Förslag till slutlig budget 2015 för trafikförvaltningen, SL
1(1) Verksamhetutveckling och Ekonomi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-02-04 Diarienummer TN 2014-0013 Infosäk. klass K1 (Öppen) Handläggare Håkan Nilsson 08 686 1594 Trafiknämnden 2015-02-16, punkt 3 Förslag till slutlig budget 2015 för trafikförvaltningen, SLkoncernen, färdtjänstverksamheten och WÅAB, inklusive förslag till investeringsplan 2015-2019 Bilagt återfinns förslag till slutlig budget 2015 samt investeringsplan 2015-2019 för trafikförvaltningen inklusive SL-koncernen, färdtjänstverksamheten och WÅAB. I förslaget redovisas ett resultat för 2015 på 0 kronor för såväl nämnden samlat, som för respektive verksamhet. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att fastställa förslag till slutlig budget 2015 för trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna att fastställa förslaget till investeringsplan 2015-2019 för trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna att hemställa hos landstingsstyrelsen om att överföra landstingsbidrag på 3 800 000 kronor för bidragsgivning till Mälab från landstingsstyrelsens förvaltning till trafiknämnden i slutlig budget 2015-2017 att till landstingsfullmäktige överlämna föreliggande förslag att förklara paragrafen omedelbart justerad Anders Lindström Förvaltningschef Håkan Nilsson Avdelningschef Bilagor 1. Förslag till slutlig budget 2015 inklusive investeringsplan 2015-2019 för trafikförvaltningen inklusive SL-koncernen, färdtjänstverksamheten och WÅAB 2. Bilaga 3 Investeringar trafik 2015-2019 3. Bilaga Verksamhetstal 2015-2017 Diarienummer LS 1410-1148 TN 2014-0013 Trafikförvaltningen Budget 2015 och planår 2016-2017 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av Informationssäkerhetsklass Verksamhetstyp 2 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning .......................................................................... 4 2. Styrning ....................................................................................... 4 2.1 Verksamhetsfakta ........................................................................ 4 2.2 Styrning inom nämnd/styrelse..................................................... 5 2.3 Mål ............................................................................................... 6 2.3.1 En ekonomi i balans .................................................................... 6 2.3.2 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem ................ 7 2.3.3 Hållbar tillväxt och utveckling ..................................................... 7 2.3.4 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare .............................. 7 2.3.5 Lokala mål .................................................................................... 7 2.4 Uppdrag ....................................................................................... 8 2.5 Omvärld ....................................................................................... 9 3. Verksamhet ................................................................................. 10 3.1 Kollektivtrafik ............................................................................. 10 3.1.1 Kollektivtrafik på land ................................................................ 10 3.1.2 Kollektivtrafik för resenärer med funktionsnedsättning ........... 10 3.1.3 Kollektivtrafik på vatten ............................................................. 10 3.2 Verksamhetsförändringar .......................................................... 11 4. Verksamhetsstöd ........................................................................ 16 4.1 Miljö............................................................................................ 16 4.2 Socialt ansvarstagande ............................................................... 17 4.2.1 Likvärdig behandling av alla invånare ....................................... 17 4.2.2 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning ................. 18 4.3 Säkra processer........................................................................... 18 4.3.1 Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt .............. 18 4.4 Nämnd/styrelse som arbetsgivare ............................................ 20 4.4.1 Målområden .............................................................................. 20 4.4.2 Kompetensförsörjning och utbildning ...................................... 20 4.4.3 Jämställdhet och mångfald – Likvärdiga villkor och möjligheter .................................................................................................... 21 4.4.4 Chef och ledarskap ..................................................................... 21 4.4.5 Hälsofrämjande arbetsmiljö ....................................................... 21 5. Ekonomi .................................................................................... 22 3 (55) Diarienummer TN 2014-0013 5.1 Ekonomiskt utgångsläge ........................................................... 22 5.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin ................................... 23 5.3 Antaganden i budgeten.............................................................. 24 5.4 Resultatbudget........................................................................... 26 5.4.1 Intäkter ....................................................................................... 27 5.4.2 Kostnader .................................................................................. 28 5.5 Balansbudget ............................................................................. 32 5.6 Investeringar ..............................................................................33 5.6.1 Trafiknämndens budgetanpassning ...........................................33 5.6.2 Investeringsplan 2015-2019 ...................................................... 34 5.6.3 Justering av investeringar inom förslag till investeringsplan enligt tabell ovan ........................................................................35 5.6.4 Pågående specificerade objekt med beslut om genomförande . 36 5.6.5 Objekt utan beslut om genomförande ....................................... 42 5.6.6 Nya objekt utanför investeringsplanen ...................................... 47 5.6.7 Ospecificerade objekt ................................................................. 47 5.7 Möjligheter och risker ............................................................... 48 6. Övrigt ......................................................................................... 50 4 (55) Diarienummer TN 2014-0013 1. Sammanfattning Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänsten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Budgeterat resultat för 2015 för trafiknämndens verksamhetsområden är 0 mkr. Landstingsbidraget ökar med 6,1 procent och biljetintäkterna ökar med 0,4 procent jämfört med utfall 2014. Ingen taxeförändring är budgeterad för perioden. För att skapa en hållbar kostnadsutveckling har effektiviseringar, rationaliseringar och omprövningar, främst inom trafiken, arbetats in i budgeten. Investeringsbudgeten innebär fortsatta satsningar på både befintlig och ny infrastruktur. För 2015 uppgår budgeten till 6 404 mkr i enlighet med beslutad budgetram för planåret 2015. Landstingsfullmäktiges beslut innebär att investeringsobjekt motsvarande 5 897 mkr behöver omprioriteras över den kommande femårsperioden. Trafiknämnden återkommer med föreslag till förändringar avseende objektens tid, ekonomi, kvalitet samt konsekvensanalyser. 2. Styrning 2.1 Verksamhetsfakta Landstinget har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. I trafikförvaltningens uppdrag ligger att bereda och verkställa beslut om inriktning och omfattning för en långsiktigt hållbar kollektivtrafik inom SLkoncernen, Waxholms Ångfartygs AB, färdtjänstverksamheten samt Mälardalstrafiken. Dessutom ansvarar förvaltningen för styrning och uppföljning av trafikdrift samt upprätthållandet av infrastrukturens funktion, säkerhet och värde. Trafikförvaltningen bär även ansvaret för stora delar av infrastrukturen i kollektivtrafiken. All trafik utförs av företag som trafikförvaltningen upphandlar i konkurrens. För att kunna erbjuda en så bra trafik som möjligt, är det avgörande att trafikförvaltningen har ett affärsmässigt och förtroendefullt 5 (55) Diarienummer TN 2014-0013 samarbete med de företag som trafikförvaltningen sluter avtal med. Trafikförvaltningens roll är att vara expert på att övergripande planera, beställa och följa upp trafiken, medan trafikentreprenörerna svarar för den detaljerade planeringen, leveransen och mötet med kunden. 2.2 Styrning inom nämnd/styrelse Trafikförvaltningens verksamhet regleras genom tillämpliga lagar samt tillstånd för den verksamhet trafikförvaltningen bedriver. Landstingets styrning av trafikförvaltningens verksamhet sker genom olika övergripande styrdokument såsom direktiv, SLL:s policyer, Trafikförsörjningsprogram, SLL:s investeringsstrategi och budget. Den ekonomiska styrningen för trafikförvaltningen utgår från budgeten som anger de ekonomiska förutsättningarna för drift och investeringar. Förvaltningschefen beslutar årligen om en ettårig verksamhetsplan (VP) för att leda och styra verksamheten via mål och uppdrag. Trafikförvaltningen styrs genom en kombination av målstyrning och styrning genom uppdrag. Målstyrning innebär att verksamheten styrs genom uppsatta mål. Uppdragsstyrningen innebär att förvaltningschefen ger uppdrag till avdelningscheferna inom organisationen. Styrningen grundar sig på ett aktivt arbete med riskanalys och riskhantering, både för att fatta verksamhetsbeslut men även för att följa upp att beslutade mål kommer att uppnås. Arbetet inom förvaltningen sker enligt fastställda riktlinjer. Ett exempel är den aktiva arbetsmetodiken i investeringsprojekten som följer de fastställda stegen i Program- och projekthandboken. De långsiktiga målen för kollektivtrafiken i Stockholms län sätts i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Där anges den färdriktning som krävs för att visionen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet om ”Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion” ska kunna förverkligas. Den strategiska kartan innehåller vision och mål för kollektivtrafiken inom trafiknämndens ansvarsområde. I den beskrivs även verksamhetsidé, gemensamma värderingar och utvecklingsmål för verksamheten. 6 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Bild: Strategisk karta Kortsiktigt formuleras måltal för verksamheten i en verksamhetsplan. I verksamhetsplanen beskrivs vilka uppdrag som ska utföras för att målen ska uppnås. De ekonomiska ramarna för verksamheten sätts i och med budgetarbetet. 2.3 Mål Vision ”Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion.” Trafiknämnden har anslutit sig till visionen i RUFS 2010: ”Stockholmsregionen ska år 2030 vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa.” Visionen innebär att genom utvecklandet av en attraktiv kollektivtrafik ges ett väsentligt bidrag till Stockholmsregionens tillväxt och konkurrenskraft. 2.3.1 En ekonomi i balans Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 0 mkr O mkr EKONOMI I BALANS God ekonomisk hushållning Resultat: Ett positivt resultat enligt balanskravet 2 mkr 7 (55) Diarienummer TN 2014-0013 2.3.2 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK I ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Attraktiva resor Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna 37,0 % ≥ 37,5 % ≥ 37,5 % Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik 79 % ≥ 79 % ≥ 79 % Andel nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik 87 % ≥ 90 % ≥ 90 % Andel nöjda resenärer i kollektivtrafiken på vatten 91 % ≥ 91 % ≥ 91 % Tillgänglig och sammanhållen region Andel bussar med tillgängligt insteg Andel spårfordon med tillgängligt insteg 100 % 100 % 100 % 83 % ≥ 80 % ≥ 83 % Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan Andel förnybar energi i kollektivtrafiken 92 % ≥ 86 % ≥ 86 % 3,00 kr ≤ 3,08 kr ≤ 3,22 kr Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 206 ≤ 206 ≤ 206 Kostnad per personkilometer 2.3.3 Hållbar tillväxt och utveckling Mål och indikator HÅLLBAR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Effektivt miljöarbete Energianvändningen i verksamhetslokaler: energianvändning per kvadratmeter (kWh/m2) 2.3.4 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Mål och indikator Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 ATTRAKTIV OCH KONKURRENSKRAFTIG ARBETSGIVARE Stolta medarbetare AKA-index: Uppföljning av landstingets personalpolicy i medarbetarenkäten som består av aktivt ansvarstagande, kund- och resultatfokus, förändring och utveckling, jämlikhetsindex, hälso- och stressindex samt motivationsindex. Skala 1–100. 76 ≥ 76 ≥ 76 2.3.5 Lokala mål Trafiknämndens önskemål om inriktning för budgetperioden är att verksamheten förslås att i samverkan med kommunerna, landstingsstyrelsen och staten utreda förlängningar av tunnelbanan mellan Hagsätra och Älvsjö, Arenastaden och till Täby, Arninge, Hjulsta och Barkarby station, samt Nacka och Orminge. Hur tunnelbanans Gula linje på bästa sätt ska kunna förlängas söderut från Odenplan behöver också utredas. Vidare föreslås att i samverkan med landstingsstyrelsen och Trafikverket utreda hur höghastighetståg kan dras i Stockholms län för att förverkliga 8 (55) Diarienummer TN 2014-0013 sträckorna Stockholm-Jönköping-Göteborg respektive Skåne, samt hur kollektivtrafiken på den Östra länken i Stockholm bör utformas. Samt inleda dialog om förbättrad pendeltågskapacitet vid Upplands-Bro med Trafikverket i samband med arbetena på Mälarbanan och gå vidare i utredningsarbetet med att förlänga Roslagsbanan till Rimbo och Arlanda. 2.4 Uppdrag Nedan redovisas de uppdrag som fastställts i landstingsfullmäktiges beslut om budget 2015. - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med underlag för genomförandebeslut avseende ny bussdepå i Ekerö kommun (attsats 40) - att objektet Miljöbussar utgår från investeringsbudget 2015 och plan 2016-2019 (att-sats 41) - att till följd av att objektet Miljöbussar utgår från investeringsbudget 2015 och plan 2016-2019 uppdra åt trafiknämnden att vidta nödvändiga justeringar av investeringsbudget 2015 och plan 2016-2019 inom trafiknämndens fastställda investeringsutrymme senast i samband med inrapportering av slutlig budget 2015 (att-sats 42) - att uppdra åt trafiknämnden att, i samråd med landstingsstyrelsen, utreda tillkommande investeringsbehov för befintlig tunnelbana, bytespunkter samt angränsande anläggningar med anledning av beslutad överenskommelse om utbyggnad av tunnelbana i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling (att-sats 46) - att uppdra åt trafiknämnden att senarelägga genomförandet av sammanbindningen av Spårväg city mellan linje 7 och Lidingöbanan i Ropsten till efter år 2019 samt att utreda möjligheterna till etappvis trafikstart till Frihamnen och vid tillräckligt stor redovisad nytta lämna förslag på beslut avseende en sådan lösning med trafikstart före år 2019 (att-sats 47) - att uppdra åt trafiknämnden att se över ambitionsnivåer avseende beslutade och planerade investeringar för perioden 2015-2019 samt föreslå nödvändiga förändringar avseende berörda objekts tid, ekonomi och kvalitet samt därtill hörande konsekvensanalys (attsats 48) 9 (55) Diarienummer TN 2014-0013 - att uppdra åt trafiknämnden att utreda förutsättningar och kostnader för införande av helautomatisk drift på tunnelbanans röda linje samt eventuella konsekvenser som detta kan medföra (att-sats 49) Följande uppdrag fastställdes vid landstingsfullmäktige 10 juni 2014: - att uppdra åt trafiknämnden att i budgeten från och med budgetår 2017 beakta ett årligt planerat underskott om upp till 60 miljoner kronor motsvarande landstingets andel i Mälardalstrafikens förväntade underskott - att via landstingsbidrag till trafiknämnden täcka det planerade underskottet om 60 miljoner kronor enligt närmast föregående attsats - att uppdra åt trafiknämnden och landstingsstyrelsen att i budget 2015-2017 inarbeta bidraget till Mälardalstrafik MÄLAB AB i trafiknämndens budget 2.5 Omvärld Förutsättningarna för kollektivtrafiken påverkas av den förväntade tillväxten av befolkning och verksamheter i regionen. Under den närmsta tioårsperioden beräknas antalet invånare i länet öka från 2,2 miljoner till 2,5 miljoner. Befolkningstillväxten innebär en generellt ökad belastning på trafiksystemet. Redan nu är det trångt på vägar och spår, särskilt i de centrala delarna och under högtrafik. Faktorer som har betydelse för resandeutvecklingen är bland annat befolkningstillväxt, sysselsättningsgrad, bensinpris, trängselskatter och andra ekonomiska styrmedel samt parkeringsavgifter och tillgång till parkering. Allmänna samhällstrender kan också påverka resandet, såsom ökad hälso- och miljömedvetenhet. Stockholms län har den högsta kollektivtrafikandelen i Sverige. SL:s trafikandel (avser resor som startar i länet) uppgår till 37 procent jämfört med 15 procent för riket totalt av de motoriserade resorna. Från den 1 januari 2012 öppnades marknaden så att kollektivtrafikföretag fritt och inom alla geografiska delar av marknaden får etablera kommersiell kollektivtrafik. 10 (55) Diarienummer TN 2014-0013 3. Verksamhet 3.1 Kollektivtrafik Verksamhetsidé ”Trafikförvaltningen ska utifrån landstingets krav och intressenters förväntningar, föreslå och genomföra regionala kollektivtrafiklösningar som underlättar arbetspendling och förenklar vardagen för alla i Stockholmsregionen.” Verksamhetsidén beskriver trafikförvaltningens grundläggande uppdrag och anger syftet med, och inriktningen för verksamheten. Närmare om verksamhet: TN För Stockholmsregionen är det en utmaning och en avgörande framtidsfråga att kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningen och att hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen på sikt ska kunna öka. Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet. Belastningen på kollektivtrafiksystemet ökar och det finns stora investerings- och utvecklingsbehov, vilket kommer att innebära ökade kostnader för kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken står inför betydande investeringar i spårvägar, fordon, trygghetsskapande åtgärder, miljö- och tillgänglighetsanpassningar. Det utökade lånebehov som dessa satsningar medför gör att de finansiella kostnaderna kommer att öka. 3.1.1 Kollektivtrafik på land Inom trafiknämnden drivs den allmänna kollektivtrafiken på land genom trafikförvaltningen och AB Storstockholms Lokaltrafik. De ansvarar för trafikens infrastruktur, dess drift och underhåll, ny- och ersättningsinvesteringar samt för utveckling och marknadsföring av kollektivtrafiken i Stockholms län. 3.1.2 Kollektivtrafik för resenärer med funktionsnedsättning Färdtjänstverksamheten inom trafikförvaltningen ansvarar för färdtjänstresor och närtrafik samt sjuk- och tjänsteresor. Resorna utförs av upphandlade taxi-, buss- och specialfordonsföretag. Handläggning av myndighetsbeslut rörande tillståndsprövning och tilldelning av färdtjänstresor sköts inom trafikförvaltningen på delegation av trafiknämndens färdtjänstutskott. 3.1.3 Kollektivtrafik på vatten Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) ansvarar för skärgårds- och hamntrafik med Djurgårdsfärjorna samt godstrafik i skärgården inom Stockholms läns 11 (55) Diarienummer TN 2014-0013 landsting. Bolaget ansvarar för upphandling, trafikplanering, trafikledning, taxe- och kortadministration, information och marknadsföring samt övrig kundservice. Waxholmsbolaget försäkrar och har det långsiktiga underhållsansvaret för egna fartyg. 3.2 Verksamhetsförändringar Tunnelbana För Gröna linjen planeras upprustning och modernisering av Hässelbygrenen. För Röda linjen planeras förändringar i huvudsak ske genom programmet för linjens uppgradering i form av nya vagnar, tätare trafik, ett nytt signalsystem samt en ny depå i Norsborg. Resurser behövs även för att arbeta med planering av Citybanans start samt med ombyggnationen av Slussen. Åtgärder som behöver eller kan behöva vidtas för tunnelbanan under perioden är bullerreducering, förbättrad tillgänglighet samt säkerhet i form av brandsäkerhet på stationer under mark, plattformsdörrar och spårbeträdandelarm. Flera bytespunkter kan också komma att genomgå förändringar. Ökad trängsel under rusningstrafik innebär utmaningar för tunnelbanetrafiken då anläggningens kapacitet i stort sett är fullt utnyttjad under morgon- och eftermiddagstrafik. Erfarenheter från det trängselarbete som utförts under 2014 ska tas till vara i syfte att utnyttja befintlig kapacitet, till exempel kan det innebära tydligare trafikinformation som upplyser om avgångar med lägre belastning i eller i nära anslutning till rusningstopparna. En breddning av rusningstrafiken beräknas bli resultatet av sådana åtgärder och därför kan ytterligare utökning av trafikutbudet i rusningstrafik bli aktuellt även under 2015, framförallt på Röd och Grön linje. Reducering av utbudet under högsommarperioden planeras även under 2015. Pendeltåg Arbetet med införande och övertagande av Citybanans två nya stationer år 2017 pågår för närvarande. Vilken effekt övertagandet har på resurser och ekonomi är inte klart. Den utökade spårkapaciteten innebär att pendeltågstrafikeringen kan utökas, vilket kräver nyinvesteringar i både fordon och depåer. Under större delen av 2015 kommer ett stort fokus att ligga på att föra över pendeltågstrafiken i ett nytt trafikavtal (E24) med start halvårsskiftet 2016. Alternativt kvarstår i dag gällande tågoperatör och då kommer fokus att 12 (55) Diarienummer TN 2014-0013 ligga på att justera avtalsrelationer i förhållande till det nya trafikavtal som kommer att ta vid under 2016. Då Trafikverket återtar ansvaret för trafikinformation på skyltar och stationsutrop leder det till förändrade rutiner för både trafikförvaltningen och tågoperatören. Trafikförvaltningens tåglägesansökan för T15 utgick i huvudsak från att pendeltågstrafiken ska ha samma omfattning som i T14 (2014 års period). Antalet stora banarbeten är ovanligt många under kommande period, vilket hänsyn har tagits till i tåglägesansökan. Under 2015 kommer sektion pendeltåg att fortsätta verka för effektiviseringar och kostnadsbesparingar. Förhandlingar behöver fortfarande ske med tågoperatörer, vilka syftar till att medverka till landstingets nödvändiga kostnadsbesparingar inom trafikutbudet. Lokalbanor Lokalbanor omfattar trafik och infrastruktur på Tvärbanan, Nockebybanan, Saltsjöbanan, Lidingöbanan, Roslagsbanan samt Spårväg City. Under 2015 planeras den befintliga delen av Tvärbanan stängas av för installation av nytt signalsystem. Hösten 2015 planeras trafiken på den sammankopplade nya Tvärbanan att tas i drift. Tvärbanan förlängs från Sickla udde till Sickla station med byggstart 2015. Tvärbana Norr Kistagrenen avser nybyggnation av spårväg och är en förbindelse på tvären i regionen som ger kortare restider till boende, arbetsplatser och andra viktiga resmål. Ett program om Roslagsbanans kapacitetsförstärkning består av utbyggnad av dubbelspår, nya depåer, nya fordon, tillgänglighetsanpassningar och bullerreducerande åtgärder. Programmet för Spårväg City består av tillgänglighetsåtgärder för Djurgårdslinjen, förbättringar av befintliga spår på Lidingöbanan, spårutbyggnad, nya fordon och depåer samt tillhörande trafikavtal. Lidingöbanan är avstängd för upprustning fram till planerad trafikstart med nya A36-fordon under 2015. Ombyggnaden av Slussenområdet kommer att medföra avstängning av tågtrafiken från Henriksdal in till Slussen från sommaren 2016. Ersättningstrafik med buss planeras. I Slussenprogrammet inkluderas 13 (55) Diarienummer TN 2014-0013 också upprustning av Saltsjöbanan, vilken omfattar Bana/El/Signal, buller, tillgänglighet samt trimningsåtgärder för ökad kapacitet. Buss Buss är det trafikslag som har det största behovet av översyn av kostnaderna under 2015. För att kunna genomföra en anpassning av trafikutbudet pågår förhandlingar med trafikentreprenörerna. En prioriteringslista har gjorts på möjliga kvalitetssänkningar, förändringar av fordonsparken och neddragningar av trafik. Underhållet har även reducerats. I möjligaste mån görs förändringar som har så låg resenärspåverkan som möjligt eller där resenärer har möjlighet att välja andra trafikslag. Efter förhandlingarna kommer trafikförändringarna att genomföras under sommaren/hösten 2015. Augusti 2014 genomfördes trafikstart för ett nytt avtal för Innerstaden och Lidingö (E22). Det nya avtalet innebär förändrade krav då det är 50 procent VBP-avtal, vilket innebär att entreprenören till stor del får betalt per verifierad betalande påstigande (VBP). Avtalen ger trafikentreprenören större frihet gällande bussflotta, trafikplanering och lokal marknadsföring och har medfört en uppfräschning av bussflottan, där även hybridbussar ingår samt ett nytt linjenät som införs 2015. Handen, Tyresö och Nynäshamn har handlats upp under 2014 med trafikstart sommaren 2015 (E23). Upphandling av Södertälje (E27) och Järfälla/Upplands Bro (E28) har påbörjats. Trafikstart sker enligt plan i augusti 2016. Slussen som knutpunkt har nått en kritisk gräns för busstrafiken. En kapacitetsökning genom en provisorisk terminal inom den närmaste framtiden är viktig för busstrafiken som annars kan fördyras genom att alternativa slutstationer tillämpas. Färdtjänst Den demografiska utvecklingen med fler äldre påverkar färdtjänstens kostnader. Trafikförvaltningen har arbetat med att tillgänglighetanpassa den allmänna kollektivtrafiken för att bland annat öka kollektivtrafikens attraktivitet och tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning och därigenom minska behovet av färdtjänst. Resecoachning, som startades 2012 och planeras fortsätta, är ett led i detta arbete. Möjligheter till nya trafiklösningar inom färdtjänst och anropsstyrd närtrafik ska utredas. Särskild vikt ska läggas vid hur färdtjänsten kan 14 (55) Diarienummer TN 2014-0013 erbjuda ett friare resande för de resenärer som inte har möjlighet att använda annat färdmedel än färdtjänst. Närtrafiken ska fortsatt riktas mot att vara en anropstyrd trafikform där så är funktionellt. De olika trafikavtalen för färdtjänstverksamheten om trafikutförande, fordon och beställningscentraler är funktionsupphandlade. Avtalet om taxitransporter löper ut 2014 och har förlängts med två år. Avtalet om rullstolstaxitransporter är förlängt och löper ut 2015. Under planåren kommer färdtjänsttrafiken att handlas upp i sin helhet. För att tillståndsgivningen ska ligga i linje med den allt mer tillgänglighetsanpassade kollektivtrafiken ska möjligheterna att skapa mer individualiserade färdtjänsttillstånd ses över. Ansökningsprocessen ska vara enkel, snabb och likvärdig i hela Stockholms län med den enskilde i fokus. Trafiknämnden ges i uppdrag att i samarbete med länets kommuner se över fördelar och konsekvenser av att överta ansvaret för hela tillståndsoch ansökningsprocessen. Sjötrafiken Anskaffningsbeslut avseende upphandling av kollektiv sjötrafik i Stockholms skärgård (E29) fattades av trafiknämnden i december 2014 och utarbetande av ett förfrågningsunderlag pågår. Förutsatt att nämnden godkänner förfrågningsunderlaget så kommer upphandlingen att genomföras under 2015. I och med upphandlingen möjliggörs också en utökning av trafiken med upp till 3 000 timmar, vilket kan komma att öka kostnaderna för köpt trafik. Fram till dess att nya avtal tecknas löper befintliga managementavtal och samarbetsavtal för skärgårdstrafiken. Avtal avseende hamntrafiken med Djurgårdsfärjorna tecknades i slutet av 2013 med trafikstart i april 2014. Avtalet löper till 2022 med möjlighet till förtida upphörande tidigast 2018. I slutet av 2015 kommer befintlig terminal för Djurgårdsfärjan vid Slussen att rivas och en temporär terminal inrättas längre norrut på kajen. Upphandling av trafik pågår för att genomföra ett fullskaligt prov med en nord-sydlig tvärförbindelse i skärgården under sommaren 2015. Den nya linjen förväntas öka antalet resenärer och förbättra möjligheter för näringsidkare att bedriva affärsverksamhet. För att stödja det lokala näringslivet i skärgården kommer sommartidtabellerna att förlängas i syfte att förlänga besökssäsongen i skärgården. 15 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Ett försök med tre nya pendelbåtslinjer i länet kommer att genomföras mellan januari 2016 och augusti 2018. Upphandling sker under 2015 av trafikuppdrag motsvarande 9 500 timmar att utföras med entreprenörernas eget tonnage. En förstudie pågår för att utröna en eventuell framtida upphandling av ett modernt tonnage med miljövänlig framdrivning för pendelbåtstrafik i Mälaren och Saltsjön. Under 2015 kommer möjligheter till attraktiva bytespunkter mellan de tre nya pendelbåtslinjerna på Mälaren att säkerställas. Genomförande av upphandling av ett mindre åretruntfartyg kommer att ske under 2015 för planerad leverans under 2017. Fartyget planeras att användas för trafik i den norra skärgården. Upphandling av operativa funktioner för sjötrafik har genomförts med planerad avtalsstart 2015. Dock har upphandlingen blivit överprövad till förvaltningsrätten och domslut inväntas innan upphandlingen kan avslutas. Upphandlingen är ett led i arbetet med att renodla beställarfunktionen inom Sjötrafiksektionen som förvaltar WÅAB. Upphandling av tekniska konsulter har genomförts och avropsavtal kan tecknas med ett antal konsultföretag. Dessa kommer att hantera tekniska frågor främst i samband med genomförande av fartygsinvesteringar och infrastrukturutredningar. En samordnad upphandling av kundserviceentreprenör för SL och WÅAB har genomförts. Utvärdering av anbuden startar i januari 2015 och efter tilldelningsbeslut tecknas avtal med planerad driftstart 2015-10-01. Avtalstiden är tre år med möjlighet till två års förlängning. För WÅAB innebär avtalet att driften av terminalverksamhet för skärgårdstrafiken övergår till entreprenören. Sammanlagt berörs sex fast anställda i WÅAB samt säsongspersonal. Ett flerårigt projekt med att införa ett nytt biljettsystem i sjötrafiken kommer att slutföras under 2015. I hamntrafiken är Access-systemet infört och i skärgårdstrafiken sker införandet successivt. Inför högsäsongen 2015 ska samtliga planerade produkter och rätt funktionaliteter finnas. I samband med detta har biljetter och resandekort anpassats. Arbete för att införa alkolås i WÅAB:s tonnage har påbörjats och kommer i första hand att hanteras i samband med nyupphandling av skärgårdstrafiken. 16 (55) Diarienummer TN 2014-0013 4. Verksamhetsstöd 4.1 Miljö Kollektivtrafiken ska vara det miljövänligaste sättet att resa och ambitionen är att kollektivtrafiken på sikt ska bli helt utsläppsfri. Trafikförvaltningen kommer att arbeta vidare med målen i det miljöpolitiska handlingsprogrammet ”Miljöutmaning 2016”, de miljörelaterade mål som finns i det regionala trafikförsörjningsprogrammet samt delta i SLL:s arbete med framtagande av nytt miljöpolitiskt program 2017-2021. Arbetet handlar primärt om att öka inslaget av förnybart drivmedel i trafiken, effektivisera användningen av energi och resurser, minska användningen av avvecklings/utfasningsämnen samt minska trafikens störningar i form av buller och utsläpp av luftföroreningar. Arbetet omfattar bland annat framtagande av styrdokument, såsom riktlinjer, underlag till utvecklingsplaner, utredningar, tester och projekt samt genomförande av mätningar (buller och partiklar). Ett antaget miljömål är att minst 75 procent av bussarna i SL:s trafik ska drivas med förnybara drivmedel år 2016. Avtalskraven i alla nya trafikavtal utformas så att operatörernas nyanskaffningar av fordon bidrar till måluppfyllelse samt möjliggör eventuella framtida ambitionshöjningar från landstingets sida. Möjligheten att gradvis elektrifiera delar av busstrafiken kommer att utredas och i ett samarbetsprojekt med Volvo, Vattenfall och Keolis ska laddhybridbussar testas i innerstadstrafik. Även färdtjänstens kommande upphandling ska innehålla krav på energieffektiviseringar och ökad användning av förnybara drivmedel. När det gäller WÅAB:s tonnage och pendelbåtar har det hittills varit svårt att byta ut fossil diesel av såväl tekniska skäl som skatteskäl. Dock öppnar det sig nu nya möjligheter i och med att så kallat hydrotreated vegetable oils (HVO) sannolikt blir mer skattemässigt jämställd med konventionell diesel/marindiesel. En plan för utfasning av fossila bränslen kommer att tas fram vars genomförande ska bidra till en utsläppsfri skärgårdstrafik och till att nå landstingets miljömål. En av trafikförvaltningens allra viktigaste miljöfrågor är buller. Trafikförvaltningen har under 2014 tagit fram en riktlinje för buller och vibrationer. Riktlinjen ersätter de bullerpolicydokument som använts tidigare och ger handgripliga råd om hur förvaltningen ska arbeta för att nå bullermålet i det regionala trafikförsörjningsprogrammet senast år 2030. Den nya riktlinjen behöver dock kompletteras med ett avsnitt om sjötrafikens buller samt anpassas till eventuella nya/uppdaterade 17 (55) Diarienummer TN 2014-0013 bestämmelser från nationella myndigheter. Med stor sannolikhet behöver förvaltningen ändå ha god beredskap för att hantera den allt skarpare hållningen från lokala miljömyndigheter och miljödomstolar. En ny stor bullerkartläggning planeras och arbetet med att åtgärda bullerstörningar från berörda delar av trafikförvaltningens spårtrafik ska fortsätta enligt kommande utvecklingsplaner. Ett gott underhåll av fordon och infrastruktur är en grundläggande komponent i trafikförvaltningens arbete med att minska bullernivåerna och med detta syfte deltar förvaltningen 2014-2016 i ett EU-finansierat projekt, Quiet Track. Varje trafikslag ska också upprätta underhållsplaner för de bullerskydd som installeras utefter banorna. 4.2 Socialt ansvarstagande Trafikförvaltningens arbete avseende socialt ansvar styrs av FN-initiativet Global Compacts 10 principer, regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, trafikförvaltningens strategi för hållbar utveckling och riktlinjer om tillgänglighet, barnens rättigheter och jämställdhet i kollektivtrafiken. Under 2015 kommer en riktlinje för social hållbarhet att fastställas med krav om bland annat mänskliga rättigheter, trygghet och folkhälsa. Den kommer att vägleda trafikförvaltningens tjänstemän och leverantörer i arbetet med att nå målet om en attraktiv kollektivtrafik för alla. 4.2.1 Likvärdig behandling av alla invånare Jämlikhet och jämställdhet I samtliga kvantitativa marknadsundersökningar som trafikförvaltningen genomför finns kön med som en bakgrundsvariabel vilket innebär att det är möjligt att redovisa könsuppdelad statistik. Bland annat genomför trafikförvaltningen varje månad ombordundersökningen Upplevd kvalitet där drygt 8 000 resenärer tillfrågas om nöjdhet med resa, resfrekvens samt upplevd trygghet. Statistiken redovisas varje tertial med en uppdelning på kön. Även i kvalitativa kundundersökningar, fokusgrupper och analyser ingår ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Exempelvis arbetar trafikförvaltningen med att öka representationen i medborgardialoger, det vill säga att få en jämn spridning av deltagande avseende socioekonomisk status, kön, ålder, etnicitet etc. Under 2015 ska trafikförvaltningen systematiskt arbeta för att få verksamheten jämställdhetsintegrerad enligt Jämställdhetsintegrering – strategi för Stockholms län 2014-2018 (Länsstyrelsen Stockholm) och CEMR-deklarationen. 18 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Trafikförvaltningens styrdokument, mål och strategier inom folkhälsoområdet Trafikförvaltningens arbete för att bidra till folkhälsa i länet bedrivs genom ett integrerat arbete inom flera utvecklingsområden och är inordnat i de övergripande styrdokumenten Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, Strategi för Hållbar utveckling och Trafikstrategin. Trafikförvaltningen följer upp inom utvecklingsområden som berör folkhälsa och redovisar detta i varje års hållbarhetsredovisning. Exempel på målområden inom folkhälsoområdet: - Utveckla förutsättningarna för att kollektivtrafiken ska vara en plats där människor känner sig trygga. Ställa de krav som upphandlingsreglerna medger på goda arbetsförhållanden hos SLL:s entreprenörer. Minimera tobaksreklam och exponering av tobaksprodukter i lokaler för landstingsfinansierad verksamhet. Stärka samverkan mellan trafik- och samhällsplanering, miljö och hälsa i länet. Nationella minoriteter och minoritetsspråk Arbetet har inletts inom ramen för det övergripande kommunikationssamarbetet inom SLL. En gemensam plan är under framtagande där aktiviteter kommer att definieras för de olika förvaltningarna. Primär kanal är sll.se. 4.2.2 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att ”den upphandlade trafiken ska vara fullt tillgänglighetsanpassad utan undantag” enligt det Regionala trafikförsörjningsprogrammet är grunden för tillgänglighetsarbetet på trafikförvaltningen. Den nya versionen av RiTill (Riktlinjer för tillgänglighet för barn, äldre och resenärer med funktionsnedsättning) som numera även inkluderar avsnitt om sjötrafik, säkerhet och kommunikativ tillgänglighet, beslutades hösten 2014. Uppföljning av avtalskrav och samverkan med organisationer för funktionshinderfrågor och pensionärsorganisationer säkerställer att brister identifieras. Genom regelbunden information till samverkansorganisationerna tar de aktiv del i såväl utveckling av tillgänglig ersättningstrafik som nyupphandling av fordon och terminallösningar. Den obligatoriska ”bemötande/insiktsutbildningen” för all personal kommer under 2015 att bli del av en ny utbildning om social hållbarhet. 4.3 Säkra processer 4.3.1 Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt Informationssäkerhet 19 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Nya lokala styrdokument för informationssäkerhet är antagna under våren 2014. Dels uppdaterad Lokal policy för informationssäkerhet inom trafikförvaltningen, dels uppdaterade Riktlinjer för informationssäkerhet inom trafikförvaltningen. En obligatorisk e-utbildning samt fem olika lärarledda utbildningar inom informations- & IT-säkerhetsområdet finns på plats. Processer och IT-stöd för systematisk krav- & riskhantering så kallad Compliance Management samt rutiner för IT-säkerhetsgranskningar finns införda och används löpande i verksamheten. Säkerhetsskyddschef och biträdande är utsedda och en formell säkerhetsskyddsorganisation är under uppbyggnad i samråd med SLL:s centrala säkerhetsorganisation. Säkerhet Lokal trafiksäkerhetspolicy enligt SLL:s riktlinjer är implementerad. System för säkerhetsstyrning av trafiksäkerheten finns och gäller såväl internt inom trafikförvaltningen som för berörda entreprenörer. Utbildningar i säkerhetsstyrning har genomförts för berörda. Löpande revisioner av både det inre säkerhetsarbetet och entreprenörernas säkerhetsarbete genomförs enligt årlig revisionsplan. Årliga krisledningsövningar planeras. Integritetsfrågor hanteras via informationssäkerhetsarbetet. Det systematiska brandskyddsarbetet är under översyn och tydligare krav kommer att implementeras inom förvaltningen samt hos entreprenörer och hyresgäster. Riktlinje för utformning av det tekniska brandskyddet är antagen, riktlinjen utgör en del av kraven i det systematiska brandskyddsarbetet. Ett samarbete har initierats mellan organisationen SPES (en anhörigorganisation för självmordsdrabbade och förebyggande av självmord), trafikförvaltningen, psykiatrin inom Stockholms läns landsting och tunnelbaneoperatören MTR. Inom ramen för samarbetet har bland annat checklistor tagits fram till tunnelbananas fältpersonal samt trafikledning och SL:s Trygghetscentral som beskriver hur de ska agera om de misstänker att någon i trafiken går i självmordstankar. Samarbetet fortsätter även under 2015 och kommer att utökas till att även omfatta pendeltågen som körs på Trafikverkets spår. Under 2015 kommer ett antal olika varianter av så kallad plattformsdörrar att testas på en station i tunnelbanan. Testet är ett led i moderniseringen och automatiseringen av Röda linjen, men erfarenheterna kan även användas för övriga tunnelbanelinjer. 20 (55) Diarienummer TN 2014-0013 4.4 Nämnd/styrelse som arbetsgivare 4.4.1 Målområden Prioriterade målområden inom HR är för 2015: 1 Öka trafikförvaltningens attraktion som arbetsgivare Behålla/utveckla medarbetare Attrahera/rekrytera nya medarbetare Det finns idag en god kunskap om de faktorer som gör trafikförvaltningen till en attraktiv arbetsgivare och vilka områden som behöver utvecklas ytterligare. Styrkor är samhällsbyggande uppdrag, öppet klimat och engagerade medarbetare. Utvecklingsområden är prioritering, målstyrning, ledarskap och kultur. 2015 fortsätter arbetet med att utveckla arbetsgivarvarumärket internt (företagskulturen). 2 Medarbetarutveckling Målet är att behålla trafikförvaltningens goda värde i kompetensindex (75). Vidare ska samtliga medarbetare ha genomfört utvecklingssamtal och överenskommit om en individuell utvecklingsplan. 3 Ledarutveckling Mentorprogram Chef på trafikförvaltningen Nätverksträffar Ledarutvecklingsprogram Ledarskap för Affärsområdesansvariga/ funktionsansvariga Utveckling av ledarskapet i TF under 2015 innehåller en breddning och fördjupning av tidigare insatser, i syfte att stärka ledarskapet inom trafikförvaltningen. 4 Öka chefers och medarbetares kunskap om hälsa Målet 2015 är ett hälsoindex med värdet 73. I den senast genomförda mätningen är värdet 71. Aktiviteter 2015 är workshops för chefer och medarbetare på temat hälsa. 4.4.2 Kompetensförsörjning och utbildning Fokus i HR-arbetet kommer fortsatt under 2015 vara att bemanna och behålla kvalificerad kompetens i trafikförvaltningen. Med den kompetensintensiva verksamhet som trafikförvaltningen bedriver och med medarbetare som är attraktiva på arbetsmarknaden görs bedömningen att rekryteringstakten fortsatt kommer att vara relativt hög. Extra kraft 21 (55) Diarienummer TN 2014-0013 kommer därför att läggas på att introducera nyanställda medarbetare och på att utveckla samtliga medarbetare för att öka förvaltningens förmåga att behålla kompetens. Ur medarbetarenkäten ägnas särskilt intresse åt index motiverad medarbetare och aktiviteter kring attraktiviteten som arbetsgivare. Dessutom fortsätter utvecklingen av arbetsgivarvarumärket, både internt och externt. Attraktiviteten som arbetsgivare följs upp genom ett ”attraktiv arbetsgivarindex”. 4.4.3 Jämställdhet och mångfald – Likvärdiga villkor och möjligheter En jämställdhetsgrupp driver förvaltningens interna jämställdhetsarbete. Gruppen arbetar även med frågan gentemot leverantörer och entreprenörer. Effekter av jämställdhetsarbetet följs upp genom ett antal nyckeltal i ett så kallat jämställdhetsindex. Genom en årlig lönekartläggning säkerställs att inga osakliga löneskillnader på grund av kön förekommer. Ett mål är att i resultat av medarbetarenkäten 2015, uttrycker medarbetare fortsatt uppfattningen att trafikförvaltningen behandlar alla lika oavsett kön, och att förvaltningen arbetar aktivt för icke diskriminering. 4.4.4 Chef och ledarskap Trafikförvaltningen ska fortsatt genomföra program och aktiviteter för att utveckla chefer utifrån de gemensamma ledarkriterier som utvecklats i samverkan mellan förvaltningar och bolag. Satsningen omfattar mentorprogram där erfarna chefer inom SLL medverkar som mentorer, ledarskapsprogram som genomförs under en tidsperiod på 8 till 10 månader samt nätverksträffar där chefsgrupper träffas och behandlar olika teman inom ledarskap. 4.4.5 Hälsofrämjande arbetsmiljö Trafikförvaltningen har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär förebyggande arbete för att säkerställa en god arbetsmiljö. För att förebygga ohälsa erbjuds alla anställda en hälsoundersökning vartannat år. Sjukfrånvaron i trafikförvaltningen är låg och uppvisar inga anmärkningsvärda variationer. För att behålla sjukfrånvaron på den nivån genomförs aktiviteter under samlingsnamnet Hälsospåret. Aktiviteterna syftar till att inspirera till en hälsosam och hållbar livsstil. 22 (55) Diarienummer TN 2014-0013 5. Ekonomi 5.1 Ekonomiskt utgångsläge Enligt budgetbeslut från landstinget ska trafikförvaltningen inklusive färdtjänsten, AB SL och WÅAB var för sig och tillsammans redovisa ett nollresultat i budget 2015. Vid bokslutet för 2013 visade trafiknämndens verksamheter ett resultat tillsammans på 2 mkr. Motsvarande utfall för 2014 är -18 mkr. Kollektivtrafik på land AB SL hade 2013 ett negativt resultat på 21 mkr. Utfallet för 2014 tillsammans med utfallet för trafikförvaltningen uppgår till -75 mkr. För att uppnå en budget i balans för 2015 har förslag till omprioriteringar i budgeten tagits fram för att beslutade satsningar ska kunna inrymmas och den stigande kostnadsutvecklingen hanteras. De besparingar som lagts in i budget är resultatet av ett arbete inom trafikförvaltningen där områden har identifierats och där omprövningar och effektiviseringar/besparingar har skett och kommer att ske. Exempel är att se över trafikökningar och nattrafik, bättre anpassa busstrafik till resandeunderlag, överväga utvecklingen av investeringstakten samt att även se över den totala trafikeringen. Färdtjänsttrafik I bokslutet för 2013 visade färdtjänsten ett negativt resultat på 12 mkr. Utfallet för 2014 är ett negativt resultat på 9 mkr. Kollektivtrafik på vatten WÅAB visade i bokslutet för 2013 ett positivt resultat på 21 mkr. Utfallet för 2014 visar ett positivt resultat med 14 mkr. Den 16 juni 2014 infördes SL-taxa zon A i trafiken med Djurgårdsfärjorna. Alla biljettintäkter tillfaller SL, som ersätter WÅAB för den utförda trafiken. Nettot av förändringen medför en intäktsminskning för WÅAB med 15 mkr, vilket har inarbetats i budgeten genom administrativa besparingar samt anpassning av bränsle- och räntekostnader. I budgeten har inarbetats beslutade satsningar avseende ett försök under sommaren 2015 med skärgårdstrafik i nord/sydlig riktning. Försöket har finansierats genom ett utökat landstingsbidrag med 10 mkr. 23 (55) Diarienummer TN 2014-0013 5.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin är landstingsbidragets storlek, befolkningsutveckling/resandeutveckling, biljettpris, investeringsnivå, ränteläge och index. Stockholms län har för närvarande en befolkningsökning på 35 000 – 40 000 invånare per år. Under kommande tioårsperiod förväntas Stockholms län växa med runt 350 000 invånare, vilket innebär såväl krav på trafikförändringar som ett ökat investerings- och utvecklingsbehov samt ökade biljettintäkter. Kapitalkostnaderna kommer fortsätta öka under flera år framöver. Detta beror på stora investeringar. Samtidigt har finansnettot de senaste åren visat ett överskott gentemot budget till följd av ett lågt ränteläge. Trafikavtal och entreprenadkostnader inom trafikförvaltningen är ofta knutna till indexkorgar. Ingående index, till exempel arbetskraftsindex, kan ha en annan ökningstakt än inflationen i samhället. 24 (55) Diarienummer TN 2014-0013 5.3 Antaganden i budgeten 25 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Resandeutveckling Resandet i SL-trafiken har ökat över åren, men den långsiktiga prognosen har tidigare varit för positiv utifrån faktiskt utfall. Ökningen 2015 är lägre än tidigare beräkningar i budgetunderlaget. Budgeterade biljettintäkter baserar sig på en resandeökning med i genomsnitt 1,5 procent i jämförelse med bedömt utfall 2014. Hänsyn är tagen till utbudsförändringar, biljettpriser, omvärldsfaktorer såsom befolkning, bensinpris, sysselsättning och inflation. En större resvaneundersökning kommer att genomföras under 2015. Antalet färdtjänstresenärer budgeteras till 70 000, vilket är en anpassning till den rådande utvecklingen med en konstant eller minskande andel av befolkningen som har färdtjänsttillstånd. Antagandet grundar sig på de ansträngningar kommunerna, landstinget och SL gör för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. I skärgårdstrafiken budgeteras en resandeökning under 2015 med 2 procent jämfört med budget 2014. Budgeten beräknas utifrån ett genomsnittligt resande de senaste fem åren. I hamntrafiken budgeteras med en resandeökning om 4 procent jämfört med budget 2014. Ökningen baseras på ett ökat resande 2013 och 2014 samt bedömningen att den nya taxan påverkar resandet positivt. Intäkter och kostnader Landstingsbidraget ökar med 6,1 procent, motsvarande 515 mkr, och uppgår till 8 938 mkr. Biljettintäkterna/resenärsintäkterna baseras på oförändrade priser. Budgeterade löneökningar i samband med den årliga lönerevisionen bedöms uppgå till 2,2 procent för 2015. De samlade personalkostnaderna ökar därutöver jämfört med 2014 till följd av ändrad budgeteringsprincip vad gäller förändringar i pensionsskulden. Trafikavtal i SL-trafiken har budgeterats med en indexuppräkning på totalt 1 procent för spårbunden trafik och 2 procent för busstrafik. I indexkorgen ingår AKI med 1,5 procents uppräkning för pendeltågstrafiken och 2,5 procent för övrig trafik, drivmedel 2,0 procent, KPI/NPI 1,0 procent, reservdelar 0,5 procent och fordon med 1,0 procents uppräkning. Index för taxi- och rullstolstaxitransporter beräknas öka med i genomsnitt 2 procent. Indexreglering av gällande trafikavtal i sjötrafiken uppgår i genomsnitt till 3,5 procent. 26 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Kapitalkostnaderna ökar med 326 mkr eller 12 procent jämfört med utfall 2014, varav avskrivningskostnadernas ökning uppgår till 296 mkr. Finansieringskostnaderna inom SL-koncernen är beräknade efter en bedömd genomsnittlig budgeterad ränta på 2,2 procent. Kostnadsutvecklingen i övrigt följer inflationen. Redovisnings- och budgeteringsprinciper Redovisning av trafiknämndens verksamhet följer de grundläggande redovisningsprinciper som gäller inom Stockholms läns landsting. Samtliga redovisningsprinciper är oförändrade undantaget komponentavskrivning enligt K3. K3 kräver att en anläggningstillgång som har betydande delar med väsentligt skilda nyttjandeperioder ska delas upp på dessa komponenter, och varje komponent ska skrivas av var för sig över nyttjandeperioden. Från och med 2015 budgetereras förändringar i pensionsskulden i SLkoncernen enligt beräkningsunderlag från pensionsbolaget KPA. 5.4 Resultatbudget Resultaträkning Trafiknämnden Mkr Budget 2015 Budget 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändring Förändring BU15/BU14 BU15/UTF14 Landstingsbidrag 8 938 8 423 8 423 7 913 6,1% 6,1% Biljettintäkter 7 012 7 133 6 984 6 696 -1,7% 0,4% Uthyrning fordon 1 447 1 359 1 363 1 365 6,5% 6,2% Uthyrning lokaler 633 648 596 598 -2,3% 6,2% Reklam Övriga intäkter S:a Verksamhetens intäkter 229 234 236 233 -2,1% -3,0% 1 096 987 1 159 1 177 11,0% -5,4% 19 355 18 784 18 762 17 982 3,0% 3,2% - Varav internt SLL ########### ########### Personalkostnader -554 -516 -480 -487 7,4% 15,4% Köpt landtrafik (SL) -11 538 -11 416 -11 470 -10 949 1,1% 0,6% -1 255 -1 208 -1 226 -1 199 3,9% 2,4% 7,2% Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor (Ftjv) Köpt sjötrafik (WÅAB) Drift och underhåll Övriga kostnader S:a Verksamhetens kostnader -268 -244 -250 -210 9,8% -1 690 -1 829 -1 603 -1 555 -7,6% 5,4% -943 -805 -968 -914 17,1% -2,6% -16 247 -16 018 -15 997 -15 314 1,4% 1,6% - Varav internt SLL Avskrivningar Finansnetto Årets Resultat ########### ########### -2 472 -2 017 -2 176 -2 010 22,6% 13,6% -636 -750 -606 -656 -15,2% 5,0% 0 0 -18 2 ########### 27 (55) Diarienummer TN 2014-0013 5.4.1 Intäkter Budgeterade intäkter uppgår till 19 355 mkr år 2015 jämfört med utfall 2014 på 18 762 mkr, en ökning med 3,2 procent. Landstingsbidrag Landstingsbidraget ökar med 6,1 procent, motsvarande 515 mkr, och uppgår till 8 938 mkr. Biljettintäkter Biljettintäkterna budgeteras till 7 012 mkr vilket är ökning jämfört med utfallet 2014 med 0,4 procent eller 28 mkr. Från mitten av juni 2014 gäller samtliga SL:s biljetter på Djurgårdsfärjorna, mot tidigare endast periodbiljetter. Det nya avtalet innebär att samtliga biljettintäkter tillfaller SL mot en högre ersättning till Waxholmsbolaget för köpt trafik. Som följd av förändringen kommer intäkterna för koncernen totalt att minska. Dels har många resenärer en redan giltig SL-biljett vid övergång till Djurgårdslinjen, dels är biljettpriset för en kontantbiljett i SL:s sortiment lägre än det tidigare priset hos Waxholmsbolaget. Ökningen i biljettintäkter hos SL med anledning av förändringen motsvarar inte minskningen hos Waxholmsbolaget. SL-trafiken Resandet i SL-trafiken bedöms öka med faktorer som befolkningsökningen i regionen, antal sysselsatta i länet, förändringar i antalet utbudskilometer, ekonomiska faktorer samt övriga indikationer. Sammantaget innebär det en resandeökning på upp till 1,5 procent för 2015 i jämförelse med utfall 2014. Budgeten beaktar även en fortsatt negativ utveckling vad gäller snittpris per biljett till följd av en större andel biljetter till reducerat/studerande pris. Denna justering motsvarar ca 0,5 procent. Biljettintäkterna budgeteras till 6 806 mkr, vilket är en ökning med 0,9 procent jämfört med utfall 2014 och 5,6 procent jämfört med utfallet 2013. Ökningen jämfört med 2013 härrör sig huvudsakligen från att intäkter från reskassan redovisades enligt annan princip än intäkter från den tidigare förköpsremsan. Detta skapade en negativ engångseffekt i intäkterna under 2013. Budget 2015 för biljettintäkter innebär en minskning med 93 mkr, motsvarande 1,3 procent, jämfört med budget 2014. Orsaken är en lägre beräkningsbas då utfallet 2014 bedömdes understiga helårsbudgeten med 160 mkr huvudsakligen till följd av en lägre resandeökning (volym) samt ökad försäljning av studentbiljetter och biljetter till reducerat pris (pris). Budgeten 2015 förutsätter oförändrade biljettpriser och sortiment. 28 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Färdtjänsttrafik Intäkter avseende resenärsavgifter inom färdtjänstverksamheten beräknas till 179 mkr, vilket är en minskning med 1 mkr jämfört med utfall 2014. Resetilldelningen förutsätts vara oförändrat 198 resor per år för resenärer som inte har tillstånd att resa efter behov. Egenavgiften för färdtjänst- och sjukresor är oförändrad, men resevolymen minskar något. Jämfört med 2013 års utfall har resenärsintäkterna minskat med 3 mkr till följd av minskad resevolym. Sjötrafik Biljettintäkterna i sjötrafiken beräknas till 62 mkr, en minskning med 16 mkr jämfört med utfall 2014. Minskningen beror på att biljettintäkterna från trafiken med Djurgårdsfärjorna tillfaller SL från och med 16 juni 2014 efter införande av SL-taxa. Budgeterade biljettintäkter avser således endast skärgårdstrafiken och baseras på en genomsnittlig beräkning av resandet under fem år plus en resandeökning 2015 om 2 procent. Övrigt Uthyrning av lokaler budgeteras till 633 mkr, vilket är en ökning med drygt 6 procent motsvarande 37 mkr jämfört med utfall 2014. Trots ett försenat ianspråktagande av Ulvsundadepån ökar intäkter för uthyrning av Alkärrsdepån och AGA-depån samt indexuppräkning i övriga hyresavtal. Reklamintäkterna budgeteras till 229 mkr, vilket är en minskning jämfört med utfall 2014 med 7 mkr. Intäkterna bedöms även nästa år huvudsakligen bestå av avtalade garantiersättningar. Övriga intäkter budgeteras till 1 096 mkr vilket är en ökning med 11 procent motsvarande 109 mkr i jämförelse med budget för 2014, huvudsakligen beroende på ökad försäljning av biogas men även från sålt material och lagerproduktion. Detta medför inte någon resultatpåverkan då motsvarande kostnad uppstår under Övriga kostnader. Färdtjänstverksamhetens intäkter från hälso- och sjukvårdsnämnden för sjukresor ökar i takt med kostnadsutvecklingen för sjukresor, då sjukvården har det fulla kostnadsansvaret för sjukresorna. Resorna handlas upp och administreras av trafikförvaltningen. 5.4.2 Kostnader Personal ANTAL HELÅRSARBETEN (närvaro- och frånvarotid exkl extratid) Totalt antal helårsarbeten Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 638 641 648 648 29 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Antalet årsarbetare planeras sammantaget öka något 2015 jämfört med budget 2014. Personalkostnaderna inom trafiknämndens verksamhetsområde utgör cirka 3 procent av de totala rörelsekostnaderna. Budgeterade personalkostnader för 2015 uppgår till 554 mkr jämfört med utfall 480 mkr år 2014, en ökning med drygt 15 procent. Ökningen avser i huvudsak kostnader kopplade till förändringar i pensionsskulden i SLkoncernen enligt beräkningar från KPA vilka inte budgeterats tidigare år. I övrigt består ökningen av kostnader för lönerevision i trafikförvaltningen under 2015. Förändring i pensionsskulden ökar personalkostnaderna med cirka 42 mkr och påverkar även ränteintäkterna under finansnetto med 16 mkr. Nettoeffekten blir därmed cirka 26 mkr. Jämfört med utfall 2013 budgeteras personalkostnaderna öka med knappt 14 procent vilket, förutom budgeterade kostnader kopplade till pensionsskulden, är en följd av vakansläget 2013. Köpt trafik Kollektivtrafik på land Budgeten för köpt trafik år 2015 uppgår till 11 538 mkr. Jämfört med utfall 2014 ökar kostnaden med 68 mkr motsvarande 0,6 procent. Under 2015 tas Lidingöbanan åter i drift efter upprustning. Tvärbanans Solnagren sammanfogas med övriga Tvärbanan efter signalsystembyte och trafiken utökas. I mitten av 2015 träder nya avtal i drift för busstrafiken i Tyresö/Handen/Nynäshamn efter genomförd upphandling. Därtill kommer kostnader för utökad busstrafik 2015 med nya linjer/linjesträckningar i slutet av året. Busstrafiken förändras när regionen byggs ut och resmönstren förändras samt för att minska trängsel på befintliga linjer och för att ersätta äldre bussar med mer miljövänliga och mer tillgängliga fordon. Index räknas upp med 1 procent för spårbunden trafik och 2 procent för buss mellan 2014 och 2015. Kostnaden för incitament beräknas öka liksom kostnaderna för kundtjänst, kundcenter och biljettkontroll vilka ökar som resultat av prisuppräkning och nytt avtal. Ett nytt avtal om busstrafiken i innerstaden och på Lidingö startade i augusti 2014 och medför ökade kostnader. Avtalet ger entreprenören större frihet avseende bussflotta, trafikplanering och lokal marknadsföring. Ett nytt linjenät har aviserats till 2015. Avtalad ersättning baseras till 50 30 (55) Diarienummer TN 2014-0013 procent på antal betalande resenärer. För tidigare trafikavtal med start 2012/13 baseras ersättningen till 100 procent på antalet betalande resenärer. Kostnaden för dessa trafikavtal följer därmed i stort resenärsutvecklingen. I kostnadsökningen ingår också helårseffekter av kostnader för förändringar under 2014, till exempel ökade banavgifter till Trafikverket, utökad busstrafik i Södertälje, eldriven pendelbåt och planerade linjeförändringar i busstrafiken med start i december 2014. Flera lokalbanor stängs av periodvis under 2015 i samband med planerade driftstörningar, vilket påverkar kostnaderna liksom förändringar avseende depåer för spårfordon och bussar. Budgeterade medel för ersättningstrafik vid omstrukturering av Slussen överförs till investeringsbudgeten. Jämfört med utfallet 2013 för köpt trafik innebär budget 2015 en ökad kostnad på 589 mkr, eller en ökning med drygt 5 procent. Förutom de kostnadsförändringar som redovisats ovan, ingår här helårseffekter för trafikförändringar som genomfördes vid olika tidpunkter under 2013, till exempel tvärbanans Solnagren och ny pendelbåtstrafik, indexuppräkning och annan prisutveckling 2014 samt ökade incitamentskostnader. Indexuppräkning utgör cirka 250 mkr av kostnadsökningen. För att beslutade satsningar ska kunna genomföras och kostnadsutvecklingen i trafiken hanteras, har effektiviseringar och omprövningar arbetats in i budgeten. Förhandlingar med trafikentreprenörerna pågår om nödvändiga utbuds- och kostnadsanpassningar. Ambitionen är att identifiera och genomföra förändringar i trafikutbudet med så begränsad resenärspåverkan som möjligt. Köpt trafik – Färdtjänsttrafik Budgeten för köpt trafik inom färdtjänstverksamheten uppgår till 1 255 mkr, vilket är en ökning med 29 mkr motsvarande 4 procent jämfört med utfall 2014. Kostnadsökningen täcker beräknad prisutveckling och en omfördelning från taxiresor till rullstolstaxi. Volymen färdtjänstresor har visat en minskande tendens under åren 2013-2014 och anpassas därför till 2013 års nivå avseende resandet per person. Detta innebär en minskning med 82 000 resor eller 2,5 procent jämfört med budget 2014. Det är, liksom föregående år taxiresorna som minskar, medan antalet rullstolstaxiresor beräknas öka. Volymen sjukresor budgeteras öka med 30 000. Jämfört med utfallet 2013 innebär budget 2015 en ökad kostnad med 56 mkr, eller en ökning med 5 procent. Kostnadsökningen avser 31 (55) Diarienummer TN 2014-0013 prisutveckling och omfördelning av resande från taxi till rullstolstaxi. Den totala resevolymen minskar marginellt. Köpt trafik – Kollektivtrafik på vatten Budgeten för köpt sjötrafik uppgår till 268 mkr. Jämfört med utfall för 2014 ökar kostnaden med 7 procent, 18 mkr. I budgeten ingår försöket med den nord-sydliga tvärförbindelsen under sommaren 2015 till en kostnad om 10 mkr, samt resultatneutral kostnad 5 mkr, för rörlig trafikersättning till entreprenörer som tidigare erhållit biljettintäkter som del av ersättning för trafikuppdraget. Justerat för detta är ökningen av trafikkostnaden 4 procent jämfört med 2014. Indexuppräkning av trafikavtalen har skett med 3,6 procent. Trafiknära tjänster ingår i totalkostnaden och har ökat med 30 procent motsvarande 4 mkr och avser främst kostnader för utökat uppdrag för administration av godstrafiken, IT-utveckling samt konsulttjänster i samband med nyupphandling av skärgårdstrafiken. Jämfört med utfallet 2013 innebär budget 2015 en ökad kostnad på 58 mkr, det vill säga 28 procent. Förutom de kostnadsökningar som redovisats ovan i förhållande till budget 2014 ingår ökad kostnad för de nya trafikavtal som tecknades med kort löptid efter den avbrutna skärgårdsupphandlingen. Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto Övrigt Kostnader avseende drift och underhåll samt övriga kostnader ökar med 2,4 procent jämfört med utfall 2014. Jämfört med utfall 2013 ökar kostnaderna 2015 med 7 procent. Besparingsåtgärder genomfördes 2013 vad gäller planerat underhåll och upplösning av en reserv för planerat underhåll gjordes avseende pendeltåg X60, vilket medförde att kostnaderna blev 55 mkr lägre 2013. Avskrivningar Budgeterade avskrivningar uppgår till 2 472 mkr, en ökning med drygt 13 procent jämfört med utfall för 2014 på 2 176 mkr. Avskrivningsunderlaget baserar sig på beräknat utfall för befintliga anläggningstillgångar samt avskrivningar för pågående investeringar och tillkommande investeringar. Justeringar i avskrivningsunderlaget har gjorts för tidsförskjutningar baserat på erfarenhetsmässiga bedömningar. Finansnetto Genomsnittlig budgeterad ränta uppgår till 2,2 procent. Genomsnittlig rörlig ränta de senaste 10 åren har uppgått till 2,1 procent. Nyupplåning 32 (55) Diarienummer TN 2014-0013 från landstinget förväntas under 2015 ske med cirka 4 500 mkr och leasingstocken beräknas under motsvarande tid sjunka med 1 393 mkr. Totalt för trafiknämndens verksamhetsområde ökar budget för finansnettot 2015 med 5 procent i jämförelse med utfall 2014 och uppgår till -636 mkr. Budget för finansnettot 2015 på -636 mkr att jämföra mot utfallet 2013 på -656 mkr visar att kostnaden minskar med motsvarande 3 procent vilket förklaras av lägre ränteläge. Nyupplåning från landstinget för WÅAB-trafiken planeras ske med cirka 75 mkr utgörande finansiering av investeringar i fartyg och anläggningar. 5.5 Balansbudget Balansräkning Trafiknämnden Mkr Budget 2015 Budget 2014 Bokslut 2013 (AC) Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC13 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 52 736 49 652 43 303 Omsättningstillgångar 2 268 2 222 2 192 2,1% 3,5% 763 611 586 24,9% 30,2% 55 004 51 874 45 495 6,0% 20,9% 7 038 7 051 7 040 -0,2% 0,0% 2 #DIVISION/0! -100,0% - varav kassa bank SUMMA TILLGÅNGAR 6,2% 21,8% EGET KAPITAL Eget kapital - varav årets resultat Avsättningar (samt ev. Minoritetsintresse) 0 0 892 994 874 SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL -10,3% 2,1% #DIVISION/0! #DIVISION/0! 42 773 39 286 33 998 8,9% 25,8% 4 301 4 543 3 583 -5,3% 20,0% 55 004 51 874 45 495 6,0% 20,9% Anläggningstillgångarnas värde och långfristiga skulder ökar till följd av genomförda och planerade investeringar. 33 (55) Diarienummer TN 2014-0013 5.6 Investeringar Landstingsfullmäktige beslutade den 17 december om investeringsbudget för 2015 med inriktningsnivåer för planåren 2016-2019. Trafiknämnden fick i uppdrag att utforma sin budget i enlighet med fullmäktiges beslut och återkomma med behandlad slutlig budget till landstingsstyrelsen. Investeringar (mkr) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 7 278 -1 088 6 190 7 636 -1 878 5 758 7 078 -2 509 4 569 5 654 286 5 940 34 759 -5 897 28 860 6 404 6 190 5 758 4 569 5 940 28 860 0 0 0 0 0 0 Trafikinvesteringar 7 112 Justeringspost ambitionsnivåer -708 Trafikinvesteringar inkl justeringspostram 6 404 Fastställd budgetram 2014 Avvikelse Plan 2019 Totalt 20152019 Investeringsvolymen beräknades ursprungligen till 36 480 mkr under femårsperioden 2015-2019. Landstingsfullmäktiges beslut innebär att objekt motsvarande 7 619 mkr måste omprioriteras för motsvarande period (se vidare avsnitt 5.6.1). Beslutad budget inklusive planår uppgår till 28 860 mkr, varav 6 404 mkr under budgetåret 2015. 5.6.1 Trafiknämndens budgetanpassning Sedan inlämnat förslag till investeringsplan har trafiknämnden omarbetat sin budget i enlighet med fullmäktiges beslut. Genomförandet av sammanbindningen av Spårväg city mellan linje 7 och Lidingöbanan i Ropsten har senarelagts till efter år 2019 (att-sats 49). Investeringsbudget 2015 och planår 2016-2019 har justerats till följd av att objekt miljöbussar har utgått från investeringsplanen (att-sats 43-44). Trafiknämnden ser över ambitionsnivåer avseende beslutade och planerade investeringar motsvarande 5 897 mkr för perioden 2015-2019 och återkommer i särskild ordning till landstingsfullmäktige med föreslag till nödvändiga förändringar avseende berörda objekts tid, ekonomi och kvalitet samt konsekvensanalyser då underlag för beslut finns framtaget (att-sats 50). Trafiknämnden utreder förutsättningar och kostnader för införande av helautomatisk drift på tunnelbanans röda linje samt eventuella konsekvenser av detta och återkommer till Landstingsfullmäktige när underlag för beslut finns framtaget (att-sats 51). 34 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Förändring enligt Fullmäktiges beslut (mkr) Spårväg City Miljöbussar Justeringspost ambitionsnivåer TN justering totalt Budget Totalt Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 2015 2015-2019 -142 -203 -309 -162 -150 -965 -137 -179 -165 -140 -136 -757 -709 -1 088 -1 878 -2 509 286 -5 897 -988 -1 470 -2 352 -2 811 0 -7 619 Ekonomiska förutsättningar Det finns investeringar inom ramen för beslutad budget där beslutsunderlagen inte är färdigställda. För att erhålla budgetmedel måste trafiknämnden återkomma med underlag till beslut till landstingsfullmäktige. Trafiknämnden fick därmed i uppdrag att inkomma med erforderliga underlag och förslag till inriktningsbeslut avseende Tonnage för pendeltåg och skärgårdstrafik samt genomförandebeslut för Spårvägsmuseet, Biljett och betalsystem, Bytespunkt Brommaplan, Slussen bussterminal, Lågfrekvent underhåll och Fordon Spårväg city- ersättning A34. 5.6.2 Investeringsplan 2015-2019 Planeringsförutsättningarna för arbetet med 2015-2019 års investeringar baseras på landstingsfullmäktiges beslut om budget för 2014 med planeringsår 2015-2018 och är framtagen i enlighet med fastställd investeringsstrategi. Till grund för utformningen av investeringsbudgeten ligger de behov av strategiska investeringar som identifierats, samt den långsiktiga planen för ersättningsinvesteringar, som uppdateras årligen. Hänsyn har tagits till kända förändringar i gällande budget och plan. Merparten av SL:s investeringar avser strategiska objekt med koppling till Regional utvecklingsplan (RUFS). Ersättningsinvesteringarna uppgår till 33 procent av den totala investeringsvolymen. Inga rationaliseringsobjekt har inrapporterats i förslaget till 2015-2019 års investeringsplan. Investeringsplanen inkluderar såväl pågående objekt som förslag till nya investeringsobjekt som saknar fullmäktiges beslut om förstudie, programfas eller genomförande. Nedan redovisas Trafiknämndens budget 2015 med planår fördelad per objekt, år och beslutad fas. 35 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Investeringar (mkr) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Totalt 20152019 Summa objekt med beslut om genomförande Utredningsbeslut Inriktningsbeslut Genomförandebeslut Ospecificerade Justeringspost ambitionsnivåer 5 761 6 084 6 145 5 665 38 25 0 0 255 208 200 40 10 222 427 436 1 047 739 864 937 -708 -1 088 -1 878 -2 509 4 289 0 0 369 996 286 27 945 63 703 1 464 4 583 -5 897 Trafiknämnden totalt 6 404 5 940 28 860 6 190 5 758 4 569 I bilaga 3 Investeringsplan för trafiknämnd redovisas den totala investeringsutgiften fördelad per objekt, år, beslutsfas och investeringstyp. Detaljerade beskrivningar av objekten i investeringsplanen återfinns i kapitel 5.6.4 Pågående specificerade objekt med beslut om genomförande och 5.6.5 Nya objekt utan beslut om genomförande. 5.6.3 Justering av investeringar inom förslag till investeringsplan enligt tabell ovan Vid framtagande av budget 2015 med planår har en riskbedömning genomförts för pågående specificerade objekt som har fullmäktiges beslut om genomförande. Riskbedömningen har resulterat i en nedjustering av den planerade investeringsvolymen. Nedjusteringen har tagits fram med utgångspunkt från identifierade plan- och bygglovsprocesser och upphandlingar som kan påverka möjligheten att genomföra planerade investeringar enligt tidplaner. Förväntade förskjutningar i planprocesser uppgår till – 3 291mkr under 2015-2019 varav – 1 395 mkr avser 2015. Nedjusteringen för budgetår 2015 uppgår till ca 20 procent av den planerade investeringsvolymen. Den planerade investeringsvolymen 2015- 2019 för ospecificerade investeringar uppgår till ca 7 700 mkr och har justerats ned med ca 40 procent. Justeringen har inarbetats i budgetförslaget och den föreslagna investeringsvolymen uppgår efter justering till 4 584 mkr. 36 (55) Diarienummer TN 2014-0013 5.6.4 Pågående specificerade objekt med beslut om genomförande Investeringar (mkr) Pågående objekt med beslut om genomförande 10001 Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkn. 10002 Program Bussdepåer 10004 Program Slussen 10005 Program Röda linjens uppgradering 10006 Program Citybanan 10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen 10008 Program Spårväg City 10012 Program IT med säkerhetsaspekt 10013 Program Spårdepåer 10014 Program Mötesplats SL 10028 Program Pendeltåg 10016 Program Kistagrenen TB Kanalisation 750 Volt C20 - uppgradering Hässelbygrenen Lågfrekvent underhåll Pendeltåg Stockholmståg Återköp av bussar i trafikavtal Utbyte av hissar och rulltrappor 2015-2019 Handen Bussterminal (Haningeterassen) Justeringspost förskjutningar pågående program 1 Summa objekt med beslut om genomförande Budget 2015 Plan 2016 1 149 946 757 743 588 515 1 981 1 095 53 47 468 82 429 393 169 192 316 388 4 0 558 1 511 141 819 71 25 97 221 0 0 140 72 81 0 115 326 40 71 -1 395 -1 362 5 761 6 084 Totalt 20152019 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 1 496 452 413 1 335 30 44 243 0 46 0 1 342 846 0 227 0 0 0 359 73 -761 1 719 534 194 1 412 11 60 143 0 50 0 325 852 0 234 15 0 0 350 0 -234 575 210 228 1 069 0 0 81 0 100 0 76 872 0 245 20 0 0 350 0 462 5 885 2 696 1 938 6 892 141 654 1 290 361 900 4 3 812 3 530 96 1 024 35 211 81 1 500 184 -3 290 6 145 5 665 4 289 27 945 10001 Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning Programmet omfattar dubbelspårsutbyggnad inklusive säkerhetsåtgärder, nya depåer samt 22 nya fordon i syfte att erbjuda möjligheter till jämn 10minuters trafik. Utöver detta innefattar programmet även upprustning av befintliga fordon samt bullerskyddsåtgärder på de sträckor som inte byggs ut till dubbelspår. Anläggningarna tas i drift löpande fram till 2018, med start av jämn 15-minuterstrafik i mitten av 2015. De första fordonen levereras under 2016. Tillgänglighetsanpassning av stationer samt renovering och stambyte på fastigheten RB 30 är färdigställda. Det finns fortfarande osäkerheter i prognosen för programmet, bland annat beroende på den pågående fordonsupphandlingen. Upphandlingen av fordonen förväntas vara klar första halvåret 2015. Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden med förslag till tilldelningsbeslut när upphandlingen är färdig. 10002 Program Bussdepåer Programmet omfattar nyinvesteringar i Charlottendal, Ekerö och Gubbängen. I programmet ingår även en ny depå i Fredriksdal som 37 (55) Diarienummer TN 2014-0013 ersättning till Söderhallen och en planerad depå i Tomteboda som ersättning till depån i Hornsberg. Dessa depåer byggs som ersättning till befintliga innerstadsdepåer, vilka som en del av medlingsavtalet med Stockholm Stad skall exploateras för kontor och bostäder. Målet med programmet är att skapa nya moderna bussdepåer som ger ytterligare depåkapacitet för bussar och därigenom möjliggör utökning av kapaciteten för busstrafiken. Bussdepå Gubbängen är färdigställd. 10004 Program Slussen Programmet är en samordning av åtgärder och behov i anslutning till Stockholms stads projekt avseende Slussen. Syftet med programmet är att hålla samman pågående och planerade aktiviteter som rör Slussen för att därmed skapa tydlighet i relation med Stockholms stad och därmed bättre möjlighet till helhetssyn gällande SL:s och stadens åtgärder. Programmet omfattar kravställning avseende en ny bussterminal, upprustningsåtgärder på Saltsjöbanan inklusive bulleråtgärder, renovering av Söderströmsbron samt Tvärbanans förlängning till Sickla station. 10005 Program Röda linjens uppgradering Programmet omfattar anskaffning och införande av ett nytt signalsystem för den Röda linjen, nya tunnelbanefordon C30 samt byggnation av en ny depå i Norsborg. Därutöver ingår ombyggnation av depåerna i Hammarby och Nyboda för de nya tunnelbanefordonen samt upprustning av stationerna Hallunda och Norsborg och förberedande arbeten för införande av helautomatisk drift. Målet med programmet är i enlighet med Trafikplan 2020 att möjliggöra en kapacitetsökning på Röda linjen från dagens 24 avgångar i timmen i vardera riktningen till 30 avgångar, vilket innebär en ökning om 25 procent i rusningstrafik. Resultatet av samtliga projekt som ingår i programmet förväntas vara tagna i drift då de sista fordonen levereras 2021. Nu pågår införandet av de tidskritiska åtgärderna samt framtagning av kalkyl för helautomatisk drift enligt beslut i trafiknämnden den 18 juni 2013 (SL- 2012- 02604-4). Trafikförvaltningen fick i uppdrag att återkomma till trafiknämnden, senast kvartal 2 2015, för slutligt ställningstagande avseende tidpunkt och budget för införande av helautomatisk drift på Röda linjen. 10006 Program Citybanan Citybanan byggs av Trafikverket. Programmet avser planering, projektering, upphandling, byggande och driftsättning av en komplett dubbelspårig järnväg, i huvudsak i tunnel mellan Tomteboda i norr och station Stockholms södra i söder, samt en komplett planskild järnvägskorsning på bro mellan Årstabron och Älvsjö station. I projektet 38 (55) Diarienummer TN 2014-0013 ingår också två nya stationer, Odenplan och City vilka kommer ansluta till tunnelbanestationerna Odenplan och T-centralen. Stationerna finansieras och kommer att ägas av SLL. SL har i uppdrag att bevaka att ställda funktionskrav uppnås, att finansiera tillkommande SL-specifik utrustning bland annat en hiss och kommersiella ytor, samt att hantera intrånget och störningarna i tunnelbanan. Övriga tillkommande avtalade kostnader hanteras av SLL. Programmet avslutas 2017 då Citybanan tas i drift. Fastställd totalutgift enligt budget 2014 uppgick till 97 mkr. Beräknad ny totalutgift uppgår till 182 mkr vilket innebär en ökning gentemot fastställd budget 2014 om 85 mkr. 10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen Programmet omfattar en ny spårväg från Alvik till Solna station, ny depå i Ulvsunda, anpassning av befintlig Tvärbana till den utökade trafiken, ny uppställningshall för nya fordon i Brommadepån samt 15 nya fordon. Genomförandet pågår med etappvis trafikstart till Solna centrum från oktober 2013. Första fordonet har levererats i början på maj 2013. 10008 Program Spårväg city Programmets syfte är att möjliggöra trafikering mellan Gåshaga brygga och Sergels torg via den planerade stadsdelen Norra Djurgårdsstaden samt att tillgänglighetsanpassa befintlig spårvägslinje. Programmet omfattar ny spårväg från Djurgårdsbron till Ropsten, upprustning och partiell dubbelspårsutbyggnad av Lidingöbanan, ny depå för spårvagn på Lidingö, anskaffning av 24 nya fordon samt upphandling av ny trafik på färdigställda och driftsatta delsträckor. Programmet omfattar även åtgärder på befintlig Spårväg city som innebär upprättande av systemhandlingar för ny gemensam plattform som både spårvagn och buss kan angöra med gällande tillgänglighetsnormer. Parallellt fortsätter samråd med Stockholms stad gällande förlängningen av sträckningen västerut. Programmet påbörjade byggnationen under 2013. De första sju fordonen levereras under 2014 och ska möta Lidingöbanans driftstart. 10012 Program IT med säkerhetsaspekt Programmet är en samordning av IT-projekt och syftar till att samordna och ge en säker och stabil leverans av de säkerhets- och trygghetsaktiviteter som pågår. Programmets leveranser erbjuder trafikentreprenörerna en stabil och säker radiokommunikation genom att migrera samtliga radiokommunikationssystem till ett gemensamt radiosystem för buss och spårbunden trafik. Programmet nyanskaffar ett elektroniskt passersystem med tillhörande administration av objekts- och behörighetshantering, samt uppgraderar det befintliga kamerasystemets mjukvara. Väktare görs synliga under jord genom möjlighet till GPS-positionering på karta. Programmet avslutas 2017. 39 (55) Diarienummer TN 2014-0013 10013 Program Spårdepåer Programmet omfattar ombyggnader av spårdepån i Hammarby. Verksamheten vid bandepån i Slakthusområdet flyttas till Hammarbydepån för att ge plats åt idrotts- och evenemangsarenan Stockholmsarenan. Därutöver ingår ersättning av befintlig hjulsvarv i Brommadepån med ny hjulsvarv i Högdalsdepån. Hammarbydepån byggs om för att inrymma den verksamhet som idag bedrivs i Slakthusdepån och kommer även att frigöra ytor för underhållsarbeten av de nya C30 fordonen i den befintliga depån i Hammarby. Målet med ersättningen av hjulsvarven i Brommadepån är att bibehålla hög driftsäkerhet när Brommadepån läggs ned då Stockholms stad förvärvat fastigheten. Hammarbydepån förväntas tas i drift 2015 under förutsättning att liggande överklaganden når en positiv lösning. Arbete med ny hjulsvarv i Högdalsdepån förväntas påbörjas under 2014. 10014 Program Mötesplats SL Mötesplats SL syftar till att öka kundnyttan, stärka SL:s varumärke samt öka hyresintäkterna och utgör en delmängd i arbetet mot det övergripande målet fler och mer nöjda resenärer. Programmet omfattar modernisering av tunnelbanestationerna Hornstull och Hötorget samt övriga åtgärder som behöver utföras under programmets genomförande. 10028 Program Pendeltåg Programmet omfattar projekt inom området för trafikutveckling. SL har ett antal pågående fordonsleveranser, planerade nyanskaffningar och pågående depåprojekt. Totalt hanterar programmet nyanskaffning av 129 fordon varav 83 fordon redan levererats och går i trafik. Resterande 46 fordon som ska levereras kommer att trafikera Citybanan och ersätta de gamla fordonen X10 som idag trafikerar pendeltågsnätet. Första fordonet levereras i januari 2016 och samtliga fordon förväntas vara levererade 2017 för att möta den utökade trafiken då Citybanan tas i drift. I programmet ingår ombyggnad av Brodepån och genomförande av upphandling av hyresavtal för Depå nord. Vidare omfattar programmet även projekt som drivs av Trafikverket och där SL är medfinansiärer och kravställare. Dessa projekt är Solna station norra uppgången mot Friends arena som är färdigställd, ny station i Vega samt åtgärder på stationerna längs Mälarbanan för att möta utbygganden till fyrspår. Programmet syftar till att samordna projekten samtidigt som SL blir en tydlig kravställare med en tydlig kontaktyta. 40 (55) Diarienummer TN 2014-0013 10016 Program Kistagrenen Kistagrenen avser nybyggnation av spårväg och är en förbindelse på tvären i regionen som ger kortare restider till boende, arbetsplatser och andra viktiga resmål. Spårvägen kommer att börja strax norr om hållplatsen Norra Ulvsunda och sträcker sig sedan via Bromma flygplats, Rissne och Stora Ursvik till Kista. Efter Kista centrum ansluter den till pendeltågsstationen i Helenelund. Kistagrenen kommer att komplettera dagens spårstruktur som i huvudsak består av förbindelser in mot de centrala delarna av Stockholm. Den 11 mars 2014 godkände trafiknämnden den fördjupade förstudien för Tvärbana Norr Kistagrenen samt återremitterade genomförande- och anskaffningsbeslut (SL 2014-0430). Nu pågår fortsatt arbete med utpekade utredningar och fördjupningar med målsättningen att kostnadseffektivisera Kistagrenens utbyggnad och skapa en stadsmässig spårväg som smälter in i omgivningen samt påbörja arbetet med detaljplaner i samråd med berörda kommuner. Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden med underlag för genomförandebeslut och anskaffningsbeslut avseende hela utbyggnaden av Kistagrenen inklusive spåranläggningar, depå och vagnar under 2015. Tunnelbana - Kanalisation 750 Volt Objektet avser kanalisation för förläggning av kablar som avser tågdrift och andra ledningsägares kablar. Kanalisationen har överskridit sin tekniska livslängd och underhållet på kanalisationen har under många år varit eftersatt och upprustning krävs för att minimera risken för trafikstörningar. C20 - uppgradering Objektet avser uppgradering och modernisering av tunnelbanevagnarna C20 och kommer att genomföras under perioden 2014 till 2020. Uppgraderingen avser att säkra C20-fordonens planerade livslängd om 30 år och utveckla den funktion som krävs av fordonen för att möta framtida behov och mål med tunnelbanan. Exempelvis förbättras tillgängligheten och av- och påstigning, med en förändrad interiör. Mer plats ombord minskar trängsel och underlättar för personer med funktionsnedsättning att resa med tunnelbanan. Uppgraderingen bidrar också till att driftsäkerheten säkras samtidigt som trafiksäkerheten förbättras. Hässelbygrenen Projektet omfattar en upprustning och modernisering av broar, plattformar, bana, el, signal, IT/tele och stationer på grön linje mellan Alvik och Hässelby strand. Tidigare ingick även åtgärder på Brommaplans 41 (55) Diarienummer TN 2014-0013 tunnelbanestation men dessa genomförs nu inom objekt bytespunkt Brommaplan. Budget för Brommaplans tunnelbanebanestation uppgick till 160 mkr. Förstudien för Hässelbygrenen är färdigställd och har varit uppe till beslut i trafiknämnden som beslutade att godkänna förstudien samt att uppdra åt förvaltningschefen att återkomma med inriktningsbeslut. Förslag på fortsatt arbete är att inriktningsbeslut utformas 2017 och programstudie genomförs 2018-2019, för att genomföra en upprustning efterföljande år 2020. Lågfrekvent underhåll pendeltåg Stockholmståg Lågfrekvent underhåll har tillkommit som en konsekvens av nya redovisningsregler som gäller från och med 2014. Enligt de nya reglerna ska lågfrekvent underhåll aktiveras som en tillgång i balansräkningen. Effekten av det nya regelverket K3 var inte känd vid tidpunkten för fullmäktiges beslut om 2014 års investeringsbudget i juni 2013. Utbyte av hissar och rulltrappor inom perioden 2015-2019 Utbyte av hissar och rulltrappor har tidigare tillkommit som ett ospecificerat objekt per trafikslag. I förslaget till budget för 2015-2019 avser ersättningsinvesteringar i hissar och rulltrappor samtliga trafikslag där främst tunnelbana och pendeltåg berörs av investeringarna. Genom att få ett samlat strategiskt beslut möjliggörs för förvaltningen att detaljplanera och genomföra utbytena i den takt som är möjlig beroende på tillgång på interna och externa resurser. Detta inriktnings- och genomförandebeslut avseende ersättningsinvesteringar sker på basis av en genomförd förstudie där förutom anläggningens ålder faktorer som status, belastningsgrad, felfrekvens och antalet resenärer på stationerna vägs in. Investeringarna är nödvändiga att genomföra för att säkerställa fungerande verksamhet och att bevara värdet på landstingets tillgångar. Det leder också till en uppgradering av tekniska lösningar samt att myndighetskrav tillgodoses. Handen bussterminal (Haningeterassen) Objektet avser nybyggnad av bussterminal - en inomhusdockningsterminal med direkt anslutning till pendeltågsstationen och nyproducerad centrumanläggning samt cirka 750 bostäder. Ett finansieringsavtal finns mellan Haninge kommun, Sveanor Fastigheter AB och AB SL. Objektet finns även med i länsplan och delfinansieras genom statlig medfinansiering. Återköp av bussar i trafikavtal Objektet avser återköp av etanolbussar och dieselbussar enligt trafikavtalsmodellen. 42 (55) Diarienummer TN 2014-0013 5.6.5 Objekt utan beslut om genomförande Inom ramen för förslag till budget 2015-2019 finns budgetmedel upptagna för objekt som tillkommit med ny fas för beslut oberoende av om beslutsunderlagen är färdigställda. För att erhålla budgetmedel återkommer trafiknämnden för beslut i landstingsfullmäktige när beslutsunderlag finns framtaget. Nedan beskrivs specificerade objekt utan fullmäktiges beslut om genomförande fördelad per objekt och fas för beslut. Investeringar (mkr) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Totalt 20152019 Plan 2019 Objekt utan beslut om genomförande Utredningsbeslut Spårväg Linje 4 Tonnage för pendelbåt och skärgårdstrafik Depå Syd Förstudie bytespunkt Barkaby FUT Förstudie bytespunkt Nacka centrum FUT Förstudie utbyggnad av Älvsjö depå Förstudie pendeltåg - Stationer ombyggnation Realtidsinformation Ersättningsbussdepå Nacka 20 3 1 1 1 0 5 8 0 20 0 0 0 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 40 3 1 1 1 5 5 8 0 Summa objekt med utredningsbeslut 38 25 0 0 0 63 Inriktningsbeslut Spårvägsmuseum i Gasverksområdet Biljett -och betalsystem FO Bytespunkt Brommaplan Roslagsbanan till Arlanda Spårväg syd 75 90 60 20 10 18 80 100 10 0 0 90 110 0 0 0 0 40 0 0 0 0 0 0 0 93 260 310 30 10 255 208 200 40 0 703 Genomförandebeslut Bussterminal Slussen Lågfrekvent underhåll pendeltåg ny trafikoperatör Fordon Spårväg city - Ersättning A34 10 0 0 21 129 72 139 234 54 275 107 54 340 29 0 785 499 180 Summa objekt i Genomförandefas 10 222 427 436 369 1 464 303 455 627 476 369 2 230 Summa objekt med inriktningsbeslut Summa objekt utan beslut om genomförande Utredningsbeslut Spårväg linje 4 Avser konvertering av stombusslinje 4 till spårväg. Förstudien kommer att genomföras under 2015 och 2016. Idag trafikerar stombusslinje 4 sträckan Radiohuset till Gullmarsplan. Beräknad utgift för förstudien uppgår till 40 mkr. Kommande faser ligger utanför investeringsplanen och investeringsutgifterna är preliminära. 43 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Tonnage för pendelbåt och skärgårdstrafik Förstudien av en eventuell framtida upphandling av ett modernt pendelbåtstonnage med miljövänlig framdrivning. Programfasen genomförs under 2015 och trafikförvaltningen avser lämna underlag för inriktningsbeslut till trafiknämnden i slutet av 2014 eller början av 2015. Fastställd utgift programfasen uppgår till 6 mkr. Depå Syd Depå Syd avser en förstudie för nästkommande spårdepå för pendeltåg. Beräknad utgift för förstudien uppgår till 1 mkr. Förstudien kommer att genomföras under 2015. Kommande faser ligger utanför investeringsplanen och investeringsutgifterna är högst preliminära. Utredningsbeslut togs av fullmäktige i samband med beslut om trafiknämndens investeringsbudget för 2015 inklusive planår. Förstudie Bytespunkt Barkarby FUT Med anledning av Stockholmsöverenskommelsen om utbyggnad av tunnelbanan till bland annat Barkarby har SL och kommunen åtagit sig att uppföra en bussterminal i anslutning till bytespunkten. Under 2015 avser trafikförvaltningen att genomföra förstudie av bytespunkten. Förstudie Bytespunkt Nacka Centrum FUT Med anledning av Stockholmsöverenskommelsen om utbyggnad av tunnelbanan till Nacka har SL och kommunen åtagit sig att uppföra en bussterminal i anslutning till bytespunkten. Under 2015 avser trafikförvaltningen att genomföra förstudie av bytespunkten. Förstudie utbyggnad av Älvsjö depå, Objektet avser en förstudie över behovet av utbyggnad av förvärvad depå i Älvsjö för att få en fullt fungerande depå som är rustad inför framtiden. Förstudie pendeltåg - Stationer ombyggnation Objektet avser en förstudie för ombyggnation av pendeltågsstationer och perronger. Pendeltågsstationernas ägarförhållande är komplicerat. Flera avtal och ägarbyten har skett under åren vilket har föranlett otydliga gränsdragningar. En förstudie kommer att genomföras under 2015 med syfte att säkerställa att SL:s resenärer inte påverkas. Realtidsinformation Objektet avser en förstudie över en möjlig nyanskaffning av ett realtidssystem. Med detta avses de centrala komponenterna i trafikförvaltningens trafikinformationssystem. Delar av systemet behöver ersättas och kompletteras om ett par år. Primärt ska systemet innehålla de funktioner som finns idag, men kan även komma att innehålla ytterligare 44 (55) Diarienummer TN 2014-0013 funktionalitet. Förstudien ska ge ett väl underbyggt beslutsunderlag inför nödvändig förnyelse av trafikinformationssystemen. Beräknad utgift för förstudien, som kommer att utföras under 2015, uppgår till 8 mkr. Ersättningsbussdepå Nacka Objektet avser nybyggnation av bussdepå i kommundelen Kil som en ersättning av befintlig bussdepå i Björknäs. Befintliga bussdepåer i Björknäs har inga expansionsmöjligheter och kommer dessutom att minskas på grund av en ny vägramp som planeras mellan gamla Värmdövägen och Värmdöleden då Skurubron ska byggas om. En ny bussdepå behövs för att långsiktigt kunna säkra busstrafiken i Nacka och Värmdö kommuner. Förstudien beräknas bli färdigställd under 2015. Inriktningsbeslut Spårvägsmuseum i Gasverksområdet Objektetet avser nyöppning av Spårvägsmuseet på Gasverksområdet. Objektet fanns upptagen med en förstudie i fastställd budget för 2014 under ospecificerade objekt och finns nu upptagen med nästa fas för beslut. Beräknad totalutgift uppgår till 100 mkr. Trafikförvaltningen återkommer till Trafiknämnd och fullmäktige med underlag för genomförandebeslut under mars månad 2015 då systemhandlingen är färdigställd. Total utgift för objektet är osäker innan systemhandling inklusive kostnadskalkyl finns framtagen. Biljett -och betalsystem FO Biljett- och betalsystemet SL Access har tagits i drift med olika funktioner under en följd av år. Delar av systemet behöver ersättas och kompletteras om ett par år. Primärt ska biljett- och betalsystemet innehålla de funktioner som SL Access har, men kommer troligtvis även innehålla ytterligare funktionalitet efter framsteg på marknaden. Objektet fanns med som förstudie i fastställd budget för 2014. I förslaget till budget för 2015 så avser objektet både program- och genomförandefasen av biljett- och betalsystem. Trafikförvaltningen planerar att återkomma till trafiknämnden med genomförandebeslut under 2015. Bytespunkt Brommaplan Brommaplan är en viktig knutpunkt i kollektivtrafiken. Tunnelbanestationens kapacitet är idag fullt utnyttjad och behov föreligger av en större förändring i syfte att öka resenärskapaciteten, både utifrån dagens situation och inför en framtida upprustning av Hässelbygrenen. Detaljplanearbetet pågår för en ny bussterminal, nya handelslokaler och bostäder vid Brommaplan. Den tänkta exploateringen påverkar SL:s anläggningar varav trafikförvaltningen behöver koordinera åtgärderna vid 45 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Brommaplan med Stockholms stads planer och det intilliggande exploateringsprojektet. Befintlig station och tunnelbanebroarna upprustas och en ny sidoplattform anläggs vid stationen för att öka resenärskapaciteten. Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden och fullmäktige med underlag för genomförandebeslut under kvartal 1 2015. Roslagsbanan till Arlanda Objektet fanns inte upptagen i fastställd budget för 2014 och avser en programstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda. Inriktningsbeslut fattades i landstingsfullmäktige den 18 mars 2014 (LS 1312-1600) avseende spåralternativ UA3 inklusive förutsättningar för att hitta andra finansieringslösningar som bland annat omfattar medfinansiering från berörda kommuner. Under 2014 och 2015 kommer programfasen för Roslagsbanan till Arlanda att bedrivas. Fastställd utgift för programfasen uppgår till 39 mkr. Kommande faser ligger utanför investeringsplanen och investeringsutgifterna är preliminära. Spårväg syd Spårväg syd länkar samman de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Skärholmen-Kungens kurva och förbättrar kollektivtrafiken utmed sträckan Flemingsberg – Masmo – Skärholmen/Kungens kurva – Fruängen – Älvsjö. Enligt beslut i trafiknämnden prioriteras etappen mellan Flemingsberg och Skärholmen. På den återstående sträckan utreds i ett första steg en BRT-linje (Bus Rapid Transit). Fastställd utgift för programfasen uppgår till 41 mkr. Beslut om genomförande är planerat till slutet av 2015 eller början av 2016. Genomförandebeslut Bussterminal Slussen Objektet avser byggnation av en ny bussterminal i Katarinaberget. En överenskommelse om finansiering av bussterminallösning för ostsektorn har träffats mellan Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun och Värmdö kommun. Överenskommelsen innebär att parterna är överens om utbyggnad och finansiering av framtida bussterminallösning för ostsektorn. Lösningen innebär att två bussterminaler byggs, en vid Slussen i Katarinaberget och en vid Nacka Centrum. Utbyggnaden innebär att kapacitetsbehovet för busstrafiken inom denna sektor är säkrad till 2050. Tillsammans med en utbyggd tunnelbana till Nacka Centrum blir kollektivtrafiken konkurrenskraftig och möjliggör en fortsatt positiv bebyggelseutveckling för samtliga inblandade kommuner. 46 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Överenskommelsen innebär därmed ett långsiktigt ansvarstagande som skapar en fungerande och attraktiv helhetslösning för kollektivtrafiken i Ostsektorn. Parternas gemensamma målsättning är att Bussterminal Slussen färdigställs i samband med färdigställandet av övriga ombyggnaden av Slussen 2021. Denna överenskommelse kommer att regleras vidare i ett genomförandeavtal under första havlåret 2015. Bussterminalen i Nacka centrum påbörjas under 2020 och ska tas i bruk när tunnelbanan är förlängd 2025 och finns därmed inte upptagen i förslag till investeringsplan 2015-2019. Parterna är överens om att bussterminalen byggs av Stockholms stad, på uppdrag av Stockholms läns landsting, som ska äga och ansvara för den framtida driften av bussterminalen. Ett särskilt genomförandeavtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting ska utarbetas som närmare reglerar byggandet av bussterminalen och övriga Slussen, i de delar som påverkar Storstockholms lokaltrafik. Genomförandeavtal är ännu ej är framtaget och det är inte självklart att länsstyrelsen kommer att kunna inrymma finansiering till Slussen enligt plan vilket kan innebära att parterna för överenskommelsen behöver öka sin medfinansiering. Trafikförvaltningen avser återkomma till trafiknämnden med underlag för genomförandebeslut under första halvåret 2015 då genomförandeavtal mellan parterna finns framtaget. Lågfrekvent underhåll pendeltåg ny trafikoperatör Lågfrekvent underhåll har tillkommit som en konsekvens av nya redovisningsregler som gäller från och med 2014. Enligt nya regler ska lågfrekvent underhåll aktiveras som en tillgång i balansräkningen. Trafikförvaltningen avser inkomma till Trafiknämnd och fullmäktige med underlag för resterande underhåll om 499 mkr under 2016 efter upphandling av ny trafikoperatör. Utgifterna förväntas belasta investeringsplanen under 2016-2018. Fordon Spårväg city - Ersättning A34 Objektet avser anskaffning av sex nya fordon som ska trafikera sträckan Sergels torg- Waldemarsudde. Leasingavtalet för A34 fordonen som idag trafikerar sträckan går ut under 2017 vilket innebär att fordonen måste ersättas för att upprätthålla den befintliga trafiken. Det finns inga fastlagda tidplaner framtagna för konvertering av befintliga stombusslinjer till spårväg. Trafikförvaltningen återkommer med tidplan och förslag till 47 (55) Diarienummer TN 2014-0013 genomförande- och anskaffningsbeslut avseende spårvagnar när tidplanerna finns framtagna. 5.6.6 Nya objekt utanför investeringsplanen I budgetförslaget ingår, där beslut om genomförandebeslut inte föreligger 2015, endast utgifter för tidiga faser för de investeringar som landstingsfullmäktige ännu inte fattat beslut om. Det finns behov av ytterligare investeringar inom planperioden där beslutsunderlagen ännu inte är färdigställda och investeringarna befinner sig i tidiga faser. Utöver förslaget till budget 2015 med planår 2016-2019 finns därför utgifter för kommande program och genomförandefas för nya objekt ej beslutade av landstingsfullmäktige. Beräknade utgifter för objekt utanför investeringsplanen är i tidiga faser och underlag för beslut finns ännu inte framtaget varför investeringsutgifterna är högst preliminära. I budget 2015 med planår 2016-2019 uppgår utgifterna för nya objekt utanför investeringsplanen till 2 339 mkr. Uppskattad totalutgift för nya objekt över 100 mkr inklusive de faser som ligger utanför budget 2015 med planår uppgår till 13 139 mkr. Nya objekt utanför investeringsplanen återfinns i Bilaga 3 Investeringsplan för Trafiknämnd. 5.6.7 Ospecificerade objekt Ospecificerade investeringar kännetecknas av att de har en total investeringsutgift som understiger 100 mkr och är mindre omfattande i jämförelse med specificerade investeringar. Ospecificerade investeringar drivs vanligtvis som enskilda projekt och avser till största delen ersättningsinvesteringar som krävs för att säkerställa och bibehålla befintliga anläggningars status. Den föreslagna investeringsvolymen speglar försiktighet utifrån erfarenhet av att tillgängliga resurser både internt och externt påverkar möjligheterna att genomföra planerade ersättningsinvesteringar. Ospecificerade objekt (mkr) Strategiska investeringar Ersättningsinvesteringar Totalt 2015 220 827 1 047 2016 106 633 739 2017 159 705 864 2018 58 879 937 2019 93 903 996 Den planerade investeringsvolymen 2015- 2019 för ospecificerade investeringar uppgår till ca 7 700 mkr och har justerats ned med ca 40 procent. Justeringen har inarbetats i budgetförslaget och den föreslagna investeringsvolymen uppgår efter justering till 4 584 mkr. Totalt 637 3 946 4 584 48 (55) Diarienummer TN 2014-0013 5.7 Möjligheter och risker Trafikförvaltningen arbetar aktivt med riskanalys och riskhantering, både för att fatta verksamhetsbeslut men även för att följa upp att beslutade mål kommer att uppnås. Kollektivtrafiken står inför betydande investeringar i bland annat ny spårbunden trafik, förbättrad infrastruktur, tillgänglighetsanpassningar, trygghetsskapande åtgärder samt nya fordon. Det finns en risk att investeringsbehovet är större än den ram som kommer att beslutas för kollektivtrafiken. Det kan bli aktuellt att vissa objekt behöver skjutas framåt i tiden alternativt att ambitionsnivån rörande kvalitets- och kapacitetsförbättringar reduceras. Investeringsvolymen är svårbedömd i tiden och faktorer utanför trafikförvaltningens kontroll såsom planfrågor, upphandlingar och bygglovsprocesser kan få stor inverkan på investeringsvolymen för ett enskilt år. Förändrade och utökade myndighetskrav innebär erfarenhetsmässigt en svårbedömd men reell risk för tillkommande, utökade kostnader. Ökade investeringar innebär ökade kapitalkostnader vilka i sin tur påverkas av förändringar av marknadsräntan. Kollektivtrafiken står inför en ökad kostnadsutveckling. Denna drivs av ett ökat utbud, högre ambition avseende till exempel tillgänglighet och miljöpåverkan, ökade avskrivningar och räntekostnader samt kostnadsökning i befintliga avtal (index). Räntekänsligheten är beräknad som effekten av om ränteläget stiger med en procentenhet. På lånesidan innebär effekten av en procentenhets ränteförändring en kostnadsökning med 150 mkr 2015. Ett lägre ränteläge innebär motsvarande möjlighet till lägre kostnad. Energikostnaderna omfattar elkostnader i egna anläggningar i form av spåranläggningar och fastigheter. Därtill kommer elkostnaderna för pendeltågen som debiteras via Trafikverket. Kostnadsutvecklingen för el kan vara svårbedömd. Trafikförvaltningen arbetar aktivt enligt fastställda riktlinjer med riskreducering i form av terminssäkring av elpriserna. Under det senaste året har elpriset sjunkit och för närvarande är marknadspriset på el för de kommande åren lägre än dagens. Trafikförvaltningens utmaning för att reducera kostnadsökningarna är bland annat att bygga till lägre kostnad, upphandla en mera kostnadseffektiv trafik samt reducera trafikutbudet på ett sätt som begränsat påverkar resenären. I de senare trafikavtalen har trafikutövarna fått ett större helhetsansvar för uppdraget, inklusive ett utökat ansvar för trafikplanering. Trafikförvaltningen ställer krav på en basnivå i form av sådan minimitrafik eller grundtrafik som trafikförvaltningen har bedömt krävs för att uppfylla ett samhällsansvar. Utöver denna trafik ska trafikutövarna planera trafiken utifrån av förvaltningen ställda krav om samordning, platsutbud, med 49 (55) Diarienummer TN 2014-0013 mera. De kan föreslå nya linjer och även effektiviseringar. Denna ökade frihet motsvaras av ett ökat ansvar i form av att de nyare ersättningsmodellerna i avtalen även innehåller en allt större andel rörlig ersättning – i vissa avtal uteslutande baserad på antalet betalande resenärer. Denna utveckling av affärsmodellen från de tidigare traditionella produktionsavtalen innebär såväl möjligheter som risker. Avsikten är att trafikutövarna med sin kunskap och erfarenhet samt dagliga närhet till resenärerna ska hitta rätt nivå för trafikutbudet och därigenom säkerställa fler och mer nöjda resenärer. Detta ska leda till en så effektiv SL-trafik som möjligt som både ger trafikutövaren höjd ersättning och trafiknämnden ökade intäkter. I den mån en resandeökning inte leder till utökade intäkter, till exempel enbart är hänförlig till att vaneresenärer med periodkort reser mer, ligger den risken på trafiknämnden. För färdtjänstens del är ett ökat resande en ekonomisk riskfaktor. Färdtjänstresenärer har antingen tillstånd att resa ett visst antal färdtjänstresor per år eller efter behov. Ytterligare en genomförd resa per person innebär kostnadsökningar på cirka 21 mkr. I den kommande upphandlingen (E26), som påverkar planåren 2016 och framåt, finns en risk att kostnaderna per resa ökar mer än övrig kostnadsutveckling. För WÅAB:s del är bränsleprisets utveckling såväl en risk som möjlighet. Under 2014 har WÅAB gynnats av utvecklingen och lägre kostnad än budget bidrar positivt till årets resultat. För 2015 har budgeterats 10 procent lägre bränslekostnad än budget 2014 då indikationer i omvärlden tyder på att oljepriset fortsatt kommer att ligga på en låg nivå under 2015. Ökningen av biljettintäkter kan bli lägre än beräknat om resandet inte utvecklas på samma sätt eller bättre än befolkningsökningen. Det nya betalsystemet kommer att förbättra intäktssäkringen och ge bättre information och statistik kring resandet, vilket i sin tur möjliggör effektivare styrning och trafikplanering. 50 (55) Diarienummer TN 2014-0013 6. Övrigt Denna budget för 2015 och planår 2016-2017 kommer att nämndbehandlas 2015-02-16. Stockholm 2015-01-30 Anders Lindström Förvaltningschef och Verkställande direktör AB SL och WÅAB Håkan Nilsson Avdelningschef Verksamhetsstyrning och ekonomi Bilagor: 1-3 Specifikationer av resultat- och balansräkning för respektive ingående verksamheter (sist i dokumentet) Bilaga Verksamhetstal Bilaga Investeringsplan 51 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Specifikation 1 – SL Koncernen Resultaträkning SL Mkr Budget 2015 Budget 2014 Boksl 2013 (AC) Förändring Förändring BU15/BU14 BU15/AC13 Landstingsbidrag 7 721 7 223 6 796 6,9% 13,6% Biljettintäkter 6 806 6 899 6 448 -1,3% 5,6% Uthyrning fordon 1 447 1 359 1 365 6,5% 6,0% Uthyrning lokaler 628 644 597 -2,5% Reklam 229 234 233 -2,1% -1,7% Övriga intäkter S:a Verksamhetens intäkter 813 782 850 4,0% -4,4% 17 643 17 141 16 288 2,9% 8,3% -26 ########### 61,5% Personalkostnader -42 Köpt trafik Drift och underhåll Övriga kostnader S:a Verksamhetens kostnader -11 577 -11 416 -10 949 1,4% 5,7% -1 585 -1 752 -1 466 -9,5% 8,1% -1 393 -1 199 -1 215 16,2% 14,7% -14 597 -14 367 -13 655 1,6% 6,9% -65 -35 -2 418 -1 969 -1 972 22,8% 22,6% -629 -741 -647 -15,1% -2,8% 0 0 Reavinst/reaförlust Avskrivningar Finansnetto Årets Resultat Investeringar Mkr Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 -21 ########### Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Investeringar SL 7 996 6 179 6 059 5 760 4 527 5 855 Totalt investeringar 7 996 6 179 6 059 5 760 4 527 5 855 Balansräkning Mkr Budget 2015 Bokslut 2013 (AC) Budget 2014 Förändring Förändring BU15/BU14 BU15/AC13 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 52 006 49 133 42 854 5,8% 21,4% Omsättningstillgångar 2 151 2 004 2 042 7,3% 5,3% 742 500 546 48,4% 35,9% 54 157 51 137 44 896 5,9% 20,6% 6 927 6 949 6 927 -0,3% 0,0% -21 ########### -100,0% - varav kassa bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL Eget kapital - varav årets resultat 0 0 880 985 862 Långfristiga skulder 42 249 38 874 33 683 8,7% 25,4% Kortfristiga skulder 4 101 4 329 3 424 -5,3% 19,8% 54 157 51 137 44 896 5,9% 20,6% Avsättningar (samt ev. Minoritetsintresse) SKULDER SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL -10,7% 2,1% ########### ########### 52 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Produktionsredovisning för kollektivtrafik Mkr Budget 2015 (förslag) Budget 2014 (slutlig) Utfall 2013 (AC) Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC13 På land, tusental Genomsnitt påstigande en vinterdag* Antal sittplatskilometer * Avser vintervardagar d v s tertial 1 och 3 2 853 2 730 2 783 4,5% 2,5% 17 900 18 034 18 276 -0,7% -2,1% 53 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Specifikation 2 – Färdtjänstverksamheten Resultaträkning Ftjv Mkr Budget 2015 Budget 2014 Boksl 2013 (AC) Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC13 Landstingsbidrag 888 861 846 3,1% 5,0% Resenärsintäkter 179 184 182 -2,7% -1,6% Från HSN för sjukresor 239 219 225 9,1% 6,2% 11 11 11 0,0% 0,0% S:a Verksamhetens intäkter 1 317 1 275 1 264 3,3% 4,2% Köpt färdtjänsttrafik -1 008 -978 -960 3,1% 5,0% -270 -251 -261 7,6% 3,4% -9 -11 -10 -18,2% -10,0% -30 -35 -45 -14,3% -33,3% Övriga intäkter Sjukresor Tjänsteresor Övriga kostnader S:a Verksamhetens kostnader -1 317 -1 275 -1 276 3,3% 3,2% Avskrivningar 0 0 0 0,0% 0,0% Finansnetto 0 0 0 0,0% 0,0% Årets Resultat 0 0 Balansräkning Mkr Budget 2015 -12 #DIVISION/0! Bokslut 2013 (AC) Budget 2014 Förändring BU15/BU14 Förändring BU15/AC13 0 #DIVISION/0! #DIVISION/0! TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar 81 114 - varav kassa bank SUMMA TILLGÅNGAR 84 -28,9% -3,6% 4 47 7 -91,5% -42,9% 81 114 84 -28,9% -3,6% 33 58 36 -43,1% -8,3% 0 0 EGET KAPITAL Eget kapital - varav årets resultat Avsättningar (samt ev. Minoritetsintresse) -12 #DIVISION/0! 0 -100,0% 0 #DIVISION/0! #DIVISION/0! SKULDER #DIVISION/0! #DIVISION/0! Långfristiga skulder 0 Kortfristiga skulder 48 56 48 -14,3% 0,0% SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 81 114 84 -28,9% -3,6% Produktionsredovisning för kollektivtrafik Mkr Budget 2015 0 Budget 2014 0 #DIVISION/0! Bokslut 2013 (AC) Förändring BU15/BU14 #DIVISION/0! Förändring BU15/AC13 För resenärer med funktionsnedsättning Antal resenärer/tillstånd 31 december 70 000 70 000 69 956 0,0% 0,1% 4 068 4 130 4 085 -1,5% -0,4% Totalt antal resor, 1000-tal ** ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor 54 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Specifikation 3 – WÅAB Resultaträkning WÅAB Mkr Budget 2015 Landstingsbidrag Boksl 2013 (AC) Förändring Förändring BU15/BU14 BU15/AC13 308 280 247 9,9% 24,5% 62 107 109 -42,3% -43,5% Biljettintäkter/resenärsavgifter Övriga intäkter S:a Verksamhetens intäkter Budget 2014 60 25 23 142,3% 161,3% 428 411 380 4,1% 12,7% Personalkostnader -7 -23 -19 -69,6% -63,2% -269 -244 -212 10,1% 26,8% Reparation, underhåll -15 -17 -13 -10,2% 14,6% Driftskostnader -52 -57 -48 -8,8% 8,3% Övriga kostnader -34 -17 -24 105,5% 41,3% Köpt trafik S:a Verksamhetens kostnader -377 -357 -316 5,4% 19,2% Avskrivningar -45 -45 -34 -0,7% 32,4% Finansnetto -7 -9 -9 -19,5% -22,2% Årets Resultat 0 0 21 Investeringar Mkr Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Investeringar WÅAB 91 116 101 81 35 78 Totalt investeringar 91 116 101 81 35 78 Balansräkning Mkr Budget 2015 Bokslut 2013 (AC) Budget 2014 Förändring Förändring BU15/BU14 BU15/AC13 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 576 498 422 15,6% 36,5% Omsättningstillgångar 25 73 60 -65,3% -58,0% - varav kassa bank 17 43 35 -60,1% -50,9% 601 571 482 5,3% 24,7% 64 43 64 49,2% 0,0% 21 ########### -100,0% SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL Eget kapital - varav årets resultat Avsättningar (samt ev. Minoritetsintresse) 0 0 12 15 15 SKULDER -18,2% -17,6% ########### ########### Långfristiga skulder 394 412 315 -4,5% 25,0% Kortfristiga skulder 132 101 88 30,1% 49,3% SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 601 571 482 5,3% 24,8% 55 (55) Diarienummer TN 2014-0013 Produktionsredovisning för kollektivtrafik Mkr Budget 2015 Budget 2014 Bokslut 2013 (AC) Förändring Förändring BU15/BU14 BU15/AC13 på vatten, tusental: 4 101 3 952 4 057 3,8% 1,1% -varav skärgårdstrafik 1 761 1 716 1 723 2,6% 2,2% -varav hamntrafik 2 340 2 236 2 334 4,7% 0,3% 1 (3) Investeringsplan för Trafiknämnden 2015-2019 Total investeringsutgift Mkr Fastställd enl budget 2014 Beräknad ny totalutgift Avvikelse Årliga investeringsutgifter Ack förbrukn t.o.m 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan övriga år 1 Kollektivtrafiken på land 1.1 Specificerade objekt 1.1.1 Strategiska investeringar 10001 Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkn. 9 212 8 169 -1 043 1 121 1 554 1 081 1 149 946 1 496 1 719 575 82 4 044 1 451 12 721 4 243 2 120 12 721 199 669 0 925 53 1 631 647 122 1 263 621 127 1 239 757 588 1 981 743 515 1 095 452 413 1 335 534 194 1 412 210 228 1 069 0 2 2 958 10006 Program Citybanan 10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen 10008 Program Spårväg City 97 5 596 4 606 182 5 381 4 606 85 -215 0 14 4 037 837 10 930 1 397 27 690 934 53 468 429 47 82 393 30 44 243 11 60 143 0 0 81 0 0 1 546 10012 Program IT med säkerhetsaspekt 10013 Program Spårdepåer 331 1 557 606 1 557 275 0 167 210 123 322 78 146 169 316 192 388 0 46 0 50 0 100 0 302 225 252 27 173 39 75 4 0 0 0 0 0 12 174 5 301 12 174 5 301 0 0 7 715 71 883 90 526 27 558 141 1 511 819 1 342 846 325 852 76 872 121 1 673 0 0 4 500 1 891 39 500 1 891 35 0 0 4 0 0 0 500 0 5 0 10 20 0 21 10 0 139 0 0 275 0 0 340 0 0 1 105 0 45 0 0 41 6 40 -4 6 40 6 0 0 20 0 0 25 3 0 10 3 20 0 0 20 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Depå Syd 0 1 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 Förstudie Bytespunkt Barkarby FUT Förstudie Bytespunkt Nacka Centrum FUT 0 0 1 1 1 1 0 0 0 0 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -368 -450 -1 395 -1 362 -761 -234 462 3 648 5 655 165 -708 4 575 719 -1 088 4 333 760 -1 878 3 747 401 -2 509 2 832 314 286 4 300 492 -5 897 5 541 302 10002 Program Bussdepåer 10004 Program Slussen 10005 Program Röda linjens uppgradering 10014 Program Mötesplats SL 10028 Program Pendeltåg 10016 Program Kistagrenen Älvsjödepån Bussterminal Slussen Roslagsbanan till Arlanda Spårväg Syd Tonnage för Pendelbåt och Skärgårdstrafik Spårväg Linje 4 Justeringspost förskjutningar pågående program 1 Justeringspost pågående program 2 Summa strategiska investeringar Varav ersättningsinvesteringar inom strategiska objekt 57 364 2 325 59 832 3 675 2 468 1 350 16 963 523 7 032 384 2 (3) Investeringsplan för Trafiknämnden 2015-2019 Total investeringsutgift Mkr 1.1.2 Ersättningsinvesteringar Miljöbussar TB Kanalisation 750 Volt C20 - uppgradering Hässelbygrenen Fastställd enl budget 2014 Beräknad ny totalutgift Avvikelse 280 173 4 223 173 1 367 Årliga investeringsutgifter Ack förbrukn t.o.m 2013 Budget 2014 Prognos 2014 -57 0 1 363 93 17 4 60 60 0 Budget 2015 130 60 90 Plan 2016 0 71 97 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan övriga år 0 25 221 0 0 227 0 0 234 0 0 245 0 0 248 1 634 1 634 0 23 0 2 0 0 0 15 20 1 574 Lågfrekvent underhåll Pendeltåg Stockholmståg 0 249 249 0 0 38 140 72 0 0 0 0 Lågfrekvent underhåll Pendeltåg ny trafikoperatör Återköp av bussar i trafikavtal Fordon SpvC - Ersättning A34 Biljett -och betalsystem FO 0 0 0 0 499 81 180 264 499 81 180 264 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 0 81 0 90 129 0 72 80 234 0 54 90 107 0 54 0 29 0 0 0 0 0 0 0 Utbyte av hissar och rulltrappor 2015-2019 0 1 500 1 500 0 0 0 115 326 359 350 350 0 2 10 185 100 184 90 0 0 1 10 1 7 40 75 71 18 73 0 0 0 0 0 0 0 Handen Bussterminal (Haningeterassen) Spårvägsmuseum i Gasverksområdet Bytespunkt Brommaplan 161 321 160 1 0 10 60 100 110 40 0 0 Förstudie Utbyggnad av Älvsjö Depå 0 5 5 0 0 0 0 5 0 0 0 0 Förstudie PT Stationer ombyggnation Realtidsinformation Ersättningsbussdepåer Nacka 0 0 0 5 8 0 5 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 263 6 794 4 530 138 131 342 781 1 118 1 147 800 644 1 822 59 627 66 625 6 998 17 101 7 163 5 997 5 356 5 451 4 894 3 632 4 944 7 363 * * * * * * * * 464 1 339 * * * * -899 904 1 426 1 047 739 864 937 996 * 59 627 66 625 6 998 17 101 8 067 7 423 6 404 6 190 5 758 4 569 5 940 7 363 Summa ersättningsinvesteringar Summa Specificerade objekt 1.2 Ospecificerade objekt Strategiska investeringar totalt Ersättningsinvesteringar totalt Justeringspost budget LF 2014 Summa Ospecificerade investeringar Summa investeringsutgifter 294 1 132 220 827 106 633 159 705 58 879 93 903 * * 3 (3) Investeringsplan för Trafiknämnden 2015-2019 Total investeringsutgift Mkr Fastställd enl budget 2014 Beräknad ny totalutgift Avvikelse Årliga investeringsutgifter Ack förbrukn t.o.m 2013 Varav ersättningsinvesteringar Budget 2014 Prognos 2014 1 854 Statsbidrag Nya objekt utanför investeringsplanen som ännu ej är beslutade av landstingsfullmäktige Budget 2015 1 639 2 327 549 158 Total investeringsutgift Fastställd enl budget 2014 Utbyggnad av Älvsjö Depå (program och genomförande) PT Stationer ombyggnation (program och genomförande) Roslagsbanan till Arlanda genomförande Spårväg Syd Etapp 1 genomförande Spårväg syd BRT Etapp 2 genomförande Spårväg Linje 4 (program och genomförande) Realtidsinformation (program och genomförande) Ersättningsbussdepå flera depåer Nacka Depå Syd Bytespunkt Barkarby FUT Bytespunkt Nacka Centrum FUT Tonnage för Pendelbåt 0 Beräknad ny totalutgift 297 300 1 800 4 260 0 5 040 140 380 702 0 0 220 13 139 Avvikelse 0 Plan 2016 2 511 674 Plan 2017 2 253 1 099 Plan 2018 1 992 Plan 2019 2 039 613 533 Plan 2018 Plan 2019 Plan övriga år 2 124 * Årliga investeringsutgifter Ack förbrukn t.o.m 2013 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Budget 2014 Prognos 2014 0 0 Utöver ovanstående finns även utgifter för ospecificerade investeringar som är i tidiga faser. Ovanstående investeringar och belopp är väldigt osäkra både avseende belopp, huruvida de kommer att genomföras och tid. Budget 2015 Plan 2016 0 250 250 0 30 0 0 90 190 1 0 0 20 831 Plan 2017 45 50 0 30 0 20 50 190 1 0 0 60 446 2 0 0 100 0 20 0 700 0 0 140 962 0 0 0 100 0 0 0 0 0 0 0 0 100 Plan övriga år 0 0 1 800 4 000 0 5 000 0 0 0 0 0 0 10 800 Inlämning slutlig budget 2015 verksamhetstal Verksamhet SL-trafiken Totalt Tunnelbana Pendeltåg Lokalbanor Buss Indikatorer Påstigande en vanlig vintervardag (tusental) SL-trafiken Färdtjänst Sjötrafik Antal resor (tusental) SL-trafiken Totalt Tunnelbana Pendeltåg Lokalbanor Buss Antal sittplatskilometer SL-trafiken Tunnelbana Pendeltåg Lokalbanor Busstrafik Färdtjänst Sjötrafik Punktlighet (% avgångar i rätt tid) SL-trafiken Tunnelbana Pendeltåg Lokalbanor Busstrafik Färdtjänst Sjötrafik Upplevd kvalitet - nöjd kund 2580 Trafikförvaltningen Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kommentar 2 783 1 203 299 156 1 125 2 730 1 179 274 147 1 130 2 853 1 233 307 160 1 153 2 890 1 249 311 162 1 168 2 942 Vintervardag i snitt 1 272 316 165 1 189 4 085 4 057 4 130 3 952 4 068 4 101 4 078 4 137 4 092 Totalt antal resor 4 173 18 276 4 317 6430 1 190 6 340 - 17 900 4 300 6 500 1 100 6 000 17 900 4 300 6 500 1 100 6 000 17 900 Budgeterat utbud 4 300 6 500 1 100 6 000 95 92 96 90 94 93 96 93 90 94 83 96 93 96 90 94 90 96 93 96 90 94 90 97 93 96 90 94 90 73 66 81 72 87 91 74 70 85 74 90 91 75 70 82 73 90 91 75 70 82 73 90 91 75 SL-ombordundersökning 70 82 73 90 91
© Copyright 2025