Planeringsdokument för äldreomsorgen
1 (36) 2015-04-08 Omsorgsförvaltningen Oms - Staben Linda Ljungdahl 044-136829/044-136805 [email protected] Planeringsdokument för äldreomsorgen 1. Inledning I Kristianstads kommun ska man kunna åldras i trygghet och med självbestämmande, med tillgång till en god vård och omsorg. Vi behöver utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete med fokus på förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg. Vi är på god väg genom att vi skapar ett ledningssystem och en förbättringsväg. Vi arbetar för att införa ett än mer behovsorienterad arbetssätt, en tydligare struktur för att kunna identifiera behov och göra uppföljningarna. Vi omprövar våra arbetssätt för att bättre kunna tillgodose kundernas/patienternas behov. Det vi vet med säkerhet är att behoven av stöd kommer att successivt att öka i takt med befolkningsutvecklingen. Den långsiktiga strategin är att skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande: Att främja hälsa och förebygga sjukdom Det finns starka etiska argument för att investera i äldres hälsa. Satsning på hälsa skapar förutsättningar för tillväxt och välfärd i samhället. Det ger möjligheter för äldre att kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Antalet äldre medborgare och anhöriga i behov av stöd kommer att successivt att öka och därmed behovet av insatser. Ungefär 20 % Kristianstads kommuns äldre medborgare (65 och äldre) har någon gång under året beslut om insatser utifrån socialtjänstlagen (hemtjänst, korttidsboende och vård- och omsorgsboende). Det kan innebära att antalet kunder kommer att öka med drygt 1200 personer, från 3700 till 4900 från år 2013 till år 2029, om samma andel av de äldre behöver insatser enligt socialtjänstlagen år 2029. I detta planeringsdokument beskrivs forskning och rapporter som berör framtidens äldreomsorg, den demografiska utvecklingen, kundernas behov, beskrivning av befintliga resurser, personalförsörjning, ekonomi och lagstiftarens intentioner. I analysen kopplas de olika delarna samman och frågeställningar lyfts till en fortsatt diskussion. Postadress Spannmålsgatan 9 291 80 Kristianstad Telefon vxl 044-13 50 00 Bankgiro 657-9536 Org.nr 21 20 00-0951 2(36) Innehåll Planeringsdokument för äldreomsorgen..................................................................................... 1 1. Inledning............................................................................................................................. 1 2. Uppdraget ........................................................................................................................... 3 2.1 Syfte och frågeställningar............................................................................................. 3 2.2 Uppdragets genomförande ........................................................................................... 3 3. Omvärldsbevakning ........................................................................................................... 5 3.1 Kopplingar till andra utvecklingsarbeten inom Kristianstads kommun ....................... 5 3.2 Befolkningsutveckling ................................................................................................. 7 3.2 Folkhälsa ...................................................................................................................... 8 4. Demografisk utveckling i Kristianstads kommun ............................................................ 13 4.1 Befolkningsutvecklingen i Kristianstad kommun ...................................................... 13 4.2 Förekomst av demens ................................................................................................. 14 4.3 Annat födelseland än Sverige ..................................................................................... 15 5. Kundernas behov .............................................................................................................. 15 5.1 Förebyggande arbete .................................................................................................. 15 5.2 Individuellt behovsbedömda insatser enligt Socialtjänstlagen ................................... 19 5.3 Biståndshandläggning ................................................................................................ 22 6. Beskrivning av befintliga resurser inom respektive verksamhetsområde ........................ 23 6.1 Insatser i ordinärt boende ........................................................................................... 23 6.2 Korttidsboende ........................................................................................................... 23 6.3 Vård- och omsorgsboende .......................................................................................... 23 7. Personalförsörjning inom äldreomsorgen ........................................................................ 25 7.1 Omvårdnadsutbildning ............................................................................................... 25 7.2 Medarbetare inom äldreomsorgen i Omsorgsförvaltningen ....................................... 26 8. Kostnader för äldreomsorgen ........................................................................................... 27 8.1 Förebyggande arbete .................................................................................................. 27 8.2 Insatser i ordinärt boende ........................................................................................... 28 8.3 Korttidsboende ........................................................................................................... 28 8.4Vård-och omsorgsboende ............................................................................................ 29 9. Analys och diskussion ...................................................................................................... 29 9.1 Medborgarnas behov .................................................................................................. 29 9.2 Personalförsörjning och kompetens ........................................................................... 33 9.3 Förväntad utveckling utifrån lagstiftning och ekonomi ............................................. 34 3(36) 10. Källförteckning................................................................................................................... 35 2. Uppdraget Ledningsgruppen beslutade 2014-01-20 att ge utvecklingsenheten i uppdrag att ta fram ett planeringsdokument för äldreomsorgen. 2.1 Syfte och frågeställningar Uppdraget syftar till att ta fram ett strategiskt underlag för beslut, planering och uppföljning av äldreomsorgen i Kristianstads kommun. Målsättningen är att följande frågeställningar ska kunna besvaras inom ramen för uppdraget: - Vilken utveckling kan antas ske avseende medborgarnas behov av hemsjukvård och insatser enligt socialtjänstlagen fram till år 2029 utifrån faktorerna demografi, folkhälsa och biståndshandläggning? - Vilken utveckling förväntas ske fram till år 2029 avseende möjligheten att matcha kundernas behov av insatser i förhållande till personalförsörjning och kompetens? - Vilken utveckling förväntas ske utifrån lagstiftning och ekonomi fram till år 2029? 2.2 Uppdragets genomförande 2.2.1 Statistisk datainsamling Planeringsdokumentet bygger främst på en kvantitativ datainsamling. Uppgifter utgår ifrån förhållanden som rådde åren 2009 (planeringen var från början år 2008, men det var ej möjligt), 2011 och 2013. En arbetsgrupp bestående av ekonomichef, processägare för förebyggande arbete, enhetschef för anhörigstöd och mötesplatser, myndighetschef, en biståndshandläggare, HR-specialist, områdesekonom, systemförvaltare, planeringssekreterare och utvecklingschef har diskuterat uppdraget och fördelat inhämtandet av uppgifter. Gruppen har träffats vid tre tillfällen (10 april, 22 maj och 21 augusti). Vid den sista träffen deltog även verksamhetschefer och en enhetschef för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Statistiska data har inhämtats på följande sätt: - Demografisk utveckling (Socialstyrelsens statistikdatabas och stadsbyggnadskontoret) Kundernas behov (Socialstyrelsens statistikdatabas, myndighetsenheten och it- informationsenheten, uppgifter hämtade främst från Procapita, men även egen dokumentation) - Biståndshandläggning (myndighetsenheten och it- och informationsenheten) Befintliga resurser (Business Objects som är ett system som hämtar uppgifter från Procapita, ekonomisystemet och Mobipen) Personal inom äldreomsorgen (Business Objects som hämtar uppgifter från personalsystemet Heroma) - Kostnader för äldreomsorgen (Uppgifter hämtade i Kostnad per brukare), ett analysverktyg för nationell jämförelse.) 4(36) - Förhållandet egenregi och extern regi (Ekonomienheten uppgifter hämtade i Business Objects) Planeringssekreteraren och utvecklingschefen har genomfört en intervju, 2014-05-26, med folkhälsostrategen i Kristianstads kommun, Birgitta Brännström Fors. 2.2.2 Omvärldsbevakning I planeringsdokumentet beskrivs även forskning och rapporter som berör framtidens äldreomsorg. Omvärldsbevakningen har genomförts genom sökningar av forskningrapporter och tidskrifter i Lunds universitets bibliotekskatalog, Lovisa. Sökandet har utgått ifrån följande områden: - Befolkningsutveckling - E-hälsa - Välfärdsteknologi - Folkhälsa - Förebyggande arbete - Personalförsörjning 2.2.3 Sammanställning av och analys utifrån insamlat material Resultatet av det insamlande materialet presenteras med hjälp av tabeller och diagram. Tabellerna och diagramen syftar till att tydliggöra och förklara framtidens behov inom äldreomsorgen i Kristianstads kommun. Då det insamlade materialet var omfattande presenteras inte alla uppgifter i planeringsdokumentet. 2.2.4 Avgränsning Arbetsgruppen diskuterade vid första tillfällen vilka avgränsningar som ska göras. Gruppen enades kring att planeringsdokumentet ska ha huvudfokus på förebyggande arbete inom socialtjänsten. Enligt Socialstyrelsens termbank definieras förebyggande åtgärd inom vård och omsorg med åtgärd för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem (Socialstyrelsens termbank 2014-10-15). Definitionen går i linje med de delar som beskrivs i förebyggande processen (en process som definierats i framtagandet av omsorgsförvaltningens ledningssystem). Med förebyggande åtgärder avses därmed mötesplatser, anhörigstöd, uppsökande verksamhet, socialt innehåll, demensstöd, kontaktperson för den som är 80 eller äldre, syn- och hörselinstruktörer. En del av det förebyggande arbetet faller utanför det som sker inom ramen för socialtjänsten. Hit hör både det som äger rum inom ramen för det offentliga i övrigt (till exempel kollektivtrafik, livsmedelskontroll, bibliotek och annan offentlig service) och i det civila samhället (till exempel föreningsliv och det som sker mellan grannar, vänner och släktingar). Förebyggande åtgärder förekommer även inom hälso- och sjukvård, det vill säga åtgärder som syftar till att bevara god hälsa, förhindra uppkomst av sjukdom, skada eller försämrat hälsotillstånd (Socialstyrelsens termbank). Enligt Patientlagen ska patienten få information om metoder för att förebygga sjukdom och skada. 5(36) 3. Omvärldsbevakning 3.1 Kopplingar till andra utvecklingsarbeten inom Kristianstads kommun 3.1.1 Age friendly cities Kommunledningskontoret har på uppdrag av kommunfullmäktige arbetat fram ett förslag för att göra Kristianstads kommun till en åldersvänlig stad. Åtta teman har identifierats i detta arbete: utemiljöer och byggnader, transporter, bostäder, socialt deltagande, respekt och social inkludering, delaktighet och inflytande samt arbete och sysselsättning. Tanken är bland annat att det ska bildas en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. 2014-03-12 återremitterade kommunstyrelsens arbetsutskott förslaget (Kommunstyrelsen, 2014-03-12). 3.1.2 Behov i centrum Omsorgsnämnden beslutade 2013-09-26 att införa en Socialstyrelsens modell Äldres behov i centrum för ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av behov utifrån ICF (internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Syftet med Behov i centrum • Omsorgen blir mer likvärdig och rättsäker genom att modellen utgår från ett standardiserat sätt att bedöma behov. • Modellen innefattar beslut om insatser på vård-och omsorgsboende, vilket innebär att besluten blir överklagningsbara även gällande insatserna. • Utifrån ICF (strukturerad dokumentation utifrån klassifikation) göra det lättare och tydligare att beskriva individens behov och möjligöra insamling av statistik och underlätta nationella jämförelser. • Individen och hans eller hennes närstående får ökade möjligheter till delaktighet genom att medverka i utredning, planering och uppföljning av stödet i det dagliga livet. • Behov i Centrum är ett behovsinriktat arbetsätt som utgår från kundens individuella behov och innebär ett förändrat förhållningssätt. Det är kundernas behov som utformar verksamheten i motsats till att ha ett insatsstyrt förhållningsätt där verksamheten är statisk. • Behov i centrum utgår från ett rehabiliterande förhållningssätt där de egna resurserna tillvaratas. Modellen har testats i pilotform på vård-och omsorgsboende under sex månader 2014-2015. 3.1.3 Nationell värdegrund Kommunen ska enligt socialtjänstlagens intentioner verka för att äldre personer lever ett värdigt liv och känner välbefinnande, detta slås fast i den nationella värdegrunden för äldreomsorgen. Den nationella värdegrunden syftar till att öka den äldres möjligheter att vara delaktig och ha inflytande över hur omsorgen utformas, men även att möjliggöra för den äldre att leva efter sin personlighet och identitet. Den nationella värdegrunden bygger på ett salutogent förhållningssätt, att ta fasta på det som främjar hälsa samt att tillvarata den äldres egna resurser, ett rehabiliterande förhållningssätt. Den syftar även att skapa livslust och glädje, att ha en 6(36) meningsfull vardag, att känna trygghet och att känna en känsla av sammanhang, KASAM. Samtliga aspekter syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa och värdigt åldrande. Kristianstad kommun har sedan brutit ner dessa begrepp i en lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen. Den reglerar Kristianstads kommuns ambitionsnivå gällande vilken service och omsorg vi vill ge våra äldre. Kristianstads kommun har även valt att utbilda värdegrundsledare i alla enheter, detta för att aktivt i direktkontakt med den äldre kunna arbeta med ovannämnda områden. Värdigheten ligger i att bevara egna resurser och att ha kontroll över sin livssituation. 3.1.4 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Sedan år 2011 har omsorgsförvaltningen arbetat med att kartlägga olika processer i syfte att beskriva kundens väg genom verksamheterna. Förvaltningsledningen har beslutat att omsorgsförvaltningen har två huvudprocesser; Kundprocessen och Förebyggandeprocessen. Kundprocessen är i sin tur nedbruten i delprocesserna; Ordinärt boende, vård-och omsorgsboende, Daglig verksamhet LSS, Boende LSS, Barn- och ungdomsverksamhet LSS. Förutom kartläggning av processerna tittar processteamen på förbättringar i processen utifrån kundens kvalitet. Det finns även en koppling till rutinerna i handböckerna eftersom många av förbättringsförslagen handlar om nya eller reviderade rutiner i processen. Förbättringsvägen, som är en modell och ett stödsystem för systematiskt kvalitetsarbete, är framtaget. Medarbetare kan på ett enkelt sätt via intranätet lämna förslag på förbättringar för kunderna. Förslagen kvalificeras av Kvalitetsrådet och beslut om förslaget ska genomföras eller ej fattas av Kvalitetsråd eller Förvaltningsledning. Stödsystemet möjliggör att det skapas en helhetsbild av pågående förbättringsarbete samt vilket status det har. 3.1.5 Trygg och säker hemgång Omsorgsförvaltningen har gett utvecklingsenheten att arbeta fram en modell för Trygg och säker hemgång gällande patienter som skrivs ut från sjukhus och som är i behov av insatser från omsorgsförvaltningen. Målsättningarna med projektet är att: - Få kunden delaktig och trygg i planeringen och genomförandet av insatser. - Minska återinläggningarna på sjukhuset. - Minska vistelsetiden på korttiden - Att använda hemtjänstens resurser mer kostnadseffektivt. Förslag till modell ska presenteras för Omsorgsnämnden 2015-04-23. Verksamheten ska starta 2015-11-01. Modellen behöver anpassas till kommande ändringar av Betalningsansvarslagen (1990:1404). I betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:20) föreslås att den nuvarande lagstiftningen upphör och ersätts med Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Målgruppen för den föreslagna lagen är patienter som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och som också har behov av insatser från landtingsfinansierade öppna vården, inklusive primärvården. Den nya lagen innebär att betalningsansvaret för kommunen inträder 7(36) efter 3 dagar i stället för 5 vardagar. Detta gäller även för patienter inom psykiatrin där betalningsansvaret idag inträder efter trettio vardagar. Lagstiftaren önskar att se ett proaktivt arbetssätt vilket innebär att planeringen ska ses som en process där vårdplaneringen i större utsträckning genomförs i hemmet och att riskbedömningsmodeller kan användas för att bättre kunna planera fortsatt vård. 3.1.6 Skånskt hälso- och sjukvårdsavtal Nuvarande hälso- och sjukvårdsavtal är giltigt till och med 2014-12-31, men avtalet har förlängts till 2015-12-31. Kommunförbundet Skånes och Region Skånes gemensamma politiska styrgrupp godkände 2014-06-23 ett gemensamt koncept som utgångspunkt för kommande hälso- och sjukvårdsavtal och utvecklingsarbete. Avtalsförslaget innebär att de skånska kommunerna och Region Skåne har ett delat hälso- och sjukvårdsansvar gällande: - Hemsjukvård - Rehabilitering - Habilitering - Hjälpmedel - Munhälsa - Förbrukningsartiklar - Palliativ vård - Samverkan kring vårdtagare med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning De mer genomgående förändringarna består av att det införs gemensamma hemsjukvårdsteam för de mest sjuka inom den kommunala hemsjukvården. Teamen ska bemannas av läkare från Region Skåne och sjuksköterskor från kommunerna. Ett annat förslag innebär att möjligheten till samorganisering av rehabilitering på basnivå inklusive hjälpmedelshantering i hela Skåne ska utredas. 3.2 Befolkningsutveckling I en utredning från Framtidskommissionen, Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen, som genomförts på uppdrag av regeringen beskrivs att Sveriges befolkning kommer att öka med drygt två miljoner fram till år 2060 och samtidigt kommer befolkningen bli friskare och äldre. Den förvärvsarbetande delen av befolkningen kommer stadigt att minska – om utvecklingen sker som idag. Utöver detta kommer det ta allt längre tid för den unga befolkningen att komma in på arbetsmarknaden (Ds 2013:8). Vidare framgår i utredningen att för att säkra en välfärd i framtiden som utgår ifrån nuvarande standard eller högre standard behövs någon av följande strategier väljas: - Mer arbete genom en högre sysselsättningsgrad (gäller främst de som deltidsarbetar), ett förlängt arbetsliv och tidigare inträde på arbetsmarknaden. Ökad effektivitet för välfärdstjänster inom offentlig sektor. Höjda skattesatser. Privata alternativ och försäkringar. 8(36) Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och som är mest rättvist mellan generationer är mer arbete (Ds 2013:8 s. 17). Det är viktigt att det förs diskussioner om innehållet i framtidens välfärd för det förändras över tid. För att uppnå en högre välfärdsutveckling behövs en ökad effektivisering och produktivitet, vilket till exempel kan ske genom utveckling av etjänster så som elektroniska journaler och recept. Andra it-lösningar inom äldreomsorgen kan vara att tekniken kan användas för att påminna patienter att ta medicin och mäta blodtryck (Ds 2013:8). Statiska centralbyrån uppger i artikeln RUT vanligast efter 85 att allt fler hushåll använder sig av skattereduktion för hushållsarbete. RUT-avdraget är vanligast bland par med barn och bland äldre ensamstående kvinnor. Drygt 5 % av ensamstående kvinnor över 65 år använder sig av RUT-avdraget. 3.2 Folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. En god folkhälsa handlar inte enbart om att hälsan ska vara så bra som möjligt utan även jämt fördelad utifrån till exempel ekonomiska förutsättningar och utbildningsnivå. Det finns flera exempel på en ojämnt fördelad folkhälsa till exempel att hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är vanligare bland lågutbildade. Risken för demenssjukdom ökar med stigande ålder och närmare hälften av alla personer över 90 år i Sverige har en demenssjukdom. Antalet personer med demenssjukdom beräknas stiga kraftigt fram till år 2020, vilket innebär att antalet anhöriga som vårdar en äldre med demenssjukdom sannolikt kommer att öka (Socialstyrelsen 2012). 3.2.1 Hälsosamt åldrande Folkhälsomyndigheten beskriver vad som avses med begreppet hälsosamt åldrande: En process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder. Även Äldrecentrum använder sig av begreppet Hälsosamt åldrande. Äldrecentrum beskriver i en kunskapsöversikt Hälsosamt åldrande (2013) att begreppet hälsosamt åldrande inbegriper både hälsa och välbefinnande, där livsstilsfaktorer och psykosociala faktorer är relevanta. Individens förmåga och möjligheter att planera och styra sitt liv är av betydelse för ett hälsosamt åldrande. Samhällsåtgärder i syfte att öka möjligheterna till åldrande med hälsa bör ha ett livsloppsperspektiv. Hälsan hos äldre grundläggs i barndom, uppväxt och medelålder. Forskning visar att fokus ska vara på positiva faktorer och möjligheter snarare än negativa och risker. Följande faktorer anges i flera studier öka möjligheten till ett åldrande med hälsa: - Regelbunden fysisk aktivitet - Ingen rökning - Inte missbruka alkohol - Balanserad kost - Ingen övervikt Även psykosociala faktorer framhålls i studierna: - Stabila relationer - Hantera livskriser på ett bra sätt - God sömn 9(36) - Sociala och kulturella aktiviteter 3.2.2 Hälsofrämjande insatser I flera rapporter beskrivs flera hälsofrämjande insatser för äldre personer: Fysisk aktivitet (till exempel promenader, konditionsträning och styrketräning) Fysisk aktivitet förebygger fall, motverkar hjärt- och kärlsjukdomar och motverkar minskad muskelmassa vid stigande ålder. Forskning visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på psykisk ohälsa. Om den fysiska aktiviteten genomförs i grupp främjas även den sociala gemenskapen, vilket ger ökat välbefinnande (Äldrecentrum, 2013; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2013; Socialmedicinskt tidskrift, 2010). Socialt nätverk och delaktighet Människan lever i samspel med andra, där hälsa och välbefinnande påverkas av möjligheten att vara delaktig och oberoende. Forskning visar att andelen äldre som påverkas av ensamhet ökar med stigande ålder, framförallt kring 85-årsåldern. Äldre personer ser det som viktigt att det finns mötesplatser i ens närmiljö. Möteplatserna kan ha olika inriktningar: friska äldre som vill hålla sig i form eller äldre med låga inkomster och dålig hälsa som behöver stöd. Mötesplatser har visat sig vara en bra miljö för ensamstående att etablera socialt nätverk. Det finns forskare som uppger att en framgångsfaktor är att om det på mötesplatsen även finns yngre deltagare och möteplatsen får gärna ha inriktning på hälsa och välbefinnande. Det är även hälsofrämjande att delta i föreningsliv eller på annat sätt vara aktiv i samhället (Äldrecentrum, 2013); Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2013; Socialmedicinskt tidskrift, 2010). Förebyggande hembesök Under den senaste 20 åren har det forskats en del kring förebyggande hembesök. Forskningen visar att funktionsförmågan ökar och dödligheten minskar om hembesöken är strukturerade, vänder sig till yngre äldre, om riskfaktorer identifieras och hembesöken inte är en engångsföreteelse. Även ökat kvarboende i det egna hemmet har påvisats. I Storbritannien, Australien och Japan ingår förebyggande hembesök i regeringens politik (Äldrecentrum, 2013); Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2013; Socialmedicinskt tidskrift, 2010). Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har i lägesrapporten Hälsosamtal och förebyggande hembesök gjort en sammanställning av förebyggande faktorer som motverkar sjukdomar hos äldre (Äldrecentrum 2007:3) Tabell 1: Sammanställning av förebyggande faktorer som motverkar sjukdomar hos äldre Preventiva strategier Regelbunden fysisk aktivitet Positiva effekter på: Blodtryck, blodfetter, BMI, insulinkänslighet, yrsel, stress och smärta Rökstopp Blodtryck, blodfetter En anpassad och balan- Blodtryck, blodfetter, Kan minska risken för: Hjärt-kärlsjukdomar Diabetes typ 2 Fallskador EV demenssjukdomar Ev cancer Hjärt-kärlsjukdomar Diabetes typ 2 Cancer Benskörhet Hjärt-kärlsjukdomar 10(36) serad kost BMI, insulinkänslighet God kontroll av blodtryck Balansträning för äldre Översyn av mediciner Mentalt stimulerande aktiviteter Socialt stimulerande aktiviteter Sociala stödinsatser t.ex. anhörigstöd Blodtryck Yrsel Yrsel och smärta Minnesproblem Ensamhet, stress Ensamhet, stress Diabetes typ 2 Ev demenssjukdomar Ev cancer Hjärt-kärlsjukdomar Demenssjukdomar Fallskador Fallskador Demenssjukdom Depressiva symtom Demenssjukdom Depressiva symtom Stöd till anhöriga Enligt socialtjänstlagen är kommunerna skyldiga att erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (Socialtjänstlagen 2001:453). Hälso- och sjukvården ska förebygga ohälsa, men i lagstiftningen står ingenting om skyldighet att ge stöd till anhöriga (Socialstyrelsen 2012). Socialstyrelsen har gjort en systematisk översikt om stöd till anhöriga som vårdar äldre med demenssjukdom eller sköra äldre. En genomlysning har gjorts av vetenskapliga studier och artiklar inom området på internationell nivå. Socialstyrelsen delade in stödåtgärderna i tre kategorier: - Utbildningsprogram - Psykosocialt stöd - Kombinationsprogram, det vill säga åtgärder som består av flera delar. Flera studier visar att kombinationsprogram som ges till anhöriga som vårdar äldre med demenssjukdom minskar: - Beteendeproblem bland de äldre - Depressionssymtom bland de anhöriga - Den belastning som de anhöriga upplever Välfärdsteknologi och tillgänglighet Regeringskansliet beskriver i rapporten Den ljusnande framtid är vård (2010) att äldre kan bo kvar och klara sig själva längre om samhället är tillgängligt, det vill säga att det finns närservice, anpassade bostäder, kommunikationer och moderna hjälpmedel. I tidskriften Äldre i centrum (2013) nr 2 Hem – ljuva hem beskrivs att det krävs tillgång till användbar teknik för att äldre ska kunna bo kvar hemma och för att de ska kunna vara aktiva och delaktiga i vardagen och i samhället. Britt Östlund (forskare i åldrandet i IT-samhället) skriver i boken Teknik, IT och åldrande (2013) om vikten av att göra äldre delaktiga i utformningen av ny teknik. Tekniken ska syfta till att främja aktivitet. Den kan kompensera brister men införandet av ny teknik måste börja i det sammanhang där tekniken används. Det innebär att om tekniken ska användas av kunder måste kunder göras delaktiga i införandet. Tekniken 11(36) måste fungera i den fysiska och psykosociala miljö där den ska ingå. Britt Östlund rekommenderar att inför ett införande av ny teknik alltid ställa följande frågor: - Vad är det som ska användas? Hur ska det gå till och hur hänger det ihop med andra system i hemmet eller på arbetsplatsen? - Vilka är de människor som ska använda den nya tekniken? Vilka förmågor, vilken kompetens och teknikvana har de människor som ska använda tekniken? - Vilka problem ska tekniken lösa i vår organisation? Rekommendationer från Kristianstads kommuns folkhälsostrateg Birgitta Brännström Fors ger omsorgsförvaltningen följande rekommendationer i syfte att kommunen ska stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande: - Genomför åtgärder för att stärka ett hälsosamt liv, med god livskvalitet och hög grad av egenmakt för alla seniorer - Mål: Äldre förbli/bli aktiva i alla livsfaser - Mål: Empowerment - egenmakt över sin situation - Kommunicera hälsa i stället för vård och omsorg - Fokusera på äldre som potential i samhället - Kommunicera vård och omsorg som ett skyddsnät, men inte som det som är huvudsaken för ett gott liv 3.2.3 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre I rapporten Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne framgår att regeringen sedan 2010 har ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. I dessa överenskommelser har statsbidrag inriktats mot att stödja kommuner i att utveckla gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete med fokus på förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen löper till årsskiftet 2014/2015. Därefter förväntas huvudmännen driva förbättringsarbetet i samverkan. Överenskommelsen gäller oavsett driftsform. Om en kommun använder sig av de nationella registren, där användandet av dem utgör en del i överenskommelsen mellan SKL och regeringen, kan kommunen också erhålla en prestationsersättning om de angivna kraven uppfyllts. Fem områden har prioriterats för förbättringar: God vård i livets slut: Genom att registrera människors sista vecka i livet i Svenska palliativregistret blir det tydligt vad som är bra och var förbättringsområdena finns. Grundkravet i överenskommelsen är att minst 70 % av dödsfallen i en kommun ska vara registrerade i Svenska palliativregistret Preventivt arbetssätt: Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där varje person 65 år eller äldre, registeraras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår, blåsdysfunktion (inkontinens) och munhälsa. Ett mätbart mål som finns beskrivet i överenskommelsen är att 90 % av de som bor i särskilt boende eller korttidsboende ska ha fått riskbedömning och planerat förebyggande åtgärd registerat i Senior Alert. 12(36) God vård vid demenssjukdom: Svenska Demensregistret (SveDem) och Svenskt register vid Demens (DPSD) är de två kvalitetsregister som används för att säkerställa och utveckla demensvården för kvinnor och män. Målen som beskrivs i överenskommelsen är att de personer som nyligen insjuknat i demenssjukdom ska erhålla en utredning och diagnos som registreras av primärvården i SveDem. Kommuner ska införa ett standardiserat arbetssätt vid BPSDsymtom och registrera skattningar i BPSD. God läkemedelsbehandling för äldre: Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilt boende samt multisjuka äldre i ordinärt boende. Målsättningen i överenskommelsen är att minska olämpliga läkemedel för dem som är 75 år och äldre samt för dem som är 65 år och äldre som intar läkemedel mot psykos. Sammanhållen vård och omsorg – undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar: På centralsjukhuset i Kristianstad har ett projekt, Mångbesökarmodellen, genomförts. Fyra områden har identifierats för att nå målen inom sammanhållen vård och omsorg och dessa är identifiering, planering, uppföljning och information. Överenskommelsen innebär att återinskrivningen för de mest sjuka äldre ska minska jämfört med föregående år. 3.2.4 Hemrehabilitering Under åren 2007 till 2010 genomfördes ett projekt i Kristianstads kommun som syftade till att ge patienter kvalificerad rehabilitering i en trygg hemmiljö. Ett nyckeltal formulerades för hur mycket resurs av arbetsterapeut och sjukgymnast som skulle finnas för att nå önskad kvalitet på insatserna. Det beslutades att det skulle finnas en heltid arbetsterapeut och en heltid sjukgymnast på 800 invånare >65 år. Rehabombud utsågs och de utbildades i rehabiliterade förhållningssätt och hemrehabilitering Projektet visade att patienternas aktivitetsförmåga, funktionella förmåga och livskvalitet var högre fyra månader efter avslutad rehabilitering än vid starten av insatserna. Efter projektet blev hemrehabilitering permanentades arbetssättet och ingår nu i den ordinarie verksamheten (Kristianstads kommun, omsorgsförvaltningen (2011); (Kristianstads kommun, omsorgsförvaltningen (2012). Äldre mest olycksdrabbade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gjort en sammanställning av kunskap och erfarenheter om praktiskt säkerhetsarbete Systematiskt arbete för äldres säkerhet. I sammanställningen framgår att äldre personer är överrepresenterade i nästan alla slags svåra skadehändelser: fall-, trafik-, brandolyckor och suicid. Skadorna leder till personligt lidande och stora kostnader för samhället. Enbart de äldres fallolyckor kostar samhället 9 miljarder kronor varje år i Sverige. Kostnaden kommer att stiga i takt med att antalet äldre ökar, om inte det förebyggande arbetet utvecklas. Det är inte bara åldern som ökar risken för skador utan faktorer som civilstånd, utbildning och sysselsättning. Ensamstående, arbetslösa och lågutbildade personer har till exempel större risk att skadas än andra. Även var man bor har betydelse för sannolikheten att skadas, till exempel är risken för skador högre i glesbygd än i tätort (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2013). Vårdkostnaden för en höftfraktur uppgår i okomplicerade fall till mellan 300 000 och 400 000 kronor per person 13(36) 4. Demografisk utveckling i Kristianstads kommun 4.1 Befolkningsutvecklingen i Kristianstad kommun Befolkningsutvecklingen i Kristianstad kommun visar att antalet medborgare kommer att öka, såväl yngre som äldre under åren 2013 till 2029, från 81 010 till 88 920 medborgare (ökning med 9,7 %). Målgruppen äldre kommer i förhållande till totala antalet medborgare att öka med 4,7 %, vilket motsvarar 3825 medborgare. I förhållande till antalet äldre år 2013 jämfört med prognosen för år 2029 kommer en ökning ske med 23 %. Diagram 1: Befolkningsutvecklingen i Kristianstads kommun för målgruppen 65 och äldre under perioden 2013-2029. 6 000 5 000 Befolkningsutveckling, prognos 65- år, 2014-2029 5 270 5 255 4 935 4 815 4A000 n t 3a000 l 3 970 p 2 000 e r s 1o000 n e r 0 2 260 4 780 4 560 4 400 4 210 3 580 2 980 3 550 3 095 2 240 4 790 4 520 4 250 4 945 4 565 4 115 3 730 2 835 2 455 2 235 1 640 1 910 1 565 1 520 1 530 715 760 760 760 805 910 155 20 2013 165 20 2014 205 25 2018 220 30 2022 220 35 2026 230 35 2029 År 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-94 år 95-99 år 100år Diagrammet visar att ökningen främst kommer att ske inom åldersgrupperna 80-84 år (ökning med 65 %), 95 år och äldre (ökning med 49 %), 85-89 år (ökning med 43 %). Däremot kommer en minskning att ske för åldersgruppen 65-69 år (minskning med 6 %). År 2013 var andelen äldre (65 år och äldre) i Kristianstads kommun 20,90 % av befolkningen och prognosen är att andelen äldre år 2020 kommer vara 22,20 % och år 2029 23,30 %. 201312-31 var 16 933 medborgare i Kristianstad 65 år eller äldre. Det finns skillnader i åldersstrukturen i de olika tätorterna i kommunerna. Flest äldre fanns år 2013 i Degeberga (28,0 % av befolkningen) och Åhus (27,8 % av befolkningen). En ökning kommer att ske med 1-2 % i dessa tätorter från år 2013 till år 2029. Störst ökning beräknas ske i Arkelstorp. Prognosen visar att andelen av de som är 65 år och äldre i tätorten Arkelstorp kommer att öka från 22,9 år 2013 till 30,6 % år 2029. Det är främst åldergrupperna 95 år och äldre, 80-84 år och 85-89 år som kommer att öka. 14(36) 4.2 Förekomst av demens För att kunna göra beräkningar av framtida förekomst av demens görs så kallade metaanalyser (resultat från flera undersökningar). En databas som bygger på metaanalyser är Eurodem. Diagram 2: Förväntad förekomst av demens i Kristianstads kommun med uppgifter hämtade från databasen Eurodem. 450 400 350 60-64 300 65-69 70-74 250 75-79 200 80-84 150 85-89 90-94 100 95- 50 0 2014 2020 2024 Diagrammet visar att prognosen för förekomsten av demens för medborgare i Kristianstads kommun innebär att antalet demenssjuka personer kommer att öka, främst för åldersgrupperna 75-79 år, 80-84 samt 95 år och äldre. Under år 2014 jämfört med år 2024 beräknas en ökning med 41,4 % för åldersgruppen 75-79 år, 36,3 % för åldersgrupp 80-84 år och 28,8 för åldersgruppen 95 år och äldre. Totalt för alla åldersgrupper är prognosen att antalet medborgare med demenssjukdom kommer att stiga från 1378 år 2014 till 1624 år 2024, vilket motsvarar en ökning på 17,8 %. Förekomsten av demens hos yngre i åldersgruppen 65-69 år förväntas minska med 5,8 % under denna period. Demenscentrum beskriver på sin hemsida (http://www.demenscentrum.se/Utbildning/Fragor-svar-om-Demens-ABC/Demenskarta/Mer-om-statistiken/) förekomsten av demens utifrån följande åldersgrupper: 60-64 år: 1 % 65-69 år: 1,50 % 70-74 år: 3 % 75-79 år: 6 % 80-84 år: 12 % 85-89 år: 25 % 90-94 år: 37 % 95- : 48 % Enligt den beräkningsmodell som redovisas av Demenscentrum kommer antalet personer med demenssjukdomar i Kristianstads kommun att utvecklas enligt följande, mot bakgrund av den aktuella prognosen för befolkningsutvecklingen: 2014: 1458 personer 15(36) 2020: 1603 2024: 1748 2029: 1980 Beräkningsmodellen från Demenscentrum redovisar således något högre tal än Eurodem, men indikerar ändå ungefär samma utveckling (Demenscentrums hemsida, 2014-08-11) 4.3 Annat födelseland än Sverige Tabell 2: Beskrivning av hur många äldre medborgare i Kristianstads kommun som är födda i ett annat land. 2014 65+ 1345 80+ 285 90+ 38 Flertalet av invånarna kommer ursprungligen från Finland, Danmark, Tyskland, Jugoslavien, Polen och Irak. Trenden är att antalet äldre invånare med annat modersmål än svenska ökar i takt med att befolkningen åldras. 5. Kundernas behov 5.1 Förebyggande arbete 5.1.1 Mötesplatser Diagram 3: Beskrivning av antalet besökare till omsorgsförvaltningens mötesplatser under åren 2011, 2013 och 2014. Mötesplatser 98000 96000 94000 92000 90000 Mötesplatser 88000 86000 84000 82000 80000 2011 2013 2014 Tabellen visar att antalet besöker var som högst under år 2011 med 96142 besökare. Antalet besökare på mötesplatserna har ökat med 6 % mellan år 2013 och 2014, från 86 687 till 91 674. Det finns idag 17 mötesplatser i Kristianstads kommun, varav den sista öppnades i januari: Riksens ständer i Kristianstad. Uppgifter för år 2009 finns ej. 16(36) Mötesplatserna vänder sig till personer över 65 år och personer med funktionsnedsättningar. Det finns ingen åldersgräns. Innehållet på mötesplatserna bygger på social gemenskap, rörelse, motion och ska utvecklas till att också innehålla kost. Mötesplatsernas uppdrag är att skapa sociala sammanhang och att arbeta för ett hälsosamt åldrande. Vanliga aktiviteter på mötesplatserna är gymnastik, underhållning samt aktiviteter som gynnar den sociala kontakten, exempelvis fika, studiecirklar och dylikt. 5.1.2 Uppsökande verksamhet Av 3 kap 1 § socialtjänstlagen framgår att till socialnämndens uppgifter bland annat hör att informera om socialtjänsten i kommunen. Vidare att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Enligt 3 kap 4 § skall socialnämnden i den uppsökande verksamheten informera om socialtjänsten och erbjuda både grupper och enskilda hjälp. Diagram 4: Antalet personer som fyllt 80 år och som blivit erbjudna ett hembesök och antalet genomförda hembesök under åren 2011 och 2013. 800 700 600 500 Tillfrågade 400 300 200 100 0 Genomförda hembesök Genomförda hembesök Tillfrågade 2011 sep 20132014 Diagrammet visar att år 2011 blev 701 personer som fyllt 80 år under detta år erbjuden ett hembesök. Uppgifter för år 2009 finns ej. Av dessa tackade 426 personer ja till erbjudandet. Motsvarande siffror för perioden sep 2013 – dec 2014 är att 588 personer fick erbjudande om hembesök, varav 169 tackade ja. Ansvaret för den uppsökande verksamheten hade tidigare enhetschefen för mötesplatserna (västra området) men i mitten av år 2013 övertog syn– och hörselinstruktörerna i Rehabenheten (centrala området) uppdraget. Nedgången av antalet genomförda hembesök beror till stor del på den omorganisation som genomfördes. Under januari 2008 till maj 2010 har förebyggande hembesök erbjudits till 2791 personer, varav 1731 personer (62 %) tackade ja till hembesök. Verksamheten under denna period finansierades genom stimulansmedel. Besöket innehåller genomgång av vardagen, trygghet, fysisk aktivitet, social samvaro och fallprevention. De som arbetar med uppsökande informerar om vad Kristianstads kommun har att erbjuda för stöd och vilket utbud av aktiviteter det finns, som exempelvis Mötesplatser. 17(36) Redovisning av uppdraget kommer framöver att ske i nämnden 1 gång/år samt tertialvis i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Uppsökande verksamhet har utvärderats via SWOT-analys (15 hp) av studerande på Folkhälsovetenskapliga programmet vid Malmö högskola. 5.1.3 Anhörigstöd Enligt 5 kap 10 § socialtjänstlagen har kommunen skyldighet att ge stöd till anhöriga. Arbetet med stöd till anhöriga omfattar socialtjänstens alla verksamheter. Anhörigstödet vänder sig till personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk/äldre eller som stödjer en närstående som har en funktionsnedsättning. Anhörigstödet erbjuder råd och stöd i form av information om åldrande, funktionsnedsättningar, diagnoser, hemvård och dylikt. Det erbjuds gemensamma träffar, så kallade anhöriggrupper, som kan vara baserade på olika orter beroende av det aktuella behovet. Träffarna ska ge gemenskap, avkoppling och information till den anhöriga. Detta ges också genom anhörigcaféer där anhörigsamordnare och andra viktiga funktioner informerar och där det ges möjlighet till frågor och diskussioner. Under 2011 var 8 anhöriggrupper igång under året. Motsvarande siffra för år 2013 respektive 2014 är 6. Anhörigstöd ges även av demenssjuksköterskan vilket innefattar information, stöd och råd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga/närstående. Stödet ges genom hembesök, telefonsamtal och besök på Demenscentrum Charlottesborg. 5.1.4 Kontaktperson för den som är 80 eller äldre Medborgare som fyllt 80 år kan beviljas insatsen kontaktperson. Insatsen syftar till att bryta social isolering och att kunden ska ha möjlighet att med stöd kunna ta del i sociala sammanhang. 2013-01-30 beslutade omsorgsnämnden att ge medborgare möjlighet att ansöka om denna insats. Under år 2014 har det skett en ökning avseende antalet kunder som beviljats denna insats, från 8 kunder år 2013 till 24 kunder år 2014. Kontaktpersoner 80+ verkställs av enhetschef på västra området. 5.1.5 Syn- och hörselinstruktörer Två medarbetare inom omsorgsförvaltningen arbetar som syn- och hörselinstruktörer (50 % tjänstgöring vardera). Dessa arbetar också med den uppsökande verksamheten (se 5.1.2) och är organiserade i Centrala området under Rehabenheten. Hörselinstruktörerna arbetar mot 3 privata mottagningar, Audiologiska mottagningen på CSK, Hörsel- och döveneheten samt Synenheten. Målgruppen är 65 år och äldre som använder syn- och hörselhjälpmedel och som behöver råd och stöd i användandet av dessa. Under år 2013 gjorde instruktörerna ca 750 hembesök. Synoch hörselinstruktörerna har också haft välbesökta och uppskattade syn- och hörselcaféer. 2013 hade dessa caféer 208 besökare. Mötesplatsernas lokaler har använts. Instruktörerna arbetar för att underlätta vardagen för seniorerna så att dessa kan bryta social isolering, fortsätta vara aktiva i samhället och fungera i sociala sammanhang. Verksamheten samarbetar med syn- och hörselenheterna på centralsjukhuset i Kristianstad. Syn- och hörselinstruktörerna är delaktiga i nätverk som representerar regionen och jämförelsekommunerna. Uppdraget har inte utvärderats. 18(36) 19(36) 5.2 Individuellt behovsbedömda insatser enligt Socialtjänstlagen 5.2.1 Utvecklingen av antalet kunder Tabell 3: Andel (angiven i %) i motsvarande befolkningsgrupp som har beslut om hemtjänst i ordinärt boende, kortidsboende och vård- och omsorgsboende under åren 2007-2012. År 2007 2008 2010 2011 2012 2014 Hemtjänst Korttidsboende Vård- och omsorgsboende Ålder 65-79 Ålder 65-79 Ålder 65-79 Ålder 80 och äldre 3,8 19,9 3,7 19,0 3,4 20,2 3,5 21,6 3,4 24,4 4,2 29,0 Ålder 80 och äldre 0,5 1,2 0,3 1,3 0,5 2,3 0,3 1,3 0,2 1,0 0,8 5,6 Ålder 80 och äldre 1,6 16,7 1,3 15,8 1,2 16,1 1,2 16,3 1,0 15,0 1,3 19,3 Summa andel med beslut om insatser 5,9 37,8 5,3 36,1 5,1 38,6 5,0 39,2 4,6 40,4 6,3 53,9 Tabellen visar att allt fler i målgruppen 80 år och äldre har beslut om hemtjänst i ordinärt boende, kortidsboende och vård- och omsorgsboende. Under åren 2012 till 2014 har det skett en generell ökning av antalet kunder. Det är en betydande större andel 80 år äldre som får insatser jämfört med de som är yngre än 79 år. I jämförelse med riket har Kristianstads kommun en högre andel personer med beslut om särskilt boende. 6,2 % av målgruppen 65 år och äldre har beslut om särskilt boende jämförelse med 5,6 % i riket. När det gäller beslut om hemtjänst har Kristianstads kommun en lägre andel jämfört med riket (11 % av målgruppen 65 år äldre i Kristianstad, jämfört med riket 11,8). Andelen 65 och äldre med beslut om korttidsboende är den samma i Kristianstads kommun jämfört med riket (2,1 %). Siffrorna avser år 2014 och visar att ungefär en femtedel av de personer som är 65 år och äldre i Kristianstads kommun har beslut om antingen hemtjänst, korttidsboende eller vård- och omsorgsboende. 20(36) 5.2.2 Insatser i ordinärt boende Diagram 5: antalet kunder som haft en verkställighet i Procapita vid något tillfälle avseende insatserna matdistribution, omvårdnad dag, service och trygghetslarm under åren 2009, 2011, 2013 och 2014. 3000 2500 2000 Matdistribution Omvårdnad dag 1500 Service 1000 Trygghetslarm 500 0 2009 2011 2013 2014 Diagrammet visar de vanligaste insatserna inom äldreomsorgen. Flest kunder har behov av insatsen trygghetslarm, därefter följer service, omvårdnad dag och matdistribution. Mellan år 2009 och 2011 skedde ökade behoven av dessa insatser. Kunderna i behov av trygghetslarm och matdistribution har fortsatt att öka. Antalet kunder med behov av trygghetslarm har ökat från 2394 kunder år 2009 till 2761 kunder år 2014, vilket motsvarar en ökning på 15 %. Matdistribution har ökat från 1110 kunder år 2009 till 1276 kunder år 2014, vilket innebär en ökning på 15 %. Diagram 5: Beskrivning av antalet kunder som haft en verkställighet i Procapita vid något tillfälle avseende insatserna avlösarservice, ledsagning, omvårdnad natt, telefontjänst och 80+ under åren 2009, 2011, 2013 och 2014. 600 500 400 Avlösarservice Ledsagning 300 Omvårdnad natt Telefontjänst 200 80+ 100 0 2009 2011 2013 2014 21(36) Diagrammet visar att den ökning som skedde under åren 2009-2013 (53 % ökning) avseende omvårdnad natt nu har avtagit. Under det gångna året är det ledsagning och telefontjänst som ökat. Behovet av avlösarservice och insatsen 80+ har minskat (Omsorgsförvaltningen erbjöd tidigare personer som var 80 år eller äldre serviceinsatser utan föregående individuell behovsprövning, så kallad 80+. Nu fattas enbart beslut om förlängning gällande 80+. Nya kunder kan ej få detta beslut). Under februari 2014 genomfördes en mätning avseende vilka insatser som de sju nattpatrullerna genomför. Det visade sig att under denna månad utfördes insatser hos 225 kunder/patienter fördelade på följande sätt: - Larm: 898 - Tillsyn: 6531 - LSS: 558 - Insulin: 21 - Medicin: 581 Det innebär att av de 8589 insatserna så utgjorde 76 % tillsyn. Insatser utförda av legitimerad personal Hemsjukvården ingår som en del av utförd tid gällande insatser som utförs i ordinärt boende (delegerad hemsjukvård som utförs av omvårdnadspersonal). Enligt schablon beräknas den uppgå till 14 % av den utförda tiden. Det har tidigare varit svårt att få fram tillförlitlig statistik avseende den kommunala hälso- och sjukvården eftersom den legitimerade personalen inte alltid stängde journalen efter att hälso- och sjukvårdsbehovet hos patienten upphört. En genomlysning har gjorts och enligt uppgifter i verksamhetssystem uppgick antalet patienter som någon gång under 2014 hade behov av kommunal hälso- och sjukvårdsinsats till 3995. Siffran avser patienter inom omsorgsförvaltningen, inte enbart patienter i ordinärt boende. Enligt uppgifter hämtade från Socialstyrelsens statistikdatabas har antalet patienter i Skåne (65 år och äldre) som får förskrivna läkemedel ökat med 17 % under åren 2006 till 2013. Kundtid i förhållande till kringtid Under vecka 12 och 13 år 2014 genomfördes en mätning av kundtid i förhållande till restid och övrig kringtid. Undersökningen visar att tiden hemma hos kunden uppgår till 50 %, restiden 17 % och övrig kringtid till 32 %. 5.2.3 Vård- och omsorgsboende, korttid och trygghetsplats Diagram 6: antalet kunder som haft en verkställighet i Procapita vid något tillfälle avseende insatserna vård- och omsorgsboende, korttid, korttid med demensinriktning och trygghets- 22(36) plats under åren 2009, 2011,2013 och 2014. 1400 1200 1000 Vård- och omsorgsboende 800 Korttidsboende 600 Korttidsboende demens 400 Trygghetsplats 200 0 2009 2011 2013 2014 Diagrammet visar att antalet kunder som någon gång under året 2014 haft korttidsboende har ökat något i jämförelse med år 2013. Behovet av vård- och omsorgsboende och trygghetsplats är mer oförändrat. En trygghetsplats är till för den som drabbats av någon tillfällig försämring i sitt allmäntillstånd, infektioner, enklare olycksfall som medför att man under några dagar har svårt att vistas i sitt ordinära boende. Trygghetsplats är även till för dem där anhörig vårdar, men blir sjuk. 5.3 Biståndshandläggning Diagram 7: antalet utredningar och ärenden som biståndshandläggare hanterat under åren 2011, 2013 och 2014 gällande hemtjänst 7050 7000 6950 6900 6850 6800 6750 Kolumn1 2011 2013 2014Antal utredningar Antal utredningar som genomförts under åren 2011 till år 2014 har ökat från 6877 till 7050, vilket innebär en ökning på 2,5 %. 23(36) 6. Beskrivning av befintliga resurser inom respektive verksamhetsområde 6.1 Insatser i ordinärt boende Tabell 4: Antalet utförda timmar/månad i ordinärt boende – ett genomsnitt under år 2014 och 2013 samt 8 månader avseende år 2012. Genomsnitt/månad i timmar Egenregi Extern regi Summa 2012 2013 2014 31839 5555 37394 31052 4481 35533 30300 5077 35377 Tabellen visar att antalet utförda timmar i ordinärt boende har minskat i jämförelse mellan år 2013 och 2014. Under det gångna året är det andelen utförda timmar i extern regi som ökat med 13 % medan en minskning skett i egenregin med 2,4 %. I genomsnitt utförs 14,4 % av insatserna i ordinärt boende av extern regi. 6.2 Korttidsboende Vid ingången av år 2015 fanns 45 platser avseende kortidsboende och 16 platser kortidsboende med demensinriktning. Därutöver använts externa korttidsplatser (Lindåsa) och trygghetsplatser eftersom behovet av platser har sedan sommaren 2014 ökat. Under 2013 har platserna på centrala områdets korttidsboende varierat beroende på efterfrågan. Efterfrågan på korttid demens har varit mer konstant. Beläggningsgraden för kortidsboende år 2014 var 98,7 % och på korttidsboende med demensinriktning 96,8 %. 2015-03-31 väntar en person på plats till korttidsboende, men tidigare har det funnits en platsbrist. 10 kunder av de som fanns på korttidsboende vid denna tidpunkt väntade på att bli anvisade plats på ett vård-och omsorgsboende. 6.3 Vård- och omsorgsboende Vid ingången av år 2015 fanns 875 platser i vård- och omsorgsboende, varav 331 med demensinriktning. 2015-03-31 väntade 61 personer på att få ett erbjudande om plats. Av dessa har • 26 personer beslut om vanligt vård- och omsorgsboende • 35 personer beslut om boende för personer med demenssjukdom Därutöver önskar 10 personer byta vård- och omsorgsboende. För 1 kunder har väntetiden på en ledig plats överstigit 3 månader. 24(36) Tabell 5: beskrivning av pågående verksamhetsförändringar - antalet platser som läggs ned respektive startas upp. Ändring inriktning Målgrupp Antal platser Ersätts med Antalet platser Klart Jasminen Psykisk funktionsnedsättning Målgrupp Psykisk funktionsnedsättning Demens 12 Demens 8 2015-01-01 Antalet Ersätts med platser 12 Gruppbostad, yngre med psykisk funktionsnedsättning, Frostagatan Antalet Platser 10 (ev 12) Klart 41 36 2018-01-01 Preliminärt 10 2014-09-15 36 2016-09-01 Läggs ned Jasminen Björken Ädelstenen Demens 36 Vård- och omsorgsboende demensinriktning, osäkert var Gruppbostad, demensinriktning, Snälltågsvägen Vård- och omsorgsboende demensinriktning, Åhus 2014-11-15 Björken 5 stängdes ned/kunderna flyttade till gruppbostad under september 2014. Björken 5 öppnades upp igen 2015-01-12 med anledning av att den platsbrist som finns. Den bytte inriktning, från demens till vanligt vård- och omsorgsboende. Planeringen är att även Jasminen (10 platser demensinriktning) ska öppnas upp 2015-03-01. Vård- och omsorgsboendet på Charlottesborg kommer få en särskilt inriktning för att bättre kunna bemöta behov hos personer med svår demenssjukdom. Diskussioner har även förts om att öppna upp en avdelning på Fjällbacka för att hantera det ökade behovet av platser i vårdoch omsorgsboende, men något sådant beslut finns inte. Tabellen visar att antalet platser ökar med 3 och det sker en förskjutning av insatser från socialtjänstlagen till LSS och med att vård- och omsorgsboende till viss del ersätts med gruppbostäder. 25(36) Diagram 8: Utveckling av antal platser i vård- och omsorgsboende, egenregi och extern regi. 400 350 300 250 Egenregi 200 Extern regi 150 100 50 0 Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboende demens Antal platser avseende vård- och omsorgsboende är 388 i egenregi och 71 i extern regi. Beläggningsgraden är 98 % för egenregi och 97,2% för extern regi. Antal platser avseende vård- och omsorgsboende med demensinriktning är 339 i egenregi och 77 i extern regi. Intern genomsnittlig beläggning 98,5 %. De externa leverantörernas beläggning är 98 %. 7. Personalförsörjning inom äldreomsorgen 7.1 Omvårdnadsutbildning Diagram 9: Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till år 2030. Statiska centralbyrån uppger i rapporten Trender och prognoser 2011 att andelen som genomgått omvårdnadsutbildning motsvarar inte efterfrågan på utbildad personal. Tabellen visar att det är främst från år 2020 och framåt som efterfrågan kraftigt överstiger tillgången. 7.1.1 Utbud av vård- och omsorgsutbildning 26(36) I Kristianstads kommun finns det tre gymnasieskolor som erbjuder Vård- och omsorgsprogrammet; Milnerskolan, Plusgymnasiet och Praktiska gymnasiet. På Milnergymnasiet finns det cirka 40 elever per årskurs, På Plusgymnasiet är motsvarande antal 25 elever och på Praktiska gymnasiet cirka 10 elever. Vård- och omsorgsutbildning genomförs även i den kommunala vuxenutbildningens regi. Den utbildningen är på tre terminer och det finns 80 utbildningsplatser per terminsstart. Enligt SCB (2012) finns en överhängande risk för brist på personal med omvårdnadsutbildning. Bristen blir som störst efter år 2012. Intresset av utbildningen motsvarar inte efterfrågan på arbetskraft. 7.2 Medarbetare inom äldreomsorgen i Omsorgsförvaltningen Inom Omsorgsförvaltningen fanns det 2257 tillsvidareanställda medarbetare under år 2014. Av dessa var 1368 medarbetare verksamma inom äldreomsorgen och de största yrkesgrupperna redovisas nedan. Tabell 6: Beskrivning av antalet tillsvidareanställda inom Omsorgsförvaltningen utifrån olika yrkesgrupper under åren 2014,2012 och 2010. Yrkesgrupp Tillsvidare anst. 2014 52 97 1142 Ledningsarbete Sjuksköterska Undersköterska, vårdbiträde m.fl. Rehabilitering och 45 förebyggande arbete Totalt, avseende alla 1368 yrkesgrupper inom äldreomsorgen vid omsorgsförvaltningen Tillsvidare anst. 2012 52 102 1192 Tillsvidare anst. 2010 46 103 1277 47 45 1422 1500 Tabellen visar att antalet årsarbetare inom hela omsorgsförvaltningen (äldreomsorg, LSS och hjälpmedelscentrum) har minskat med 9 % från år 2010 till 2014. Siffrorna redovisas som årsarbeten = Antal medarbetare med heltid och anställningar under året som de tillsvidare anställda motsvarar, (antal anställningar x sysselsättningsgrad x anställningsdagar/365). Målsättningen är att få fram statistik som visar enbart äldreomsorg. Yrkesgruppen rehabilitering och förebyggande arbete avser arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Utöver tillsvidareanställda medarbetare fanns det under året 2014 även 30 medarbetare som var tidsbegränsat anställda inom äldreomsorgen när omräkning skett till motsvarande årsarbete. Inom hela omsorgsförvaltningens verksamhet (således även andra verksamheter utöver äldreomsorgen) fanns dessutom 385 intermittent anställda, vanligen benämnt timavlönade, vid omräkning till heltidsarbete för de 1361 personerna som har den anställningsformen. 27(36) När det gäller personalförsörjning är de väntade pensionsavgångarna en viktig aspekt och nedanstående tabell visar inom vilka yrkesgrupper medarbetare fyller 65 år under den kommande tioårsperioden i stor omfattning avseende antal och/eller andel. Tabell 7: Beskrivning av antalet och andel medarbetare inom äldreomsorgen vid Omsorgsförvaltningen som fyller 65 år inom de närmsta 10 åren utifrån olika yrkesgrupper. Yrkesgrupp TillsvidareanAntal som fyller Andel i % (procent) ställda 2014 65 år inom 10som fyller 65 år (årsarbete) årsperioden inom 10årsperioden Ledningsarbete 52 16 30,77 Sjuksköterska 97 49 50,52 Undersköterska, vårdbi1142 351 30,74 träde m.fl. Rehabilitering och före45 15 33,33 byggande arbete Totalt, avseende alla yr1368 431 31,51 kesgrupper inom Omsorgsförvaltningen Tabellen visar att det inom de närmaste 10 åren behöver rekryteras 351 undersköterskor/vårdbiträden, 49 sjuksköteskor, 15 medarbetare inom rehabilitering och förebyggande arbete samt 16 chefer för att upprätthålla nuvarande antal medarbetare. I förhållande till andel medarbetare inom respektive profession är det främst sjuksköterskor som behöver rekryteras, då häften av nuvarande antalet medarbetare uppnår 65 års ålder. Inom de andra yrkesgrupperna kommer ungefär var tredje medarbetare att uppnå 65 års ålder. Avseende äldreomsorgens största yrkeskategori, undersköterskor och vårdbiträden, kommer ett tjugotal medarbetare uppnå 65 års ålder varje år t o m 2018, för att därefter öka till 35-40 medarbetare per år. Det innebär att ungefär 75 % av äldreomsorgens medarbetare som uppnår 65 års ålder under de kommande tio åren, är en undersköterska. 8. Kostnader för äldreomsorgen Enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting kommer intäkterna i Kristianstads kommun att öka under de kommande åren, från 4 259 943 tusen kronor år 2015 till 4 962 440 tusen kronor år 2019. Det innebär en ökad intäkt motsvarande 16 %. 8.1 Förebyggande arbete Kostnaderna för mötesplatserna har ökat med 27 % från år 2010 (8 283 000) till 2014 (10 552 000). Kostnaden för uppsökande verksamhet och anhöriggrupper finns inte särredovisade. Enhetschefen för sjukgymnaster och sjuksköterskor uppger att budgeten för uppsökande verksamhet var 527 000 kronor under år 2011 och 2012. Kostnaden för syn- och hörselinstruktörerna uppskattas till 312 000 kronor. 28(36) När den uppsökande verksamheten övertogs av Rehabenheten resulterade det i ökad samordning genom att en del medborgare redan hade en kontakt med syn- och hörselinstruktörerna. Organisationsförändringen medförde även en besparing då verksamheten inte länge behövde lika många bilar för att genomföra uppdraget. Kostnaden för uppsökande verksamhet och anhöriggrupper har inte gått att specificera. 8.2 Insatser i ordinärt boende Det är svårt att jämföra hemtjänstkostnad/ utförd timme med beviljade timmar år 2011 och 2013 eftersom resursfördelningsmodellen förändrades i maj 2012. Därför presenteras inte kostnader för år 2011. Kostnaden per brukare minskade år 2013 (99193) med 0,5 % i jämförelse med år 2012 (99721). Tabell 8 Kostnadsutvecklingen för utförda insatser i ordinärt boende år 2012 och 2013, egenregi och extern regi. Timkostnad i kronor samt ytterfall i % Egenregi exkl. nattpatruller Egenregi inkl. nattpatruller Extern regi (service, omvårdnad dag och delegerad hemsjukvård) Ytterfall (antal kunder med kostnad >600 000 kr) inkl. kostnad för fördelad hälso- och sjukvård 2012 2013 2014 595 609 624 627 643 656 482 460 470 3,5 4,4 3,8 Tabellen visar att kostnadsökningen är i paritet med pris- och löneökningar mellan år 2012 och 2014. Med ytterfall avses kunder med stort omvårdnadsbehov och kombination av olika insatser. Enligt kostnad per brukare påverkas ytterfallsandelen av kvarboendeprincipen, dygn med korttidsvistelse, omfattning av uppdrag, beslut från myndighetsenheten och effektivitet i verkställighet. Andelen ytterfall har minskat under det gångna året från 4.4 % till 3.8 %. Totalkostnaden för insatser i ordinärt boende (hemtjänst och korttid) år 2014 uppgick till 418 miljoner kronor, varav kostnaden för ytterfallen är 130 miljoner kronor (31 % av totala kostnaden). Andel ytterfall på nationell nivå är 2,1 %. 8.3 Korttidsboende Tabell 9: Utvecklingen av dygnskostnaden avseende korttidsboende under åren 2011, 2012 och 2013 enligt Kostnad per brukare. Dygnskostnad i kronor 2011 2012 2013 2014 2226 1860 2411 2422 År 2013 gjordes en metodförändring i beräkning av antalet dagar som verkställs. Det innebär att kostnaden per dygn har ökat, trots att totalkostnaden minskar från år 2012. Från år 2013 verkställs i procapita enbart faktiska antal dagar kunden varit på kortidsboende. 29(36) 8.4Vård-och omsorgsboende Tabell 10 kostnadsutvecklingen enligt Kostnad per brukare och dygn inklusive lokalkostnader i kronor och andel ytterfall i %. Kostnad per dygn VoB egenregi VoB extern regi Samtliga VoB, egenregi Demensboende egenregi Demensboende extern regi Andel ytterfall Egenregi (antal kunder med kostnad >600 000 kr) 2011 1588 1637 1778 1905 2012 1613 1772 1698 1920 1896 2013 1668 1631 1751 1940 1889 2014 1676 1626 1761 1962 1945 28 % 31 % 40 % 41 % Tabellen visar att kostnaderna under de två senaste åren har varit lägre i extern regi jämfört med egenregin. Andelen ytterfall har ökat årligen vilket delvis kan förklaras med att brytpunkten, 600 000 kronor/kund/år, inte följt kostnadsutvecklingen/index. Tabell 11 Prisjämförelse avseende hyreskostnaden per plats och år: nuvarande särskilt boende, Lasarettsboulevarden 2 och nybyggnation i Åhus Särskilt boende Hyreskostnad per plats och år Nybyggnation Åhus (36 platser) 130 846 Lasarettsboulevarden 2 (75 platser) 86 667 I kostnaden för nybyggnationen ingår även ett nytt produktionskök. Det innebär att nyproduktion kostar 51 % mer än nuvarande hyreskostnad. 9. Analys och diskussion I analysen förs omvärldsbevakningen samman med förhållandena i Kristianstads kommun utifrån demografi, folkhälsa, personalförsörjning, kompetens, ekonomi och lagstiftarens intentioner samt samhällsutvecklingen. För att kunna göra en framtidsprognos behövs en förståelse för hur de olika delarna påverkar varandra. Den insamlade statistiken kopplat till omvärldsbevakningen genererar nya frågeställningar som behöver diskuteras för att omsorgsnämnden ska kunna sätta riktningen för framtidens äldreomsorg i Kristianstads kommun. En sak är säker - omsorgsnämnden behöver ange en riktning för att kunna möta framtidens behov. Här behövs långsiktighet, innovationer, nytänkande och ett tydligt förebyggande perspektiv som syftar till ett aktivt och hälsosamt åldrande. Nedan analyseras det insamlande materialet utifrån de frågeställningar som ska besvaras i detta planeringsdokument. 9.1 Medborgarnas behov Vilken utveckling kan antas ske avseende medborgarnas behov av hemsjukvård och insatser enligt socialtjänstlagen fram till år 2029 utifrån faktorerna demografi, folkhälsa och biståndshandläggning? 30(36) I Kristianstads kommun ska man kunna åldras i trygghet och med självbestämmande, med tillgång till en god vård och omsorg. Vi behöver utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete med fokus på förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg. Vi är på god väg genom att vi skapar ett ledningssystem och en förbättringsväg. Vi arbetar för att införa ett än mer behovsorienterad arbetssätt, en tydligare struktur för att kunna identifiera behov och göra uppföljningarna. Vi omprövar våra arbetssätt för att bättre kunna tillgodose kundernas/patienternas behov. Det vi vet med säkerhet är att behoven av stöd kommer att successivt att öka i takt med befolkningsutvecklingen. Den långsiktiga strategin är att skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande: Att främja hälsa och förebygga sjukdom Det finns starka etiska argument för att investera i äldres hälsa. Satsning på hälsa skapar tillväxt och välfärd i samhället och möjligheter för äldre att kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Antalet äldre medborgare och anhöriga i behov av stöd kommer att successivt att öka och därmed behovet av insatser. Ungefär 20 % Kristianstads kommuns äldre medborgare (65 och äldre) har någon gång under året beslut om insatser utifrån socialtjänstlagen (hemtjänst, korttidsboende och vård- och omsorgsboende). Det kan innebära att antalet kunder kommer att öka med drygt 1200 personer, från 3700 till 4900 från år 2013 till år 2029. Beräkningen utgår ifrån de förhållanden och arbetssätt som vi har idag. Enligt Eurodem och demenscentrum kommer antalet medborgare med demenssjukdom att öka med drygt 500 medborgare fram till år 2029. De senaste årens utveckling visar att det är främst de introducerande insatserna trygghetslarm och matdistribution som ökat samt andelen medborgare med stora omvårdnadsbehov. I framtiden behöver vård och omsorg ha en högre kompetens när det gäller språk och kultur. 9.1.1 Hälsofrämjande insatser Det finns väl kända faktorer som påverkar folkhälsan. För att lyckas i arbetet med att förebygga sjukdom och främja hälsa behövs bred samverkan med flera aktörer i samhället. Det handlar om förvaltningsövergripande samverkan inom kommunen, därför välkomnas arbetet med Age Friendly cities. Det handlar även om att vidareutveckla arbetssätt som tydliggör kundernas/patienternas behov i ett tidigt skede för att kunna senarelägga insatser, upprätthålla eller utveckla förmågor hos den enskilde, att verka ett värdigt liv och åldrande. Detta kan till exempel ske genom att omsorgsförvaltningen fortsätter arbetet med Sammanhållen vård för de mest sjuka äldre, hemrehabilitering, införandet av Behov i Centrum och finner en modell för Trygg och säker hemgång. Det handlar även om att arbeta hälsofrämjande i steget före inträdet av insatser, vilket bland annat kan ske genom att utveckla formerna för till exempel mötesplatser och uppsökande verksamhet. Målsättningen med hälsofrämjande insatser är att: • • • Främja självständighet och oberoende Säkerställa att äldre kan vara aktiva Inrikta åtgärder på hälsosamt liv, med god livskvalitet och hög grad av egenmakt I jämförelse mellan de hälsofrämjande insatser som forskningen beskriver och de aktiviter som sker inom omsorgsförvaltningen bör en diskussion föras kring följande områden: 31(36) Målgrupp och ansvar för det förebyggande arbetet Ansvaret för det förebyggande arbetet inom omsorgsförvaltningen är uppdelat på flera olika personer. För en effektiv organisation behövs ett samlat ansvar med tydlig uppdragsbeskrivning att leda utvecklingen av det förebyggande arbetet. Det behövs ett klargörande till vilken målgrupp som det förebyggande arbetet ska ha sitt fokus. Fysisk aktivitet På vilket sätt arbetar förvaltningen hälsofrämjande genom fysisk aktivitet? Ett sätt är att det kan finnas träningsmöjligheter på varje vård- och omsorgsboende. Mötesplatser Den ökning av antalet mötesplatser som gjorts går i linje med de rekommendationer som forskningen anger. Det är viktigt att det finns mötesplatser med olika inriktningar till exempel för yngre äldre, för personer med demenssjukdomar och på olika platser i kommunen. Mötesplatser bör även finnas på andra platser än på vård- och omsorgsboenden. Det finns en koppling mellan dålig hälsa och låga inkomster. Vid en utbyggnad av antalet mötesplatser bör dessa därför främst förläggas i bostadsområden där befolkningen lever under mer socioekonomiskt utsatta förhållanden. Nedanstående frågställningar bör diskuteras med utgångspunkt att utveckla verksamheten: - Till vilken målgrupp vänder sig befintliga mötesplatser? I vilken utsträckning har mötesplatserna en inriktning mot hälsa och välbefinnande? Kan omsorgsförvaltningen göra det lättare för medborgare att ta sig till mötesplatser? Förebyggande hembesök Forskningen visar att förebyggande hembesök (motsvarar förvaltningens uppsökande verksamhet) får störst hälsofrämjande effekt om de är strukturerade, vänder sig till yngre äldre, om riskfaktorer identifieras och hembesöken inte är en engångsföreteelse. Hur kan omsorgsförvaltningen arbeta för att förbättra kvaliteten i den uppsökande verksamheten och nå nya grupper av äldre? Vilken kompetens behövs för att kunna genomföra motiverande samtal och identifiera riskfaktorer. Hur kan vi tillsammans med andra förvaltningar och föreningar samverka för att nå äldre? Stöd till anhöriga Stöd till anhöriga är en viktig hälsofrämjande insats. Hur kan omsorgsförvaltningen utveckla stödet till närstående? Finns behov av fler anhöriggrupper, anhörigsamordnare, demenssjuksköterskor och bör gränsen för kostnadsfri avlösning höjas? Dagverksamhet Finns det behov av att utöka dagverksamheter för målgruppen äldre med demenssjukdom som bor i ordinärt boende? Idag finns en sådan verksamhet (Charlottesborg). En sådan verksamhet skulle även indirekt fungera som ett stöd till anhöriga. Kontaktperson Kontaktperson för den som är 80 år eller äldre är en ny insats. Det är viktigt att denna insats utvärderas för att kunna ta ställning till dess fortsättning. Syn- och hörselinstruktörer Vilket uppdrag har syn- och hörselinstruktörerna utifrån ett förebyggande perspektiv? Välfärdsteknologi 32(36) Omsorgsförvaltningen bör välja välfärdsteknologi som utgår från äldres behov. Välfärdsteknologin ska stärka den enskildes självständighet och främja hälsan. Omsorgsförvaltningen behöver utarbeta en handlingsplan för införandet av välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. 9.1.2 Insatser i ordinärt boende Socialtjänst Antalet medborgare som är i behov av insatser i ordinärt boende har under de senaste åren ökat och behoven kommer att öka framöver. Vid en jämförelse mellan befolkningsutvecklingen och andelen äldre som har beslut om insatser i ordinärt boende så kommer antalet kunder öka med 244 fram till år 2020 och 724 år 2029. Det innebär en ökning med 11 % fram till år 2020 och 32 % år 2029. Denna beräkning utgår ifrån förhållandena och arbetssättet som finns idag. Främst är det behoven av matdistribution, trygghetslarm och omvårdnad natt som ökat. Den största delen av nattinsatserna (76 %) avser tillsyn. En möjlighet är att även erbjuda denna insats genom välfärdsteknologi. En trolig förklaring till att insatsen service inte ökad i motsvarande grad är att äldre använder RUT-avdraget i stor utsträckning. Insatsen trygghetslarm är det vanligaste formen av insats och trenden visar på en ökning. Det vore av intresse att närmare undersöka vilken funktion trygghetslarm har för den enskilde? En intressant fråga är om insatsen tillgodoser behovet av trygghet. Forskning visar att social samvaro har en positiv hälsofrämjande effekt och omsorgsförvaltningen bör därför söka efter möjligheter för kunderna att inta gemensamma måltider och delta i aktiviteter tillsammans med andra. Vilken möjlighet finns att koppla samman förebyggande arbete och alternativ till matdistribution till exempel matlag eller hjälp att ta sig till en mötesplats? Hemsjukvård Formerna för samverkan mellan Region Skåne och kommunerna har utvecklats under senare år. Den pågående utvecklingen innebär att allt fler svårt sjuka vårdas inom den kommunala hemsjukvården. Det är svårt att göra en prognos för behovet av hemsjukvård då statistiken är begränsad. För att kunna följa behovet av hemsjukvård över tid behövs tillgänglig statistik avseende delegerad hemsjukvård men även den hemsjukvård som utförs av legitimerad personal. Den statistik som omsorgsförvaltningen har tillgänglig avseende kommunal hemsjukvård är begränsad till det totala antalet patienter. Då statistiken är begränsad bör följande frågor diskuteras vidare: - Vilken statistik behövs för att kunna följa hemsjukvårdens utveckling? - Hur går vi vidare för att med regelbundenhet kunna ta fram uppgifter inom detta område? 9.1.3 Vård-och omsorgsboende samt korttidsboende Behovet av vård-och omsorgsboende är i dagsläget inte tillgodosett. Idag väntar 61 personer på att bli anvisade om en plats. Fram till år 2020 kommer behoven öka med 10 % och till år 2029 med drygt 30 %. Konkret innebär det att inom fem år behövs 90 nya platser och till år 2029 behövs det ytterligare 150 platser. Beräkningen utgår från de förhållanden och arbetssätt som finns idag. Det finns många faktorer som påverkar hur behoven av vård-och omsorgsboende utvecklas. Exempel på faktorer som påverkar är bostadens utformning, i vilken utsträck- 33(36) ning ett rehabiliterande förhållningssätt och behovsorienterat arbetssätt tillämpas, vilka förutsättningar den enskilde har till social samvaro och delaktighet, tillgänglighet till hälso- och sjukvård och stöd till närstående. Det ligger även i tiden att tillämpa biståndshandläggning på vård-och omsorgsboende att införas och därmed kommer beslut om både boende och hemtjänst att fattas i varje enskilt ärende. Detta går i linje med det behovsorienterade arbetssättet som testats i förvaltningen, Behov i centrum. Det nya arbetssättet kommer att medföra förändringar i hur kundernas behov identifieras och bedöms samt hur arbetet på vård-och omsorgsboende planeras, bemannas och schemaläggs. Hur förebereder vi oss inför denna förändring? Antalet korttidsplatser beräknas öka med 10 % (6 platser) de närmsta fem åren och fram till år 2029 förväntas en ökning med drygt 30 % (ytterligare 14 platser). Behovet av insatsen korttidsboende kan komma att förändras om arbetssättet och organisationen som berör utskrivningsklara patienter förändras. Behoven av språklig, kulturell och religiös kompetens kommer att öka i framtiden. En fråga blir därmed om det ska finnas vård- och omsorgsboende med särskilda inriktningar? 9.2 Personalförsörjning och kompetens Vilken utveckling förväntas ske fram till år 2029 avseende möjligheten att matcha kundernas behov av insatser i förhållande till personalförsörjning, kompetens och kostnader? Personalförsörjning Personalförsörjningen inom framtidens äldreomsorg är en utmaning. Efterfrågan på arbetskraft kommer att vara betydligt större än tillgången. Detta förhållande utgår ifrån att vi inte gör någonting för att förändra denna bedömning. Utvecklingen kommer att accelerera kraftigt från år 2020. Inom de närmsta 10 åren kommer omsorgsförvaltningen att behöva rekrytera 431 nya medarbetare för att hantera kommande pensionsavgångar, där undersköterskor är den största yrkeskategorin. Därefter följer sjuksköterskor och chefer. I förhållandet till den beräknande ökningen av antalet kunder fram till år 2029 kommer ytterligare drygt 400 medarbetare behöva rekryteras (under förutsättning att förhållanden och arbetssätt är som idag). För att kunna tillgodose framtidens behov av personalförsörjning behövs samarbete med andra aktörer. - Vilka kanaler för samverkan kring personalförsörjning finns idag och vilka behöver vi vidareutveckla eller skapa? Ett nära samarbete med Högskolan Kristianstad skapar förutsättningar för att skapa ett intresse av vård och omsorg hos blivande sjuksköterskor. Samarbetet med barn-och utbildningsförvaltningen kommer att bli allt viktigare då vi behöver få fler unga, men även vuxna, att bli intresserade av vård och omsorg. Det behövs en överföring av kunskap mellan gymnasieskolan, Komvux och omsorgsförvaltningen. Här behövs marknadsföring av vård och omsorg för elever i årskurs 9 och kompetensutveckling för elever och lärare på gymnasieskolor med inriktning vård och omsorg. Likaså bör samverkan med arbete och välfärdsförvaltningen vara möjlig i syfte att skapa möjligheter för personer som idag står långt ifrån arbetsmarknaden genom utbildning inom vård och omsorg. 34(36) Kompetens I takt med lagstiftarens krav på kvalitet kommer behovet av kompetensutveckling att öka. Frågan blir vilka kompetenser kommer att behövas för att möta framtidens äldreomsorg? Har vi dessa kompetenser? Vilka aktiviter behöver omsorgsförvaltningen vidta för att möta framtidens kompetensförsörjning? Utvecklingen visar att allt fler av målgruppen mest sjuka äldre vårdas inom den kommunala hemsjukvården, vilket innebär att behovet av specialistkompetens ökar. Det framtida skånska hälso- och sjuvårdsavtalet kan komma att påverka behoven av kompetens inom den kommunala hemsjukvården, men hur är ännu oklart. För att kunna arbeta med förebyggande åtgärder behövs särskild kompetens. Det handlar t.ex. om kunskap i hälsofrämjande insatser, rehabiliterande förhållningssätt och hemrehabilitering. Behovet av arbetsterapeuter och sjukgymnaster kommer att öka inte enbart i förhållande tillkommande pensionsavgångar och demografisk utveckling utan även utifrån ett förebyggande perspektiv där fysisk aktivitet och träning blir en allt viktigare del för att kunna stärka den enskildes hälsa. I projektet om hemrehabilitering gjordes en beräkning av hur många arbetsterapeuter och sjukgymnaster som behövs i förhållande till befolkningen. Utifrån den beräkningen behövs i dagsläget 21 sjukgymnaster/fysioterapeuter och 21 arbetsterapeuter. Fram till år 2022 kommer det behövas ytterligare 3 inom respektive profession. Idag har vi 18,15 årsarbetare arbetsterapeut och 17,65 årsarbetare sjukgymnast/fysioterapeut, men de arbetar även med målgruppen yngre än 65 år. 9.3 Förväntad utveckling utifrån lagstiftning och ekonomi Vilken utveckling förväntas ske utifrån lagstiftning och ekonomi fram till år 2029? Trenden inom vård och omsorg är att lagstiftarens krav på kvalitet ökar och de kommunala intäkterna minskar allt eftersom antalet medborgare blir pensionärer. Lagstiftarens krav Utvecklingen är att socialtjänsten blir allt mer individanpassad med höjda krav på delaktighet, insyn, dokumentation och värdegrund. Hela socialtjänsten lämnar insatsstyrd verksamhet och övergår till ett än mer behovsorienterat arbetssätt där den enskilde är i fokus. Även hälso- och sjukvården genomgår stora förändringar kopplat till ändring av lagstiftningen. En ny patientlag träder i kraft 2015-01-01, vilket innebär ett större fokus på patientens delaktighet i sin vård och behandling. Andra områden som utvecklas är införandet av nationellt fackspråk och nationell infrastruktur samt kravet på att i större utsträckning genomföra samordnande individuella planer. Ekonomi Kostnadsutvecklingen visar att andelen kunder med omfattande behov ökar (ytterfallen) i Kristianstads kommun. - Vilket arbetssätt är det mest kostnadseffektiva för att uppnå god kvalitet? - Är ett alternativ till en mer effektiv vård och omsorg att öka andelen privata leverantörer och minska egenregin? Finanseringen av framtidens vård och omsorg är oklar. I omvärldsbevakningen beskrivs olika sätt att hantera frågan. Även om intäkterna för Kristianstads kommun kommer att öka så är det ytterst osäkert om de står i proportion till andel äldre som kommer att vara i behov av vård 35(36) och omsorg. Den hållbara strategin över tid är ett hälsofrämjande förhållningssätt som fördröjer inträdet av biståndsbedömda insatser. En sådan inriktning ger mervärde för såväl medborgare, medarbetare och kommunal ekonomi. 10. Källförteckning Demenscentrums hemsida, 2014-08-11) http://www.demenscentrum.se/Utbildning/Fragor-svar-om-Demens-ABC/Demenskarta/Mer-om-statistiken/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2013) Systematiskt arbete för äldres säkerhet – om fall, trafikolyckor, bränder och suicid. Stockholm. Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Skånskt hälso- och sjukvårdsavtal – gemensamt koncept, 2014-06-23. Lund. Kommunförbundet Skåne och Region Skåne (2014) Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne Kristianstads kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott (2014-03-13) Förvaltningsövergripande plan med fokus på framtiden för ett aktivt och hälsosamt åldrande Änr KS 2012/958, beslut KSAU § 86 Kristianstads kommun, omsorgsförvaltningen, tjänsteutlåtande Behov I Centrum – ICF, daterat 2013-09-05, ärende ON 2013/444 Kristianstads kommun, omsorgsförvaltningen, projektdirektiv Trygg och säker hemgång, daterat 2014-09-25, ärende ON 2014/429 Kristianstads kommun, omsorgsförvaltningen (2012) Sammanfattning Hemrehabilitering 2007 – 2010, daterad 2012-02-13 Kristianstads kommun, omsorgsförvaltningen (2011) Rapport hemrehabilitering, daterad 2011-08-11 Regeringskansliet statsrådsberedningen (2013). Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen. DS 2013:8. Stockholm. Regeringskansliet (2010) Den ljusnande framtid är vård – Delprojekt från LEV-projektet. Stockholm Regeringskansliet (2015) Promemoria Frågor och svar om utredningsens förslag SOU 2015:20. Stockholm Regeringskansliet (2015) Betänkande av Utredningen om betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Stockholm Socialstyrelsen (2012) Effekter av stöd till anhöriga som vårdar äldre med demenssjukdom eller sköra äldre – en systematisk översikt. Artikelnummer 2012-12-17. Stockholm. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (2007) Hälsosamtal och förebyggande hembesök – en lägesrapport. Stockholm Socialmedicinsk tidskrift (2010) årgång 87 häfte 3 Hälsosamt åldrande – en mänsklig rättighet. Stockholm SOU 2008:51 (2008) Värdigt liv i äldreomsorgen. Stockholm 36(36) Socialstyrelsen statistikdatabas (2014-10-02) http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas Socialstyrelsens termbank 2014-10-15 http://socialstyrelsen.iterm.se/?fSortingFld=22&fSortingDir=0&fSwitch=0&fTerm=f%C3%B 6rebyggande&fSubject=0.0.0 Socialstyrelsen. Äldres Behov i Centrum-vägledning för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av äldres behov utifrån ICF. Preliminär version 2013-02-15 Socialtjänstlagen 2001:453 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (2013) Ett hälsosamt åldrande – Kunskapsöversikt över forskning 2005-2012 om hur hälsosamt åldrande kan främjas på individnivå. Rapport nummer 2013:05 Statiska centralbyrån (SCB, 2011) Trender och prognoser 2011 befolkning utbildning arbetsmarknaden med sikte på år 2030. Stockholm Statistiska centralbyråns hemsida, 2014-08-14, RUT vanligast efter 85, http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/RUT-vanligast-efte-85/ Statiska centralbyrån (2011) Trender och prognoser 2011 med sikte på år 2030 Sveriges Kommuner och landsting (2015.02-09) Uppdateringstabell 2015 för kommuner, Skatter och bidrag 2015-2019, från cirkulär 15:07 Östlund, Britt (2013) Teknik, IT och åldrande. Stockholm. Liber förlag.
© Copyright 2024