TIMMELE 1:21 m.fl. ANTAGANDEHANDLING
Diarienr. 2004.1163 Detaljplan för del av TIMMELE 1:21 m.fl. Timmele församling Ulricehamns kommun Västra Götalands län Upprättad den 27 oktober 2005, reviderad 1 mars 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING 1 Diarienr. 2004.1163 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av Timmele 1:21 m.fl. Timmele församling Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplanen har reviderats efter utställningen med anledning av att vänstersvängfält på väg 46 inte avses byggas ut. Väg 46 lämnas därför utanför detaljplaneområdet. I planbeskrivningen har texten ändrats under följande rubrik: Förslag till förändring, Gatunät och trafik. PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplaneförslaget hör följande handlingar: • plankarta med bestämmelser, skala 1:1000 • planbeskrivning med konsekvensbeskrivning och illustration på utbyggnad • genomförandebeskrivning • samrådsredogörelse • utlåtande PLANENS SYFTE Detaljplanens syfte är att möjliggöra en utökning av ett befintligt område för industriverksamhet. PLANDATA Läge Planområdet är beläget strax söder om Timmele tätort i Ätradalen vid riksväg 46, cirka 8 kilometer norr om Ulricehamn. Areal Planområdet omfattar ca 15 hektar. Markägande Fastigheten Timmele 1:21 ägs av Ulricehamns Betong AB. Timmele 1:23, 1:15, 1:7 och 8:20 ägs av kommunen. Fastigheterna Timmele 1:13, 1:14, 1:18 och 8:5 har privata ägare. 2 Diarienr. 2004.1163 KOMMUNALA STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I översiktsplanen som antogs 2002, ingår planområdet i ett större område som avsatts som ”tänkbart område för verksamheter, industrier m.m”. Se också planprogrammet som ligger till grund för denna detaljplan. Detaljplan Inom en del av programområdet gäller detaljplan 93-03-18 för industri. I övrigt saknas detaljplan. Program för planområdet Ett planprogram har upprättats för området. Programmet förtydligar översiktsplanens intentioner med området och redovisar den framtida inriktningen för användningen av den aktuella industrimarken och den omgivande marken. Övrigt Miljö- och samhällsbyggnadskontoret fick 2003-05-27 i uppdrag av kommunstyrelsen att ändra planen på den gamla festplatsen (Timmele 1:23) för att betongindustrin intill ska ges möjlighet att expandera. FÖRUTSÄTTNINGAR Natur och kultur Mark och vegetation Planområdet är relativt plant. Uppfyllnader har skett för befintlig industrianläggning liksom schaktning och utplaning av området närmast omkring anläggningen. Inom planområdet finns ett nedlagt grustag. De centrala delarna av programområdet har ett underlag som utgörs av isälvssediment; i huvudsak finkornig sand uppkommen i samband med inlandsisens avsmältning. I den nordöstra delen finns Ätradalens och kommunens enda flygsandfält. (Se beskrivning under Naturvärden.) På den östra sidan består marken dels av plan åkermark, dels av lätt kuperad skogsmark med barrskogsvegetation. Den södra delen av programområdet domineras av åkermark. Sanddynfältet är omväxlande öppet och beväxt med enbuskar eller mera slutet med tall. Vid fastighetsgränsen mellan Timmele 1:21 och 1:13 finns även ett mindre område med kärrtorv, som är starkt påverkat av den omkringliggande markanvändningen. Geoteknik En översiktlig geoteknisk undersökning daterad 1986-05-12 som delvis omfattar planområdet utfördes av K-Konsult, Borås. Enligt denna finns under ett tunt humuslager sand av mycket stor mäktighet. Sanden är halvfast-fast lagrad. Inom de höglänta områdena ligger grundvattenytan sannolikt minst 2-3 meter under markytan. Marken är stabil och någon risk för skred föreligger inte. En geoteknisk undersökning för planerad tillbyggnad av industrilokaler vid Ulricehamns betong AB har utförts av Geo Sondering HB, Bottnaryd 1990-10-03. Markföroreningar Inga kända markföroreningar finns inom planområdet. 3 Diarienr. 2004.1163 Historik Betongindustrin har funnits på den här platsen sedan slutet av 1940-talet. Festplatsen har funnits sedan början av 1900-talet. På 50-talet brann festplatsens byggnad. Den nuvarande byggnaden är från 1960-talet. Bostadshusen har byggts på 50-70-talet. Ett bostadshus revs 2004. Innan marken bebyggdes har området använts som exercisfält och det har funnits fotbollsplaner i områdets södra del. För övrigt har det varit åkermark, liksom delar av området fortfarande är. Radon Planområdet omfattar normalriskområde för radon. Naturvärden Planområdet ingår i Ätradalen som är av riksintresse för naturvård. Ätradalen är ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet och stort inslag av naturbetesmarker och naturlig slåttermark. Geologiska värden, viktiga rastlokaler för flyttande fågel, rik- och källkärr med rik flora. I den nordöstra delen finns Ätradalens och kommunens enda flygsandfält, som har ett geologiskt värde. Detta skapades genom vindens sorterande verkan av blottlagda sandytor på samma sätt som sanddyner skapas vi d kusten idag. Detta skedde i samband med inlandsisens avsmältning. Flygsandfältet sträcker sig på båda sidor om riksväg 46. På vägens östra sida är stora delar av fältet bebyggt men framträder som gräsklädda kullar kring husen. Väster om vägen är fältet mer eller mindre oexploaterat och bestod år 2000 av en 1,7 hektar stor yta. Ca 0,25 hektar har sedan tagits bort. Generellt kan torra sandmarker vara en viktig miljö för bl a olika arter av insekter. Det finns dock ingen kännedom om vilka arter som kan finnas i detta område, eftersom ingen inventering har gjorts. Området är delvis igenväxt med tall. Det finns också en hel del solbelyst enbuskmark med en vildvuxen och oskött grässvål. Området saknar i princip blottade sandytor. Kulturmiljövärden Planområdet är en del av Ätrans dalgång som är av riksintresse för kulturmiljövården. Fornlämningar, byar och herrgårdsmiljöer avspeglar ett mycket långt kontinuerligt landskapsutnyttjande som sträcker sig tillbaka till stenåldern. Kvarnbyggnaden och mjölnarbostaden inom fastigheten Timmele 8:12 har ett kulturhistoriskt värde som kan anses vara av väsentligt länsintresse eller lokalt intresse. (Inventeringsrapport, Kulturhistorisk bebyggelse, Ulricehamns kommun 1990, Byggnadsnämnden) Kvarnen är inte längre i drift men mjölnarbostaden är bebodd. Timmele kyrkby ligger nordöst om planområdet, på andra sidan riksväg 46. Timmele kyrka är en enkel rektangulär salkyrka med vapenhus i söder och sakristia i norr. Den rymmer i sina murar delar av en medeltida anläggning, vars portal med primitiva skulpturer från 1100-talet är bevarad innanför vapenhuset. Till kyrkomiljön hör förutom kyrkogården även prästgården som ligger nordost om kyrkan. Platsen för prästgården har sannolikt varit densamma sedan församlingens grundande. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Inom skogsmarken finns fornlämningsliknande formationer. 4 Diarienr. 2004.1163 Bebyggelse och service Planområdet ligger 1,5 km söder om Timmele centrum, där det finns förskola, låg- mellan och högstadieskola, samt livsmedelsaffär. I övrigt hänvisas till Ulricehamns centrum med ett stort serviceutbud på ett avstånd av ca 8 km. Inom planområdet finns en betongfabrik och en festplats med en enkel scenbyggnad, samt två villafastigheter. Friytor Rekreation Festplatsen används för dans. Det tallbevuxna flygsandfältet kan vara intressant att besöka för att studera inlandsisens avsmältningsförlopp. Det är också möjligt att ta sig fram till Ätrans strand norr om planområdet och via Betongvägen. Vattenområden Strandskydd Längs Ätran gäller 100 meters strandskydd, där det inte är upphävt i detaljplan. Gator och trafik Gatunät och trafik Riksväg 46 som utgör gräns för planområdet österut, trafikeras av ca 5000 fordon per årsmedeldygn, varav 8% tung trafik. Trafikmängden som Ulricehamns betong alstrar består av omkring 20 lastbilstransporter per dag. Ca 30 bilplatser används av personalen. Trafik som alstras av Färdig betong AB tillkommer. En väg i planområdets södra del försörjer betongfabriken och avloppsreningsverket. Vägen används också delvis som tillfart till den s.k. mjölnarbostaden inom kvarnområdet. Norr om planområdet finns en utfart som trafikförsörjer kvarnen, festplatsen och de övriga mindre verksamheterna norr om planområdet. Den används också som en kompletterande utfart för betongfabriken. Villafastigheterna har egna utfarter mot riksväg 46. För riksväg 46 gäller enligt §47 i Väglagen att det ska finnas en bebyggelsefri zon på 30 meter från vägen (gäller utanför detaljplanelagt område). Vägen är också rekommenderad primär transportväg för farligt gods, se rubrik nedan. Gång- och cykelvägar Det finns inga gång- och cykelvägar inom eller i anslutning till planområdet. Kollektivtrafik Längs riksväg 46 går stadsbussar mot Timmele. Närmaste busshållplats finns vid Timmele kyrka, ca 500-800 meter från planområdet. Parkering Parkeringsbehovet är i huvudsak löst inom respektive fastighet men Timmele 1:21 har även ytor utanför sin fastighet som används för upplag och parkering. Störningar Buller Det finns en viss bullerbelastning från industrin på bostäderna längs riksväg 46 men i huvudsak störs de bostäderna av vägen. Enligt Vägverkets bullerinventering ligger bullernivån från vägen vid fastigheten Timmele 1:14 på 65 dBA och på 62 dBA vid Timmele 1:13. År 2004 gjordes fönsteråtgärder på Timmele 1:14. Generellt görs åtgärder på befintliga bostadsfastigheter om bullernivån (från trafik) överstiger 65 dBA. Byggnaden vid kvarnen som används som bostad störs av buller från industrin. Ett åtgärdsprogram finns för Färdig 5 Diarienr. 2004.1163 betong AB som bedriver verksamhet närmast bostaden inom fastigheten Timmele 1:21, som baseras på en ljudnivåmätning utförd av Ingemansson Technology AB 2002-03-19. Farligt gods Riksväg 46 är rekommenderad transportväg för farligt gods. Den bebyggelsefria zonen vid vägen bör av den anledningen vara 40 m. Det krävs också en riskanalys vid bygglovansökan för tillkommande bebyggelse inom 100 m från vägen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Betongfabriken är ansluten till Ulricehamns Energi AB:s vattenledningsnät och delvis till avloppsnätet. Vatten- och avloppsledningar går genom planområdets norra del. Fabriken har också en egen avloppsanläggning. El, tele, bredband och värme Vattenfall Eldistribution AB är nätägare för elledningarna inom området och har en elnätstation inom planområdet, som endast försörjer industrin inom planområdet. TeliaSonera har kablar inom planområdet. Ulricehamns Energi AB har bredbandskablar inom området. Avfall Verksamhetsavfallet sköts av de som bedriver verksamheterna. Dagvatten Dagvattnet infiltreras idag i marken inom fastigheten Timmele 1:21, som har stora icke hårdgjorda ytor. 6 Diarienr. 2004.1163 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING Natur och kultur Mark, vegetation och naturvärden Naturområdet som består av ett trädbevuxet flygsandfält, kommer till största delen att sparas. Marken avsätts som naturmark och ett skötselprogram bör upprättas för att bevara och förtydliga värdena. Planförslaget innebär dock ett visst intrång i flygsandfältet för ytor som krävs för tekniska anläggningar och transporter inom industrifastigheten. Geovetenskaplig underökning krävs inte. I gränsen norrut och mot kvarnfastigheten ska plantering finnas som bildar en avskärmande vegetationsridå mellan industrin och omgivningen. Mot riksväg 46 ska ett 20 meter brett naturståk finnas med en 2,0 m hög buskplanterad vall och en trädrad som avskärmar industrin visuellt från vägen. Kulturmiljövärden Mot kvarnfastigheten, Timmele 8:12, ska det finnas en plantering bestående av träd och buskar samt en något bredare del mark som inte får bebyggas, som ska fungera som en markerad gräns med syftet att bevara kvarnmiljön som en helhet som avgränsas från den storskaliga industrimiljön. Avskärmningen kan kompletteras med bullerskärm enligt tidigare bygglov eller efter behov. De fornlämningslika formationerna behöver inte undersökas ytterligare. Bebyggelse Byggrätten för industrin kommer att utökas mot i huvudsak söder och öster mot riksväg 46. Inom 30 m från rv 46 kommer inga byggrätter att ges. Högst 50 % av fastighetens yta får bebyggas och högsta nockhöjd är 14 meter, utom inom en mindre del där 22 meters totalhöjd tillåts, för att möjliggöra utbyggnaden av en uppfordring som krävs i denna del av byggnaden vid betongtillverkning. Mot norr kommer en mindre utökning av byggrätten att tillåtas. Högsta tillåtna nockhöjd är 6 m. Norr om byggrätten finns ett område där förråd och liknande komplementbyggnader tillåts, liksom tekniska anläggningar som inte är störande för omgivningen. Bullerskärmar får uppföras på marken innanför planteringszonen och ledningsområdet. Den utfyllda delen mellan Betongvägen och ravinen mot Ätran får inte bebyggas men kan användas för parkering och upplag. Den delen av fastigheten Timmele 1:21 som i den tidigare detaljplanen inte har någon byggrätt, utan avsetts för upplag, får enligt detta planförslag bebyggas med villkoret att marken undersöks innan den fylls igen och bebyggs, för att undvika att miljöfarliga ämnen ligger kvar och sprids vidare till grundvattnet. Även markens bärighet behöver undersökas. De två bostadshusen mot riksväg 46 ska vid genomförandet av detaljplanen lösas in och rivas. När utbyggnaden norr om befintlig betongfabrik blir aktuell, ska byggnaderna på festplatsen rivas. Placering och utformning Vallen mot riksväg 46 ska planteras med buskar. En trädrad ska också finnas längs vägen, för att markera och försköna infarten mot Timmele. Lind kan vara ett lämpligt träd att använda till trädraden. I gränsen mot norr ska det finnas en plantering med buskar och träd. Industrins slänter för utfyllningar eller schaktningar ska inrymmas inom fastigheten Timmele 1:21. Grundläggning Kompletterande grundundersökningar behövs innan ny mark bebyggs. När man undersöker marken för upplaget är det viktigt att också konstatera att markens bärighet är tillräcklig. 7 Diarienr. 2004.1163 Verksamheter Industriverksamhet tillåts inom planområdet. Bullernivån från industrin får inte överskrida Naturvårdsverkets riktvärden för ny industri vid de omkringliggande bostäderna. Verksamhet som riskerar att förorena grundvattnet är inte lämplig i detta läge med närhet till Ätran och genomsläpplig mark. Friytor Rekreation Naturområdet i planområdets nordöstra del ska vara tillgängligt för allmänheten. Vattenområden Strandskydd I huvudsak kommer industrimarken att ligga utanför strandskyddsområdet, utom i den nordvästra delen av planområdet. Marken som tas i anspråk får inom en begränsad yta endast byggrätt för uppförande av bullerskärm. Strandskyddet kan fortsätta att gälla. Gator och trafik Gatunät och trafik När industrin inom detaljplaneområdet är utbyggd kommer trafikmängden som industrin alstrar att bestå av ca 30-35 lastbilstransporter per dag. Antalet personbilar som personalen använder till och från arbetet kan uppgå till ca 50 st. Trafiken till planområdet ska gå via den befintliga vägen i planområdets södra gräns. Samma väg ska också användas av reningsverket och mjölnarbostaden vid kvarnen om behovet kvarstår. Vid framtida planläggning kan ytterligare industriverksamhet som kan använda samma väg, tillkomma söderut. Då behöver trafiklösningarna ses över i sin helhet tillsammans med eventuellt behov av en förbindelse till Vist industriområde. Vid korsningen riksväg 46 – Betongvägen ska ett vänstersvängfält byggas, för att åstadkomma en trafiksäker lösning. Utfartsförbud ska gälla ut mot riksväg 46. Hastigheten på riksväg 46 har under planarbetets tid gång ändrats från 90 km/h till 70 km/h. Infarten norr om planområdet ska användas på samma sätt som idag, dvs av de befintliga mindre verksamheterna, dansbanan och i undantagsfall av industrin inom planområdet. Vid ett ökat behov av att använda den norra infarten kan det bli aktuellt att pröva utbyggnaden av en trafiksäkrare utfart (se planprogrammet för industriområde söder om Timmele), som ersätter den nuvarande. En placering av en utfart längre norrut ger bättre förutsättningar för god sikt. Parkering All parkering ska lösas inom den egna fastigheten. Störningar Buller Enligt den bullerutredning som har gjorts på uppdrag av Ulricehamns betong AB, utförd av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut 2004-12-20, kommer industribullret att tangera eller överskrida riktvärdena vid bostadsfastigheterna Timmele 1:13 och 1:14 när industrin har byggts ut, trots bullerdämpande åtgärder. Planförslaget innebär att bostadsfastigheterna löses in och rivs i samband med genomförandet av planen. (Fastigheten Timmele 1:7 är redan inlöst och byggnaderna rivna.) Planförslaget innebär inte att någon bullerkälla flyttas närmare Timmele 8:12, utan utbyggnaden sker huvudsakligen mot söder och öster. Vid bostäderna i Timmele kyrkby på andra sidan rv 46 kommer enligt bullerberäkningen inte industribullret att överskrida några bullernivåer. Bullernivån från industrin får inte överskrida Naturvårdsverkets riktvärden för buller vid de omkringliggande bostäderna (Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer ”Externt industribuller – Allmänna råd” RR 1978:5 2:a upplagan 1983). 8 Diarienr. 2004.1163 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vid utbyggnad i norra delen av planområdet, måste allmänna vatten- och avloppsledningar flyttas. Ledningarna flyttas norrut och kan samordnas med befintliga bredbandsledningar. Ledningsstråket ska vara tillgängligt och får inte byggas över eller planteras med träd eller andra växter som kan skada ledningarna. Kapacitet finns för att ansluta avloppet från hela industrin inom planområdet till Ulricehamns Energi AB:s reningsverk som ligger intill. El, tele, bredband och värme TeliaSoneras telekablar samt Ulricehamns Energi AB:s bredbandskablar i marken ska vara kvar och får inte byggas över. Vattenfalls elnätstation och de ledningar som går dit ska flyttas. Dagvatten Dagvattnet ska fördröjas och renas lokalt, dvs inom fastigheten eller i anslutning till fastigheten. Troligen kan dagvattnet även i fortsättningen infiltreras på mark som sparas inom området eftersom jorden i området är genomsläpplig. Det är viktigt att de ytor där dagvattnet infiltreras är vegetationsklädda eftersom det främst är vegetationen som bidrar till reningen. Vid bygglovansökan ska det framgå hur dagvattnet ska omhändertas. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vunnit laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark. 9 Diarienr. 2004.1163 KONSEKVENSBESKRIVNING Utbyggnadsalternativ Konsekvensbeskrivningen för utbyggnadsalternativet innebär att konsekvenserna av de förändringar som tillåts i detaljplanen redovisas. Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen förändring görs, utan befintlig detaljplan fortsätter att gälla och befintlig bebyggelse finns kvar. Byggnation som tillåts i gällande plan kan tillkomma. Anledningen till att konsekvenserna av ett nollalternativ beskrivs är att man ska ha något att jämföra utbyggnadsalternativet med. Nollalternativets konsekvenser redovisas som ett stycke sist under varje rubrik nedan. Störningar från industriverksamheten Vattenförorening i form av suspenderat material och olja kan uppkomma vid renspolning av utrustning och transportfordon. Risk för spill och läckage från drivmedelsbehållare, rengöringsmedel och tillsatskemikalier finns. De lokala jordartsförhållandena med genomsläppligt material gör också att eventuella föroreningar transporteras snabbt. Damm kan vid torr väderlek ge upphov till störningar i omgivningen. Stoftet kan komma från hårdgjorda lagerytor utomhus eller från anläggningens ventilationsluft. När de två befintliga bostäderna löses in i samband med genomförandet av detaljplanen, är det färre bostäder som riskerar att bli störda av industrin. Åtgärdsförslag: Slam- och oljeavskiljning kan rena eventuella utsläpp av suspenderat material. Den genomsläppliga jorden i området gör också att infiltrationskapaciteten är god. Behållare med kemikalier kan förvaras på skyddande underlag eller invallas. Damm- och stoftspridning kan åtgärdas med textila spärrfilter eller cykloner och upplagsplatser kan förses med vindskydd och regelbundet städas av och vid behov bevattnas. Buller uppkommer vid vibrering av betong, betongblandning samt tunga fordon som finns inom anläggningen. Även tunga transporter till och från platsen är en betydande bullerkälla. Åtgärdsförslag: Buller förebyggs bäst genom att störande delar lokaliseras så att störningar undviks. Känsliga lägen och särskilt bullrande delar kan i viss mån åtgärdas med avskärmande barriärer. Styrning av bullrande aktiviteter till dagtid är också lämpligt för att minska omgivningspåverkan. Nollalternativet innebär samma typ av risker och störningar som utbyggnadsalternativet eftersom verksamhet redan bedrivs på platsen men verksamheten är mindre omfattande, vilket innebär mindre trafik och färre bullerkällor. Om gamla anläggningar ersätts med nya eller om bullrande verksamheter byggs in, kan bullret istället minska från delar av industrin. Ett nollalternativ innebär ändå att transportytorna inom området är begränsade. För små ytor för den befintliga industrin kan föra med sig att angränsande mark tas i anspråk, utan att en prövning av lämpligheten görs. De befintliga bostäderna riskerar att störas av industrin. Naturvärden Detaljplaneförslaget innebär att 3700 kvm av den geologiskt värdefulla formationen tas bort, med andra ord ca 25% av flygsandfältet. Den återstående delen (inom planområdet) är ca en hektar stor. Ytterligare intrång i flygsandfältet kan behöva göras om en ny nordlig utfart byggs i ett senare skede för att åstadkomma bättre sikt i korsningen. Exploateringen kan innebära att en del av en värdefull insektslokal försvinner. Det finns dock ingen närmare vetenskaplig studie av området. En påverkan på flygsandfältet innebär inte att riksintresset för naturvård skadas påtagligt. 10 Diarienr. 2004.1163 Kommunen kommer att ha större möjlighet att skydda värdena i den återstående delen av flygsandfältet som blir allmän platsmark enligt planförslaget. Åtgärdsförslag: Det är svårt att ersätta en förlust av denna miljö. En åtgärd som kan höja värdet av området är en anpassad skötsel som tar fram landskapsbilden. Detta kan ske genom en gallring av tallar som står för tätt så att dessa på sikt kan växa sig stora och gamla. Samtidigt släpps mer ljus ner till marken. Om möjligt kan man tänka sig en gräsröjning helst med skärande redskap eller bete. Nollalternativet innebär att den kvarvarande naturmarken kan sparas. Flygsandfältet kan förbli obebyggt och behålla sitt naturvärde. Kommunen råder dock inte över marken, utan den privata markägaren svarar för att värdena bevaras. Kulturmiljövärden Industrin expanderar och blir allt mer storskalig. Expansionen sker dock i riktning bort från kvarnmiljön och samma avstånd hålls i gränsen som tidigare. Åtgärdsförslag: Hänsyn bör tas till kvarnmiljön som ska upplevas som en helhet som inte alltför påtagligt ska störas av industrimiljön (visuellt). En planteringsridå och eventuellt andra avskärmande åtgärder kan bidra till att kvarnmiljöns karaktär inte störs av den intilliggande storskaliga industriverksamheten. Nollalternativet innebär i princip inga annorlunda förutsättningar för kvarnmiljöns bevarande än planförslaget. Strandskydd En del av strandskyddsområdet kommer att tas i anspråk för industriverksamhet. Den marken är redan avskuren av bebyggelse närmare Ätran och består huvudsakligen av ett brant parti som inte kan bebyggas. Det enda som tillåts inom ett mycket begränsat område är att bullerskärmar uppförs. Intrånget innebär därför inte att värdefull strandnära natur tas i anspråk eller att tillgängligheten till stranden försämras. Nollalternativet innebär att ingen ytterligare bebyggelse tillkommer eller att marken används för upplag. Eftersom marken idag inte har några särskilda naturvärden eller är viktig för tillgängligheten till Ätran, blir skillnaden mellan nollalternativ och utbyggnadsalternativet marginell. Landskapsbild De utökade ytorna och de nya industribyggnaderna kommer att närma sig vägen som är Timmeles infart från söder. Byggnaderna kan upplevas som framträdande i landskapet och stora ytor för upplag riskerar att förfula området. Åtgärdsförslag: En vall mot riksväg 46 kan avskärma upplagsytor på industritomten visuellt. Ett visst bebyggelsefritt avstånd från vägen tillsammans med en trädplantering kan också mildra intrycket av de stora industribyggnaderna. Byggnadernas höjd bör hållas nere, för att inte störa kulturlandskapet som helhet. Närmare den brantare delen av Ätrans ravinkant ska byggnader inte tillkomma. Topografin i området ska inte förändras påtagligt i planområdets ytterkanter, förutom där vallar krävs för avskärmning. Nollalternativet innebär att befintlig bebyggelse kvarstår och viss utbyggnad som medges i gällande plan tillkommer, vilket är knappt hälften av det som tillåts i planförslaget. Området ligger i ett relativt öppet landskap men skärmas till stor del av från omgivningen av det trädbevuxna höjpartiet mot riksväg 46. Även avståndet från vägen gör att industrin inte upplevs dominerande på platsen. 11 Diarienr. 2004.1163 Dagvattenhantering, avlopp Stora hårdgjorda ytor minskar möjligheten att infiltrera dagvatten. Åtgärdsförslag: Den genomsläppliga jorden är lätt att infiltrera större mängder dagvatten i, vilket innebär att man kan klara infiltration på mindre ytor. Markytor för fördröjning och rening av dagvattnet bör sparas. Ytorna ska inte vara hårdgjorda och bör vara bevuxna för att föroreningarna inte ska följa med ner till grundvattnet. Nollalternativet innebär att större ytor förblir obebyggda och eventuellt icke hårdgjorda, vilket innebär att det är lätt att infiltrera dagvatten inom området. Nackdelen med att släppa ner dagvatten genom grusade ytor är att ingen rening sker, så som kan ske om ytorna är vegetationsklädda. Trafik Utvidgningen av industrin kommer att föra med sig större trafikmängder, varav en stor andel kommer att vara tung trafik. Trafikbullret ökar för de boende längs riksväg 46 och riskerna för olyckor vid utfarterna mot riksväg 46 kan öka. Eftersom trafik till industriområdet redan går på vägen, blir ökningen inte dramatisk. Eftersom riksväg 46 är primär transportled för farligt gods finns en risk att tillkommande bebyggelse i närheten av vägen kan påverkas av trafikolyckor med farligt gods, t ex vid kollision, explosioner, gasutsläpp och föroreningar som kommer ut i marken. Åtgärdsförslag: Ökningen av trafikbullret bör beräknas för att visa hur bullernivån förändras i de omkringliggande bostäderna. Trafiksäkra lösningar kring utfarterna mot riksväg 46 krävs. Riskanalys som visar hur hänsyn har tagits till riskerna bör göras i samband med ny bebyggelse. Nollalternativet innebär att en viss ökning av trafiken kan ske med tiden men eftersom expansionsutrymmet är litet, innebär ökningen ingen påtaglig skillnad för trafiksäkerheten på riksväg 46 eller i buller för de omkringliggande bostäderna. ARBETSGRUPP Arbetet med detaljplanen har bedrivits i projektform. Medverkande tjänstemän har varit: Annika Hvidt-Andersén, fastighetschef Lars-Olof Lindgren, serviceförvaltningens stab Jan-Åke Claesson, trafikplanerare Kjell Eriksson, mätningsingenjör Örjan Wennman, miljöinspektör Peter Wredin, kommunekolog Jonas Yngström, stadsarkitekt Ann Stockzelius, plantekniker Tomas Brolin, Ulricehamns Energi AB MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Leila Aalto Planarkitekt 12
© Copyright 2024