Miljö - Tanums kommun
Tanums kommun Budget 2016 Budgetberedningens majoritetsförslag 1 BUDGET 2016 I KORTHET ................................................................................................................... 3 VISION .................................................................................................................................................... 5 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING................................................................................................... 5 OMVÄRLD .............................................................................................................................................. 8 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ......................................................................................................... 10 REDOVISNINGSPRINCIPER .............................................................................................................. 12 RESULTATBUDGET ........................................................................................................................... 13 FINANSIERINGSBUDGET ................................................................................................................. 13 BALANSBUDGET ................................................................................................................................ 14 EKONOMISK ANALYS ....................................................................................................................... 17 RISKANALYS....................................................................................................................................... 23 KÄNSLIGHETSANALYS .................................................................................................................... 25 DRIFTBUDGET .................................................................................................................................... 26 SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG ........................................................................................ 27 NÄMNDSREDOVISNING ................................................................................................................... 28 Kommunstyrelsen................................................................................................................................... 28 Tekniska nämnden.................................................................................................................................. 35 Miljö- och byggnadsnämnden ................................................................................................................ 43 Barn- och utbildningsnämnden .............................................................................................................. 49 Omsorgsnämnden ................................................................................................................................... 55 Kommunrevisionen ................................................................................................................................ 65 INVESTERINGSBUDGET 2016 SAMT PLAN FÖR 2017-2018 ....................................................... 66 BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT ............................................................................... 68 KOMMUNALA BOLAG ...................................................................................................................... 71 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER ........................................................................................................ 72 FOLKHÄLSA ........................................................................................................................................ 78 MILJÖ .................................................................................................................................................... 79 TILLGÄNGLIGHET ............................................................................................................................. 81 BEGREPPSFÖRKLARING .................................................................................................................. 83 Bilaga – EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN......................................... 84 2 BUDGET 2016 I KORTHET Utdebitering Investeringsbudget Investeringsbudgeten uppgår till totalt 130,0 mkr i 2016 års budget. Av investeringarna avser 63,0 mkr VA-verksamheten. Budgetförslaget baseras på att utdebiteringen (kommunalskatten) hålls oförändrad 21,56 kronor. Kommunalskatten har varit oförändrad sedan 2004. Genom satsningar på VA-investeringar och exploateringsverksamhet prioriteras arbetet med att ta fram nya bostäder och verksamhetsmark. VA-investeringarna innebär stora miljöförbättringar men ger också förutsättning för utbyggnad av nya bostäder. Resultat Budgeten redovisar ett överskott på 6,0 mkr. Det budgeterade resultatet innebär att kommunens lever upp till balanskravet men når inte upp till det nuvarande ekonomiska målet som kommunfullmäktige fastställt. Det är viktigt att upprätthålla en hög resultatnivå för att kunna internfinansiera investeringarna och därmed minska behovet av extern upplåning. Budgetförslaget innehåller anslag för etapp 2b av Bodalsverket som innebär att Fjällbacka reningsverk avvecklas och Fjällbacka ansluts till Bodalsverket. Investeringen innebär att nya utvecklingsmöjligheter i Fjällbacka centrum tillskapas. Satsningar på skola och omsorg Alla nämnder kompenseras fullt ut för beräknade pris- och löneökningar. Ramjusteringar görs också för volymförändringar inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. För att förbättra vattenförsörjningen görs investeringar dels i vattenverket i Tanumshede och dels i förbättrad kapacitet för vattenförsörjningen för Fjällbacka och kommunens södra delar. Barn- och utbildningsnämnden utökas med 1,4 mkr utöver kompensation för pris- och löneökningar och justeringar för volymförändringar. I kompletteringsbudget 2015 ökades barn- och utbildningsnämndens ram med 3,1 mkr för att bland annat finansiera ökade kostnader inom gymnasieskolan, Komvux och SFI. I budget 2016 utökas nämndens ram med ytterligare 1,4 mkr, vilket avser helårseffekt av denna resursförstärkning. En tillbyggnad av Tanumskolans mellanstadiedel sker med cirka 1400 kvm. Investeringen i nya skollokaler är beräknad till cirka 36 mkr. Denna tillbyggnad rymmer de cirka 100 elever som nu går på Hedeskolan, fritidshemsverksamheten samt delar av Särskolan. Ytterligare elever kan beredas plats vid framtida behov. På Hedeskolan frigörs plats för upp till 80 förskolebarn. Provisoriska förskolelokaler kan avvecklas. Sammanlagt innebär detta ett nettotillskott med upp till 60 platser jämfört med idag En modell för prestationsanslag som innebär att samtliga verksamheter inom Tanums gymnasieskola finansieras med prestationsanslag infördes i kompletteringsbudget 2015. Syftet är att öka följsamheten mellan ekonomi och elevantal. Hittills är det endast gymnasieverksamheten som haft prestationsanslag. Nu införs även för Komvux, SFI och det s.k. introduktionsprogrammet inom gymnasieskolan För att ge förutsättningar för fortsatt utbyggnad av bostäder och verksamhetsområden avsätts sammanlagt 6,2 mkr i investeringsbudgeten. För att förbättra infrastruktur och utvecklingsmöjligheter för Grebbestad samhälle pågår planarbete för ”Västra vägen”. Planarbetet beräknas vara klart 2018, i budgeten för 2018 och 2019 budgeteras för byggnation av ”Västra vägen” Omsorgsnämndens budgetram ökades med 1,0 mkr i kompletteringsbudget 2015 avseende ökad volym inom handikappomsorg för insatsen daglig verksamhet. På helårsbasis innebär det ökade kostnader med 2,0 mkr. Bland övriga större investeringar kan nämnas GC-väg och åtgärder vid badplatsen i Grebbestad med 3,6 mkr och satsning på Tanumshede centrum med 1,2 mkr. Övriga nämnders budgeterar räknas upp med pris- och löneökningar men hålls i övrigt oförändrade. 3 Verksamhetsförändringar per nämnd Höjd Va-taxa För att finansiera de höga VA-investeringarna föreslås taxan för vatten och avlopp att höjas med sex procent. Barn- och utbildningsnämnden Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen ökar, framför allt inom fritidshem. Även elevtalen inom grundskolan väntas öka betydligt. Antalet elever inom gymnasiet och SFI-verksamheten väntas också öka. Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram ökar med 2 900 tkr. Långfristig skuld Den ökade investeringsvolymen de senaste åren har gjort att låneskulden ökat. 2016 års budget innebär ökad låneskuld med 55,0 mkr till 465,0 mkr. I budget 2016 utökas barn- och utbildningsnämndens ram med ytterligare 1 425 tkr, vilket avser helårseffekt av den resursförstärkning för Tanums gymnasieskola som beslutades i kompletteringsbudget 2016. Räntenetto Räntenettot i budget 2016 beräknas till 11,0 mkr, varav räntekostnaderna beräknas till sammanlagt 12,0 mkr. Soliditet Omsorgsnämnden Antalet äldre ökar under 2016, framför allt i åldersgruppen mellan 70-79 år. Volymförändringarna innebär en ökning av omsorgsnämndens ram med 1 300 tkr. Förslaget till budget för 2016 innebär en soliditet på 11,1 procent Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 33,9 procent. I budget 2016 utökas omsorgsnämndens ram med ytterligare 1 000 tkr, vilket avser helårseffekt av den resursförstärkning för ökad volym inom funktionshinder och daglig verksamhet som beslutades i kompletteringsbudget 2016. Nämndernas ramar i budget 2016 Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen 45,8 mkr 27,8 mkr 5,2 mkr 292,9 mkr 278,0 mkr 0,8 mkr 4 VISION Verksamhetsperspektiv Tanum är en kommun som kännetecknas av småskalighet, entreprenörskap och närhet till natur och vatten. Med förankring i historien, som återspeglas i hällristningar och kulturmiljöer, ska hela kommunen utvecklas på ett sätt som är långsiktigt hållbart och som stärker Tanums identitet med livskraftiga samhällen och en levande landsbygd. För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning av den samlade utvecklingen och resultatet för de prioriterade verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställer i budgeten. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. För att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd ska målen för mer än hälften av de prioriterade verksamhetsmålen uppfyllas. Tanums kommuns vision är att kommunen ska växa till 13 000 invånare. Visionen symboliserar den positiva utveckling som ska karaktärisera Tanums kommun. En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom satsningar på i första hand områdena boende, infrastruktur och näringsliv. Prioriterade verksamhetsmål GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktige beslutar i budgeten om ett antal prioriterade verksamhetsmål. De prioriterade målen beskriver vad kommunens olika verksamheter ska uppnå och ska ses som den samlade övergripande målsättningen för kommunens som helhet. För varje prioriterat verksamhetsmål finns en eller flera indikatorer som används för avgöra om verksamhetsmålet är uppfyllt eller inte. I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen ”god ekonomisk hushållning” som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Boende Kommunen ska möjliggöra produktion av 300 bostäder under mandatperioden samt erbjuda villatomter i kommunens större samhällen till marknadsmässiga priser. Finansiellt perspektiv Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen vilket innebär att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Indikatorer: Antalet färdigställda bostäder per år Antal villatomter som finns till försäljning Näringsliv Kommunen ska skapa förutsättningar för att fler arbetstillfällen skapas. Kommunen ska förbättra företagsklimatet och utveckla myndighetsutövningen utifrån företagarnas behov. Investeringsverksamheten ska anpassas så att inte kommunens ekonomiska ställning (soliditeten) försvagas. Övergripande ekonomiskt mål Indikatorer: Statistik sysselsättning (SCB) Svensk näringslivs ranking Insiktsmätning (SKL) För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter avseende realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar. En sådan nivå innebär också en värdesäkring av det egna kapitalet. 5 Infrastruktur Äldreomsorg Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Alla i Tanum ska ha tillgång till bredband. Infrastrukturen i kustsamhällena ska förbättras. Verksamheten ska utgå från individens behov och självbestämmande. Ett respektfullt bemötande ska prägla arbetet. Äldreboende ska finnas på olika orter. För äldre ska det finnas boenden med olika boendeformer. Indikatorer: Andel hushåll som har bredband Indikatorer: Serviceutbud på särskilt boende och hemtjänst (Kvalitet i korthet) Brukarundersökningar för särskilt boende och hemtjänst (Kvalitet i korthet) Fysisk planering Kommunen ska ha en planberedskap som möjliggör byggande av bostäder och framtagande av verksamhetsmark. Kultur och fritid Indikatorer: Antalet färdigställda planer Antalet bostäder som färdigställda detaljplaner möjliggör Verksamhetsmark som färdigställda detaljplaner medger Antalet bostäder i detaljplaner som fastställts under året(antal/år) Kommunen ska, i samverkan med föreningar och andra aktörer, skapa förutsättningar för ett varierat och rikt utbud inom kultur och fritid för alla. Kommunen ska, tillsammans med andra aktörer, arbeta för att utveckla Världsarvet som besöksmål. Indikatorer: Antal genomförda föreningsaktiviteter Antal kulturaktiviteter Antal föreningar i kommunen Antal besök på Vitlycke och Världsarvets rastplats Service Alla ärenden behandlas sakligt, korrekt, snabbt och med ett gott bemötande. Genom att aktivt kommunicera med invånare och intressenter ska kommunen underlätta och påskynda ärendehanteringen. Indikatorer: Tillgänglighetsmätningar telefoni och e-post (Kvalitet i korthet) Undersökning av kommunala hemsidor (SKL) Teknisk service Kommunen ska tillgodose behovet av VA på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunen ska utifrån en lokalförsörjningsplan tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva verksamhetslokaler. Utbildning Verksamheten ska präglas av trygghet, trivsel och respekt och alla elever ska bli behöriga till nästa nivå. Indikatorer: VA-taxa (Svenskt vatten) Kapacitetsutrymme VA Lokalkostnad per kvm Indikatorer: Andelen elever som är behöriga till gymnasiet (Skolverket) Andelen elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år (Skolverket) Enkät om trivsel i skolan (Kvalitet i korthet) 6 Resultatutjämningsreserv (RUR) Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Disponering får göras när prognosen för det årliga underliggande skatteunderlaget för riket är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. I de fall nämnderna uppvisar underskott samtidigt som skatteintäkterna är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren bör disposition ur resultatutjämningsreserven ske endast för den del av ett underskott som beror på lägre skatteintäkter än genomsnittligt. Avsättning till resultatutjämningsreserv Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Resultatutjämningsreserven ska inte överstiga tio procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Disponering av resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Beslut om kommande års reservering fattas i samband med budgetbeslutet. I samband med årsredovisningen fastställs den verkliga reserveringen. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska en balanskravsutredning upprättas. Budget 2016 I budget 2014 gjordes en avsättning med 15 mkr till resultatutjämningsreserven. I bokslut 2014 och budget 2015 gjordes ingen avsättning till eller disposition ur resultatutjämningsreserven. I budget 2016 görs inte någon avsättning till eller disposition ur resultatutjämningsreserven. 7 OMVÄRLD Svensk ekonomi Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt tre procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen ökar och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära två procent. Under 2015 och 2016 växer efterfrågan i den svenska ekonomin snabbt. Inte minst investeringarna och den offentliga konsumtionen uppvisar jämförelsevis höga tillväxttal. Internationell ekonomi Den internationella återhämtningen har, totalt sett, varit relativt trög. Ett undantag är USA där ekonomin växer i hygglig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. Också i Storbritannien och Tyskland utvecklas arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag. Även i Kina har tillväxttakten bromsat upp rejält. Antalet invånare i Sverige växer för närvarande snabbt till följd av en omfattande flyktinginvandring. Under de närmaste åren beräknas befolkningen öka med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det kan jämföras med en årlig tillväxt på i genomsnitt knappt 0,5 procent under de tre senaste decennierna. I USA pressas industrin av den starka dollarn. Det ser då bättre ut för inhemsk efterfrågan. Bostadsinvesteringarna är på väg upp och tjänstesektorn går relativt starkt. Utvecklingen på den amerikanska arbetsmarknaden är fortsatt stark och arbetslösheten är nästan nere på samma nivå som före finanskrisen. Den amerikanska ekonomin fortsätter växa med 2½–3 procent årligen, vilket i stort sett är i linje med hur det sett ut historiskt. Den samhällsekonomiska utvecklingen åren 2017–2019 är mer osäker. Prognosen ä en långsammare tillväxt och stigande räntor. De offentliga finanserna beräknas visa underskott alla år fram till 2019, men underskottet förväntas gradvis minska. Kalkylåren efter 2016 visar också måttligare sysselsättningsökning och stagnerande arbetslöshet. Utvecklingen i Kina beräknas däremot fortsätta att försvagas. En väsentlig del i detta är en svagare utveckling av byggnadsinvesteringarna, vilket härrör från osäkerhet på bostadsmarknaden. Oron har också varit stor på de kinesiska finansiella marknaderna med betydande prisfall på Shanghaibörsen under sommaren. Riksbanken sänkte under 2012 och 2013 sin viktigaste styrränta, reporäntan, från 1,75 procent till 0,75 procent. Under 2014 har Riksbanken fortsatt att sänka reporäntan. I december togs beslut att sänka reporäntan till 0,0 procent. I februari 2015 beslutade Riksbanken om en sänkning till -0,10 procent. I mars sänkte Riksbanken med 0,15 procentenheter till -0,25 procent för att i juli sänka med ytterligare 0,10 procentenheter till -0,35 procent. Riksbanken beräknas inte påbörja räntehöjningar förrän en bra bit in på 2016. Det är första gången i historien som Riksbankens styrränta är negativ. De korta marknadsräntorna har sjunkit i takt med Riksbankens räntesänkningar och låg i slutet av augusti på -0,32 procent. Den femåriga swapräntan sjönk under 2014 och noterades i slutet av december 2014 till 0,65 procent. Den femåriga räntan har fortsatt att ligga kvar på en låg nivå under 2015 och noterades i slutet av augusti till 0,52 procent. I takt med att konjunkturutsikterna förbättras bör obligationsräntorna åter stiga men beräknas ändå ligga ändå kvar på en låg nivå under det närmaste åren. Låga priser på olja och gas har också en negativ inverkan på våra grannländer. För Norge, som är en betydande exportör av olja och gas, dras nu offshore-investeringarna ner väsentligt. Nedgången är kännbar för norsk ekonomi och tillväxten i BNP reduceras högst väsentligt. Trots fallande krona och expansiv finans- och penningpolitik har traditionell export endast delvis kunnat kompensera investeringsbortfallet. Oljepriset har under det senaste året mer än halverats i dollar räknat. Även en lång rad andra råvarupriser har backat påtagligt. De lägre råvarupriserna har bidragit till att inflationen i många länder bitit sig fast på låga nivåer. Centralbankerna har med olika åtgärder försökt pressa upp inflationen, men utan att i någon nämnvärd grad ha lyckats. 8 Västsverige Den viktigaste orsaken till den svaga ekonomin är det höga kostnadstrycket. Främst är det befolkningsförändringar som ligger bakom. Fler äldre driver kostnader i sjukvård och äldreomsorg och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. Det har länge varit känt att den demografiska utvecklingen tillsammans med den ökade efterfrågan av välfärd kommer innebära ett ökat kostnadstryck, men det blir nu alltmer tydligt. Det som nu tillkommer är en stor invandring, som påverkar en rad verksamheter inom både kommuner och landsting. Ytterligare en faktor som driver på kostnaderna är de riktade tillfälliga statsbidragen till kommuner och landsting. Det finns i dagsläget över 80 riktade statsbidrag som vart och ett motsvarar någon statlig reform med förhoppningar om förbättringar i de kommunala verksamheterna. Stämningsläget inom näringslivet i Västra Götaland har förbättrats sedan i höstas och företagens konjunkturbedömningar är i huvudsak positiva. Den goda utvecklingen avspeglas också i sysselsättningen som sammantaget har ökat. Den starkaste konjunkturen i länet hittar vi för närvarande i Göteborg med förbättringar inom i stort sett samtliga branscher. Här är läget något starkare än normalt medan konjunkturbilden för övriga delregioner pekar på ett mer normalt läge. Konjunkturläget i Fyrbodalsområdet uppvisar en svag förbättring. Tillverkningsindustrin och byggkonjunkturen har försämrats medan sällanköpshandelns läge stärkts och branschen uppvisar ökad lönsamhet. En försvagad norsk ekonomi och norsk krona påverkar besöksnäring och handel i norra Bohuslän. Ett annat, och nytt, inslag i relationerna mellan staten och kommunsektorn är att kommunsektorn förväntas vara med och finansiera investeringar i exempelvis infrastruktur som rimligtvis borde vara statliga åtaganden. Omfattande investeringar i bostäder, infrastruktur och kollektivtrafik samt en ökad omfattning av ersättningsinvesteringar medför ökade avskrivnings- och räntekostnader. Andelen arbetslösa i Västra Götaland har minskat i juni 2015 jämfört med samma månad förra året. Även ungdomsarbetslösheten har minskat under perioden. I juni var totalt var ca 54 700 personer (6,9 procent) inskrivna som arbetslösa (öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd) på Arbetsförmedlingen i Västra Götaland: Högst arbetslöshet i länet hade Trollhättan med Öckerö hade lägst arbetslöshet. Arbetslösheten i Tanum uppgick i juni till 3,4 procent vilket är bland de lägsta i länet. Det finns även en underliggande ökning av pensionskostnaderna, som blir allt kraftigare, då antalet kommunala pensionärer ökar samtidigt som intjänandekostnaderna för de anställda ökar. Kommunsektorn Det kommunala underlaget har ökar kraftigt i reala termer de senaste åren de senaste åren främst beroende på att sysselsättningen och antalet arbetade timmar ökat. Skatteunderlaget 2016 beräknas öka med 5,5 procent vilket är den högsta siffran på 2000-talet. Åren efter 2016 beräknas tillväxten av skatteunderlaget bli lägre. Det ekonomiska läget i kommunsektorn blir allt mer besvärligt. Landstingens samlade resultat väntas försämras rejält 2015, till ett underskott på en miljard kronor. Även kommunernas samlade resultat försämras kraftigt, för andra året i rad, till sju miljarder kronor, trots tillskott av bland annat ”AFA-pengar”. Allt fler kommuner och landsting beräknas redovisa negativa resultat. År 2016 beräknas kommunerna klara verksamheterna utan skattehöjningar, med endast en mindre resultatförsämring främst beroende på att 2016 bjuder på den högsta ökningen av skatteunderlaget hittills under 2000-talet, 5,5 procent. 9 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Ålderssammansättning Tanums kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet i riket. Antalet personer över 65 år ökade under 2014 med 100 personer, medan antalet över 80 år minskade marginellt. Sett över den senaste tioårsperioden har antalet personer i åldern 65-79 år ökat med drygt 650 personer nedan antalet över åttio år är oförändrat. Den senaste tioårsperioden har antalet personer 19 år och yngre minskat med cirka 420 personer. Födelsetalen har legat på en låg nivå de senaste 15 åren. Befolkningen i åldrarna 20 till 64 år har minskat med 160 personer sedan 2005. Efter att ha minskat med totalt 100 personer under 2011 och 2012 har invånarantalet ökat under 2013 och 2014 med sammanlagt 76 personer. Tanums befolkning ökade med 43 personer under 2014 och uppgick den 31 december 2014 till 12 346 personer. Tanums invånarantal har, sett över den senaste tioårsperioden, legat på en stabil nivå kring 12 300 även om invånarantalet enstaka år ökat eller minskat. Förhållandevis stora födelseunderskott har kunnat kompenseras med betydande inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan 1993. År 2014 uppgick födelsenettot till -31. Födelsetalen ökade något under 2014 och uppgick till 124 personer. Under perioden 2005-2014 har Tanum haft ett negativt födelsenetto på totalt 445 personer. Befolkningsprognos Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag 2016 bygger på ett befolkningsantagande på 12 443 den 1 november 20105. Befolkningsantagandet bygger på senast kända befolkningssiffra från den 30 juni 2015. Bortsett från mindre flyttningsunderskott 2005 och 2012 har Tanums haft ett positivt flyttnetto varje år sedan 1997. År 2014 uppgick flyttnettot till 74 personer. Under perioden 2005-2014 har Tanum haft ett positivt flyttnetto på totalt 473 personer. Befolkningsutveckling 2005-2014 Totalt årl. förändring 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 12 252 12 253 12 246 12 271 12 253 12 370 12 320 12 270 12 303 12 346 -65 1 -7 25 -18 117 -50 -50 33 43 Elevtalsförändringar Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen ökar, framför allt inom fritidshem. Även elevtalen inom grundskolan väntas öka betydligt. Antalet elever inom gymnasiet och SFI-verksamheten väntas också öka. Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram ökar med 2 900 tkr. Elevantal Förändr. Prest.anslag 2015 2016 Förskola (heltid) 412 -1 58 740 Pedagogisk omsorg 70 72 2 43 734 Fritidshem (heltid) 476 493 17 33 141 69 72 3 58 740 1 168 1 205 37 37 080 Kooperativ Grundskola Gymnasieskola Tanums gymn.skola Kommunal vuxenutb SFI 10 413 volym 2016 elev/år 303 310 7 118 020 65 65 0 51 000 104 54 -50 30 600 52 70 18 40 800 Skatteintäkter och statsbidrag Kostnadsutjämning Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av två faktorer, kommunens invånarantal och utvecklingen av skatteunderlaget i riket. Från och med 2014 förändrades utjämningssystemet för de kostnader som beror på strukturella skillnader mellan kommunerna. Tanums avgift till utjämningssystemet minskade under 2014 med cirka 20 mkr. Löpande uppdateringar av de faktorer som ligger bakom utjämningen, främst befolkningsstruktur, gör att avgiften under 2016 uppgår till 12,6 mkr, en ökning med 7,0 mkr sedan 2014. Ökning skatteunderlag 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 % 2,1 3,1 4,1 3,5 3,2 4,7 5,4 4,4 4,6 4,3 Pris- och löneökningar Kostnaden för löneökningar beräknas till 3,2 procent från 2015 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 1,5 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar beräknas öka kostnaderna med cirka 18,4 mkr. Pålägget för nämndernas personalomkostnader uppgår till 38,46 procent. Efter att ökat kraftigt under början på 2000-talet har tillväxten av skatteunderlaget sedan 2009 bromsats upp bland annat beroende på den globala finansiella krisen. För att kompensera för en svag tillväxt av skatteunderlaget under 2009 och 2010 fick kommunerna ökade statsbidrag i form av ett särskilt konjunkturstöd. Det särskilda konjunkturstödet upphörde 2011. Räntor Överskott i boksluten och förhållandevis låga investeringar gjorde det möjligt att amortera på låneskulden under åren 2003-2007. Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För att finansiera genomförda investeringar under 20082014 har en ökad upplåning varit nödvändig. En del av finansieringen av VA-investeringar sker genom anslutningsavgifter från nya VAabonnenter. För 2015 beräknas den långsiktiga låneskulden uppgå till 465,0 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 3,0 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår finansnettot till -11,0 mkr. Under 2016 medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten accelererar och beräknas visa den största ökningen sen 2008. Skatteunderlaget beräknas växa med 5,4 procent under 2016, med 4,4 procent 2017 och med 4,6 procent under 2018. Sammantaget beräknas skatteunderlaget öka med 29,8 procent under åren 2014-2019. Skattesatsen, 21,56 kr är oförändrad i budget 2015. Räntenetto 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 11 mkr -3,4 -4,1 -9,0 -11,1 -10,4 -13,3 -11,0 REDOVISNINGSPRINCIPER Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade nyttjandeperiod. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Kommunerna ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Komponentavskrivning innebär att en anläggningstillgång delas upp i olika komponenter med avskrivningstider som ska spegla respektive komponents förväntade nyttjandeperiod. Komponentavskrivning används inom VAområdet på nya investeringar enligt följande: • Principen om pågående verksamhet • Objektivitetsprincipen • Försiktighetsprincipen • Matchningsprincipen • Principen om öppenhet VA-utrustning Övervakningssystem, vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Sveriges kommuner och landstings prognostiserade belopp. 10 år 15 år 30 år 50 år Från och med 2014 tillämpas komponentavskrivning för kommunens alla nya anläggningstillgångar. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade ”blandmodellen”. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. Från och med hösten 2012 sköter Skandia kommunens pensionsadministration och deras beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2016 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagna som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse som 2014 uppgår till 262,0 mkr. 12 Plan 2018 -616,0 -50,0 -666,0 Plan 2017 -599,2 -49,2 -648,4 692,0 1,0 -15,0 12,0 673,0 1,0 -13,6 12,0 654,6 1,0 -12,0 6,0 625,8 1,1 -14,4 12,9 607,1 1,4 -11,8 1,9 3,0 3,0 3,0 3,0 7,2 15,0 15,0 9,0 15,9 9,3 Plan 2018 Plan 2017 Budget Budget 2016 2015 Bokslut 2014 Löpande verksamhet Årets resultat inkl reavinst Justering för avskrivning Just. för avskrivning VA 15,0 30,5 19,5 15,0 30,2 19,0 9,0 29,5 18,5 15,9 30,2 17,5 9,1 29,2 16,4 Justering för rörelsekapitalets förändring Medel från löpande verksamhet -5,5 59,5 -5,5 58,7 -5,5 51,5 -5,5 58,1 -10,1 44,6 Investeringar varav: Investeringar budget skattefinansierad verks. Investeringar VA-verksamhet beslutade - ej utförda inv. skattefinans. Försäljning anl.tillg Investeringsnetto Finansiering Summa nettoupplåning -73,6 -167,2 -130,0 -99,1 -97,9 -43,6 -30,0 -82,1 -85,1 -67,0 -63,0 -57,2 -40,7 3,0 -70,6 3,0 -164,2 3,0 -127,0 -42,3 -56,8 -40,0 3,0 -136,1 0,0 -90,4 0,0 90,0 55,0 15,0 5,0 Långfristig upplåning skattefinansierad verks. 1,8 36,4 28,5 -12,4 Långfristig upplåning VA-verksamhet -1,8 53,6 26,5 27,4 0,6 7,6 13,1 -32,6 RESULTATBUDGET Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Skatteintäkter och generella statsbidrag not 1 Finansiella intäkter not 2 Finansiella kostnader not 3 Res efter skatteintäkter och finansnetto Realisationsvinst ÅRETS RESULTAT inkl reavinst FINANSIERINGSBUDGET Beslutade ej upptagna lån Kortfristig upplåning Övrig finansiering Anslutningsutgifter VA-verksamhet Finansieringsnetto FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 13 Budget Budget 2016 2015 -589,6 -551,9 -48,0 -47,7 -637,6 -599,6 15,0 15,0 15,0 105,0 20,5 75,5 25,0 35,0 -15,0 14,4 74,4 3,9 -0,5 0,0 -3,6 Bokslut 2014 -549,3 -45,6 -594,8 Anläggningstillgångar not 5 Plan 2018 1 171,7 Plan 2017 1 148,1 Fordringar mm Likvida medel Summa tillgångar 92,5 25,2 1 289,4 92,5 21,3 1 261,9 92,5 21,8 1 144,4 92,5 21,8 1 062,4 92,5 25,4 974,6 400,3 385,3 376,3 360,4 15,0 415,3 15,0 400,3 9,0 385,3 15,9 376,3 360,7 -9,4 9,1 360,4 18,3 18,3 18,3 18,3 33,3 BALANSBUDGET Eget kapital Justering Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Budget Budget 2016 2015 1 030,1 948,1 Bokslut 2014 856,6 Låneskuld not 6 Kortfristig del av låneskuld Förutbetalda anslutningsavgifter mm not 7 Förutbetalda investeringsbidrag Summa långfristiga skulder 555,0 35,0 555,0 35,0 465,0 35,0 410,0 35,0 370,0 129,7 10,8 730,6 117,2 10,8 718,1 104,7 10,8 615,6 86,7 10,8 542,6 74,8 10,8 455,7 Kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder 125,2 125,2 125,2 125,2 125,2 125,2 125,2 125,2 125,2 125,2 1 289,4 1 261,9 1 144,4 1 062,4 974,6 Summa skulder och eget kapital 14 NOTFÖRTECKNING Not 1 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:56 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2016 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december 2017 From 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet var reformen att vara intäktsneutral för kommunerna. Ökningar på grund av nya taxeringsvärden eller nya fastigheter samt indexuppräkningar tillfaller kommunerna from 2009. Belopp i mkr Skatteintäkter Avräkning skatteintäkter Kostnadsutjämning Kostnadsutjämning för LSS Inkomstutjämningsbidrag Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavgift Strukturbidrag Summa Plan 2018 544,8 Plan 2017 523,5 -12,7 -7,7 135,9 -5,8 37,4 -12,6 -7,7 134,9 -2,4 37,4 Budget 2016 504,4 -1,0 -12,6 -7,7 134,4 -0,4 37,4 654,6 Budget 2015 484,0 1,0 -13,8 -9,0 125,3 1,1 35,9 1,3 625,8 Bokslut 2014 464,6 -1,3 -5,6 -7,9 120,6 2,8 32,6 1,3 607,1 692,0 673,0 Budget 2016 0,2 0,8 1,0 Budget 2015 0,3 0,8 1,1 Bokslut 2013 0,6 0,7 1,3 Budget 2016 -13,5 -0,2 1,7 -12,0 Budget 2015 -14,5 -0,6 0,7 -14,4 Bokslut 2014 -11,2 0,4 -0,2 -11,8 Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkterna beräknas till totalt 1,0 mkr under 2016 Belopp i mkr Ränteintäkter Borgensavgift Summa Plan 2018 0,2 0,8 1,0 Plan 2017 0,2 0,8 1,0 Not 3 Finansiella kostnader Räntekostnaderna beräknas till totalt 12,0 mkr under 2016. Belopp i mkr Ränta på lån Ränta på pensionsskuld Övriga räntekostnader Summa Plan 2018 -16,6 -0,4 2,0 -15,0 Plan 2017 -15,3 -0,3 2,0 -13,6 15 Not 4 Årets resultat Årets resultat visar resultatet efter extraordinära poster. Årets resultat binder samman resultaträkningen med balansräkningen. Denna post kan också räknas fram genom att jämföra årets eget kapital med föregående års. Budgetförslaget innebär att kommunens eget kapital förbättras med 9,0 mkr. Resultat exklusive intäkter från reavinst uppgår till 6,0 mkr. Not 5 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar för stadigvarande bruk. Tillgångarna ökar genom nya investeringar samt ökade långfristiga fordringar. Minskning av tillgångarna sker genom försäljning, värdeminskning i form av avskrivningar samt minskade långfristiga fordringar. Belopp i mkr Ingående värde Nettoinvesteringar Beslutade ej genomförda investeringar Avskrivningar Övrigt Utgående värde Plan 2018 1148,1 73,6 Plan 2017 1030,1 167,2 Budget 2016 948,1 130,0 Budget 2015 856,6 99,1 Bokslut 2014 821,5 97,9 40,0 -50,0 -49,2 -48,0 -47,7 1 171,7 1 148,1 1 030,1 948,1 -45,6 -17,2 856,6 Not 6 Låneskuld Budget 2016 innebär en ökad upplåning med 55 mkr och låneskulden uppgår därmed till 465,0 mkr. Belopp i mkr Summa ingående värde Upplåning Beslutade ej upptagna lån Summa utgående värde Not 7 Belopp i mkr Summa ingående värde Inbetalda anslutningsavgifter Periodiserade anslutningsavgifter Summa utgående värde Plan 2018 555,0 Plan 2017 465,0 90,0 Budget 2016 410,0 55,0 555,0 555,0 465,0 Budget 2015 370,0 15,0 25,0 410,0 Förinbetalda anslutningsavgifter Plan Plan Budget Budget 2018 2017 2016 2015 117,2 104,7 86,7 74,8 15,0 15,0 20,5 14,4 -2,5 -2,5 -2,5 -2,5 129,7 117,2 104,7 86,7 16 Bokslut 2014 370,0 370,0 Bokslut 2014 70,5 7,6 -3,2 74,8 EKONOMISK ANALYS Resultatet i 2016 års budget uppgår till 6,0 mkr. 2016 års resultat påverkas av att tomtförsäljningar på 6,4 mkr, vilket är högre än ett ”normalår”. Resultatförsämringen 2016 beror framförallt på ökade verksamhetskostnader, barnoch utbildningsnämnden och omsorgsnämnden har tillförts förhållandevis stora resurstillskott bland annat för volymökningar. Samtliga nämnder har kompenserats för beräknade pris- och löneökningar. Resultatutveckling Tanums kommun har redovisat positiva resultat varje år sedan år 2000 och även klarat det lagstadgade balanskravet varje år. För år 2014 redovisade kommunen ett positivt resultat på 9,1 mkr (1,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag). Resultatet för 2014 innehåller realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar med 7,2 mkr. För 2015 prognostiseras ett resultat på -0,5 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag ökar mer än genomsnittligt. Den låga räntenivån innebär en sänkning av de budgeterade räntekostnaderna trots att en nyupplåning blir nödvändig för att finansiera den höga investeringsvolymen. För tioårsperioden, 2005-2014, uppgick det samlade resultatet till cirka 164 mkr (3,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag), vilket är tillräckligt för att uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning. Resultaten för denna period har kompenserat för svaga resultat under slutet av 1990-talet och gjort att kommunen kunnat begränsa den upplåning som varit nödvändig för att finansiera kraftiga investeringar. Kostnadsutveckling Nettokostnaden för den kommunala verksamheten ökade kraftigt under större delen av perioden 2005-2014. Undantag var åren 2004 och 2005 samt 2009 då besparings- och effektiviseringsåtgärder gjorde att nettokostnadsökningen bromsades upp. De stora kostnadsökningarna var möjliga tack vare att skatteintäkterna steg kraftigt under perioden. Under åren 2010- 2014 ökade nettokostnaderna återigen mer än ökningen avseende skatteintäkter och statsbidrag. För år 2014 uppgick nettokostnadsökningen av nämndernas verksamhet till 5,2 procent. Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 96,8 procent i 2014 års bokslut. Budget 2016 Enligt kommunens övergripande ekonomiska mål ska kommunens resultat, exklusive intäkter från realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar, uppgå till minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett resultat på cirka tolv mkr. För 2016 sänks resultatmålet tillfälligt till en procent av skatteintäkter och statsbidrag, motsvarande cirka sex mkr. 17 Budget 2016 Budget 2016 Verksamhetskostnaderna ökar med 6,3 procent, 38,0 mkr. Kostnadsökningen förklaras av höjda kostnader för priser och löner med 18,4 mkr men också av resursförstärkningar till nämnderna med 11,2 mkr varav 4,2 mkr avser volymökningar inom förskola, skola och äldreomsorg. Kommunens pensionskostnader ökar med 4,4 mkr i budget 2016. Ökningen av skatteintäkter och statsbidrag 2016 uppgår till 4,6 procent, 29,0 mkr. Den största delen av ökningen beror på en förhållandevis stor ökning av skatteunderlaget, som ökar med cirka 5,5 procent. Kommunens avgift till kostnadsutjämningssystemen minskar med 2,5 mkr medan intäkterna från fastighetsavgiften ökar med 2,1 mkr. För att behålla en ekonomisk balans är det viktigt att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. I 2016 års budget ökar verksamhetskostnaderna med 6,3 procent medan skatteintäkterna ökar med 4,6 procent. Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter och statsbidrag går till 97,4 procent i 2016 års budget. Tanums skattekraft uppgår till 89 procent av genomsnittet i riket vilket gör Tanum förhållandevis känslig för förändringar i inkomstutjämningen. Kostnads och inkomstutjämning Från att tidigare ha varit nettomottagare i kostnadsutjämningssystemet är Tanum sedan 2005 betalare till utjämningssystemet. Den främsta orsaken till denna förändring är Tanums demografiska utveckling relativt övriga kommuner i landet. Med sin förhållandevis låga egna skattekraft är Tanum känsligt för generella sänkningar av kompensationsnivån i inkomstutjämningen. Ett nytt utjämningssystem trädde i kraft 2014 vilket innebar att Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet blev 5,2 mkr, en minskning med 20 mkr, inklusive effekter av införanderegler. På sikt är det viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkterna om balans i ekonomin ska kunna upprätthållas. budget. Skatteintäkter och utjämningsbidrag Tanums skatteintäkter styrs i huvudsak av tre faktorer: Kommunens invånarantal, utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt den egna utdebiteringen. Beräkningen av skatteintäkter baseras på att Tanums utdebitering hålls oförändrad, 21,56 kronor och att invånarantalet uppgår till 12 443. Utöver intäkter från kommunalskatt påverkas kommunens intäkter från skatteintäkter och utjämningsbidrag av bidrag och avgifter från kostnadsutjämningen samt intäkter från fastighetsavgiften. Budget 2016 Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet minskar med 1,2 mkr till 12,6 mkr. Tanums bidrag från inkomstutjämningen beräknas till 134,4 mkr i 2016 års budget. Kostnadsutjämning 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 18 mkr 11,6 4,2 -5,2 -6,9 -6,5 -11,4 -16,9 -17,4 -19,9 -23,6 -25,5 -5,2 -13,8 12,6 Kostnadsutjämning för LSS Pensioner Ett särskilt utjämningssystem för LSS infördes 2004. Mellan 2004 och 2007 ökade Tanums kostnader för LSS-utjämning från 0,3 mkr till 11,0 mkr. Sedan 2007 har avgiften minskat något och uppgår i budget 2015 till 7,7 mkr. Ett nytt pensionsavtal för de kommunala avtalsområdena trädde i kraft den 1 januari 2006. Avtalet innebär en livsinkomstbestämd pension. Pensionen är kopplad till löneutvecklingen i ekonomin, på så sätt bryts den kostnadsdrivande effekten i det tidigare pensionsavtalet. Budget 2016 Beräkningsgrunderna för pensionsskulden förändras från och med 2006. Förändringen innebär att den i modellen antagna livslängden höjds samtidigt som avkastningsräntan sänktess. Både dessa förändringar gav en ökad pensionsskuld. Avkastningsräntan sänktes ytterligare 2012 och 2013 vilket gjorde att pensionsskulden ökade. Enligt preliminära beräkningar för 2016 ska Tanums avgift uppgå till 7,7 mkr vilket är en minskning med 1,3 mkr jämfört med 2015 års avgift. Kostnadsutjämning LSS 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 mkr -0,3 -5,9 -9,9 -11,1 -11,3 -11,0 -11,0 -10,8 -9,6 -8,8 -7,9 -9,0 -7,7 De kommande åren kommer kostnaderna för pensioner att öka, främst beroende på ökade utbetalningar då antalet personer som går i pension ökar men ökningen beror också på att höga reala löneökningar gör att allt fler personer blir berättigad till avtalsenlig kompletteringspension. I budget för 2016 ökar pensionskostnaderna med 4,4 mkr till 39,6 mkr. Pensionskostnader 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 19 mkr -29,4 -30,3 -30,1 -32,5 -31,5 -34,4 -35,2 -39,6 Långfristig skuld Investeringar Kommunens låneskuld uppgick i bokslut 2014 till 456 mkr varav 370 mkr avser lån från banker och andra kreditinstitut. Utöver dessa lån finns beslutade ej upptagna lån med 25 mkr som avser finansiering av budgeterade investeringar som senarelagts. De starka resultaten i mitten 2000talet medförde att låneskulden kunna nettoamorteras. Ökade investeringar under åren 2008-2014 har gjort att kommunens nettoupplåning ökat igen. 2014 års investeringar om 98 mkr kunde inte finansieras utan externupplåning. Sedan 2008 har låneskulden ökat med cirka 270 mkr. Investeringsvolymen under åren 2015-2017 kräver en ytterligare ökning av låneskulden. I budget 2015 beräknas låneskulden uppgå till 410,0 mkr. Under perioden 2004-2008 uppgick nettoinvesteringarna i Tanums kommun till cirka 200 mkr vilket motsvarar cirka 40 mkr per år. Investeringsvolymen har sett över denna period kunnat täckas med egna medel, dessutom var en amortering av låneskulden möjlig. Under 2009 2014 ökade investeringarna och uppgick till sammanlagt 545 mkr, motsvarande nära 90 mkr per år. Under 2014 uppgick investeringarna till 98 mkr. Den stora investeringsvolymen de senaste åren har inte varit möjlig att internfinansiera utan det har krävts en ökad upplåning. Inkluderande tidigare års beslutade men ej genomförda investeringar uppgår 2015 till cirka 140 mkr. Investeringsplanen för åren 2015-2017 uppgår till 450 mkr vilket medför att en ytterligare ökad upplåning kommer att bli nödvändig om investeringsplanen ska kunna genomföras. Budget 2016 Den löpande verksamheten lämnar ett överskott på 6,0 mkr som tillsammans med beräknad försäljning av anläggningstillgångar med 3,0 mkr, anslutningsavgifter för vatten och avlopp med 20,5 mkr samt avskrivningar med 48,0 mkr ger ett utrymme för investeringar och eller amortering av låneskulden på cirka 75 mkr. Investeringsvolymen uppgår till 130,0 mkr, vilket medför en nettoupplåning med 55,0 mkr. Budget 2016 I budgeten för 2016 finns investeringar upptagna med 130,0 mkr. Totalt för perioden 2016-2018 uppgår investeringsvolymen till cirka 370 mkr. Av investeringsvolymen 2016 avser 63,0 mkr investeringar i VA-verksamheten. Budgeten innehåller anslag för etapp 2b av Bodalsverket som innebär att Fjällbacka reningsverk avvecklas och Fjällbacka ansluts till Bodalsverket. Investeringen innebär att nya utvecklingsmöjligheter i Fjällbacka centrum tillskapas. Budget 2016 innebär att långfristiga skulder uppgår till 615,6 mkr, varav lån till kreditinstitut uppgår till 465,0 mkr och förinbetalda anslutningsavgifter och investeringsbidrag till 104,7 mkr. I låneskulden ingår ett utrymme med 35,0 mkr för kortfristig upplåning. För att förbättra vattenförsörjningen görs investeringar dels i vattenverket i Tanumshede och dels i förbättrad kapacitet för vattenförsörjningen för Fjällbacka och kommunens södra delar. En tillbyggnad av Tanumskolans mellanstadiedel sker med cirka 1400 kvm. Investeringen i nya skollokaler är beräknad till cirka 36 mkr. 20 Soliditet Soliditeten minskade under perioden 1989-1999 från 57 procent till 1,0 procent. Försämringen berodde dels på negativa resultat och dels på justeringar av det egna kapitalet till följd av engångsåtgärder, exempelvis avsättning för återställande av soptipp. Sedan 2000 har en förstärkning skett av soliditeten, främst beroende på starka resultat vilket ökat det egna kapitalet. I bokslut 2014 förbättrades soliditeten från 9,8 procent till 10,1 procent. Sett över hela perioden från 1989 har en kraftig urholkning av kommunens förmögenhet skett, vilket innebär att denna generation av skattebetalare inte fullt ut betalat sin konsumtion av kommunala tjänster. Soliditetsförsämringen motsvaras av en minskning av det egna kapitalet med cirka 460 mkr. Budget 2016 Förslaget till budget för 2016 innebär en soliditet på 11,1 procent, vilken innebär en oförändrad soliditet jämfört med 2015 års budget. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 33,9 procent. 21 Befolkningsprognos EKONOMISK PLAN FÖR 20162017 Tanums befolkning var under perioden 20042014 i princip oförändrad och uppgick den 31 december 2014 till 12 346 personer. Ett positivt inflyttningsnetto har den senaste tioårsperioden kompenserat för födelseunderskott. Under första halvåret 2015 ökade Tanums befolkning med nära 100 personer. I resursberäkningarna för 2015 har befolkningen antagits uppgå till 12 343 personer. Enligt beräkningar från Statistiska centralbyrån (SCB) beräknas Tanums befolkning öka de kommande åren och beräknas år 2020 uppgå till cirka 12 600 invånare Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en ekonomisk planering som omfattar minst tre år, där budgetåret ska vara periodens första år. Förutom att Tanums kommun upprättar budget för 2016 görs en ekonomisk plan för åren 2017-2018. Planen redovisar verksamhetsutrymmet utifrån kända finansiella förutsättningar. Kommunen upprättar också en investeringsplan för åren 2017-2018. Kommunalekonomiska förutsättningar Åren 2017–2018 växer skatteunderlaget med cirka 4,5 procent per år i löpande priser vilket motsvarar en real ökning av skatteunderlaget med cirka två procent. Den starka tillväxten är framförallt ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Utdebitering De senaste årens svaga konjunktur har inneburit att priser och löner utvecklats långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. Löneökningarna beräknas stiga till cirka 3,5 procent årligen med prisökningar exklusive löneökningar beräknas närma sig Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Enligt senaste kända prognoser beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 18,4 mkr år 2017 för att sedan öka med 19,0 mkr 2018. Ökningstakten är något lägre än vad som antogs i 2015 års budget. I den ekonomiska planen för åren 2017-2018 har skatteberäkningarna baserats på att utdebiteringen hålls oförändrad 21,56 kronor. Skatteintäkter och statsbidrag Pris- och löneökningar För åren 2016 till 2017 har pris- och löneökningarna sammanvägt beräknats till 3,0 procent årligen. För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov som motsvarar en kostnadsökning på ungefär 0,5 procent per år under de senaste tio åren. Efter 2012 har dessa växlats upp och förväntas åren 2015–2019 att uppgå till i genomsnitt 1,6 procent per år. Resultat För att nå ett resultat på två procent av skatteintäkter och statsbidrag (cirka 12,0 mkr) kommer det, enligt de förutsättningar som nu är kända, att krävas effektiviseringar/besparingar. I ett längre perspektiv framstår finansieringen av de offentliga tjänsterna som bekymmersam då andelen av befolkningen som förvärvsarbetar minskar samtidigt som kostnaderna för äldreomsorg, pensioner och sjukvård ökar när 40talisterna når pensionsåldern. Investeringar I investeringsplan för 2016-2018 finns investeringar upptagna med cirka 370 mkr. Låneskuld Under förutsättning att resultatnivån upprätthålls och att investeringsvolymen ligger på budgeterad nivå beräknas låneskulden öka med cirka 145 mkr under perioden 2016-2018. Soliditet Om resultatnivån hålls uppe i enlighet med kommunens övergripande finansiella mål och investeringarna inte blir högre än budgeterats kommer soliditeten att uppgå till 11,9 procent 2018. 22 RISKANALYS Finansiella risker Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Tanums kommun andel av Kommuninvests förpliktelser uppgick i bokslut 2014 till 630,1 mkr medan Tanums kommuns andel av tillgångarna i Kommuninvest uppgick till 612,2 mkr vilket motsvarar 0,21 procent av Kommuninvests totala förpliktelser och tillgångar. Valutarisk Kommunkoncernen har inga in- eller utbetalningar i utländsk valuta. Hela låneskulden är placerad i svensk valuta. Likviditetsrisk Genom medlemskapet i Kommuninvest har kommunen och Tanums Bostäder AB kunnat skaffa kapital på ett effektivt sätt. Till koncernkontot finns en checkkredit på 30 mkr knuten som kan utnyttjas utan förbehåll. Tanums kommun och Tanums Bostäder AB hade i oktober 2015 lån hos Kommuninvest med 575,0 mkr motsvarande 84 procent av den totala låneskulden. All upplåning som Tanums Bostäder AB gör hos Kommuninvest sker med kommunal borgen som säkerhet. Ränterisk Kommunen och Tanums Bostäder AB har fastställt en finansieringspolicy som bland annat reglerar hur strukturen på låneportföljen ska utformas för att minimera ränterisken. Enligt policyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden ej understiga ett år och inte heller överstiga tio år. Borgen till bostadsändamål För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. Räntebindningen frikopplas på så sätt från de enskilda lånen. Detta ger kommunen möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. Kommunfullmäktige beslutade i budget 2015 om en ram för borgensåtaganden gentemot Tanums Bostäder AB med 380 mkr. Per den 30 september 2013 var 285 mkr av borgensramen utnyttjad. I budget för 2016 föreslås att borgensramen till Tanums Bostäder AB hålls oförändrad på 380 mkr. Kommunens ansvarsåtagande avseende statligt reglerade lån för egna hem var i bokslut 2014 0,4 mkr vilket var 40 procent av den totala låneskulden 1,0 mkr. Borgensåtaganden Övriga borgensåtaganden Tanums kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening som är ett samarbete kring finansiella tjänster, främst upplåning. Kommuninvest har cirka 280 medlemmar. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen. Tanums kommun har en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga kommuner, som är medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Pensionsförpliktelser Kommunfullmäktige har beslutat om en borgensram för Tanums Hamnar AB på tio mkr. Borgensramen föreslås vara oförändrad tio mkr även under 2016. I september 2015 var borgensramen inte utnyttjad. Kommuninvest Kommunens förpliktelser för pensioner intjänade före 2008 redovisas som en ansvarsförbindelse och beräknas uppgå till cirka 257 mkr i 2016 års budget. Pensioner intjänade från och med 2008 förvaltas av den anställde och ingår inte i kommunens skulder eller ansvarsåtagande. Under 2015 gjordes en utbetalning av intjänade pensionsmedel för 2008 och 2009 till de anställda för individuell förvaltning. 23 Intern kontroll Försäkringsskydd Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Nämnderna genomför varje år en uppföljning av den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Kommunen och Tanums Bostäder AB har tecknat försäkringsavtal som bland annat ger fullvärdesförsäkring av fastigheter samt en ansvarsförsäkring. Kommunens försäkringsavtal gäller till och med 2015. Upphandling av nytt försäkringsavtal pågår. Ett nytt försäkringsavtal kommer att tecknas från och med 2017. Kommunstyrelsen har antagit en riskhanteringsplan för den kommunala verksamheten. TBAB har ett försäkringsavtal som gäller till och med den 30 juni 2017. Säkerhetsarbete Kommunen har samlat ansvaret för säkerhetsarbete och skadeförebyggande arbete under kommunstyrelsen och anställt en särskild säkerhetssamordnare. Tanums kommun har utarbetat en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Räddningstjänsten har dessutom en risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen om skydd mot olyckor. IT-säkerhet Kommunfullmäktige har fastställt riktlinjer för IT-säkerhet. 24 KÄNSLIGHETSANALYS Invånarantal Löneökningar Invånarantalet påverkar bland annat statsbidrag och skatteintäkter. Den 30 juni 2015 uppgick befolkningen till 12 443 invånare. Budgeten för kommande år bygger på denna beräkning av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Skulle invånarantalet öka eller minska med 50 personer påverkar det skatteintäkterna med cirka 1,8 mkr. I budgeten för 2016 har utrymmet för löneökningar beräknats till i genomsnitt 3,2 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en personalkostnadsökning med cirka 5,3 mkr. Räntor En höjning av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge ökade räntekostnader vid fullt genomslag med 4,6 mkr. Tanums kommun har en räntebindningstid på sex år vilket gör att genomslaget av en räntehöjning blir marginellt det första åren efter en räntehöjning. Statsbidrag/utjämningssystem I budget 2016 erhåller Tanums kommun ersättningar för inkomstutjämning med 134,4 mkr. I kostnadsutjämningssystemet betalar Tanum en avgift på 12,6 mkr. Tanums kommun har en egen skattekraft på 89 procent och påverkas därmed förändringar i inkomstutjämningssystemet. Skatteintäkter En förändring av skattesatsen med 10 öre ger förändrade intäkter med cirka 2,2 mkr. 25 DRIFTBUDGET Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen Summa nämndsverksamhet Kompl. Budget 2015 -46 186 -27 587 -4 877 -280 862 -267 616 -839 -627 967 pris/lön -1 198 -921 -372 -7 854 -8 074 -13 -18 432 Just. Volym 1 580 750 100 -2 900 -1 300 2 430 -4 200 Verks.f ör. Budget 2016 -45 804 -27 758 -5 249 -1 425 -292 941 -1 000 -277 990 -852 -2 425 -650 594 Tillkommande kostnad nya kontorslokaler Kommunstyrelsens oförutsedda Projekt Näringsliv *) AFA sjukförsäkringsavgift återbet. Pensionskostnader Intäkter tomtexploatering **) Summa övriga verksamhetskostnader -26 350 0 -10 300 0 Summa verksamhetskostnader -654 317 -18 432 -7 870 -4 200 -2 425 -687 244 Avskrivningar Interna poster Verksamhetskostnader (externa) -47 700 102 417 -599 600 -18 432 -300 -4 773 -12 943 -4 200 -48 000 97 644 -2 425 -637 600 -18 432 2 300 28 800 18 157 -4 200 -11 000 654 600 6 000 Räntenetto Skatteintäkter och bidrag Årets resultat -1 700 -500 -750 5 000 -35 200 6 800 -500 -2 200 -500 -750 0 -39 600 6 400 -5 000 -4 400 -400 -13 300 625 800 12 900 *) Anslaget inkluderar medfinansiering projekt Fyrbodal **) Ett normalår beräknas intäkter från tomtförsäljning till 3,0 mkr. 26 0 -2 425 -36 650 SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG Kommunstyrelsen Kompletteringsbudget 2015 Pris- och löneökningar 46 186 1 198 Justeringar Återtagning anslag ÖP Återtagning anslag Skräddö Kapitalkostnader -1 000 -500 -80 Summa justeringar -1 580 Summa budget 2016 45 804 Tekniska nämnden Kompletteringsbudget 2015 Pris- och löneökningar 27 587 921 Justeringar Barn- och utbildningsnämnden Kompletteringsbudget 2015 Pris- och löneökningar Justeringar Återtagn. anslag 2015 Kartbidrag Orienterings-VM -100 Summa justeringar -100 Volym Helårseffekt resurstillskott Tanums gymnasieskola 1 425 Summa verksamhetsförändr. 1 425 Summa budget 2016 -750 Omsorgsnämnden Summa justeringar -750 Kompletteringsbudget 2015 Pris- och löneökningar 27 758 Volym äldreomsorg Miljö- och byggnadsnämnden 2 900 Verksamhetsförändringar Kapitalkostnader Summa budget 2016 280 862 7 854 292 941 267 616 8 074 1 300 Verksamhetsförändringar Kompletteringsbudget 2015 Pris- och löneökningar 4 877 372 Helårseffekt volymökning daglig verksamhet Summa verksamhetsförändr. Summa budget 2016 5 249 Summa budget 2016 1 000 1 000 277 990 Kommunrevisionen 27 Kompletteringsbudget 2015 Pris- och löneökningar 839 13 Summa budget 2016 852 NÄMNDSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSEN Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Budget 2016 Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Budget 2015 25 333 -71 470 -5 428 -51 565 Bokslut 2014 33 304 -73 794 -5 008 -45 498 Bokslut 2013 26 774 -60 876 -5 067 -39 169 Bokslut 2012 25 666 -58 051 -4 974 -37 359 -51 565 -45 498 -11 -39 180 25 -37 334 46 186 -5 379 45 201 -297 40 999 1 819 39 583 2 249 1 200 5 609 4 706 2 887 9 503 29 966 9 503 29 966 11 230 28 228 45 804 Justering Balanserat resultat Bruttoinvesteringar Personalkostnader 7 100 33 610 Allmän verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att leda och samordna kommunens olika verksamheter utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit. Kommunstyrelsen har dessutom ett särskilt ansvar för övergripande ekonomi- och personalfrågor samt näringslivs- och utvecklingsfrågor. Tanum och Strömstad har under flera år tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt samtidigt som arbetsmarknaden är stark och arbetslösheten är låg. Tanums arbetsmarknad genomgår en omstrukturering där antalet arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin samt inom jordbruk och fiske minskar samtidigt som antalet arbetstillfällen inom detaljhandeln och turismnäringen ökar. Kommunstyrelsen har också verksamhetsansvaret för räddningstjänst. Näringsliv Omvärldsbeskrivning Samhällsutveckling Kommunens vision är att invånarantalet ska öka till 13 000. Den senaste tioårsperioden har invånarantalet varit i princip oförändrat. Per den 31 december 2014 uppgick invånarantalet till 12 346. Under första halvåret 2014 ökade invånarantalet med nära 100 personer. För Tanums kommun finns en av kommunfullmäktige antagen översiktsplan. För utvecklingen av varje större samhälle i kommunen finns en fördjupad översiktsplan som bland annat redovisar markanvändning för boende, samhällsservice och näringsverksamhet. Arbetet med en ny översiktsplan har påbörjats under 2012 och beräknas vara klart 2016. 28 Tanums kommun ska upplevas som en av Sveriges mest utvecklingsorienterade kommuner. Det lokala näringslivet och kommunen arbetar tillsammans för att åstadkomma ett bra näringslivsklimat i kommunen. Kommunens näringslivsinsatser sker med syftet att förbättra näringslivsklimatet och därigenom stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. Tanums kommun har antagit en ny näringslivsstrategi under 2012. En särskild handlingsplan har antagit för att förbättra service, information etc. till näringslivet. Ekonomi och verksamhetsstyrning Personal Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att styra och följa upp den kommunala ekonomin. I detta arbete ingår att fastställa modeller för ekonomisk styrning samt uppföljning av nämndernas verksamhet. Det personalstrategiska arbetet kräver aktiva insatser inom områdena kompetensförsörjning, lönepolitik, arbetsmiljö, ledarskap, medarbetarskap och organisation. Prioriterade områden är bättre ledarskap och ökad hälsa. Tanum har sedan balanskravet infördes år 2000 uppvisat positiva resultat i boksluten. Bokslut 2014 visade på ett överskott på 9,1 mkr. Det är viktigt att kommunen fortsätter att budgetera och redovisa starka resultat för att på så sätt kunna finansiera investeringsverksamheten utan att behöva öka upplåningen för mycket. Ett mer aktivt jämställdhetsarbete sker utgångspunkt i kommunens mångfaldspolicy. med Kommunfullmäktiges målsättning att sjukfrånvaron ska minska och uppgå till högst 4,8 procent uppnåddes under 2009. Sedan dess har sjukfrånvaron stigit, men arbetet med att åter sänka sjukfrånvaron är prioriterat. En hälsoutvecklare arbetar med att samordna och vidareutveckla hälsoarbetet. Kommunernas investeringar har nära fördubblats i löpande priser de senaste tio åren; från 24 miljarder kronor 2004 till 45 miljarder 2013. Förutom åren 2009 och 2010 har utgifterna för investeringar ökat varje år. Även framöver väntas investeringsutgifterna fortsätta att öka Räddningstjänst I lagen ”Lag om skydd mot olyckor” anges att räddningstjänsten ska bidra till att skapa en bättre förmåga i samhället att förebygga och hantera situationer som kan leda till räddningsinsatser. Varje kommun ska upprätta ett handlingsprogram för förebyggande åtgärder och i lagen finns också bestämmelser om skyldigheter för enskilda att vidta åtgärder till skydd mot olyckor De demografiskt betingade behoven ökar nu kraftigt i kommunerna. De största förändringarna är ökad invandring, fler barn i grundskola och förskola samt fler äldre som är i behov av äldreomsorg. Problem med att nyrekrytera personal till räddningstjänsten har lett till vakanser med bemanningsproblem som följd. 29 Kommunledning Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr 2015 2014 2013 2012 Intäkter 4 166 4 684 4 066 3 425 Kostnader -23 887 -24 194 -21 674 -19 834 Resultat -19 721 -19 510 -17 608 -16 409 Budget 19 567 19 408 16 984 16 090 Förändring eget kapital -154 -102 -624 -319 Protokoll från sammanträden finns tillgängliga på kommunens hemsida och bibliotek senast två dagar efter justering. Tanums webbplats ska innehålla aktuell och korrekt information om kommunens verksamhet. Webbplatsen ska dessutom ge tillgång till service och tjänster samt möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter på den kommunala verksamheten. Alla som kontaktar kundcenter ska få ett gott bemötande och vi lämnar svar med god kvalitet. Vi har öppet vardagar 8.00-16.30. Vi besvarar e-post inom en arbetsdag. Om ärendet kräver längre handläggningstid bekräftar vi inom samma tid mottagandet med uppgift om ven som handlägger ärendet. Verksamhetsbeskrivning Kommunledningen består av politisk ledning och kommunstyrelsens centrala förvaltningskontor; kommunkansliet, ekonomikontoret och personalkontoret. Kommunledningen arbetar med övergripande lednings-, styrnings- och uppföljningsfrågor. I utvecklingsarbetet ska frågor kring boende, infrastruktur och näringslivsutveckling prioriterats. Särskild uppmärksamhet ska även ägnas åt strategiska ekonomi- och personalfrågor. Kommunledningen ansvarar för att effektivisera och utveckla administrationen och ärendehantering i kommunen samt för att nödvändiga regelverk tas fram. Utvecklingen av den kommunala demokratin faller liksom säkerhets- och försäkringsfrågor under kommunledningens ansvar. Ett kundcenter öppnades i januari 2015 för att öka tillgängligheten att förbättra bemötande och service. Serveringstillstånd och tillsyn Kommunstyrelsen är tillståndsmyndighet för serveringstillstånd och ska pröva och besluta om ansökningar om serveringstillstånd samt utöva tillsyn av befintliga serveringstillstånd. Kommunens enhet för serveringstillstånd och tillsyn ska: Skapa dialog mellan kommunen och försäljningsställena genom möten och information till företagare. Ge den sökande information och råd. Erbjuda ett personligt besök av kommunens handläggare i samband med ansökan om serveringstillstånd. Göra tillsynsbesök på restauranger och andra försäljningsställen med serveringstillstånd. Se till att beslut om permanent serveringstillstånd fattas senast sex veckor efter det att remissvar inkommit från berörda myndigheter och inga hinder enligt Alkohollagen föreligger mot att bevilja sökt serveringstillstånd. Verksamhetsmål Kommunledningen ska inrikta sitt arbete mot strategi- och utvecklingsfrågor samt lednings- och samordningsfrågor. Kvalitetsgarantier Tillgänglighet Enligt förvaltningslagen ska myndigheter och kommuner vara tillgängliga för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt, lämna upplysningar, vägledning och råd, besvara frågor och hjälpa allmänheten tillrätta. Tanums kommun lämnar följande garanti: Oavsett hur förfrågan kommit till kommunen svarar vi senast efter två arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggningstid bekräftar vi inom samma tid, mottagandet med uppgift om vem som handlägger ärendet. 30 Serviceenheter Kollektivtrafik Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr 2015 2014 2013 2012 Intäkter 10 259 11 546 11 464 10 487 Kostnader -18 724 -16 715 -15 651 -13 766 Resultat -8 465 -5 169 -4 187 -3 279 Budget 8 465 5 032 4 634 3 737 Förändring eget kapital 0 -137 447 458 Verksamhetsbeskrivning Västra Götalandsregionen har från och med 2012 tagit över verksamhetsansvaret för kollektivtrafiken och ägandet av Västtrafik AB. För att finansiera förändringen gjordes en skatteväxling med 43 öre, där kommunen sänkte skatten med 43 öre och regionen höjde skatten med lika mycket. Verksamhetsmål Kollektivtrafiken ska främja hållbart resande samt vara samordnad och öppen för alla resenärer. Utbudet av kollektivtrafikresor ska i första hand rikta sig mot arbets- och skolresor. Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens serviceenheter utgörs av ITenheten, tryckeri, kundcenter samt bilenheten. Verksamhetsmål Alla ärenden behandlas sakligt, korrekt, snabbt och med ett gott bemötande. Genom att aktivt kommunicera med invånare och intressenter ska kommunen underlätta och påskynda ärendehanteringen. Indikatorer: Tillgänglighetsmätningar telefoni och e-post (Kvalitet i korthet) Undersökning av kommunala hemsidor (SKL) 31 Näringsliv En särskild handlingsplan har antagit för att förbättra service, information etc. till näringslivet. I handlingsplanen prioriteras följande områden: Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr 2015 2014 2013 2012 Intäkter 110 258 Kostnader -1 610 -1 815 -1 430 -1 408 Resultat -1 500 -1 557 -1 430 -1 408 Budget 1 500 1 600 1 600 1 536 Förändring eget kapital 0 43 170 128 Verksamhetsbeskrivning En näringslivsstrategi med handlingsprogram har antagits av kommunfullmäktige. Näringslivsstrategin karaktäriseras av en stark vision om ett ”utvecklingsinriktat samverkansklimat, attityder och arbetssätt för ett livskraftigt Tanum”. Syftet är att kommunen tillsammans med företagen skapar förutsättningar och ett klimat som gör Tanums kommun intressant att driva och utveckla företag, starta nya företag, investera och bo i. Ökad kommunikation mellan kommunen och företagare Ökad samverkan mellan företagare Förtroendeingivande och effektiv handläggning Ökad information och öppenhet Medverka till utveckling och tillväxt Tillgodose behovet av mark för boende och verksamheter Kompetensutveckling Besöksnäring Verksamhetsmål Kommunen ska skapa förutsättningar för att fler arbetstillfällen skapas. Kommunen ska förbättra företagsklimatet och utveckla myndighetsutövningen utifrån företagarnas behov. Indikatorer: Statistik sysselsättning (SCB) Svensk näringslivs ranking Insiktsmätning (SKL) 32 Hamnverksamhet Turism Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr 2014 2014 2013 2012 Intäkter 2 450 2 316 2 155 2 169 Kostnader -2 450 -2 465 -2 352 -2 499 Resultat 0 -149 -197 -330 Budget 25 58 215 Förändring eget kapital 0 -124 -139 -115 Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr 2015 2014 2013 2012 Intäkter 750 728 717 699 Kostnader -1 150 -1 285 -1 105 -1 055 Resultat -400 -557 -388 -356 Budget 400 350 300 330 Förändring eget kapital 0 -207 -88 -26 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Tanums kommun har bildat ett bolag, Tanums Hamnar AB, som ska svara för drift och utveckling av de kommunala hamnarna. Kapitalkostnaden för hamnverksamheten belastar kommunstyrelsen. Tanums kommun tillhör landets största turismkommuner. Turismen är en av kommunens snabbast växande och viktigaste näringar. Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för turismfrågor. Genom ett uppdragsavtal har Tanum Turist ett uppdrag att svara för den operativa turismverksamheten. Fjällbacka skärgård har utsetts till ett av Sveriges internationella besöksmål. Tanums Hamnar AB betalar en ersättning till Tanums kommun på cirka 1 700 tkr för de åtaganden och rättigheter bolaget har enligt det förvaltningsavtal som finns upprättat mellan bolaget och kommunen. Verksamhetsmål Arbetet ska inriktas på turismoch näringslivsstödjande åtgärder så att besöksnäringen blir en tillväxtmotor. Verksamhetsmål Hamnverksamheten ska utgöra en resurs för kommunens utveckling. 33 Räddningstjänst Kommungemensam verksamhet Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr 2014 2014 2013 2012 Intäkter 1 180 7 185 1 333 1 371 Kostnader -13 987 -19 371 -13 515 -12 918 Resultat -12 807 -12 186 -12 182 -11 547 Budget 12 440 12 353 12 098 11 806 Förändring eget kapital -367 167 -84 259 Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr 2015 2014 2013 2012 Intäkter 6 304 6 398 6 889 7 365 Kostnader -15 167 -12 653 -9 965 -11 370 Resultat -8 863 -6 255 -3 076 -4 005 Budget 4 005 6 387 5 325 5 869 Förändring eget kapital -4 858 132 2 249 1 864 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen ansvarar för ett antal verksamhetsområden där det anses viktigt att kommunen har en gemensam målsättning och hantering av verksamheten. Några av dessa verksamheter är övergripande personaladministrativa frågor, informationsverksamhet, försäkringsfrågor och medlemsavgifter i kommunalförbund. Räddningstjänsten är organiserad med två räddningsstationer, en i Tanumshede och en i Hamburgsund. Stationen i Tanumshede fungerar som huvudstation. Kommunerna Tanum, Strömstad, Munkedal, Lysekil, Sotenäs och Uddevalla bildar en räddningsregion med samverkan mellan räddningstjänsterna i respektive kommun. Tanum, Strömstad och Sotenäs har ett särskilt samarbete avseende befälsberedskap. Kommunstyrelsen är dessutom primärhyresgäst för industrifastigheter och gemensamma ytor i förvaltningslokaler. Räddningstjänsten utför cirka 350 utryckningar per år. Räddningstjänsten lämnar vägledning och råd till allmänheten och myndighetsinstanser i bland annat följande frågor: Brandsäkerhet Förvaring av brandfarliga varor i hemmet Risker i hemmet Vid om- och tillbyggnad av fastigheter. Verksamhetsmål Kommunledningen ska skapa för hela kommunorganisationen gemensamma riktlinjer och förhållningssätt för att stärka koncernnyttan. Kommunen ska även fortsättningsvis ha ansvaret för sotningen. Enskild fastighetsägare ska dock själv få sota, om det sker på ett betryggande sätt. Sotning av imkanal i bostadskök omfattas inte av lagen. Verksamhetsmål Räddningstjänsten i Tanums kommun ska arbeta för att minska risken för bränder och andra olyckor som kan leda till räddningsinsats. Då en olycka har inträffat ska räddningstjänsten på ett professionellt sätt ingripa i kommunen och dess närhet. Kvalitetsgaranti Räddningstjänsten har dygnet runt beredskap. Tiden från det att räddningstjänsten får larm och till det första fordonet lämnar brandstationen ska ej överstiga fem minuter (anspänningstid). 34 TEKNISKA NÄMNDEN Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Budget 2015 Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital -varav taxefinansierat Budget 2015 151 915 -113 564 -68 066 Bokslut 2014 153 516 -112 725 -65 146 Bokslut 2013 148 565 -110 265 -59 869 Bokslut 2012 149 144 -111 758 -59 697 -29 715 -24 355 -21 569 -22 312 2 791 -26 924 -24 355 -21 569 -22 312 27 587 26 766 24 171 22 868 663 950 2 411 -168 2 602 -316 467 -6 702 8 976 522 8 313 -428 5 902 -260 3 616 316 89 972 43 356 26 106 80 491 24 791 27 758 Justering Balanserat resultat -varav taxefinansierat Bruttoinvesteringar Personalkostnader Allmän verksamhetsbeskrivning driftverksamheten in på gator och parker, VA och fastigheter. Tekniska nämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutbyggnad, förvalta kommunens fastigheter, förse kommunens verksamheter med lokaler samt bygga och förvalta teknisk infrastruktur som gator, allmänna platser, badplatser, vatten- och avloppssystem. Tekniska nämnden ansvarar även för utformningen av det offentliga rummet. Verksamheterna som styrs genom tekniska nämnden bidrar till service under sommarmånaderna för cirka 55 000 användare. Omvärldsbeskrivning Kommunen bör anpassa sin organisation efter visionen om att växa till 13 000 invånare inom några år. Om kommunen väljer att utvecklas med marknaden, så bör avgifter täcka kostnader för både utförande och drift av infrastrukturen i samhället i enlighet med det regelverk som finns. Kommunen har behov av planerad tomtmark och en god infrastruktur. Genomförande av planer och exploateringsprojekt kräver egen personal som får prioritera denna verksamhet, så att samhällsutbyggnaden inte stannar av efter att detaljplaner antagits. Tekniska förvaltningen har tillsammans med miljöoch byggnadsförvaltningen en bärande kedja av verksamheter som rätt använd fokuserar på en helhet i samhällsbyggandet. En förutsättning för att kedjan ska fungera optimalt är att kommunikationen mellan enheterna fungerar bra. De båda förvaltningarna måste arbeta kontinuerligt med rutiner, utbildning, samverkan och attityder. VA-verksamheten påverkas mycket av exploateringen i kommunen. Antalet brukare ökar och kommer att fortsätta öka i många år framöver. Det beror både på exploatering och på att kommunen bygger ut VA i områden som tidigare haft enskilda anläggningar. Kapacitetsbehovet ökar både för vattenförsörjning och avloppshantering, och kräver stora investeringar både på ledningsnät och övriga anläggningar. Kommunen har även ett stort underhållsbehov av rörnätet. Tekniska nämnden utgör en viktig del i kedjan som skapar förutsättningarna för att den bebyggda miljön ska utvecklas. Detaljplanen utvecklar och bekräftar den bebyggda miljön. Härefter följer planering och genomförande av infrastrukturen som vägar och VA för att bebyggelsen ska kunna påbörjas och genomföras. När bebyggelsen finns där ska infrastrukturen förvaltas och då träder 35 Markförvaltning Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 2 605 2 629 2 752 3 333 -4 300 -4 097 -4 019 -4 378 -1 695 -1 468 -1 267 -1 045 1 695 1 650 1 305 1 109 0 182 38 64 Verksamhetsmål Kommunen ska erbjuda villatomter i kommunens större samhällen till marknadsmässiga priser. Förvaltningen av kommunens skogsinnehav skall ske med avsikt att nå en långsiktigt ökad avkastning kombinerad med hänsyn taget till natur-, rekreation-, och kulturvärden. Kvalitetsgarantier Verksamhetsbeskrivning Väntetiden för att få ett erbjudande om villatomt ska understiga fem år i någon av de fyra största tätorterna. Verksamheten ska förvalta, upplåta och utveckla mark för samhällsnära helårsboende. Inom verksamheten sker avtalsskrivning, debitering och omreglering av tomträtter, upplåtelser av arrenden och andra nyttjanderätter, administration av tomtkö och försäljning av bostadstomter samt olika fastighetsrättsliga frågor. Vidare hanterar verksamheten för alla kommunala ansökningar om lantmäteriförrättning, köp och försäljning av fastigheter i mindre omfattning, samt förvaltning och skötsel av kommunens markreserv inklusive skog. Större markköp görs av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vid förfrågan ska ansökningshandlingar och informationsmaterial angående tomtkön, översändas inom en vecka. Kart & Mät Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Under 2015 pågår utbyggnad av gata och VA på Sönneberget i Havstenssund. Området innehåller elva tomter, varav sex är kommunala. Dessa tomter bör kunna erbjudas till försäljning under 2016. Vidare planeras utbyggnad av en gata på Vinbäcksområdet 2016. Utbyggnaden ger nio nya villatomter. Även på Hamburgö, planområdet Norgård, kommer utbyggnad av gata och VA att ske inom några år vilket innebär fyra nya kommunala tomter att fördela inom tomtkön. Under 2016 kan projektering av gata och VA för planområdet Slänten i Fjällbacka bli aktuellt om planarbetet slutförs. Detaljplanen medger 23 villatomter. Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 1 358 1 258 547 505 -1 943 -1 226 -931 -416 -585 32 384 89 300 24 23 4 -285 56 -361 93 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten ansvarar för primärkartan. Primärkartan används bl.a. som underlag när man upprättar grundkarta inför ett detaljplanearbete eller vid framtagande av nybyggnadskartor som numera är obligatoriskt vid bygglovsansökan inom detaljplanelagt område. Det är av stor vikt att primärkartan är uppdaterad och av god kvalité. Kommunen har idag 3 129 ha primärkarta. Uppdatering av primärkartan av en visstidsanställd mätingenjör som även ansvarar för arbetet med byte av primärkartans höjdsystem. Funktionen erbjuder även framtagande av nybyggnadskartor, utsättningar, inmätningar och bistår i samband med kommunala projekt. Även övriga förvaltningar, som har behov av mätkompetens, har möjlighet att nyttja funktionen. Verksamhetsmål Primärkartan skall kontinuerligt uppdateras. 36 Fastighet/lokaler Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsmål Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 58 438 61 328 67 945 69 139 -58 438 -60 936 -73 597 -77 158 0 392 -5 652 -8 048 5 829 8 771 0 392 177 723 Verksamhetsbeskrivning Fastighetsförvaltningen har det övergripande ansvaret för kommunens lokalförsörjning. I uppdraget ligger det dagliga arbetet med hyresförhandlingar och att vara rådgivare (juridiskt, ekonomiskt och tekniskt) i lokalfrågor åt kommunens förvaltningar. Det handlar om ett effektivt lokalutnyttjande och långsiktig kommunnytta. Verksamheten ansvarar för drift och underhåll samt om- och tillbyggnad av kommunens lokaler. Verksamheten har även ansvar för uthyrning av kommunens lokaler. Lokaler 2014 Skolor, m2 29 344 Barnomsorgslokaler, m2 Äldreomsorgslokaler, m2 Industrilokaler, m2 Övriga lokaler och fastigheter, m2 3 546 27 046 3 364 VA-lokaler Fastigheterna ska skötas på ett sådant sätt att kapitalförstöring undviks. Verksamheten ska arbeta för kontinuerlig energieffektivisering och energibesparing. Andelen fossil energi ska minska och på sikt fasas den ut helt. Användningen av energi ska totalt sett minska. Full beläggningsgrad i lokaler och bostäder. Nöjda hyresgäster, nyttjare och brukare. Kvalitetsgarantier Fastighetsavdelningen genomför 2015 en övergripande underhållsinventering av kommunens hela fastighetsbestånd. Arbetet dokumenteras i en databas där en underhållsplan på fem år upprättas och hela inventeringen skall vara färdigställd i oktober 2015. Förvaltad yta, m2 Kommunen ska utifrån en lokalförsörjningsplan tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva verksamhetslokaler. 11 101 6 124 Därutöver har kommunen verksamhet i inhyrda lokaler, bl.a. administration i Tedacthuset och PUTboende på Vinbäck i Tanumshede. 37 Vid den årliga enkätundersökningen bland våra nyttjare i kommunala verksamhetslokaler ska vi uppnå minst 3,0 på en femgradig skala i kundnöjdhet. Fastighet/yttre miljö Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Verksamhetsmål Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 11 057 11 333 11 787 12 489 -17 966 -17 102 -105 512 -17 702 -6 909 -5 769 -4 958 -5 213 6 909 7 008 6 665 4 384 0 1 239 1 707 -829 Kommunen ska förvalta sitt kulturarv väl. Minst tre badplatser, som är tillgänglighetsanpassade för funktionshindrade, skall finnas i Tanums kommun. Helårsboende kommuninvånare utanför tätort skall erbjudas kommunal snöröjning. Kvalitetsgarantier Badplatser Badplatserna med tillhörande utrustning ska vara iordningställda årligen senast den 15 juni. Badplatser med hög besöksfrekvens får tillsyn och sophämtning minst tre gånger i veckan under högsäsong medan övriga badplatser får tillsyn och sophämtning minst en gång per vecka. På badplatser med hög besöksfrekvens tas regelbundna vattenprover och på badplatser med över 200 badande per dag tas badvattenprov enligt EU-direktiv. Verksamhetsbeskrivning Fastighetsavdelningen ansvarar även för den yttre miljön kring fastigheterna, vilket innefattar skötsel och underhåll av kommunens grönytor, parker, vandringsleder, motionsspår, besöksmål, lekplatser, badplatser, samhällsstäd och jour för vinterväghållning. Dessutom skötsel av kommunens offentliga toaletter, strandstädning och vinterväghållningen i samhälle och på landsbygd. Fortsatt utveckling av de mest frekventerade kommunala badplatserna ska ske. Det kommer att ske bl.a. genom anläggning av nya WC, året-runtbryggor och fortsatt tillgänglighetsanpassning. Parker och planteringar ingår som en viktig del i hur det offentliga rummet uppfattas och ska därför gestaltas och skötas i syfte att skapa ett attraktivt samhälle. Lekplatser Säkerhetsbesiktning görs en gång per år enligt svensk standard. Tillsyn av lekplatsen minst var 14:e dag. Från dagen vi får en anmälan, eller vi själva upptäcker att något är trasigt på en lekplats, ska det vara lagat eller utbytt inom tio dagar. Om reservdelar behöver beställas tar det högst trettio dagar. Kommunen har idag lekplatser på förskolor, skolor och i grönområden. Varje dag leker barn på den utrustning som finns och vi jobbar hela tiden med att höja säkerheten, utveckla och förbättra, samt underhålla lekplatserna. Snöröjning Snöröjning för permanentboende påbörjas vid 10 cm snödjup. Fritidsverksamheten ska inbjuda alla till att skapa goda relationer för att stärka en positiv livsstil och medverka till god folkhälsa. Den ska tillgodose kommuninvånarnas behov av ett rikt och varierat friluftsliv. Ett samlat grepp om kommunens eget bestånd av kulturfastigheter behövs. Såväl delad förvaltning med föreningar och näringsliv som försäljning och ombildning bör prövas i syfte att ta tillvara arvet och göra det synligt för alla. 38 Städ Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Energi Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 10 365 9 162 9 081 8 282 -10 365 -9 162 -9 081 -8 282 0 0 0 0 0 0 0 0 Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 560 698 606 393 -560 -698 -606 -393 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Verksamheten har ansvar för lokalvård i kommunala fastigheter och offentliga toaletter. Lokalvården har genom upphandling en extern entreprenör som utförare med fastighetsavdelningen som beställarpart. Avtalet gäller till och med 2016-04-30- Kommunens energiplanering och klimatstrategi bedrivs i syfte att genomföra de nationella miljömålen på energiområdet. Kommunens energiplanering ska syfta till att genomföra mål avseende energisparande, energieffektivisering och ökad användning av förnyelsebar energi enligt fastställd energiplan. Årlig uppföljning av energiplan samordnas med miljöredovisning i årsbokslut. Verksamhetsmål Lokalvården skall vara kostnadseffektiv, ha en hög kvalité och motsvara kundens förväntningar. Opartisk energi- och klimatrådgivning ska kostnadsfritt erbjudas privatpersoner, företag, kommunal förvaltning samt föreningar och organisationer. Rådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energianvändning och möjligheter till förändrad energianvändning i lokaler och bostäder. Verksamhetsmål Verksamheten ska arbeta för besparing och effektivisering inom energiområdet samt omställning till förnyelsebara energikällor. Energiplanen ska revideras eller aktualitetsförklaras samt följas upp minst varje mandatperiod. Energirådgivning ska erbjudas privatpersoner, företag, kommunal förvaltning, föreningar och organisationer. Kvalitetsgarantier 39 Energirådgivning erbjuds besökande minst en dag i veckan. Den kommunala energirådgivningen ger telefonrådgivning alla kontorsdagar Gator och trafik Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 555 911 1 053 751 -5 061 -11 541 -9 980 -10 335 -11 047 -10 630 -8 927 -9 584 11 047 10 775 9 480 9 900 0 145 553 316 året men med fokus på sommarperioden eftersom behovet är störst då. Utrymme för besöks- och långtidsparkering är under högsäsong otillräckligt ibland annat Grebbestad. Ett detaljplanearbete har under 2015 startats upp för att få parkeringsbehovet långsiktigt ordnat. Planområdet är beläget utmed Repslagaregatan och omfattar bland annat befintlig långtidsparkering. Detaljplan, del ett och två, för de centrala delarna av Tanumshede har antagits och vunnit laga kraft. Projektering kan starta under 2016 med genomförande 2017 om medel tillskapas. Ytterligare projekteringar av gatubyggnationer kan komma att ske under 2016 beroende på hur pågående planarbeten utvecklar sig. Under 2015 har ett projekt startats upp som innebär att parkområdet i anslutning till Hedemyrs affär i Tanumshede förändras. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten arbetar med att skapa förutsättningar för en gatumiljö med god framkomlighet och trafiksäkerhet. Inom verksamheten byggs och förvaltas parkeringar, kommunala gator och gångoch cykelvägar inklusive belysning samt ansvarar för kommunens trafiksäkerhetsarbete. Utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet i kommunen är inriktat på att åstadkomma värdefulla kompletteringar av de befintliga vägarna inom, eller i anslutning till, samhällena. Vidare är arbetet grundat på den gång- och cykelvägsutredning som togs fram 2009. Många sträckningar innebär att Trafikverket ansvarsområde berörs vilket innebär en kostsam och långdragen formell process innan byggnationen kan starta. Verksamhetsmål Gång- och cykelvägar eftersträvas, där trafiksituationen kräver det. Gatubelysningen ska vara ändamålsenlig och därmed öka trafiksäkerheten och tryggheten med prioritering av oskyddade trafikanter. Belysningen skall vara miljövänlig och lågenergiförbrukande. Under 2015 planeras följande: Arbetet med framtagande av vägplan för gång- och cykelväg mellan Grebbestad camping och samhället kan avslutas och byggnation kan ske Möjligheten att bygga en gång- och cykelväg mellan Hamburgsund och Slottet arbetas fram tillsammans med Trafikverket. Möjligheten, att hitta en kostnadseffektiv sträckning av gång- och cykelväg mellan Krossekärr och Grebbestad, studeras. Kommunen ska tillhandahålla parkeringsplatser med rimliga gångavstånd till samhällskärnorna. Kvalitetsgarantier Vägar och gator Akuta vägskador ska åtgärdas inom en vecka. Parkering för besökande och boende utan eget parkeringsutrymme ska erbjudas inom 1 km gångavstånd. Gatubelysning All gatubelysning ska tre gånger per år kontrolleras, och vid behov, åtgärdas. Belysning som slocknat på ställen som ur trafiksäkerhetssynpunkt kan utgöra en fara, ska åtgärdas inom två arbetsdagar. Belysning som slocknat på längre sammanhängande sträcka ska åtgärdas inom 14 dagar. Alla belysningsarmaturer ska bytas till energisnålare armaturer. Regeringen har beslutat att alla kvicksilverarmaturer ska vara utbytta senast 2015. Utbyte av belysningsarmaturer, samt erforderlig upprustning av belysningsanläggningarna, har pågått under några år. Under 2016 planeras för utbyte i Sannäs, Havstenssund, Hamburgö, Kämpersvik och Långsjö. Under den mest intensiva turistperioden på sommaren är tillgången på parkeringsytor ett bekymmer i kommunen. Sedan några år tillbaka används systemet med p-skivor i Grebbestad under perioden 15/6-15/8. Från och med sommaren 2014 används systemet med p-skivor även i Fjällbacka. Parkeringsövervakning sker i kommunen under hela 40 Vatten och avlopp Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 58 405 54 688 46 763 46 451 -57 455 -54 856 -47 023 -46 451 950 -168 -260 0 0 0 0 0 950 -168 -260 0 522 -428 -260 316 planeras att utföras under 2016 och 2017. Det innebär en omfattande investering. Vid anslutning av Fjällbacka till Bodalsverket krävs sannolikt en förlängning av utloppsledningen från Bodalsverket, vilket också är en stor investering. En prövningsprocess för utsläppspunktens läge pågår hos Länsstyrelsen. VA-avdelningens uppgift är att till abonnenter leverera vatten med god kvalitet och smak samt på ett miljömässigt sätt omhänderta och rena spillvatten samt att skapa och förvalta en VA-struktur för framtida utveckling av samhället. Spillvattenledningar, pumpstationer och avloppsverk i kommunen belastas av en stor mängd tillskottsvatten, det vill säga vatten som inte hör hemma där. I genomsnitt är cirka 60 procent av avloppsvattnet som kommer till verken tillskottsvatten. En del av investeringsmedlen går varje år till att byta ut otäta spillvattenledningar och anlägga dagvattenledningar, för att minska mängden tillskottsvatten. Ytterligare en del investeringsmedel går till att höja kapaciteten i pumpstationer och ledningar, så att bräddningar från pumpstationer ska minska. Kommunens VA-verksamhet har många utspridda verksamhetsområden, vilket kräver ett stort antal anläggningar och ledningar däremellan. VAavdelningen har tio avloppsreningsverk, tre dricksvattenverk, sju dricksvattenreservoarer, cirka 50 mil nergrävda ledningar och närmare 90 pump/tryckstegringsstationer i bruk. Reinvesteringar i befintligt VA-nät utgör en relativt liten del av investeringsbudgeten. Istället går den största delen till kapacitetshöjningar, främst för dricksvatten, till överföringsledningar för vatten- och avlopp samt till utbyggnad av VA i områden som tidigare haft enskilda anläggningar, s.k. omvandlingsområden. VA-avdelningen levererar vattenoch avloppstjänster till cirka 6 000 hushåll och verksamheter, samt cirka 1 200 campingtomter och båtplatser. Vid början av 2015 hade verksamheten cirka 5 100 abonnenter. Under 2016 och 2017 planeras en utbyggnad av Tanumshedes vattenverk till ungefär dubbla kapaciteten, för att möta den ökade förbrukningen under de kommande åren. Under högsommaren är produktionen på vattenverket nära maxkapaciteten. Verksamheten producerade 771 000 m3 renvatten och renade 1 8009 000 m3 avloppsvatten under 2014. Under sommaren, när antalet delårsboende och turister ökar befolkningsmängden avsevärt, så är belastningen på ledningsnätet och vatten- och avloppsverken betydligt högre än under vinterhalvåret. Utbyggnaden av vattenverket och överföringsledningarna mellan Fjällbacka och Kämpersvik är de enskilt största under 2016 och 2017. Balanserat resultat Verksamhetsbeskrivning Omfattningen av det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp har stadigt vuxit under de senaste åren, både på grund av exploatering och utbyggnad av VA i befintlig bebyggelse, s.k. omvandlingsområden. Utbyggnaden av VA i omvandlingsområden följer den plan som tekniska nämnden antagit, och som baseras på prioritering ur miljösynpunkt samt kapacitet i närliggande VAanläggningar. Om- och tillbyggnad av den biologiska reningen på Hamburgsunds avloppsreningsverk pågår under 2015. Ombyggnaden ökar kapaciteten i reningsverket från 4 500 personekvivalenter (pe) till cirka 6 200 pe. Överlag är funktionen god på avloppsreningsverken, och under 2016 planeras endast några mindre investeringar på reningsverken. Under 2015 har överföringsledningarna mellan Kämpersvik och Bodalsverket färdigställts och cirka 25 fastigheter i Kämpersvik har kopplats till det kommunala VA-systemet. Anläggning av överföringsledningar för vatten och spillvatten i nästa etapp, mellan Fjällbacka och Kämpersvik, 41 Verksamhetsmål Kvalitetsgarantier Kommunen ska tillgodose behovet av VA på ett kostnadseffektivt sätt. Dricksvatten Leveransavbrott ska inte vara längre än 24 timmar. Vid leveransavbrott ska hushåll kunna tillgodoses med dricksvatten via vattenpost eller vattentank inom fem timmar, under tiden 07.00-22.00. Det ska finnas personal i ständig beredskap som tar hand om larm och fel på vattenverk, reningsverk, pumpstationer, tryckstegringar och ledningsnät. Alla abonnenter ska ha ett gott och hälsosamt dricksvatten i tillräcklig mängd som uppfyller Livsmedelsverkets normer. VA-verksamheten ska tillgodose brukarnas behov av vattentjänster och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Omhändertagandet och reningen av avloppsvatten ska minst uppfylla tillsynsmyndigheternas krav. VA-verksamheten ska arbeta för att öka andelen goda och hållbara VA-lösningar för befintlig bebyggelse i kommunen, t.ex. genom att ersätta enskilda avlopp med kommunalt avlopp. Verksamheten ska arbeta för att minska elförbrukningen och mängden tillskottsvatten i spillvattensystemet. 42 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Budget 2016 Budget 2015 21 154 -27 631 -6 477 Bokslut 2014 18 268 -23 076 -4 808 Bokslut 2013 14 542 -18 765 -4 223 Bokslut 2012 14 928 -18 716 -54 -6 477 -4 808 -4 223 -1 -3 843 4 877 -1 600 5 085 277 3 716 -507 3 478 -365 546 2 146 1 869 2 376 - - 11 578 10 942 Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital 5 249 Justering Balanserat resultat Bruttoinvesteringar Personalkostnader -3 842 Allmän verksamhetsbeskrivning Miljö- och byggnadsförvaltningen utgör en viktig del i den kedja som syftar till att skapa förutsättningar för att den bebyggda miljön ska utvecklas. Planverksamheten är ofta starten på samhällsbyggnadsprocessen. Översiktsplanen anger kommunens vilja och strategi för att nå vision och mål. Detaljplanen utvecklar och bekräftar delarna i den bebyggda miljön. Miljö- och byggnadsnämnden utför kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt plan- och byggnadsväsendet. Verksamhetens mål är att främja en långsiktigt hållbar utveckling inom miljö- och samhällsplaneringsområdet genom arbete med att bland annat detaljplaner, bygglov, miljö- och livsmedelstillstånd, kalkningsverksamhet och naturvårdsfrågor. Verksamheten innebär även rådgivning, upplysningar, tillsyn och kontroll inom byggande, miljöfarlig verksamhet, avlopp och livsmedelshantering. Miljö- och byggnadsförvaltningen är tillsammans med tekniska förvaltningen en bärande kedja av verksamheter som rätt använd fokuserar på en helhet i samhällsbyggandet. De båda förvaltningarna måste arbeta kontinuerligt med rutiner, utbildning, samverkan och attityder. Verksamheterna har till stora delar bra utrustning och numer lokaler som medger bättre samverkan då förvaltningarna återigen sitter samlat i en och samma byggnad. I miljö- och byggnadsnämndens ansvar ingår också KUV-gruppen som arbetar med kulturvårdsfrågor kopplade till byggnader i kommunen. Ytterligare arbetsområden är kalkningsverksamheten för att motverka försurning samt allmän naturvård med naturvårdsplanering och frågor som rör växt- och djurarters fortlevnad är också en del av miljöarbetet. 43 Omvärldsbeskrivning Den av riksdagen beslutade förändringen av planoch bygglagen, som delvis trädde i kraft 2 juli 2014 samt den 1 januari 2015 har inneburit stora förändringar för både bygglov och fysisk planering. För bygglov har antalet tillsynsärenden ökat och för fysisk planering har delar av hanteringen med detaljplaner påverkats då planprocessen har förändrats för de detaljplaner som beslutats efter detta datum. Utbildningsinsatser och arbete med nya rutiner och mallar för verksamheten är av största vikt. Kommunen förväntas ha en planberedskap, planera infrastruktur och bistå med service som ska motsvara kommunens utveckling. Samhället och miljösituationen ställer ständigt större krav på ett effektivt miljöarbete för att nå nationella, regionala och lokala miljömål Avloppsreningsverket i Bodalen har lett till att fler fått möjlighet att ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp. Kommunens vision är att invånarantalet ska växa till 13 000 de närmaste åren. För att behålla och utveckla en god bebyggd miljö behövs målinriktat arbete inom bl.a. fysisk planering, bygglovserksamhet, miljö- och hälsoskyddstillsyn. Arbetsbelastningen och tidspressen på förvaltningens medarbetare upplevs som mycket hög och åtgärder behövs för att minska risken för arbetsrelaterad ohälsa. En del i detta är en planerad genomlysning av verksamheten med inriktning på planprocessen och som även kommer att involvera övriga avdelningar. En sådan genomgång kan bidra till en bättre arbetsmiljö genom att man hittar smartare sätt att arbeta på och/eller tydligare kan ringa in vilka moment som kräver tid och energi. Detaljplanearbetet sker i den takt som kommunstyrelsen beslutar om planprövningstillstånd. Kommunens behov av planerad tomtmark är stor. En utvecklad infrastruktur behöver följa den beslutade planläggningen så att en positiv befolkningsutveckling ska kunna ske. Behovet av specialistkunskaper för att hantera olika typer av ärenden ökar inom både miljö- och planoch byggområdet. Lagstiftningen blir allt mer komplex och det behövs både sakkunskaper och kunskap om innehållet i alltifrån EU-förordningar till nationella föreskrifter inom ett stort antal ämnesområden. 44 Fysisk planering Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 3 656 2 522 2 053 2 708 -4 499 -3 674 -3 184 -3 299 -843 -1 152 -1 134 -591 743 740 509 476 -100 -412 -622 -115 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten syftar till att i enlighet plan- och bygglagens intentioner främja en långsiktigt god samhällsutveckling och livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Arbetet sker utifrån riktlinjer i kommunens översiktsplan samt kommunens övriga policys och riktlinjer. 32 54 7 181 2007 0 2008 36 2009 82 2010 29 2011 27 2012 68 2013 15 2014 29 6 2003 2004 2005 2006 4 7 9 12 2007 8 2008 7 2009 8 2010 5 2011 4 2012 5 2013 2 2014 5 Indikatorer: Antalet färdigställda planer Antalet bostäder som färdigställda detaljplaner möjliggör Verksamhetsmark som färdigställda detaljplaner medger Antalet bostäder i detaljplaner som fastställts under året(antal/år) Kvalitetsgarantier Antal nya småhustomter som ingått i antagna detaljplaner 38 2002 Kommunen ska ha en planberedskap som möjliggör byggande av bostäder och framtagande av verksamhetsmark. I samband med översiktsplanen 2002 uttalades målsättningen att kommunen skulle kunna erbjuda 300 à 500 nya attraktiva tomter. Sedan år 2002 har nya detaljplaner tagits fram för sammanlagt 598 attraktiva tomter för möjligt helårsboende i kustnära lägen. Under de senaste tolv åren har följande antal nya småhustomter ingått i antagna detaljplaner: 2003 2004 2005 2006 Antal avslutade planuppdrag årligen Prioriterat verksamhetsmål Huvudsakliga delen av verksamheten består av arbete detaljplaner och översiktlig planering men avdelningen är också remissinstans för ansökningar om planbesked och i andra ärenden som berör fysisk planering. Fysisk planering ska också intensifiera arbetet med avseende på aspekter som påverkar den offentliga miljön. Arbetet med att utforma centrummiljöer, i de fyra största orterna, ska arbetas fram tillsammans med avdelningen för mark- och exploatering. 2002 Under de senaste åren har i medeltal 5 planuppdrag avslutats årligen. 45 Handläggning av prioriterade detaljplaner påbörjas inom en månad efter det att kompletta handlingar inkommit. Bygglov Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 7 300 6 510 5 687 4 839 -8 673 -5 886 -6 181 -5 605 -1 373 -624 -494 -766 673 937 789 737 -700 1 561 295 -29 Verksamhetsbeskrivning Bygglov omfattar främst prövning av bygglov, förhandsbesked, bygganmälan och strandskyddsdispenser samt tillsyn och rådgivning med koppling till dessa ärendekategorier. Verksamhetens uppdrag är att värna om kvalitet i den byggda miljön genom hantering av bygglov och genom rådgivning. Kvaliteterna i den byggda miljön kan uttryckas så att varje byggnad ska uppfylla högt ställda krav på att vara funktionell, riktigt konstruerad och estetiskt tilltalande. Verksamhetens uppgift är att värna om kvaliteter i den byggda miljön. Verksamheten ska bedrivas med en hög servicenivå. Rättssäkerheten i besluten måste upprätthållas för att dessa skall kunna godkännas och förstås av allmänheten. Avdelningens kommunikationsförmåga skall stärkas via utbildningsinsatser. Kompetensutvecklingsplaner skall finnas för varje enskild medarbetare så att motivationen och arbetsglädjen hos medarbetarna kan behållas. Att utöva tillsyn i sådan omfattning att övergripande mål nås och respekten för regelverket och kommunens myndighetsutövning upprätthålls. Inom en månad från det att en anmälan inkommit till nämnden ska en skrivelse skickas till ägaren av det berörda tillsynsobjektet. Antalet bygglovsärenden i förhållande till antalet kommuninvånare är högt i jämförelse med många andra kommuner, vilket hänger samman med den omfattande fritidsbebyggelsen och med det dominerande småhusboendet. Avdelningen skall upprätthålla rutiner och arbetssätt så att 70 procent av bygglovsärendena kan fattas beslut om inom åtta veckor från det att fullständiga ansökningshandlingar föreligger. De höga markvärdena i kustzonen innebär att en relativt stor del av nämndens beslut om bygglov och förhandsbesked överklagas. Detta leder till att omfattande resurser måste läggas på att bemöta överklaganden i domstol och att yttra sig till högre instanser. Verksamhetens kommunbidrag har i övrigt använts till att bedriva tillsyn, ge extern och intern service, samt sköta administration och ledning av verksamheten. Den nya plan- och bygglagen har fått till konsekvens att ärenden ligger öppna i fem år. Antalet öppna ärenden som är äldre än sex år ska minska. Verksamhetsmål Genom myndighetsutövning och rådgivning ska kommunen verka för en god byggnadskultur, en god estetiskt tilltalande samhälls- och landskapsmiljö samt ett energisnålt och kretsloppsanpassat byggande. För att få en säkrare och mer rationell hantering av dokument pågår ett arbete med att digitalisera bygglovsarkivet. På sikt bedöms projektet innebära en betydande effektivisering för verksamheten. Arbetet med att förbättra kunskapen om kommunens kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer fortsätter. Ett viktigt skäl för att ha en aktuell bebyggelseinventering är att kommunens nämnder och förvaltningar skall ha tillgång till ett kvalificerat underlagsmaterial i plan- och bygglovsärenden. Några områden återstår att slutföra. Kvalitetsgarantier 46 När en ansökan om bygglov inkommit skickas en bekräftelse inom en vecka, med uppgift om handläggare samt ärendets diarienummer. Miljöbalken Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr 2015 2014 2013 2012 Intäkter 4 507 3 783 3 605 3 268 Kostnader -6 526 -6 011 -5 065 -5 191 Resultat -2 019 -2 228 -1 460 -1 923 Budget 2 019 2 018 1 807 1 689 Förändring eget kapital 0 -211 347 -234 Ett viktigt arbetsområde är VA i bebyggelsegrupper i samarbete med tekniska nämnden och förvaltningen. Syftet är att goda och långsiktigt robusta VAlösningar kommer till stånd inom bebyggelsegrupper med enskilt VA. Ett annat angeläget utvecklingsområde är arbete med förorenad mark med bl.a. ansvarsutredningar för platser med misstänkta föroreningar. Verksamhetsbeskrivning Kopplingen mellan miljömålen och prioriteringen av arbetsområden och arbetssätt ska utvecklas i verksamhetsplaneringen. Andelen enskilda avlopp som uppfyller godtagbar nivå på rening ska öka. Verksamheten syftar till att i enlighet med miljöbalkens intentioner tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Arbetet sker genom hantering av tillstånd, tillsyn, råd och information rörande de verksamheter som omfattas av miljöbalken. Miljöavdelningen ska verka för att utveckla samverkan med andra kommuner; inom norra Bohuslän och inom Miljösamverkan Västra Götaland. Man ska också utveckla arbetet med arbetsplanering och prioriteringar för att minska upplevelsen av stress för medarbetarna. Vidare planerar man att genomföra en aktivitet för att utveckla avdelningen inom klarspråk. Arbetet inom miljöbalkens område är mycket brett och kan delas in i miljöskydd, hälsoskydd och naturvård. Miljöskyddet omfattar sådant som regelbunden tillsyn av företag som hanterar kemikalier, handläggning av ansökningar/anmälningar för enskilda avlopp och värmepumpar, bevakning av akuta utsläpp och krav på sanering av förorenad mark. Verksamhetsmål Verksamheten ska främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Verksamheten ska i detta syfte arbeta mot de nationella miljömålen. Åtgärder som rör havet, vattendrag och den bebyggda miljön ska prioriteras. Sedan 2008 har ett aktivt arbete bedrivits med att inventera och initiera åtgärder rörande bristfälliga enskilda avlopp på landsbygden. Inom hälsoskyddet utförs regelbunden tillsyn vid verksamheter som skolor eller bassängbad och handläggning av bostadsklagomål gällande buller, mögel eller liknande. Kvalitetsgarantier Inom naturvården sker t.ex. handläggning av strandskyddsdispenser och remisser från kommunstyrelsen, länsstyrelsen och andra myndigheter. Vattenrådsarbete inom Enningdalsälvens vattenråd (100 % statsbidrag) hör också till naturvårdens område. 47 Om ett vattenprov från en dricksvattenbrunn avseende mikrobiologisk analys, som lämnats in till kommunen, visar att vattnet är otjänligt ska rådgivning erbjudas senast en vecka efter det att vattenprovet inlämnats. Handläggning av en ansökan om enskilt avlopp ska i normalfallet påbörjas inom fyra veckor. Livsmedel Kalkning Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr 2015 2014 2013 2012 Intäkter 815 910 724 668 Kostnader -933 -998 -920 -729 Resultat -178 -88 -196 -61 Budget 178 172 162 152 Förändring eget kapital 0 84 -34 91 Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr 2015 2014 2013 2012 Intäkter 2 000 2 544 1 911 1 858 Kostnader -2 000 -2 544 -1 911 -1 858 Resultat 0 0 0 0 Budget Förändring eget kapital 0 0 0 0 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Verksamheten syftar till att verka för att livsmedel är säkra och rätt märkta och på så sätt bidra till en hållbar utveckling. Arbetet sker genom hantering av tillstånd, tillsyn, råd och information enligt livsmedelslagstiftningen. Tanums kommun har sedan 2003 samordningsansvaret för all kalkning inom Enningdalsälvens avrinningsområde. Detta innebär spridning av kalk i sjöar och på vissa våtmarker. Under 2016 beräknas det spridas 1 000 ton kalk i sjöar och på vissa våtmarker i Tanums kommun. Det kommer att tas 159 vattenprover i 75 sjöar och nio vattendrag. I Tanums kommun finns cirka 200 livsmedelsanläggningar som t.ex. restauranger, livsmedelsaffärer, skol- och vårdkök. Ett 20-tal av anläggningarna är dricksvattenanläggningar. Antalet livsmedelsanläggningar i kommunen har ökat under senare år, och även livsmedelskontrollen ökar därför i omfattning. Verksamhetsmål Målet med kalkning är att motverka försurningens negativa inverkan på det naturliga djur- och växtlivet i väntan på att vattenkvaliteten återhämtar sig. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Då det finns behov av uppföljning före nästa ordinarie inspektion ska detta i så stor utsträckning som möjligt göras inom fyra veckor från det datum som anges i inspektionsrapporten. Samarbetet och informationsutbytet grannkommunerna ska fortsätta. med Verksamheten ska genomföra minst ett projekt med provtagning på livsmedel. Verksamhetsmål Livsmedelstillsynen ska verka för att livsmedel är säkra för konsumenten och att märkning och presentation av livsmedel är korrekt. Kvalitetsgarantier Inspektion av en verksamhet som lämnat in anmälan om registrering ska i normalfallet göras inom fyra veckor från det att verksamheten har startat. 48 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Budget 2016 Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Justering Balanserat resultat 292 941 Budget 2015 33 334 -311 442 -2 754 -280 862 Bokslut 2014 38 195 -308 644 -2 371 -272 821 Bokslut 2013 35 103 -305 353 -1 692 -271 942 Bokslut 2012 36 197 -294 646 -1 260 -259 709 -280 862 -272 821 -271 942 -259 709 280 862 0 271 342 -1 479 265 123 -6 819 259 048 -661 -1 928 -449 -221 6 370 -172 456 440 -171 422 842 -161 821 -1 928 Bruttoinvesteringar Personalkostnader Allmän verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för verksamheter som riktar sig till barn och unga inom barnomsorg och skola. Dessutom har nämnden ansvar för kultur, fritid och bibliotek samt vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Den förändrade skolskjutsorganisation som infördes från hösten 2014 har justerats och förbättrats på en rad punkter efter synpunkter från föräldrar. Förändringen har inte inneburit några besparingar utan, på grund av kostnadsläget i upphandlingen, snarare en viss fördyring. En eventuell omförhandling mellan Västtrafik och Nettbuss kan komma att innebära ytterligare kostnadsökningar för kommunen. Grundskolan i Tanum har under flera år förbättrat sina resultat. Fler och fler elever har får minst godkänd nivå (betyget E) i samtliga ämnen. Andelsmässigt ligger Tanum betydligt över rikssnittet. I SKLs Öppna jämförelser 2015 rankas kommunen som nummer 22 av alla 290 kommuner. Ett stort fokus på kunskaper och elevernas måluppfyllelse från politisk nivå ända ut i klassrummen spelar stor roll i denna utveckling. Senare års kommunala satsningar som tre lärartjänster till småskolorna, IT-satsningen, ”en var”, specialpedagoger samt socialpedagoger bidrar också till resultatet. Det är därför viktigt att slå vakt om dessa satsningar i tider av försämrad ekonomi. Under 2014 ökade kommunens mottagande av flyktingar kraftigt. Den styrgrupp för flyktingmottagandet som bildats får i fortsättningen en viktig uppgift i att planera och koordinera verksamheterna för en så snabb och bra integration som möjligt. I kompletteringsbudgeten förstärktes budgeten för Futura utbildning och en ny, prestationsbaserad finansieringsmodell infördes för att öka följsamheten mot elevantalet i de olika verksamheterna. Man kan säga att detta innebär en nystart för Futura. Det nya lärlingsprogrammet har fler sökande än vad Tanums gymnasieskola haft på flera år. Två utredningar av verksamhetens förutsättningar och kvalitet kommer genomföras under läsåret 2015/2016. Dessa kommer att vara viktiga underlag för planering av verksamheten i framtiden. Under 2015/2016 kommer verksamheten även att satsa på kompetensutveckling inom bland annat kultur som arbetsform och utomhuspedagogik, liksom inom neuro-psykiatriska funktionsnedsättningar för att möta den växande grupp elever om har svårigheter att finna sig tillrätta i skolans traditionella arbetssätt. 49 Vuxenutbildningen har fått dramatiskt minskade statsbidrag och även efter förstärkningen i kompletteringsbudgeten kommer verksamheten att vara betydligt mindre än de senaste åren En konsekvens av den goda arbetsmarknaden är att konkurrensen om arbetskraft ökar. Detta leder bland annat till att förvaltningen har stora svårigheter att rekrytera både vikarier utan krav på specifik utbildning och behöriga förskollärare, fritidspedagoger samt lärare i grundskolan. Fler kommuner i närområdet har samma svårigheter, varför möjligheten att starta en lokal lärarutbildning nu utreds inom ramen för Fyrbodal. En sådan utbildning skulle främst rekrytera personer som redan bor i området och som därmed är mer benägna att stanna kvar. Om det visar sig vara möjligt att genomföra en sådan utbildning, kan en första omgång starta hösten 2016. Inom kultur- och fritidsområdet kommer samarbetet att förstärkas med Gerlesborgsskolan med ett nytt avtal. Ett avtal kommer också att utarbetas med Vitlycke museum, där bland annat kommunens medfinansiering av driften av den nya rastplatsen Skräddö kommer att regleras. Ett viktigt arbete med att ta fram ett ungdomspolitiskt program utifrån resultatet i ungdomsenkäten, LUPP. Detta program kommer också att få konsekvenser för hur verksamheterna inom ungdom och fritid utformas för framtiden. Även skolornas arbete kommer att påverkas av programmet. Verksamhetsförändringar Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen ökar, framför allt inom fritidshem. Även elevtalen inom grundskolan väntas öka betydligt. Antalet elever inom gymnasiet och SFI-verksamheten väntas också öka. Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram ökar med 2 900 tkr. Omvärldsbeskrivning Tanums kommun förändras och utvecklas nu snabbt inom flera viktiga områden. Den redan tidigare mycket goda arbetsmarknaden i kommunen har i och med etableringen av Tanums Shoppingcenter blivit ännu bättre, vilket får olika konsekvenser för den kommunala verksamheten i allmänhet och även för barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden, då man kan förvänta sig en ökad inflyttning till kommunen. Ett antal nya bostadsområden har tillkommit på flera håll i kommunen och ännu fler planeras. Liksom tidigare märks expansionen främst i Tanumshede, Grebbestad och Fjällbacka. Detta är en viktig faktor i planeringen av framför allt den framtida förskoleverksamheten. En sedan tidigare planerad utbyggnad i Tanumshede kommer i och med denna budget närmare. Även Grebbestad och Fjällbacka står inom kort på tur. Bakom hörnet väntar också frågan om ny skola i Grebbestad. I budget 2016 utökas barn- och utbildningsnämndens ram med ytterligare 1 425 tkr, vilket avser helårseffekt av den resursförstärkning för Tanums gymnasieskola som beslutades i kompletteringsbudget 2016. 50 Barnomsorg Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 11 707 12 489 11 523 11 433 -88 656 -84 043 -83 357 -78 477 -76 949 -71 554 -71 834 -67 044 76 949 70 474 71 970 69 197 0 -1 080 136 2 153 Verksamhetsmål Verksamheten skall i en miljö som präglas av trygghet, trivsel och respekt för allas lika värde erbjuda utbildning som stimulerar barns och elevers inre motivation till ett aktivt lärande utifrån vars och ens individuella förutsättningar med sikte på att alla skall nå målen. Kvalitetsgarantier Verksamhetsbeskrivning Barnomsorg Tanums kommun erbjuder barnomsorg inom kommunens förskolor, fritidshem, pedagogisk omsorg och genom kooperativa förskolor. Totalt erbjuds cirka 1 000 barnomsorgsplatser inom kommunen. Detta motsvarar en barnomsorgstäckning på cirka 80 procent. Barnomsorgsplats erbjuds inom tre månader efter anmälan. Barnen i förskola och pedagogisk omsorg har utomhusverksamhet varje dag. Verksamhetens miljö är trygg och säker. God och näringsriktig mat serveras. Volymutveckling 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Förskola bedriver läroplansstyrd pedagogisk verksamhet och omsorg för ett- till femåringar. Verksamheten är öppen under årets alla månader. Allmän förskola för tre- till femåringar som är avgiftsfri, ska omfatta minst 15 timmar per vecka. Fritidshem bedriver omsorg och pedagogisk verksamhet före och efter skoldagen samt under alla lov för barn mellan sex och tio år. Öppettiderna är desamma som förskolans. Om verksamheten endast är öppen efter skoldagen kallas detta eftermiddagshem. Pedagogisk omsorg, tidigare familjedaghem, bedriver omsorg för åldrarna ett till tolv år med mycket varierande tillsynstider, från fem timmar per barn/vecka till drygt 50 timmar per barn/vecka. 51 Barnomsorg Antal barn 874 909 912 956 986 1 009 1 046 1 036 1 028 1 049 Utbildning Resultaträkning Budget Bokslut belopp i tkr 2015 2014 9 658 13 365 Intäkter -186 229 -185 377 Kostnader -176 571 -172 012 Resultat 176 571 170 577 Budget Förändring eget kapital 0 -1 435 Bokslut 2013 11 748 -185 959 -174 211 167 520 Bokslut 2012 14 725 -183 471 -168 746 165 352 -6 691 -3 394 Förskoleklass/grundskola Förskoleklass är en avgiftsfri verksamhetsform för sexåringar. Barnen går antingen i en åldershomogen grupp med endast sexåringar i förskoleklass eller tillsammans sex- och sjuåringar (ibland även åttaåringar). Grundskola är en obligatorisk utbildningsform från år ett till och med år nio. Tanums kommun har sin grundskoleverksamhet förlagd till åtta kommunala skolenheter med cirka 1 100 elever. Dessutom finns en fristående skola på Resö. Två av de kommunala skolorna är F-9 skolor, en i norra kommundelen och en i södra. Övriga skolor har elever i år F-6. Nämndens ambition är att det ska finnas en skola på varje större ort, eftersom kommunen, som är stor till ytan, är uppdelad i många samhällen med omgivande landsbygd. I Tanum anordnas kommunal simskola på två orter under sommartid. Grundskola Antal elever 1 330 1 258 1 190 1 164 1 159 1 154 1 148 1 149 1 168 1 205 Volymutveckling 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Gymnasieskola Antal elever 583 578 567 537 511 457 421 385 368 375 Tanums Gymnasieskola i Tanumshede erbjuder högskoleförberedande program och yrkesprogram. Introduktionsprogrammen utgör en egen del av gymnasieskolan för elever som inte är behöriga till nationella program. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen erbjuder utbildning på grundläggande och gymnasial nivå som delvis är statligt finansierad. Utbudet är varierat och erbjuder vuxna att läsa enstaka kurser på hel- eller deltid och yrkesprogram. Dessutom erbjuds utbildning i svenska för invandrare. Vuxenutbildningen samverkar med Strömstad kommun beträffande utbud och studerande. Grundsärskola/gymnasiesärskola/särskild utbildning för vuxna Särskolan omfattar tre olika skolformer: grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. I Tanum sker utbildningen inom grundsärskolan samt särskild utbildning för vuxna vid tre olika enheter, Tanumskolan, Ekdungeskolan och Lärcentrum. Elever vid gymnasiesärskolan får sin undervisning huvudsakligen i Uddevalla eller Dals-Ed. Grundsärskolan i Tanum tar också emot elever från annan kommun. Volymutveckling 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Gymnasieskola Gymnasieskolan är en frivillig skolform som kan sökas av elever med behörighet från grundskolan. De flesta av Tanums gymnasieelever har sin skolgång förlagd till Uddevalla, Strömstad eller Tanumshede, men alla har rätt att söka fritt i hela landet. Högskola på distans ger studerande möjlighet att läsa enstaka kurser. Undervisningen sker bland annat via telebild och Internet. Musikskola Undervisningen i musikskolan är delvis integrerad med den ordinarie undervisningen i grundskolan. Från år tre, eller i mån av plats även tidigare, erbjuds avgiftsbelagd undervisning, individuellt eller i grupp. Inom musikskolan erbjuds även undervisning i konst i samarbete med Gerlesborgsskolan samt hantverk i samarbete med Grebbestads folkhögskola. 52 Prioriterat verksamhetsmål Kultur- och fritid Verksamheten ska präglas av trygghet, trivsel och respekt och alla elever ska bli behöriga till nästa nivå. Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Indikatorer: Andelen elever som är behöriga till gymnasiet (Skolverket) Andelen elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år (Skolverket) Enkät om trivsel i skolan (Kvalitet i korthet) Kvalitetsgarantier Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 3013 2012 1 479 1 539 1 870 1 790 -17 718 -19 586 -16 799 -15 735 -16 239 -18 046 -14 929 -13 945 16 239 17 541 15 164 14 064 0 -505 235 119 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens miljö är trygg och säker. God och näringsriktig mat serveras. Överenskommelse om samarbete skrivs mellan skola och hem om ansvarstagandet för barnets skolgång. Föräldrastödsinsatser erbjuds genom hela förskole- och skoltiden. Om en elev är frånvarande tar skolan kontakt med hemmet samma dag. Alla elever får individuellt stöd för att nå målet att kunna läsa med god förståelse i slutet av år tre. Matematikutvecklare stödjer lärarna i att utveckla och sprida effektiva sätt att lära matematik. Alla elever har tillgång till digitala läromedel Föräldrar och elever har rätt att fritt välja barnomsorgsform, skola och skolort. Skolskjuts medges om detta ryms inom befintliga kommunala skolskjutslinjer. Barn- och vuxenkultur Barnoch ungdomskulturen arrangerar teaterföreställningar och andra utåtriktade kulturaktiviteter för barn och ungdomar i förskola, grundskola och gymnasieskola. Biblioteket arrangerar kompetensutveckling i barn- och ungdomslitteratur. Vuxenkulturverksamheten omfattar allmänkultur, konst och föreningsbidrag. Egna arrangemang består främst av konsertserien Tonerna-musik i norra Bohuslän och konstutställningar i Galleri Ranrike. Nämnden har också en teaterlokal i Kulturhuset Futura. Folkbibliotek Huvudbiblioteket är förlagt till Kulturhuset Futura i Tanumshede, tillsammans med Lärcentrum. Dessutom finns filialer i andra delar av kommunen. Ungdom och fritid Kommunen stödjer och uppmuntrar aktiviteter på ideell bas genom bidrag till föreningar av flera olika slag. Förvaltningen utövar myndighetstillsyn enligt Lotteriinspektion för registrering av tillståndspliktiga lotterier inom kommunen. Ungdomsverksamheten omfattar kommunens fritidsgårdar, skollovsarrangemang och många andra aktiviteter till stöd för kommunens ungdomar. För att möta och förhindra ökning av drogbruk samt effekter av andra problem runt kommunens ungdomar samverkar förvaltningen med polis, sociala myndigheter, föreningar och skolor. 53 Arbetsmarknadsenheten Prioriterat verksamhetsmål Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Kommunen ska, i samverkan med föreningar och andra aktörer, skapa förutsättningar för ett varierat och rikt utbud inom kultur och fritid för alla. Kommunen ska, tillsammans med andra aktörer, arbeta för att utveckla Världsarvet som besöksmål. Indikatorer: Antal genomförda föreningsaktiviteter Antal kulturaktiviteter Antal föreningar i kommunen Antal besök på Vitlycke och Världsarvets rastplats 0 -523 -1 184 179 Verksamhetsbeskrivning Arbetsmarknadsenheten anordnar arbetsmarknadsåtgärder inom praktisk verksamhet, till exempel naturvårdslaget och bilenheten samt mer teoretisk verksamhet såsom jobbsökaraktiviteter. Kvalitetsgarantier Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2014 2013 2012 10 490 10 680 10 127 8 058 -14 758 -15 713 -15 265 -11 754 -4 268 -5 033 -5 138 -3 696 4 268 4 510 3 954 3 875 Alla barn mellan två och åtta år får en födelsedagsbok. Barn i förskoleåldern ges möjlighet att se en professionell föreställning (teater, dans eller musik) vid minst två tillfällen per år. Alla elever ges möjlighet att se en professionell föreställning (teater, dans eller musik) vid minst åtta tillfällen under sin grundskoletid och besöka Vitlycke Museum vid minst två tillfällen under sin skoltid. Fritidsgårdsverksamheten bygger på de ungas initiativ och personalens professionella stöd. Kultur och fritidsaktiviteter erbjuds under skolloven. All ungdomsverksamhet är drogfri. Minst ett allmänt föreningsmöte hålls per år för dialog om utveckling och behov av stöd. Alla elever ges möjlighet att utöva idrott på Sparvallen. Verksamhetsmål Verksamheten ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad med fokus på att bryta utanförskap genom att betona vikten av att delta i arbetslivet. Insatserna vid arbetsmarknadsenheten ska vara aktiverande och motiverande samt syfta till ökad grad av egen försörjning hos deltagarna. Kvalitetsgarantier 54 Arbetsmarknadsenhetens verksamhet ska vara känd av samverkanspartner och kommunens medborgare. Arbetsmarknadsenheten ska besvara varje förfrågan om plats inom en vecka. Arbetsmarknadsenheten ska besvara varje förfrågan om uppdrag inom en vecka. Arbetsmarknadsenheten ska erbjuda deltagaren en fyra veckors prövotid inom fyra veckor. Alla deltagare ska ha en överenskommelse/utvecklingsplan samt en verksamhetssamordnare och kontaktperson. Arbetsmarknadsenheten ska ha minst 80 procent nöjda kunder samt deltagare. Minst 25 procent av deltagarna från Arbetsförmedlingen ska gå ifrån Arbetsmarknadsenheten ut i reguljärt arbete, anpassad anställning eller studier. Minst 20 procent av deltagarna från omsorgen som går ifrån arbetsmarknadsenheten ska ha ökat sin arbetsförmåga/anställningsbarhet. OMSORGSNÄMNDEN Resultaträkning belopp i tkr Budget 2015 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat 133 850 -400 426 -1 017 -256 058 136 979 -391 754 -961 -255 736 120 487 -367 010 -1 255 -247 778 111 366 -346 811 -1 136 -236 581 Finansiella poster Resultat -23 -267 616 -12 -255 748 -25 -247 803 -30 -236 610 267 616 0 256 081 333 245 262 -2 541 236 845 235 -298 -960 -995 1 546 869 -241 029 162 -226 595 840 214 948 Kommunbidrag Förändring eget kapital Budget 2015 277 990 Justering Balanserat resultat Bruttoinvesteringar Personalkostnader -244 768 Allmän verksamhetsbeskrivning Antalet ärenden har ökat inom individ- och familjeomsorgen, vilket återspeglar en nationell trend. Problematiken i de olika ärendena har blivit tyngre, med bland annat psykisk ohälsa, missbruk och bristande föräldraförmåga. Omsorgsförvaltningen är till för att möta människors skiftande behov av stödinsatser. Förvaltningen ska ge service och ansvara för myndighetsutövning och har ett särskilt ansvar för svaga grupper. Barns bästa ska alltid beaktas. Arbete styrs i första hand av socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Kostnaderna för försörjningsstöd är under första halvåret 2015 fortfarande höga. Jämfört med samma period 2013 har kostnaderna ökat med cirka 45 procent. För att uppnå målet att ha en god vård och omsorg som är tillgänglig och som tillgodoser högt ställda krav på kvalitet, har kvalitetsarbete fortsatt varit i fokus. Ett omfattande kvalitetsarbete har gett önskat resultat vad gäller brukarnöjdhet. Arbete pågår med förebyggande verksamhet inom hela förvaltningen för att uppnå god vård och omsorg samt god ekonomisk hushållning. Genom införande av kundcenter och samarbete inom förvaltningen samt med andra verksamheter, har tillgängligheten ökat. Inom flyktingmottagandet av vuxna och familjer har en utökning skett av avtalet med Migrationsverket från 20 till 40 personer/år. Även avtalen för mottagande av ensamkommande barn har utökats från tre till 11 asylplatser samt för barn med permanent uppehållstillstånd (PUT) från tio till 18 platser. Fastighetsavdelningen iordningställer ytterligare ett boende för ensamkommande barn med 14 platser som beräknas bli klart under första halvåret 2016. Ett tillfälligt boende med sju platser har öppnats på äldreboendet Hedegården. 55 Volymökning sker inom samtliga områden inom funktionshinderverksamheten. Antalet insatser samt omfattningen av insatser har ökat, det gäller även köp av institutionsplatser inom psykiatrin. En anpassning sker av lokaler och bemanning inom daglig verksamhet, korttidsboende, boende för vuxna och barn samt för personlig assistans. Socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning fortsätter att öka i omfattning. Insatser enligt LSS har ökat med sju procent (exklusive insatsen råd och stöd) sedan år 2009 och år 2013 var det 112 100 insatser. Ökningen gäller inte alla insatser, utan framför allt bostad med särskild service till vuxna samt daglig verksamhet. Även antalet personer som får insatser enligt LSS ökar. Efter att en enhet inom äldreomsorgens särskilda boende har stängts är antalet boendeplatser anpassat efter behoven. Antalet korttidsplatser har varit väl avpassat efter behoven. Genomlysning av hemtjänsten har skett och en handlingsplan har upprättats. Arbete pågår med att effektivisera arbetsprocesserna och att anpassa organisationen. Inom ordinärt boende har byte av trygghetslarm skett från analoga till digitala larm. Ny teknik för nyckelfria lås, och planeringsoch registreringssystem har upphandlats och är under installation. För de särskilda boendena har upphandling skett av nya trygghetslarmssystem som ska börja installeras under hösten 2015. En viktig del i arbetet för en kunskapsbaserad vård och omsorg är att arbetet utförs av personal med tillräcklig kompetens. Under 2014 gav Socialstyrelsen ut ett nytt allmänt råd (SOFS2014:2) om kunskaper för personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. De som är 65 år och äldre utgör idag 20 procent av befolkningen mot 17 procent för trettio år sedan. Om ytterligare trettio år beräknas andelen äldre ha ökat till 24 procent enligt Statistiska centralbyråns prognoser. Andelen bland de allra äldsta i åldern 80 år och äldre, som fick offentligt finansierad omsorg fortsätter att minska. Under de senaste fem åren har andelen som får hemtjänst i stort sett varit oförändrad, medan andelen i permanent särskilt boende har minskat från 16 procent till 13 procent. Även andelen personer 80 år och äldre som fått korttidsboende och dagverksamhet har minskat. Omvärldsbeskrivning Svensk sjuk- och äldrevård är inne i ett skede av kraftiga förändringar samtidigt som en demografisk utveckling sker där allt fler lever allt längre vilket ökar behovet av omsorg. Dagens och framtidens brukare blir också allt mer digitalt kompetenta och har större krav på att kunna leva fritt och med hög livskvalitet även om de drabbas av sjukdom. Det handlar om att kunna erbjuda en flexiblare och mer preventiv vård och ge brukaren möjligheten att kunna bo kvar hemma. Genom att använda ny teknik ska förutsättningar kunna skapas för att ge mer omsorg utan att kostnaderna ökar och samtidigt underlätta arbetet för personalen. Statistiska centralbyråns (SCB:s) trender och prognoser för 2014 visar att efterfrågan på personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå kommer att ha ökat med 130 000 personer år 2035. Orsakerna är framför allt en åldrande befolkning med ökande vård- och omsorgsbehov samt pensionsavgångar. Våren 2015 har regeringen beslutat om stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Fördelningen av medlen till kommunerna baseras på standardkostnaden för äldreomsorg i det kommunala utjämningssystemet. Antalet barn och unga som får någon form av heldygnsinsats inom den sociala barn- och ungdomsvården fortsätter att öka. Ensamkommande barn och unga står för en stor del av denna ökning. Familjehem är över lag den vanligaste placeringsformen. För ensamkommande barn är den vanligaste placeringsformen hem för vård eller boende (HVB). Fortsatta svårigheter att rekrytera och behålla personal är ett hinder för kvalitetsutvecklingen i socialtjänstens arbete med barn och unga. Under 2015 antog Socialstyrelsen reviderade nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. 56 Den psykiska ohälsan har under en lång period ökat såväl i Sverige som internationellt. Psykisk ohälsa räknas idag som ett av de stora ohälsoproblemen och ungefär 20 procent av befolkningen i arbetsför ålder drabbas någon gång. Sverige har stor förbättringspotential ifråga om hur hälso- och sjukvårdens personal bemöter och behandlar äldre personer. Sverige har enligt internationella jämförande studier bland de sämsta resultaten när det gäller respekt för patientens individuella behov, preferenser och värderingar samt patienten som medaktör i vården. Förskrivningen av antidepressiva medel till barn och unga ökar kraftigt, med närmare 50 procent under en femårsperiod. Störst ökning ses bland flickor 15-19 år. Unga flickor mår sämre än unga pojkar när de kontaktar barnoch ungdomspsykiatriska mottagningar. Ett utvecklingsområde är att öka patienternas delaktighet i sin vård och behandling. Arbetet med att förebygga fall, undernäring och trycksår samt ohälsa i munnen har utvecklats påtagligt som en effekt av att allt fler kommuner använder det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. En ny patientlag som ska stärka patientens ställning trädde i kraft 1 januari 2015. Verksamhetsförändringar Antalet äldre ökar under 2016, framför allt i åldersgruppen mellan 70-79 år. Volymförändringarna innebär en ökning av omsorgsnämndens ram med 1 300 tkr. Ett flertal satsningar pågår inom området nationell ehälsa. Aktiviteterna genomförs framförallt för att få en tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. I budget 2016 utökas omsorgsnämndens ram med ytterligare 1 000 tkr, vilket avser helårseffekt av den resursförstärkning för ökad volym inom funktionshinder och daglig verksamhet som beslutades i kompletteringsbudget 2016. . 57 Individ-och familjeomsorg Resultaträkning Budget belopp i tkr 2015 Intäkter 512 Kostnader -29 003 Resultat -28 491 Budget 28 491 Förändring eget kapital 0 Bokslut 2014 2 167 -33 944 -31 777 27 206 Bokslut Bokslut 2013 2012 2 039 1 249 -31 802 -30 773 -29 763 -29 523 26 836 26 589 Verksamhetsmål Verksamheten ska präglas av en hög servicenivå gentemot sökanden med ett fokus på den enskildes självbestämmande och individuella behov. Den som bor och/eller vistas i kommunen ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och -4 571 -2 927 -2 934 självständigt liv. Verksamheten ska inriktas mot förebyggande insatser. Särskilt engagemang ska ägnas åt behov som rör barn och unga. I Verksamhetsbeskrivning verksamhetens målsättning ingår även att utveckla Individ- och familjeomsorgen arbetar i huvudsak arbetet med våld i nära relation. med utrednings- och biståndsinsatser riktade till riktade till barn, unga och vuxna. Handläggning sker Kvalitetsgarantier även av ekonomiskt bistånd, skuldsanering, Vid kontakt med myndighetsfunktionen ska dödsboanmälningar samt familjerättsärenden. man under kontorets hela öppettid ha möjlighet att få prata med en handläggare Inom verksamheten finns behandlingskompetens om sitt ärende. genom resurs- och behandlingsteamet, samt en Sökanden av bistånd ska erbjudas en tid för kurator som arbetar på familjecentralen och besök inom nio arbetsdagar från att man ungdomsmottagningen. Ärende som också först kontaktade myndighetsfunktionen. handläggs är skuldsanering och dödsboanmälningar. Under förutsättning att allt underlag kommit in, ska sökanden av ekonomiskt bistånd Samverkan sker med andra kommuner genom bland meddelas beslut inom fem arbetsdagar efter annat att social jour köps från Uddevalla kommun, inlämnad ansökan. liksom familjerådgivning. Övrig familjerätt köps av Sökanden av övrigt bistånd exempelvis Lysekils kommun. kontaktperson och familjehem ska under förutsättning att allt underlag kommit in 2014 2013 FÖRSÖRJNINGSSTÖD 2015 meddelas beslut inom två månader efter Antal hushåll i genomsnitt 94 71 101 inlämnad ansökan. första halvåret Antal biståndsmottagare i juni respektive år 218 149 107 58 Flyktingverksamhet Resultaträkning Budget belopp i tkr 2015 Intäkter 512 Kostnader -29 003 Resultat -28 491 Budget 28 491 Förändring eget kapital 0 Bokslut 2014 2 167 -33 944 -31 777 27 206 -4 571 Verksamhetsbeskrivning Bokslut Bokslut 2013 2012 2 039 1 249 -31 802 -30 773 -29 763 -29 523 26 836 26 589 Ensamkommande barn Verksamheten består dels av ett socialsekreterarteam som ansvarar för handläggning av ensamkommande barn i Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum och dels av boenden för ensamkommande pojkar. Genom avtal med Gryning Vård AB har fyra av -2 927 -2 934 kommunerna i norra Bohuslän ett gemensamt asylboende i Strömstad med 3 platser för ungdomar från Tanum. Flyktingverksamhet består dels av flyktingmottagning av vuxna och familjer, dels av verksamhet kring ensamkommande ungdomar, pojkar 14-17 år. Ungdomsboendet Vinbäck startade 2012 och har i idag 15 platser för både asylsökande pojkar som pojkar med uppehållstillstånd. Omsorgsnämnden har av kommunens fastighetsavdelning beställt ytterligare ett boende med 14 platser som är tänkt att placeras på bygdegårdsplanen i Tanumshede. Detta boende beräknas bli klart under första halvåret 2016. I avvaktan på färdigställandet har ett tillfälligt boende med sju platser öppnats på äldreboendet Hedegården. En kommunal handlingsplan för den samlade flyktingverksamheten har utarbetats och antagits av kommunstyrelsen. En styrgrupp med företrädare för olika förvaltningar ansvarar för att flyktingmottagandet bedrivs enligt handlingsplanen. För att stärka introduktionen av flyktingar har dessutom ett avtal slutits mellan omsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen som innebär att medel tillförs SFI och språkundervisningen i introduktionen. Det pågår även en dialog mellan förvaltningarna om att förstärka upp andra särskilda introduktionsinsatser inom grundskolan med flyktingverksamhets schablonintäkter. Verksamhetsmål Verksamheten ska utifrån en solidarisk grundsyn ha ett årligt flyktingmottagande som motsvarar genomsnittet för riket. Verksamheten ska arbeta för en god integration av de nyanlända. Flyktingmottagande/familjer Kommunfullmäktige har godkänt ett nytt avtal med Migrationsverket som innebär en höjning av flyktingmottagandet till 40 personer/år. De tas emot via anvisning från Arbetsförmedling eller Migrationsverket. Därtill tillkommer mottagande av anhöriga, ensamkommande barn med uppehållstillstånd samt flyktingar med uppehållstillstånd som bosätter sig på eget initiativ i kommunen. Dessa grupper kan enligt avtalet uppgå till 43 personer/år. 59 Äldreomsorg Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Förändring eget kapital Budget 2015 56 506 -228 227 -171 721 171 721 Bokslut Bokslut Bokslut 2014 2013 2012 64 156 63 960 61 016 -232 859 -230 813 -220 951 -168 703 -166 854 -159 935 167 274 161 340 158 199 Genomlysning av hemtjänstens alla delar har pågått under 2015 och resulterat i en åtgärdsplan. Detta innebär att ett arbete med att effektivisera arbetsprocesserna och att anpassa organisationen utifrån behov pågår. Kommunens hemtjänst kommer att bli organiserad i två områden. Ett omfattande kvalitetsarbete har gett önskat resultat 0 -1 429 -5 513 -1 736 vad gäller brukarnöjdhet. Inom kundvalet LOV finns två externa utförare för serviceinsatser. Under 2015 har den geografiska indelningen inom LOV Verksamhetsbeskrivning ändrats från sex områden till att omfatta hela Äldreomsorgen är till för äldre personer och kommunen. personer med funktionsnedsättning som bor och vistas i kommunen. Behovsanpassade insatser ges i Förvaltningen har en enhet för korttidsvård med 16 platser. Denna är indelad i två huvudinriktningar en form av omsorg, vård och service. för rehabilitering och en för avlastning/växelvård Äldreomsorgen tillhandahåller särskilda boende- med inriktning för demenssjuka. platser på sex olika platser i kommunen. Hemtjänstinsatser ges i form av serviceinsatser, Antal inskrivna hemsjukvårdspatienter har varit matdistribution och trygghetslarm. Dessutom finns mellan 365 till 463 personer under 2014. Under tillkommer cirka 15-20 korttidsplatser och dagverksamhet med inriktning sommarmånaderna sommargäster. Behovet av hemsjukvård har inte ökat för somatik och för personer med demenssjukdom. markant i antal patienter senaste åren, men Hälso- och sjukvård ges i form av sjuksköterske- tidsåtgången per patient har ökat mycket. Patienterna sjukgymnastsamt arbetsterapeutinsatser. i det egna hemmet är mer vårdkrävande och behöver fler sjuksköterskeinsatser än tidigare. Anhörigstöd ges i olika former. Hemsjukvården utför också uppdrag inom ramen för samverkande sjukvård där sjukvårdsrådgivningen kan be om hjälp för bedömning av kommuninvånare. Uppdraget innebär också att bistå ambulansverksamheten med insatser vid akut sjukdom och då ambulansen har lång framkörningssträcka. Hemsjukvården i sin tur kan ta hjälp av ambulanssjukvården för exempelvis bedömningar, smärtlindring samt att åtgärda trygghetslarm främst nattetid. Äldreomsorgen inklusive myndighetsutövning och hälso- och sjukvård är förvaltningens största verksamhetsområde som har en nettobudget på cirka 172 mkr vilket motsvarar 65 procent av förvaltningens totala nettobudget. Inom äldreomsorgens verkställighet arbetar cirka 375 månadsanställda personer. För att tydliggöra kvalitet och trygghet inom äldreomsorgen har lokala värdighetsgarantier utarbetats. Identifiering sker av riskpatienter gällande fall, trycksår och undernäring (Senior Alert). Med utgångspunkt från materialet upprättas vårdplaner för att säkerhetsställa vården kring den enskilde. Utifrån de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom finns en lokal handlingsplan för åren 2013-2015. Detta för att utveckla och förbättra demensvården utifrån ett brukar-, anhörig- och personalperspektiv Arbetet med att utveckla stödet till anhöriga har fortsatt inom kommunen. Kommunerna ska ge stöd till anhöriga oavsett ålder och målgrupp. Omsorgsnämnden arbetar enligt intentionerna i den framtagna planen för anhörigstöd som fastställdes 2013. Antalet särskilda boendeplatser inom äldreomsorgen är 155 platser. Platsantalet har succesivt minskat sedan 2012 från 170 platser för att anpassas till behovet. Under 2014 var behovet i genomsnitt 152 platser. En avdelning för somatiskt sjuka har avvecklats successivt under hösten 2014 och våren 2015. Lokalen finns kvar. Under 2014 sågs en trend att behovet av demensplatser ökade. Detta medförde behov av ändrad inriktning på en avdelning från somatik till inriktning för demenssjuka, vilket har genomförts i början av 2015. 60 Prioriterat verksamhetsmål Verksamheten ska utgå från individens behov och självbestämmande. Ett respektfullt bemötande ska prägla arbetet. Äldreboende ska finnas på olika orter. För äldre ska det finnas boenden med olika boendeformer. Särskilt boende Indikatorer: Serviceutbud på särskilt boende och hemtjänst (Kvalitet i korthet) Brukarundersökningar för särskilt boende och hemtjänst (Kvalitet i korthet) Kvalitetsgarantier Gemensamma kvalitetsgarantier alla insatser ÄO Den som önskar har rätt att byta kontaktperson. Den enskilde får vid insatsens början tydlig information om de kvalitets- och värdighetsgarantier som gäller för insatsen Den enskilde får ett individuellt och respektfullt bemötande De beviljade insatserna utformas tillsammans med den enskilde efter dennes behov, önskemål och intressen Hälsa- och sjukvård Sjuksköterskor Insatsspecifika kvalitetsgarantier ÄO Hemtjänst Från ansökan till beslut skall handläggningstiden för hemtjänst och trygghetslarm vara högst fem dagar. Kontaktperson ska utses inom en vecka. Planeringsmöte av biståndsinsatser ska hållas inom en vecka från verkställighetsdatum. Genomförandeplan ska upprättas inom tre veckor från verkställighetsdatum. • Genomförandeplanen ska följas upp kontinuerligt och utvärderas var sjätte månad. • Biståndsbeslut ska snarast verkställas dock senast inom fem arbetsdagar. Varje patient skall ha en utsedd och förankrad omvårdnadsansvarig sjuksköterska inom två veckor från inskrivning/vid korttidsvård direkt vid inskrivning. Ett planeringsmöte med patienten skall hållas inom två veckor/vid korttidsvård inom två dagar. Riskbedömningar för fall, trycksår och nutrition skall utföras inom två veckor/ vid korttidsvård inom två dagar. En vårdplan skall upprättas inom tre veckor/ vid korttidsvård inom tre dagar. Uppföljning av vårdplan skall ske en gång per år, eller oftare vid behov/ vid korttidsvård en gång per vecka, eller oftare vid behov. Anhöriga skall erbjudas ett efterlevandesamtal inom sex veckor efter en närståendes dödsfall. Arbetsterapeuter Korttidsvård Från ansökan till beslut skall handläggningstiden för särskilt boende för äldre inte överstiga tre veckor. Kontaktperson ska vara utsedd ankomstdagen. Välkomstsamtal ska hållas inom tre dygn efter inflyttning. Planeringsmöte ska hållas inom 14 dagar efter inflyttning. Genomförandeplan ska upprättas inom tre veckor från inflyttning. Den som önskar får möjlighet till individuell kontakttid 30 min per vecka. Genomförandeplanen ska följas upp kontinuerligt och utvärderas var sjätte månad. Kontaktperson ska vara utsedd ankomstdagen. Välkomstsamtal ska hållas ankomstdagen. Genomförandeplan ska upprättas inom tre dagar. Uppföljning av genomförandeplan ska ske en gång per vecka, och inom demensvården var 14:e dag. 61 Kontakt för bedömning skall tas inom sju arbetsdagar efter remiss. Handikappomsorg Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Bokslut belopp i tkr 2015 2014 2013 2012 Intäkter 21 347 20 115 17 548 17 268 Kostnader -78 496 -70 422 -62 531 -58 626 Resultat -57 149 -50 307 -44 984 -41 358 Budget 57 149 50 962 46 860 43 456 Förändring eget kapital 0 655 1 877 2 097 Daglig verksamhet är den insats som efterfrågas mest av vuxna. Även ungdomar som inte väljer att flytta hemifrån direkt efter avslutade studier, väljer som regel att söka insatsen daglig verksamhet. Verksamheten möter också en målgrupp som har insatsen bostad med särskild service men står till arbetsmarknadens förfogande. Detta ställer förändrade krav på bemanningen dagtid inom verksamheten bostad med särskild service. Tanums kommun har idag 16 personer med beslut om personlig assistans, varav 14 med beslut enligt socialförsäkringsbalken (före detta LASS, lagen om assistansersättning) och två med beslut enligt LSS. Som assistansberättigad har man rätt att välja vem som ska utföra assistansen, kommunen, privat företag eller kooperativ. Tio personer av totalt 16 assistansberättigade har valt Tanums kommun som utförare. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten för funktionshinder är till för personer med fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar med behov av omsorgsinsatser och meningsfull sysselsättning tillhörande personkretsen enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt för personer med rätt till boendestöd och daglig sysselsättning enligt Socialtjänstlagen, SoL. Utöver nämnda insatser enligt LSS bedriver verkställigheten inom funktionshinder en verksamhet med ett korttidsboende, ledsagarservice och avlösarservice. Funktionshinderverksamhetens verkställighet ansvarar även för den förvaltningsgemensamma bemanningsenheten som servar de olika omsorgsverksamheterna inom förvaltningen med rekrytering av korttidsvikarier. Behovet av boendestöd fortsätter att öka dramatiskt genom att det tillkommer nya uppdrag för nya målgrupper där kommunen förväntas ta ett stort ansvar. För personer med psykiatrisk problematik köper Tanums kommun ett antal platser då Tanums kommun inte har något eget boende med psykiatrisk inriktning. I juni månad 2015 är det sex personer som Tanums kommun köper plats för på boende med psykiatrisk inriktning, mot 2014 då det var fyra personer. Funktionshinderverksamheten har år 2015 en nettobudget på 57 mkr. Inom verksamheten arbetar cirka 120 månadsanställda personer. Därtill kommer cirka 100 timanställda vikarier inom bemanningsenheten. Under 2008 genomfördes en strukturutredning som visar att behovet av nya platser inom bostad med särskild service och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättningar kommer att öka med cirka 50 procent i kommunen de närmaste åren. Ökningen har sedan 2007 tom juni 2014 varit cirka 50 procent inom de stora insatserna, bostad med särskild service, daglig verksamhet och personlig assistans. VERKSTÄLLDA INSATSER 201506 2014 2013 2012 2011 Personlig assistans 16 17 17 17 16 Bostad m särskild service i Tanum 26 27 27 26 25 Boendestöd 30 30 32 26 29 10 13 12 13 13 36 38 35 36 38 Korttidsvistelse och stödfamiljer Arbetstagare daglig verksamhet Under 2015 är det framförallt insatsen daglig verksamhet som har ökat. Ökningen har medfört att insatserna inte har kunnat verkställas inom befintlig verksamhet och medel för att utöka verksamheten har beviljats i kompletteringsbudgeten. Insatserna förväntas fortsätta öka med ett till två ärenden per insats under 2016. Under flera år har målgruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökat och ställer krav på specialistkompetens rörande bemötande och utformandet av samtliga insatser. 62 Verksamhetsmål Insatsspecifika kvalitetsgarantier Funktionshinder Bostad med särskild service Biståndsbeslut gällande bostad med särskild service ska verkställas inom sex månader. En individuellt utformad plan för inflyttningen ska upprättas senast en månad innan inflyttning. Daglig verksamhet Biståndsbeslut gällande daglig verksamhet ska verkställas inom tre månader. Korttidsvistelse Biståndsbeslut gällande kort-tidsvistelse ska verkställas inom en månad. Personlig assistans Biståndsbeslut gällande personlig assistans enligt LSS, där den enskilde har begärt kommunen som utförare, ska verkställas inom tre månader efter beslut. Biståndsbeslut gällande personlig assistans beviljad enligt Socialförsäkringsbalken, SBF (fd LASS), där den enskilde har begärt kommunen som utförare, ska verkställas inom tre månader efter beslut. Den enskilde har rätt att vara delaktig i rekryteringen av sin arbetsgrupp Boendestöd Biståndsbeslut gällande boendestöd ska verkställas inom fjorton dagar efter beslut. Verksamheten ska präglas av den enskildes självbestämmande och bygga på individuella behov. Den enskilde ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Särskilt engagemang ägnas åt barns behov. Kvalitetsgarantier Gemensamma kvalitetsgarantier alla insatser FH Under förutsättning att allt underlag kommit in, ska sökanden av LSS-insats meddelas beslut inom tre veckor Kontaktperson ska vara utsedd ankomstdagen. Den som önskar har rätt att byta kontaktperson. Den enskilde får vid insatsens början tydlig information om de kvalitetsgarantier som gäller för insatsen Den enskilde får ett individuellt och respektfullt bemötande De beviljade insatserna utformas tillsammans med den enskilde efter dennes behov, önskemål och intressen och skrivs ned i en genomförandeplan inom en månad efter verkställighetsdatum. Genomförandeplanen ska följas upp kontinuerligt och utvärderas var sjätte månad. 63 Kostenheten Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital Verksamhetsmål Budget 2015 23 241 -23 241 0 0 Bokslut Bokslut Bokslut 2014 2013 2012 24 189 22 825 21 184 -24 416 -22 582 -21 498 -227 243 -314 -227 243 Verksamheten ska uppmuntra och inspirera till sunda matvanor på ett lustfyllt sätt där smak, kvalitet och måltidsmiljö är viktiga komponenter. Kunskap, tillagning och smak står i centrum för kostarbetet. Måltidsmiljön ska upplevas som trevlig och bidra till ökad matlust. -321 Kvalitetsgarantier Verksamhetsbeskrivning Kostenheten levererar mat till förskola, skola, äldreomsorg och funktionshinderverksamheten. Kostenheten består av tolv kök varav fem är tillagningskök och sju är mottagningskök. Kostenheten är en kommunövergripande verksamhet. Den mat som tillagas i köken är till största delen hemlagad. Målet är att varje dag under året serveras god, näringsriktig och säker mat till alla gäster. 64 Väl fungerande egenkontrollprogram vilket säkerställer god hygien i alla led och säkra livsmedel. Matgästerna ska vara delaktiga i utformningen av matsedel och måltidsmiljö. En matsedel som utvärderas och revideras minst tre gånger/höst och vår. Andelen ekologiska livsmedel ska minst motsvara de nationella målen om 50 % (2020). Alla kostenhetens kök ska vara KRAVcertifierade. KOMMUNREVISIONEN Resultaträkning belopp i tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnad Verksamhetsresultat Budget 2016 Finansiella poster Resultat Kommunbidrag Förändring eget kapital 852 Budget 2015 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 -839 -839 -767 -767 -538 -538 -371 -371 -839 -767 -538 -371 839 0 828 61 669 131 661 290 1 092 1 031 900 120 122 140 Justering Balanserat resultat Bruttoinvesteringar Personalkostnader Verksamhetsmål Revisorerna ska årligen granska om all verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, den ekonomiska hushållningen är god, styrningen effektiv, redovisningen tillförlitlig, förmögenhetsförvaltningen säker och den interna kontrollen i övrigt är tillräcklig. Revisorerna ska också bedöma och uttala sig om resultatet, som det redovisas i delårsrapportens och årsredovisningens förvaltningsberättelse, är förenligt med av kommunfullmäktige fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. En förutsättning är då att samtliga nämnder arbetar målmedvetet för att, i enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda reglementet, stärka den interna kontrollen. 65 INVESTERINGSBUDGET 2016 SAMT PLAN FÖR 2017-2018 Projektnamn Inventarier Reinvestering inventarier Informationsskyltar Nätverks- och kommunikationsutrustning Digitalisering, elektronisk arkivering Larmutrustning äldreomsorg Inventarier teknikstöd omsorgsnämnden Summa Inventarier Nämnd Alla Ks Ks Ks On On Kostnadsbesparingar Utbyte och upprustning gatubelysning Summa kostnadsbesparingar Tn Underhållsinvesteringar Förbättringsåtgärder fastigheter Stabilitetsåtg. Torget Fjällbacka -Bidrag Torget Fjb Summa underhållsinvesteringar Tn Tn Tn Fastigheter Lokalanpassning BUN Ny skola/förskola Tanumshede Lokalanpassning ON, inkl brandskydd Ombyggnation bostad LSS, barn Ombyggnad äldreomsorgslokaler mm Projektering äldreboenden Lokalanpassning ON, solskydd Ombyggnation lokaler Bygdegårdsplan Summa fastigheter Tn (Bun) Tn (Bun) Tn (On) Tn (On) Tn (On) Tn (On) Tn (On) Tn (On) Fritidsanläggningar Förbättringsåtgärder fritidsanläggningar Lekplatser GC-väg, badplats Grebbestad Konstgräs Siljevi Summa fritidsanläggningar Tn Tn Tn Tn 66 Komp. kap.kost Nej Ja Ja Ja Ja Ja Delvis Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 2016 2017 2018 2 000 300 600 500 2 100 800 6 300 2 000 300 2 000 400 1 000 2 700 3 000 2 800 2 800 1 800 1 800 0 6 000 6 000 1 600 48 000 -24 000 7 600 30 000 1 500 1 500 15 000 21 200 2 000 2 000 2 600 4 000 4 000 300 600 700 5 500 31 600 29 300 400 500 3 600 1 000 5 500 400 500 Tidigare beviljat 500 3 100 6 000 17 000 -13 100 6 000 1 500 300 2 000 4 000 500 7 500 400 300 400 900 700 Projektnamn Nämnd Trafiksäkerhet Gång- och cykelvägar Summa trafiksäkerhet Tn Gator & parker Reinvesteringar vägbeläggningar Parker & grönområden Långtidsparkeringar Grebbestad Tanumshede centrum, Parken Tanumshede Västra vägen Utbyggnad av gata Vinbäck Summa Gator & parker Tn Tn Tn Tn Tn Tn Hamnar Hamnar Summa hamnar Ks (THAB) Markexploatering Sönnerberget-Fåraby-Badberget Övrig exploatering Exploateringsersättningar Norgård 2:10 Exploateringsersättning - Norgård 2:10 Summa markexploatering Tn Tn Komp. kap.kost Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja 2016 2017 2018 0 0 0 2 000 2 000 2 500 500 2 500 500 9 500 1 500 1 500 1 600 4 500 -3 700 2 400 Övrig exploatering Planarbeten Rivning Grebbestad AVR Markköp Summa övrig exploatering Ks Tn Tn Ja Ja Ja 2 500 500 800 3 800 Vatten och avloppp Vatten och avlopp Omvandlingsområden Bodalsverket - Etapp Fjällbacka Vattenverk Tanumshede Summa VA Tn Tn Tn Tn Nej Nej Nej Nej 20 000 13 000 20 000 10 000 63 000 Totalt investeringar Tanums kommun Varav VA Varav Övriga verksamheter 2 500 500 3 000 1 200 1 300 5 500 Tidigare beviljat 600 1 000 1 000 3 000 15 500 0 0 9 900 5 600 2 200 -1 000 11 100 5 600 2 500 2 500 800 3 300 800 3 300 5 900 4 500 20 000 20 000 3 000 42 100 20 000 10 000 85 100 30 000 130 000 167 200 73 600 370 800 63 000 85 100 30 000 178 100 67 000 82 100 43 600 192 700 67 BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT Inventarier återanskaffning Stabilitetsåtgärder Torget, Fjällbacka Anslag för återanskaffning av inventarier. Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper äger nämnderna rätt att ta investeringsbeslut på upp till 500 tkr per objekt förutsatt att kapitalkostnaden finansieras inom ram. Anslag 2016 Projektet omfattar stabilitetsåtgärder för torget och södra Hamngatan, Fjällbacka Anslag 2016 Anslag t o m budget 2016 2 000 tkr Lokalanpassningar Bun Informationsskyltar Anslag 2016 Anslag för lokalanpassning av skollokaler. Anslag 2016 300 tkr Anslag för tillbyggnad med 1 400 kvm vid Tanumskolan, som kommer att inrymma årskurs F-3 Dessutom ombyggnation av Hedeskolan, vilket frigör upp till 80 förskoleplatser. 600 tkr Digitalisering, elektronisk arkivering Anslag 2016 Anslag 2016 Totalt anslag 500 tkr Anslag för lokalanpassning av omsorgslokaler inklusive brandskyddsåtgärder. Ny larmutrustning för trygghetslarm i särskilda boenden och i ordinärt boende. Anslaget innefattar även planerings- och nyckelsystem. Anslag 2016 Investeringsanslag för ombyggnation av lokal som kan inrymma verksamhet för de beviljade insatserna boende LSS barn. Anslag 2016 800 tkr Investeringsanslag för ombyggnad av bland annat omsorgslokaler. Utbyte av kvicksilverbelysning mot energisnål och miljövänliga armaturer samt upprustning av belysningsanläggningarna Anslag 2016 4 000 tkr Projektering äldreboenden 2 800 tkr Projektering av nya platser äldreboende enligt framtagen boendeplan. Fastigheter Medel för förbättringsåtgärder av kommunens fastigheter. Anslag 2016 2 600 tkr Ombyggnad äldreomsorgslokaler m.m. Utbyte och upprustning gatubelysning Anslag 2016 2 000 tkr Ombyggnad bostad LSS, barn 2 100 tkr 6 600 tkr Inventarier teknikstöd omsorg Anslag 2016 15 000 tkr 36 200 tkr Lokalanpassningar On Larmutrustning äldreomsorg Anslag 2016 Totalt anslag 1 500 tkr Ny skola/förskola Tanumshede Nätverks- och kommunikationsutrustning Anslag 2016 1 600 tkr 5 500 tkr Anslag 2016 6 000 tkr 68 300 tkr Lokalanpassningar On Reinvestering vägbeläggningar Anslag för montering av solskydd på kommunens äldreboenden. Anslag 2016 Anslag för reinvestering av vägbeläggningar och upprustning av gator. 700 tkr Anslag 2016 Ombyggnation av lokaler Bygdegårdsplan Parker & grönområden Övergripande anslag inom området parker och grönområden. Anslag för ombyggnation av lokaler på Bygdegårdsplan, Tanumshede till boende för ensamkommande flyktingbarn. Anslag 2016 Anslag 2016 5 500 tkr Anslag för åtgärder vid parken i centrala Tanumshede Anslag för förbärringsåtgärder av bland annat badoch lekplatser. Anslag 2016 Anslag tom 2016 400 tkr Lekplatser Utbyggnad av ytterligare en gata vid bostadsområdet på Vinbäck. 500 tkr Anslag 2016 Anslag tom 2016 GC-väg och badplats Grebbestad Anslag för gång- och cykelväg från Grebbestad Camping till Vadskärspiren samt åtgärder vid badplatsen i Grebbestad. Anslag 2016 Anslag tom budget 2016 1 300 tkr 2 300 tkr Hamnar Anslag för hamninvesteringar i nya båtplatser i Grebbestad och Hamburgsund. Kapitalkostnaden finansieras av Tanums Hamnar AB via förvaltningsavtalet. 3 600 tkr 4 000 tkr Konstgräs Siljevi Anslag för anläggning av konstgräs på niomannaplan på Siljevi. Anslag 2016 1 200 tkr 1 800 tkr Utbyggnad gata Vinbäck Anslag för nya lekplatser. Anslag 2016 500 tkr Tanumshede Centrum, Parken Tanumshede Förbättringsåtgärder fritidsanläggningar Anslag 2016 2 500 tkr Anslag 2016 1 000 tkr 69 1 500 tkr Sönneberget-Fåraby-Badberget Vatten och avlopp Under 2015 pågår utbyggnad av gata och VA på Sönneberget i Havstenssund. Området innehåller elva tomter, varav sex är kommunala Anslag 2016 Anslag tom 2016 Övergripande anslag inom området vatten och avlopp. Anslag 2016 1 600 tkr 7 500 tkr Omvandlingsområden Övrig exploatering Ramanslag för VA-investeringar avseende anslutningar för att möjliggöra nya abonnenter. Ramanslag för genomförande av detaljplaner. Anslag 2016 Anslag 2016 4 500 tkr Anslag för överföringsledning för vatten- och spillvatten, mellan Fjällbacka och Kämpersvik. Investeringen innebär att Fjällbacka ansluts till Bodalsverket och att det därigenom skapas utvecklingsmöjligheter för Fjällbacka centrum. Anslag för detaljplaneläggning av exploateringsområden. 2 500 tkr Anslag 2016 Totalt anslag: Rivning Grebbestad AVR Anslag för rivning av det gamla avloppsreningsverket i Grebbestad, vilket möjliggör framtida utveckling av området. Anslag 2016 Anslag tom 2016 20 000 tkr 62 100 tkr Vattenverk Tanumshede utbyggnad av Tanumshedes vattenverk till ungefär dubbla kapaciteten, för att möta den ökade förbrukningen under de kommande åren. Under högsommaren är produktionen på vattenverket nära maxkapaciteten. 500 tkr 5 000 tkr Markköp Anslag som tekniska nämnden disponerar för mindre markköp samt lantmäteriförrättningar och andra kostnader i samband med mark- och fastighetsköp. Anslag 2016 13 000 tkr Bodalsverket – etapp Fjällbacka Planarbeten Anslag 2016 20 000 tkr Anslag 2016 Totalt anslag 800 tkr 70 10 000 tkr 40 000 tkr KOMMUNALA BOLAG Tanums Hamnar AB Tanums kommun är ägare och delägare i tre kommunala bolag, de helägda Tanums Bostäder AB, Tanums Hamnar AB samt RAMBO AB där Tanums kommun äger cirka 20 procent av aktierna. Tanums Hamnar aktiebolag, som är ägt till 100 procent av Tanums kommun, har till uppgift att driva hamnverksamhet i kommunen. Bolaget svarar för drift och skötsel av kommunens hamn- och turismanläggningar i enlighet med ett särskilt förvaltningsavtal mellan bolaget och Tanums kommun. Tanums Bostäder AB Tanums Bostäder äger och förvaltar totalt 617 lägenheter i Tanumshede, Grebbestad, Fjällbacka och Östad. Bolaget har redovisat vinst i boksluten för 2002 till 2014. Bokslutsprognosen pekar på ett överskott på cirka 0,5 mkr, exklusive realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar, i 2015 års bokslut. De tre senaste åren har bolaget redovisat positiva resultat. 2014 års resultat uppgick till före bokslutsdispositioner till 0,6 mkr. Bolaget beräknar att i bokslutet för 2015 redovisa överskott på cirka 0,4 mkr. Efterfrågan på bostäder har varit stor de senaste åren samtidigt som det producerats förhållandevis få hyresrätter. Tanums Bostäder har den senaste tioårsperioden byggt cirka 100 nya lägenheter medan övriga aktörer på marknaden i princip inte byggt några nya hyreslägenheter. Tanums Bostäder har idag i princip inga lediga lägenheter. Efterfrågan på hyresrätter är för närvarande stor, kön till nya lägenheter är lång samtidigt som ökad invandring och flyktingmottagning ökar efterfrågan på bostadsmarknaden. RAMBO AB RAMBO AB ägs av Lysekils, Sotenäs, Munkedals och Tanums kommuner. Tanums ägarandel är cirka 20 procent. Enligt bolagsordningen ska Rambo ha som verksamhet att omhänderta, transportera och/eller behandla avfall och driva annan därmed sammanhängande verksamhet. Bolaget har en stark ekonomisk ställning även om bolaget de senaste åren redovisat svagare resultat än tidigare. I bokslutet för 2014 uppgick resultatet till 0,5 mkr medan soliditeten var 49 procent. För att möta efterfrågan på lägenheter i framförallt Grebbestad, Tanumshede och Fjällbacka pågår planering och detaljplanearbete för byggande av cirka 450 lägenheter. Målsättningen är att kunna ha färdiga detaljplaner som möjliggör byggandet av cirka 10-20 nya lägenheter per år. Rambo har från och med 2010 tagit över ansvaret för renhållningsverksamheten för Tanums kommun. RAMBO redovisade ett resultat på 5,0 mkr per den 31 augusti 2015. Bolaget beräknar att i bokslutet för 2015 redovisa överskott på cirka 3,7 mkr. Bolaget har genomfört ett omfattande ombyggnadsprogram för att åtgärda ett eftersatt underhåll. Under perioden 2002-2012 skedde ombyggnad av cirka 210 lägenheter. En ombyggnad av ytterligare 60 lägenheter påbörjades under 2014. 71 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER Finansiell profil i en sådan situation. Inte minst mot bakgrund av att de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför stora och ökande behov till följd av befolkningsförändringar. Nedanstående analys redovisar var Tanums kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under 2014–2016 i förhållande till övriga kommuner i Västra Götalands- och Hallands län (i nedanstående text fortsättningsvis kallat ”regionen”). Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen jämfört med regionens övriga kommuner. Den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen det starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade länet men det betyder inte att det faktiska nyckeltalet är starkt eller har förstärkts. Analysen görs i form av åtta nyckeltal. Några av nyckeltalen kommenteras kortfattat nedan. Analysen av Tanum görs främst utifrån Tanums kommun utveckling relativt övriga kommuner i regionen. Sammanfattning Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Tanum har under perioden försvagat poängen för tre av fyra perspektiv i den finansiella profilen. Förklaringen till denna utveckling var att poängen för nyckeltalen skattefinansieringsgraden av investeringarna och resultat före extraordinära poster försvagades samtidigt som budgetföljsamhet förbättrades och övriga nyckeltal var oförändrade vid en jämförelse av periodens första och sista år. Tanums finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en försvagad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, det vill säga jämfört med snittet i länen, hade Tanum vid utgången av år 2014 ett svagare finansiella utgångsläge jämfört med år 2012. Det är viktigt att kommunen fortsätter att bedriva en aktiv ekonomistyrning för att undvika att hamna 72 genomsnitt investerade för 15 procent av sina nettokostnader per år under perioden. Genomsnittsvärdena för länen uppgick till nio procent, åtta procent och nio procent för de tre åren under perioden. Detta gav ett genomsnittligt värde för länen på nästan nio procent per år under åren 2012–2014. För länens kommuner uppgick skattefinansieringsgraden av årets investeringar i genomsnitt till 95 procent, 108 procent samt 87 procent under de tre studerade åren. Detta gav en genomsnittlig länsskattefinansieringsgrad av investeringarna på 97 procent, vilket princip innebar att den genomsnittliga kommunen kunde finansiera sina investeringar med skatteintäkter. Tanums siffror uppgick till 83 procent 94 procent och 56 procent vilket innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad av investeringarna på 78 procent för perioden. I jämförelse med länens snitt var Tanums skattefinansieringsgrad svagare under perioden. Det förklaras till större delen av en högre investeringsvolym än snittet i länen. Ovanstående innebar att Tanum inte kunde finansiera sina investeringar med skatteintäkter under perioden. Detta försvagar det finansiella handlingsutrymmet inför framtiden. Resultat före extraordinära poster Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2–3 procent över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella handlingsberedskap på kort och lång sikt. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan tre procent och fem procent om kommunens finansiella handlingsutrymme ska bibehållas. Tanum redovisade under 2012 ett resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på 5,5 procent. Det försvagades först till 1,3 procent under 2013 och därefter till 1,2 procent under 2014. För kommunerna i länen uppgick motsvarande genomsnittligt resultat till 2,1 procent under 2012 och 2,3 procent under 2013. Under 2014 föll det till 1,2 procent. Det innebar en negativ förändring för länen mellan 2012 och 2014 på 0,9 procentenheter, medan Tanums försvagning uppgick till 4,3 procentenheter. Tanum uppvisade alltså en svagare resultatutveckling mellan 2012 och 2014 och låg efter det på samma nivå som snittet i länen . Tanumshede under 2014 det 34:e starkaste resultatet i länen. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen. Det var en förbättring jämfört med 2013 då kommunen erhöll en 2:a, men en försvagning jämfört med 2012 då kommunen fick en 5:a. Tanum redovisade under de tre senaste åren ett genomsnittligt resultat i förhållande till verksamhetens bruttokostnader per år på 2,7 procent, vilket är förenligt med god ekonomisk hushållning ur ett generellt perspektiv. I den finansiella profilen låg poängen för nyckeltalet genomsnittligt resultat under de tre senaste åren på en 4:a under hela perioden. Soliditet inklusive pensionsavsättningar Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. Tanum hade 2014 en soliditet som var i paritet med snittet i länen. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 10 procent för Tanum medan genomsnittet uppgick till 9 procent. Mellan 2012 och 2014 uppvisade Tanum utvecklingsmässigt inte samma trend som snittet bland kommunerna i länen. Kommunen redovisade en försvagad soliditet med en procentenhet från elva procent till tio procent, medan den genomsnittliga soliditeten i länen förbättrades med två procentenheter från sju procent till nio procent. Nettoinvesteringar Tanum hade 2014 den 30:e starkaste soliditeten i länen. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 2013 och 2014. Relateras Tanums investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår att kommunen sammanlagt under de tre åren mellan 2012 till 2014 hade en total investeringsvolym som var högre jämfört med snittet i länen. Kommunen investerade för 18 procent, tio procent respektive 17 procent per år av verksamhetens nettokostnader, vilket innebar att Tanum i Skattesats Tanums skattesats låg 2014 på 21,56 kr. Det var åtta öre högre än genomsnittet bland Västra 73 Götaland och Hallands läns kommuner, vilket uppgick till 21,48 kr. Tanum hade under 2014 den 31:e högsta skatten i länen. Detta innebar att kommunen fick en 3:a i den finansiella profilen, vilket var detsamma som under 2012 och 2013. Den genomsnittliga skattesatsen i länen ökade mellan 2012-2014 från 21,40 kronor till 21,48 kronor. Skattehöjningar gjordes under perioden i elva kommuner medan en kommun sänkte skatten. Skatten varierade under 2014 mellan 19,96 kr och 23,21 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Partille med 19,96 kr följt av Mölndal med 20,26 kr. Högst skatt hade Dals-Ed 23,21 kr följt av Munkedal med 22,83 kr. Inom samtliga områden ligger Tanums kommuns kostnader högre än vad som är motiverat utifrån strukturen i Tanums kommun. Tanums kostnader för gymnasieskolan, äldre- och handikappomsorg samt och individ- och familjeomsorg har ökat relativt övriga kommuner. Sammantaget motsvarar Tanums totalindex på 112 procent en ”merkostnad” på cirka 50 mkr. Av Sveriges 290 kommuner ligger på plats 271 vid en jämförelse av kostnadsnivån i kommunerna (plats 1 innebär den lägsta kostnaden). Strukturkostnadsindex Sammantaget Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg (LSS) Strukturkostnadsindex Strukturkostnadsindex är en indikator på om kommunen har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga utjämningssystemet. Strukturella skillnader utgörs av faktorer som kommunerna själva inte i nämnvärd grad kan påverka t ex: 2014 112 120 109 104 111 120 108 2013 111 122 112 103 108 109 106 2012 115 132 112 109 110 133 104 2011 115 132 112 110 112 127 Benchmarking norra Bohuslän Kommunerna i norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Strömstad, bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Åldersstruktur Invånarnas sociala bakgrund Den geografiska strukturen Avvikelse mot riksgenomsnittet (100) kan förklaras av att kommunen bedriver verksamheterna nedan på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet Avvikelsen kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Kvalitet i korthet Sveriges Kommuner och Landsting startade ett projekt 2006 för att ta fram ett verktyg som beskriver kommunens kvalitet i ett medborgarperspektiv. I projektet genomförs årligen undersökningar av kommunens kvalitet ur fem perspektiv - tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Totalt deltar mer än 200 kommuner i projektet. Tanums har deltagit i nätverket sedan 2009. 74 PERSONAL Hälsa Målsättning Målsättning Kommunens personalpolitik bygger på de grundläggande värden som uttrycks i personalpolicyn: förtroende, ansvar, respekt och omtanke. De ska vara vägledande i det dagliga arbetet med att skapa bästa möjliga verksamhet för alla människor i kommunen. Ett aktivt hälsoarbete bidrar till goda förutsättningar att kunna rekrytera, behålla och utveckla och kompetent personal. Hälsoarbetet har övergripande mål definierat på olika nivåer: Organisationsnivå: skapa en hälsofrämjande organisation där hälsa är ett naturligt perspektiv i den strategiska planeringen Gruppnivå: bidra till att skapa ett arbetsklimat och förutsättningar som gör arbetet till en hälsofrämjande faktor Individnivå: bidra till möjligheter för medarbetare inom alla förvaltningar att behålla eller förbättra hälsan Verksamhetsbeskrivning Det personalstrategiska arbetet kräver aktiva insatser inom områdena kompetensförsörjning, lönepolitik, arbetsmiljö, ledarskap, medarbetarskap, hälsa och organisation. Prioriterade områden är utvecklat ledarskap och ökad hälsa. Ett ledarutvecklingsprogram löper sedan sju år och innefattar utvecklingsprogram för verksamma och blivande ledare, samt ytterligare steg för de chefer som genomgått den första delen. För att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare måste Tanums kommun vara en attraktiv arbetsgivare med en god personalpolitik. Det har under de senaste åren bl.a. varit svårt att rekrytera chefer, socionomer, sjuksköterskor, förskollärare och vissa handläggare med teknisk kompetens. Verksamhet på organisationsnivå Tanums kommuns definition av hälsa: ”Hälsa är att må bra – och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav – och för att kunna förverkliga sina personliga mål”. Winroth och Rydqvist Att arbeta utifrån denna definition innebär att vi som arbetsgivare har en helhetssyn på människan. Vi ser hälsa som en resurs som bidrar till handlingskraft i arbetslivet och i livet i stort, samt ger förutsättningar att nå de mål som skapar mening i livet. Forsknings- och teorigrund bakom definitionen är Aaron Antonovskys salutogenes och känsla av sammanhang, KASAM. Ett mer aktivt jämställdhetsarbete har påbörjats och ska fortsätta med utgångspunkt i kommunens mångfaldspolicy. Kommunens långsiktiga lönestrategi utgår från intentionerna i de centrala löneavtalen. Individuell lönesättning ska stimulera medarbetarna och därigenom bidra till en effektiv verksamhet. Särskilda satsningar på lönesamtalsutbildning har gjorts för att öka kvaliteten i lönesamtalen och individuella löner har införts för samtliga medarbetare. Hälsoarbetet strategiskt omfattar såväl policys och arbetsmetoder som friskvårdsarbete och personalstöd. Ett aktivt och väl fungerande hälsoarbete innefattar rehabilitering, förebyggande och främjande insatser. Kommunfullmäktiges målsättning att sjukfrånvaron ska minska och uppgå till högst 4,8 procent uppnåddes under 2009. Därefter har sjukskrivningen ökat och låg 2013 på 6,0 procent. Arbetet med att åter sänka sjukfrånvaron är prioriterat. I september 2015 ligger den på 6,2 procent. Resurser i hälsoarbetet på organisationsnivå, utöver chefer, är främst hälsoutvecklare med tydligt främjande- och förebyggande perspektiv och personalsekreterare vars uppdrag också omfattar rehabiliterande processer. Stöd och utveckling av verksamhetsnära resurser i hälsoarbetet sker genom ledarskapsprogram för nya ledare, där hälsofrämjande ledarskap är en röd tråd, samt utbildning och stöd till hälsoinspiratören. 75 Löpande ledarstöd i form av processtöd kopplad till olika processer kopplade till systematiskt arbetsmiljöarbete, implementering av policys och arbetsmetoder, samt kunskapspåfyllnad och inspiration genom reflektionshandledning och frukostföreläsningar. Verksamhet på individnivå I medarbetarsamtalen tas hälsa upp med hälsokorset som utgångspunkt i samtalet. Friskvårdsbidrag erbjuds för att stimulera till fysisk aktivitet. Friskvårdsaktiviterer i olika former erbjuds, liksom ett brett personalstöd via SOS International. Verksamhet på gruppnivå Stor del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, bedrivs på arbetsplatsnivå. SAM bygger i grunden på krav i Arbetsmiljölagen och innebär att arbetsmiljön systematiskt ska undersökas, handlingsplaner ska upprättas, brister ska åtgärdas och arbetsmiljöarbetet ska följas upp. Arbetet omfattar såväl fysisk som psykisk och social arbetsmiljö. Den fysiska arbetsmiljön undersöks årligen genom skyddsronderna. Rutin för att fånga upp medarbetare med ofta återkommande korttidssjukskrivning finns som innebär samtal med chef som följs av hälsosamtal på företagshälsovården. Utifrån hälsosamtalet följer för individen lämpliga insatser. Årliga lagstadgade hälsokontroller genomförs för personal där detta är aktuellt. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har sjunkit från 9,6 procent under 2002 till som lägst 3,9 procent under 2009. 2014 var sjukfrånvaron 6,1 procent. Under de första nio månaderna 2015 uppgick sjukfrånvaron till 6,2 procent. Ett mer aktivt arbete med förbättringar på arbetsplatserna och ett mer intensifierat rehabiliteringsarbete i nära samarbete med försäkringskassan och företagshälsovården har som mål att sänka sjukfrånvaron. Psykisk och social arbetsmiljö undersöks genom Arbetsmiljö- och hälsoenkät som besvaras vartannat år. Resultatet bearbetas med metodik som innebär att såväl friskfaktorer som utvecklingsområden identifieras och utmynnar i en handlingsplan på varje arbetsplats. Löpande utvecklingsarbete sker utifrån handlingsplanen på respektive nivå. År två genomförs en tydlig uppföljning och dokumentation av utvecklingen relaterat till identifierade frågor i handlingsplanen på APT. Uppföljningen bildar underlag till personalvårdsrond som ett prioriterat område. År Viktiga resurser i hälsoarbetet på gruppnivå kopplat till friskvårdsarbetet är hälsoinspiratörer, medarbetare som har ett extra uppdrag att tillsammans med chefen stimulera till fler hälsofrämjande insatser på den egna arbetsplatsen. Vidareutveckling för hälsoinspiratörer i form av två inspirationsträffar. Vid behov erbjuds en grundutbildning för nya inspiratörer. Löpande stöd och material från hälsoutvecklaren. 76 Sjukfrånvaro, procent 2006 6,9 2007 6,4 2008 5,3 2009 3,9 2010 4,2 2011 4,6 2012 5,3 2013 6,0 2014 6,1 2015 1) 6,2 Mätvärden Det är många faktorer som påverkar varje individs hälsa, vilket innebär att det är svårt att ange en specifik insats som avgörande för att hälsan hos medarbetarna påverkas i positiv riktning. För att se om de insatser och aktiviteter som sker ger resultat i positiv riktning används dock följande mätvärden på grupp-, förvaltnings- och organisationsnivå: Prioriterade mål i hälsoplan 2016 Två övergripande mål har definierats för 2016: 1. Sänka korttidssjukfrånvaron Fokus i arbetet kommer att riktas mot de 14 första sjukdagarna. Måtten kommer att vara antalet frånvarotillfällen och snittlängden på sjukfrånvarotillfällena de första 14 dagarna. Ett antal insatser är planerade som syftar till att sänka sjukfrånvaron genom att stärka hälsofaktorer. Utvärdering kommer att ske med parametrar relevanta för respektive aktivitet. Resultat från arbetsmiljö och hälsoenkäten på verksamhets-, förvaltnings- och kommunnivå Redovisning av hälsokors på kommunoch förvaltningsnivå Sjukfrånvarostatistik Rehabiliteringsomsättning 2. Förbättra chefers arbetsmiljö och förutsättningar Första linjens chef är avgörande för såväl verksamhet som arbetsmiljö. Det innebär att det är viktigt med väl fungerande chefer som upplever de egna förutsättningarna för sitt uppdrag och sin arbetsmiljö som goda. Konkreta mål kopplat till aktiviteter bryts ner och följs upp i verktyget Kraftkartan chef. Resultaten av ovan nämnda mätningar bör användas som underlag i verksamhetsberättelser för att beskriva de hälsofrämjande insatsernas verkan, samt leda till prioriteringar gällande kommande arbete för att främja medarbetarnas hälsa. 77 FOLKHÄLSA Målsättning Ett nytt folkhälsoavtal för 2016-2019 mellan kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är utgångspunkt och styr förutsättningarna. Det säger att verksamheten skall finansieras till hälften av vardera parten. I avtalet står det att Folkhälsoarbetet ska utgå från gemensamt framtagna behovsbilder och prioriteringar. Folkhälsoarbetet är långsiktigt och utgår från en gemensamt framtagen dokumentation. Målen för det strategiska folkhälsoarbetet kan med fördel följa avtalsperioden och löpa under 4 år. Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocessen, att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser som görs. Det nationella målet är ”Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Detta delas upp i elva målområden. Tanums folkhälsoplan bygger på Västra Götalandsregionens policy med sex utmaningar: Jämlika och jämställda livsvillkor, Trygga och goda uppväxtvillkor, Livslångt lärande, Ökat arbetsdeltagande, Åldrande med livskvalitet och Goda levnadsvanor. Folkhälsoplanen ger inriktning hur man skapar förutsättningar att möta utmaningarna. De kommunala nämnderna skall besluta om mål, inom sin verksamhet, utifrån utmaningarna. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten bygger på befintliga folkhälsofakta samt lokala förutsättningar och kunskaper. Folkhälsoplanen ligger till grund och har ett till största delen hälsofrämjande perspektiv (salutogent synsätt), med andra ord bygger på att förstärka det friska hos människan och i samhället. Planen syftar även till en preventiv, förebyggande inriktning som har sin utgångspunkt i att identifiera riskfaktorer som leder till ohälsa. Tjänsten som folkhälsosamordnare kommer i och med detta avtal att benämnas folkhälsostrateg. Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta återbetalas till respektive huvudman. Känsla av sammanhang, KASAM, är ett centralt begrepp och skall genomsyra verksamheten. Det betyder att vi skall verka för att människor förstår den situation man lever i och känner att man kan påverka den, har tillit till sig själv och andra samt uppfattar livet som meningsfullt. 78 MILJÖ Gatubelysning Övergripande målsättning Kommunen fortsätter arbetet med utfasningen av 125 W kvicksilverlampor, cirka 75 procent av dem är utbytta. Man har främst valt att använda 50 W högtrycksnatriumlampor, dock har det även funnits möjlighet att installera 30 W LED-belysning. Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunens miljöarbete ska skapa förutsättningar för att kommande generationer inte belastas av miljöpåverkan från nuvarande verksamhet. I miljöarbetet prioriteras energi, livsmedel och transporter. Kommunens miljöbelastning från transporter och förbrukning av el och olja ska minska, dessutom ska andelen miljöcertifierade livsmedel öka. Regeringen har beslutat att alla kvicksilverarmaturer ska vara utbytta senast 2015. Utbyte av belysningsarmaturer, samt erforderlig upprustning av belysningsanläggningarna, har pågått under några år. Under 2016 planeras för utbyte i Sannäs, Havstenssund, Hamburgö, Kämpersvik och Långsjö. Verksamhetsbeskrivning För att samordna kommunens strategiska miljöarbete har en tjänstemannagrupp bildats, bestående av representanter för kommunledningskontoret, samhällsbyggnadsförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Gruppen arbetar också med uppföljningen av den antagna energiplanen. VA-verksamhet Inom VA-verksamheten arbetar man aktivt med energieffektivisering inom många områden. Spillvattenledningar, pumpstationer och avloppsverk i kommunen belastas av en stor mängd tillskottsvatten, d.v.s. vatten som inte hör hemma där. I genomsnitt är ca 60 procent av avloppsvattnet som kommer till verken tillskottsvatten. Det kommer delvis från sprickor i ledningarna, men också till stor del från fastigheter som har sitt dag- och/eller dräneringsvatten kopplat till spillvattennätet. Tillsynsmyndigheterna ställer krav på att detta ska minska. En del av investeringsmedlen går varje år till att byta ut otäta spillvattenledningar och anlägga dagvattenledningar, för att minska mängden tillskottsvatten. Utvecklingsansvaret för de tre prioriterade områdena ligger på samhällsbyggnadsförvaltningen (energi), omsorgsförvaltningen (livsmedel) samt kommunstyrelsen (transporter). Energi En energiplan och klimatstrategi antogs i kommunfullmäktige maj 2010. I linje med denna beslutade också fullmäktige om en kommunal handlingsplan för arbetet fram till år 2020. En mängd aktiviteter inom energi- och miljöområdet är planerade och pågår inom samtliga förvaltningar. Vindkraft Tanums kommun har tillsammans med Tanums Bostäder AB och RAMBO byggt ett vindkraftverk på Tyft. Kommunen äger 63 procent, TBAB 32 procent och RAMBO 5 procent. Verket som har en kapacitet på 3,0 MW har togs i bruk i februari 2015. Energieffektivisering Kommunen har bedrivit ett energieffektiviseringsprojekt, EPC, i åtta utvalda fastigheter. En entreprenör genomför ett antal åtgärder och garanterar en viss energibesparing. Projektet har nu avslutas och gått in i en treårig garantifas med mätning och uppföljning av energiförbrukningen. Målsättningen är att minska värmeförbrukningen med 20 procent och elförbrukningen, fastighetsel, med tio procent. Plan- och byggavdelningen tagit fram en vindkraftsplan. Vindkraftsplanen har antagits av fullmäktige som ett tematiskt tillägg till ÖP 2002. Den utgör nu ett viktigt stöd vid miljö- och byggnadsnämndens handläggning av vindkraftsärenden. Den fysiska planeringen ska användas för att främja strukturer i samhället som underlättar energieffektiviseringar. Exempel är att bebyggelsestrukturer som minskar transportbehovet och skapar förutsättningar för gemensamma energilösningar. 79 Transporter Livsmedel Tanums kommun har samlat driften och skötseln av fordon i en kommungemensam bilenhet. Under 2014 var antalet bilar 107 stycken vilket var oförändrat antal jämfört med 2013. Antalet körde mil har ökat med cirka 4 000 mil till 200 000 mil. Bränsleförbrukningen har minskat med cirka 2 500 liter till 133 000 liter. Det nationella målet är att uppnå 25 procent ekologiska livsmedel av det som produceras i offentliga storkök och restauranger. I Tanums kommun är målsättningen 50 procent ekologiska livsmedel år 2020. Andelen ekologiska/KRAVlivsmedel av alla livsmedelsinköp inom kommunen 2014 var 37,0 procent. Andelen ekologiskt inom kostenheten var 41,0 procent. Det finns i kommunens fordonspark 37 bilar som släpper ut mindre än 95 gram CO2 per kilometer. Andelen miljöbilar uppgick därmed cirka 35 procent. Under 2014 släppte sammanlagt kommunens bilar ut 354 ton koldioxid. Kostenheten levererar mat till skola, förskola, äldreomsorg och funktionshinderverksamheten. Verksamheten arbetar aktivt med att öka andelen ekologiska livsmedel för nå upp till målsättningen. Antal tjänstemil per anställd var 204 mil under 2014, varav 171 mil var med kommunbilar och 33 mil med privatbilar. Kommunens kostpolicy handlar om att inspirera till sunda matvanor på ett lustfyllt sätt där smak, kvalitet och måltidsmiljö är viktiga komponenter. För att säkerställa att verksamheternas arbetssätt främjar policyn kommer en handlingsplan att tas fram. Skolskjutsar Den nya skolskjutsorganisationen som genomfördes läsåret 2014/2015 har inneburit att antalet körda km har minskat med 40 procent. Samlad skoldag för de yngre barnen har gjort att man kan köra färre turer vid hemresa med minskad miljöpåverkan som följd. Cykelvägar Kommunen arbetar med att medverka till en utbyggnad av cykelvägar och främja ett ökat cyklande. Flera av de utvalda etapperna är klara och man kommer även att påbörja arbetet med flera under de närmaste åren. Under 2016 planeras följande: Gång- och cykelväg mellan Grebbestad camping och samhället påbörjas Möjligheten att bygga en gång- och cykelväg mellan Hamburgsund och Slottet arbetas fram tillsammans med Trafikverket. Möjligheten, att hitta en kostnadseffektiv sträckning av gång- och cykelväg mellan Krossekärr och Grebbestad, studeras. 80 TILLGÄNGLIGHET I tätorter fortsätter man med det kontinuerliga arbetet att trygga och underlätta passager vid övergångsställen och välfrekventerade platser. Kommunfullmäktige antog i december 2008 en handikapplan för tiden 2009-2018. Handikapplanen i Tanums kommun syftar till att främja en god samverkan där alla hjälps att uppnå ett samhälle som är tillgängligt och som innebär full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkoren för alla. Genom att inventera och kartlägga befintliga förhållanden fås kunskap om de hinder och brister som behöver undanröjas. De lokala handikapporganisationerna ska ges tillfälle att delta i inventeringarna. Kommunstyrelsen Det kommunövergripande arbetet kommer att organiseras och utformas så att information, rådgivning, tillgänglighet och bemötande är av god kvalité. Miljö- och byggnadsnämnden Verksamheten ska säkerställa att byggnationer sker i överensstämmelse med Boverket byggregler 3:1 om Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Ett kundcenter inrättades under 2015. Syftet är att höja kvaliteten på service och tillgänglighet. Därutöver kommer antalet e-tjänster på hemsidan att utökas. Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i befintliga byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser. Vid utarbetande av detaljplaner eftersträvas så långt som möjligt en godtagbar tillgänglighet för funktionshindrade avseende utformning av såväl vägar, gångvägar och andra allmänna plaster som inom fastigheter och tomter. För att ge företag och boende tillgång till en god digital kommunikation bidrar kommunen till utbyggnad av fibernätet. Kommunen kommer att arbeta för en tillgänglighetsanpassad busshållplats vid Tanums shoppingcenter Barn- och utbildningsnämnden Skola och förskola arbetar med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Räddningstjänsten ska genom sin tillsynsverksamhet beakta de eventuella risker som kan finnas för funktionshindrade vid en utrymningssituation. Utgångspunkten är att det ska vara säkert att vistas i samhället oberoende av funktionsnedsättningar. En grundläggande förutsättning för tillgänglighet är att ha ett fungerade språk och kunna kommunicera. Detta gäller inte minst barn och elever med utländsk bakgrund. En ”språkplan” har utarbetats som ska gälla för alla barn i kommunen. Under hösten öppnar ”språkoteket” i bibliotekets lokaler. Där kan skolor och förskolor låna språkstimulerande material och få stöd och råd av talpedagoger och specialpedagog. Tekniska nämnden All ny- och ombyggnation ska planeras så att byggnader och den yttre miljön blir tillgänglig för alla. ”Tecken som stöd” är en metod som är språkstimulerande för alla barn, framförallt är den viktig för barn med språkliga funktionshinder. En utbildning är inbokad hösten 2015 för pedagoger från förskola och skola. Fastighetsavdelningen ska kartlägga tillgängligheten i kommunens verksamhetslokaler i samband med upprättande/uppdatering av underhållsplanen. Det planeras för en utökning av kommunens tillgänglighetsanpassade badplatser under kommande treårsperiod. Idag finns det tre anpassade badplatser i kommunen. 81 It-satsningen ”en var” är genomförd och går nu in i den reguljära verksamheten. Utvecklingsavdelningen stödjer personalen med kompetensutveckling. Elever som behöver datorstöd till exempel i form av talsyntes, deltar på samma villkor som alla andra och pekas inte ut eftersom alla har en Ipad. Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden arbetar för ökat brukarinflytande, ett gott bemötande, ökad rättssäkerhet och en god tillgänglighet med snabb och säker handläggning. Arbetet kommer att ske genom brukarundersökningar och utveckling av verksamheterna. Bland annat kommer värdegrundsgarantier att implementeras inom äldreomsorgen. Utbildningar inom området bemötande kommer att genomföras. Avtalet med Inläsningstjänst förlängs. Alla elever får tillgång till inläst material vilket framför allt gynnar elever med lässvårigheter. Genom att upphandla och implementera ny teknik för särskilt boende och ordinärt boende ökas tryggheten och säkerheten. Fler verksamheter inom funktionshinder, arbetsmarknadsenheten och äldreomsorg kommer att vara delaktiga i projektet med teknik som kommunikationsstöd för att öka delaktigheten i samhället. 82 BEGREPPSFÖRKLARING Likviditet Kassa- och bankmedel som utgör kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Omsättningstillgångar Tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida medel och som inte är avsedda för stadigvarande bruk. Avskrivningar Planmässig nedsättning av anläggningstillgångarnas värde som ska spegla värdeminskningen. Avsättningar Förpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp och infriandetidpunkt. Resursberäkning En beräkning som visar kommunens budgetförutsättningar utifrån skatteintäkter och statsbidrag, pris- och löneökningar samt kända volymförändringar. Balanskrav Lagstadgat krav om att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Soliditet Eget kapitals andel av det totala kapitalet utryckt i procent. Visar långsiktig betalningsförmåga. Eget kapital Kommunens förmögenhet, det vill säga alla tidigare års ackumulerade överskott. Består dels av rörelsekapital dels av anläggningskapital. Tomtexploateringsintäkt Vid försäljning av tomter ska intäkten redovisas som driftsintäkt. Intäkten särredovisas i resultatbudgeten då den ska finansiera framtida kostnader för exploateringen. Finansieringsbudget Visar hur medel tillförs och används för finansiering av investeringar och planerad likviditetsförändring. Utdebitering Anger hur stor del per intjänad hundralapp som betalas i kommunalskatt. Kapitalkostnader Periodiserad investeringsutgift. Består dels av avskrivning dels av ränta på bundet kapital. Är en intern post. Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommuner kan bygga upp en reserv för att kompensera perioder med sämre skatteintäktsutveckling. Tanums kommun kan bara reservera den del av resultatet som överstiger en procent av skatter och statsbidrag. Reserven får bara användas när skatteunderlaget växer mindre än genomsnittet den senaste 10-årsperioden. Kommunbidrag Tilldelade budgetanslag i form av skatteintäkter och statsbidrag. 83 BILAGA – EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN Diskussion mellan kommunledning och nämnder om behovsförändringar och andra faktorer som påverkar nämndernas ramar. Budget och verksamhetsplan Budget och verksamhetsplan utarbetas vid samma tillfälle och ska innehålla ett budgetår och två planeringsår. Förslag till verksamhetsmål tas fram. Nämnderna tilldelas ett kommunbidrag (budgetram) av kommunfullmäktige för verksamheten. Nämndens uppgift under året är att inom kommunbidragets ram bedriva verksamhet enligt beslutade målsättningar, strategier och verksamhetsbeskrivningar. Fas 2 Beräkning av skatteintäkter och tillgängliga resurser utifrån Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) skatteprognoser. Nämnderna lämnar kommande år. Ansvarig nämnd äger rätt att fritt omdisponera resurser inom tilldelad driftbudget. Härvid ska hänsyn tas till de mål och uppdrag som angivits av kommunfullmäktige för området. förslag till budget för Diskussioner mellan kommunledning och nämnder om budgetförutsättningar. Avstämning av budgetförutsättningar utifrån delårsbokslut per den 31 augusti. Tilldelat anslag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom anvisade medel. Fas 3 Beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige om verksamhetsmål, ekonomiska mål, utdebitering, låneram, investeringsbudget, definitiva budgetramar etcetera. Nämnden är skyldig att se till att inga beslut fattas som kräver ekonomiska resurser utan att finansieringen är klarlagd. Vid nämndsbeslut som medför ekonomiska konsekvenser (till exempel utbyggnader eller beslut om förändrad verksamhet) ska kostnaderna redovisas i beslutsunderlaget både för innevarande år och på längre sikt, till exempel helårseffekt av driftkostnader. Fas 4 Nämndernas budgetarbete. Nämnderna tar fram budget för sin verksamhet utifrån definitiva budgetramar, övriga anvisningar och direktiv från kommunfullmäktige. Beslut i respektive nämnd om antagande av nämndens budget bör ske senast under januari. Kommunstyrelsen har möjlighet att under löpande budgetår upprätta en kompletteringsbudget. Kompletteringsbudgeten fastställs av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag under löpande budgetår ges i princip endast då en nämnd eller styrelse får nya verksamhetsuppgifter. Ansvar De grundläggande ansvarsprinciperna avseende ekonomi och verksamhet som gäller mellan kommunfullmäktige och nämnderna är följande: Nämndernas resultat i bokslutet avslutas mot eget kapital (balanserat resultat). Principen är att 100 procent av resultatet avslutas mot nämndens egna kapital, under förutsättning att verksamheten skett i överensstämmelse med angivna mål och riktlinjer. Ett resultat som förs över ska vara hänförligt till den ordinarie och planerade verksamheten, och inte föranledd av till exempel mindre volym, lägre kvalitet eller från intäkter som inte hör till den planerade och ordinarie verksamheten. Budgetprocess Fas 1 Kommunledningen diskuterar övergripande prioriteringar och kommunövergripande målsättningar samt ekonomiska mål för kommunen. En preliminär resursberäkning tas fram. 84 Kommunfullmäktige beslutar om eventuella tolkningar och undantag. Ett resultat som förs över till nästa år får disponeras av respektive nämnd för den aktuella verksamheten, om inget annat beslutas, dock inte till någon utökning eller förändring som binder upp kommunen för nya åtaganden som kan komma att kräva ökade resurser i framtiden. Exempel på lämplig användning är strukturåtgärder, speciella objekt och tillfälliga satsningar, personalutbildning, tillfällig personalförstärkning, material och inventarier med mera. Den ordinarie verksamheten ska dock inrymmas inom det kommunbidrag som kommunfullmäktige anvisar för budgetåret. Undantag från detta ska redovisas och godkännas i samband med budgetarbetet. Uppföljning Kommunens bokslut ska sammanfattas i en årsredovisning som överlämnas till kommunfullmäktige. Årsredovisningen ska även innehålla en samlad redovisning av all den verksamhet som Tanums kommun bedriver, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsaktiebolag- eller stiftelseform (så kallad sammanställd redovisning). De kommunala förvaltningarna, bolagen och stiftelserna ska därvid följa den tidplan för bokslutet som kommunens ekonomikontor upprättat. Vid behandlingen av kommunens bokslut ska en bokslutsberedning ske. Bokslutsberedningen innebär en dialog mellan kommunledning och nämndsledning där de olika nämndernas ekonomiska resultat och verksamhet diskuteras. En nämnd som redovisar negativt resultat (underskott) under tre år i följd kan på initiativ av kommunstyrelsen och i dialog med berörd nämnd bli föremål för en särskild genomgång/analys och beslut om särskilda åtgärder. Kommunstyrelsen upprättar delårsbokslut vid två tillfällen under året. Det första delårsbokslutet omfattar perioden januari-april och det andra perioden januari-augusti, det vill säga efter varje tertial. Den ekonomiska delen av uppföljningen innehåller delårsbokslut för kommunen och koncernen samt nämndernas budgetprognos. Nämnder/bolag ska också redovisa en uppföljning av årets verksamhet. Delårsboksluten behandlas och fastställs av kommunfullmäktige. I anslutning till bokslutsberedningarna ska nämnden lämna en skriftlig analys och kommentar till resultatets uppkomst. Om årsresultatet är ett underskott och detta medför att det balanserade egna kapitalet blir negativt ska nämnden vid bokslutsöverläggningarna, eller vid annat tillfälle inom två månader, lämna kommunstyrelsen ett åtgärdsprogram där nämnden redovisar hur underskottet ska täckas. Utöver de tertialvisa uppföljningarna ska respektive nämnd upprätta budgetuppföljningar (inkl årsprognos) per den 28 februari, 30 juni och den 31 oktober. Nämndernas uppföljningsrapporter överlämnas till kommunstyrelsen. Dessa kommunövergripande uppföljningar behandlas och fastställs av kommunstyrelsen. Om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) ska nämnden redovisa och kommentera detta i budgetförslaget. Underskott ska amorteras inom fem år. Varje nämnd ska i samband med behandlingen av delårsbokslut och budgetuppföljningar ta aktiva beslut utifrån resultat och prognos i uppföljningen. Det räcker alltså inte att besluta att lägga uppföljningen till handlingarna. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserade resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. 85 Nämndens åtgärder vid avvikelse i driftbudgeten Investeringar Investeringsanslagen fastställs av kommunfullmäktige för varje enskilt objekt eller som ett ramanslag. För anskaffning av inventarier får nämnd ta investeringsbeslut på maximalt 500 tkr per objekt under förutsättning att nämnden finansierar räntor och avskrivningar samt övriga driftskostnader som är föranledda av investeringen inom sin budget. Nämnd är ansvarig för att budgeterad eller i övrigt beslutad verksamhet kommer till utförande i enlighet med fastställd budget. Detta gäller såväl kostnads-, verksamhets-, presentations-, som kvalitetsmässigt. Åtgärder ska vidtas så snart en budgetavvikelse kan förutses. Förvaltningschef ska till nämnden samordna och rapportera uppföljningen och lämna förslag till åtgärder vid förväntad budgetavvikelse. Redovisade budgetavvikelser ska i första hand täckas genom omdisposition inom nämndens budgetram (kommunbidrag). Tilldelade kommunbidrag inkluderar även kapitalkostnaderna - som ansvarsmässigt betraktas på samma sätt som alla andra kostnader. En godkänd utgift i investeringsbudgeten medför inte en automatisk ökning av kommunbidraget. I kommunfullmäktiges beslut om investeringar anges om nämnden ska kompenseras för ökade kapital- och driftskostnader. För följande åtgärder, som ej beslutats i den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, ska nämnd alltid inhämta kommunfullmäktiges medgivande vid: startande av ny verksamhet väsentlig utvidgning eller standardhöjning av befintlig verksamhet åtgärder som medför ekonomiska åtaganden utöver årsbudget Kapitalkostnader på en investering aktiveras i normalfallet året efter att utgiften är bokförd. Om en anläggning (till exempel en skola) byggs belastas byggnationen av kreditivränta under byggnadstiden och kapitalkostnaden aktiveras från och med att anläggningen tas i bruk. Kapitalanskaffningen, det vill säga hur tillgångarna ska finansieras, är en central fråga. Ansvaret åvilar kommunstyrelsen. Nämnd ska fortlöpande följa de enskilda projektens utgifts- och inkomstutveckling. Finner nämnd att anslag kommer att bli otillräckligt ska detta omgående anmälas till kommunfullmäktige med begäran om tilläggsbudgetering. Anmälan ska kompletteras med redovisning av de omständigheter som orsakat överskridandet. 86 87
© Copyright 2024