EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE
Patientinformation i samband med
röntgenundersökningar med
jodkontrastmedel
Elin Johansson
Matilda Pettersson
2015
Röntgensjuksköterskeexamen
Röntgensjuksköterska
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET
Institutionen för hälsovetenskap
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180hp
Patientinformation i samband med röntgenundersökningar med jodkontrastmedel
En allmän litteraturöversikt
Information to patients regarding radiographic examinations with iodine contrast media
A litterature rewiev
Elin Johansson
Matilda Pettersson
Examensarbete i radiografi
Kurs: M0063H
Termin HT 14
Handledare: Doktorand Ulrica Strömbäck
Examinator: Universitetslektor Pal Bordas
2
Patientinformation i samband med röntgenundersökningar med jodkontrastmedel
En allmän litteraturöversikt
Elin Johansson
Matilda Pettersson
Intuitionen för hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet
Abstrakt
Introduktion: Undersökningar med jodkontrast ökar inom den radiologiska
diagnostiken, dessa läkemedel medför vissa risker och biverkningar. En god
kommunikation är en stor del av hälso- och sjukvården, så även inom radiologin.
God information inför en sådan undersökning kan minska risken för biverkningar
och patienter blir mer tillfredsställda med undersökningen. Syfte: Syftet var att
sammanställa kunskap om informationen som ges till patienter som skall genomgå
en röntgenundersökning där jodkontrast administreras. Har informationen
påverkan på patienten? Hur vill patienten bli informerad? Metod: Studien har
genomförts som en allmän litteraturöversikt. Lämpliga sökord och inklusions- och
exklusionskriterier har tagits fram och studier har sökts i databaserna PubMed och
Cinahl. Dessa studier har sedan kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat:
Information som ges till patienter inför undersökningar med jodkontrast innehåller
mest information om risker och fördelar med metoden samt alternativa
undersökningar. Informationen kan ges muntligt, skriftligt eller via video. För
mycket information till patienten kan öka orosnivån, så även för lite information.
Graden av oro påverkas även av vilket sätt informationen ges. De flesta patienter
vill bli informerade inför jodkontrastinjektion, speciellt om vanligare
biverkningar. Konklusion: Att ge patienter information inför en undersökning
med jodkontrast ingår i röntgensjuksköterskans yrkesroll och är att respektera
människors autonomi. En kort skriftlig information om de vanliga riskerna inför
undersökningen, kombinerat med muntlig kontakt vid undersökningstillfället
anses vara det bästa sättet att informera patienter.
Nyckelord: Jodkontrast, information, patientinformation, radiologi, kommunikation, oro
3
Information to patients regarding radiographic examinations with iodine contrast media
A litterature rewiev
Elin Johansson
Matilda Pettersson
Institution for health science
Luleå University of Technology
Abstract
Introduction: Examinations with iodine contrast media are getting more common
in radiology, these medications come with some risks and side effects. Since a
good communication is an important part of healthcare this is also the case here.
Satisfying information before this kind of examinations can contribute to a lesser
risk of side effects, and patients become more satisfied with the exam. Aim: The
aim of this study was to compile the knowledge about the information given to
patients before an examination with iodine contrast media. Method: The method
that has been used in this study was a common literature review. Suitable words for
searching and criteria for inclusion and exclusion were decided upon and articles
were found in the databases PubMed and Cinahl. These articles have been assessed
for quality and analyzed. Results: The information given before an examination
with iodine contrast media is mostly about risks and benefits of the method and
alternatives. The information can be given orally, written or by video. Both too
much information and no information at all can increase anxiety in patients, this
can also be due to how the information is given. Most patients prefer to be
informed before an injection of iodine contrast media, especially about the most
common side effects. Conclusion: To inform patients before an exam with iodine
contrast media is a part of the role as a nurse in radiology and in respecting a
human’s autonomy. A short written information about the most common risks
before the exam, combined with oral information at the time of the exam seems to
be the best way to inform patients.
Keywords: Iodine contrast media, information, patient information, radiology,
communication, anxiety
4
Enligt kompetensbeskrivningen för röntgensjuksköterskor skall röntgensjuksköterskan ha
förmåga att med omdöme, kunskap och noggrannhet ge adekvat information till vårdtagaren
(Örnberg & Andersson, 2012). För att få en ökad förståelse för den enskilde patienten krävs
att röntgensjuksköterskan tar sig tid att lyssna till och kommunicera med patienten. På så sätt
kan viktiga åtgärder i vården lättare planeras och genomföras. Information och stöttning är
nödvändigt för en god kommunikation inom vården (Farrington & Townsend, 2014). Enligt
Patientlagen (2014:821) skall patienten informeras om vilka risker det finns för
komplikationer och biverkningar i samband med undersökningen. Informationen skall
anpassas till den enskilde patienten efter dennes ålder, mognad, erfarenhet, språkliga
bakgrund och andra individuella förutsättningar. Sjukvården skall så långt som möjligt
utformas i samråd med patienten och självbestämmande och integritet skall respekteras.
Uttrycket ”att kommunicera” kommer från latinets communicare och betyder ”att göra
gemensamt”. Utifrån denna definition kan det utläsas att det är frågan om meningsutbyte
mellan två eller flera individer. Kommunikationen kan ske verbalt, skriftligt eller med hjälp
av kroppsspråk. Oavsett hur kommunikationen sker är kommunikationen alltid närvarande i
mötet mellan människor. Samtalet mellan vårdgivare och patient anses som ett grundläggande
verktyg för god sjukvård och finns med i alla delar av vårdkedjan. Kommunikationen används
för att informera, stödja, lugna och tillgodose grundläggande behov hos patienten (Zani,
Marcon, Tonete & de Lima Parada, 2014).
Jodkontrastmedel används för att skapa kontrast och strukturer mellan olika organ och
vävnader och är vanligt vid till exempel tumörutredningar och undersökningar av blodflödet.
Jodkontrastmedel kan användas vid datortomografiundersökningar, angiografi och urografi.
Vid datortomografiundersökningar injiceras vanligen jodkontrastmedel intravenöst (Aspelin,
2008, s.136). Vid datortomografiundersökningar ligger patienten på ett undersökningsbord
som förflyttas samtidigt som röntgenröret roterar snabbt runt patienten. Röntgenröret samlar
in mätningar ur olika vinklar och därefter rekonstrueras en bild över det undersökta området.
Bilden som framställs är tredimensionell och det undersökta området kan ses ur olika vinklar.
Undersökningen är smärtfri och tar oftast mindre än 30 minuter att genomföra (Majeed,
Nayeemuddin & Christie, 2006).
5
Urografiundersökningar utförs vanligen vid konventionell röntgen för att undersöka njurarna
och dess utsöndring. Patienten är vanligen placerad på rygg på undersökningsbordet.
Undersökningen börjar med att bilder tas innan intravenös jodkontrast tillförs. Detta görs för
att upptäcka eventuella kalkhaltiga strukturer som kan vara svåra att se efter det att
jodkontrast tillförts. Därefter injiceras jodkontrastmedel och bilder tas med ett visst antal
minuters intervall för att kunna följa kontrastens utsöndring via uretärerna (Hellström &
Magnusson, 2008, s. 499-501).
Angiografi är ett samlingsnamn för metoder som används för att avbilda blodkärl eller
lymfkärl. Vid många av dessa undersökningar används jodkontrastmedel som injiceras via
kateter till det kärl som ska undersökas. På detta sätt kan avvikande anatomi och patologi,
samt flödet i kärlet ses. Angiografi kan utföras vid datortomografi, magnetresonanstomografi
och konventionell röntgen (Nyman, 2008, s.693-699)
Vid jodkontrastmedelsundersökningar krävs en god kommunikation mellan
röntgensjuksköterska och patient. Betydelsen av information till patienten är av stor vikt och
genom god information kan patientens återhämtning efter undersökningen främjas (Ingravallo
et al., 2014). Patienter som bokats hemifrån för en radiologisk undersökning med jodkontrast,
så kallade öppenvårdspatienter förses vanligen med skriftlig information tillsammans med en
kallelse till undersökningen. Informationsbladet innehåller information om undersökningen
och om jodkontrastmedel. Genom denna information har patienten informerats för att vara
förberedd både fysiskt och mentalt inför undersökningen. Inneliggande patienter som kommer
till röntgen för att göra en datortomografiundersökning med jodkontrast får däremot förlita sig
på röntgensjuksköterskan för att få information om undersökning och eventuella biverkningar
av jodkontrastmedel (Majeed et al., 2006).
Vid röntgenundersökningar där jodkontrast förekommer skall patientens njurfunktion
undersökas genom kreatininprov innan denne kommer till röntgenavdelningen. Eftersom
kontrasten påverkar njurarna är patienter med nedsatt njurfunktion extra känsliga för kontrast.
Om patientens njurfunktion är nedsatt skall radiolog avgöra om
jodkontrastmedelsundersökningen skall genomföras. Om patienten har diabetes och använder
sig av läkemedel som innehåller metformin skall detta inte användas före och några dagar
efter undersökningen. Används metformin under tiden kroppen har tillförts kontrast kan
kroppens balans av mjölksyra störas och leda till acidos (Owen, Hiremath, Myers, Fraser-Hill
& Barret, 2014).
6
Radiologiska undersökningar med jodkontrast har ökat under det senaste decenniet och allt
fler äldre patienter med flera sjukdomstillstånd undersöks på detta sätt. Det innebär att denna
patientgrupp löper större risk att drabbas av kontrastmedelsorsakade njurskador.
Jodkontrastmedel kan orsaka njurskador som i förlängningen kan leda till längre sjukhusvård,
dialysbehov, ökad morbiditet och mortalitet. Njurskador orsakade av jodkontrastmedel
drabbar sällan individer med friska njurar. Nedsatt njurfunktion, dehydrering, hjärtsvikt,
diabetes, hypotoni, hypoxi samt stora doser av kontrast till patienten är faktorer som kan öka
risken för njurskador (Owen, Hiremath, Myers, Fraser-Hill & Barret, 2014; Reddan &
Fishman, 2008).
Röntgensjuksköterskan skall innan administrering av jodkontrast kontrollera om patienten
tidigare drabbats av allergiska besvär av kontrastmedel, och i så fall mot vilka ämnen. Detta
skall beaktas och dokumenteras (SOSFS 1999:26). Frekvensen av överkänslighetsreaktioner
och anafylaktisk chock efter användning av kontrastmedel har på senare år minskat då
kontrastmedlen utvecklats och förfinats. De vanligaste överkänslighetsreaktionerna är utslag,
rodnad och klåda på huden. Allvarligare reaktioner kan engagera luftvägarna och hjärtat. Den
allvarligaste formen av reaktioner är livshotande. Vid lättare reaktioner bör patienten
behandlas med antihistaminer, i vissa fall kortison och övervakas. Vid allvarligare reaktioner
krävs ett snabbt omhändertagande och den vanligaste behandlingen är då administration av
adrenalin (Hesley & Hartman, 2008).
Inom sjukvården skall allt som sker ske i samråd med patienten, tydlig och individuellt
anpassad information skall ges innan en behandlingsåtgärd eller undersökning. Denna
information skall innefatta vilka risker eller möjligheter som finns med åtgärden så att
patienten är medveten om vilka alternativ som finns och vad som krävs av denne. Detta för att
all vård är frivillig och kan ej påtvingas någon, det är därför viktigt att informera om varför,
hur och vad en omvårdnadsåtgärd, såsom en undersökning eller läkemedel, innebär
(Socialstyrelsen [Soc], 2012).
Röntgensjuksköterskan är en auktoritet som skall upprätthålla tillit och förtroende för sin
yrkesroll inför samhället, i detta innefattas att ge information till patienten inför en
undersökning och att respektera dennes rätt till självbestämmande (Svensk förening för
röntgensjuksköterskor [swedrad] & vårdförbundet 2008). Eftersom jodkontrastmedel kan ge
flera olika biverkningar och känsla av obehag för patienten såsom illamående,
7
andningssvårigheter och klåda (Ahlkvist, Nyman, 2013), är det röntgensjuksköterskans ansvar
att informera patienten om att denne skall få en injektion med jodkontrast, och om
obehagskänslorna detta kan medföra (Soc, 2012).
Syfte och frågeställningar
Syftet var att sammanställa kunskap om informationen som ges till patienter som skall
genomgå en röntgenundersökning där jodkontrast administreras.

Vad finns beskrivet angående information inför jodkontrastmedelsundersökningar?

Har informationen påverkan på patienten?

Hur vill patienten bli informerad?
Metod
Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med syftet att skapa en bild av
kunskapsläget inom det aktuella området genom att systematiskt insamla information. I denna
typ av studie kan både kvalitativa och kvantitativa studier användas då de båda kan vara
användbara för att beskriva ett ämne (Friberg, 2006, s. 87, 115-116).
Litteratursökning
Lämpliga sökord för att finna information som beskriver problemet formulerades. Detta
gjordes genom att skriva ner relevanta ord och synonymer som sedan gjordes om till Medical
subjects headings, MeSH-termer. Vid sökningarna användes både MeSH-termer och fria
sökord. MeSH-termer är ämnesord som är standardiserade på ett sätt så att samma ord
används för en specifik sak i exempelvis studier (Karolinska institutet, 2014). Efter
pilotsökning i databaserna PubMed och Cinahl av lämpliga studier så återfanns vissa
gemensamma nyckelord i dessa studier som kom att användas som sökord.
En systematisk informationssökning gjordes, där sökorden har använts på ett systematiskt sätt
genom att till en början söka bred information och därefter begränsa sökningen till dess att
önskat resultat uppnåddes. Artikelsökningar har genomförts i databaserna PubMed och
CINAHL.
Sökorden som användes var information, contrast media, radiology, communication, anxiety,
patient information, side effects, informed consent, CT och radiographic examinations (Tabell
8
1). För att använda så relevanta sökord som möjligt, vilka med störst sannolikhet skulle kunna
besvara studiens frågeställningar diskuterades och avvägdes sökorden mot varandra. De
numrerade sökorden användes i olika kombinationer tillsammans med termerna ”or” och
”and”, så kallad Boolesk sökteknik (Friberg, 2006, s. 59). På så sätt kunde sökresultaten
avgränsas och styras för att hitta relevant information för att besvara litteraturöversiktens
frågeställningar.
Kriterierna kring artikelurvalet var att de skulle besvara litteraturöversiktens syfte och
frågeställningar. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades i sökningen.
Sökningen avgränsades genom att enbart studier skrivna på engelska inkluderades. Vid de
sökordskombinationer där antalet träffar understeg 100 granskades studiernas rubriker för att
avgöra om de var av intresse för litteraturöversikten. De som upplevdes relevanta efter detta
första steg granskades närmare genom att abstract lästes igenom av båda författarna. En
manuell sökning via tidigare studiers referenslistor gjordes. Genom denna sökning tillkom
ytterligare en studie som användes i litteraturöversikten. Sökningen resulterade i, efter
kvalitetsgranskning och dataanalys, totalt 12 studier som tillsammans med den studie funnen
genom manuell sökning ligger till grund för litteraturöversikten (Tabell 1).
Tabell 1
Syftet med sökningen: Undersöka information som ges till patienter innan
röntgenundersökningar med kontrast och hur detta påverkar patienten, samt hur
patienten vill bli informerad.
PubMed November 2014
Söknr
*)
Söktermer
Antal träffar Valda
1
Msh
Information
885433
2
Msh
Contrast media
114604
3
Msh
Radiology
1078250
4
Msh
Communication
527614
5
Msh
Anxiety
158980
6
FT
Patient information
270984
7
FT
Side effects
1956228
8
Msh
Informed Consent
52385
9
FT
CT
300568
10
FT
Radiographic Examinations
14383
2 or 3 or 4 and 1
130848
11
9
12
2 or 3 and 1
46361
13
2 or 4 and 1
92887
14
2 or 3 or 4 or 5
1798067
15
14 and 8 and 1
2550
16
4 or 5 and 2 and 1
126
17
4 or 6 or 8 and 1
331817
18
2 or 5 and 6
8722
19
2 and 5 and 6
12
20
8 and 2 and 1
85
21
2 and 10 and 1
63
1
22
2 (Mesh mt*) and 8 (Mesh mt*)
37
7
23
2 (Mesh mt*) and 9
68
3
CINAHL November 2014
1
CH
Information
227976
2
CH
Contrast Media
3961
3
CH
Radiology
4948
4
CH
Communication
70789
5
CH
Anxiety
33666
6
FT
Patient information
5744
7
FT
Side effects
12837
8
CH
Informed Consent
4840
9
FT
CT
11368
10
FT
Radiographic examinations
239
11
2 or 3 or 4
78682
12
2 or 5 or 6
42878
13
2 or 4 or 8
78946
14
11 and 1
15485
15
12 and 1
9310
16
13 and 1
15677
17
12 and 1 and 10
2
18
2 and 8 and 1
2
1
CH= CINAHL headings i databasen CINAHL, Msh= Mesh termer i databasen Pubmed, FT=fritextsökning
Mesh mt= Mesh major topic
10
Kvalitetsgranskning
De studier med abstract som ansågs kunna svara mot syftet lästes igenom och granskades av
båda författarna. De granskades i avseende av vetenskaplig kvalitet enligt protokoll för
kvalitetsbedömning av kvalitativ respektive kvantitativ metod (Willman, Stoltz & Bahtsevani,
2006, s. 92-93, 154-155). Utifrån protokollen av Willman et. al (2006, s. 154-155) så
klassificerades studierna med betyget låg, medel eller hög kvalitet. Enligt tabellen besvarades
frågor om studierna där ett positivt svar gav ett poäng och ett negativt svar noll poäng.
Poängen räknades om till procent. Med hjälp av dessa procent kunde studiernas kvalitet sedan
bedömas. Studier med procenttal mellan 80-100 % bedömdes ha hög kvalitet, de med ett
procenttal mellan 70-79 % fick betyget medel medan de studier som fick mellan 60-69 %
bedömdes ha låg kvalitet. De studier som ansågs ha medel till hög kvalitet valdes sedan ut och
de med låg kvalitet valdes bort. En översikt av studiernas innehåll och kvalitet skapades
(Tabell 2). Efter granskning återstod totalt 13 studier. Dessa redovisas som valda i Tabell 1.
Tabell 2 Översikt av studier som ingår i analysen (n = 13)
Författare/ Studie
år
Deltagare
Metod
Huvudfynd
Kvalitet
Allan &
Armstrong
/1984
Kvantitativ
276
Frågeformulär till patienter som
fått kontrast, liknande formulär
till kontrollgrupp som inte fått
kontrast.
Patienterna
känner sig
välinformerade
vilken mängd
information de än
får
Medel
Cowan et
al.,/2007
Kvantitativ
107
Patienter som kommit in till
akuten och skall göra en
jodkontrastmedelsundersökning
fick se informationsvideo.
Kontrollgruppen fick
rutinmässig information. Sedan
fick de besvara frågeformulär
angående förståelse och
tillfredsställelse med den givna
informationen.
InformationsVideo innan us.
ger bättre
förståelse.
Däremot kände
sig de som fick
muntlig info och
videoinfo mer
nöjda än de som
bara fick se video.
Hög
Davies et
al., /2004
Kvantitativ
56
Intervju med deltagare där de
fick gradera kvalitén på den
givna informationen och hur
tillfredsställda de var med detta.
De som fick
mindre info var
mindre nöjda med
us. Informationen
innehöll mest
fakta om
biverkningar och
risker med
kontrast.
Hög
11
Hama et al.,
/2006
Kvantitativ
.
31 048
undersöknin
gar ligger till
grund för
statistiken
Antalet
kontrastmedelsundersökningar
på MR och DT jämfördes innan
och efter krav om informerat
samtycke infördes.
Informerat
samtycke och att
patienten är
delaktig i vården
är viktigt.
Patientens
autonomi väger
tyngst.
Medel
Hopper et
al., /1992
Kvantitativ
>2000
Patienterna delades upp i sex
olika grupper som fick olika
slags information där bl.a.
risken med kontrast jämfördes
med andra risker i vardagen. De
fick besvara frågeformulär om
detta samt om de var
tillfredställda med
informationen.
Information till
patienter handlar
främst om
riskerna med
kontrastmedel.
Medel
Hopper et
al.,/1993
Kvantitativ
1251
Patienterna delades upp i sex
olika grupper som fick olika
mängd information. Sedan fick
de skriva på informerat
samtycke. Orosnivån uppmättes.
Patienter som
skall få kontrast är
mer oroliga än
andra patienter.
Ingen skillnad i
oro på de som fått
information och
de som inte fått.
Medel
Hopper &
Tyler/1989
Kvantitativ
100
Patienterna delades in i fyra
grupper som fick olika mycket
information. Sedan jämfördes
det hur nöjda patienterna var
med informationen och hur lång
tid det tog att konsultera
patienterna vid
undersökningstillfället.
Skriftlig
information om de
vanligaste
riskerna är det
bästa sättet att
informera
patienterna.
Medel
Hopper et
al., /1994
Kvantitativ
160
Jämförelse mellan grupper som
antingen fick skriftlig – eller
videoinformation.
Skriftlig
information och
sedan tillfälle att
ställa muntliga
frågor vid
undersökningstillf
ället är mest
tillfredställande
för både patienter
och
radiologipersonal.
Medel
Lee et al.,
/2006
Kvantitativ
91
Intervju av röntgenpersonal med
frågeformulär om vad
informationen till patienterna
innehöll och rutinerna kring
informationen.
De allra flesta
patienter vill bli
informerade om
undersökningen
och dess risker.
Hög
12
Neptune,
Hopper &
Matthews/
1994
Kvantitativ
150
Patienter fick svara på ett
frågeformulär inför
undersökningen om hur väl de
förstått informationen.
Information och
informerat
samtycke med
patienten är av
större vikt om
riskerna inte är
allmänt kända för
patienten.
Medel
Spring,
Akin &
Margulis/
1984
Kvantitativ
1547
Röntgenpersonal har svarat på
frågeformulär om
informationsrutiner och
kontrastmedelsreaktioner.
Informerat
samtycke med
patienten var inte
så vanligt.
Patienterna fick
information om de
allvarligaste
biverkningarna
och hur
undersökningen
skulle gå till.
Medel
Spring et al.,
/ 1988
Kvantitativ
902
Patienterna får fylla i ett
frågeformulär efter att blivit
informerade. Röntgenpersonalen
fick fylla i formulär om hur det
gick att utföra undersökningen
efter det att patienterna blivit
informerade.
De allra flesta
patienter vill bli
informerade om
riskerna med
undersökningen.
Det viktigaste är
att informera om
de vanligaste
biverkningarna.
Medel
Yucel et al.,
/2005
Kvantitativ
191
Två grupper, den ena gruppen
fick mer ingående information
än den andra. Sedan fick
deltagarna gradera hur de kände
sig och hur deras orosnivå
ändrats efter de blev
informerade.
De patienter som
informerats
skriftligt och
sedan får chansen
att ställa frågor
muntligt är de
som upplever sig
som mest nöjda
med
undersökningen.
Informationen
skall inte ges för
lång tid i förväg,
det skapar mer
oro hos patienten.
Hög
13
Dataanalys
För att kunna följa tankegången beskrivs resultatet bäst under olika rubriker. Det första steget
var att studierna lästes igenom ett flertal gånger av båda författarna för att få en uppfattning
om innehållet. Därefter fokuserades analysen på likheter och skillnader i en eller ett fåtal delar
av studierna. I denna litteraturöversikt jämfördes likheter och skillnader mellan studiernas
resultat, diskussion och slutsatsats. Utifrån detta skapades rubriker som betydande innehåll i
studierna sorterades under. En sammanställning över studiernas resultat, diskussion och
slutsats gjordes sedan, på så sätt kunde viktiga delar ur studierna utvinnas (Friberg, 2006, s.
121-122). De studier som ligger till grund för litteraturöversiktens resultat är utmärkta med en
asterix i referenslistan.
Etik
I Sverige är det lag på att all forskning som innefattar människor eller biologiskt material från
människor måste genomgå en etisk prövning. Denna prövning avser bland annat behandling
av personuppgifter, människors grundläggande värde och rätt till självbestämmande. Nyttan
med forskningen skall alltid överstiga eventuella risker eller skador som kan förekomma (SFS
2003:460). Det finns även flera internationella riktlinjer kring hur forskning med människor
involverade bör utformas. Helsingforsdeklarationen talar om att nyttan skall övervinna
riskerna, att människans välbefinnande skall sättas före forskningsintresset och att
forskningen alltid skall bedrivas med forskningspersonens samtycke (Medicinska
forskningsrådets nämnd för forskningsetik, 2003).
En litteraturöversikt sammanställer vad som finns skrivet i vetenskapliga studier vilka redan
är publicerade (Friberg, 2006, s. 115-117). Dessa bör vara etiskt utformade och helst prövade
av en etisk kommitté (Medicinska forskningsrådets nämnd för forskningsetik, 2003).
Eftersom studier i ämnet var svåra att hitta så har inte studier utan etiskt resonemang
uteslutits. Detta är en litteraturöversikt på redan skrivet och publicerat material, därför
bedömdes risken för etiska övergrepp som liten.
14
Resultat
Efter analys av likheter och skillnader i de 13 studiernas resultat, diskussion och slutsatser,
resulterade detta i rubrikerna: “Innehållet i informationen”, “Hur informationen ges till
patienter”, “Mängden information” och “Patienters attityd angående information”.
Innehållet i informationen
Informationen kring en undersökning med jodkontrastmedel handlar främst om riskerna med
detta läkemedel (Hopper et al., 1992; Davies et al., 2004; Lee, Flaster, Haims, Monico &
Forman, 2006; Neptune, Hopper & Matthews, 1994; Spring, Akin & Margulis 1984).
Biverkningarna varierar från lindriga, såsom värmekänsla eller hudutslag, till allvarliga.
Ungefär hälften av vårdgivarna i studien av Spring et al (1984) informerade patienterna om de
mest allvarliga biverkningarna som kan inträffa, som exempelvis anafylaktisk chock.
Patienterna får även information kring varför en undersökning med kontrastmedel skall göras
och fördelarna med detta (Davies et al., 2004; Lee et al., 2006; Neptune et al., 1994) samt
alternativa undersökningar (Davies et al., 2004; Lee et al., 2006).
Sammanfattning
Informationen som patienter får inför en undersökning med jodkontrast handlar främst om
risken att drabbas av en reaktion mot kontrastmedlet samt de biverkningar som kan uppstå.
Informationen handlar också om varför kontrastmedel skall användas, fördelarna med
undersökningen och alternativ till den.
Hur informationen ges till patienten
Muntlig information
Det vanligaste sättet att informera patienter är genom muntlig information eller genom att
kombinera muntlig och skriftlig information. Patienter kan föredra att få information om en
kontrastmedelsundersökning muntligt då detta skapar en möjlighet för dem att ställa frågor
och diskutera orosmoment. Frågorna kan beröra oro för biverkningar eller allvarliga
reaktioner (Lee et al., 2006). Vid samtal med röntgenpersonal kan ingående och detaljerad
information ges och diskuteras utan att detta skapar oro vilket fallet kan vara när samma
information ges skriftligt. En nackdel med att ge informationen muntligt är att det är
tidskrävande (Hopper & Tyler, 1989 & Yucel et al., 2005). Yucel et al (2005) menar att
information som ges mer än 24 timmar inför en undersökning kan öka oron hos patienten. Vid
15
denna situation är det bättre att ge informationen vid undersökningstillfället. Att patienten inte
har några frågor betyder inte att patienten har förstått all information som givits. Vid
undersökningstillfället är det därför fördelaktigt att kontrollera huruvida patienten förstått
informationen den fått genom att ställa kontrollfrågor Vid dessa tillfällen är det av stor vikt att
personalen som bemöter patienterna har rätt kompetens för att kunna besvara frågor om
risker, fördelar och alternativ (Davies et al., 2004).
Videoinformation
En instruktionsvideo där en radiolog förklarar risker, fördelar och alternativ till jodkontrast är
ett sätt att informera patienter (Cowan et al., 2007). Att informera patienter via en
instruktionsvideo inför en injektion med jodkontrast ger en mer ingående förståelse för
processen än endast skriven information. Detta är dock tidsödande och opraktiskt. När
inneliggande patienter skall undersökas anländer de oftast direkt när undersökningen skall
göras och har därför inte tid att se en instruktionsvideo (Cowan et al., 2007; Hopper et al.,
1994).
Skriftlig information
Mycket djupgående och detaljerad skriftlig information om kontrastmedlet och
undersökningen till patienter kan upplevas för komplicerad och skapa oro. Dessa
informationsblad kan innehålla mycket ingående förklaringar gällande hur frekventa olika
lindriga (exempelvis hudrodnad, värmekänsla eller illamående) eller allvarliga (exempelvis
andnöd, arytmi eller chock) biverkningar är, vilka övriga riskfaktorer som finns (exempelvis
astma eller allergier), risker för njurskador eller att kontrasten skall injiceras subkutant.
Patienterna som får dessa informationsblad kan sedan ha mycket funderingar som skall
besvaras vid undersökningstillfället, vilket tar mycket tid (Hopper & Tyler, 1989; Yucel et al.,
2005).
Fördelarna med skriftlig information är att detta skapar en dokumentation och en
standardiserad information till patienten. Metoden är dock begränsad i att skapa förståelse
eftersom patienter inte får tillfälle att ställa frågor eller prata om sina funderingar. Detta
informationssätt ökar även arbetsbördan och kostnader jämfört med endast muntlig
information, eftersom informationsblad skall ges till patienterna (Lee et al., 2006). Jämförs
skriftlig information däremot med en videoinstruktion så är skriftlig information mindre
16
tidskrävande, vilket är en fördel när inneliggande patienter skall undersökas (Cowan et al.,
2007). I jämförelse med videoinformation var patienter mer nöjda med den skriftliga
informationen är instruktionsvideon (Cowan et al., 2007; Hopper et al., 1994).
Patienter som ges en kombination av både skriftlig och muntlig information mer nöjda än de
som endast fått muntlig information. Ett skriftligt informationsblad med de vanligaste riskerna
och korta förklaringar till de väldigt ovanliga allvarligare riskerna, och att sedan få tillfälle att
ställa frågor vid undersökningstillfället verkar vara det effektivaste sättet att tillgodose både
röntgenpersonalens och patientens behov (Hopper et al., 1994).
Sammanfattning
Informationen ges till patienter antingen muntligt, med en instruktionsvideo eller skriftligt.
Vilket sätt av dessa som än används så känner sig patienter generellt tillfredsställt informerade
(Cowan et al., 2007; Davies et al., 2004; Hopper et al., 1994; Hopper & Tyler 1989; Yucel et
al., 2005). De vanligaste sätten att informera patienter på är antigen muntligen eller genom en
kombination av skriftlig och muntlig information. Att ge ett kort informationsblad om
undersökningen och de vanligaste riskerna och biverkningarna förklarade kombinerat med att
det ges tillfälle innan undersökningen att ställa frågor anses vara det bästa sättet att tillgodose
både patienters och personalens behov.
Mängden information
Mängden information en patient får kan variera mycket. Från att patienter inte får någon
information alls inför undersökningen och endast ges tillfälle att ställa frågor vid
undersökningstillfället, till ytlig eller djupgående skriftlig- eller videoinformation eller enbart
samtal med en radiolog inför undersökningen (Hopper & Tyler, 1989; Yucel et al., 2005). Det
är vanligt att patienter som skall genomgå en undersökning med jodkontrastmedel visar hög
nivå av oro. Det kan dock ej påvisas någon skillnad i orosnivå mellan de patienter som var
informerade om riskerna med kontrasten inför undersökningen och de som inte fick någon
information alls (Hopper et al., 1993). Detta förklaras med att oron kan bestå av en rädsla
inför resultaten av undersökningen och inte undersökningen i sig (Allan & Armstrong, 1984).
Generellt så känner sig patienter välinformerade vilken mängd information de än får (Allan &
Armstrong, 1984) men sättet som detta ges på kan göra att informationen upplevs olika. En
ytlig muntlig information kan kännas tillfredställande för patienten men en mycket avancerad
skriftlig information kan skapa oro och kännas för komplicerad (Hopper & Tyler, 1989; Yucel
17
et al., 2005). Patienter som inte fick någon information alls från vårdgivarna inför en
interventionell undersökning med jodkontrast, var betydligt mindre tillfredsställa med
upplevelsen. Davies et al (2004) menar att det är mycket viktigt att patienter som tidigare
genomgått undersökningar med jodkontrast får samma information som patienter som inte
gjort det. Medan Neptune et al (1994) menar att det är mindre viktigt eftersom riskerna med
undersökningen är mer allmänt kända av dessa patienter.
Det finns en uppfattning om att ökad information till patienter skulle orsaka ökad oro hos
dessa och därmed bidra till reaktioner mot kontrastmedlet. Detta har inte kunnat påvisas, i
många fall minskar oron hos patienter genom information, och inget samband mellan ökad
oro och ökad frekvens av kontrastmedelsreaktioner har kunnat ses (Hama, Sakurai & Kosuda,
2006; Hopper et al., 1993; Lee et al., 2006; Spring et al., 1984). Detta verkar hänga ihop med
hur detaljerad informationen är, en effekt av mycket detaljerad information kan vara ökad oro
hos patienter medan en kortfattad information kring de vanligaste bieffekterna och riskerna
kan minska oron (Yucel et al., 2005). Att inte ge någon information alls kan också öka oron
hos patienterna (Hopper et al., 1993). Ytterligare ett argument för att inte ge patienter
information är att det upplevs onödigt då riskerna för att få en reaktion på jodkontrast är små
(Lee et al., 2006; Spring et al., 1984).
Sammanfattning
Generellt så känner sig patienter välinformerade oavsett hur mycket eller lite information de
får. Detta beror till stor del på vilket sätt de informeras, då detaljerad skriftlig information kan
upplevas som komplicerad, medan samma information när den ges muntligen inte gör det. Att
ge allt för mycket ingående information ökar oron hos patienter men att inte ge någon
information alls ger samma effekt. En kort skriftlig information och kort muntlig kontakt
verkar vara den bästa kombinationen.
18
Patienters attityd angående information
De allra flesta patienter vill bli informerade om riskerna med jodkontrast inför en
undersökning (Hopper et al., 1992; Spring, Winfield, Freidland, Shuman & Prager, 1988; Lee
et al., 2006; Yucel et al., 2005). Önskemålen om att bli informerad ökar med risken för
biverkningar. Om risken för en att drabbas av en biverkning är stor vill de allra flesta få
information om detta, medan färre önskar få information om effekter som är mycket ovanliga
(Hopper et al., 1992; Spring et al., 1988; Yucel et al., 2005). I studien av Neptune et al (1994)
ville ungefär hälften av patienterna veta mer om kontrastmedlet medan ungefär en tredjedel
tyckte att de fått för mycket information. Detta kan jämföras med resultaten i Allan &
Armstrong (1984) där ungefär en tredjedel av patienterna önskade att de fått mer information
kring kontrastmedlet, detta visade sig vara främst bland de patienter som visat oro inför
undersökningen. Nästan alla patienter som fått information om riskerna säger att de hellre
skulle fått informationen än att inte fått den (Hopper et al., 1993; Lee et al., 2006; Spring et
al., 1988).
Patienternas åsikter måste tas i åtanke när det beslutas om att ge information, med tanke på att
det kan ses att de allra flesta vill få information inför dessa undersökningar (Spring et al.,
1988). Att ge information till patienter inför eller vid en undersökning är att visa respekt för
en människas autonomi, och behovet av detta är väl fastslaget. Röntgenpersonalens främsta
uppgift är att göra det som främjar patienters hälsa och välbefinnande och att inte orsaka
något lidande (Hama et al., 2006). Detta kan även innebära att inte ge information som
röntgenpersonalen anser kan åsamka patienten psykisk skada (Hopper et al., 1993). Trots att
det finns argument såsom att det kan öka oron hos patienter eller att det skapar högre
arbetsbörda hos personal, så är information till patienter en viktig etisk aspekt som visar
respekt för människans egenvärde. Detta kan anses som ett viktigare mål än att minska
arbetsbördan för personal (Hama et al., 2006). Nästan alla som blir informerade om riskerna
med en kontrastmedelsundersökning väljer ändå att genomföra undersökningen (Lee et al.,
2006; Spring et al., 1984).
19
Sammanfattning
Patienter vill bli informerade inför undersökningar med jodkontrast främst om vanliga risker
och bieffekter, även de patienter som kan uppleva oro efter att informationen getts. När det
gäller ovanliga allvarligare risker med kontrasten är det färre som vill bli informerade om
detta. En uppfattning är att information ökar oron hos patienter och därmed kan bidra till
kontrastmedelsreaktioner, detta har dock inte kunnat styrkas och att ge information kan i
många fall minska oron. Nästan inga patienter vägrar genomföra undersökningar när de fått
information om riskerna och de allra flesta patienter skulle hellre få information än att inte få
det. Det är röntgenpersonalens uppgift att göra det som är bäst för patienten. Att ge
information till patienter kan öka arbetsbördan för personal men detta är en viktig etisk aspekt
som visar respekt för människors autonomi.
Diskussion
Metoddiskussion
Genom en allmän litteraturöversikt har det skapats en översiktsbild inom ämnet. Arbetet har
gett en större förståelse för hur kunskapsläget kring information och kommunikation i vården
ser ut, samt hur detta påverkar både vårdtagaren och vårdgivaren.
Upplägget kring litteratursökningen kom att ändras allt efter arbetets gång, utgångspunkterna
vad det gäller inklusions- och exklusionskriterier kom också att ändras, för att kunna
inkludera fler studier i resultatet. Föreliggande litteraturöversikt baserades på 13
vetenskapliga studier.
Om det faktum att exklusionskriteriet gällande studiernas publiceringsår plockades bort har
påverkat litteraturöversiktens resultat är svårt att helt säkerställa. Anledningen till att detta
exklusionskriteriet togs bort var att det var svårt att hitta tillräckligt många nypublicerade
studier. Då åtta av 13 studier är publicerade för mer än tio år sedan kan detta ha påverkat
resultatet eftersom kunskapsläget inom forskningen kan ha ändrats under dessa år. De åtta
studierna hade dock kvaliteter och innehöll fakta vilket motiverade att inkludera dem i
litteraturöversikten. Vidare så skall det nämnas att flera av de senare studierna refererar till de
tidigare publicerade studierna, vilket ger skäl för bedömningen att det är av god kvalitet och
innehåller information som är av värde även i dag.
20
En styrka bland studierna är att de är från olika länder och världsdelar, vilket visar att ämnet
är intressant och aktuellt för röntgensjuksköterskor på flera platser i världen. Studier från
Asien, Nordamerika och Europa ingår i litteraturöversikten. Att hitta relevant forskning från
övriga världsdelar har varit svårt och gör att det blir komplicerat att säga hur väl ämnet är
vedertaget och utforskat på dessa platser.
Sökord som kändes relevanta skrevs upp och diskuterades av båda författarna. För att
fastställa vilka sökord som var relevanta för studiens syfte användes Mesh-termer. I början av
artikelsökningen användes sökordet information i alla sökningar, efter en genomgång av
funna studiers abstract och nyckelord framgick att sökordet informed consent passade bättre
och skulle kunna användas för att besvara samma frågeställningar. Kontrastmedel (contrast
media) användes för att få ett bredare urval, jodkontrastmedel (iodine contrast media) valdes
bort då det inte fanns någon Mesh-term för detta ord och antalet sökträffar minskade vid
användandet av detta ord vid en första sökning. För att hitta studier som innehöll information
om datortomografiundersökningar användes fritextsökningen CT. Anledningen till att
förkortningen CT användes framför computed tomography var att flera studier hade just CT
som nyckelord.
Av de 13 studier som ligger till grund för denna litteraturöversikt så innehöll ingen av dem
något etiskt resonemang. Litteratursökningen visade att större delen av forskningen kring
detta ämne är kvantitativ. Samtliga studier som ligger till grund för litteraturöversiktens
resultat är kvantitativa. Om relevanta kvalitativa studier hade kunnat hittas och inkluderas i
resultatet så hade detta eventuellt kunnat ge en bredare bild av ämnet. Fyra av studierna har en
eller flera gemensamma författare vilket kan medföra en risk för att resultatet vinklats efter
denna författares ståndpunkt. Med dessa 13 studier anser författarna att denna
litteraturöversikts frågeställning och syfte har kunnat besvaras.
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om informationen som ges
till patienter som skall genomgå en röntgenundersökning där jodkontrast administreras.
Litteraturöversikten utgick från frågeställningarna 1. Vad finns beskrivet angående
information inför jodkontrastmedelsundersökningar? 2. Har informationen påverkan på
patienten? 3. Hur vill patienten bli informerad?
21
Resultatet visar att graden av och innehållet i informationen till patienten varierar. Generellt
sett kan sägas att för mycket och för komplicerad information kan skapa onödig oro hos
patienter vilket kan påverka upplevelsen av undersökningen. Patienter som informerats
skriftligt om de vanligaste biverkningarna och riskerna med undersökningen och därefter fått
chansen att ställa frågor är de som är mest nöjda. Det debatteras om att ökad information till
patienter skulle orsaka ökad oro, de flesta studier i litteraturöversikten har tvärtom kunnat visa
att information inför en undersökning sänker orosnivån hos patienter.
Litteraturöversikten visar att patienterna främst informeras om riskerna och biverkningar vid
jodkontrastmedelsundersökningar. Mindre vikt läggs vid information om själva upplevelsen
av undersökningen. Hur apparatur fungerar, hur undersökningen går till och hur lång tid
undersökningen kan komma att ta är information som är viktig för patienten men detta får
mindre utrymme när patienten informeras av röntgenpersonal.
De patienter som fått information om riskerna säger att de hellre skulle få informationen än att
inte fått den. Patienternas åsikter måste tas i åtanke när det beslutas om att ge information.
Röntgensjuksköterskan arbetar för patientens bästa och kan uppleva det svårt att informera
patienter om biverkningar och risker vilket kan påverka patienten psykiskt och ge en ökad
oro. Detta kan i vissa fall leda till att viktig information utesluts i samtalet mellan
röntgensjuksköterska och patient.
Puro, Pakarinen, Korttila och Tallgren (2013) undersöker patienters tillfredställelse och
innehållet i informationen om anestesi inför planerade operationer. I studien framkommer att
en fjärdedel av de deltagande patienterna inte känner att de fått tillräckligt med information
om fördelarna med anestesi. Resultatet var oväntat då rutinerna kring information om detta är
tydliga. En orsak kan vara att den som informerar överskattar patienternas förkunskap i ämnet
och helt enkelt hoppar över information som kan vara viktig för patienten. Föreliggande
litteraturöversikt visar att patienter som genomgått en undersökning med jodkontrast tidigare
inte anses ha lika stort behov av information som de som genomgår undersökningen för första
gången, då de redan har viss förkunskap. Denna uppfattning kan diskuteras då det kan ha gått
en lång tid mellan undersökningstillfällena och patientens uppfattningsförmåga, minne och
medvetandegrad kan ha förändrats.
Precis som anestesi så lämnar röntgenstrålning inga synliga märken eller minnen på kroppen
vilket gör att processen kan vara svårbegriplig för patienten även efter en undersökning. Detta
22
visar hur viktigt det är att informationen till patienten har rätt innehåll och verkligen når fram
till sin mottagare (Puro, Pakarinen, Korttila & Tallgren, 2013)
Föreliggande litteraturöversikt har visat att patienterna informeras på olika sätt om
jodkontrastmedelsundersökningar. Informationen ges vanligen muntligt, skriftligt eller med
hjälp av en instruktionsvideo. De flesta patienter föredrar verbal kommunikation då
möjligheterna att respondera och ställa frågor om undersökningen är större. Farrel och
Witham (2014) studerar patienters preferenser om information inför cancerbehandling. De
menar att informationsbehovet är olika beroende på hur man är som person och informationen
måste anpassas därefter. Studien visar att patienterna fick både muntlig och skriftlig
information men var mest nöjda med den information som var given muntligt. Det som
uppskattades mest var att vid muntlig information från vårdgivare fanns möjligheten att få
frågor besvarade. Oavsett muntlig eller skriftlig information så visade studien att många
patienter söker sin egen information utanför sjukhusvärlden, främst genom internet. Studien
handlar om information till patienter som skall genomgå cancerbehandling men resultatet och
slutsatserna av vad patienterna efterfrågar för information och hur de helst vill bli informerade
bör sannolikt vara applicerbart på patienter som skall genomgå en
kontrastmedelsundersökning.
Att många patienter söker sin egen information på internet kan reflekteras över. Kvaliteten på
tillgänglig information på internet kan variera och misstolkas. Andersson och Klemm (2008)
undersöker hur patienter använder sig av internet för att söka hälso-och sjukvårdsinformation.
I studien framkommer att en stor del av den amerikanska befolkningen använder sig av
internet för att söka information inför sjukvårdsbesök. Att relationen mellan
sjukvårdspersonal och patient har ändrats under senare tid är en anledning till detta. Från att
det har varit läkaren som enhälligt fattat beslut om patienten är det numera läkaren och
patienten som tillsammans beslutar om patientens vård. Fördelarna med att patienten själv
söker information om vården på internet anses vara att patienten känner sig mer delaktig och
att det i alla avseenden anses bra att patienten är väl insatt i det som skall ske. Nackdelen med
egen informationssökning på internet är att informationen kan vara otillförlitlig och dessutom
finns en risk att patienten får för mycket information, det vill säga information som i
sammanhanget är överflödig och som kan skapa onödig oro hos patienten. I en studie av
McMullan (2006) undersöks hur egen informationssökning på internet har påverkat relationen
mellan patient och vårdgivare. Studien visar att vårdgivare reagerar på olika sätt gällande
23
patienter som sökt egen information på internet. Vissa vårdgivare kan bli förolämpade av
information som patienten presenterar och reagera negativt mot patienten genom att verka
nedlåtande. McMullan betonar vikten av att vårdgivarna känner till patienternas egen
informationssökning och är beredda att diskutera detta med patienten genom att tipsa om
tillförlitliga internetsidor.
Mängden information som ges till patienterna varierar mycket. Vissa patienter får ingen
information alls medan andra har informerats både muntligt, skriftligt och med hjälp av
instruktionsvideor. Litteraturöversikten visar dock att patienterna till stor del känner sig
välinformerade vilken mängd information de än fått. Vad som gör att patienterna upplever sig
nöjda med informationen trots att den kan variera i mängd är svårt att kartlägga. Kanske kan
det vara så att respekten och tilltron till sjukhuspersonalen är stor och att patienten helt enkelt
litar på att man fått tillräcklig information. Uppfattningen om vad som anses som rätt mängd
information är individuell och olika från patient till patient, detta gör att
röntgensjuksköterskan måste vara lyhörd och anpassa informationen efter patienten och
situationen.
Hur patienten informeras kan upplevas olika och en avancerad och stor mängd information till
patienten kan skapa oro. I en studie av Törnqvist, Månsson, Larsson & Hallström (2006)
undersöks hur orosnivån hos patienter påverkas av mängden skriftlig information i samband
med MR-undersökningar och om det i sin tur kan påverka mängden rörelseartefakter i
bilderna. De menar att välinformerade patienter genomgår medicinska behandlingar med lägre
orosnivå och större tillfredställelse än de som fått mindre information. I studien delades
patienterna in i två grupper där en av grupperna fick utökad skriftlig information. Båda
grupperna var till stor del nöjda med den mängd information de fått. Skillnaden låg i mängden
rörelseartefakter. I gruppen som fått utökad skriftlig information var rörelseartefakterna
signifikant mindre. Orosnivån mellan patientgrupperna var till stor del lika därför går det inte
att säga att en ökad oro leder till ökade bildartefakter. Slutsatsen är istället att en större mängd
information kan leda till att patienterna får en större förståelse för undersökningsproceduren
och varför det är viktigt att ligga still. Resultatet av detta borde gå att applicera på
jodkontrastmedelsundersökningar som till stor del utförs med datortomografi.
Föreliggande litteraturöversikt visar så att de allra flesta patienter vill bli informerade om
biverkningar och eventuella risker med jodkontrastmedelsundersökningen. Är riskerna med
undersökningen stora så ökar också önskemålet om information. Litteraturöversikten visar att
24
orosnivån inför en radiologisk undersökning kan minska genom information. Att däremot få
för lite information eller att inte bli informerad alls kan öka orosnivån. Alanazi (2014)
undersöker hur orosnivån hos preoperativa patienter kan minskas. Studien kommer fram till
att ett effektivt sätt att minska orosnivån för patienter inför en operation är
patientundervisning och information. Informationen kan ges muntligt, skriftligt eller med
hjälp av audiovisuella hjälpmedel. Vilket av dessa sätt som bäst reducerar orosnivån är svårt
att fastställa och Alanazi menar att det är viktigt att sättet att informera på standardiseras.
Rock och Hoebeke (2014) undersöker informerat samtycke. Enligt studien är det en väsentlig
och grundläggande rättighet för patienten att ha rätten till samtycke vid medicinsk behandling.
Den etiska principen om autonomi skyddar denna rättighet och visar på patientens
befogenheter om att utvärdera sjukvården. Föreliggande litteraturöversikt tar upp patientens
rätt till delaktighet vid radiologiska undersökningar med kontrast. Genom information till
patienter vid radiologiska undersökningar respekteras självbestämmande och autonomi.
Cheng (2013) undersöker vad som krävs av vårdpersonal för att respektera patientens
autonomi. Cheng menar vidare att en patient inte fullt ut kan vara självbestämmande och
autonom om denne inte blir tillräckligt informerad. Eftersom alla människor är olika och
uppfattar information på olika sätt så krävs att informationen anpassas och presenteras ur
olika perspektiv.
Genomgående för alla studier som ligger till grund för föreliggande resultat är att de äldre
studierna inte lägger lika stor vikt vid information och patientdelaktighet som de mer nyligen
publicerade. Litteraturöversikten visar att patientens delaktighet är en viktig etisk aspekt som
visar respekt för patientens autonomi och detta bör gå före frågan om den eventuella extra
arbetsbörda det är för personalen att informera patienten. Hälso-och sjukvårdslagen (HSL
1982:763) trädde i kraft år 1983 och har därefter omarbetats och fått tillägg ett flertal gånger.
Enligt Hälso-och sjukvårdslagen skall vården i så stor utsträckning som möjligt ske i samråd
med patienten. Patientlagen (2014:821) som träder i kraft 1 januari 2015 anger att hälso- och
sjukvård inte får ges utan patientens samtycke och att patienten har rätt att få information om
väsentliga risker för komplikationer och biverkningar. Ovanstående väcker frågan om hur
synen på patientens delaktighet och rättigheter till information i vården har förändrats de
senaste årtiondena.
25
Eldh, Ekman och Ehnfors (2010) undersöker hur patienter beskriver begreppet
patientdelaktighet beroende av kön, ålder och sjukdomstillstånd. De kommer fram till att
patienternas upplevelse av delaktighet i vården snarare handlar om att ha kunskap, samverka
samt att ha en god relation med vårdpersonalen än att bli informerade och delta i
beslutsfattande. Reflektion kan göras över hur patienternas rättigheter till deltagande och
beslutsfattande har ökat de senaste åren, men att det viktigaste för patienten ändå upplevs vara
en god relation och samverkan med vårdgivaren.
Slutsatser
Forskningen inom detta område går åt olika håll när det gäller vissa aspekter. En del studier
visar att information kan öka oron hos patienter och därmed öka risken för reaktioner mot
kontrastmedlet. Även om flera studier visar att patienter upplever större oro när de blivit
informerande än när de inte blivit det, så önskar de allra flesta patienter ändå att få bli
informerade. Att informera patienter ingår i röntgensjuksköterskans yrkesroll, detta skall ske
på ett sätt som visar respekt för människors autonomi och minskar onödigt lidande. Att bli
informerad inför undersökningar med jodkontrast anses vara en rättighet som överväger den
eventuella risken av informationen eller ökad arbetsbörda för personalen. Att det skulle öka
risken att få reaktioner har inte kunnat påvisas i några av de studier som granskats. Oron hos
patienter verkar främst öka vid en djupt ingående och komplicerad information som är svår att
förstå och går in på risker som är mycket ovanliga, därför bör endast de vanligaste riskerna
presenteras på ett enkelt sätt. Denna information kan ges både muntligt, skriftlig eller via
video, den metod som verkar mest effektiv och bäst för patienterna är att ge enkel skriftlig
information inför undersökningen och att det sedan ges möjlighet, att i samband med
undersökningen ställa frågor. Det hör till röntgensjuksköterskans yrke att se till att patienten
är riktigt informerad. Detta görs genom att kontrollera vilken information patienten får inför
en undersökning, att ställa kontrollfrågor vid undersökningstillfället och att se till att
röntgensjuksköterskan har rätt yrkeskompetens och kunskap för att kunna möta funderingar
och frågor som patienter har. Informationen bör alltid anpassas till den enskilde patienten i så
stor utsträckning som möjligt, alla uppfattar information olika och vill ha olika mycket
information. Det vore intressant att utforska om informationen till patienter i samband med
jodkontrastmedelsundersökningar skulle kunna individanpassas ytterligare. Forskningen inom
26
detta område är mestadels äldre, men det är ett ständigt aktuellt ämne som, även om
proceduren är sig lik, behöver utforskas ytterligare.
27
Referenser
Ahlkvist, J. & Nyman, U. (2013). Jodkontrastmedel vid röntgenundersökningar. Hämtad 10
september, 2014, från internmedicin.se, http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5457
Alanazi, A. A. (2014). Reducing anxiety in preoperative patients: a systematic review. British
Journal Of Nursing, 23(7), 387-393.
*Allan, D., & Armstrong, D. (1984). Patient attitudes towards radiographic examinations
involving contrast media. Clinical Radiology, 35(6), 457-459. Hämtad 4 november, 2014. från
http://search.proquest.com/docview/81342546?accountid=27917
Anderson, A., & Klemm, P. (2008). The Internet: friend or foe when providing patient
education?. Clinical Journal Of Oncology Nursing, 12(1), 55-63. doi:10.1188/08.CJON.55-63
Aspelin, P. (2008). Kontrastmedel vid röntgendiagnostik. I P. Aspelin & H. Pettersson
(Red.), Radiologi (s. 136-145). Lund: Studentlitteratur.
Cheng, K. (2013). WHAT DOES RESPECT FOR THE PATIENT'S AUTONOMY
REQUIRE?. Bioethics, 27(9), 493-499. doi:10.1111/j.1467-8519.2012.01973.x
*Cowan, E. A., Calderon, Y., Gennis, P., Macklin, R., Ortiz, C., & Wall, S. P. (2007).
Spanish and english video-assisted informed consent for intravenous contrast administration
in the emergency department: A randomized controlled trial. Annals of Emergency Medicine,
49(2), 221-30, 230.e1-3. Hämtad 24 november, 2014, från
http://search.proquest.com/docview/68933605?accountid=27917
*Davies, L., Laasch, H., Wilbraham, L., Marriott, A., England, R. E., & Martin, D. F. (2004).
The consent process in interventional radiology: The role of specialist nurses. Clinical
Radiology, 59(3), 246-252. Hämtad 4 november, 2014, från
http://search.proquest.com/docview/71753898?accountid=27917
28
Eldh, A., Ekman, I., & Ehnfors, M. (2010). A comparison of the concept of patient participation
and patients' descriptions as related to healthcare definitions. International Journal Of Nursing
Terminologies & Classifications, 21(1), 21-32. doi:10.1111/j.1744-618X.2009.01141.x
Farrell, C., & Witham, G. (2014) PATIENTS’ PREFERENCES FOR INFORMATION
DURING CHEMOTHERAPY. Cancer Nursing Practice, 13(10), 16-23.
Farrington, N., & Townsend, K. (2014). Enhancing nurse-patient communication: a critical
reflection. British Journal Of Nursing, 23(14), 771-775. doi:10.12968/bjon.2014.23.14.771
Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
*Hama, Y., Sakurai, Y., & Kosuda, S. (2006). Impact of written informed consent on the
number of intravenous contrast-enhanced CT and MR studies. Academic Radiology, 13(2),
258-261. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.acra.2005.10.013
Hellström, M & Magnusson, A. (2008). Urogenitalorganen. I P. Aspelin & H. Pettersson
(Red.), Radiologi (s. 489-581). Lund: Studentlitteratur.
Hesley, G., & Hartman, R. (2008). Review of common and uncommon contrast media
reactions. Applied Radiology, 37(4), 20.
*Hopper, K. D., Houts, P. S., McCauslin, M. A., Matthews, Y. L., & Sefczek, R. J. (1992).
Patients' attitudes toward informed consent for intravenous contrast media. Investigative
Radiology, 27(5), 362-366. Hämtad 24 november, 2014, från
http://search.proquest.com/docview/72940553?accountid=27917
*Hopper, K. D., Houts, P. S., TenHave, T. R., Matthews, Y. L., Colon, E., Haseman, D. B., &
Hartzel, J. (1993). The effect of informed consent on the level of anxiety in patients given i.v.
contrast material. AJR.American Journal of Roentgenology,162(3), 531-535. Hämtad 4
november, 2014, från http://search.proquest.com/docview/76360333?accountid=27917
29
*Hopper, K. D., & Tyler, H. N. (1989). Informed consent for intravascular administration of
contrast material: How much is enough? Radiology, 171(2), 509-514. Hämtad 24 november,
2014, från http://search.proquest.com/docview/78924104?accountid=27917
*Hopper, K. D., Zajdel, M., Hulse, S. F., Yoanidis, N. R., TenHave, T. R., Labuski, M. R., . .
. Hartman, D. S. (1994). Interactive method of informing patients of the risks of intravenous
contrast media. Radiology, 192(1), 67-71. Hämtad 24 november, 2014, från
http://search.proquest.com/docview/76535715?accountid=27917
Ingravallo, F., Gilmore, E., Vignatelli, L., Dormi, A., Carosielli, G., Lanni, L., & Taddia, P.
(2014). Factors associated with nurses’ opinions and practices regarding information and
consent. Nursing Ethics, 21(3), 299-313. doi:10.1177/0969733013495225
Karolinska institutet (2014). Handledning i MeSH-indexering. Hämtad 12 december, 2014,
från Karolinska institutet, http://kib.ki.se/node/173143
*Lee, C. I., Flaster, H. V., Haims, A. H., Monico, E. P., & Forman, H. P. (2006). Diagnostic
CT scans: Institutional informed consent guidelines and practices at academic medical
centers. AJR.American Journal of Roentgenology, 187(2), 282-287. Hämtad 8 december,
2014, från http://search.proquest.com/docview/68664859?accountid=27917
Majeed, M., Nayeemuddin, M., & Christie, M. (2006). Ward nurses' knowledge of computed
tomography scanning. British Journal Of Nursing, 15(15), 825-827.
McMullan, M. (2006). Patients using the Internet to obtain health information: how this
affects the patient-health professional relationship. Patient Education & Counseling, 63(1-2),
24-28.
Medicinska forskningsrådets nämnd för forskningsetik. (2003). Riktlinjer för etisk värdering
av medicinsk humanforskning: Forskningetik policy och organisation i Sverige (ISBN 9185547-28-X). Uppsala: Almqvist & Wiksell Tryckeri. Från
https://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000355/medicinsk_humanforskning_
13.pdf1
30
*Neptune, S. M., Hopper, K. D., & Matthews, Y. L. (1994). Risks associated with the use of
IV contrast material: Analysis of patients' awareness. American Journal of Roentgenology,
162(2), 451-454. Hämtad 4 november, 2014, från
http://search.proquest.com/docview/16874984?accountid=27917
Nyman, R. (2008). Kärlsystemet och kärlinterventioner: Terminologi och metoder. I P.
Aspelin & H. Pettersson (Red.), Radiologi (s. 693-699). Lund: Studentlitteratur.
Owen, RJ., Hiremath, S., Myers, A., Fraser-Hill, M. & Barret, BJ. (2014). Canadian
Association of Radiologists consensus guidelines for the prevention of contrast-induced
nephropathy: update 2012. Canadian Association of Radiologists Journal, 65(2), 96-105. doi:
10.1016/j.carj.2012.11.002
Puro, H., Pakarinen, P., Korttila, K., & Tallgren, M. (2013). Verbal information about
anesthesia before scheduled surgery - contents and patient satisfaction. Patient Education &
Counseling, 90(3), 367-371. doi:10.1016/j.pec.2011.10.005
Reddan, D. & Fishman, EK. (2008). Radiologists' knowledge and perceptions of the impact of
contrast-induced nephropathy and its risk factors when performing computed tomography
examinations: a survey of European radiologists. European Journal of Radiology, 66(2), 235245. Hämtad från databasen PubMed with Full Text.
Rock, M. J., & Hoebeke, R. (2014). Informed Consent: Whose Duty to Inform?. MEDSURG
Nursing, 23(3), 189-194.
SFS 2014: 821. Patientlag. Sveriges riksdag. Från http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Fakta Info Direkt.
31
SFS 2003:460. Lag om etiskprövning av forskning som avser människor. Sveriges riksdag.
Från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/
Socialstyrelsen. (2012). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig: Handbok
för vårdgivare, chefer och personal. Hämtad 10 september, 2014, från socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18552/2012-1-5.pdf
SOSFS 1999:26. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om att förebygga och ha
beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner. Hämtad 8 december, 2013, från
Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/1999-26/
*Spring, D. B., Akin, J. R., & Margulis, A. R. (1984). Informed consent for intravenous
contrast-enhanced radiography: A national survey of practice and opinion. Radiology, 152(3),
609-613. Hämtad 4 november, 2014, från
http://search.proquest.com/docview/81185492?accountid=27917
*Spring, D. B., Winfield, A. C., Friedland, G. W., Shuman, W. P., & Preger, L. (1988).
Written informed consent for i.v. contrast-enhanced radiography: Patients' attitudes and
common limitations. AJR.American Journal of Roentgenology, 151(6), 1243-1245. Hämtad
24 november, 2014, från http://search.proquest.com/docview/78532031?accountid=27917
Svensk förening för röntgensjuksköterskor & Vårdförbundet. (2008). Yrkesetisk kod: För
röntgensjuksköterskor. Hämtad 10 september, 2014, från Vårdförbundet,
https://www.vardforbundet.se/Documents/Trycksaker%20%20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Yrkesetisk%20kod%20for%20rontgensjukskoter
skor_0809.pdf
Törnqvist, E., Månsson, Å., Larsson, E.-M., & Hallström, I. (2006). Impact of extended
written information on patient anxiety and image motion artifacts during magnetic resonance
imaging. Acta Radiol 2006(47), 474–480. doi:10.1080/02841850600690355
32
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Yucel, A., Gecici, O., Emul, M., Oyar, O., Gulsoy, U. K., Dayanir, Y. O., . . . Haktanir, A.
(2005). Effect of informed consent for intravascular contrast material on the level of anxiety:
How much information should be given? Acta Radiologica (Stockholm, Sweden : 1987),
46(7), 701-707. Hämtad 4 november, 2014, från
http://search.proquest.com/docview/68916251?accountid=2791
Zani, A., Marcon, S., Tonete, V., & de Lima Parada, C. (2014). Communicative process in the
emergency department between nursing staff and patients: social representations. Online
Brazilian Journal Of Nursing, 13(2), 135-145.
Örnberg, G., & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad
röntgensjuksköterska. Hämtad den 15 oktober, 2014, från
http://www.swedrad.com/images/stories/kompetensbeskrivning/komptetensbeskrivning_2012
_02_20.pdf