1. No category

Revisionsplan 2015
- med inriktning för 2016-2017
Fastställd av revisorsgrupperna och revisorskollegiet
2015-02-20
RK 201311-0075
Revisionskontoret 2014-01-31
INNEHÅLL
1.
2.
3.
4.
LANDSTINGSREVISORERNA .............................................. 1
1.1
1.2
Planering av revisionsinsatser ............................................ 1
Revisionens uppdrag ......................................................... 1
1.3
1.4
Revisionens mål ............................................................... 2
Revisionens organisation ................................................... 3
1.5
Revisionens kvalitetssäkring ............................................... 3
REVISIONSOMRÅDE I ........................................................... 3
2.1
2.2
Granskningar inom årlig revision 2015 ................................ 4
Förstudier och projekt 2015 ............................................... 5
2.3
Inriktning 2016 – 2017...................................................... 6
REVISIONSOMRÅDE II ......................................................... 7
3.1
3.2
Granskningar inom årlig revision 2015 ................................ 7
Förstudier och projekt 2015 ............................................... 8
3.3
Inriktning 2016 – 2017.................................................... 10
REVISIONSOMRÅDE III ...................................................... 13
4.1
4.2
Granskningar inom årlig revision 2015 .............................. 11
Förstudier och projekt 2015 ............................................. 12
4.3
Inriktning 2016 – 2017.................................................... 13
Bilagor
1. Indelning i revisionsområden
RK 201311-0075
Revisionskontoret 2014-01-31
1.
Landstingsrevisorerna
Revisionsplanen för 2015 innehåller årets planerade revisionsinsatser utifrån genomförd riskbedömning och en beskrivning av revisionens uppdrag, mål samt organisation.
1.1 Planering av revisionsinsatser
Revisionsplanen utgår från revisorsgruppernas riskbedömning som har genomförts under hösten
2014. Utifrån riskbedömningen har ett antal områden preciserats där särskilda granskningar behöver genomföras. Dessa områden är utgångspunkten för planeringen av dels den årliga revisionen,
dels verksamhetsrevisionen i förstudier/projekt som planeras 2015 för respektive revisionsområde,
se avsnitt 2-4. Inriktning på riskområden anges även för åren 2016 – 2017. Ändrade förutsättningar
eller resultat av genomförda granskningar kan medföra att revisionsplanen förändras.
Med årlig revision avses den granskning som genomförs varje år för varje nämnd och styrelse.
För vissa verksamheter genomförs dessutom mer omfattande granskningsinsatser som bygger
på genomförd riskbedömning. För varje nämnd och styrelse tas en särskild granskningsplan
fram där det framgår vad som ska granskas under revisionsåret. Denna kommuniceras med
den verksamhetsansvariga tjänstemannaledningen i respektive förvaltning och bolag. Granskningarna genomförs löpande under året och sammanfattas i årsrapporten för respektive nämnd
eller styrelse. Vid behov lämnas även en delrapport under året till vissa nämnder och styrelser.
Efter beslut i revisorsgruppen avrapporteras den årliga revisionen till ansvarig nämnd eller
styrelse. Vid behov begärs yttrande över lämnad revisionsrapport.
Inom verksamhetsrevisionen genomförs särskilda granskningar i form av projekt. Dessa syftar till
att fördjupat granska och bedöma om verksamheten lever upp till fullmäktiges mål, beslut och
riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten med inriktning på effektivitet och kvalitet men även styrning och kontroll. Även verksamhetsrevisionen utgår från områden som definierats i genomförd riskbedömning vilka preciseras i ett antal projekt. För att kunna identifiera inriktning och djup i ett projekt genomförs i allmänhet en avgränsad förstudie. Projekt kan även beslutas
direkt i samband med revisionsplanen, utan föregående förstudie, inom områden där revisionsfrågorna kan preciseras. Detta gäller exempelvis områden som revisorerna tidigare tittat på och där
problembilden är klar. I samband med att en projektrapport behandlas beslutar respektive revisorsgrupp vilka frågor de särskilt vill lyfta till berörda nämnder och styrelser. Om svar i vissa frågor är
angelägna begärs yttranden. Tillsammans med beslutet i revisorsgruppen överlämnas projektrapporten till ansvarig nämnd eller styrelse.
Fullmäktige och landstingets verksamheter informeras löpande om pågående och avslutade
granskningar genom ett elektroniskt nyhetsbrev (Nyhetsbrev från Landstingsrevisorerna).
1.2 Revisionens uppdrag
Revisorerna1 och lekmannarevisorerna (revisionen) granskar på fullmäktiges uppdrag utifrån god
revisionssed all verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och styrelser. Revisionen har en
central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som landstinget
ansvarar för. Den övergripande revisionsuppgiften är att granska om verksamheterna tar sitt ansvar
och följer fullmäktiges beslut och uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En
väsentlig uppgift för revisionen är även att främja arbetet med styrning och kontroll.
1
Benämningen revisor avser förtroendevald revisor
1
Enligt kommunallagen ska revisorerna årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed,
granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Enligt lagen ska revisorerna pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom
nämnderna är tillräcklig.
När det gäller revisionen av bolagen har lekmannarevisorn och den auktoriserade revisorn delvis
olika uppdrag. Lekmannarevisorns uppdrag är främst att granska om verksamheten sköts på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Den auktoriserade revisorns
uppdrag är främst att granska räkenskaperna och årsredovisningen. Ett delat ansvar gäller för
granskningen av om den interna kontrollen är tillräcklig.
Med resultatet av årets granskningar som grund prövar revisorerna om nämnder och styrelser har
fullgjort sitt uppdrag. Revisorerna bedömer om kritik/anmärkning ska riktas och om ansvarsfrihet
ska tillstyrkas eller avstyrkas. Revisorernas bedömning i ansvarsfrågan förmedlas till fullmäktige i
form av ett särskilt uttalande i revisionsberättelsen för respektive nämnd/styrelse2. För bolagen
upprättar den auktoriserade revisorn en revisionsberättelse och lekmannarevisorerna en granskningsrapport. När det gäller bolagen är det stämman för respektive bolag som beslutar i ansvarsfrågan. Till revisionsberättelsen och granskningsrapporten bifogas yrkesrevisorernas årsrapport.
Revisorerna gör även andra bedömningar t.ex. intygande enligt transparenslagstiftningen. Dessa
regleras i andra lagrum än kommunallag och aktiebolagslag.
1.3 Revisionens mål
Hög kvalitet i revisionsprocessen och väl underbyggda uttalanden lägger grunden för revisionens trovärdighet. Med anledning av detta har revisorerna beslutat om nedanstående mål och
därtill kopplade aktiviteter.
 Landstingsfullmäktige ska vara insatt i revisionens uppdrag och vara nöjda med hur uppdraget har bedrivits.
o Under det första året av mandatperioden ska revisorsgrupperna erbjuda särskild
information till fullmäktiges partigrupper om revisionens roll och uppdrag.
o Löpande information ska ges om revisionens arbete i samband med att årsbokslutet behandlas i fullmäktige.
o Undersökning (enkät och intervjuer) genomförs vart 4:e år riktad till fullmäktiges
ledamöter (senast genomförd 2013).
o Resultatet följs upp och analyseras. Förslag till förbättringar genomförs och utvärderas.
 Nämnder och styrelser ska känna till revisionens uppdrag och mandat och ska uppleva
revisionen som kompetent, trovärdig och viktig att lyssna på.
o Under det första året av mandatperioden ska revisorsgrupperna erbjuda särskild
information till nämnder och styrelser om revisionens roll och uppdrag.
o Därefter ges löpande information om revisionens uppdrag i samband med styrelseträffar.
2
Avser landstingsstyrelsen och övriga styrelser som inte formellt är bolag.
2
o
o
Undersökning (enkät och intervjuer) genomförs vart 4:e år riktad till ledamöter i
nämnder och styrelser, men även till förvaltningschef/VD (senast genomförd
2013).
Resultatet följs upp och analyseras. Förslag till förbättringar genomförs och utvärderas.
 Revisionsprocessen håller en hög kvalitet och uttalanden i revisionsberättelser respektive
granskningsrapporter är väl underbyggda.
o Revisorsgrupperna följer Kvalitetssäkring för Landstingsrevisorerna, riktlinjer
beslutade 2011-02-23, inkl. STAREV:s3 checklista. (Se även avsnitt 1.5 Revisionens kvalitetssäkring)
o Kvaliteten i revisionsprocessen följs upp årligen (efter slutrevisionen) utifrån riktlinjerna.
1.4 Revisionens organisation
Landstingsfullmäktige har beslutat om indelning av revisionsuppdraget i tre revisionsområden,
vilket framgår i landstingets revisionsreglemente. Fördelningen av landstingets styrelser och
nämnder på de olika revisionsområdena framgår av bilaga 1. Landstinget har 21 revisorer valda av
landstingsfullmäktige indelade i tre revisorsgrupper: revisorsgrupp I, revisorsgrupp II och revisorsgrupp III. Vid ändringar av nämndorganisation eller bolagsorganisation görs konsekvensändringar i landstingets revisionsreglemente.
Revisionskontoret biträder revisorerna och lekmannarevisorerna i deras arbete. Revisionskontoret
ansvarar för ledning och avrapportering av den samlade yrkesrevisionen i landstinget enligt vad
som följer av kommunallagen, god sed för revision i kommunal verksamhet och landstingets revisionsreglemente. I arbetet samverkar kontorets yrkesrevisorer med auktoriserade revisorer och extern expertis.
För sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje, Tiohundra AB samt Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes sjukvård och omsorg har revisorer och lekmannarevisorer valts i särskild
ordning. Den nyvalda revisorsgruppen kommer att besluta om revisionsplan för 2015 avseende
Tiohundraorganisationen efter att de tillträtt uppdraget.
1.5 Revisionens kvalitetssäkring
Revisorerna försäkrar sig om att de sakkunniga har en kvalitetssäkrad arbetsprocess och att de
slutförda granskningarna är kvalitetssäkrade. Revisionskontoret har såväl intern som extern
kvalitetssäkring av granskningsuppdraget. Den externa kvalitetskontrollen genomförs av yrkesrevisorer från andra revisionskontor inom STAREV-kretsen.
2.
Revisionsområde I
Nedan beskrivs granskningar som planeras inom den årliga revisionen samt förstudier och projekt
inom verksamhetsrevisionen för revisionsområde I som beslutas av revisorsgrupp I. Ett väsentligt
3
STAREV är ett samarbetsorgan för förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner med
egna revisionskontor
3
uppdrag för revisorsgrupp I är att varje år bedöma hur landstingsstyrelsen leder och samordnar
förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders och bolags
verksamhet. Landstingsstyrelsen har en särställning bland nämnderna genom att lagstiftaren förutsätter att styrelsen har en ledande och samordnande roll.
2.1
Granskningar inom årlig revision 2015
Den årliga revisionen omfattar en betydande del av granskningsarbetet under revisionsåret. Inom
den årliga revisionen planeras ett antal granskningar för varje nämnd och styrelse utifrån genomförd riskbedömning, se avsnitt 1.1. Uppföljningar av tidigare revisionsprojekt kommer också att
genomföras. Bland annat kommer nedanstående riskområden att granskas under 2015:

I budget 2014 fick landstingsstyrelsen i uppdrag att skapa en ökad samordning inom ITområdet. Under 2015 kommer ett nytt funktionsområde inom landstingsstyrelsens förvaltning att inrättas i syfte att skapa tydlig styrning av och struktur för IT. En styr-och
finansieringsmodell för IT-frågor ska också implementeras. Ett omfattande utvecklingsarbete har påbörjats inom SLL i syfte att lägga grunden för nya e-hälsotjänster. Revisionen
har i projekt 7/2014 bl.a. pekat på att ansvarsfördelningen avseende e-hälsoarbete inom
landstinget behöver konkretiseras. Revisionen avser under 2015 att granska samordningen
inom det nya funktionsområdet bland annat i utvecklingen av eHälsa.

Inom landstinget finns flera gemensamma IT-system där nivån på IT-säkerhet är avgörande för den finansiella informationen. Risken för oegentligheter och bristande kontinuitet
behöver hanteras på ett systematiskt sätt. Granskning bör ske utifrån landstingsstyrelsens
ansvar för IT-säkerhet i SLL-gemensamma system som det personaladministrativa systemet Heroma, ekonomisystemet Raindance, men även av gemensamma intäktssystem.
Granskningen bör avse dels landstingsstyrelsens ansvar på central nivå, dels av nämnders
och styrelsers ansvar på lokal nivå.

Landstingsstyrelsen har från mars 2014 inrättat en ny förvaltning för utbyggd tunnelbana som ansvarar för genomförandet av överenskommelsen mellan staten, SLL,
Stockholms stad, Nacka kommun, Järfälla kommun och Solna Stad. Risk finns dels
för oklarheter i ansvarsfördelningen inom landstinget, dels för att landstingsstyrelsen
inte har tillräckliga rutiner för intern styrning och kontroll av förvaltningen och för
transparens i redovisningen mot övriga intressenter. Granskning bör ske av hur dessa
frågor hanteras av landstingsstyrelsen.

Risk finns att tillgång till forskningsdata inte säkerställs så att hela vårdkedjan inkluderas i forskningssammanhang i den kommande nätverkssjukvården. Vården utanför
akutsjukhusen riskerar att exkluderas, vilket kan få konsekvenser för forskningens
förutsättningar och resultat. Landstingsstyrelsen har fått ett uppdrag att utreda och föreslå hur register och databaser kan ge stöd åt klinisk forskning. En granskning bör inriktas mot vilka åtgärder landstingsstyrelsen vidtar med anledning av detta uppdrag.

Enligt Miljöutmaning 2016 ska energianvändningen minska och andelen förnybar energi
öka i landstingsfinansierad verksamhet. Till detta kommer EU:s direktiv om ”Nära-noll
energibyggnader”, som gäller efter 31 december 2018. Granskning under 2014 har visat att
det saknas en modell i enlighet med Miljöutmaning 2016, vilket innebär en risk att miljöpositiva investeringar och ekonomiska besparingar uteblir på grund av bristande ekonomiska incitament. Landstingsstyrelsen ska på fullmäktiges uppdrag ta fram en övergripande plan för en hållbar energianvändning. Granskningen bör ske av arbetet med hållbar
energianvändning ur ett styrperspektiv, dels från landstingsstyrelsen, dels inom nämnder
och styrelser.
4

Ansvaret för regionplanering har från den nya mandatperioden flyttats från landstingsstyrelsen till en nyinrättad nämnd. I uppbyggnaden av den nya tillväxt- och regionplanenämnden finns risk för att ansvarsförhållanden mellan den nya förvaltningen, förvaltningen
för utbyggd tunnelbana och trafiknämnden inte blir tydligt. Det finns även risk för att trafikplaneringen som ligger på trafiknämnden inte blir en integrerad del av regionplaneringen. Syftet med granskningen är att bedöma landstingsstyrelsens åtgärder för att få till stånd
en process för framtagandet av ett nytt Regionalt utvecklingsprogram för Stockholms län
(RUFS) som beaktar identifierade svagheter i RUFS 2010.
Inom ramen för årlig revision kommer även iakttagelser och rekommendationer från tidigare år att
följas upp.
2.2
Förstudier och projekt 2015
Inom verksamhetsrevisionen planeras ett antal granskningar i form av projekt som kan omfatta
flera nämnder och styrelser som syftar till att fördjupat granska och bedöma om verksamheten
lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten vad gäller effektivitet och kvalitet samt styrning och kontroll. Vissa projekt inleds med en förstudie.
Planeringen och genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård (FHS) är av övergripande betydelse för revisionens riskbedömning. Flera av 2015 års granskningsprojekt berör den planering och
den kontext som FHS utgör. Inom revisionsområde I gäller detta projekt 1.2 Investeringar inom
SLL och projekt 1.4 Helhetsperspektiv i kompetensförsörjningen inom SLL. En samordning kommer att ske med berörda projekt inom revisionsområde II och III.
Förstudier och projekt 2015
Förstudie
Projekt
1.1 Utvecklad ägarstyrning
X
1.2 Investeringar – styrning och samordning inom SLL
X
1.3 Implementering av ledningssystem för informationssäkerhet
X
1.4 Helhetsperspektiv i kompetensförsörjningen
X
Utvecklad ägarstyrning (1.1)
Stockholms läns landsting står inför stora utmaningar framöver, vilket ställer krav på en tydligare
och mer långsiktig strategi för styrning. Fullmäktige har från och med 2015 beslutat om en utvecklad ägarstyrning av de landstingsägda bolagen. Landstingshuset i Stockholm AB (LISAB) som är
moderbolag för de landstingsägda bolagen (utom SL AB) har därför tilldelats en mer aktiv roll.
Landstingsstyrelsen ska utöva ett aktivt ägarskap genom styrelserepresentation i LISAB. Nämnder
som drivs i bolagsliknande former ska på motsvarande sätt styras genom utskott till landstingsstyrelsen. Risk finns att landstingsstyrelsen inte i tillräcklig utsträckning utvecklar uppföljning, kontroll och samordning av verksamheterna inom landstinget. Tidigare granskning har pekat på att
kopplingen mellan ägar- och beställarstyrning är otydlig. En granskning bör ha fokus på hur ägaroch beställarstyrningen samordnas men även syfta till att bedöma om ägarstyrningen utvecklas i
linje med fullmäktiges beslut.
Granskningen genomförs som ett projekt och syftar till att bedöma om landstingsstyrelsen vidtar
åtgärder så att fullmäktiges krav på en utvecklad styrning av landstingets nämnder och styrelser
kan uppnås.
5
Investeringar – styrning och samordning inom Stockholms läns landsting (1.2)
Omfattande investeringar pågår och planeras inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård
samt inom kollektivtrafiken vilket leder till kraftigt ökade kostnader under många år framöver.
Omfattande investeringar innebär stor belastning på ekonomin och de investeringar som ingår
i den tioåriga investeringsplanen kommer att behöva omprövas för att säkerställa en ekonomi i
balans. Detta förutsätter en tydligare styrning, samordning och prioritering av investeringarna
för att inte riskera att investeringsvolymerna blir så stora och görs i så snabb takt att kostnadsutvecklingen ökar snabbare än vad den långsiktiga kalkylen förutsätter. Risk finns också att
strategiska investeringar enligt i framtidsplanen inte kan genomföras i tid för att viktiga förutsättningar inte är klara.
Granskningen genomförs som ett projekt och syftar till att bedöma om landstingsstyrelsen
styr, samordnar och prioriterar investeringarna för att säkerställa att framtidsplanen kan genomföras med en ekonomi i balans. Granskningen samordnas med projekt 2.1 Planeringen av
framtidens hälso- och sjukvård inom revisionsområde II.
Implementering av ledningssystem för informationssäkerhet (1.3)
Utvecklingen av ett landstingsövergripande ledningssystem för informationssäkerhet har påbörjats
under 2014. Revisionen har i projekt 14/2014 granskat om ledningssystemet ger förutsättningar för
landstingsstyrelsen att säkerställa en god intern kontroll. Implementeringen har försenats, vilket
riskerar innebära att riskanalyser och informationsklassning inte genomförs i tillräcklig utsträckning. Det kan leda till att kontroller för att förebygga och upptäcka fel saknas eller är otillräckliga.
Planering för och hantering av avbrott i verksamhetskritiska IT-system riskerar därmed att bli otillräcklig och att prioritering av ärenden hos SLL IT inte är riskanpassad. En fortsatt granskning mot
slutet av 2015 planeras. Syftet är att bedöma om ledningssystemet för informationssäkerhet implementeras så att ovan nämnda riskområden hanteras. Granskningen avser implementeringen generellt inom landstinget men även inom nämnder och styrelser och samordnas med projekt 3.3
Informationssäkerhet inom kollektivtrafiken inom revisionsområde III.
Granskningen inleds med en förstudie.
Helhetsperspektiv i kompetensförsörjningen (1.4)
Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla
och behålla medarbetare och ska därför arbeta kontinuerligt för ett väl fungerande chef- och ledarskap, god arbetsmiljö samt jämlika och jämställda arbetsplatser. Landstinget har ett decentraliserat
arbetsgivaransvar, men det ska finnas ett gemensamt stöd på central nivå och en gemensam personalpolitik. Med ett decentraliserat ansvar finns samtidigt en risk att det saknas ett helhetsgrepp för
bland annat hantering av bristen på sjukvårdspersonal och andra satsningar på särskilda personalgrupper. Detta kan leda till att bemanningskostnaderna för inhyrd personal inte minskar, att arbetsmiljön påverkas och därmed möjligheten att behålla och rekrytera personal. Revisionen bör
granska om landstingsstyrelsen vidtar åtgärder på central nivå för att säkerställa kompetensen inom
SLL och uppfylla fullmäktiges mål om att landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig
arbetsgivare. Granskningen kommer att samordnas med granskning av om den särskilda satsningen
på specialistsjuksköterskor har fått avsedd effekt inom revisionsområde II:s årliga revision.
Granskningen inleds med en förstudie.
2.3
Inriktning 2016 – 2017
Inom revisionsområde I finns ett antal riskområden där det kan bli aktuellt att genomföra granskningsinsatser under 2016-2017. Det gäller bland annat investeringar, forskning och utveckling,
regionplanering, fortsatt granskning av ägarstyrning, informationssäkerhet, systemförvaltning och
styrning av IT-verksamheten. En översyn av riskområdena kommer att göras inför fastställandet av
revisionsplanen för respektive år.
6
3.
Revisionsområde II
Nedan beskrivs granskningar som planeras inom den årliga revisionen samt förstudier och projekt
inom verksamhetsrevisionen för revisionsområde II som beslutas av revisorsgrupp II.
3.1 Granskningar inom årlig revision 2015
Den årliga revisionen omfattar en betydande del av granskningsarbetet under revisionsåret. Inom
den årliga revisionen planeras ett antal granskningar för varje nämnd och styrelse utifrån genomförd riskbedömning, se avsnitt 1.1. Uppföljningar av tidigare revisionsprojekt kommer också att
genomföras. Bland annat kommer nedanstående riskområden att granskas under 2015:

Landstingets journalsystem TakeCare är en central del i dagens hälso- och sjukvård. Å ena
sidan måste systemet vara driftsäkert och tillgängligt för behörig personal, å andra sidan är
kraven på att skydda uppgifterna från intrång, obehörig spridning och förvanskning mycket höga. Informationssäkerheten i systemet har tidigare granskats av revisionen, men även
av Datainspektionen som konstaterat brister bland annat vad gäller logg-system och tillgång till information mellan organisatoriska enheter. Granskningen syftar till att bedöma
om de åtgärder som vårdgivarna vidtagit är tillräckliga för att leva upp till lagstiftningens
intentioner och kommer att samordnas med granskningen, projekt 1.2 Implementering av
ledningssystem för informationssäkerhet inom SLL inom revisionsområde I.

Kompetensförsörjning, och mer specifikt bristen på specialistutbildade sjuksköterskor är
en av de stora riskerna i hälso- och sjukvården. I december 2013 beslutade landstinget att
satsa 90 miljoner kronor, fördelat på 45 miljoner kronor 2014 och ytterligare 45 miljoner
kronor 2015, på att höja lönen för specialistsjuksköterskor inom operation, intensivvård,
anestesi, onkologi, biomedicinska analytiker och barnmorskor. I beslutet framgår att lönesatsningen ska ge minst 1 500 kronor/månad för de medarbetare som i särskilt hög grad
bidrar till att uppfylla målen och utveckla verksamheten på sin arbetsplats. Granskning bör
ske av om fullmäktiges beslut om den särskilda satsningen på specialistsjuksköterskor fått
avsedd effekt. Granskningen samordnas med projekt 1.4 Helhetsperspektiv i kompetensförsörjningen revisionsområde I.

Samverkan och informationsöverföring mellan vårdgivare har i revisionens tidigare
granskningar, bland annat inom geriatrik och psykiatri, visat sig vara ett problemområde.
Detta gäller inte minst information om läkemedelsbehandling som utgör en stor patientsäkerhetsrisk. Felaktigheter i läkemedelsbehandling, bland annat på grund av brister i informationsöverföringen, står för en stor del av de inläggningar som hade kunnat undvikas,
men som sker i landstinget och leder både till lidande för patienten och ökade kostnader
för sjukvården. Granskningen som inriktas mot hur vårdgivarna arbetar för att säkerställa
en patientsäker informationsöverföring bör utgå från tidigare granskningar och kommer att
beröra flera vårdgivare.

Bristen på donerade organ från avlidna givare har identifierats som en av de stora riskerna
för transplantationsverksamheten i landstinget. Stockholms läns landsting har i nationella
jämförelser visat sig sämre på att tillgodose behoven av organ till transplantation än andra
landsting. Långsiktigt kan detta förhållande underminera andra landstings vilja att samarbeta med SLL. Arbetet med att säkra tillgången till donerade organ är svårt och kräver
både engagemang och kunskap. Granskningen bör ske av om landstinget och dess sjukhus
har utarbetade riktlinjer och en struktur för att hantera frågan om organdonation.
Inom ramen för årlig revision kommer även iakttagelser och rekommendationer från tidigare år att
följas upp.
7
3.2 Förstudier och projekt 2015
Inom verksamhetsrevisionen planeras ett antal granskningar i form av projekt som kan omfatta
flera nämnder och styrelser och som syftar till att fördjupat granska och bedöma om verksamheten
lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten vad gäller effektivitet och kvalitet samt styrning och kontroll. Vissa projekt inleds med en förstudie.
Planeringen och genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård (FHS) är av stor och övergripande betydelse för revisionens riskbedömning. Som en del av 2012-2014 års granskning har projekt genomförts med direkt och indirekt inriktning på FHS. Även under 2015 bör en fortsatt
granskning ske av olika aspekter på planerings-, omställnings- och genomförandearbetet. Huvudsakligen kommer detta göras genom att flertalet av 2015 års granskningsprojekt inom revisionsområde II har en inriktning som berör FHS. Detta gäller i första hand granskningsprojekten 2.1 – 2.5
nedan. Även projektet 1.4, Investeringar inom Stockholms läns landsting inom revisionsområde I
och granskningen av Locums följsamhet till sina ägardirekt inom revisionsområde III har beröring
med granskning av FHS.
Förstudier och projekt 2015
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
Planeringen av framtidens hälso- och sjukvård
Omstruktureringen av SLSO
”Den gode mottagaren” – utskiftning av vård
Barnsjukvård
Psykisk ohälsa – unga vuxna
Produktionsstyrning på akutsjukhusen
Palliativ vård/ASIH
Risken för oegentligheter inom vården
Förstudie
Projekt
X
X
X
X
X
X
X
X
Planeringen av framtidens hälso- och sjukvård (2.1)
Det finns ett fortsatt behov av att samlat följa och bevaka hur arbetet med framtidens hälsooch sjukvård (FHS) fortskrider. Befolkningsökningen är kraftig i regionen och det finns påtagliga risker för att byggnationer och omställningar kan leda till kostnadsökningar och patientrisker. Huvudfrågan är om planeringen och genomförandet av FHS bedrivs så att styrningen
och koordineringen av genomförandefasen som helhet säkerställs. En samverkan ska ske mellan berörda projekt inom övriga revisionsområden.
Granskningen hanteras som ett metaprojekt, dvs. ett ”paraply” för avstämning av iakttagelser
och slutsatser som kommer fram i övriga projekt för att samlat avrapportera övergripande slutsatser på liknande sätt som skett 2012, 2013 och 2014.
Omstruktureringen av Stockholms läns sjukvårdsområde (2.2)
Som en konsekvens av planeringen inför genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård,
står Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) inför stora förändringar under de närmaste
åren. Ambitionen i framtidsplanen är att alla patienter som inte behöver akutsjukhusets resurser ska vårdas av vårdgivare utanför akutsjukhusen eller i hemmet. SLSO kommer därigenom
att få ett delvis förändrat uppdrag med anledning av att delvis andra patientgrupper kommer att
överföras från akutsjukvården till bland annat geriatriken. Även primärvården inom SLSO
kommer att ta över ansvar för andra patientgrupper än tidigare. SLSO kommer att behöva
flytta verksamheter med anledning av att nuvarande lokaler vid akutsjukhusen kommer att
8
beröras av byggnationer. Risker som är aktuella är SLSO:s möjligheter att bedriva en tillgänglig och patientsäker verksamhet under omställningsperioden samtidigt som ekonomin ska vara
i balans. Även kompetensförsörjningssituationen har lyfts fram som ett riskområde.
Granskningen genomförs som ett projekt och syftet är att bedöma om SLSO:s omstrukturering, utifrån de ändrade förutsättningarna i FHS, bedrivs så att sjukvårdsområdets verksamheter kan genomföra vårdproduktion enligt avtal med en ekonomi i balans.
”Den gode mottagaren” – utskiftning av vård (2.3)
I framtidsplanen för hälso- och sjukvården beskrivs ett intrikat pussel av förflyttningar av patientgrupper och verksamheter från och mellan akutsjukhusen till bland annat geriatriken, men också
till delvis nya vårdkoncept som benämns ”stödjande vård”. I takt med att framtidsplanen går in i en
genomförandefas behöver landstinget klargöra var dessa mottagare ska finnas och hur deras uppdrag ska utformas. Avlämnande och mottagande organisationer måste ha en gemensam bild av
vilka patientgrupper som avses, hur överlämnandet ska organiseras och inte minst ha en gemensam
tidsplan. Risker förknippade med detta är bland annat; otillräcklig kommunikation, otillräcklig
organisering av avlämnandet respektive mottagandet och att det finns olika förväntningar mellan
avlämnare och mottagare. Dessa risker kan potentiellt leda till förseningar i genomförandet, ökade
kostnader samt att patientgrupper ”faller mellan stolarna”.
Granskningen genomförs som ett projekt och syftet med granskningen är att bedöma om planering
och genomförande av utskiftning av vård, på central- och vårdgivarnivå, ger förutsättningar för
genomförandet av FHS.
Barnsjukvård (2.4)
Under de senaste åren har barnsjukvården i SLL utretts vid ett flertal tillfällen utan att någon långsiktig plan har fastlagts. Ett antal risker har identifierats inom barnsjukvården. Bland annat har
samverkan mellan akutsjukhusens barnkliniker och primärvården samt möjligheten att bedriva
sjukvården på effektivaste vårdnivå uppmärksammats. Också det akuta omhändertagandet och
informationen till föräldrar via 1177Vårdguiden utgör ett riskområde. Den övergripande frågan om
att uppnå jämlik vård, både geografiskt och på gruppnivå är central inom barnsjukvården. Vidare
har, som inom många andra områden, frågan om långsiktig kompetensförsörjning av både speciallistutbildade läkare och sjuksköterskor lyfts. Brister i barnsjukvården kan potentiellt leda både till
ökade kostnader för onödig vård och/eller vård på fel nivå samt att jämlik vård inte kan upprätthållas. Granskning bör ske av hur barnsjukvården arbetar med att tillgodose kraven på jämlik vård och
vård på mest effektiva vårdnivå ur ett brukarperspektiv.
Granskningen inleds med en förstudie.
Psykisk ohälsa – unga vuxna (2.5)
Fler unga vuxna (16-24 år) söker den öppna vården för ångest/depression och allt fler vårdas inom
akutsjukvården för depression. Om detta är ett uttryck för ökad psykisk ohälsa i gruppen eller en
förändring i indikationer för vård är fortfarande oklart. Patientgruppen unga vuxna har inte alltid
en tydlig hemvist i vården och återfinns både inom barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården
och akutsjukvården. Risker som finns är bland annat brister i samverkan med kommuner (skolan
och socialtjänsten) och inom olika delar av sjukvården där bland annat övergången mellan barnoch vuxenvården är ett problemområde. Ett adekvat omhändertagande för gruppen är nödvändigt
både för att undvika onödigt lidande och att unga inte ska hamna i utanförskap. Revisionen avser
granska hur sjukvården, utifrån ett brukarperspektiv, arbetar med att styra och organisera sitt arbete
med psykisk ohälsa bland unga vuxna.
Granskningen inleds med en förstudie.
9
Produktionsstyrning på akutsjukhusen (2.6)
Produktionsstyrning kommer, inte minst mot bakgrund av det besvärliga ekonomiska läge som
akutsjukhusen för närvarande har, att vara en väsentlig del i förverkligandet och omställningen av
sjukvården enligt framtidsplanen. Dels ska sjukvården hantera de utmaningar i produktionen som
omställningsperioden innebär, dels måste akutsjukhusens produktionsstyrning leda till lägre kostnader och högre produktivitet för att klara en långsiktigt hållbar ekonomi. Risker som måste hanteras är bland annat lågt resursutnyttjande, otydliga mål för enskilda verksamheter, bristande koordinering mellan verksamheter inom sjukhusen, otillräcklig ekonomistyrning och styrning av bemanningen. I annat fall kan det leda till försämrad arbetsmiljö vilket i sin tur kan leda till ökade sjukskrivningar och ohälsa bland personalen samt svårigheter att rekrytera personal. Revisionen bör
granska hur sjukhusen arbetar med att styra och organisera arbetet med produktionsstyrningen.
Granskningen inleds med en förstudie.
Palliativ vård/ASIH (2.7)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och palliativ vård utgör vårdval inom Stockholms läns
landsting. Syftet är att ge svårt sjuka patienter med obotliga sjukdomar ökade valmöjligheter
till kvalificerad vård i hemmet och trygghet vid vård i livets slutskede. ASIH har också framhållits som en möjlighet att bedriva god vård samtidigt som man minskar behovet av slutenvårdsplatser i akutsjukvården. Risker förknippade med verksamheten är bland annat; att vården inte är tillgänglig för de grupper som behöver den, brister i samverkan med kommuner
och övriga vårdgivare (bl.a. primärvård) samt risken för undanträngning av vissa patientgrupper. Dessa risker kan leda till att patientsäkerheten inte kan upprätthållas och/eller att vård inte
ges på lika villkor. Revisionen bör granska hur den palliativa vården/ASIH samordnas, styrs
och följs upp och om det leder till en jämlik och patientsäker vård.
Granskningen inleds med en förstudie.
Risken för oegentligheter inom vården (2.8)
Risken för oegentligheter inom den offentliga förvaltningen i Sverige har under de senaste
åren uppmärksammats, inte minst i media. Det är av vikt att det även inom vården finns god
intern kontroll där ledningens inställning och agerande i frågor om oegentligheter är klart uttalad i tydliga etiska policyer och att systematiska kontroller och uppföljning av att policyerna
följs genomförs. Revisionen väljer varje år ut en styrelse eller nämnd där den interna kontrollen av rutiner för fakturering och bisysslor granskas fördjupat. Under 2015 föreslås att en
nämnd eller styrelse inom vården granskas. Syftet med granskningen är att bedöma riskerna
för oegentligheter genom att granska och testa befintliga interna kontrollrutiner.
Granskningen genomförs som ett projekt och syftar till att bedöma riskerna för oegentligheter
inom vården samt att granska och testa befintliga interna kontrollrutiner.
3.3
Inriktning 2016 – 2017
Inom revisionsområde II finns ett antal riskområden där det kan bli aktuellt att genomföra granskningsinsatser under 2016-2017. Det finns flera områden kopplade till den fortsatta planeringen av
FHS som omvandlingen av den geriatriska sjukvården och cancervården, men även patienttransporter bör granskas. Andra övergripande riskområden i sjukvården är tillämpningen av nationella
riktlinjer och evidensbaserade metoder i vården, kompetensmix när det gäller bemanningen på
sjukhusen samt följsamheten till den nya patientlag som trädde i kraft 1 januari 2015. Det kan
också finnas mer specifika områden där granskningsinsatser behöver aktualiseras. Sådana områden
kan t.ex. vara sjukvårdens hälso- och sjukdomsförebyggande arbete och den högspecialiserade
psykiatrin. En översyn av riskområdena kommer att göras inför fastställandet av revisionsplanen
för respektive år.
10
4.
Revisionsområde III
Nedan beskrivs granskningar som planeras inom den årliga revisionen samt förstudier och projekt
inom verksamhetsrevisionen för revisionsområde III som beslutas av revisorsgrupp III.
4.1 Granskningar inom årlig revision 2015
Den årliga revisionen omfattar en betydande del av granskningsarbetet under revisionsåret. Inom
den årliga revisionen planeras ett antal granskningar för varje nämnd och styrelse utifrån genomförd riskbedömning, se avsnitt 1.1. Uppföljningar av tidigare revisionsprojekt kommer också att
genomföras. Bland annat kommer nedanstående riskområden att granskas under 2015.
 Ett av fullmäktiges huvudmål är attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem, vilket
bland annat mäts genom andelen nöjda resenärer. Trafiknämnden arbetar på flera olika sätt
för att öka nöjdheten hos resenärer, till exempel genom att förbättra informationen till resenärer vid störningar i trafiken och genom att minska trängseln. En risk är att nämnden inte
systematiskt analyserar kundsynpunkter och därmed inte riktar insatser till de områden där
de ger mest effekt. Granskning bör ske av om trafiknämnden långsiktigt och strategiskt styr
och följer upp arbetet med ökad resenärsnöjdhet.
 Enligt Miljöutmaning 2016 ska energianvändningen effektiviseras och transporter energieffektiviseras samtidigt som andelen förnybar energi i landstingsfinansierad verksamhet ska
öka. Granskning bör ske av trafiknämndens arbete för att minska energianvändningen, öka
resandet med allmän kollektivtrafik, öka andelen förnybart bränsle till transporter och för
uppvärmning, kylning och el. Granskningen sker i samverkan med RGI:s granskning av
energieffektivisering.
 Framtidsplanen för hälso- och sjukvård (FHS) innebär att stora investeringar ska ske i landstingets sjukvårdsfastigheter. Revisionens tidigare granskningar har visat att samarbetet inom
ramen för fastighetsinvesteringarna ännu inte helt har funnit sina former. En anledning är att
de förändringar som genomförts sedan 2010 inom det fastighetsstrategiska området inte har
genomförts konsekvent och parallellt för alla inblandade organisationer. Detta kan leda till
förseningar och fördyrningar och därmed att målen i framtidsplanen för hälso- och sjukvården inte uppfylls. Granskning bör ske av hur Locum AB fullgör sina ägardirektiv och sitt avtal när det gäller framtidens hälso- och sjukvård. Granskningen sker i samverkan med projekt 1.4 Investeringar inom SLL (RGI) samt projekt 2.1 Framtidens hälso- och sjukvård
(RGII).
 Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete ska säkerställa att viktiga informationstillgångar omfattas av väl avvägda skyddsåtgärder. Bristande informationssäkerhetsarbete kan
till exempel leda till risker för intrång i digitala styrsystem eller att den tekniska dokumentationen, som lokalritningar, inte hanteras korrekt. I förlängningen kan detta leda till skada
både på egendom och på människor. Risken för bristande informationssäkerhet bör granskas
på Locum AB och MediCarrier AB. Granskningen görs i samverkan med projekt 1.3 Implementering av ledningssystem för informationssäkerhet inom SLL och med projekt 3.3 Informationssäkerhet inom kollektivtrafiken.
 Kulturnämnden ger årligen stöd till regional kulturverksamhet, föreningsliv, folkbildning
och kultur i vården på cirka 400 mnkr. Att utbetalningar sker med rätt belopp och till rätt
person/organisation är viktigt både för att fullmäktiges mål med verksamheten ska uppfyllas
och för legitimiteten i systemet. Granskning bör ske av om kulturnämnden arbetar effektivt
med att förebygga felaktiga utbetalningar.
Inom ramen för årlig revision kommer även iakttagelser och rekommendationer från tidigare år att
följas upp.
11
4.2
Förstudier och projekt 2015
Inom verksamhetsrevisionen planeras ett antal granskningar i form av projekt som kan omfatta
flera nämnder och styrelser och som syftar till att fördjupat granska och bedöma om verksamheten
lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten vad gäller effektivitet och kvalitet samt styrning och kontroll. Vissa projekt inleds med en förstudie.
Planeringen och genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård (FHS) är av övergripande betydelse för revisionens riskbedömning. Flertalet av 2015 års granskningsprojekt berör den planering
och den kontext som FHS utgör. Inom revisionsområde III gäller detta en granskning av Locums
ägardirektiv och avtal inom årlig revision. En samordning kommer att ske med berörda granskningar inom revisionsområde I och II.
Förstudier och projekt 2015
3.1 Upphandling inom kollektivtrafiken
3.2 Avtalsstyrning inom kollektivtrafiken
3.3 Informationssäkerhet inom kollektivtrafiken
Förstudie
Projekt
X
X
X
Upphandling inom kollektivtrafiken (3.1)
Trafiknämnden upphandlar dels olika trafikslag, dels administrativa tjänster såsom konsulttjänster till omfattande belopp årligen. En upphandlingsintensiv verksamhet ställer stora krav
på en ändamålsenlig styrning och samordning i syfte att genomföra regelrätta och effektiva
anskaffningar. Inom trafikområdet genomförs också upphandlingar ibland av andra än anställd
personal, vilket kan innebära risk för att landstingets rutiner inte följs. Flera organisatoriska
förändringar har skett inom trafikområdet på senare tid, vilket kan innebära att kunskap försvinner och att rutiner inte är kända bland ny personal. Dessa förutsättningar kan medföra
olika risker som att lagstiftningen (LOU/LUF) eller landstingets interna bestämmelser för
upphandling inte följs eller att varor och tjänster inte levereras till de priser och den kvaliteten
som avtalet anger. Det finns vidare risk för att konkurrensen begränsas vid anskaffningar eller
att tillgängliga ramavtal inte används. Revisionen avser att granska om trafiknämndens styr
och samordnar upphandlingsverksamheten så att befintlig konkurrens utnyttjas.
Granskningen inleds med en förstudie.
Avtalsstyrning inom kollektivtrafiken (3.2)
Trafiknämnden styr kollektivtrafiken i länet via avtal med entreprenörer inom både trafik och
underhåll. Arbetet med att utforma avtal involverar flera delar av trafikförvaltningens organisation och tidigare granskningar har visat att samarbetet mellan avdelningarna inte alltid fungerat som avsett. Det finns risk för att återföring av erfarenheter av upphandling och avtalsförvaltning inte sker systematiskt vid framtagande av nya liknande avtal. Det finns också en risk
att avtalen inte utvärderas i sin helhet vad gäller exempelvis måluppfyllnad och kostnadseffektivitet. Detta kan bland annat medföra att problem vid förvaltning av avtal består och att ersättnings- och kvalitetsmodeller inte utformas så att avsedda effekter uppnås. När det gäller
trafikområdet buss är exempelvis avtal som tagits fram under de senaste åren utformade med
olika ersättningsmodeller samt olika affärslogik och det är inte tydligt om eller hur erfarenheter från tidigare avtal ligger till grund för inriktningen i de nyare avtalen.
12
Granskningen genomförs som ett projekt och syftet är att bedöma om trafiknämnden arbetar
systematiskt i framtagandet av nya avtal så att ständiga förbättringar av kvalitet och kostnadseffektivt främjas.
Informationssäkerhet inom kollektivtrafiken (3.3)
Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete ska säkerställa att viktiga informationstillgångar omfattas av väl avvägda skyddsåtgärder. Bristande omfattning och systematik i informationssäkerhetsarbetet, kan leda till ett flertal olika risker t.ex. intrång i digitala styrsystem (exempelvis låssystem, styrsystem, signalsystem, trafikplaneringsverktyg) och att den tekniska dokumentationen inte
hanteras på ett tillfredsställande sätt (exempelvis ritningar över anläggningar). Riskerna kan bl.a.
leda till driftstörningar, att kritisk data inte finns tillgänglig vid utrymning och ombyggnation eller
hamnar i fel händer, skada både på utrustning och på människor samt att säkerhetsnivån/åtgärder
inte avspeglar lagkrav och verksamhetens behov. Med rätt avvägda skyddsåtgärder undviks även
onödiga kostnader förknippade med för höga skyddsåtgärder i förhållande till skyddsklassning.
Otydligheter i ansvarsfördelningen mellan trafiknämnden och entreprenörer när det gäller informationssäkerheten kan leda till bristande avbrottshantering med driftavbrott och driftstörningar som
konsekvens. Revisionen avser granska om trafiknämndens informationssäkerhetsarbete med
skyddsklassning och vidtagna skyddsåtgärder minskar risken för intrång, störningar och avbrott.
Granskningen kommer att samordnas med projektet 1.2 Implementering av ledningssystem för
informationssäkerhet inom revisionsområde I
Granskningen inleds med en förstudie.
4.3 Inriktning 2016 – 2017
Inom revisionsområde III finns ett antal riskområden där det kan bli aktuellt att genomföra
granskningsinsatser under 2016-2017. Det gäller bland annat trafiksäkerhet, landstingets medverkan i stora infrastrukturella satsningar, Locums byggande inom FHS, miljöutmaningar och
investeringar. En översyn av riskområdena kommer att göras inför fastställandet av revisionsplanen för respektive år.
13
INDELNING I REVISIONSOMRÅDEN
Landstingets verksamhet indelas i tre revisionsområden där revisionsuppdragen för samtliga landstingets nämnder/styrelser och företag fördelas enligt nedan.
Indelning gäller fr.o.m. den 1 januari 2015 tills dess fullmäktige fattar annat beslut.
Revisionsområde I
Revisorsgrupp I:s granskningsområde omfattar följande styrelser:
Landstingsstyrelsen
Landstingshuset i Stockholm AB
AB Stockholms läns landstings Internfinans
Tillväxt- och regionplanenämnden
Donationsfonderna
Revisionsområde II
Revisorsgrupp II:s granskningsområde omfattar följande nämnder och styrelser:
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Karolinska Universitetssjukhuset
Södertälje sjukhus AB
Danderyds sjukhus AB med dotterbolag
Södersjukhuset AB
S:t Eriks ögonsjukhus AB
Stockholms läns sjukvårdsområde
Patientnämnden
Folktandvården Stockholms län AB
Ambulanssjukvården i Storstockholm AB
Stockholm Care AB
Revisionsområde III
Revisorsgrupp III:s granskningsområde omfattar följande nämnder och styrelser:
Trafiknämnden
AB Storstockholms lokaltrafik med dotterbolag
Waxholms Ångfartygs AB
Kulturnämnden
Locum AB med dotterbolag
MediCarrier AB
Stiftelsen Clara
14