra med landets 91 dagar. 6.4 Analys och framtid Fler bostäder anpassade för äldre behövs förenligt med översynen ”Framtidens boende för äldre”. I Växjö är det 87 pensionärer per seniorbostad jämfört med exempelvis Örebro som har 21 pensionärer per seniorbostad. Som en följd klarar sig Örebro med väsentligt färre antal särskilda boendeplatser. Teknikstöd är ytterligare en faktor som kan påverka möjligheten till ett självständigt liv. Tekniska välfärdstjänster är dock fortfarande i sin linda. För att vara en del av den utveckling som behövs framåt, både vad gäller tjänsteinnehåll, tillförlitlig teknik och organisatoriska lösningar, engagerar sig omsorgsnämnden i ovan nämnda projekt. En gräns för lång väntetid på särskilt boende ligger på 90 dagar varefter vite måste betalas om inget boende erbjudits. I Växjö har inga viten betalats 2014. Det finns olika anledningar till att väntetiderna i enstaka fall blir långa, exempelvis önskemål om visst boende där plats för tillfället saknas. Vad gäller bostad med särskild service enligt LSS är väntetiderna längre. Orsaker kan vara att det finns mer specifika önskemål än i äldreomsorgen och mindre omsättning på boenden. Inga viten har betalats i bostad med särskild service heller. Framåt sker fortsatt planering för unga vuxna på särvux/individuella program som kan behöva lägenhet inom snar framtid. En utmaning är att det finns en inflyttning från andra kommuner i regionen, som inte på samma sätt kan förutses. Trivseln i den egna bostaden inom särskilt boende är på en god nivå, vilket kan spegla möjligheten att bo in sig och göra på sitt sätt. Vad gäller gemensamhetsutrymmena och utemiljön kan förbättringar ske, som både handlar om den fysiska miljön, men också om hur stödet från personalen utformas. Aktiviteter för trivsammare utemiljö pågår vid flera särskilda boenden (se bilagan om särskilda uppdrag). 16 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning Övergripande mål •I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. • Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning • Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande när de kontaktar Växjö kommun ska vara fortsatt hög • Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska öka Omsorgsnämndens mål Samtliga enheter ska ha en välfungerande synpunkts- och avvikelsehantering Under året har 127 synpunkter registrerats i offentlig verksamhet. Av dessa har 75 synpunkter lett till åtgärder. De flesta synpunkterna handlar om brister i omsorgen, hälso- och sjukvård samt måltider. Utöver de synpunkter om hälso- och sjukvård som inkommit direkt har 6 ärenden gått via patientnämnden. De gällde brister i utredning av försämrat hälsotillstånd, osäkra rutiner för utlämnade av journal, information till närstående om försämring i hälsotillståndet samt informationsöverföring till slutenvården. Under 2014 har 85 synpunkter inkommit i privat verksamhet. Synpunkterna handlar oftast om omsorgsinsatser, bemötande och kost. Antalet sociala avvikelser i offentlig verksamhet är 339, det kan handla om brister i omsorgen, bemötande eller utebliven hjälp. Vanliga åtgärder vid sociala avvikelser är enskilt samtal, förändring av rutiner och information i arbetsgruppen. Antalet sociala avvikelser i privat verksamhet är för året 155 stycken. Inom kommunal hälso- och sjukvård är antalet avvikelser angående fall 3737 till antalet. De vanligaste orsakerna bakom fallen är riskbeteende/bristande insikt samt oro. Motsvarande siffror är i privat verksamhet 863. Av dessa ledde 87 till skada. I offentlig verksamhet finns 2017 avvikelser registrerade avseende läkemedelshantering. De vanligaste händelserna är utebliven dos och fel tid för överlämnande. I privat verksamhet är antalet läkemedelsavvikelser 685 stycken. 7.2 Årets händelser Under 2014 har mångfaldsombudens arbete skett tillsammans med det etiska rådet då det är frågor som ligger nära varandra. Medlemmarna i etiska rådet och mångfaldsombuden har under 2014 också avslutat en utbildning runt våld mot kvinnor med funktionsnedsättning för att kunna bistå enheterna i dessa frågor. Revidering av Handlingsplan för Omsorgsnämndens arbete kring våld i nära relationer har fortsatt inom etiska rådet/mångfald. Kommunövergripande mångfaldscaféer inom de flesta av mångfaldsprogrammets områden har genomförts under både vår- och höstterminen med deltagare från omsorgsförvaltningen. Projektet ”Min mening” som omsorgsnämnden driver tillsammans med Linnéuniversitetet och FUB med finansiering från Allmänna arvsfonden pågår till hösten 2016 och har snart avslutat det första året. Projektet syftar bland annat till att öka kunskapen om alternativa kommunikationssätt för gode män. I samarbete med överförmyndarnämnden har hittills cirka 50 blivande/nyblivna gode män utbildats i att stödja sina huvudmäns rätt till medbestämmande genom att använda alternativ kommunikation och kognitivt stöd. 7.3 Enkäter och omvärld SKL gör en årlig mätning av e-post och telefonservice i kommunerna. Mätningen 2014 visar ett gott resultat när det gäller intresse, engagemang och bemötande hos den handläggare som svarar. Svarstiden för frågor via e-post är mycket god för äldreomsorgen (cirka en timme). Förbättringar 17 som behöver göras i hela verksamheten handlar om att få kontakt med handläggare och få sina frågor tydligt besvarade. Socialstyrelsens brukarundersökning i äldreomsorgen visar att bemötande och förtroende ligger högt, även jämfört med landet. Brukarundersökningen som gjorts med hjälp av Pictostat inom daglig verksamhet och bostad med särskild service visar att övervägande delen av omsorgstagarna är nöjda med bemötandet från personalen. Inom ramen för projektet ”Min mening” har en enkät skickats ut till 362 gode män för att samla in deras erfarenheter. Enkäten är för närvarande under bearbetning. 7.4 Analys och framtid Registreringen av avvikelser, klagomål och synpunkter i verksamhetssystemet har ökat vilket är bra. Ökad kunskap och förståelse kring förebyggande arbete och systematiska förbättringar för ökad kvalitet i verksamheten behövs. Synpunkter och sociala avvikelser har av tradition inte varit rapporterade i så stor utsträckning. Att dessa nu registreras i verksamhetssystemet ger andra möjligheter att se mönster för vilka områden som behöver förbättras och ger kunskap om vilka faktorer som kan orsaka att fel uppstår. När det gäller arbetet med synpunkter och avvikelser måste fortsatt fokus vara på ökade registreringar, åtgärder och analyser på enhetsnivå. Medarbetare behöver starkare kunskaper på området. I de regler som anges av Socialstyrelsen så är området mycket prioriterat för kvalitetsarbetet. Rutiner har införts och tydliggjorts i omsorgsnämndens ledningssystem. Det behöver säkerställas att alla medarbetare får information och använder sig av de rutiner som finns. 7.5 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Antal synpunkter offentlig verksamhet Antal med registrerad åtgärd Bokslut Bokslut Bokslut 2014 2013 2012 127 65 70 - - Nyckeltal för andelen registrerad åtgärd gällande avvikelserna kan ej redovisas eftersom data ej går att få fram ur verksamhetssystemet. 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning Övergripande mål • Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. • Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. • Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning • Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp i kommunkoncernen ska öka • Fossila koldioxidutsläpp ska minska Omsorgsnämndens mål Andelen närproducerade och/eller ekologiska livsmedel ska vara minst 45 % Resultatet för närproducerade/och eller ekologiska livsmedel uppgår till 50 procent. 18 Koldioxidutsläppen ska minska till 350 ton under 2014 Helårsresultatet för koldioxid år 2013 var 432,7 ton vilket är en ökning i förhållande till 2012 där resultatet var 406,7. 8.2 Årets händelser Övergången till kyld mat är nu klar i hela hemvården och medför kortare leveransrundor på landsbygden då maten kan tas med redan vid insatser som utförs på morgonen hos många omsorgstagare. Arbetet har fortsatt med att utöka användandet av cyklar inom hemvården. Det är sju hemtjänstgrupper som endast använder cykel eller går. Ytterligare tio grupper cyklar när så är möjligt, men använder bil vid längre avstånd. Tillgång till elcyklar gör att personalen kan cykla längre sträckor istället för att köra bil. Ytterligare ett antal elcyklar har köpts in under hösten för att öka cyklandet. Arbetet med miljödiplomering har pågått vid omsorgsförvaltningen centralt på Västergatan och beräknas vara klar februari 2015. 8.3 Analys och framtid Resultatet för närproducerade och/eller ekologiska livsmedel ekologiskt är 50 %. En framgångsfaktor i miljöarbetet är att inköpsstödet Ines ger följsamhet till avtalet och säkerställer att val av miljövänliga produkter görs vid enheterna. När köken övergår till den kommunövergripande måltidsenheten är det viktigt att fortsätta med en god dialog och informationsutbyte mellan kök och enheter. Vad gäller utsläpp av koldioxid nås inte målet. Resultatets långa eftersläpning påverkar förändringstrycket för frågan då man inte rimligt snabbt kan se resultatet av de förändringar som görs. Det övergripande målet är inte ställt i relation till volymökningar i verksamheten vilket försvårar analysen. Det står dock klart att ytterligare insatser kan göras framförallt när det gäller följsamheten till att använda rätt drivmedel. En dialog har förts med enhetscheferna om att bensin använts som drivmedel för etanolbilar i för hög utsträckning. Tillgängligheten till etanol är sämre på landsbygden. I viss verksamhet kan även behoven variera för vilken typ av fordon som är bäst lämpade, exempelvis kan fyrhjulsdrivna större bilar behövas och här saknas etanolalternativ. Större följsamhet till att använda rätt drivmedel förväntas ske, men resultatet av åtgärderna kommer först nästa år. Även för diesel kommer det att finnas en miljövänligare ”biodiesel” att välja i större utsträckning. Övergången fortsätter med att använda cykel istället för bil i de fall så är möjligt och att se över om det finns onödiga bilar. För en bättre överenstämmelse i nyckeltalen behöver mera verksamhetsnära mätningar utvecklas och koldioxidutsläppet behöver mätas mot de volymökningar som kontinuerligt sker. Övrigt viktigt miljöarbete ska ske enligt Växjö kommuns riktlinjer och miljödiplomeringen i verksamheten fortsätter. 8.4 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Andelen närproducerade och/eller ekologiska livsmedel ska vara minst 40 %. Fossila koldioxidutsläpp från transporter och service i kommunal verksamhet (ton). *Resultat kommer 2015 19 Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2014 2014 2013 2012 2011 45 % 50 % 350 * 40 % 432,7 Ca 40 % 34 % 406,7 396,3 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning Övergripande mål • I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. • All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning • Andelen brukartid i hemtjänsten ska öka • Kommunens äldreomsorg, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande (NKI samt kostnad per/brukare) • Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska öka Omsorgsnämndens mål Omsorgstagaren är nöjd med sina vård-, rehabiliterings- och omsorgsinsatser. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning visar att 91 % respektive 84 % av omsorgstagarna i hemtjänst och i särskilt boende är nöjda. Resultatet är likvärdigt mellan kvinnor och män. En jämförelse mellan offentliga och privata utförarna visar att nöjdheten är likvärdig i hemtjänsten. I särskilt boende är nöjdheten något högre hos de privata utförarna. Inom omsorg funktionsnedsättning har en brukarundersökning inom daglig verksamhet slutförts med 155 respondenter. Resultatet visar att omsorgstagarna trivs bra på sin dagliga verksamhet (90 %). Omsorgstagarna får hjälp när de behöver (89 %) och känner sig välkomna (89 %). Det är 62 % som svarar ”ja” på frågan om du lär dig nya saker på daglig verksamhet. En samlad bedömning är att kvaliteten på dagliga verksamheten är god. Förbättringsområden finns i att ytterligare stärka trygghet och medbestämmande. I bostad med särskild service offentliga utförare är antalet respondenter 103 personer. Resultatet visar att 82 % kommer bra överens med personalen. På frågan om personalen lyssnar anger 67 % ”ja” och 29 % ”ibland”. Det är 79 % som upplever att personalen hjälpt dem att klara saker själv. Hemma känner sig 74 % glada, medan 20 % svarar ”inget särskilt”. Stödet från personalen upplevs av 64 % alltid som bra och av 33 % ibland som bra. Under våren 2015 kommer motsvarande resultat för bostad med särskild service privata utförare. En brukarundersökning av de offentligt drivna korttidsplatserna på Evelid visar ett starkt resultat med en samlad nöjdhet om 96 %. Det är 89 % som upplever förbättrad funktionsförmåga efter vistelsen. Ett litet förbättringsutrymme finns i att öka påverkansmöjligheterna och bidra till en meningsfull vardag för omsorgstagarna. Inom dagverksamheten för personer med bland annat demenssjukdom har en anhörigundersökning genomförts. Totalt har 55 svar inkommit vilket motsvarar en svarsfrekvens om ca 75 %. Frågor om bemötande, trygghet och samlat intryck ligger alla närmare 100 % nöjdhet. Det enda tydliga förbättringsutrymmet noteras i möjligheten att påverka vilka aktiviteter som ska finnas i dagverksamheten där ändå 71 % instämmer helt eller delvis. Enkäten visar att kvaliteten genomgående är mycket god i dagverksamheten. Varje omsorgstagare ska under en tvåveckorsperiod möta max tolv olika baspersonal som utför insatser under dag, kväll och helg. I äldreomsorgen totalt är det i genomsnitt 11,7 olika personal som utför insatserna hos omsorgstagarna under en två veckors period enligt senaste mätningen. Resultatet innebär att målnivån nås. Vad gäller de offentliga utförarna ligger det samlade snittet på 12 medan de privata utförarnas värde är 9,8. Flera enheter har förbättrat sig under det senaste året, framför allt inom särskilt boende. Snittnivån är bättre än andra kommuner som gjort motsvarande mätning. 20 Boendestödet inom omsorg funktionsnedsättning har genomfört en första mätning av kontinuitet. Det samlade resultatet är gott, med ett snitt om 5,5 personal per omsorgstagare under en två veckorsperiod. Ett par enheter ligger på ca 9 personal per omsorgstagare. Omsorgstagarna har en aktuell genomförandeplan och har varit delaktiga vid upprättande av planen. Av omsorgstagarna inom äldreomsorgen i offentlig verksamhet har 69 % en aktuell genomförandeplan upprättad med delaktighet. Resultatet är sämre i jämförelse med 2013. Inom omsorg funktionsnedsättning i offentlig verksamhet är resultatet 85 %, vilket innebär uppnådd målnivå. Precis som tidigare har omsorgstagare hos privata utförare en hög andel (93 %) aktuella genomförandeplaner upprättade med delaktighet. Andelen brukartid i hemtjänsten ska öka. Den samlade brukartiden uppgår till 69 % för 2014, vilket är en förbättring med 6 % sedan föregående år. Den direkta brukartiden är 53 % och den indirekta brukartiden är 16 %. Omsorgstagarnas självständighet ska bibehållas eller stärkas I dokumentation kring självständighet framkommer att strukturerade samtal skett med ca 60 % av omsorgstagarna. Nivån är något högre hos privata och inom omsorg funktionsnedsättning. 9.2 Årets händelser Ett för året uppdaterat samverkansavtal med Region Kronoberg kring personer med psykisk funktionsnedsättning är undertecknat och gällande. Rottne och Braås/Sjölidens hemvård har slagits samman för att få en stabil storlek på arbetsgruppen i relation till beviljade insatser. Arbetsgrupperna utgår från respektive ort. En grupp med olika kompetenser har under våren gjort en översyn av hemtjänsten. Uppdraget var att undersöka hur hemvård i framtiden ska kunna behålla kvalitet och ekonomi i balans, samtidigt som effektiviteten utvecklas och sjukfrånvaron sjunker. Översynen mynnade ut i sex uppdrag som genomförs sedan hösten 2014 och ett år framåt. Det handlar om mer samordnade beslut, ökad brukartid, trygga insatser, ledarskap och medarbetarskap, en organisatoriskt renodlad hemtjänst, samt ändamålsenliga enheter med flexibla upptagningsområden. Förändringen innebär bland annat att en omsorgschef ansvarar för hemvården och en för särskilt boende samt tillfälliga placeringar. En motsvarande översyn pågår nu för boendestödet som beräknas bli klar under våren 2015. En utbildning i Lean-brukartid har utförts inom 10 enheter från hemtjänst, särskilt boende och boendestöd. Syftet är att systematiskt och med medarbetarna hitta sätt att öka tiden hos brukarna och ta bort spilltid. Grupperna har varit sammansatta utifrån teamen, d.v.s. med representation från enhet, myndighetsavdelning och sjuksköterskor/rehabpersonal. Förutom det konkreta förbättringsarbetet med brukartid tillgodogör sig enheterna Lean-metoden. Responsen har varit mycket positiv och flera enheter uppvisar positiva resultat i mätningen av brukartid. Ett analysarbete har genomförts inom en av omsorg funktionsnedsättnings enheter med svårighet att nå ekonomisk balans. Analysen har resulterat i en handlingsplan med ett antal förbättringsområden, bl.a. schemaändringar och hur vikarier används. Uppföljning i två steg säkerställer att planen genomförs. En omstrukturering har genomförts inom daglig verksamhet som innebär att två enheter organisatoriskt lagts samman och fått en uttalad inriktning mot personer med utagerande beteende. Kommunens särskilda anhörigkonsulenter anordnar anhöriggrupper, utbildning, dagverksamhet och har även en del enskilda kontakter. Syftet är att underlätta och stärka anhöriga, vilket samtidigt gynnar den funktionsnedsattes situation. Information om insatserna sprids kontinuerligt i olika forum. Ett projekt ”Leva med demens” pågår under 2014-2015 i samarbete med Linné 21 universitetet. Därtill arbetar varje enhet med anhörigstöd. I samband med årsrapporterna har enhetscheferna fått ta ställning till om alla medarbetare känner till sitt ansvar att erbjuda anhörigstöd. På en skala 1-5 är resultatet 3,5. På motsvarande sätt är resultatet 3,7 vad gäller om information, råd och stöd ges anhöriga i det dagliga arbetet. Resultatet är 3,7 i fråga om anhöriga får veta att deras synpunkter är viktiga och hur synpunkter lämnas. För att sprida information och kunskap om den äldreomsorg och omsorg till personer med funktionsnedsättningar som kommunen svarar för har ett antal öppna hus, informationsträffar för allmänhet och gode män/förvaltare mm hållits. 9.3 Enkäter och omvärld I Äldreguiden jämför Socialstyrelsen äldreomsorg i både kommunal och privat regi nationellt. Gällande särskilt boende ligger Växjö kommun över riksgenomsnittet när det gäller bemanning av omsorgspersonal, andel omsorgspersonal med adekvat utbildning, befintliga rutiner för läkemedelsgenomgångar och rutiner för hur måltiderna ska fördelas under dygnet. Förbättringsområden inom särskilt boende är bland annat tillgång till aktiviteter där Växjö har ett något sämre resultat än övriga landet. Avseende hemtjänst ligger Växjö kommun över riksgenomsnittet när det handlar om att enheten har rutiner för kontaktmannens uppgifter och ansvar. Ett förbättringsområde inom hemtjänsten är att öka andelen omsorgstagare som har en genomförandeplan och som varit delaktiga när den skrevs. Underlagen till Äldreguiden är självrapporterade och risk för felkällor finns, vilket påverkar tillförlitligheten. Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning har under 2014 publicerats för femte gången. Jämförelserna gäller dels stödet inom bostad med särskild service och stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning. Genomgående används så kallade processmått, som siktar in sig på verksamhetens arbetssätt snarare än resultat. Starka områden för Växjö är informationstillgänglighet samt området självbestämmande och integritet. Ett utvecklingsområde för Växjö tycks vara intern och extern samordning med andra förvaltningar och aktörer. 9.4 Analys och framtid Sammantagen nöjdhet hos omsorgstagarna inom både hemtjänst och särskilt boende ligger på samma nivå som föregående år. Målnivån nås och rikssnittet överträffas. Att nöjdheten generellt är högre i hemtjänsten än i särskilt boende kan bero på att omsorgstagare har ett bättre hälsotillstånd och att omsorgstagarnas självbestämmande är mer inarbetat i hemtjänsten. En jämförelse mellan män och kvinnor visar att den samlade nöjdheten är likvärdig. Vad gäller jämförelse mellan offentliga och privata utförare är underlaget betydligt mindre för privata vilket ger mer osäkra data. I omsorg funktionsnedsättning, inom daglig verksamhet och bostad med särskild service, är nöjdheten överlag god. En genomarbetad etisk grund hos medarbetarna och relativt god resurstillgång kan vara två anledningar. Att verka för så hög delaktighet som möjlighet kan ibland vara en utmaning i arbetet med funktionsnedsatta, men är likväl oerhört viktigt. Det finns inga jämförelser med tidigare år eller andra kommuner. Vad gäller boenden för personer med psykisk funktionsnedsättning är männen betydligt mer nöjda än kvinnorna. I övriga boenden, för personer med utvecklingsstörning, är kvinnorna något mer nöjda med stödet än männen. Underlagen är relativt små vilket gör att säkra slutsatser inte kan dras. Under 2015 kommer möjliga orsaker att undersökas. Det samlade resultatet om kontinuitet i personalen för omsorgstagarna når målnivån. Flera enheter har förbättrat sig under det senaste året, framför allt inom särskilt boende. Målet har prioriterats av enheterna och nya system underlättar planerad kontinuitet. Snittnivån är bättre än andra kommuner som gjort motsvarande mätning. Faktorer som påverkar det goda resultatet kring personalkontinuitet i boendestödet är att få personer har omfattande beslut. Likaså är det få omsorgstagare som har hjälp med läkemedel. Inom boendestödet är kontinuitet högprioriterat för att kunna nå fram till omsorgstagarna. Till nästa år kan mätmetoden för boendestödet behöva justeras för att ta sikte enbart på de omsorgstagare som har många insatser varje vecka. Andelen aktuella genomförandeplaner upprättade med delaktighet har sjunkit i äldreomsorgen. Framför allt är det särskilt boende som tappat. Anledningarna till nedgången är flera. Från och 22 med i år har endast genomförandeplaner som lagts in i verksamhetssystemet Procapita räknats. På vissa enheter finns alltså ytterligare genomförandeplaner i pappersform. Mätningen i sig har också blivit striktare med styrda datauttag utifrån vissa kriterier, som att planen får vara högst 6 månader. Skillnader i måluppfyllelse finns mellan enheter. Inom omsorg funktionsnedsättning har arbetet kommit längre, där bl.a. färre omsorgstagare per enhet underlättar. All verksamhet kan vidareutveckla innehållet i genomförandeplanerna för att säkerställa delaktighet och informationsöverföring mellan medarbetarna. Brukartiden kan delas in i direkt och indirekt. Vad gäller den direkta brukartiden, som är tid tillsammans med omsorgstagare, så ligger nivån på ca 53 %, vilket är i linje med riket. Den indirekta brukartiden uppgår till ca 16 % och innehåller dokumentation, kontakter samt beställningar som rör den enskilda omsorgstagaren. Resultatet är förbättrat jämfört föregående år. En förklarande faktor är den utbildning i Lean-brukartid som beskrivs i ”årets händelser”. Ytterligare förbättringsmöjligheter kan finnas i att optimera planering så att restid och personalrelaterade aktiviteter kan omvandlas till direkt brukartid. För omsorgsnämnden är omsorgstagarnas självständighet ett grunduppdrag. Det kan handla om att klä på sig själv, kunna äta eller handla på egen hand. Likväl kan arbetssätt och systematik utvecklas. En strategi är att självständighet ska tas upp i samband med dialog om genomförandeplan. Ett stort antal enheter har kommit igång med arbetet och resultatet har förbättrats under året. I takt med att genomförandeplaner uppdateras kommer ännu fler omsorgstagare involveras. Fortfarande saknas ett förvaltningsgemensamt verktyg och att enheterna säkerställer långsiktigheten i sina arbetssätt. Här behöver ytterligare fokus läggas under 2015. Anhörigas insatser är viktiga. Stöd till anhöriga ges både av varje enskild verksamhet och särskilda resurser. Bedömningen är att anhörigstödet i stort är gott, men att det kan utvecklas på några enheter. Framåt behöver även de särskilda resurserna delvis riktas om för att även tillgodose anhöriga inom omsorg funktionsnedsättning. För att möta framtiden, med bl.a. ökat antal äldre och personer med psykisk funktionsnedsättning, kan ett antal viktiga faktorer identifieras: Behov av ökad individanpassning av insatser. Enskildas möjligheter att kunna bo kvar hemma behöver fortsätta att utvecklas i samverkan med andra aktörer. Utveckling och användande av effektiva arbetssätt, som bland annat inbegriper tekniska lösningar, är en förutsättning för att resurserna ska räcka. Medborgarna har ökade förväntningar på tillgänglighet, delaktighet och insyn i verksamheten. För bättre resursutnyttjande och sammanhållet stöd behövs stärkta samverkansformer inom och mellan kommuner, landsting och andra vårdgivare. Säkerställa att beslutade insatser verkställs och att fortsatta förbättringar görs utifrån mål, avvikelser och synpunkter. 9.5 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Andel omsorgstagare som är nöjda med sina insatser, offentliga utförare hemtjänst och särskilt boende. Andel omsorgstagare som är nöjda med sina insatser, privata utförare hemtjänst och särskilt boende. Antal baspersonal/ omsorgstagare, offentliga utförare äldreomsorg Antal baspersonal/ omsorgstagare, privata utförare äldreomsorg 23 Budget 2014 80% Bokslut 2014 88% Bokslut 2013 88% Bokslut 2012 84% Bokslut 2011 - 80% 88% 83% 83% - 12 12 13,2 12,5 12,5 12 9,8 10 8,9 8,9 Andel baspersonal/ omsorgstagare, omsorg funktionsnedsättning boendestöd 12 5,5 - - - Aktuella genomförandeplaner med delaktiga omsorgstagare, offentliga utförare äldreomsorg Aktuella genomförandeplaner med delaktiga omsorgstagare, privata utförare äldreomsorg Aktuella genomförandeplaner med delaktiga omsorgstagare, offentliga utförare funktionsnedsättning Aktuella genomförandeplaner med delaktiga omsorgstagare, privata utförare funktionsnedsättning 80% 69% 80% 88% 82% 80% 94% 94% 83% 99% 80% 85% 89% 67% 85% 80% 89% 86% 60% 85% Andelen brukartid >63% 69% 63% 63% 62% 10. Trygghet och säkerhet 10.1 Måluppföljning Övergripande mål • Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker • Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter Omsorgsnämndens mål Säker vård- och omsorg ska ges till omsorgstagarna Av omsorgstagare med en bedömd risk, har 75 % en åtgärdsplan för fall i kvalitetsregistret Senior Alert. Motsvarande siffror för trycksår är 77 % och undernäring 76 %. Resultatet gäller både för offentliga och privata utförare. Antal registreringar i Senior Alert, i särskilt boende, var 97 %, vilket innebär att målet (minst 90 %) uppnåddes för att få prestationsersättning. För att förebygga och upptäcka risker hos omsorgstagare har det gjorts 1611 riskbedömningar inom Senior Alert under året (131001140930). 1511 av dessa (94%) visade på risk inom något eller några av områdena, fall, undernäring, trycksår eller ohälsa i munnen.1447 åtgärder har satts in och 1388 uppföljningar på åtgärder har gjorts (96%). Sveriges kommuner och landsting samordnar en mätning av basala hygienrutiner och klädregler. I 68 % av fallen uppfyller enheterna i Växjö samtliga sju kontrollmoment, vilket är 9 % högre än vid fjolårets mätning och väsentligt bättre än snittet för landet om 51 %. 2014 gjordes 386 läkemedelsgenomgångar vilket är färre i förhållande till 2013 då antalet var 492. Det är ca 1540 personer som får hjälp med läkemedelshantering inom äldreomsorgen. 10.2 Årets händelser Kvalitetsregistret BPSD handlar om förebyggande arbete inom demensvården. Tre enheter har ingått under 2014 och övriga kommer att starta under 2015. Beslut har fattats om ett flertal tekniksatsningar inom e-hälsoområdet och en befattning har inrättats som IT-samordnare med inriktning e-hälsa. Syftet är att bidra till en god och säker vård och omsorgskvalitet för framtiden. Under året har satsningar gjorts på teknik, främst på särskilda boende och i vissa delar av omsorg funktionsnedsättning. Bland annat har trådlösa nätverk installerats i gemensamma utrymmen vilket gör det möjligt för omsorgstagarna att där kunna använda ny teknik såsom läsplattor eller smarta telefoner. Satsningen ger också personalen ökad åtkomst till information och bättre informationsöverföring. Vid årsskiftet finns ca 1570 trygghetslarm i ordinärt boende, av dessa är ca 60 % digitala vilket är en ökning med 10 % från 2013. Digitala trygghetslarm ger brukaren en säkrare vardag då dessa larm inte är lika sårbara och mer driftsäkra än de äldre analoga larmen. Trots ökad säkerhet har 24 det under hösten inträffat en större driftsstörning gällande larmmottagningen i södra Sverige. I verksamheten har ökade personalresurser tillsatts för arbetet med övergången till digitala trygghetslarm. Kontinuerlig dialog förs med leverantörer av larm och larmmottagning. Värdighetsgarantier är implementerade vid alla särskilda boenden inom äldreomsorgen. Informationsmaterial, exempelvis en utbildningsfilm, har tagits fram och etikboxar för samtal kring värdegrunden har köpts in till enheterna. Vissa privata utförare har utbildat värderingscoacher på sina enheter. Uppföljning av arbetet vid årets slut visar att många enheter kommit igång bra med värdighetsgarantierna medan några behöver göra mer för att få till ett bra arbetssätt. En utvärdering av sjuksköterskeorganisationen har genomförts. Mycket fungerar bra, bland annat upplevs kompetensen hos sjuksköterskor som god och såväl enhetschefer som omsorgstagare anser att det är lätt att få tag på sjuksköterskor vid behov. För att sjuksköterskeorganisationen i fortsättningen ska fungera ännu bättre behövs ett starkare samarbete med enheterna. Den dagliga styrningen inklusive mål- och utvärderingsarbete kan förstärkas för att förbättra kvalitet och effektivitet ytterligare. Handlingsplan är framtagen. Ett stipendium från Sårsjuksköterskor i Sverige (SSIS) har tilldelats sårvårdssjuksköterskan med motivering, att hon ”har visat ett brinnande intresse för sårprevention och behandling och helhetssyn av patienten och evidensbaserad kunskap”. Antalet omsorgstagare som rapporterats ha insjuknat i vinterkräksjuka under 2014 var 45 stycken, vilket är relativt få. 2013 insjuknade 197 omsorgstagare. Ingen avled till följd av insjuknade. Ytterligare ett utbrott pågick vid årsskiftet, vilket inte är inräknat. Sju anmälningar enligt lex Sarah har gjorts till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) under året, alla är från kommunal verksamhet. Tre avvikelser har lett till anmälan enligt lex Maria under året. Utredningsgruppen för Lex Sarah har medverkat vid ett antal arbetsplatsträffar för att ge information samt föra dialog om arbete med avvikelser och Lex Sarah. På Dagrehab har en fallskola genomförts där patienter med fallrisk som remiterats från arbetsterapeuter och sjukgymnaster deltagit. Under en period av tolv veckor genomfördes gruppträning och utbildning i fallprevention en gång per vecka samt fysisk träning en gång till under veckan. Utvärdering av effekten pågår. Under året har arbetsmodellen Vardagsrehab utökats med två hemvårdsområden, Öjaby/Gemla och Hovslunds hemvård. Effekterna av Vardagsrehab bedöms vara goda. Exempelvis har vissa omsorgstagare förbättrat sin förflyttingsförmåga och förflyttningarna kan ske med mindre behov av hjälp. Uppföljning av förskrivna hjälpmedel, träning enligt ordination eller råd om egenträning kan följas upp mer frekvent i verksamheten. Arbetet tillsammans med Landstinget Kronoberg att ta fram ett förslag till ett gemensamt Hjälpmedelshus har gått in i en intensivare fas. En arkitekt har medverkat och en första skiss är framtagen med fokus på hjälpmedelsflödet i en tilltänkt lokal. Växjö kommun och Landstinget Kronoberg har inlett ett samarbete som innebär att de patienter som har störst behov har möjlighet att få träffa sin läkare i hemmet. Hembesöken sker av en mobil läkare tillsammans med sjuksköterskan från kommunen. Verksamheten startade i januari och är ett samarbetsprojekt ska pågå i två år och sedan utvärderas av FoU Kronoberg. Införandet av Socialstyrelsens modell Äldres behov i centrum (ÄBIC) har startat under året. Det nya arbetssättet innebär att alla professioner i organisationen arbetar för att stärka den enskildes resurser med syftet att bättre behålla sina funktioner. Inom ramen för den statliga psykiatrisatsningen (PRIO) satsar omsorgsnämnden och nämnden för arbete och välfärd gemensamt på sysselsättning, samordnad individuell vårdplan och föräldrastöd 25 för personer med psykisk funktionsnedsättning. Utvecklingsprojekten, som startade hösten 2014, innehåller utbildning, inventering och modellbygge samt tillskapande av nya sysselsättningsplatser i samverkan. Särskilda samordnare har anställts och arbetet fortgår under 2015, då kommunen 2014 fick medel för uppnådda nationella Prio-mål. Ett webbaserat ledningssystem, enligt SOSFS 2011:9, har publicerats. Ledningssystemet uppdateras kontinuerligt med nya regler, processbeskrivningar och rutiner. Kronobergs läns handlingsplan för de mest sjuka äldre, framtagen av ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst, har reviderats under året. Bland annat har nya aktiviteter med utgångspunkt från SKL:s nya prestations- och resultatkrav tillkommit. Arbete pågår i länet inom ytterligare områden, exempelvis inom psykiatri och e-hälsa. 10.3 Analys och framtid Gällande Senior alert har resultatet för samtliga områden förbättrats jämfört med delår två. Resultaten för registreringar är i nuläget bra. Det är dock viktigt att utveckla det preventiva arbetet i alla register för ökad kvalitet i verksamheten. Prestationsersättningen från staten kommer nu att upphöra och det blir extra viktigt med fortsatt fokus på att följa upp det viktiga arbetet. En person i organisationen kommer fortsatt att arbeta specifikt med att motivera och stötta enheterna i det fortsatta arbetet med Senior alert. Resultatet för vårdhygien får samlat betraktas som ett gott resultat, där samtidigt vissa enheter måste fortsätta utveckla sitt vårdhygieniska arbete. Det är positivt att antalet utbrott av vinterkräksjuka har minskat betydligt, möjligen kan det ha påverkats av de förbättrade arbetssätten gällande vårdhygien. Fortsatt arbete för god vårdhygien behöver ske och speciellt vid de enheter som uppvisar lägre resultat. En felande länk i kedjan kan förorsaka en onödig smittspridning. Gällande antalet läkemedelsgenomgångar är resultatet sämre för 2014 och orsakerna är svårbedömda men kan delvis bero på att genomgångarna kräver medverkan av flera olika yrkesprofessioner från både kommun och landsting vilket gör det svårt att få till tider. För att öka antalet läkemedelsgenomgångar kommer dialog att ske mellan kommun och landsting för att hitta bättre metoder för tidsbokning. 10.3.1 Säkerhetsåtgärder under året Åtgärd Kommentar Brandskyddsutbildning Brandutbildning på plats i särskilda boenden och bostad med särskild service. Träff med säkerhetspiloter och chefer Deltagande vid kommunövergripande säkerhetstest av kommunikation via Rakeltelefon. Risk och sårbarhetsanalys har upprättats och lämnats till den centrala säkerhetsfunktionen. Informationsmöte kring strategier för intern säkerhetsorganisation. Utbildning för baspersonal samt chefer och brandskyddsombud. 125 deltagare. 155 deltagare. 23 maj 80 deltagare. Samtliga tillfällen. Hösten 2014 Information från säkerhetsansvarig vid skol och barnomsorg. 10.4 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Andel registrerade i Senior alert med bedömd risk och registrerad åtgärd inom områdena -fall -trycksår -undernäring 26 Budget Bokslut Bokslut 2014 2014 2013 Bokslut 2012 90% 90% 90% 75% 77% 76% - - 11. Uppleva och göra 11.1 Måluppföljning Övergripande mål • Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. • Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på olika nivåer. Omsorgsnämndens mål Gynna omsorgstagarnas hälsa och livskvalité. Vid senaste mätningen av nattfasta om max 11 timmar för omsorgstagarna på särskilt boende med offentliga utförare blev resultatet 74 %. Ytterligare 11 % av omsorgstagarna har blivit erbjudna mat som skulle ha brutit gränsen om 11 timmar. Av omsorgstagarna på särskilt boende med privata utförare har 80 % en nattfasta om max 11 timmar. Ytterligare 2 % av omsorgstagarna har blivit erbjudna mat som skulle ha brutit gränsen om 11 timmar. I jämförelse med föregående år är resultatet förbättrat, både i faktisk samt erbjuden lagom lång nattfasta. Trots detta ligger det samlade resultatet om 76 % strax under målnivån. Det återstår nu en handfull enheter som har ett stort förbättringsutrymme. Det är 72 % av omsorgstagarna i äldreomsorgen som anser att maten brukar smaka bra. Motsvarande snitt för landet är 75 %. Att måltiderna är en trevlig stund på dagen intygar 65 % av omsorgstagarna i Växjö jämfört med landets 69 %. Resultatet är en försämring i förhållande till fjolåret med 6 % respektive 9 %. Mätning av utevistelse på enheter i äldreomsorgen som ifjol hade låg måluppfyllelse visar väsentligt förbättrat resultat. 93 % av omsorgstagarna har fått minst två erbjudanden om utevistelse. Det är drygt 70 % av erbjudna utevistelser som antas av omsorgstagarna. Omsorgsförvaltningen har ett uppdrag att ytterligare stärka individens möjlighet till hälsosamma val i vardagen. En strategi är att hälsa ska tas upp i samband med dialog om genomförandeplan. Ett stort antal enheter har kommit igång med arbetet och ett första stickprov visar att samtal förts och dokumenterats med cirka 50 % av omsorgstagarna hos både offentliga och privata utförare. 11.2 Årets händelser Kontinuerliga insatser har gjorts för att erbjuda ett bra socialt innehåll för omsorgstagarna. Det handlar både om gruppaktiviteter och individuella aktiviteter. Många besök sker därtill vid dagverksamheter och träffpunkter. Kampradsstiftelsen har skänkt fem eldrivna parcyklar som placerats på fem särskilda boenden. Cyklarna som är mycket uppskattade ger möjlighet för omsorgtagare att få komma ut i naturen tillsammans med personal. Samtliga särskilda boenden har fått utesoffor till trädgården för avkopplande stunder. Oms-fritids sommarprogram har varit omfattande med ett varierat innehåll. Som exempel har fyra läger genomförts varav två på Kronobergs folkhögskola och två på Annevik. Vidare har programmet innehållit utflykter, aktiviteter på Annevik, café och musikunderhållning. Deltagarantalet har varit stort. Kulturinslagen inom daglig verksamhet har bl a resulterat i teaterföreställningar på Palladium med ”En vintersaga”. En ny upphandling gällande kultur i daglig verksamhet genomfördes under hösten 2013 och resulterade i ett förnyat avtal med Studiefrämjandet kring ”Scenen är din” till och med 31/1 2016. Jobbet i centrum, har under 2014 skett med olika aktiviteter, exempelvis genom särskilda Anneviksdagar, Funka för livet, hälsodagar, ensemble cor, och julkonserter i domkyrkan. Det har varit premiär för Kafferepet på Toftagården i Sandsbro, ett socialt spel som är tänkt att stimulera samtal och aktivitet bland de äldre inom äldreomsorgen i Växjö kommun. Inspelade 27 frågor handlar om ämnen som de äldre kan relatera till visas med hjälp av TV. Under det närmaste året kommer 17 av Växjö kommuns äldreboenden att delta i Kafferepet. 11.3 Enkäter och omvärld Äldres nöjdhet med tillgången till aktiviteter (61 %) och möjligheten att komma ut (62 %) på särskilt boende är oförändrad mellan 2013-2014 i Växjö och i nivå med riket som helhet. Detta är ett tydligt förbättringsområde. 11.4 Analys och framtid I faktisk och erbjuden lagom lång nattfasta är resultatet förbättrat jämfört med ifjol. Framsteg har gjorts såväl i offentligt som privat driven verksamhet. Trots detta ligger det samlade resultatet strax under målnivån. Det är ett fåtal enheter som drar ner helheten där förbättrade arbetssätt kring kost och nutrition måste skapas under 2015. Matupplevelsen når inte önskvärda nivåer. Variationen mellan enheter är relativt stor, trots att maten emellanåt är densamma. Detta indikerar att enhetens förmåga att skapa trivsel och ro kring måltiden är viktigt. Omsorgschefer får tillsammas med enhetschefer gå igenom resultat och se till möjliga åtgärder där så behövs. Maten slutbereds numera i ugnar vid avdelningarna på en del särskilda boenden för äldre. Det innebär att maten är nylagad och doftar gott när den serveras vid borden, vilket kan bidra till en förbättrad måltidsupplevelse. Erbjuden utevistelse i äldreomsorgen ligger på en hög och jämn nivå vilket tyder på att frågan är inarbetad och prioriterad hos såväl ledning som medarbetare. Inga motsvarande mätningar görs i övriga riket. Utförd utevistelse är högre i hemtjänst än på särskilt boende och några enheter bör fundera på hur och när erbjudanden presenteras. En annan slutsats är att promenader i högre grad än vistelse på balkong är gångbara över hela året och därmed kan vara en del i att säkerställa omsorgstagarnas tillgång till utevistelser. Att området har ett förbättringspotential bekräftas i brukarundersökningen. God kommunikation med både omsorgstagare och anhöriga om förutsättningar och önskemål är en framgångsfaktor. Omsorgstagarnas hälsa är ett nytt mål som syftar till att ytterligare stimulera till goda matvanor, fysisk aktivitet och att minska stillasittandet. För både äldre och funktionsnedsatta kan behoven finnas, samtidigt som självbestämmandet är viktigt. En strategi är att hälsa ska tas upp i samband med dialog om genomförandeplan. Erfarenhetsutbyte med goda exempel kring samtal om hälsa var en del av ledardagarna under hösten. Ett stort antal enheter har kommit igång och resultatet har förbättrats under året. I takt med att genomförandeplaner uppdateras kommer ännu fler omsorgstagare involveras. Fortfarande saknas ett förvaltningsgemensamt verktyg och att enheterna säkerställer långsiktigheten i arbetssätten. Här behövs ytterligare fokus under 2015. Det finns många insatser som ger förutsättningar för en aktiv och meningsfull tillvaro. Samtidigt visar brukarundersökningar i äldreomsorgen att behovet inte uppfylls som önskat. Det är viktigt att i alla delar av verksamheten fortsätta att fånga upp önskemål och utveckla innehållet vidare. Dialogen bör fortsätta med frivilligorganisationer för gemensam planering av etablerade och nya samverkansområden. Likaså kan samarbetet med nämnden för kultur och fritid utvecklas. 11.5 Nyckeltal Budget 2014 80% 80% Bokslut 2014 74% 80% Bokslut 2013 67% 60% Bokslut 2012 62% 42% Bokslut 2011 51% 24% Andel nöjda med maten och måltidssituationen, offentliga utförare äldreomsorg Andel nöjda med maten och måltidssituationen, privata utförare äldreomsorg 80% 67% 77% - - 80% 73% 72% - - Utförd utevistelse äldreomsorg 90% 93% 92% 93% 92% Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Andel nattfasta < 11 timmar, offentliga utförare äldreomsorg Andel nattfasta < 11 timmar, privata utförare äldreomsorg 28 Redovisning av särskilda uppdrag givna i verksamhetsplanen Uppdrag Omsorgstagares självständighet och valfrihet ska gynnas. Genomförandegrad (helt, delvis, inte alls) Helt Kommentar Valfrihet i hemtjänsten finns sedan 2007 och för tillfället finns 8 utförare att välja mellan. Valmöjligheten ser olika ut beroende på var i kommunen man bor, då alla utförare inte är valbara i hela kommunen. I samband med att en enskild får beslut om hemtjänst informerar handläggaren om möjligheten att välja utförare och överlämnar ett skriftligt informationsmaterial. Samma information finns också att hämta på www.vaxjo.se Omsorgsnämnden fattade under 2014 beslut om att införa valfrihet inom särskilt boende, som träder i kraft 2015-02-01. Stödinsatser för personer med funktionsnedsättning ska främja förutsättningarna till ett självständigt liv. Delvis Omsorgsnämnden ska pröva om upphandling av äldreboenden på pris kan vara framgångsrikt. Helt Växjö kommun ska främja tillkomsten av fler seniorboenden t ex Hovslund ska utvecklas till modernt seniorboende och om lämpligt kommunala verksamheter. Teknik ska utvecklas som stöd för omsorgstagare. Kostnaderna inom äldreomsorg, hemvård och LSS ska analyseras för att närma sig kommunernas standardkostnad. Delvis Samverkan mellan kommun och landsting ska ske i syfte att åstadkomma effektivare verksamheter med brukaren i fokus. Delvis Växjö kommun ska erbjuda alla gymnasieungdomar feriearbete. Mångfaldscertifieringen av verksamheter ska fortsätta, alla nämnder ska uppnå basnivå för mångfaldsarbetet. Helt Alla nämnder ska miljödiplomeras. Delvis Delvis Delvis Delvis 29 Inom omsorg funktionsnedsättning finns idag inget valfrihetssystem. I genomförandeplanen ska förutsättningarna för att främja den enskildes självständighet belysas och sedan genomsyra personalens arbetssätt. Det innebär t ex att personalen handleder omsorgstagaren i olika val, konkretiserar och visar på konsekvenser. Tillsammans med landstingets habilitering tillhandahålls olika former av fysiska och kognitiva hjälpmedel i syfte att öka den enskildes självständighet. Vid de senaste två upphandlingarna som genomförts av omsorgsnämnden har priset funnits med som en del av utvärderingskriterierna. Fördelningen mellan kvalitet och pris har varit 60% respektive 40%. Se under ”årets händelser” i målområde ”Bygga och bo”. Se under ”årets händelser” i målområde ”Bygga och bo” samt ”Trygghet och säkerhet”. Inom LSS-området är Växjö i linje med rikets standardkostnad. Vad gäller äldreomsorgen går talen 2013 åt rätt håll. Avvecklingen av Tellusvägen bör bidra i positiv riktning för 2014. Inom hemtjänsten behöver ytterligare åtgärder göras. Nyckeltalen för standardkostnader kommer att mätas kontinuerligt från 2015 och ingår i verksamhetsplanen. Samarbete sker via ledningsgrupp i länet och tillhörande tvärgrupper. Aktuella samverkansområden under året är bland annat psykiatri, aktiviteter för de mest sjuka äldre, gemensamt hjälpmedelshus, BO-IT och läkemedelsgenomgångar Alla ungdomar som önskat plats har fått detta. Mångfaldsombuden erbjuder två olika program till enheterna, ett basprogram och en fortsättning, som kan användas vid t ex arbetsplatsträff. Mångfaldsombuden kommer då till enheten. Ingen certifiering är genomförd. På centralförvaltningen har miljöutbildning Ledarskapet på alla nivåer ska utvecklas. Delvis Sjukfrånvaron ska djupare analyseras, bevakas och korttidsfrånvaron ska följas upp. Helt Lönegapet mellan män och kvinnor ska minska. Helt Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin personliga utveckling i arbetet ska öka. Inte alls Andelen chefer och medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka. Helt genomförts och arbetet med miljöutredning fortgår, vilka är de första stegen i en diplomering. En ledarutbildning på temat ”det coachande ledarskapet” ska ges till alla chefer i omsorgsförvaltningen, med start våren 2015. En upphandling har genomförts i samverkan med styrgrupp för ledarskap Växjö. Sjukfrånvaron har analyserats utifrån olika uppdelningar för att se om det finns skillnader, i så fall vilka och vad som finns att lära. I uppföljningar har sjukfrånvaron följts upp och om respektive enhet arbetar utifrån de rutiner och riktlinjer som finns. I princip finns inget lönegap inom likvärdiga grupper. Kommunövergripande arbete sker via Personalkontoret. ”Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete”, i medarbetarenkäten, är den fråga som bäst överensstämmer med nöjdhet i personlig utveckling. Resultatet har försämrats något jämfört med 2013. Andelen anställda i omsorgs-förvaltningen med utländsk bakgrund har ökat till 18,2 %, att jämföra med 18,0 % 2013. ÖVRIGA HANDLINGAR 12.1 Intern kontroll Kontrollområde: Ekonomi Process (rutin/ system) Kontrollmoment Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Budget, ekonomistyrning och resursfördelning -Resursfördelning särskilt boende -Fast budget i förhållande till behov Genomgång av väsentliga styrdokument. Samtal med verksamhetschef. Ja Delvis Nej ------------------------- X -------------------------X -------------------------- ------------------------- -------------------------- -------------------------- X Vad gäller resursfördelning- särskilt boende: Enhetschefer stämmer av vårdtyngd och timmar månadsvis. Underlag skickas ut runt den 8 arbetsdagen och återkoppling sker runt 16 arbetsdagen. Några fel har hittats vid efterkontroll av ProCapita-filer. För att minimera detta har punktvisa utbildningar genomförts. Vad gäller fast budget i förhållande till behov: Fast budget ändras vid dokumenterade förändringar av behov, ej prognosticerade. Modellen har låg grad av transparens för kontroll. Under 2014 har budgetmedel minskats i samband med uppföljningar under maj- juni och augustiseptember, samt ökning av budget i november. Process (rutin/ system) Kontrollmoment Metod Statsbidrag A. Söka bidrag från migrationsverket B. Underlag till momsbidrag C. Samlad bild alla statsbidrag A. Kontroll har genomförts genom att kontrollera lista från Arbete och välfärd. 30 Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Process (rutin/ system) Kontrollmoment Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd B. Avstämning genomförs varje månad. Rutiner med automaktkonteringar och sk ”triggrar” har används. C. Kontroll har genomförts genom att stickprovsmässigt ta några bidrag från föregående år och kontrollera om bidrag sökts även i år. Ja Delvis Nej ------------------------- ------------------------- X -------------------------X -------------------------X -------------------------- -------------------------- Inga avvikelser hittades vad gäller sökta bidrag från migrationsverket. Momsrutinen har fått justeras i december då nya direktiv angående periodiseringar av hyror under en månad störde ut triggar. Detta är nu åtgärdat. Fakturering exklusive avgiftsfakturering Bristande rutiner Varje månad följs i en excelfil, där månader fylls på efterhand och man följer om enhet lämnat in underlag. Filen skrivs ut- sätts i internkontrollpärm. Ja Delvis Nej ------------------------X ------------------------X X -------------------------- -------------------------- -------------------------- -------------------------- Den återkommande faktureringen fångas och kontrolleras på ett bra sätt med denna rutin. Det som fortfarande är svårt att fånga och kontrollera är udda faktureringar som inte är repetitiva. Stort ansvar ligger på enhetschefer och avdelningschefer att kontrollera att de får in sina intäkter. Kontrollområde: Personal Process (rutin/ system) Kontrollmoment Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Anställning Process (rutin/ system) Arbetsmiljö Rutin/spelregler för bemanning vid korttidsfrånvaro Webbenkät Ja Delvis Nej ------------------------- X -------------------------- -------------------------- ------------------------- X -------------------------- -------------------------- X Utifrån den webbenkät som gjordes 2013 beslutades att rutinen skulle ingå som en del i den större utvärdering av årsarbetstidsavtalet som gjordes i början av 2014. I den utvärderingen framkom brister i rutinerna på enhetsnivå vid korttidsfrånvaro. Under 2014 har en stor utbildning hållits i årsarbetstidsavtalet för chefer i omsorgsförvaltningen liksom för alla arbetsplatsombud. I utbildningen har det framkommit ytterligare förbättringsområden för åtgärd 2015. 31 Kontrollmoment Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd - Dokumentation vid misskötsamhet - Rutin vid sjukdom Kvalitativa intervjuer med enhetschefer Webbenkät Ja Delvis X Nej ------------------------X -------------------------- -------------------------- ------------------------- -------------------------X -------------------------- Arbetet med förbättra dokumentationen kring misskötsamhet pågår i det dagliga arbetet genom att stötta och påminna chefer om vikten av att dokumentera. Den lathund som tagits fram skulle revideras under 2014, vilket kvarstår att göra under 2015. Det finns en otydlighet i Växjö kommun i var dokumentationen ska skrivas och hur den ska förvaras. Vad gäller rutin för sjukdom har flertalet åtgärder genomförts under 2014. En tydlig mall för uppföljning har tagits fram där sjukfrånvaron har en framträdande roll och där personalspecialister stöttar respektive chef. Brevet ”information till dig som anmält dig sjuk” har lyfts upp till en kommunövergripande grupp för revidering. Kontrollområde: Kommunövergripande Process (rutin/ system) Riskbedömning inför ändring i verksamheten enligt arbetsmiljölagen. *(1) Beredskap vid planerad och/eller oplanerad frånvaro av nyckelpersoner. *(2) Kontrollmoment Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Process (rutin/ system) Kontrollmoment - Har riskbedömning gjorts innan flytt av verksamheter? - Finns det en handlingsplan vid frånvaro av nyckelpersoner? - Finns det ytterligare personal med motsvarande kompetens som kan ta över utan att verksamheten lider skada? Utvärdering Ja Delvis Nej *(1) X ------------------------- *(2)X -------------------------- -------------------------- *(1) X ------------------------*(1,2)X *(2)X -------------------------- -------------------------- *(1) Efterlevnaden av rutinen bedöms vara tillfredställande, men med utrymme för förbättringar. Det finns behov av att informera chefskåren om rutinen och att ytterligare tydliggöra när riskbedömningar ska göras. *(2) Det finns ingen skriftlig handlingsplan gällande frånvaro av nyckelpersoner men en vedertagen muntlig rutin. Behov av komplettering för att inte vara ensam i sin nyckelroll har identifierats och till stor del åtgärdats. Behov finns att ha en tydligt utsedd person som kan ersätta förvaltningssekreteraren. En särskild utsedd person ska utses under 2015. Kontroll manuella utbetalningar - Kontroll att underlag minst har mottagnings-/ granskningsattest, beslutsattest samt behörighetsattest. - Beslutattestant och behörighetsattestant får ej vara samma person. - Kontroll att korrekt kontering och att kostnaden är korrekt i förhållande till verksamheten. 32 Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Process (rutin/ system) Kontrollmoment Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd - Kontroll att obruten serie. Kontroll görs löpande, underlag sparas vid verifikation. Alternativt tas lista ut minst en gång per år avseende verserie 4/ L1/ integrationslista. Lämpligt stickprov mot underlag. Granskning dokumenteras och arkiveras. Ja Delvis Nej X ------------------------X -------------------------- -------------------------- ------------------------X -------------------------- -------------------------- Sedan oktober skrivs integrationslista ut som rutin, i övrigt inga avvikelser. Kontrollen visar att rutinen fungerar. Kontroll stora belopp - Kontroll av stora belopp för utbetalning ska ske för leverantörsfakturor. Varje förvaltning utser den eller de personer som ska utföra kontrollen och bedömer vid vilken beloppsgräns kontrollen ska ske. - Kontroll ska bland annat ske av att det attesterade beloppet ligger inom den beslutade beloppsgränsen (delegations- och attestordning) och att det inköp fakturan avser ligger inom beslutsattestantens verksamhetsområde. Stickprov utifrån rapport i Agresso. Kontroll ska göras minst två gånger per år. Granskning dokumenteras och arkiveras. Ja Delvis Nej X ------------------------X -------------------------- -------------------------- ------------------------X -------------------------- -------------------------- Kontrollen visar att rutinen fungerar. Process (rutin/ system) Kontroll att attestförteckningen stämmer överens med registrerad data i ekonomisystemet Kontrollmoment - Kontroll att beloppsgränser enligt aktuell attestförteckning är registrerade i fakturahanteringssystemen, Palette och INES. - Förvaltningarnas aktuella attestförteckningar ska finnas upplagda på intranätet under: Ekonomi/Intern kontroll/Attestförteckningar. Enligt förtydligande anvisningar maj 2013 ska beloppsgränser för beslutsattest läggas in i attestförteckningen. Avstämning minst två gånger per år. Kontroll dokumenteras och arkiveras. Ja Delvis Nej X Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? ------------------------- -------------------------X -------------------------- ------------------------X -------------------------- -------------------------- 33 Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Kontrollerna visar inga avvikelser, rutinbeskrivning ska förtydligas. Process (rutin/ system) Kontrollmoment Kontroll manuella bokföringsorder Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Process (rutin/ system) Kontrollmoment Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd - Kontrolla att bokföringsorder är undertecknad av utfärdare, beslutsattestant och behörighetsattest samt att spårbarhet finns från huvudboken till underliggande verifikation, se reglemente för ekonomiska transaktioner. - Rättelser och omföringar kan beslutsattesteras enligt nämndens anvisningar. Stickprov utifrån urval Agresso Ja Delvis Nej X ------------------------- -------------------------X -------------------------- ------------------------- -------------------------X -------------------------- Kontroll av obruten nummerserie är OK, ingen avvikelse. Övrig kontroll gjord på 10 stickprov efter varandra följande verifikationer. Kontrollen för tre första kvartalen visar att rutinen fungerar. Automatattest av avtalsfakturor - Kontroll att regelverk för varje enskild typ av fil (exempelvis elabonnemang) har dokumenterats, beslutsattesterats och arkiverats. - Kontroll mot faktura i systemet vad gäller kontering och att kostnaden är riktig i förhållande till verksamhetsområde. St Stickprov för varje typ av abonnemang mot underliggande fakturor. Ja Delvis Nej X ------------------------- -------------------------- -------------------------X ------------------------X -------------------------- -------------------------- Kontroll kan endast genomföras på Telenorfakturor. Två olika kontroller med stickprov har genomförts. Avvikelse har noterats då abonnemang förts över till annan förvaltning. Avvikelse har återkopplats till Ekonomikontor och IT-enhet. Kontrollområde: Övrigt Process (rutin/ system) Kontrollmoment Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i Hantering av inkommande skrivelser och e-post Inkomna och utgående offentliga handlingar till särskilda boenden för äldre. Granskningen omfattade inkomna och utgående offentliga handlingar under 2014. Intervjuer har skett med enhetschefer för två slumpmässigt utvalda särskilda boenden inom äldreomsorgen. Ja Delvis Nej -------------------------X -------------------------X 34 X ------------------------ -------------------------- ------------------------ -------------------------- enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Generellt inkommer det väldigt få skrivelser till de särskilda boendena. Vid inkomna skrivelser, exempelvis synpunkter, läggs de i Procapita och flödas till berörda. Enhetscheferna uppger att detta fungerar bra när det gäller inkommande posthandlingar men uppger att det är lite svårare att sortera det som kommer via e-post. Enhetscheferna uppger också att anhöriga ofta inte vill fylla i synpunktsblanketten skriftligen utan hellre vill kommunicera per telefon. Då dokumenteras den anhöriges utsago oftast i omsorgstagarens sociala journal istället för att hanteras som en synpunkt. Förslag att göra utbildning i hantering av offentliga handlingar med betoning på e-post. Förtydliga rutin gällande synpunkter och hur de ska dokumenteras när de inkommer muntligt. Process (rutin/ system) Kontrollmoment Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Process (rutin/ system) Kontrollmoment Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Process (rutin/ system) Kontrollmoment Genomförandeplaner Är de planerna utformade i enlighet med SOSFS 2006:5 och skrivna på ett lämpligt vis. Utvärdering, slumpmässigt utvalda enheter Ja Delvis Nej X ------------------------X -------------------------- -------------------------- ------------------------X -------------------------- -------------------------- Granskningen visar tydligt att inte alla enheter ännu upprättar genomförandeplanerna i verksamhetssystemet. Genomförandeplanerna har sämre kvalitet än 2012. De är mer kortfattade och många saknar mål och uppgifterna om hur omsorgstagarens delaktighet sett ut. Under 2015 bör både upprättandet av genomförandeplaner i verksamhetssystemet följas samt innehållet i planerna och delaktighet vid upprättandet. Myndighetsutövning Hur målsättningen med insatserna är utformade i de ärenden som översänds till utförande enheter. Ärendegranskning inom hemtjänsten, boendestöd enligt Socialtjänstlagen och insatser enligt LSS. Ja Delvis Nej X ------------------------- -------------------------- -------------------------X ------------------------- -------------------------- -------------------------X Rutiner finns delvis d.v.s. i muntlig form och i arbetsplatsprotokoll. Att granskning inte genomförts 2014 beror på hög arbetsbelastning. Rekrytering av ytterligare medarbetare har genomförts. Granskning genomförs 2015 med start i boendestödet. Åtkomst till verksamhetssystem Kontroll för att följa upp behörigheter till Procapita. Kontrollen utgör uppföljning av händelseloggar där varje användare registreras vid alla åtgärder i systemet som rör utredning, journaldokumentation, verkställighet och avgiftshantering. 35 Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Loggar i Procapita tas fram för första hela veckan varje månad efter ett slumpmässigt urval på omsorgstagare och personal Ja Delvis Nej X -------------------------X -------------------------- ------------------------ -------------------------X -------------------------- ------------------------ Under året har en avvikelse i loggarna upptäckts under året. En utredning av ärendet har gjorts och resulterade i en varning till den anställde. En översyn av rutinen bör göras och loggkontroller behöver göras på ett större antal användare. Detta arbete har påbörjats under hösten och kommer att avslutas under våren 2015. Process (rutin/ system) Kontrollmoment Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Ledningssystemet Process (rutin/ system) Kontrollmoment Uppföljning externa leverantörer Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Förekomst, tillgänglighet, aktualitet Utvärdering. Sökning på Insidan och Utsidan Ja Delvis X Nej ------------------------- -------------------------X -------------------------- ------------------------X -------------------------- -------------------------- En översyn av aktualiteten i alla delar och eventuella kompletteringar i ledningssystemet behöver göras under 2015. Likaså ska rutinbeskrivning ska säkerställas. Kontroll av om uppföljningen av externa leverantörer följt den modell som finns Uppföljning av de utförare/leverantörer som utför omsorgs- och vårdinsatser på uppdrag av Växjö kommun sker enligt ”Modell för uppföljning av verksamhet som drivs av privata utförare/leverantörer”. Uppföljningsmodellen omfattar fyra delar; avtalsuppföljning, individuppföljning, inriktningsuppföljning och oanmälda besök. Ja Delvis Nej X ------------------------- -------------------------- -------------------------- X -----------------------X -------------------------- -------------------------- Uppföljningarna har inte kunnat genomföras helt enligt modellen. Under året har ett flertal avtalsförlängningar behandlats av omsorgsnämnden och de enheterna har prioriterats avseende såväl avtals- som individuppföljningar. Ett förbättringsarbete har påbörjats för att se över innehåll och redovisningsformer för individuppföljningar för att lättare kunna jämföra kommunala och privata utförare/leverantörer och för att anpassa individuppföljningarna till nya rutiner för biståndsbedömning av insatser inom särskilt boende i enlighet med SOSFS 2012:12 36 Process (rutin/ system) Kontrollmoment Metod Resultat Ta ställning till följande: * Fungerar rutinen? ----------------------------------------------* Finns dokumenterad rutinbeskrivning? ----------------------------------------------* Har kontrollerna genomförts i enlighet med antagen plan? Eventuella avvikelser och förslag till åtgärd Otillåten konkurrens - Försäljning av tjänster - Utformning av valfrihetssystem Genomgång av försäljning av tjänster/uthyrd kompetens Genomgång av utformning av valfrihetssystem utifrån från Konkurrensverkets rapport 2013:1 Ja Delvis Nej ------------------------- ------------------------X X -------------------------X -------------------------- -------------------------- -------------------------- Omfattningen av uthyrd kompetens ligger under 2014 på ungefär samma nivå som 2013. Det finns en restriktiv till hållning till att hyra ut kompetens och sker mestadels till mindre företag för att starta och bedriva verksamhet eller under begränsade perioder. Förhandlingar pågår för att kunna avsluta ett uppdrag som pågått under längre tid. Åtgärder har vidtagits för att öka konkurrensneutraliteten inom valfrihetssystemet bl.a. genom ändrade rutiner för uppsökande verksamhet. Omsorgsnämnden har under 2014 beslutat att införa valfrihetssystem inom särskilt boende för mer likartade förutsättningar för kommunala och privata utförare. Omsorgsnämnden har också beslutat om att införa turordning som ickevalsalternativ inom kundval i hemtjänsten. Sammanfattning av områden för åtgärder med anledning av internkontrollen 2014 Budget, ekonomistyrning och resursfördelning Modellen med fast budget har låg grad av transparens för kontroll, vilket bör ses över. Rutin/spelregler för bemanning vid korttidsfrånvaro Förbättringsområden har identifierats som det kommer att arbetas vidare med under 2015. Dokumentation vid misskötsamhet Lathund som tagits fram ska revideras under 2015. Riskbedömning inför ändring i verksamheten enligt arbetsmiljölagen och beredskap vid planerad och/eller oplanerad frånvaro av nyckelpersoner. Informera chefskåren om rutinen och att ytterligare tydliggöra när riskbedömningar ska göras. En särskild utsedd person som kan ersätta förvaltningssekreteraren ska utses under 2015. Kontroll att attestförteckningen stämmer överens med registrerad data i ekonomisystemet Rutinbeskrivning ska förtydligas. Automatattest av avtalsfakturor Rutinbeskrivning ska fastställas. Hantering av inkommande skrivelser och e-post Utbildning i hantering av offentliga handlingar med betoning på e-post. Förtydliga rutin gällande synpunkter och hur de ska dokumenteras när de inkommer muntligt. Genomförandeplaner Under 2015 bör både upprättandet av genomförandeplaner i verksamhetssystemet samt innehållet i planerna och delaktighet vid upprättandet följas. Myndighetsutövning Avsätta resurser för att göra dokumenterad rutinbeskrivning och genomföra kontroller. 37 Åtkomst till verksamhetssystem En översyn av rutinen bör göras och loggkontroller behöver göras på ett större antal användare. Detta arbete har påbörjats under hösten och kommer att avslutas under våren 2015. Ledningssystem En översyn av aktualiteten i alla delar och eventuella kompletteringar i ledningssystemet behöver göras under 2015. Likaså ska rutinbeskrivning ska säkerställas. Uppföljning externa leverantörer Fortsatt översyn av innehåll och redovisningsformer för individuppföljningar för att lättare kunna jämföra kommunala och privata utförare/leverantörer samt för att anpassa individuppföljningarna till nya rutiner för biståndsbedömning av insatser inom särskilt boende i enlighet med SOSFS 2012:12. 12.2 Hyres-/leasingavtal HYRESAVTAL – LOKAL 113 Klosterg. 11 A Norrgatan 15 79601001-01 Seminariev 34. 500-550-5900-200 Seminariev 36 1451-2031 V Espl 9A-B Klostergatan 8 104A/95 och 104B/95 Hagalyckevägen 103A/95 och 103B/95 Klavérv 105A/95 och 105B/95 Minnesotav 102-A/95 och 102-B/95 Segerstadsv 106A/95 och 106B/95 Allmogevägen 101A/95 och 101B/95 Björkhagavägen F10(A) Trädgårdsg 30 Evedal Wilhelmshill Banvallen 3 Nyhemsg 6 0750-7506-8001-00 Gamla Norrvägen 58-62, 90 Ramsöv 26 Gemensamhetsdel Ramsöv 26 Personalutymme 013-000-9007-002 Vårv 4 Rallarringen 2-4, 6 500-5667-9001-001 V Espl 32 500-5667-8062-002 V Espl 32 8602-2 Kungsv 61 1215.1.1.110 Kungsv 87 1215.1.1.111 Kungsv 87 1107-1-1-101 Västra Esplanaden 22 1105-1-1-101 Västergatan 21 1107-1-4-401 Västra Esplanaden 28 1193-1-1-101 Höstvägen 16A 1185-7-1-101/201 Alpgatan 5 A 1185-1-2-301/101 Birkagatan 24 B 1226-1-1-101 Vasavägen 17 1185-4-1-101 Vildparksgatan 14 1182-2-1-104 Sandviksvägen 23 1190-1-4-101 Sommarvägen 3 BOLAG AVTAL Block- Bokfört GILTIGT hyra TOM 2014 AB Hjalmar Petri AB Hjalmar Petri HSB HSB Kungsleden Dockan AB HEFAB 2016-09-30 2017-12-31 2017-06-30 2017-12-31 2017-03-31 2018-08-01 0 0 0 0 0 0 429 172 108 118 190 343 Danneborg Fastighets AB Danneborg Fastighets AB Danneborg Fastighets AB Danneborg Fastighets AB Danneborg Fastighets AB 2018-09-30 2018-09-30 2028-09-30 2018-09-30 2018-09-30 312 312 499 312 312 273 266 719 264 317 Danneborg Fastighets AB Heimstaden Mjölner HB Kultur och fritidsförv. Handels- & Bygginst Hilbert Fransson grävtjänst AB 2018-09-30 2017-08-31 2017-12-31 2017-12-31 2017-03-31 312 0 0 0 312 288 537 204 856 106 HSB HSB HSB HSB HSB HSB HSB HSB CA Bostäder i Växjö AB CA Bostäder i Växjö AB Hyresbostäder AB Hyresbostäder AB Hyresbostäder AB Hyresbostäder AB Hyresbostäder AB Hyresbostäder AB Hyresbostäder AB Hyresbostäder AB Hyresbostäder AB Hyresbostäder AB 2018-04-30 2017-06-30 2018-09-30 2017-12-31 2016-03-31 2016-09-30 2017-12-31 2018-09-30 2015-12-31 2015-12-31 2015-12-31 2022-12-31 2015-12-31 2015-12-31 2015-12-31 2015-12-31 2015-12-31 2015-12-31 2017-06-30 2015-12-31 0 0 0 0 562 0 0 0 0 0 0 0 0 499 312 374 0 1 622 0 0 687 499 31 292 684 105 62 190 68 75 122 365 104 197 205 285 216 681 151 1 177 38 INOM 1 ÅR ÅR 2015 INOM 5 ÅR 20162020 EFTER 5 ÅR ÅR 2021- 429 172 108 118 190 343 321 344 162 235 238 916 0 0 0 0 0 0 585 585 1 610 578 578 1 588 1218 1 218 6 091 576 576 1 585 629 629 1 729 0 0 9 441 0 0 2014 2014 429 172 108 118 190 343 600 537 204 856 418 600 1 649 537 895 204 408 856 1 711 418 523 0 0 0 0 0 687 687 1 602 499 499 749 31 31 85 292 292 585 1245 1 245 311 105 105 79 62 62 125 190 190 524 68 68 0 75 75 0 122 122 0 365 365 1 826 104 104 0 696 696 0 517 517 0 659 659 0 216 216 0 2304 2 304 0 151 151 226 1177 1 177 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 730 0 0 0 0 0 0 0 0 90 153 90 153 0 166 13 901 0 0 333 956 2 274 2 274 2 131 2 142 434 537 465 1 287 0 0 1 364 1 364 1 279 0 0 0 0 0 460 266 242 35 460 1 265 266 444 242 363 35 78 0 0 0 0 152 407 28 289 152 407 28 289 152 407 28 289 304 272 19 0 0 0 0 0 312 250 250 250 131 124 117 90 443 374 367 339 443 374 367 339 443 0 367 339 0 0 0 0 2017-12-31 0 223 223 223 Vidingehem Vidingehem Vidingehem Vidingehem Vidingehem Vidingehem Vidingehem Vidingehem Vidingehem Vidingehem 2025-02-08 2016-08-31 2015-12-31 2017-12-31 2017-09-30 2016-12-31 2016-12-31 2015-12-14 2025-12-31 2016-12-31 1 747 0 2 870 0 1 498 0 437 3 120 810 1 934 3 048 92 2 423 84 894 135 108 2 602 979 1 703 4795 92 5293 84 2391 135 545 5722 1789 3638 4 795 92 5 293 84 2 391 135 545 5 722 1 789 3 638 288-503 Lammengatan 6 Vidingehem 2031-01-01 2 558 3 466 6024 6 024 226-501 Åbovägen 22 325-500 Rosenberg, Bramstorp 324-501 Tingshusvägen 1 B 325-501 Rosenhill, Bramstorp 325-502 Rallarrosen, Bramstorp 318-501 Stationsvägen 2 058-501Schwerinvägen 32 Vidingehem Vidingehem Vidingehem Vidingehem Vidingehem Vidingehem Vidingehem 2030-01-30 2021-12-31 2018-02-28 2017-12-31 2025-06-30 2018-09-30 2024-04-30 2 746 624 0 0 125 0 312 3 302 480 2 093 265 171 58 339 6047 6 047 1104 1 104 2093 2 093 265 265 296 296 58 58 651 651 057-501 Lancastervägen 38 059-501 Evedalsvägen 25 032-501, 032-037 Tellusvägen 14 Vidingehem Vidingehem Vidingehem 2026-04-30 2027-03-18 2014-12-31 2 184 624 1 123 1 648 677 3 234 022-501, 022-175 Neptunusvägen 2 Vidingehem 2028-10-31 3 370 447 23 975 61 0 167 4 184 135 545 0 8 946 3 638 30 122 30 237 5 522 4 535 530 1 481 160 3 253 19 162 6 506 0 51 023 0 19 979 0 0 0 0 0 0 0 8 946 0 60 746 54 930 1 104 0 0 1 333 0 2 169 20 439 8 133 0 79 936 1190-1-4-206 Sommarvägen 3 1195-2-1-101 Sommarvägen 13 Hyresbostäder AB Hyresbostäder AB 2015-12-31 2017-01-31 0 0 90 153 1188-1-2-0101 Ingelstadsvägen 3 1185-2-1-306 m fl Birkag 24a/24b/26 Vildparksg 12 Vikaholmsv 2 Backagårdsv 3-5 Fredrik Bondes v 4-6 Gamla Vägen 17 96-03 Högstorpsv 155 593 Verkstadsg 18 Lojov 3 Raskens v 209 8710-8739-00112 Rådjursvägen 2 598-2025:2 Sandgärdsgatan 28 Växjö 5847-0014-03 Sandgärdsgatan 26 B 598-2033:3 Sandgärdsgatan 28 Sjöliden torp, Bergunda 623-3840-661-70110-1 Bäckgatan 22B 22104-70021-01 Sandvägen 2 22104-70023-01 Sandvägen 2 Hyresbostäder AB 2018-12-31 3 869 765 Hyresbostäder AB Högkullen AB Yding Fastigheter Yding Fastigheter Yding Fastigheter KONAB Maskin o verkt Nordic Care Holding AB Nordic Care Holding AB Alhansa fastighet AB 2017-12-31 2017-05-31 2023-12-31 2023-12-31 2023-12-31 2019-12-31 2017-09-30 2016-12-31 2016-12-31 2018-09-30 0 312 312 312 312 312 0 312 312 0 166 363 143 143 114 223 248 225 153 468 166 675 455 455 426 535 248 537 465 468 166 675 460 520 409 535 248 537 465 468 Norrporten Norrporten Norrporten Kommunstyrelsen 2018-09-30 2017-08-31 2017-06-30 2018-03-31 0 0 0 0 460 266 242 35 CA Fastigheter CA Bostäder i Växjö AB CA Bostäder i Växjö AB Vidingehem 2017-12-31 2016-08-14 2016-08-14 2015-12-31 0 0 0 0 Vidingehem Vidingehem Vidingehem Vidingehem 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2016-12-31 Vidingehem 263-501 Bokvägen 3, Gemla 041-505 Torstens väg 8-10 220-501 Löpanäsvägen 5B, Rottne 331-502 Billavägen 7, Åryd 377-500 Ljungsåkravägen 4 324-502 G:a Växjövägen 74 324-501 Tingshusvägen 1 A 376-500 G:a Växjövägen 21 232-501 Källreda Södergård, Rottne 202-501 Sjösåsv 46 231-501 Annevik 320-500 Haneforsvägen 34-36, Istad 321-500 Rytterivägen 9-11, I-stad 311-500 Kavallerivägen 32-40, I-stad 312-500 Nyborgsvägen 24-32, I-stad 323-500 Tallskogen + tillägg Furulidsv 12 39 4634 4 634 3832 3 832 1301 1 301 4358 0 10 205 6 835 10205 0 96 292 447 0 0 0 7063 7 063 7 063 93 93 0 10 10 136 136 4 395 10136 0 0 0 0 2 631 0 7 389 1 631 254 622 622 622 100 100 100 770 770 3 850 4728 4 728 0 905 905 4 524 12 6124 6 124 248 566 566 2 264 624 1 139 1763 1 763 8 817 3 527 2022-12-31 624 696 1320 1 320 6 598 2 639 Växjöhem 2025-03-31 187 402 589 Växjöhem Växjöhem Växjö Folket Park AB V-ö Byggnadsplåtslageri AB SKÅNINGEGÅRD AB/CO RIAB SKÅNINGEGÅRD AB/CO RIAB Vöfab Vöfab Vöfab Vöfab Hyresbostäder AB Vöfab 2026-12-31 2017-06-30 2018-08-31 2018-06-30 2016-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2017-12-31 2017-12-31 2017-12-31 2017-12-31 2017-12-31 3 182 0 0 0 250 250 0 0 0 0 0 0 651 183 254 684 232 271 759 314 38 126 184 120 3833 183 254 684 482 521 759 314 38 126 184 120 Vöfab Vöfab 2016-12-31 2015-12-31 0 0 1 211 495 Vöfab 2018-06-30 0 180 180 Vöfab Hemsö Bänken AB Hemsö Bänken AB Vöfab 2018-10-31 2015-12-31 2015-12-31 2017-12-31 2017-04-30 2017-10-31 2017-12-31 596 469 326 412 387 312 193 18 27 57 19 596 469 326 412 387 312 193 18 27 57 19 Furubytorpet, Torpstället Nobeln 1103-5854 Smedsvängen 70 2001-9-1-0951 Hovs skolväg 13 7401-1-1-0151 Ulriksbergspromenaden 13 0510-37-1-3751 Framnäsv 31 Växjö stift Locellus Fastighets AB 8102-1-1-0151 Kungsvägen 76 3101-9-9-0951 Väderkvarnsbacken 133 1901-3-1-351 Björnbärsv 70 5201-1-1-0151 Hagalyckevägen 2101-1-1-0170 Pomonav 4 2002-1-1-0151 Vingavägen 50 7701-2-1-0251 Pär Lagerqvists väg 15 2201-1-1-0151 Månadsvägen 12 2401-3-1-0351 m fl Segerstadsvägen 88, 90, 92 2301-1-1-0151 2301-2-1-0251 Vinbärsvägen 1, 3 6802-2-1-0251, 6801-1-1-0151 Sigurdsgatan 7, 9 3401-1-1-0151 Smedsvängen 9 6701-2-3-0251 Kronobergsgatan 6 102002-2 Vintergatan 9 Blockvägen 1A 8300-0031 Skiftesvägen 10-12 8300-0015 Skiftesvägen 44 1038-03-L13-07 Storgatan 52 4396-01-L01-05 Spjutvägen 2-4 4396-01-L02-05 Spjutvägen 2-4 1007-02-L02-02 Hamplyckevägen 2 1103-1-5-0101 Arabygatan 78 4056-01-L01-05 Torpet Paris 4221-01-L252-03 Västergatan 15 4trappor 4008-01-L01-04 Vallhagen 4143-01-L05.01 Liedbergsg. 14-16, Bergendahlska gården 4415-01-L01-04 Torparbacken, Skrindan 51202.01.1200 Jägaren 11 51202.01.0800 Jägaren 11 1038-01-L14-05 Storgatan 52 Skyttegatan 13 Skyttegatan 9 1038-02-L18-01 Storgatan 50 Växjöhem 2017-12-31 2017-12-31 2016-09-30 0 0 437 48 146 159 Växjöhem Växjöhem 2016-12-31 2015-12-31 3 806 0 3 257 93 Växjöhem 2016-12-31 5 741 Växjöhem Växjöhem Växjöhem Växjöhem 2016-12-31 2016-12-31 2024-05-31 2015-12-31 2029-02-20 437 0 312 3 869 374 186 100 458 859 530 Växjöhem Växjöhem 2017-12-31 2019-12-31 4 493 312 Växjöhem 2022-12-31 Växjöhem Fastigheten Hovshaga C AB 51202.01.3500 Jägaren 11 Vöfab CA Bostäder i Växjö AB CA Bostäder i Växjö AB CA Bostäder i Växjö AB Hemsö Bänken AB 2016-08-14 2017-05-31 2017-01-31 2015-12-31 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4014.01.L01-01 Kronhjorten Vöfab 2032-01-01 0 2 979 Evedalsvägen inkl lgh Vidingehem 2033-06-30 0 532 22104-70031-01 Sandvägen 2 22104-70022-01 Sandvägen 2 22104-70019-03 Sandvägen 2 Trädan 23&24 i Växjö AB Trädan 23&24 i Växjö AB 63 834 SUMMA 40 78 224 48 146 596 48 146 596 0 0 0 589 2 945 19 3 833 166 183 274 254 677 684 1 711 449 482 449 521 759 1 518 314 628 38 75 126 253 184 367 120 241 2 504 22 999 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1211 1 211 1 211 495 495 0 0 0 180 449 0 596 1 688 469 0 326 0 412 824 387 515 312 572 193 386 18 12 27 38 57 62 19 0 14 2979 2 979 897 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 33 022 12 782 359 386 532 1 043 5 215 142 138 363 058 160 321 12.3 Inventarieförteckning Inventarieförteckning för året sammanställs och förvaras vid centralförvaltningen. I förteckningen anges inventarier med anskaffningsvärde över 2000 kronor samt med en varaktighet på minst tre år. 12.4 Återrapportering beslut i KF Beslut Beskrivning Beslut § 71/2014 Vidtagen åtgärd KF uppdrar åt omsorgsnämnden att i samverkan med Arbetet har påbörjats. En berörda bostadsbolag, där det behövs, utveckla anpassad trädgård för olika utemiljön vid kommunens särskilda boenden. intressen är anlagd vid det särskilda boendet Borgmästaren. Arbetet forsätter med Hagalund under 2015. 12.5 Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen (tillgångar och skulder) Bolag:Vöfab Konto: 171 Konto: Bolag: Vidingehem Konto: 171 Konto: Bolag: Växjöbostäder Konto:171 Konto:299 Konto:2992 Fordran 1 222 666 Skuld Fordran 7 104 015 Skuld Fordran 2 287 672 Skuld -820 000 -21 298 41 12.6 Styrkort Mål Andelen närproducerade och/eller ekologiska livsmedelinköp ska vara 45 %. Fossila koldioxidutsläpp ska minska (350 ton). Omsorgstagarna ska vara nöjda med sina stöd-, vård- och omsorgsinsatser. Varje omsorgstagare ska under en tvåveckorsperiod möta max tolv olika baspersonal som utför insatser under dag, kväll och helg. Nyckeltal Resultat Andel kostnader för närproducerade och/eller ekologiska livsmedel. 50 % Central mätning för koldioxidutsläpp. 432,7 Andel omsorgstagare som är nöjda med sina insatser totalt äldreomsorg. 88% Offentliga utförare 88% Privata utförare 88% Daglig verksamhet offentliga utförare 95% Boende med särskild service offentliga utförare Antal baspersonal per omsorgstagare äldreomsorgen totalt 82% 11,8 12 Offentliga utförare 9,8 Privata utförare 5,5 Omsorgstagarna ska ha en aktuell genomförandeplan och vara delaktiga vid upprättande av planen. Omsorg funktionsnedsättning Andel omsorgstagare med aktuell genomförandeplan totalt. 78% 76% Offentliga utförare 93% Andelen brukartid i hemtjänsten ska öka. Omsorgstagarnas självständighet ska bibehållas eller stärkas. Säker vård- och omsorg ska ges till omsorgstagarna. Gynna omsorgstagarnas hälsa och livskvalité. Privata utförare Andel brukartid, ”direkt” och ”indirekt”, tidsmätning. Andel omsorgstagare i bostad med särskild service som upplever att personalen hjälpt dem klara saker själva. Andel omsorgstagare i daglig verksamhet som upplever att de lär sig nya saker Andel registrerade i Senior Alert med bedömd risk och registrerad åtgärd vad gäller: fall trycksår undernäring Följsamhet till vårdhygieniska riktlinjer genom PPM vårdhygien. Nattfastan i särskilt boende för äldre totalt 53% resp. 69% 90% 76% 75% 77% 76% 68% 76% Offentliga utförare 74% Privata utförare 80% Andel omsorgstagare som är nöjda med måltiden totalt. 69% Offentliga utförare. 67% Privata utförare. 73% Erbjuden utevistelse två gånger/veckan 42 Den totala sjukfrånvaron ska vara högst 17 sjukdagar/snittanställd 2014. Resultatet för hållbart medarbetarengagemang, HME, ska vara 78. Förvaltningen, i helhet såväl som i delar, uppvisar ekonomisk balans. Antal sjukdagar per snittanställd. 93% 22,1 dagar Resultat HME medarbetarundersökning. 75 Totalt ekonomiskt utfall relaterat till budget i hela verksamheten. 29 mkr 61 % Andel enheter i ekonomisk balans. Kostnad per dygn i särskilt boende. Omsorgen om äldre personer och personer med funktionsnedsättning ska vara effektiv. 1611 kr Kostnad per timme i hemtjänst. 309 kr Kostnad per omsorgstagare och år i hemtjänst. 284 162 kr Kostnad per omsorgstagare och år i särskilt boende. 587 893 kr Kostnad per omsorgstagare och år inom daglig verksamhet. 189 800 kr Kostnad per omsorgstagare och år inom personlig assistans. 415 065 kr Kostnad per omsorgstagare och år inom gruppbostäder. 894 980 kr 12.7 Volymer 2014-12-31 728, varav 124 barn/ungdom 2013-12-31 681, varav 93 barn/ungdom 2012-12-31 681, varav 104 barn/ungdom 2011-12-31 626, varav 84 barn/ungdom 232, varav 49 i privat regi 233, varav 49 i privat regi 227, varav 43 i privat regi 211, varav 43 i privat regi 118 114 114 114 40 37 37 37 Antal personer med psykiska funktionsnedsättningar eller utvecklingsstörning som har boendestöd. Antal personer med daglig verksamhet. 366 325 307 - 335 332 333 317 Lägenheter i särskilt boende för äldre. 763, varav 229 i privat regi. På 815, varav 265 i privat regi. På 817, varav 267 i privat regi 824, varav 267 i privat regi Kvarngården omvandlas E-huset till seniorbostäder succesivt. Kvarngården omvandlas E-huset till seniorbostäder succesivt. 62-75, varav 22-28 i privat regi 1854 60-72, varav 20-26 i privat regi 1784 60-72, varav 2026 i privat regi 1837 60-72, varav 2026 i privat regi - 1588 1500 1468 1368 21, varav 8 bifall 21 överklaganden, varav 3 bifall 20 överklaganden, varav 4 bifall 11 överklaganden, varav 1 bifall Antal personer stöd enligt LSS och SFB (tidigare LASS), exkl. personkrets 3 psykiatri. Lägenheter i bostad med särskild service för personer med utvecklingsstörning (inklusive servicebostad). Lägenheter i bostad med särskild service för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Antal platser korttidsvistelse enligt LSS. Tillfälliga platser för äldre. Antal personer med hemtjänst, inklusive personer över 75 år med endast trygghetslarm eller matdistribution. Antal trygghetslarm. Antal domar LSS och SoL. 43 Box 1222 Västra Esplanaden 18 351 12 Växjö Tel. 0470 - 410 00 www.vaxjo.se
© Copyright 2024