Avvikelserapportering
en möjlighet till kvalitetsutveckling
och lärande inom äldreomsorgen
Växjö 2015-11-11
Irene Hedfors
Problem i kommunen:
Det kommer in för få avvikelserapporter
• Organisationen förlorade tillfällen till kvalitetsutveckling och lärande
• Avvikelsehanteringen blir inte en naturlig del
av det dagliga förbättringsarbetet
”Bli vän med dina fiaskon.”
”Vi glömmer att de är våra bästa vänner. Vi har
mycket att lära av dem och gör vi det är det
lättare att nå framgång”
(Referat ur Ingvar Kamprads jultal 2014 till personalen i Älmhult, Smålänningen 2014-12-22)
”Återrapportering kring avvikelser och
lärande av dem måste förbättras”
Patientsäkerhetssamordnare Eva Estling, SKL i Dagens Samhälle 5/2015
• 110 000 enkätsvar
• Gör rapporter om risker och misstag nytta?
Brister i återkoppling. Låg benägenhet att
rapportera. Skuldbeläggande kultur i vården.
Patientsäkerhetskultur, 2012-2014, SKL
Reformarbete under 2000-talet
•
•
•
•
•
Rätt att välja vårdgivare
LOV – rätt att välja utförare av hemtjänst
Nationell värdegrund för äldreomsorg
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Årliga nationella mätningar och jämförelser av
äldreomsorgen (Socialstyrelsen)
• Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
• Nationella satsningar – staten och SKL
Syfte
Kartlägga möjligheter och hinder för att
avvikelserapportering i en kommun ska bli ett
tillfälle till utveckling och lärande i organisationen
• Hur beskriver personalen sina erfarenheter av
avvikelserapportering?
• Hur ser verksamhetsansvariga och patientsäkerhetsansvariga på sina möjligheter att
förbättra användningen av avvikelserapportering?
Illeris´ lärandeteori
Metod
• Fokusgrupper – tema avvikelserapportering
och tema återkoppling och egna möjligheter
• Semistrukturerade intervjuer
• Selektivt urval
• Snöbollsurval
• Bandade intervjuer och transkribering
Informanterna
• Enhetscheferna: Kvinnor i åldern 32-58 år, arbetat
inom äldreomsorgen mellan 12-40 år.
• Undersköterskorna: Kvinnor i åldern 39 – 51 år
med mellan 22-30 år i äldreomsorgen.
• Sjuksköterskorna: Tre kvinnor och en man i åldern
28-42 år. Arbetade år inom hemsjukvården
varierar mellan 2-8 år.
Resultat
•
•
•
•
•
•
Typer av avikelser
Känslor hänger kvar
Det svåra
Det uppenbara och det mer diffusa
Reflektioner
Möjligheter enhetschefer och sjuksköterskor
Typer av avvikelser
• Fall och läkemedelshantering
• Dåligt bemötande
• Bristande kontakt mellan olika yrkesgrupper
och myndigheter
• Att inte hinna med - att ha alltför många
arbetsuppgifter
• Uteblivna insatser
Känslor hänger kvar
”Nej, den lex Sarah vill jag inte prata om.”
(Undersköterska)
”Det blir ju nästan så, någon sorts
lägerbildning…Vi tycker så och ni så här. Ja, det
blir ju jätteobehaglig stämning, det blir det ju.”
(Enhetschef)
Det svåra
”Ganska skrämmande att vi har en kultur som
inte ser avvikelserapportering som ett
arbetssätt”. (Enhetschef)
Det uppenbara och det mer diffusa
• Tätare tillsyn hos den äldre, förebyggande
insatser, ändrade rutiner, ändrat larmsystem.
Ett nytt rapporteringssystem för avvikelser.
• Lärande: Hade återkoppling inneburit lärande?
• ”Vi har haft mycket chefsbyte…vi funderar på
om det kan bli brister? …”
• Ingen känner till kommunens ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete.
Reflektioner
(i fokusgrupperna)
Enhetscheferna:
• Teamträffar
• Arbetsplatsträffar
Sjuksköterskorna: ”lyfta lärandet ännu mer”.
Uppfattar att äldre medarbetarna tycker att det
är att ”man sätter dit nån” när man gör en
avvikelserapport, en generationsfråga.
Möjligheter till lärande
Enhetschefer:
• Ha och ta ansvar för samtal om avvikelser
• Följa upp och presentera statistik
• Tala om syftet med avvikelser
• Förankra rutiner och dess användning
• Dela erfarenheter om avvikelser med varandra
• Arbeta fram gemensamma rutiner
• Gemensamma beslut om tillämpning
• Informera politikerna
Möjlighet till lärande
Sjuksköterskorna:
• Öppen och positiv attityd till avvikelser
• Arbeta bort stämpeln ”sätta dit någon”
• Själv skriva avvikelser
• Uppmuntra kolleger att skriva
• Aktivt samtal om avvikelsernas betydelse
• Kollegiala samtal om avvikelser
• Övergripande statistik ger andra perspektiv
• Se brister och möjligheter till utveckling
• Övergripande utbildning på temat Avvikelserapport
Analys
Innehållsdimensionen
kunskap, förståelse, färdighet
• Implementera handlingsplanen för
systematiskt kvalitetsarbete
• Avvikelserapport- datasystemet, vad en
avvikelse är, till vem den ska skickas, hur den
ska återkopplas
• Attitydförändring- från syndabockstänkande
till systemtänkande
Drivkraftsdimensionen
Motivation, känsla, vilja
•
•
•
•
•
•
Vet sitt uppdrag att rapportera avvikelser
Vill inte ”sätt en kollega i klistret”
Värnar goda relationer
Minns gamla avvikelser Lex Maria/Lex Sarah
Tillit till chefen/misstro till ledarskapet
Vet att avvikelserapporter kan leda till
utveckling
Samspelsdimensionen
individens samspel med samhället
Det nära samspelet:
Förmedling, upplevelse, deltagande
Samspelet i organisationen
Kollaborativt lärande: Arbetslaget lär sig
tillsammans
Kollektivt lärande: Den sociala situationen bidrar
till arbetslagets lärande
Diskussion
• Förväntat resultat? Ja. Studien visar på
underrapportering precis vad förvaltningen
ansåg sig veta. Liksom annan forskning.
• Snäv tillämpning av begreppet avvikelse.
Varför?
• Bredare tillämpning – kunskapen ”negative
knowledege”
• Tidsbrist inget hinder för rapportering
Känslans makt – hinder för lärande
• Erfarenheten har satt spår av olust och
obehag
• Bortträngning
• Syndabocksmekanismer
• Hinder kräver empati, förståelse och tolerans
Arbetsplatsens kultur avgörande för
avvikelserapportering
• Kulturen avgörande för om avvikelserapporteringen blir ett lärtillfälle eller inte. (Normer,
regler, förhållningssätt)
• Chefens inställning till det systematiska
kvalitetsarbetet har stor betydelse för antalet
avvikelserapproter och för hanteringen av
dem.
Reflektion kring MAS och SAS
• MAS regleras i lag
• SAS (socialt ansvarig samordnare) arbetar för
brukare, medborgare, politiker, personal men
framförallt för ledningen (Harnegård 2013)
• SAS stöttar ledningen i att leva upp till lokala
och politiska mål – till den goda kvaliteten
Implementering
• Implementering är en process som vanligen
förutsätter krav på förändring från omgivningen
(Sundell&Sotdan 2008)
• Vem ställer krav på systematiskt kvalitetsarbete
ut i kommunen?
• Hur går implementering till? Linjär
processreglerad genom regler och delegation?
• Kulturen är styrande faktor vid implementering
(Löfgren 2012)
Att möjliggöra lärande – förslag från
informanterna
• Mer kommunikation kring syftet med
avvikelserapportering och återkoppling
(Mattsson 2015)
• Chefernas samspel med personalen ger energi
för lärande (Illeris 2007)
• Gemensamma rutiner för att kunna utveckla
(Ellström 2011)
• Kvalitetsmål samma dignitet som ekonomiska
mål
Idéer om fortsatt forskning
• Mitt syftet med studien var att den skulle
kunna användas som inspiration för fortsatt
arbete i kommunen
• Aktionsforskningsprojekt – faktiskt
förändringsarbete med forskning och nytta
som likvärdiga delar
TACK för att ni har lyssnat !
Kontaktuppgifter:
[email protected]
Mobil 070-58 72 680