1. No category

Läslyftet
Kollegialt lärande för utveckling av elevers
läsande, skrivande och lärande
”modulkunskap”
Syfte
Läslyftet syftar till att öka
elevers läsförståelse och
skrivförmåga genom att
stärka och utveckla
kvaliteten i undervisningen
Lärares lärande
• Uppmärksamma sin egen undervisning
• Reflektera mer över undervisningsbeslut
• Få en bredare uppsättning metoder och
förhållningssätt
Fortbildningsmodellen
Kollegialt lärande med stöd av
- material på Läs- och skrivportalen
- handledare
- arbetsgång anpassad till materialet - modulerna
Moduler
Det finns ett antal moduler tillgängliga på Läs- och skrivportalen och
fler tas fram under kommande år
Modulerna har olika fokus och riktar sig till olika målgrupper
En modul består av åtta delar
Del 1
Del 2
Del 3
Del 4
Del 5
Del 6
Del 7
Del 8
Tidsåtgång
En skola som deltar i satsningen med statsbidrag genomgår två moduler per
läsår:
Del
1
Del
2
Del
3
Del
4
Del
5
Del
6
Hösttermin
Del
7
Del
8
Del
1
Del
2
Del
3
Del
4
Del
5
Del
6
Del
7
Del
8
Vårtermin
En skola som ej beviljats statsbidrag eller som valt att organisera arbetet på
egen hand kan välja att arbeta med en eller två moduler under ett läsår.
Vem gör vad i Läslyftet?
Regeringen
ger
Skolverket
uppdrag
Skolverket
erbjuder och
villkorar
eventuellt
statsbidrag
Lärare
reflekterar
och
utvecklar
Handledare
utmanar
Rektor
möjliggör
Huvudman
ansvarar
lokalt
Utgångspunkter - innehåll
 Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares
ansvar
 Läs- och skrivutveckling är en del av utvecklingen av
ämnesspecifika förmågor
 Undervisningen behöver ge stöd för läsandet och skrivande av
olika typer av ämnesspecifika texter
 Undervisningen behöver anpassas till och utmana alla elever
 Skolbiblioteken har en viktig roll
Genomgående perspektiv
• Flerspråkighet/andraspråkslärande
• Demokrati/jämställdhet/värdegrund
• Specialpedagogiskt perspektiv/läs- och skrivsvårigheter
• Digitalisering/multimodalitet
• Intresse/motivation
• Bedömning
Läslyftet 2015-2018
2015/16
2016/17
2017/18
Den obligatoriska skolan Den obligatoriska skolan Den obligatoriska skolan
Förskoleklass
Förskoleklass
Förskoleklass
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan
Gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolan
Förskolan
Förskolan
Vilka moduler har valts?
Procent
Kritiskt textarbete, F-åk 6
Stimulera läsintresse, F-åk 9
Läsa och skriva i alla ämnen, åk 1-3
Samtal om text, åk 1-9
Tolka och skriva text i skolans alla ämnen, åk 1-9
Främja elevers lärande i NO, åk 4-9
Främja elevers lärande i SO, åk 4-9
Lässtrategier för sakprosa, åk 4-9
Strukturerad läs- och skrivundervisning,
grundsärskolan, åk 1-9
Antal
1,8%
2,4%
8,1%
58,4%
26,6%
0,2%
0,7%
1,5%
0,4%
10
13
44
319
145
1
4
8
2
Svarande
Inget svar
546
265
Exempel på lokal organisation
(förskolan)
Förskollärare
Förskollärare,
barnskötare
Förskollärare
förskoleklass och
förskollärare förskolan
Exempel på lokal organisation
(obligatoriska skolan)
Lärare åk 1-9 (alla
ämnen)
Lärare och förskollärare
F- åk. 9 (alla ämnen)
Lärare och förskollärare
F- åk. 1
Arbetslag åk 1-3 (lärare i
svenska, SO, NO, idrott
etc.)
Arbetslag åk 4-6 (lärare i
svenska, SO,NO, idrott,
slöjd etc.)
Arbetslag åk 7-9 (lärare i
svenska, SO, NO, idrott,
tyska, hk, slöjd etc.)
Ämneslag med lärare i
svenska/sva
Ämneslag med lärare i
SO
Ämneslag med lärare i
NO
Exempel på lokal organisation
(obligatoriska skolan)
Ämneslag med lärare i
praktisk-estetiska ämnen
Ämneslag med lärare i
språkämnen (engelska
och moderna språk)
Ämneslag med lärare i
matematik
Lärare i grundsärskolan
Lärare tillsammans med
personal i skolbibliotek
Lärare i sameskolan
Lärare i specialskolan
Modersmålslärare
Exempel på lokal organisation (gy)
Ämneslag med lärare i
svenska/svenska som
andraspråk
Ämneslag med lärare i
filosofi, psykologi och
religion
Ämneslag med lärare i
biologi och naturkunskap
Arbetslag på
högskoleförberedande
program
(lärare i svenska, idrott,
historia, kemi etc.)
Arbetslag på
yrkesförberedande
program
(lärare i plåtslageri, måleri,
engelska och svenska etc.)
Arbetslag på
ekonomprogrammet
(lärare i företagsekonomi,
marknadsföring, svenska,
religionskunskap etc.)
Svensk- och
samhällskunskapslärare
tillsammans med personal i
skolbibliotek
Yrkeslärare
Lärare i praktisk-estetiska
ämnen
Exempel på lokal organisation (gy)
Språkintroduktion gy
Gymnasiesärskolan
Yrkesintroduktion
Arbete med texter i modulerna
”Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknat
när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet
tillgängligt om ni tillsammans vill läsa, se eller lyssna på någon
sekvens igen.”
Vilka utmaningar ser du med den här texten och/eller
samtalet om den?
Finns det frågor du skulle vilja lyfta särskilt i en tänkt
lärargrupp?
Om handledarens roll är ”att utmana” – på vilket sätt skulle
du kunna utmana i diskussionen?
Diskutera i grupper ca 15 min. Sedan delar vi tankar i
storgrupp.
Diskussionsfrågor
Så här ser de bifogade diskussionsfrågorna ut:
- Vilka kriterier belyses i artikeln?
- Vilken funktion fyller kriterierna?
- Var det några särskilda kriterier som väckte nya
funderingar?
- Hur kan ni använda läsbarhetsindex (LIX)?
- På vilket sätt kan ni samarbeta med skolbiblioteket runt
kriterier för textval?
För- och nackdelar med att använda ”befintliga frågor”?
Diskutera i grupp hur ni tänker kring detta.
Vad tar du med dig om
modularbetet?
http://padlet.com/katarina1/modul