1. No category

KURSGUIDE HT 2015
för
LGK30G Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för gymnasielärare
L9K30G Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för lärare åk 7-9
Ämneslärarprogrammet
7,5 högskolepoäng
Kursperiod: 7/12 2015 – 15/1 2016
2 / 32
Innehåll
Översikt .................................................................................................................................................. 4
Kursinnehåll ........................................................................................................................................... 4
Kursens mål ......................................................................................................................................... 5
Kurslitteratur ....................................................................................................................................... 5
Böcker: ............................................................................................................................................ 5
Kompendiematerial: ........................................................................................................................ 6
Källor för fördjupning: .................................................................................................................... 7
Kontåktuppgifter och kontåktvågår vid frågor.................................................................................... 8
Undervisande lärare & studierektorer institutionsvis .......................................................................... 8
Kursledning ......................................................................................................................................... 9
Kontaktvägar vid frågor .................................................................................................................... 10
Lokåler .................................................................................................................................................. 10
Pedagogen ......................................................................................................................................... 10
Campus Haga (Haga) ........................................................................................................................ 10
Högskolan för scen och musik (HSM) .............................................................................................. 11
Handelshögskolan ............................................................................................................................. 11
Campus Linné ................................................................................................................................... 12
Kursens genomforånde och upplågg .................................................................................................. 13
Hållbar utveckling med människan i centrum ................................................................................... 13
IKT & GUL ....................................................................................................................................... 13
Kommunikation via GUL .............................................................................................................. 13
Mål & framsteg ............................................................................................................................. 14
Diskutera i GUL ............................................................................................................................ 14
Filmvisning och diskussion ............................................................................................................... 14
Föreläsningar ..................................................................................................................................... 15
Datum och innehåll ....................................................................................................................... 15
Seminarier ......................................................................................................................................... 19
Datum, upplägg och innehåll......................................................................................................... 20
Workshops ......................................................................................................................................... 24
Datum ............................................................................................................................................ 24
Former for bedomning och exåminåtion ........................................................................................... 26
Hemtentamen .................................................................................................................................... 27
Uppgift: ......................................................................................................................................... 27
Förslag på fall ................................................................................................................................ 28
Omfattning och form: .................................................................................................................... 28
Användning av teori och referenser: ............................................................................................. 28
Betyg & betygskriterier ..................................................................................................................... 29
3 / 32
Betygskriterier hemtenta ............................................................................................................... 29
Betygskriterier muntlig redovisning .............................................................................................. 30
Komplettering och omtentamen ........................................................................................................ 31
Komplettering av obligatoriska undervisningstillfällen .................................................................... 31
4 / 32
Översikt
Kurserna LGK30G: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för gymnasielärare,
och L9K30G: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för lärare åk 7-9, ges som
sista kurs, termin 1 på Ämneslärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Kursen ingår i utbildningsvetenskaplig kärna och läses på höstterminen 2015 i period 5 efter kurserna K10,
VFU1, K20 och K60. Kursen ges på heltid med kursstart måndag den 7 december och avslutas fredag den 15:e januari 2015.
Kursansvarig institution är Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap (Socav). Medverkande institutioner är Högskolan för scen och musik (HSM), Institutionen för didaktik och
pedagogisk profession (IDPP), Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
(JMG), Institutionen för socialt arbete (Soca) och Institutionen för specialpedagogik (IPS).
Därtill medverkar Språkhandledningen vid GU/Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Kursinnehåll
Denna kurs erbjuder studier om sociala relationer och ojämlikhet, om gruppens dynamik och
hur gruppkonflikter analyseras, bearbetas och hanteras. Kursen ger studenterna analytisk förståelse av kursinnehållets olika teman och kunskaper om teoribildningar och begrepp, och den
ger även möjlighet till praktisk tillämpning av kursens teoretiska innehåll i form av workshops och gruppövningar. Kursen ger träning i självständigt arbete såväl individuellt som i
grupp. Detta redovisas i form av en skriftlig hemtentamen, samt en muntlig gruppredovisning.
De olika kursinslagen syftar till att ge studenterna kunskap om de ämnen som behandlas i
kursen samt att ge stöd åt att utveckla ett reflekterande förhållningssätt som del av lärarprofessionen.
Ur kursplanen:
”Kursen tar sin utgångspunkt i sociala relationer och ojämlikhet samt hur detta påverkar människors
och gruppers olika förutsättningar och framtida möjligheter i samhälle och skola. Detta belyses utifrån
olika perspektiv som rör klass, kön, etnicitet och sexualitet. Kursen behandlar teman som ledarskap,
gruppdynamik och konflikthantering. Dessa teman problematiseras och konkretiseras i relation till det
pedagogiska ledarskapet och den mångfald av individuella förutsättningar som finns representerade i
skolan.
Olika förklaringsmodeller till konflikter och varför vissa elever uppvisar svårigheter i skolan relateras
till ett samhälleligt, grupp- och individuellt perspektiv. Grundläggande frågor om yrkesetik och professionellt förhållningssätt diskuteras.
Kursen innefattar teoretiska och analytiska moment samt praktisk tillämpning i form av gruppövningar
och självständigt arbete. Vikt läggs vid kommunikativa och generiska kompetenser.”
5 / 32
Kursens mål
Kursens övergripande mål är att studenten ska erhålla kunskap om, problematisera samt kommunicera
förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i relation till den pedagogiska professionen.
Den studerande ska efter avlutad kurs kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för olika perspektiv på sociala relationer och ojämlikhet utifrån klass, kön, etnicitet och
sexualitet, och relatera diskussionen till socialt hållbar utveckling, jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter
- redogöra för teorier om gruppdynamik, ledarskap, samt relationen mellan individ, grupp och samhällets villkor
- redogöra för teorier och modeller om konflikter, konflikthantering, samt hur konflikter kan förebyggas
Färdigheter och förmåga
- skriftligt och muntligt kritiskt diskutera och relatera teorier om sociala relationer, gruppdynamik och
konflikter till situationer i skolan, samt till val av pedagogiskt arbetssätt
- reflektera och kommunicera kring hur konflikthantering kan användas för att skapa en lärandesituation av konflikter
- reflektera och kommunicera kring frågor som rör jämlikhet, jämställdhet, identitet och sexualitet i
skola och samhälle
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- reflektera och kommunicera kring innebörden av ett yrkesetiskt förhållningssätt och skolans ansvar
för elevers utveckling och lärande
- reflektera och kommunicera kring behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det
pedagogiska arbetet
Kurslitteratur
Böcker:
Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (red) (2010) Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och
social skiktning. Malmö: Liber (163 sid.)
Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.) (2012) Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö:
Gleerups. (219 sid.) (OBS. Även senare upplaga går bra.)
Thornberg, Robert (2013). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
(378 sidor.)
6 / 32
Kompendiematerial:
Samtliga texter finns antingen att tillgå via GUL som pdf, se under ”Dokument - Kompendium”, alternativt anges länkar nedan.
Ambjörnsson, Fanny (2006) ”Kom nu hora, så går vi!” – om svar på tal, utmanande beteenden
och andra skamstrategier. I Helander, K. (red.) Barnkultur i skilda världar. (s. 102-116, totalt
15 s.)
Bromseth, Janne (2010) Förändringsstrategier och problemförståelser: från utbildning om den
andra till queerpedagogik. I Bromseth, J. & Darj, F. (red.) (2010) Normkritisk pedagogik.
Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Institutionen för genusvetenskap. (s.
27-51, tot. 23 s.).
FN (2008). Allmän förklaring av de mänskliga rättigheterna. Bzroschyr (18 s.) Hämtas från:
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmanaforklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Forskning i
fokus nr 19. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber. (Kap. 2-3, s. 22-49; Kap. 5,
s. 70-72; tot. 30 s.)
Katz, Olle (2014) Sexualitet och samhälle. I Katz, O., Bengtsdotter Katz, V., Franck, O. &
Wallin, A. (red.) Att undervisa om sexualitet och relationer. Malmö: Gleerup. (s. 17-35, tot.
18s.).
Persson, Sofia (2008). Struktur och agentskap. I Läraryrkets uppkomst och förändring. Göteborg: Sociologiska institutionen, universitetet. (s. 34-49, totalt 14 s.).
Sernhede, Ove (2009). Territoriell stigmatisering, ungas informella lärande och
skolan i det postindustriella samhället. I Utbildning och demokrati, Vol 18, Nr 1.
(s. 7-32, totalt 25 s.). Hämtas från:
http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokr
ati/Tidskriften/2009/Nr_1/Ove%20Sernehede.pdf
Skolverket (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes. (tot. 56 s.) Hämtas från Skolverkets hemsida:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2798
Wallin, Anita m.fl. (2012), Undervisning i sex- och samlevnad: ett idématerial. Göteborg, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, universitetet. Kap. 7 (s. 97-104, tot. 8 s.).
Hämtas från: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/28879
Wasshede, Cathrin, Wettergren, Åsa & Jonsson, Annika (2015). Heteronormativitet och
emotioner. I Hedenus, A, Björk, S. & Shmuylar Gréen, O. (red.) Feministiskt tänkande och
sociologi. Teorier, begrepp och tillämpningar. Lund: Studentlitteratur (s. 199-207, totalt 8
s.).
7 / 32
Wennerström, Ulla-Britt (2003). Margaret Archers teoriutveckling – struktur och agentskap i
den kritiska realismen. I Den kvinnliga klassresan. Göteborg: Sociologiska institutionen, universitetet (s. 89-100, totalt 12 s.).
Widigson, Mats (2013) Individ och agentskap; Skolutvecklande öppningar. I Från miljonprogram till högskoleprogram. Plats, agentskap och villkorad valfrihet. Göteborg: Institutionen
för sociologi och arbetsvetenskap. (s. 145-151; 273-287, totalt 20 s.)
Källor för fördjupning:
Katz, Olle, Bengtsdotter Katz, Viktoria, Franck, Olof & Anita Wallin (2014) Att undervisa om sexualitet och relationer. Malmö: Gleerup.
Olsson, Sören (2012) Social hållbarhet i ett planeringsperspektiv.
http://goteborg.se/wps/wcm/connect/c62d9e004a2fb920b8dfbfadc899f744/Artikel+om+social
+h%C3%A5llbarhet.pdf?MOD=AJPERES&CACHEID=c62d9e004a2fb920b8dfbfadc899f74
4 (Hämtat: 2015-11-25)
Utbildningsradion/ David Lifmark (2014) Hur kan lärare bemöta främlingsfientlighet?
http://www.ur.se/Produkter/187051-UR-Samtiden-Skolforum-2014-Hur-kan-larare-bemotaframlingsfientlighet (Hämtat: 2015-11-13)
@UR_pedagogerna (2015) Vem är rasist, vad är rasism och hur kan skolan arbeta med
detta? http://bloggar.ur.se/urpedagogerna/13d-vem-ar-rasist-vad-ar-rasism-och-hur-kanskolan-arbeta-med-detta/ (Hämtat: 2015-11-13)
Flygare, Erik och Johansson, Björn (2013) Mobbning och kränkningar på nätet – omfattning och effekter av skolans insatser. I: Skolverket (Red) Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar. Stockholm: Fritzes.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.212018!/Menu/article/attachment/pdf3138%20%20sid%20133-152%20-%20Kr%C3%A4nkningar%20p%C3%A5%20n%C3%A4tet.pdf (Hämtat
2015-11-30)
Dunkels, Elza (2013) Vad är särskilt med kränkningar på nätet? I: Skolverket (Red) Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar. Stockholm: Fritzes.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.212020!/Menu/article/attachment/pdf3138%20%20sid%20153-170%20%20Vad%20%C3%A4r%20s%C3%A4rskilt%20med%20kr%C3%A4nkningar%20p%C3%A5%20n
%C3%A4tet.pdf (Hämtat 2015-11-30)
8 / 32
Kontaktuppgifter och kontaktvägar vid frågor
Undervisande lärare & studierektorer institutionsvis
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap:
Studierektor:
Cathrin Wasshede
[email protected]
Lärare:
Pia Andersson
Nuhi Bajqinca
Åse Eliasson Bjurström
Tone Försund
Patrick Gruczkun
Anna Hedenus
Stina Larsson
Mette Liljenberg
Henrik Lundberg
Sofia Persson
Johan Rosquist
Anneline Sander
Helén Söderqvist
Ulla-Britt Wennerström
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
031-786 5830
031-786 6308
031-786 4936
031-786 6498
031-786 4784
031-786 2782
031-786 4936
031-786 2056
031-786 5827
031-786 4821
031-786 5486
031-786 4829
Institutionen för socialt arbete:
Studierektor:
Ylva Donning
[email protected]
031-786 5771
Lärare:
Elin Hultman
Annica Johansson
Michael Lynch
Ann Simmeborn Fleischer
031-786 1642
031-786 1095
031-786 5776
031-786 3895
[email protected]
[email protected]
[email protected]
ann.simmeborn.fleischer@ gu.se
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP):
Studierektor:
Kaj Jönsson
[email protected]
031-786 2234
Lärare:
Olle Katz
Lars-Åke Kernell
031-786 2180
[email protected]
[email protected]
9 / 32
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik:
Studierektor:
Carina Olsson
[email protected]
031-786 2386
Lärare:
Hanna Bartonek Åhman
Ilse Hakvoort
Anna-Carin Jonsson
[email protected]
[email protected]
[email protected]
031-786 2075
031-786 2485
031-786 2323
Högskolan för scen och musik:
Studierektor:
Bengt Jönsson
[email protected]
031-786 4017
Lärare:
Henrik Andersson
Ylwa Andersson
Anders Fors
Ida Görsch
Göran Omnéus
031-786 6312
031-786 6315
031-786 6312
031-786 6312
031-786 6312
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG):
Annika Bergström
[email protected]
031-786 5178
Center för Skolutveckling, Göteborgs stad:
Mats Widigson
[email protected]
031-376 0424
Språkhandledningen vid Lärarutbildningen, GU:
Lina Larsson
[email protected]
031-786 2411
Kursledning
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Kursansvariga:
Ulla-Britt Wennerström
[email protected] 031-786 4829
Anna Hedenus
[email protected]
031-786 4784
- Kursansvariga ansvarar för kursinnehåll och kursens pedagogiska och praktiska genomförande. UBW har särskilt ansvar för schemaläggning och lärarkontakt, medan
AH har huvudansvar för frågor som rör studenter, information och särskilda behov i
relation till kursdeltagande.
Administration av kurs:
Josefin Quach
[email protected]
Maria Jansson
[email protected]
031-786 4824
- Ansvarar för registrering på kurs och kurspoäng i Ladok.
Studierektor:
Cathrin Wasshede
[email protected]
031-786 5830
10 / 32
Kontaktvägar vid frågor
Kurskommunikation sker huvudsakligen via GUL. Vår ambition är att besvara alla frågor
så snart som möjligt, men studentgruppen är stor och det kan därför bli många mail att
besvara för kursansvariga. Därför vill vi be er att följa nedanstående ordning:
Vid frågor som berör kursinnehåll och undervisningens upplägg:
1. Kolla kursdokument (kursguide, kursplan, schema)
2. Kolla GUL: PIM, Anslagstavlan och Vanliga frågor
3. Fråga klasskompisar eller seminarieledare (kan ge svar utifrån punkterna ovan)
4. Om du fortfarande inte fått svar, eller om frågan är mer akut, kontakta din seminarieeller WS-ledare (om det gäller något av dessa moment) eller Anna Hedenus (kursansvarig
lärare). AH kontaktas via PIM och kommer vara inloggad för att besvara frågor på GUL
någon gång under dagtid, varje vardag under kursperioden. Din fråga bör därför kunna
besvaras inom ett dygn. Mer allmänna frågor som skickas via PIM kommer att läggas till
under Vanliga frågor (kom därför ihåg att alltid kolla där innan du PIM:ar).
Vid frågor som berör examination:
1. Kolla kursdokument (kursguide, kursplan, schema)
2. Kolla GUL: Anslagstavlan och Vanliga frågor
3. PIM:a kursansvarig Anna Hedenus som sedan besvarar via GUL så att alla får samma information.
Vid frågor av mer privat karaktär:
Beroende på vad frågan gäller, kontakta din seminarie- eller WS-ledare, studievägledare
eller kursansvarig lärare via telefon, mail eller PIM. (Anna Hedenus kontaktas bäst via
PIM - se punkt 4 ovan).
Lokaler
På schemat anges vilken lärosal som skall användas. Nedan ges mer detaljerad information om hur man hittar rätt.
Pedagogen
Kjell Härnqvistsalen (AK2 155) är huvudsalen.
För de som ev. inte får plats i salen vid introduktionsföreläsningen kommer föreläsningen
streamas till salen bredvid: AK2 137.
Campus Haga (Haga)
Lokalerna längs med Sprängkullsgatan går under samlingsnamnet Campus Haga.
Adressen är Sprängkullsgatan 17-25, dvs. det är ingång från 17, 19, 23 och 25. A och Bhuset från ingång Sprängkullsgatan 19, C-huset Sprängkullsgatan 23, D, E, F och K från
ingång Sprängkullsgatan 25.
11 / 32
Alla lokaler och rum i Campus Haga börjar med en bokstav följt av ett tresiffrigt nummer.
Den första siffran talar om på vilken våning i byggnaden rummet befinner sig på. I entréerna på samtliga huskroppar i Campus Haga finns kartor på vad de olika husen heter och
vilken bokstav de har.
Hus A
Hus B
Hus C
Hus D
Hus E
Hus F
Hus G
Hus K
Sprängkullsgatan 17
Sprängkullsgatan 19
Sprängkullsgatan 21
Sprängkullsgatan 23
Sprängkullsgatan 25
Sprängkullsgatan 25/Skanstorget 18
Skanstorget 18
Pilgatan 19 A
Bokstavsbeteckning D, E, F samt K nås alla från ingång Sprängkullsgatan 25.
Sal E202 nås genom den lilla dörren rakt fram i foajén på Sprängkullsgatan 25 och sedan
en halvtrappa upp.
Lokaler med beteckning K kan nås genom denna ingång, gå in i trapphus, en halvtrappa
nedåt, följ det inglasade uterummet, lokalerna ligger på vänster sida efter några trappsteg.
Lokaler i K-huset kan även nås via ingång Pilgatan 19 (ligger på hörnet mitt emot ICA
Nära), gå rakt fram efter entrén in mot korridor. I K-huset ligger även lokalerna Husaren
och Pilen. För att komma till Pilen fortsätter ni upp i nästa trapphus (mot Pilgatan 19).
http://www.hitta.se/nordicom/g%C3%B6teborg/VgZXXX41HG?vad=G%C3%B6teborgs
+universitet&var=Spr%C3%A4ngkullsgatan
Högskolan för scen och musik (HSM)
Högskolan för scen och musik finns i huset Artisten som ligger bakom Götaplatsen.
Adressen är Fågelsången 1.
http://www.hitta.se/h%C3%B6gskolan+f%C3%B6r+scen+och+musik/g%C3%B6teborg/
LgMP2CnnU1?vad=H%C3%B6gskolan+f%C3%B6r+scen+och+musik&var=G%C3%B
6teborg
Handelshögskolan
Malmstenssalen är belägen direkt efter stora entrén åt Vasagatan.
För de som inte får plats i salen vid dessa föreläsningar kommer föreläsningen streamas
till C24 (andra våningen på den huskropp som ligger i korsningen Sprängkullsgatan/Lilla
Bergsgatan):
http://handels.gu.se/om_handelshogskolan/hitta_ratt
http://www.hitta.se/handelsh%C3%B6gskolan/g%C3%B6teborg/ddxTj2CCCw?var=G%
C3%B6teborg&vad=Handelsh%C3%B6gskolan
12 / 32
Campus Linné
Från Linnéplatsen och ned utmed Övre Husargatan ligger de hus som räknas till Campus
Linné (se karta).
Psykologen: Hus 3
Linnésalen: Hus 1B
Sal 303, 325, 404, 407, 419, 420, 514: Hus 1A
13 / 32
Kursens genomförande och upplägg
Kursen ges som helfartskurs. Undervisningen består av 14 föreläsningar på 1 till 3 timmar,
samt en introduktionsföreläsning och en avslutningsföreläsning. I kursen ingår obligatoriska
moment i form av 3 seminarier om vardera 2 till 3 timmar, samt 3 workshops om 3 timmar.
Till detta måste läggas studenternas självstudier med inläsning och förberedelser av
kommande seminariepresentationer såväl enskilt som tillsammans med gruppmedlemmar i
respektive Projektgrupper. Det innebär att du som student förväntas lägga ned 40
arbetstimmar per vecka på dina studier.
Hållbar utveckling med människan i centrum
Lärarutbildningsnämnden vid Göteborgs universitet har fastställt och initierat utvecklingsarbete med strategiska satsningar för Lärarutbildningen som består av Hållbar utveckling,
Mänskliga rättigheter, Internationalisering, IKT, och Estetiska läroprocesser. För Ämneslärarprogrammet har Ämneslärarprogramrådet med programledning och LUN beslutat att en särskild satsning ska göras på det innehållsliga temat ”g”. Syftet är att Ämneslärarutbildningen
vid GU ska ge särskild kunskap om hållbar utveckling sett i ett vidare perspektiv där såväl
ekologiska som sociala och humanistiska aspekter inkluderas. Introduktion av HUM temat
görs i samband med kurserna LGK30G & L9K30G som behandlar de sociala aspekterna av
tematiken. Härefter sker fortsatta studier av tematiken i ämnesstudierna termin 3 (31-45 hp).
Temat introduceras på kursintroduktionen.
IKT & GUL
IKT är del av Lärarutbildningsnämndens strategiska satsningar som görs för Lärarutbildningen vid GU. Kursen avser att tillföra kunskaper i IKT, med vilket avses både kunskaper om,
samt färdighetsträning i användning av informationsteknologi och internetbaserad inlärning.
Det görs genom olika inslag såsom en föreläsning med särskilt fokus på internet och sociala
medier, kursens examinationsuppgift, samt användning av lärplattformen GUL för diskussion
och kommunikation (se nedan).
OBS: Du kan alltid vända dig till GUL supporten som nås via pim på GUL sidan.
Kommunikation via GUL
Kursen använder Göteborgs universitets lärplattform GUL för information och kommunikation mellan studenter och kursledning respektive undervisande lärare och administration. Från
kursens GUL-sida kan man också länka sig vidare till användbara resurssidor. Samtliga aktuella kursdokument tillgås via kursens GUL sida (under ”Innehåll” eller ”Dokument”) och
kommunikation med, och respons till, studenterna vid examination försiggår här.
Även övrig kommunikation om kursen under pågående kurs sker främst via GUL och dess
olika funktioner/sidor. Studenten uppmanas att inför varje undervisningsinslag hålla uppsikt
över både GUL sidan ”Innehåll” samt Anslagstavlan för meddelande under pågående kurs,
14 / 32
samt använda pim-funktionen och skicka meddelande via studentmailaadresser i GUL. Återkommande frågor kommer att samlas och besvaras under ”vanliga frågor”.
Mål & framsteg
Funktionen ”Mål och framsteg” i GUL används. Här synliggörs för studenten godkänt deltagande i obligatoriska workshop- och seminarietillfällen, samt examination på hemtentamen.
Verktyget ger på detta sätt överblick över resultaten på kursen som ligger till grund för kursbetyget. OBS att du som student har möjlighet att själv följa upp dina resultat kontinuerligt så
att obligatoriska moment blir registrerade i Mål & Framsteg. Om något saknas kontakta så
snart som möjligt undervisande lärare eller kursansvarig. Detta är av stor vikt eftersom kursbetyget baseras på denna dokumentation.
Diskutera i GUL
Diskutera-funktionen på GUL är upplagd för respektive projektgrupp, dvs. seminariegrupp.
Här kan projektgrupperna med fördel kommunicera med varandra under kursen i anslutning
till förberedelse och efterbearbetning av seminarierna. Efter filmvisningen är det också här
som ni kan diskutera de reflektionsfrågor som är kopplade till filmen.
I diskussionsforumet finns även möjligheter att delge varandra dokument samt att lägga upp
ett anslag riktat till den egna projektgruppen. Detta är tänkt som studenternas egna diskussionsforum men möjlighet finns även för undervisande seminarie- och workshoplärare att delta
i diskussionen. Instruktioner för användning:
Välj ”Projektgrupper” i vänstermenyn på kursens GUL sida. Då öppnas en ny sida. Välj den
projektgrupp som du tillhör och klicka vidare. På nästa sida väljer du ”Diskutera”.
Skulle ni vilja skapa diskussionsforum för bara de som är med i era arbetsgrupper så är det
möjligt för er att göra själva. Antingen skapar ni då ett nytt diskussionsforum inom Diskuterafunktionen för er projektgrupp. Eller så skapar ni en helt ny projektgrupp med egen diskussionsfunktion. En av er skapar gruppen genom att klicka på ”Projektgrupper” i vänsterfältet
och sedan på ”Ny projektgrupp”. Namnge gruppen och klicka för att gruppen ska ha tillgång
till funktionen Diskutera. Den som skapat gruppen bjuder därefter in övriga gruppmedlemmar
till gruppen. Sist av allt: klicka på ”spara”. De studenter som blivit inbjudna hittar den nya
gruppen via Projektgrupper och klickar sedan på knappen Gå med.
Länk till GUL-supporten:
http://gul.gu.se/public/courseId/43537/publicPage.do?item=25629687
Filmvisning och diskussion
I anslutning till föreläsning 2 Sociala relationer och ojämlikhet: Segregationen i skolan och
ungas informella lärande kommer den Oscarsprisbelönade dokumentärfilmen I am a promise,
”Jag är framtiden” (Susan & Alan Raymond 1994, utgiven av Filmcentrum) att visas. Filmen
skildrar Stanton Elementary School i Philadelphias gettoområde och en rektors engagerade
arbete för att ge barnen en möjlig framtid. Filmen ger en bra introduktion till de olika kurstemana genom dess skildring av skolans inre arbete med social ojämlikhet, grupprocesser, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap.
15 / 32
Filmen är en utgångspunkt för diskussioner och gruppförberedelser inför seminarium 1 (se
instruktioner till seminarium 1), samt en bra utgångspunkt för att fundera och diskutera vidare
kring följande frågor:
 Vilka problem tas upp i filmen ”Jag är framtiden” och hur är problemen relaterade till
den nationella och politiska kontext som skildras i filmen?
 Hur berörs individ, grupp och samhälle av de problem som skildras, samt relationen
emellan dessa olika analysnivåer?
 Vad visar filmen om klass, kön och etnicitet, och av betydelsen av lärares förhållningssätt och kunskap om dessa frågor?
 Vilka konflikter och grupprocesser bland elever och lärare åskådliggörs i filmen?
Vilka krav ställdes på skolans personal?
Använd diskussionsforumet på GUL för att diskutera frågorna tillsammans med de i din projektgrupp. Reflektioner kring filmen knyts med fördel också till kurslitteraturens och föregående föreläsningars innehåll, inte minst Mats Widigssons föreläsning.
Föreläsningar
Syftet med föreläsningarna på kursen är att introducera och strukturera kursens innehåll och
kurslitteratur i de tre kursmomenten; Sociala relationer och ojämlikhet; Gruppdynamik och
ledarskap; Konflikthantering och ledarskap; samt det avslutande kursmomentet Pedagogisk
tillämpning av kurstema I-III. Det senare syftar till att ge studenterna pedagogiska redskap i
anslutning till kursinnehållet. Studenterna förbereder föreläsningarna genom inläsning av
aktuell litteratur och bearbetar innehållet självständigt och i respektive Projektgrupper i
efterhand.
Av utrymmesskäl kommer vissa föreläsningar även att direktsändas till ett närliggande
klassrum. Föreläsningarna närmast efter jul kommer också att kunna ses ”live” via GUL samt
ligga kvar här kursen ut. Vilka föreläsningar detta gäller framgår av schemat. Om du väljer att
inte se föreläsningarna på plats, tänk på att tekniken ger möjligheter men har också sina
begränsningar. Din dator måste ha Flash installerat och en uppkoppling som klarar strömmad
video.
Datum och innehåll
Introduktionsföreläsning måndag 7/12
Ulla-Britt Wennerström & Anna Hedenus
Introduktion ges av kursens innehåll, praktiska genomförande och examinationsformer.
Kursmaterial delas ut och gås igenom i dess olika delar. Kursens centrala tema sociala relationer, gruppdynamik, konflikthantering och ledarskap introduceras i relation till ämnets relevans och koppling till skola och läraryrket. I anslutning till kursintroduktionen kommer också
programstudievägledarna att presentera behörighetsspärrar i studiegången för ämneslärarprogrammet LP11.
16 / 32
Föreläsning 1 tisdag 8/12
Sofia Persson, Ulla-Britt Wennerström
Introduktion av kurstema I: Sociala villkor och mänskliga handlingar.
Del I (SP):
Sociala villkor:
Föreläsningen introducerar kurstemat:” Sociala relationer och ojämlikhet” genom att fokusera
sociala villkor och hur dessa påverkar människors levnadsförhållanden och handlingsmöjligheter. Sociala villkor omfattar exempelvis aspekter knutna till klass, kön, etnicitet och sexualitet. Genom att analysera vilka sociala villkor som föreligger i en specifik situation, och hur
dessa bidrar till att möjliggöra, begränsa samt motivera människor, kan förståelsen öka för
sociala relationer, samt individers och gruppers agerande.
Del II (U-BW):
Mänskliga handlingar:
Föreläsningen behandlar människan i sociologisk betraktelse av individens förmågor och
egen handlingskraft i mötet med grupper och samhälleliga villkor. Här fokuseras individens
upplevelse av omgivande sociala villkor och vad som krävs av individens egen handlingar för
att förändra eller att bidra till stabila villkor över tid. Föreläsningen tar upp individens förmågor att tänka, att forma sina egna livsmål och att sträva efter dessa mål genom sina handlingar, samt hur identiteten utvecklas i relation till sociala förutsättningar och olikartade livschanser.
Föreläsning 2 onsdag 9/12
Mats Widigsson
Segregation i skola och samhälle
Föreläsningens utgångspunkt är att skolsystemet befinner sig i en situation där krav på högre
utbildning ökar, samtidigt som segregation får ökande betydelse för skolresultat i en allt
mindre likvärdig svensk skola. Man kan tala om möjligheternas geografi i en kunskapsstad
med osynliga stadsmurar. Elevers förmågor och valet att läsa vidare är socialt villkorat.
Elever i marginaliserade förorter går i lägre grad vidare till högskolestudier. Men vissa gör det
och bryter snedrekryteringens mönster. Deras erfarenheter är viktiga för ett utbildningssystem
med målsättningen att lyckas med elever från socialt underprivilegierade utgångslägen. Det
behövs mer kunskap inte bara om villkor som hindrar, utan även om hur steget från förort till
högskola är möjligt.
Föreläsning 3 torsdag 10/12
Anna Hedenus
Kön, makt & sexualitet.
Denna föreläsning belyser olika sätt att betrakta makt och diskuterar samtidigt individers,
gruppers och organisationers agens, dvs. möjligheter att göra motstånd och förändra maktrelationer. Olika sätt att begreppsliggöra kön/genus presenteras och sätts i relation till begreppen heteronormativitet, normkritik och intersektionalitet.
17 / 32
Föreläsning 4 torsdag 10/12
Olle Katz
Ungdom och sexualitet: pedagogiska förhållningssätt.
Föreläsningen om sex och samlevnad utgår från spelet mellan samhällets regler och sexuella
rättigheter. Där ingår en historisk tillbakablick och perspektiv från olika kulturer. Jag berör
också statistik över sexualvanor och redovisar forskning om sex- och samlevnadens eventuella nytta. Utifrån skolans styrdokument kan vi diskutera varför sexualitet och relationer skall
finnas i skolan. En del metodtips finns, liksom tid för frågor.
Föreläsning 5 onsdag 16/12
Sofia Persson
Introduktion av kurstema II: Gruppdynamik och social kontroll.
Föreläsningen introducerar kurstemat ”Gruppdynamik och ledarskap” genom att utifrån ett
övergripande perspektiv behandla centrala frågor som: Vad är en grupp? Vilka processer och
dynamiker kan uppstå i grupper? Hur kan grupper påverka individer och vice versa?
Föreläsning 6 onsdag 16/12
Henrik Lundberg
Gruppnormer, avvikelse, exkludering & inkludering.
I denna föreläsning diskuteras konstruktioner av normalitet och avvikelse, in- och utgrupper
sant stämpling. Normers funktioner på olika nivåer samt grupptryck och konformitet tas också
upp.
Föreläsning 7 torsdag 17/12
Lars-Åke Kernell
Pedagogiskt ledarskap.
Nyckelorden för ett effektivt ledarskap i dagens klassrum är Relation (som bygger på tillit och
ömsesidig respekt), Intention (som ger eleverna metaperspektiv och läraren auktoritet) och
Motivation (som blir effekten av detta sätt att visa nyfikenhet, riktning och motiv).
Föreläsning 8 fredag 18/12
Lina Larsson
Språkhandledningsresurser
Skrivande i akademisk och analytisk form. Språkhandledningen är del av Lärarutbildningsnämndens och Programrådets kvalitetsarbete för Lärarutbildningen. Föreläsningen bygger vidare på tidigare inslag under termin 1 i genomgångna kurser och i en progression tas här upp
språkhandledning i anslutning till analytiskt skrivande i kursens examinationsuppgift och
hemtentamen. Detta inslag är en kvalitetssatsning värd att tas till vara på av studenterna!
Föreläsning 9 fredag 18/12
Annika Bergström
Sociala relationer, internet och sociala medier
Föreläsningen behandlar sociala medier och internetanvändning hos unga och temat relateras
till kursens centrala innehåll av sociala relationer, gruppdynamik och konflikthantering i skola
och lärande.
18 / 32
Föreläsning 10 måndag 4/1
Ilse Hakvoort
Introduktion till kurstema III: Konflikthantering i skolkontext
Medan konflikter i det auktoritära systemet ansågs vara ett disciplinproblem för läraren, kan
en demokratisk skola stimulera konflikter som är mer öppna och synliga. Föreläsningen
kommer att ta upp hur konflikter, konflikthantering, en demokratisk skola och skolans uppdrag hör ihop. Att arbeta med konflikthantering i skolan placeras i ett helhetsperspektiv.
Föreläsning 11 måndag 4/1
Anneline Sander
Grundläggande konfliktkunskap & konflikthantering i arbetsgrupper.
I föreläsningen behandlas grunder i konfliktkunskap och definitioner av teoretiska begreppsmodeller såsom abc-triangeln, konflikttrappan. Vikt läggs vid att förmedla kunskap som ger
medvetenhet om tolkningar i konfliktförståelse.
Föreläsning 12 tisdag 5/1
Annica Johansson
Konflikthantering och samtal.
Föreläsningen beskriver olika aspekter för att förstå vad som sker i mötet mellan människor
och hur vi med utgångspunkt från dessa kan skapa förutsättningar för konflikthantering och
konstruktiva samtal.
Föreläsning 13 måndag 11/1
Henrik Andersson
Kurstema IV: Pedagogiska uttrycksmedel – Iscensättning och dramaturgi.
Föreläsningen ger kunskap om pedagogisk iscensättning och gestaltning och visar dess användbarhet i undervisning och lärande om sociala relationer, grupper, konflikter och ledarskap.
Föreläsning 14 måndag 11/1
Tone Försund
Pedagogiskt ledarskap i tillämpning.
Föreläsningen behandlar professionellt ledarskap och skillnaden mellan det personliga och det
privata, och vilka roller vi spelar. Vidare tas upp om olika slags pedagogisk kommunikation,
och hur detta skiljer sig åt, och detta knyts även till konflikthanteringen. Frågor som rör vad
som krävs av mig som ledare kopplat till gruppdynamik.
GUL-föreläsningar, vecka 2
Ulla-Britt Wennerström & Anna Hedenus
I korta, inspelade föreläsningar kommer vi besvara de frågor kring hemtentamen och kursexaminationen som lyfts vid resursseminarierna 8/1 och koppla tillbaka till kursens olika undervisningsinslag och teman om sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Föreläsningarna kommer finnas tillgängliga på GUL.
19 / 32
Avslutningsföreläsning torsdag 14/1
Ulla-Britt Wennerström & Anna Hedenus
Denna föreläsning utgör ett resurstillfälle där de som önskar kan ställa ytterligare frågor och
diskutera med kursansvariga lärare kring kursens teman. Kursinnehållet knyts till lärande och
lärarprofessionen, samt relateras även till hur kunskaperna kan integreras och utvecklas i fortsatta studierna på ämneslärarprogrammet.
Seminarier
Seminariernas syfte är att bearbeta kursens innehåll i samtal och diskussioner av förelagda
seminarieuppgifter, föreläsningar, kurslitteratur, teoribildningar och begrepp, samt att relatera
teorin till diskussion och ananlys av en fråga/ett fall. Seminarierna bygger på individuell
förberedelse med inläsning av litteraturen, samt aktivt deltagande såväl i den egna
projektgruppens arbete som i seminariediskussionerna i storgrupp. Till stöd i förberedelse och
efterbearbetning av seminariernas innehåll finns även GUL funktionen ”Diskutera” (se nedan
under IKT & GUL).
Seminariet är ett verktyg för din egen kunskapsutveckling! Seminariet är viktigt för att studenterna ska ges tillfälle att upptäcka sina egna kunskapsluckor och, i diskussion och samtal med
andra, kunna söka sig fram till en bättre förståelse för de ämnen som behandlas och sätta
dessa i ett mer konkret sammanhang, relaterat till skolan och den kommande professionen.
Syftet med seminarierna är alltså inte enbart att ”svara rätt på frågorna”. Ett aktivt deltagande
innebär också att kunna ställa frågor och lyssna på andra deltagare på seminariet.
Presentationens främsta uppgift är likaså att initiera och ta upp frågor som inspirerar till
vidare reflektion och diskussion i hela seminariegruppen.
Seminarietillfällena med de förberedande gruppdiskussionerna och den kollektiva
seminariediskussionen fungerar tillsammans med övriga kursinslagen också som förberedelse
för delkursens hemskrivning (se Hemtentamen nedan). Här är det särskilda fokuset förlagt vid
skrivande, argumentation och problemformulering som är väsentlig kunskap vid
examinationsuppgifter av så kallad essäkaraktär.
Seminarierna utgör ett särskilt moment i kursexaminationen (se nedan, samt Kursplan)
och är obligatoriska. Den som inte är närvarande måste därför genomföra en kompletterande
uppgift bestående av en skriftlig redogörelse på sammanlagt 2 A4 sidor med svar på de
uppgifter som ingår i seminariets underlag. För seminarium 1 utgörs underlaget av en uppgift,
för seminarium 2 ingår fyra uppgifter som besvaras på en halv sida per uppgift. Seminarium 3
kan endast kompletteras muntligt och här ordnas ett extra tillfälle för muntlig
presentation/gestaltning. Redogörelsen ska lämnas till och godkännas av seminarielärare, alt.
returneras för komplettering. Den som ej fullgjort kraven på seminarieredogörelserna kommer
ej att få sitt slutgiltiga kursbetyg inrapporterat.
20 / 32
Datum, upplägg och innehåll
Till varje seminarium finns ett underlag bestående av en uppgift (se nedan). Till det första och
sista seminariet ges samma instruktioner till samtliga projektgrupper, och för seminarium 2
framgår vilken projektgrupp som behandlar vilken uppgift. Inför seminarium 1 och 2 finns tid
avsatt i schema för gruppernas förberedelsearbete (Grupparbete), medan förberedelserna inför
seminarium 3 bygger på att Projektgrupperna själva kommer överens om en sådan tid.
Seminarium 1: Måndag 14/12 och Tisdag 15/12
Tema: ”Sociala relationer”
Litteratur: Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (red) (2010) Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. Malmö: Liber (163 sid.)
Thornberg, Robert (2013) Förord, Kap 1 och 3.
Kompendium: Persson; Wennerström; Ambjörnsson; Wasshede mfl.; Bromseth, Wallin m fl.
Kap. 1 och 7, Sernhede; Widigsson.
Seminarium 1 inleds med presentation och gemensam diskussion om syftet med och formerna
för seminarierna. Återkoppling görs till kursens innehåll och mål som rör grupparbete och
egen medverkan och delaktighet.
Uppgiften är gemensam för arbetsgrupperna:
Syftet med uppgiften är att applicera ett analytiskt perspektiv utifrån kurslitteratur och föreläsningar, och att använda teorier och begrepp för att fördjupa förståelsen av dokumentärfilmen I am a promise, ”Jag är framtiden” (https://www.youtube.com/watch?v=6mpB33Gx5wY).
Alla arbetsgrupper förbereder nedanstående uppgift. Börja arbetet med diskussioner på GUL
redan efter filmvisningen!
1) Välj i projektgruppen ut en händelse eller företeelse som skildras i filmen och som har relevans för skola och lärare och koppling till någon/några av de aspekter av sociala relationer,
sociala kategoriseringar (kön, etnicitet/ras, klass, etc.) och social ojämlikhet som behandlats
under detta kurstema.
2) Förbered er i projektgruppen genom att diskutera och analysera utifrån följande punkter:
- Ge bakgrundsinformation och motivera varför det valda exemplet utgör ett intressant problem ur samhällsperspektiv och för skola/lärare.
- Försök sätta in problemet i ett större sammanhang. Reflektera över den historiska kontexten och om det finns någon koppling till social förändring. Hur kan detta förstås i termer av
makt och motstånd?
- Hur skulle problemet kunna förklaras? Utgå från den s.k. retroduktiva frågan (som behandlats på föreläsning 1); Vilka förutsättningar måste föreligga för att vårt valda problem/fenomen ska finnas?
- Utgå först från samhällsstrukturer/system/organisation. På vilket sätt kan man säga att problemet är ett exempel på strukturens/systemets inverkan på individer eller grupper?
- Byt perspektiv och fundera på hur man kan se problemet som ett exempel på individers/gruppers påverkan på system eller strukturer. Reflektera också över aktörernas motiv
för sina handlingar. Hur skulle dessa kunna tolkas?
21 / 32
3) Förbered i projektgruppen också en diskussionsfråga till seminariet utifrån den händelse/företeelse som ni valt att fokusera på.
4) På seminariet: Inled med en mycket kort presentation på 5-10 minuter kring ert valda
ämne: hur ni använt teoribildning och begrepp från litteratur och föreläsningar, frågans
relation till skola och lärande, etc. Låt presentationen utmynna i er diskussionsfråga som inspirerar till seminariegruppens vidare reflektioner (5-10 minuter). I diskussionen ska alla
kunna komma till tals genom att ställa individuella frågor, uttrycka kritiska synpunkter och
kommentarer.
5) Avsluta med en kort sammanfattning av diskussionen och relevansen av kunskaperna för
en förståelse av det fenomen ni har tagit upp för er som blivande pedagoger. Reflektera även
kring användningen av film och IKT som pedagogiskt redskap i undervisningen inför den
egna framtida lärarutövningen och vilka lärdomar som kan dras utifrån användningen av diskussionsforumet på GUL i denna uppgift. (ca 5 min)
Alla i gruppen bör delta aktivt. Gruppen ansvarar för att hålla de angivna tidsramarna på
max 20 minuter/grupp!
Använd gärna GUL och Diskutera för fortsatt diskussion av frågorna efter seminariet.
Seminarium 2: Torsdag 7/1 och Fredag 8/1
Tema: ”Gruppdynamik, konflikthantering och ledarskap”
Litteratur: Hakvoort & Friberg red. Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö:
Gleerups. (hela boken); Thornberg (2013). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. (hela boken)
Kompendietexter: Skolverket (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling, kap. 2-3, s. 22-49;
kap. 5, s. 70-72; kap. 6, s. 87-96.
Ytterligare underlag: Sök upp och läs igenom två valfria skolors Likabehandlingsplaner.
Upplägg
Använd erfarenheter från VFU, eller erfarenhet från er egen skoltid, som utgångspunkt för
diskussioner kring uppgifterna och att teoretisera kring erfarenheter av gruppdynamik, konflikter och pedagogiskt ledarskap i detta seminarium.
Samtliga studenter och arbetsgrupper har funderat och förberett sig för diskussion kring samtliga fyra uppgifter nedan. Men varje arbetsgrupp har också särskilt ansvar för att förbereda en
presentation och diskussion kring en av de nedanstående uppgifterna (se anvisning). Varje
arbetsgrupp tilldelas varsina 20 minuter av seminarietiden, varav knappt hälften av tiden används till att presentera och introducera sin tilldelade tematik samt bjuda in övriga seminariegruppen till samtal utifrån en diskussionsfråga. Resten av tiden (drygt 10 minuter) används
för att leda efterföljande samtal/diskussion i hela seminariegruppen kring tematiken.
22 / 32
Uppgift 1 (arbetsgrupp 1)
Problematisera gruppdynamiska faktorer som kan inverka vid inkludering och uteslutning av
enskilda individer och grupper i skolan, samt hur dessa mönster kan brytas. Hur kan pedagogiskt ledarskap förebygga och motverka destruktiva grupprocesser och problembeteende i
grupp? (Relatera till exempelvis Thornberg; Hakvoort & Friberg red; Jenner men gärna även
andra texter). Ge exempel från t.ex. egen erfarenhet av hur bra gruppsammanhållning och inkluderande klimat kan skapas i undervisningssammanhang. Ta även utgångspunkt i Skolverkets rapport från 2012 om arbete mot diskriminering och kränkande behandling och reflektera
över rapporten samt två valfria skolors Likabehandlingsplaner.
Uppgift 2 (arbetsgrupp 2)
Diskutera utifrån Hakvoort & Friberg red. förekomst och hantering av olika slags konflikter i
skolan. Använd litteraturen för att diskutera om det finns generella aspekter på och kunskaper
om konflikter som kan tänkas vara allmängiltiga, och reflektera vidare kring vad som kan
tänkas enbart gälla barn respektive vuxna. Hur kan/bör vi förhålla oss till och bemöta konflikter i skola och elevgrupper som pedagoger? Hur kan förhållanden utanför skolan, i form av
IKT, påverka barns- och ungas sociala relationer (se t.ex.
http://bloggar.aftonbladet.se/mobbad/2013/09/mobbade-dubbelt-utsatta-i-dag/
och/eller Skolverket 2013. Kränkningar i skolan, kap. 9 och 10 på:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3138 )? Reflektera även över två valfria skolors
Likabehandlingsplaner utifrån uppgiftens tematik.
Uppgift 3 (arbetsgrupp 3)
Diskutera utifrån Thornberg innebörden av olika slags ledarskap som kan tillämpas i klassrummet. Vad innebär ett relationellt respektive uppgiftsorienterat ledarskap, och hur kan det
fungera i praktiken? Vilka krav ställs på pedagogiskt ledarskap i relation till problembeteenden? Vad säger lagstiftning och styrdokument som är relevant för pedagogers arbete mot diskriminering och kränkande behandling (se Skolverket 2012; se gärna även texter på följande
hemsidor http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund och
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/planering-ochvardag/likabehandlingsarbete/likabehandlingsplan-1.201854)? Ta del av två valfria skolors
Likabehandlingsplaner och reflektera över dessa i ljuset av tematiken/uppgiften.
Uppgift 4 (arbetsgrupp 4)
Innan seminariet väljer gruppen ett fall som behandlar och illustrerar begreppen
deindividualisering och/eller dehumaniseringsprocesser i grupper (se Thornberg). Använd
gärna ett exempel från skolans värld. Vad består problemet av, hur har det uppkommit, och
hur kan det förstås ur strukturellt respektive grupp- och individperspektiv? Använd kurslitteraturen (bl.a. Skolverkets rapport från 2012) samt föreläsningar och diskutera pedagogiska
förhållningssätt för att möta fenomen/problem av detta slag i skolan. Ta del av två valfria skolors Likabehandlingsplaner och reflektera över dessa utifrån uppgiftens tematik.
23 / 32
Resursseminarium: Torsdag 7/1 och Fredag 8/1:
Tema: ”Individuell hemskrivning”
I kursen ingår en individuell skriftlig hemskrivning. Vid detta resurstillfälle kommer studenternas individuella uppgift att ventileras och diskuteras i mindre grupper. Avsikten är att tillfället ska fungera som ett stöd för den egna fördjupningen av kursens innehåll, vilket senare
kommer att presenteras i hemskrivningen.
Inför seminariet förväntas varje enskild student ha förberett en ca fem minuters presentation
av det specifika tema/problemområde som kommer att behandlas i hennes/hans hemskrivning.
Därtill är det bra att även i förväg ha formulerat funderingar och frågor som man gärna vill ha
hjälp med eller feedback på. (Även de som inte förberett sig med ett fall är förstås välkomna
för att diskutera möjliga ingångar).
Seminarium 3: Onsdag 13/1 och Torsdag 14/1
Tema: ”Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap: redovisning av gruppuppgift”
Litteratur: Kurslitteraturen (böcker + kompendiematerial) ingår i sin helhet som underlag för
gruppernas val av tema och muntliga presentationer på detta seminarium.
Den muntliga presentationen är en del av examinationsuppgiften och består av arbetsgruppernas redovisning av ett eget valt tema inom kursinnehållet sociala relationer, gruppdynamik, konflikthantering och ledarskap. Arbetsgrupperna väljer ett tema utifrån intresse och
uppgiften syftar till att ge träning i pedagogisk tillämpning och gestaltning av kursens centrala tema och frågor. Låt er inspireras av såväl kurslitteratur som av de olika undervisningsinslagen, föreläsningar, seminarier och workshops. De individuella examinationsuppgifterna
kan exempelvis användas för att ge stöd åt gruppens gemensamma problemformulering som
gestaltas i denna muntliga presentation.
Förberedelse: Varje arbetsgrupp väljer självständigt ett tema från kursmomenten sociala relationer, gruppdynamik, konflikthantering och ledarskap. Gruppen sammanfattar sina kunskaper om ämnet från kurslitteraturen, föreläsningar och diskussioner. Utgå även från illustrativa och konkretiserande exempel som ni hämtar exv. från aktuell debatt. Ämnesvalet bör ha
tydlig anknytning till skola och relation mellan elever och lärare.
Syftet med uppgiften är att fördjupa förståelsen av kursinnehållet genom ett självständigt reflekterande förhållningssätt, samt ge träning i att överföra kunskaper till andra på ett pedagogiskt vis.
Vid seminariet: Varje arbetsgrupp har 30 minuter till sitt förfogande för sin presentation där
samtliga gruppmedlemmar deltar. Välj en presentationsform som ni tycker passar bäst för er
fråga. Presentationen inleds med att ni ger en tydlig bild av det ämne ni valt och framhåll
gärna dess anknytning till kursinnehåll, teorier och begrepp.
Ni kan välja en traditionell föreläsningsform, alternativt gestaltning i form av rollspel, eller att
bygga på en gruppövning där seminariedeltagarna deltar. Ni kan även exv. använda visuella
24 / 32
pedagogiska hjälpmedel som Powerpoint, bildmaterial, internet eller egen film, och/eller exv.
dela ut, eller bifoga via GUL en sammanfattning eller underlag för presentationen. Försök
finna bästa möjliga kreativa och pedagogiska upplägg inom givna begränsade tidsramar genom att konkretisera, illustrera och motivera åhörarna för att skapa förståelse av något inom
kursen centrala teman.
Under kursens gång kan ni vända er med frågor om ämnesval och presentation till seminarieoch workshopledarna. Till stöd ingår föreläsningarna 13 och 14 som behandlar gestaltning
och dramatisering som pedagogisk metod i anslutning till kursinnehållet, samt Workshop IV
tisdag den 12/1 som är en särskild handledningsresurs inför presentation/gestaltning av denna
gruppuppgift.
Workshops
I kursen ingår tre workshops (Workshop I, II och III) som är obligatoriska moment i kursen,
samt ett frivilligt handledningstillfälle tillsammans med workshopledaren (står som Workshop
IV i schemat). De tre första workshopstillfällena knyter an till respektive kurstema: sociala
relationer, gruppdynamik, konflikthantering och ledarskap. Dessa tillfällen syftar till att konkretisera och fördjupa förståelsen av kursinnehållet och dess teoretiska delar. Det görs genom
gruppövningar och praktiska moment där studenterna ges möjlighet till praktisk tillämpning
av det centrala kursinnehållet kring sociala relationer, grupprocesser, konflikthantering och
gestaltning. Det fjärde workshoptillfället ger handledning i praktisk pedagogisk gestaltning
inför den muntliga gestaltande gruppuppgiften (se särskilt schema med tider för respektive
Projektgrupp nedan). Workshoptillfällena leds av lärare med kompetens inom dramapedagogik från Högskolan för scen och musik samt Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.
Om du inte kan delta kontakta undervisande lärare eller kursansvarig, då komplettering måste
göras av Workshopar I, II och III då dessa är obligatoriska kursmoment som bygger på samverkan i grupp och aktivt deltagande. Workshops utgör moment som därmed är svårare att ta
igen på egen hand. Eftersom arbetet med grupp-processen utgör en del av lärandet är det
också viktigt att grupperna är desamma över kursens gång. Det är därför inte möjligt att lösa
problem med närvaro genom tillfälliga byten till annan grupp.
Utöver detta kan ingå pedagogiska inslag med gruppövningar i samband med föreläsningar,
dessa är ej obligatoriska.
Datum
Workshop I: Tisdag 8/12, Onsdag 9/12 och Fredag 11/12
(För tid, lärare och lokal, se Schema)
Workshop II: Tisdag 15/12 , Onsdag 16/12 och Torsdag 17/12
(För tid, lärare och lokal, se Schema)
Workshop III: Torsdag 7/1 och Fredag 8/1
(För tid, lärare och lokal, se Schema)
25 / 32
Workshop IV, tid och plats för respektive arbetsgrupp:
Frivillig handledning inför presentationsseminarium
Måndag 11/1
Göran Omnéus, HSM/D503:
Grupp E:
Projektgrupp 1: kl: 15.00-15.20
Projektgrupp 2: kl: 15.20-15.40
Projektgrupp 3: kl: 15.40-16.00
Projektgrupp 4: kl: 16.10-16.30
Grupp P:
Projektgrupp 1: kl: 16.30-16.50
Projektgrupp 2: kl: 17.00-17.20
Projektgrupp 3: kl: 17.20-17.40
Projektgrupp 4: kl: 17.40-18.00
Tisdag 12/1
Tone Försund, Haga/K013:
Pia Andersson, Haga/D138:
Grupp A:
Projektgrupp 1: kl: 13.00-13.20
Projektgrupp 2: kl: 13.20-13.40
Projektgrupp 3: kl: 13.40-14.00
Projektgrupp 4: kl: 14.10-14.30
Grupp D:
Projektgrupp 1: kl: 13.00-13.20
Projektgrupp 2: kl: 13.20-13.40
Projektgrupp 3: kl: 13.40-14.00
Projektgrupp 4: kl: 14.10-14.30
Grupp L:
Projektgrupp 1: kl: 14.30-14.50
Projektgrupp 2: kl: 15.00-15.20
Projektgrupp 3: kl: 15.20-15.40
Projektgrupp 4: kl: 15.40-16.00
Grupp O:
Projektgrupp 1: kl: 14.30-14.50
Projektgrupp 2: kl: 15.00-15.20
Projektgrupp 3: kl: 15.20-15.40
Projektgrupp 4: kl: 15.40-16.00
Anders Fors, HSM/A308:
Anneline Sander, Haga/B228:
Grupp B:
Projektgrupp 1: kl: 13.00-13.20
Projektgrupp 2: kl: 13.20-13.40
Projektgrupp 3: kl: 13.40-14.00
Projektgrupp 4: kl: 14.10-14.30
Grupp M:
Projektgrupp 1: kl: 14.30-14.50
Projektgrupp 2: kl: 15.00-15.20
Projektgrupp 3: kl: 15.20-15.40
Projektgrupp 4: kl: 15.40-16.00
Grupp F:
Projektgrupp 1: kl: 13.00-13.20
Projektgrupp 2: kl: 13.20-13.40
Projektgrupp 3: kl: 13.40-14.00
Projektgrupp 4: kl: 14.10-14.30
Grupp Q:
Projektgrupp 1: kl: 14.30-14.50
Projektgrupp 2: kl: 15.00-15.20
Projektgrupp 3: kl: 15.20-15.40
Projektgrupp 4: kl: 15.40-16.005
Stina Larsson, Haga/B225:
Ida Görsch, HSM/A305:
Grupp C:
Projektgrupp 1: kl: 13.00-13.20
Projektgrupp 2: kl: 13.20-13.40
Projektgrupp 3: kl: 13.40-14.00
Projektgrupp 4: kl: 14.10-14.30
Grupp G:
Projektgrupp 1: kl: 13.00-13.20
Projektgrupp 2: kl: 13.20-13.40
Projektgrupp 3: kl: 13.40-14.00
Projektgrupp 4: kl: 14.10-14.30
Grupp N:
Projektgrupp 1: kl: 14.30-14.50
Projektgrupp 2: kl: 15.00-15.20
Projektgrupp 3: kl: 15.20-15.40
Projektgrupp 4: kl: 15.40-16.00
Grupp R:
Projektgrupp 1: kl: 14.30-14.50
Projektgrupp 2: kl: 15.00-15.20
Projektgrupp 3: kl: 15.20-15.40
Projektgrupp 4: kl: 15.40-16.00
26 / 32
Ylva Andersson, HSM/A304:
Grupp H:
Projektgrupp 1: kl: 13.00-13.20
Projektgrupp 2: kl: 13.20-13.40
Projektgrupp 3: kl: 13.40-14.00
Projektgrupp 4: kl: 14.10-14.30
Patrick Gruczkun, Haga K001:
Grupp J:
Projektgrupp 1: kl: 13.00-13.20
Projektgrupp 2: kl: 13.20-13.40
Projektgrupp 3: kl: 13.40-14.00
Projektgrupp 4: kl: 14.10-14.30
Grupp S:
Projektgrupp 1: kl: 14.30-14.50
Projektgrupp 2: kl: 15.00-15.20
Projektgrupp 3: kl: 15.20-15.40
Projektgrupp 4: kl: 15.40-16.00
Grupp V:
Projektgrupp 1: kl: 14.30-14.50
Projektgrupp 2: kl: 15.00-15.20
Projektgrupp 3: kl: 15.20-15.40
Projektgrupp 4: kl: 15.40-16.00
Stina Larsson, Haga/K002:
Grupp I:
Projektgrupp 1: kl: 9.00-9.20
Projektgrupp 2: kl: 9.20-9.40
Projektgrupp 3: kl: 9.40-10.00
Projektgrupp 4: kl: 10.10-10.30
Helén Söderqvist, Haga/K002:
Grupp K:
Projektgrupp 1: kl: 13.00-13.20
Projektgrupp 2: kl: 13.20-13.40
Projektgrupp 3: kl: 13.40-14.00
Projektgrupp 4: kl: 14.10-14.30
Helén Söderqvist, Haga/K002:
Grupp T:
Projektgrupp 1: kl: 10.30-10.50
Projektgrupp 2: kl: 11.00-11.20
Projektgrupp 3: kl: 11.20-11.40
Projektgrupp 4: kl: 11.40-12.00
Grupp U:
Projektgrupp 1: kl: 14.30-14.50
Projektgrupp 2: kl: 15.00-15.20
Projektgrupp 3: kl: 15.20-15.40
Projektgrupp 4: kl: 15.40-16.00
Former för bedömning och examination
Examinationen är förutom kunskapskontroll, också en kontinuerlig och fruktbar del av kunskapsprocessen. Kursen examineras genom:
(1) obligatorisk närvaro och aktivt deltagande vid kursens tre seminarier samt tre workshops
(2) muntlig redovisning av gruppuppgift på seminarium 3 (se instruktioner för seminarium 3)
(3) individuell skriftlig hemtentamen (se nedan).
27 / 32
Hemtentamen
Kursen examineras genom en hemskrivning som påbörjas första kursdagen och som lämnas in
via GUL senast fredagen den 15 januari 2016 kl. 23.59. Denna del av examinationen består
av en skriftlig självständig tillämpning av de kunskaper som du fått genom kursen, och bygger
på en analys av ett eget valt fall.
Uppgift:
Hemskrivningen består i en analys av ett fall som ger belysning av sociala relationer och
ojämlikhet, konflikthantering och ledarskap. Syftet är här att kommunicera kunskaperna från
kursen i skriftlig form. Det görs genom att sammanfatta och att redogöra för kursinnehållets
centrala aspekter och teoribildningar, och genom att integrera dessa i en analys av ett konkret
fall som är relevant för läraryrket.
Välj ett eget fall, gärna från VFU eller utifrån annan egen erfarenhet, av relationer i skolan.
Du kan istället också välja ett fall från exv. skönlitteratur, film, en aktuell fråga, tidningsartikel eller en dokumentär. Ditt fall ska ge belysning av ett problemområde som rör någon/några
av kategorierna klass, kön, etnicitet, sexualitet, och det ska beröra och tydligt kopplas till
skola, elevgrupper och lärares professionella förhållningssätt.
Disponera din skrivning genom att:
1) Presentera först ditt val av fall för din analys i ett inledande stycke. Gör en problematiserande beskrivning av fallet, vad är dess bakgrund och hur har till exempel problemet uppkommit? Utveckla vilka centrala frågor och problem du vill belysa, och på vilket sätt du väljer
att anknyta till kursens centrala teman och teoribildningar. Denna inledande del tar ca en halv
sida i anspråk.
2) Efter inledningen följer en analys av det valda fallet där du integrerar och tillämpar de kunskaper du utvecklat genom kursen. Utgå från den retroduktiva frågan; Vilka förutsättningar
måste föreligga för att ditt valda fall/problem ska finnas? Utveckla ditt svar genom att relatera
till olika analytiska nivåer, som rör samhälle och strukturella villkor, gruppdynamiska processer, individuella upplevelser och möjligheter, samt hur dessa är relaterade till varandra. Skrivningen ska behandla och visa medvetenhet om relevansen av kunskaperna för skola och lärare.
Fokusera på följande punkter:
a) Strukturella förhållanden i form av sociala relationer och ojämlikhet, (dvs. hur tillhörigheter vad gäller klass, kön, etnicitet och sexualitet kan påverka elevers livsvillkor
och situation i skolan).
b) Grupprocesser och konflikter bland elever och/eller personal i skola (processer som
t.ex. diskriminering, kränkande behandling, mobbning, deindividualisering, dehumanisering, stigmatisering, stämpling) och processernas eventuella konsekvenser för
identitet och självkänsla. Diskutera huruvida ditt valda fall kan definieras som en konflikt eller inte och på vilket sätt detta påverkar hur problemet kan och bör hanteras.
c) Hur det problem du tar upp kan förebyggas och hanteras genom pedagogens/individens handlingar.
28 / 32
3) Avsluta hemtentamen med ett sammanfattande stycke där de olika trådarna vävs samman
och du reflekterar fritt i anslutning till ditt fall och hur du kan använda kunskaperna i din
framtida lärargärning.
Förslag på fall
Om du har svårt att komma på ett eget fall kan du ta hjälp av denna lista med förslag på böcker och filmer som kan användas:
Skönlitteratur:
Asaad, Arkan (2012) Stjärnlösa nätter: en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt
liv. Stockholm: Norstedts.
Margaret Atwood (2010 [1988]) Kattöga. Stockholm: Norstedts.
Susanna Alakoski (2006) Svinalängorna. Stockholm: Bonniers.
Susanna Alakoski (2010) Håpas du trifs bra i fengelset. Stockholm: Bonniers.
Susanna Alakoski (2012) Oktober i Fattigsverige: dagbok. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Mustafa Can (2006) Tätt intill dagarna: berättelsen om min mor. Stockholm: Norstedts.
Doris Dahlin (2007) Skammens boning. Stockholm: Ordfront.
Torbjörn Flygt (2008) Underdog. Stockholm: Norstedts pocket.
Torbjörn Flygt (2011) Outsiders. Stockholm: Norstedts.
Eija Hetekivi Olsson (2012) Ingenbarnsland. Stockholm: Norstedts
Åsa Linderborg (2008) Mig äger ingen. Bokförlaget Atlas.
Leif GW Persson (2011) Gustavs grabb: en klassresa. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Rickard Wolff (2011) Rikitikitavi. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Filmer:
Skruva den som Beckham
Tusen gånger starkare
En komikers uppväxt (baserat på Jonas Gardells bok)
Simon och ekarna (baserat på Marianne Fredrikssons bok)
Se även exv. svtplay/arkiv samt UR Utbildningsradion, UR Samtiden, www.ur.se
Omfattning och form:
Ca tre till max fyra A4-sidor, exklusive försättsblad (med notering om anonymt ID nummer)
och referenslista. Texten ska skrivas med Times New Roman, teckenstorlek 12 p. och enkelt
radavstånd.
Användning av teori och referenser:
Glöm ej att alltid väva in/integrera teoretisk analys med de mer beskrivande delarna i det analytiska avsnittet, och låt inte beskrivningarna ta överhanden! Presentera och definiera de teoretiska begreppen som du använder med hänvisning till kurstexterna i den löpande texten och
ange sedan de använda texterna även i en litteraturlista. Använd kurslitteraturen i dess bredd!
Samtliga tre kursböcker ska refereras, samt ett relevant urval av minst tre texter i kompendiet.
29 / 32
Var noggrann med referensangivelser i löpande text: ange gärna sidhänvisningar, samt avsluta
med en referenslista. Är du osäker på hur och när man ska referera? Kolla då länkarna på kursens GUL-sida. På kursens GUL-sida hittar du även APA-manualen som visar hur korrekta
referenser ska se ut.
I samband med inlämning på GUL körs alla examinerande texter genom Urkund för plagieringskontroll. Tänk därför på att sakuppgifter och utdrag från annan text alltid ska följas av en
tydlig referens och direkta avskrifter ska markeras med citat-tecken (”…”).
Betyg & betygskriterier
Betygsskalan omfattar betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U) (se
Kursplan). På seminarier, workshops och muntlig framställning i grupp tillämpas endast Godkänd (G) och Underkänd (U). Den individuella skriftliga hemtentamen betygssätts med G,
VG och U, samt ges kompletteringar som syftar till att stärka kvaliteten. För kursbetyget Väl
godkänd (VG) måste studenten därför ha uppnått betyget Väl Godkänd (VG) på den individuella hemtentamen.
Betygskriterier hemtenta
Betygskriterierna utgår från bedömning av att i skriftlig form visa förmåga till självständiga
reflektioner över kurslitteraturens innehåll, att genomföra en problematisering i relation till
konkreta egna valda fall, och att använda teoribildning och begrepp, samt att kommunicera
kunskaperna i en läsbar akademisk form. Betygskriterierna nedan är satta och uttolkas i relation till kursens lärandemål (se ovan).
Väl godkänd






Väl genomtänkt val av fall som väl illustrerar frågeområdets relevans för
skola/läraryrket och kursens centrala teman
Täcker väl in uppgiften, med god anknytning till väl valda delar av kurslitteraturen.
Precis redogörelse av relevanta teorier och begrepp som integreras och används i egen
analys av det valda fallet
Välutvecklad kritisk och reflekterande analys utifrån valda teorier och begrepp
Självständig och genomtänkt reflekterande diskussion kring hur kursens innehåll, kunskaper och förhållningssätt kan tillämpas i det framtida yrkesutövandet och kring eget
utvecklingsbehov
Bra disposition, framställning, argumentation och språkbehandling.
Godkänd




Val av fall som på ett bra sätt visar på frågeområdets relevans för skola/läraryrket och
kursens centrala teman
Täcker in uppgiftens olika aspekter, och med god anknytning till kurslitteraturen.
Korrekt redogörelse ges för relevanta teorier och begrepp
Kritisk och reflekterande analys utifrån valda teorier och begrepp
30 / 32


Reflekterande diskussion kring hur kursens innehåll, kunskaper och förhållningssätt
kan tillämpas i det framtida yrkesutövandet och kring eget utvecklingsbehov
Acceptabel disposition, framställning, argumentation och språkbehandling.
Underkänd







Val av fall som tycks sakna relevans för skola/läraryrket och kursens centrala teman
alt. att relevansen ej skrivs fram tillräckligt tydligt.
Uppgiften har missuppfattats eller besvarats på felaktigt eller ofullständigt sätt/följer
inte instruktionerna för uppgiften (t.ex. vad gäller användning av kurslitteraturen).
Felaktig redogörelse för teorier och begrepp och/eller irrelevant urval
Felaktig eller väl okritisk tillämning av begrepp/teoretiska perspektiv
Avsaknad av reflektion kring hur kursens innehåll, kunskaper och förhållningssätt kan
tillämpas i det framtida yrkesutövandet och kring eget utvecklingsbehov
Dålig disposition, framställning, argumentation och språkbehandling som gör texten
svårbegriplig.
Avsaknad av tydliga referenser vid direkta citat
Betygskriterier muntlig redovisning
Den muntliga redovisningen av gruppuppgift i seminarium 3 betygsätts endast med Godkänd
eller Underkänd. Nedan anges några riktmärken för bedömning av den muntliga presentationen/redovisningen (baserat på Ilse Hakvoort 2011).
*
Redovisningens innehåll och nivå - blir syftet med presentationen tydlig och dess
koppling till kursinnehåll och teori?
- har ämnesvalet en tydlig anknytning till skola och relation mellan elever och lärare?
- är redogörelse för och tillämpning av teorier och begrepp i huvudsak korrekt?
- håller arbetet en nivå som tillför något utöver den kurslitteratur som alla redan tagit
del av?
- stimulerar redovisningen till frågor, skratt, diskussion – dvs. kommunikation och kritisk reflektion?
*
Tidsplanering - har de planerat tiden så att innehållet passar för den tid de fått?
- delar gruppmedlemmar relativt jämnt på tiden?
*
Koppling till lärarprofessionen/styrdokument - kopplar studenterna till skolans
uppdrag och till sin kommande profession och eget utvecklingsbehov?
- ger presentationen exempel på/illustrerar hur kursens centrala tema och frågor kan
pedagogiskt tillämpas och gestaltas?
*
Övrigt - är alla närvarande under den egna redovisningen? Under andras redovisning?
Godkänt betyg uppnås genom att kriterierna uppnås tillräckligt bra och på acceptabel nivå.
Underkänt betyg ges om presentationen inte uppfyller kriterierna, eller då student ej är närvarande.
31 / 32
Följande punkter inom parentes är inte betygsgrundande, men kan ändå vara värt att tänka på
vid era förberedelser/genomförande:
(*
Förberedelse - verkar studenterna vara förberedda och i så fall hur? )
(*
Variation - läggs fokus på att utbilda (och inte på att informera, bara läsa upp vad som
står i kurslitteraturen)?
- används olika redskap/verktyg/gestaltning/undervisningsformer för att förmedla budskap – tex. Powerpoint – tavlan - drama – bikupa?)
(*
Beröring/utvecklande - blir de frågor man valt att ta upp levandegjort och utvecklas
förståelsen för frågorna?)
Komplettering och omtentamen
Tentamensresultat meddelas av examinerande lärare via GUL senast tre veckor efter inlämningsdatum. Du kan få enskilda ”kompletteringar” i samband med examinationen. Dessa
måste du klara av senast 2 veckor efter att resultatet meddelats. Om så ej skett, krävs förnyad
examination. Senast tre veckor efter ny inlämning ges besked om slutgiltigt betyg.
Alla som blivit underkända i examinationen har rätt till omtentamen. Underlag för en individuell skriftlig examination och omtentamen läggs ut på GUL kl. 9.00 fredagen den 4:e mars
2016 och sänds in via GUL senast fredagen den 11:e mars 2016. OBS! om man önskar
skriva omtentamen måste detta meddelas till kursansvarig via mail senast en vecka innan tentamen läggs ut.
Komplettering av obligatoriska undervisningstillfällen
Samtliga seminarium och workshops (förutom resursseminariet och workshop IV) är obligatoriska och frånvaro vid dessa tillfällen kräver därför komplettering.
Seminarium 1 och 2 kan kompletteras genom en skriftlig redogörelse på sammanlagt 2 A4
sidor (per kompletteringsuppgift) med svar på de uppgifter som ingår i seminariets underlag.
För seminarium 1 utgörs underlaget av en uppgift, för seminarium 2 ingår fyra uppgifter som
besvaras på en halv sida per uppgift. Redogörelsen ska lämnas till och godkännas av
seminarielärare, alt. returneras för komplettering. Den som ej fullgjort kraven på
seminarieredogörelserna kommer ej att få sitt slutgiltiga kursbetyg inrapporterat.
Seminarium 3 kan endast kompletteras muntligt och här ordnas ett extra tillfälle för muntlig
presentation/gestaltning efter kursavslutning i januari 2016. OBS! om man önskar delta i detta
seminarium måste det meddelas kursansvarig. Tid och lokal meddelas då och läggs ut på
GUL.
För den som har missat något workshopstillfälle kommer det att ordnas ett kompletteringstillfälle i form av extra workshop efter kursavslutningen i januari. OBS! Kontakta kursansvarig
32 / 32
och din workshoplärare om så skulle vara fallet. (Vid ev. frånvaro vid flera workshoptillfällen
tillkommer skriftlig komplettering. )
Bilaga - Regler för självständigt genomförda examinationer
(Hämtade från Statsvetenskapliga institutionen, men tillämpbara även inom denna kurs)
Grundläggande för examinationer är att studenterna uppmuntras till att uppvisa ett självständigt och kritiskt tänkande. Möjligheterna att avgöra när studenterna framgångsrikt uppnår
detta mål underlättas genom att vissa grundläggande regler följs. Vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet gäller följande regler för självständigt genomförda examinationer (till exempel hemtentamen, övningsuppgift, grupparbete, m.m.). Beträffande salstentamen, se ”Lokala regler för skrivsalen vid Göteborgs universitet”.
I det fall ansvarig lärare inte ger andra instruktioner:




skall kurslitteraturen ligga till grund för den genomförda uppgiften.
skall det tydligt framkomma vilket material som nyttjats för uppgiften. Detta gäller
även material som studenten själv tidigare framställt.
skall material, med undantag av tydligt utmärkta citat, aldrig återges utan att studenten
väsentligt omarbetat detta. Det skall alltid finnas med en referens till sådant omarbetat
material. Denna regel gäller även för sådant arbete som studenten själv tidigare framställt.
skall studenten genomföra examinationsuppgiften självständigt. Det innebär att studenterna får diskutera uppgiften med varandra. Studenterna får emellertid, till exempel, inte skriva av varandra eller gemensamt arbeta fram de skriftliga produkterna.
I det fall en student skulle bryta mot någon av ovanstående regler gäller enligt Högskoleförordningen (1993:100, 10 kap.) att:
1 § Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som:
1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en
annan studieprestation ska bedömas,
2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan,
De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning. Notera att: ”En avstängning räknas
alltid som avbrott i studierna, t ex när det gäller rätt att få studiemedel. Den som avstängts
från undervisningen är i princip återbetalningsskyldig av studiemedel för den tid som avstängningen avser. Universitetet underrättar CSN om dylika beslut. Observera att vissa former
av fusk faller under brottsbalken och kan medföra åtal (t ex urkundsförfalskning, osant intygande).”