Landstinget gemensamma regler och riktlinjer 2014
Landstingets gemensamma regler och riktlinjer 2014 Läsanvisning Det gemensamma regelverket inleds med de regler som har fastställts av landstingsfullmäktige den 20-21 november 2013. Kapitelrubrikerna i denna del har tillägget (LFU). Därefter följer de regler och riktlinjer som fastställts av landstingsstyrelsen den 11 december 2013. Kapitelrubrikerna har tillägget (LST). 2 Läsanvisning ............................................................................................... 2 Förtroendemannaorganisation m m (LFU) ................................................... 16 Arbetsordning för landstingsfullmäktige .................................................. 16 Antalet ledamöter .................................................................................. 16 Ordförande och vice ordförande ........................................................... 16 Presidiet ................................................................................................ 16 Ordning för placering i sammanträdeslokalen ...................................... 17 Tid och plats för sammanträdena .......................................................... 17 Kungörelse om sammanträdena ............................................................ 18 Ärenden och handlingar till sammanträdena ........................................ 18 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare.......... 18 Upprop .................................................................................................. 19 Protokollsjusterare ................................................................................ 19 Turordning för handläggningen ............................................................ 19 Yttranderätt vid sammanträdena ........................................................... 19 Talarordning.......................................................................................... 20 Yrkanden............................................................................................... 21 Deltagande i beslut................................................................................ 21 Omröstningar ........................................................................................ 21 Reservation ........................................................................................... 22 Ordningen vid sammanträdena ............................................................. 22 Motioner................................................................................................ 22 Interpellationer ...................................................................................... 22 Frågor .................................................................................................... 23 Beredning av ärendena.......................................................................... 23 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning........................................... 23 Justering av protokollet ......................................................................... 23 Expediering ........................................................................................... 23 Sekreterare ............................................................................................ 24 Fullmäktigeberedningar ........................................................................ 24 Reglemente för revisorerna ....................................................................... 26 Revisorernas organisation ..................................................................... 26 Revisorernas uppgifter .......................................................................... 26 Budget ................................................................................................... 26 Sakkunniga............................................................................................ 27 Revisorernas sammanträden ................................................................. 27 Arkiv ..................................................................................................... 27 Utlåtande om delårsrapport ................................................................... 27 3 Revisionsberättelse ............................................................................... 27 Reglemente för patientnämnden ............................................................... 27 Verksamhetsområde.............................................................................. 27 Arbetsformer ......................................................................................... 28 Reglemente för landstingsstyrelsen .......................................................... 29 Verksamhetsområde.............................................................................. 30 Arbetsformer ......................................................................................... 33 Ersättning till stödpersoner ....................................................................... 34 Inkallande av ersättare .............................................................................. 34 Inkallande av ej tjänstgörande ersättare .................................................... 35 Ersättning till förtroendevalda .................................................................. 35 Tillämpningsområde ............................................................................. 35 Årsarvodets konstruktion ...................................................................... 35 Vem får årsarvode och hur mycket ....................................................... 35 Övrigt .................................................................................................... 36 Uppräkning av årsarvode ...................................................................... 36 Maximalt årsarvode .............................................................................. 36 Vem får sammanträdesarvode............................................................... 36 Sammanträdesarvodets storlek.............................................................. 37 Särskilt ordförandearvode ..................................................................... 37 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst m m........................................... 37 Ledighet vid sjukdom ........................................................................... 39 Rese- och traktamentsersättning ........................................................... 39 Tillämpningsföreskrifter ....................................................................... 39 Datorutrustning m m till förtroendevalda ................................................. 39 Partistöd m m ............................................................................................ 40 Avtackning av avgående fullmäktigeledamöter ........................................ 40 Planerings- och uppföljningsprocess (LFU) ................................................. 41 Planering ................................................................................................... 41 Process .................................................................................................. 41 Styrdokument ........................................................................................ 41 Verksamhetsplaner................................................................................ 41 Uppföljning och utvärdering ..................................................................... 41 Process .................................................................................................. 41 Årsredovisning ...................................................................................... 42 Övriga beredningars verksamhetsrapporter .......................................... 42 Patientnämndens verksamhetsrapport ................................................... 42 Verksamhetsuppföljning ....................................................................... 42 4 Ekonomi m m (LFU) .................................................................................... 43 Etiska regler för kontakt- och relationsfrämjande förmåner .................... 43 Utgångspunkt ........................................................................................ 43 Tillbörliga förmåner .............................................................................. 43 Icke tillbörliga förmåner ....................................................................... 43 Intern kontroll ........................................................................................... 43 Syfte ...................................................................................................... 43 Landstingsstyrelsen ............................................................................... 44 Attest- och utbetalningsregler ................................................................... 44 Syfte ...................................................................................................... 44 Definition .............................................................................................. 44 Attester .................................................................................................. 44 Utbetalningskontroll ............................................................................. 44 Attestuppdrag ........................................................................................ 44 Underrättelse om uppdrag ..................................................................... 44 Begränsningar i attesträtten................................................................... 44 Ansvar ................................................................................................... 44 Reglernas tillämpning ........................................................................... 44 Placering av likvida medel ........................................................................ 45 Upplåning ................................................................................................. 45 Borgen....................................................................................................... 45 Resor utanför Norden................................................................................ 45 Representation .......................................................................................... 45 Större representation ............................................................................. 45 Övrig extern representation................................................................... 45 Intern representation ............................................................................. 46 Attestunderlag ....................................................................................... 46 Betalkort ................................................................................................... 46 Innehav.................................................................................................. 46 Användningsområde ............................................................................. 46 Ansvar och förbindelse ......................................................................... 46 Kopia av allmän handling ......................................................................... 46 Arkivreglemente (LFU) ................................................................................ 48 Tillämpningsområde ................................................................................. 48 Ansvar för arkivvården ............................................................................. 48 Kommentar ........................................................................................... 48 Arkivmyndighet ........................................................................................ 48 Kommentar ........................................................................................... 48 5 Landstingsarkiv......................................................................................... 49 Arkivombud och arkivredogörare ............................................................. 49 Kommentar ........................................................................................... 49 Arkivförteckning och arkivbeskrivning .................................................... 49 Kommentar ........................................................................................... 49 Avgränsning av arkiv ................................................................................ 50 Kommentar ........................................................................................... 50 Beständighet ............................................................................................. 50 Kommentar ........................................................................................... 50 Förvaring................................................................................................... 50 Kommentar ........................................................................................... 50 Gallring ..................................................................................................... 50 Kommentar ........................................................................................... 50 Utlåning .................................................................................................... 51 Kommentar ........................................................................................... 51 Överlämnande av arkiv ............................................................................. 51 Kommentar ........................................................................................... 52 Samråd ...................................................................................................... 52 Kommentar ........................................................................................... 52 Hälso- och sjukvård (LFU) ........................................................................... 53 Patientens rättigheter................................................................................. 53 Inledning ............................................................................................... 53 Vårdgaranti ........................................................................................... 53 Fast vårdkontakt .................................................................................... 54 Förnyad medicinsk bedömning ............................................................. 54 Valfrihet ................................................................................................ 55 Vårdval.................................................................................................. 56 Tolkservice............................................................................................ 59 Hjälpmedelspolicy .................................................................................... 59 Mål ........................................................................................................ 59 Hjälpmedel en integrerad del av hälso- och sjukvården ....................... 59 Personligt förskrivna hjälpmedel .......................................................... 59 Etiska principer ..................................................................................... 59 Prioriteringsordning för hjälpmedel ...................................................... 60 Individuell behovsbedömning och prioritering ..................................... 60 Avgifter ..................................................................................................... 60 Gemensamt ........................................................................................... 60 Öppen vård............................................................................................ 61 6 Hjälpmedel ............................................................................................ 65 Hälsokontroller, intyg m m ................................................................... 67 Vaccinationer ........................................................................................ 67 Sjukhusvård .......................................................................................... 68 Sjukresor ............................................................................................... 69 Övriga av landstinget ersättningsbara resor .......................................... 75 Övriga avgifter och ersättningar ........................................................... 76 Tandvård inom hälso- och sjukvårdens avgiftssystem ............................ 81 Patientgrupper ....................................................................................... 81 Avgifter ................................................................................................. 81 Övrig tandvård .......................................................................................... 82 Barn- och ungdomstandvård ................................................................. 82 Övrigt .................................................................................................... 82 Tandvård (LFU) ............................................................................................ 84 Tandvårdstaxa ........................................................................................... 84 Gemensamt ........................................................................................... 84 Allmäntandvård och specialisttandvård ................................................ 84 Behandlingar utanför försäkringen ....................................................... 91 Abonnemangstandvård ......................................................................... 92 Taxor för vissa käkkirurgiska åtgärder samt vissa åtgärder i sjukhustandvård .................................................................................... 93 Ägarstyrning (LFU) ...................................................................................... 95 Kommunallagen och aktiebolagslagen ..................................................... 95 Aktiv ägarstyrning .................................................................................... 95 Ägarsamråd och verksamhetsdialog ......................................................... 95 Bolagsstämma ........................................................................................... 96 Styrelse, styrelseordförande och VD ........................................................ 96 Bolagens återrapportering till landstinget ................................................. 96 Stiftelser .................................................................................................... 97 Förtroendemannaorganisation m m (LST).................................................... 98 Reglemente för länshandikapprådet.......................................................... 98 Uppgifter ............................................................................................... 98 Sammansättning .................................................................................... 98 Organisation och arbetsformer .............................................................. 98 Ekonomi ................................................................................................ 99 Reglemente för länspensionärsrådet ......................................................... 99 Uppgifter ............................................................................................... 99 Sammansättning .................................................................................... 99 7 Organisation och arbetsformer .............................................................. 99 Ekonomi .............................................................................................. 100 Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg..................... 100 Uppgifter ............................................................................................. 100 Sammansättning .................................................................................. 100 Organisation och arbetsformer ............................................................ 100 Ekonomi .............................................................................................. 101 Ekonomi m m (LST) ................................................................................... 102 Upphandling ........................................................................................... 102 Ansvar ................................................................................................. 102 Helhetssyn och samverkan .................................................................. 102 Miljöhänsyn vid upphandling ............................................................. 102 Sociala hänsyn .................................................................................... 102 Arbetssätt ............................................................................................ 103 Intern kontroll ......................................................................................... 103 Plan för granskning av den interna kontrollen .................................... 103 Verksamhetsansvariga ........................................................................ 103 Attest och utbetalning ............................................................................. 104 Definition av beslut ............................................................................. 104 Tillämpningsområde ........................................................................... 104 Attester ................................................................................................ 104 Attestförteckning ................................................................................ 105 Begränsningar i attesträtten................................................................. 105 Ansvar ................................................................................................. 105 Upplåning ............................................................................................... 105 Penninghantering .................................................................................... 105 Kassahantering .................................................................................... 106 Fakturering .......................................................................................... 106 Kredit .................................................................................................. 106 Återbetalning ...................................................................................... 106 Kravrutiner .......................................................................................... 106 Dröjsmålsränta .................................................................................... 106 Uppskov och avbetalning.................................................................... 106 Skuldsanering...................................................................................... 107 Avskrivning av fordring...................................................................... 107 Leverantörsbetalningar och säkerheter vid inköp .............................. 107 Leasing ................................................................................................ 107 Utbetalning av bidrag.......................................................................... 107 8 Sponsring ............................................................................................ 108 Interna krediter .................................................................................... 108 Investeringar ........................................................................................... 108 Kapitalinventarier ............................................................................... 108 Försäljning och utrangering av utrustning ......................................... 108 Investering i fastigheter ...................................................................... 109 Investeringsbidrag ............................................................................... 109 Interna affärer ......................................................................................... 109 Termer och definitioner .......................................................................... 109 Lokalutnyttjande och hyror m m............................................................. 110 Tjänsteresor............................................................................................. 110 Allmänt ............................................................................................... 110 Val av mötesform................................................................................ 110 Bokning............................................................................................... 110 Färdsätt................................................................................................ 111 Utlandsresor ........................................................................................ 111 Personal (LST) ............................................................................................ 112 Chefs- och ledarskap ............................................................................... 112 Chefens ansvar .................................................................................... 112 Medarbetarskap....................................................................................... 112 Medarbetarens ansvar ......................................................................... 113 Sekretessförbindelse ............................................................................... 113 Kompetensförsörjning ............................................................................ 113 Chefsbank ........................................................................................... 113 Studerande .......................................................................................... 113 Utvecklingsprogram för ST-läkare ..................................................... 114 Studieförmåner.................................................................................... 114 Tjänster från externa bemanningsföretag............................................ 115 Lönebildning ........................................................................................... 115 Chefens ansvar vid lönesättning ......................................................... 115 Lönekriterier ....................................................................................... 115 Medarbetarsamtal................................................................................ 115 Lönedialog .......................................................................................... 116 Lönesamtal .......................................................................................... 116 Lönetillägg .......................................................................................... 116 Löneglidning ....................................................................................... 116 Chefsförordnanden.............................................................................. 116 Omställning............................................................................................. 116 9 Avgångssamtal .................................................................................... 116 Anställningsvillkor och förmåner ........................................................... 117 Arbetstidsmodeller .............................................................................. 117 Bisysslor.............................................................................................. 117 Bostadsförmån .................................................................................... 117 Förmånsbil .......................................................................................... 117 Friskvårdsbidrag ................................................................................. 117 Glasögon för bildskärmsarbete ........................................................... 118 Uppvaktning och gåvor ........................................................................... 118 Julgåva ................................................................................................ 118 Minnesgåva vid 25 års anställning...................................................... 119 Disputation .......................................................................................... 119 Dödsfall............................................................................................... 119 Avtackning i samband med pension ................................................... 119 Arbetsmiljö ............................................................................................. 119 Arbetsmiljöansvar ............................................................................... 119 Nyanställningsundersökning och medicinska kontroller .................... 120 Alkohol, droger och rökning ............................................................... 120 Rehabilitering...................................................................................... 121 Lika rättigheter och möjligheter.............................................................. 121 Jämställdhet ........................................................................................ 121 Kränkande särbehandling.................................................................... 122 Hälso- och sjukvård (LST) ......................................................................... 123 Värdegrund ............................................................................................. 123 Landstingets fem etiska utgångspunkter ............................................. 123 Främja hälsa och förebygga uppkomst av sjukdom ............................ 123 Fortsatt arbete ..................................................................................... 123 Den enskilde patientens individuella vård .......................................... 124 Information och undervisning ............................................................. 124 Uppföljning ......................................................................................... 124 Utvärdering ......................................................................................... 124 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete .................................... 124 Verksamhetens informationssystem (VIS) ............................................. 125 Lokal Stramagrupp - samverkan mot antibiotikaresistens ...................... 125 Uppdraget............................................................................................ 125 Stramagruppens sammansättning........................................................ 125 Vårdprogram ........................................................................................... 125 Syfte .................................................................................................... 125 10 Begrepp ............................................................................................... 126 Förankring........................................................................................... 126 Vårdplan/vårdplanering .......................................................................... 126 Standardvårdplan ................................................................................ 126 Individuell vårdplan ............................................................................ 126 Samordnad individuell plan (SIP) ....................................................... 127 Avgifter ................................................................................................... 127 Hälsokontroller, intyg m m ..................................................................... 127 Hälsoundersökning, test m m.............................................................. 127 Intyg .................................................................................................... 129 Övrigt .................................................................................................. 133 Vaccinationer ...................................................................................... 133 Hjälpmedelsverksamhet .......................................................................... 134 Allmänt ............................................................................................... 134 Beslutsordning .................................................................................... 134 Huvudprinciper ................................................................................... 134 Patientansvar ....................................................................................... 134 Flyttning från länet.............................................................................. 134 Tolkservice vid resor utomlands ............................................................. 135 Remissregler för specialistvård m m....................................................... 135 Allmänt ............................................................................................... 135 Primär-, länsdels- och länssjukvård inom länet .................................. 135 Primär-, länsdels- och länssjukvård samt tandvård utom länet .......... 136 Övrig vård ........................................................................................... 137 Gallring m m av patientjournaler ............................................................ 138 Läkemedel............................................................................................... 138 Reglemente för läkemedelskommittén ............................................... 138 Samverkan med läkemedelsföretag .................................................... 139 Verksamhetsbidrag till handikapporganisationer ................................... 140 Stipendium för bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården ........ 140 Kriterier............................................................................................... 140 Bedömning av ansökningar................................................................. 141 Stipendium till minne av Elisabeth Holmgren ........................................ 141 Kriterier............................................................................................... 141 Bedömning av ansökningar................................................................. 141 Riktlinjer för kvalitetsregister ................................................................. 141 Medverkan i kvalitetsregister .............................................................. 141 Utbildning ........................................................................................... 142 11 Uppföljning och verksamhetsutveckling ............................................ 142 Informationshantering och journalföring inom hälso- och sjukvården och tandvården............................................................................................... 142 Utskrivningsanteckning från slutenvård (medicinsk epikris) ................. 142 Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården och tandvården............................................................................................... 143 Användande av SMS-påminnelse i VAS ................................................ 143 Roller och ansvar ................................................................................ 143 Information till patient ........................................................................ 143 Vårdkontaktregistrering .......................................................................... 143 Samverkansorgan mellan landstinget och de privata vårdgivarna .......... 144 Sammansättning .................................................................................. 144 Uppgifter ............................................................................................. 144 Samverkan .......................................................................................... 145 Sammanträden .................................................................................... 145 Ersättning ............................................................................................ 145 Samverkansorgan mellan landstinget och tandvårdsproducenterna ....... 145 Sammansättning .................................................................................. 145 Uppgifter ............................................................................................. 145 Samverkan .......................................................................................... 146 Sammanträden .................................................................................... 146 Ersättning ............................................................................................ 146 Brukarråd o d .......................................................................................... 146 Smittskydd .............................................................................................. 146 Biobanker i hälso- och sjukvården.......................................................... 146 Kliniska läkemedelsprövningar .......................................................... 147 Forskning ............................................................................................ 147 Kundvalsmodell inom barn- och ungdomstandvård .............................. 147 Samverkansformer mellan medicintekniska företag och medarbetare i den offentliga tandvården .............................................................................. 148 Informationsteknik och Medicinsk teknik (LST) ....................................... 149 Informationsteknik .................................................................................. 149 Projektarbete ....................................................................................... 149 Teknik ................................................................................................. 150 Licenser............................................................................................... 150 IT- och MT-säkerhet ........................................................................... 150 Investeringar IT-utrustning ................................................................. 150 Försäljning och utrangering av IT-utrustning .................................... 150 Interna affärer med Länsteknik ........................................................... 151 12 Persondatorer ...................................................................................... 151 Dator i hemmet ................................................................................... 151 Medicinsk teknik..................................................................................... 151 Medicintekniska produkter ................................................................. 151 Medicinska gaser ................................................................................ 152 Strålskydd ........................................................................................... 152 Information och utbildning om medicintekniska produkter ............... 153 Näringspolitik och internationell samverkan (LST) ................................... 154 Näringspolitik ......................................................................................... 154 Utvecklingsmedel för EU-projekt ....................................................... 154 Regionala utvecklingsmedel ................................................................... 154 Näringslivspris ........................................................................................ 155 Kultur (LST) ............................................................................................... 156 Riktlinjer för landstingets insatser inom kultur, kultur och hälsa samt folkhälsa .................................................................................................. 156 Stipendier ................................................................................................ 156 Utvecklingsstipendiet Rubus Arcticus ................................................ 156 Heders- och förtjänststipendiet ........................................................... 157 Idrottsstipendiet .................................................................................. 157 Idrottsledarstipendiet .......................................................................... 157 Allmänt ............................................................................................... 157 Kulturinsatser .......................................................................................... 158 Projektstöd .......................................................................................... 158 Kultur och Hälsa ................................................................................. 159 Folkbildande folkhälsoinsatser ........................................................... 159 Utomlänsutställningar ......................................................................... 160 Snabba Ryck ....................................................................................... 160 Turnéstöd ............................................................................................ 161 Verksamhetsbidrag ................................................................................. 161 Folkbildning ........................................................................................ 161 Interkommunal ersättning ................................................................... 162 Länsövergripande organisationer ........................................................ 162 Uppföljning ......................................................................................... 164 Policy för arbetet med landstingets konst ............................................... 164 Arbetet med landstingets konst ........................................................... 164 Inköp ................................................................................................... 164 Övrigt .................................................................................................. 164 Miljöriktlinjer (LST) ................................................................................... 166 13 Ansvar ..................................................................................................... 166 Miljöpriser .............................................................................................. 166 Energi ...................................................................................................... 166 Transporter .............................................................................................. 167 Produkter................................................................................................. 167 Kemikalier och läkemedelshantering .................................................. 168 Livsmedel............................................................................................ 168 Köldmedia........................................................................................... 169 Avfallshantering.................................................................................. 169 Uppföljning av miljömålen ................................................................. 169 Jämställdhet (LST) ...................................................................................... 170 Jämställdhetsarbete ................................................................................. 170 Strategi .................................................................................................... 170 Ansvar ..................................................................................................... 170 Grafisk profil (LST) .................................................................................... 171 Riktlinjer för landstingets säkerhet (LST) .................................................. 172 Allmänt ................................................................................................... 172 Mål .......................................................................................................... 172 Roller och ansvar .................................................................................... 172 Delprocessansvar ................................................................................ 172 Säkerhetssamordningsansvar .............................................................. 173 Landstingets säkerhetsplan ..................................................................... 173 Kommunikation (LST) ............................................................................... 174 Strategisk resurs för att nå landstingets mål .......................................... 174 Intern kommunikation......................................................................... 174 Extern kommunikation ....................................................................... 174 Kommunikation är ett verksamhetsansvar ............................................. 175 Systematisk och planerad.................................................................... 175 Öppen och aktiv dialog ....................................................................... 175 Var och en har ett informationsansvar ................................................... 176 Media (LST) ............................................................................................... 177 Fotografering och filmning i vården (LST) ................................................ 178 Tillstånd krävs för fotografering ............................................................. 178 Patientens integritet främst ..................................................................... 178 Patienter som fotograferar personal ........................................................ 178 Tillstånd i allmänna utrymmen ............................................................... 178 Ljudupptagning ....................................................................................... 178 Riktlinjer för landstingets medverkan i medieproduktioner (LST) ............ 179 14 Att använda sociala medier (LST) .............................................................. 180 Möjligheter och risker ............................................................................. 180 Roller och ansvar .................................................................................... 180 Vem ansvarar för personuppgifter? .................................................... 180 Checklistor .............................................................................................. 180 15 Förtroendemannaorganisation m m (LFU) Arbetsordning för landstingsfullmäktige Utöver det som föreskrivs om landstingsfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter 1 § Fullmäktige har 71 ledamöter. Ordförande och vice ordförande 2 § De år då val av landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige vid sitt första sammanträde bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. 3 § Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 § Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, väljer fullmäktige så snart det kan ske en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. 5 § Om ordföranden är förhindrad att fullgöra uppdraget, fullgör förste vice ordföranden det. Om också förste vice ordföranden är förhindrad, fullgör andre vice ordföranden uppdraget. Om samtliga i presidiet är förhindrade, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter tills tillfällig ordförande valts. 6 § Om samtliga i presidiet är förhindrade att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, utser fullmäktige en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Ålderspresidenten tjänstgör som ordförande, tills den tillfällige ordföranden har utsetts. Presidiet 7 § Presidiet ansvarar för att forma och säkerställa ett demokratiskt förhållningssätt i fullmäktiges arbetsformer och processer. 8 § Presidiet ansvarar för fullmäktiges utbildningar. 9 § Presidiet föreslår uppdrag för nästkommande år för samtliga beredningar. För att möjliggöra jämförelser och säkerställa att medborgarnas behov belyses ur ett länsperspektiv ska förslaget till uppdrag för hälso- och sjukvårdsberedningarna vara gemensamt. 16 Ordning för placering i sammanträdeslokalen 10 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena den ordning i vilken ledamöterna ska vara placerade i sammanträdeslokalen. Tid och plats för sammanträdena 11 § Fullmäktige håller ordinarie sammanträden normalt fem gånger per år. Dagarna för sammanträdena bestämmer fullmäktige för varje år. 12 § De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i november. 13 § Fullmäktige sammanträder i Landstingshusets sessionssal i Luleå. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats inom länet för ett visst sammanträde. Extra sammanträde 14 § Ett extra sammanträde ska hållas om ordföranden anser att det behövs, eller om styrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det. En begäran om ett extra sammanträde och de ärenden som önskas behandlade ska göras skriftligen, ställas till ordföranden och lämnas till sekretariatet Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. Inställt sammanträde eller ändrad dag och tid 15 § Om det finns särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för ett sammanträde. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Om sammanträdet har kungjorts, ska beslutet anslås på landstingets anslagstavla och om tiden medger det ska uppgift om beslutet införas i de tidningar som avses i 13 §. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 16 § Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. 17 § Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. 17 Kungörelse om sammanträdena 18 § Fullmäktige bestämmer för varje år i vilken eller vilka ortstidningar uppgifterna om tid och plats för fullmäktiges sammanträden ska införas. 19 § Inför varje sammanträde låter ordföranden förteckna de ärenden som ska behandlas på sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträdena 20 § De ärenden som fullmäktige behandlar ska vara skriftliga och ha registrerats i diariet. 21 § Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och landstingsstyrelsens presidium, när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 22 § Till varje sammanträde låter ordföranden i en föredragningslista sammanställa de procedurfrågor, delgivningar, ärenden, interpellations- och frågesvar och eventuellt övrigt – som ska avhandlas vid sammanträdet. Föredragningslistan ska tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. 23 § Ärendebeskrivning samt landstingsstyrelsens förslag till beslut eller yttranden ska finnas med i föredragningslistan. I förekommande fall ska även patientnämndens och fullmäktigeberedningarnas förslag och yttranden finnas med. I de fall föredragningslistan utsänts innan ett ärende har färdigberetts ska föredragningslistan kompletteras med ärendebeskrivning och förslag till beslut eller yttrande innan sammanträdet öppnas. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning övriga handlingar som tillhör ett ärende ska bifogas föredragningslistan. Fullständiga handlingar i varje ärende ska finnas tillgängliga i sammanträdeslokalen under hela det sammanträde vid vilket fullmäktige avses behandla ärendet. 24 § Interpellationer ska tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Frågor ska finnas tillgängliga för ledamöterna vid början av det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare 25 § En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till sekretariatet. Sekreteraren låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. 26 § Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och som står i tur att tjänstgöra. Om någon annan ersättare som är behörig att tjänstgöra finns närvarande vid sammanträdet, får ordföranden dock i stället kalla in den ersättaren. Varje ledamot ansvarar för att meddela ordföranden om tjänstgöringen avbryts under pågående sammanträde. Varje inkallad ej tjänstgörande ersättare som lämnar sammanträdet innan det avslutats ansvarar för att meddela ordföranden. 18 27 § Det som sagts om ledamot i 25 och 26 §§ gäller också för ersättare. 28 § Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Upprop 29 § Inför varje sammanträde låter ordföranden upprätta en lista över de ledamöter och ersättare som ska tjänstgöra vid sammanträdet (uppropslista). 30 § Om en ledamot inställer sig under ett pågående sammanträde, bestämmer ordföranden enligt 28 §, när ledamoten ska träda in och tjänstgöra. 31 § En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör vid ett sammanträde ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. 32 § I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag och i övrigt när ordföranden anser att det behövs. Protokollsjusterare 33 § Sedan uppropet har förrättats enligt 32 § första stycket, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Ordföranden tillkännager därefter tiden och platsen för justeringen. Turordning för handläggningen 34 § Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i föredragningslistan. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. 35 § Om särskilda skäl föranleder det, kan fullmäktige besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta den senare under sammanträdet. 36 § Om fullmäktige inte beslutar något annat för ett visst fall, besvaras interpellationer och frågor, sedan fullmäktige har behandlat samtliga beslutsärenden på föredragningslistan. Yttranderätt vid sammanträdena 37 § Ledamöterna får yttra sig om lagligheten av allt som förekommer vid sammanträdena. 38 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet, även om de inte är ledamöter i fullmäktige. Ledamöterna i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt, även om de inte är ledamöter i fullmäktige. 39 § Den som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret, även om denne inte är ledamot i fullmäktige. 19 40 § Landstingets revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen, även om de inte är ledamöter i fullmäktige. Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som har samband med revisionsuppdraget eller som gäller granskningen. 41 § Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena i fullmäktigeberedningarna, ordförandena och vice ordförandena i nämnderna, revisorerna samt anställda hos landstinget för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. 42 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 43 § Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om handläggningen av ärenden samt av interpellationer och frågor. Landstingsdirektören och fullmäktiges sekreteraren får yttra sig om lagligheten av allt som förekommer vid sammanträdena. 44 § Om någon talare avlägsnar sig från ämnet för överläggningen och efter tillsägelse inte rättar sig, får ordföranden ta ifrån talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under ett anförande. Dock kan begränsning av anförandenas längd tillämpas på frivillig grund. Det ankommer på ordföranden att efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare fastställa hur detta ska ske. Talarordning 45 § Ledamöterna får ordet för anföranden i den ordning de anmäler sig. Turordningen för anförandena bryts dock, när någon ledamot får ordet för replik. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare besluta om avvikande regler för den inledande debattomgången i vissa ärenden. 46 § En ledamot som redan har hållit ett anförande under en debatt har rätt att få ordet för replik med anledning av en efterföljande talares anförande. En ledamot som inte har hållit ett anförande under en debatt har rätt att få ordet för replik, om en talare i sitt anförande riktar sig direkt till ledamoten. Replikrätten är i dessa fall begränsad till två repliker om vardera högst en minut per ledamot och anförande. 47 § Den ledamot vars anförande föranleder replik har rätt att direkt efter varje sådan replik få ordet för egen replik om högst en minut. 48 § Ordföranden bestämmer i vilken ordning de ska få ordet som har rätt att delta i en överläggning enligt 38–40 §§. Ordföranden bestämmer också, när de som kallats enligt 41 § för att lämna upplysningar ska få yttra sig och när sekreteraren ska få göra det. 20 Yrkanden 49 § När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende för avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. 50 § Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut 51 § En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan ordföranden lägger fram förslag till beslut. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar 52 § När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter som har utsetts att justera protokollet. 53 § Omröstningspropositionen ska ha godkänts av fullmäktige, innan en omröstning genomförs. Om någon ledamot begär det, ska omröstningspropositionen avfattas skriftligen och vara tillgänglig för ledamöterna. 54 § Anteckningslistorna från öppna omröstningar och valsedlarna som har lämnats vid slutna omröstningar ska förvaras på ett betryggande sätt, tills besluten har vunnit laga kraft. Öppen omröstning 55 § Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt den uppropslista som avses i 29 §. Ordföranden avger alltid sin röst sist. 56 § Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. 57 § Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. Sluten omröstning 58 § Om en omröstning begärs, när fullmäktige förrättar ett val eller behandlar ett ärende som rör anställning av personal, tillämpas bestämmelserna i 55 § på motsvarande sätt. 59 § Valsedlar ska alltid finnas tillgängliga under sammanträdena i tillräckligt antal. 60 § En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. 61 § En valsedel är ogiltig: Om den upptar namnet på någon som inte är valbar. Om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas. Om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. 21 Om den i övrigt inte uppfyller det som har föreskrivits om valsedel i 60 §. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Reservation 62 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag då beslutet fattades. Ordningen vid sammanträdena 63 § Ordföranden vakar över ordningen vid sammanträdena. Om någon uppträder störande och efter tillsägelse inte rättar sig, får ordföranden visa ut vederbörande. Om sådan oordning uppstår att ordföranden inte kan avstyra den, får ordföranden upplösa sammanträdet. Ordföranden får besluta om säkerhetskontroll enligt SFS 2010:294. Motioner 64 § En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. 65 § En motion väcks genom att den ges in till sekretariatet eller lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige. 66 § En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. 67 § Landstingsstyrelsen ska vid varje sammanträde redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Interpellationer 68 § En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den ska ges in till sekretariatet senast sjätte vardagen före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den, dag före helgdag ej räknad. 69 § En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. 70 § En interpellation får, förutom till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning, också ställas till vice ordföranden i nämnden och till övriga ledamöter i nämnden som har politiskt ansvar för specifika områden. Om en interpellation avser förhållanden i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 §§ kommunallagen, får den till vilken interpellationen har ställts överlämna till en ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Den som besvarar interpellationen ska ha valts av fullmäktige till uppdraget i företagets styrelse. 22 71 § En interpellation bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts och lämnats in inom föreskriven tid enligt § 68, andra stycket. 72 § Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt och tillhandahållas ledamöterna, innan det tas upp på ett sammanträde. Den ledamot som har ställt interpellationen ska få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. 73 § En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället. Frågor 74 § En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Den ska ges in till sekretariatet senast kl 15.00 dagen före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. 75 § Vad som sägs i 69–71 §§, 72 § första stycket samt 73 § tillämpas också på fråga. Den som ställt frågan bör få svaret senast på morgonen den sammanträdesdag då svaret ska lämnas. När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen. Beredning av ärendena 76 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör landstingsstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning 77 § Presidiet bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Justering av protokollet 78 § Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. 79 Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. 80 § Om fullmäktige beslutar att under ett sammanträde justera protokollet från ett föregående sammanträde, bestämmer fullmäktige för varje sådant tillfälle hur justeringen ska gå till. Expediering 81 § Sekreteraren ansvarar för att utdrag ur protokollet tillställs de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Fullständiga protokoll ska tillställas fullmäktiges, styrelsens och patientnämndens ledamöter och ersättare, fullmäktigeberedningarnas ledamöter samt landstingets revisorer. 23 Sekreterare 82 § Ordföranden utser, efter samråd med vice ordförandena och landstingsstyrelsens presidium, sekreterare i fullmäktige. Vid hinder för sekreteraren utser fullmäktiges ordförande vikarie för sekreteraren. 83 § Sekreteraren för fullmäktiges protokoll och biträder ordföranden. Sekreteraren fullgör i övrigt de uppgifter som framgår av arbetsordningen och som fullmäktige eller ordföranden bestämmer. Fullmäktigeberedningar 84 § De år då val av landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige för den löpande mandatperioden: Ett valutskott. Sex övriga ordinarie fullmäktigeberedningar (programberedningen, regionala beredningen samt hälso- och sjukvårdsberedningarna Nord, Öst, Mitt och Syd). Fullmäktige kan för speciella ändamål även tillsätta en eller flera särskilda beredningar. Valet av valutskott förrättas på det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige. Valet av fullmäktigeberedningar förrättas senast på ett sammanträde som hålls före utgången av december. Valutskottet 85 § Valutskottet har 7 ledamöter (en från varje parti i fullmäktige) och lika många ersättare. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. 86 § Valutskottet ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla (med undantag av valen av fullmäktiges presidium). Fullmäktige kan dock besluta att förrätta ett visst val utan föregående beredning. 87 § I fråga om sammanträden, beslutsförfarande, jäv, beslutsförhet, protokoll och justering av protokoll tillämpas på valutskottet det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen. 88 § Valutskottets ordförande utser, efter samråd med landstingsdirektören, sekreterare åt utskottet. Övriga ordinarie fullmäktigeberedningar Programberedningen 89 § Programberedningen har 11 ledamöter. Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande för den tid denne har valts att vara ledamot. 90 § Fullmäktige fastställer årligen uppdrag för programberedningen. 91 § Programberedningens uppgift, som omfattar hela länet, är att utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll: Öka kunskapen om patienters och närståendes behov 24 Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda. Lämna rapporter om genomförd verksamhet. I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen. Programberedningen har ett särskilt ansvar för att i sitt arbete bevaka och belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor inom det aktuella uppdraget. 92 § I fråga om sammanträden, beslutsförfarande, jäv, beslutsförhet, protokoll och justering av protokoll tillämpas på programberedningen det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen. 93 § Programberedningen får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt ansvarsområde. 94 § Programberedningen får från landstingets nämnder och landstingsdirektören begära in de upplysningar och yttranden den behöver för att fullgöra sina uppgifter. Regionala beredningen 95 § Regionala beredningen har 13 ledamöter. Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande för den tid denne har valts att vara ledamot. 96 § Fullmäktige fastställer årligen uppdrag för regionala beredningen. 97 § Regionala beredningens uppgift, som omfattar hela länet, är att inom det regionala utvecklingsområdet: Öka kunskapen om medborgarnas behov. Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. Lämna rapporter om genomförd verksamhet. I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen. 98 § I fråga om sammanträden, beslutsförfarande, jäv, beslutsförhet, protokoll och justering av protokoll tillämpas på regionala beredningen det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen. 99 § Regionala beredningen får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt ansvarsområde. 100 § Regionala beredningen får från landstingets nämnder och landstingsdirektören begära in de upplysningar och yttranden den behöver för att fullgöra sina uppgifter. Hälso- och sjukvårdsberedningarna 101 § Hälso- och sjukvårdsberedning Nord har 13 ledamöter. Hälso- och sjukvårdsberedning Öst har 13 ledamöter. Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt har 17 ledamöter. Hälso- och sjukvårdsberedning Syd har 15 ledamöter. Bland ledamöterna i respektive beredning väljer fullmäktige en ordförande för den tid denne har valts att vara ledamot. 102 § Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgifter omfattar följande geografiska områden: Hälso- och sjukvårdsberedning Nord: Kiruna, Pajala, Gällivare och Jokkmokks kommuner. 25 Hälso- och sjukvårdsberedning Öst: Övertorneå, Haparanda, Överkalix och Kalix kommuner. Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt: Bodens och Luleå kommuner. Hälso- och sjukvårdsberedning Syd: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Piteå och Älvsbyns kommuner. 103 § Fullmäktige fastställer årligen uppdrag för hälso- och sjukvårdsberedningarna. 104 § Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgift är att inom sina geografiska områden och utifrån ett medborgarperspektiv på utbudet av hälso- och sjukvård: Öka kunskapen om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av vård i respektive geografiska område. Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. Lämna rapporter om genomförd verksamhet. I sina verksamhetsrapporter för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen. Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska i sitt arbete söka samverkan med länets kommuner. 105 § I fråga om sammanträden, beslutsförfarande, jäv, beslutsförhet, protokoll och justering av protokoll tillämpas på hälso- och sjukvårdsberedningarna det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen. 106 § Hälso- och sjukvårdsberedningarna får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt ansvarsområde. 107 § Hälso- och sjukvårdsberedningarna får från landstingets nämnder och landstingsdirektören begära in de upplysningar och yttranden den behöver för att fullgöra sina uppgifter. Reglemente för revisorerna Revisorernas organisation 1 § Landstinget har 8 revisorer (samtliga partier i fullmäktige ska ha minst en revisor). 2 § Fullmäktige ska, för den tid som fullmäktige bestämmer, välja en ordförande och en vice ordförande. Revisorernas uppgifter 3 § För revisorerna gäller bestämmelserna i kommunallagen, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning, utfärdade ägardirektiv för kommunala företag samt detta reglemente. 4 § Revisionsarbetet ska bedrivas med utgångspunkt i vad som anges i senaste version av skriften ”God revisionssed i kommunal verksamhet”. Budget 5 § För revisorernas budget utser fullmäktige en särskild oberoende beredning. 26 Sakkunniga 6 § Revisorerna anlitar enligt 9 kap 8 § kommunallagen själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs. Bestämmelserna i 9 kap 12 § kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna. Revisorernas sammanträden 7 § Ordföranden kallar revisorerna till överläggningar i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Ordföranden får kalla även sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar och nämnder. 8 § Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas överläggningar i granskningsarbetet. En skrivelse i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla revisorer är ense om skrivelsens innehåll. Skrivelsen ska undertecknas av ordföranden och av ytterligare en person som revisorerna utser. 9 § Av 9 kap 15 § kommunallagen följer att de beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Protokollet justeras av ordföranden och en annan revisor. Revisorerna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. Arkiv 10 § För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och i av fullmäktige fastställt arkivreglemente. Utlåtande om delårsrapport 11 § Revisorernas utlåtande om delårsrapporten ska lämnas till fullmäktige senast två veckor efter det att styrelsen tagit ställning till delårsrapporten. Revisionsberättelse 12 § Revisionsberättelsen ska lämnas till fullmäktige senast två veckor efter det att styrelsen överlämnat årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna. Reglemente för patientnämnden Utöver vad som föreskrivs om patientnämnd i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i detta reglemente. Verksamhetsområde 1 § Patientnämnden, som organisatoriskt är placerad under fullmäktige, har till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom: Den hälso- och sjukvård som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen av landstinget, enligt avtal med landstinget eller vårdgivare verksamma enligt nationella taxan. Den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommuner eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård. 27 Den tandvård enligt tandvårdslagen som bedrivs eller helt eller delvis finansieras av landstinget. Patientnämnden ska utse stödpersoner för de patienter som tvångsvårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård eller isoleras enligt smittskyddslagen om patienten så begär. 2 § Nämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälsooch sjukvården genom att: Hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården. Främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal. Hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet. Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Nämnden ska göra Inspektionen för vård och omsorg uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Nämnden ska senast sista februari varje år till Inspektionen för vård och omsorg lämna en redogörelse över nämndens verksamhet under föregående år. Nämnden ska informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. I övrigt ska nämnden fullgöra vad som enligt landstingsfullmäktiges beslut eller författning ankommer på nämnden. För att fullgöra sina uppgifter har nämnden rätt att från landstingets organ och anställda infordra de uppgifter samt få de upplysningar och det biträde nämnden behöver. Arbetsformer 3 § Nämnden har 7 ledamöter och 7 ersättare. Ledamöterna och ersättarna i nämnden väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Presidium 4 § Ordförande och vice ordförande utses av landstingsfullmäktige. Om både ordförande och vice ordförande är förhindrade att delta i hela eller delar av ett sammanträde, utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Sekreterare 5 § Sekreterare utses av ordföranden, det bör ske efter samråd med landstingsdirektören. Sammanträden 6 § Tid och plats för sammanträdena ska fastställas i en årlig plan. Ordföranden får ändra tidpunkten för eller inställa sammanträde. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär det, eller ordföranden anser att det behövs. 28 Kallelse och sammanträdeshandlingar 7 § Skriftlig kallelse ska skickas ut till ledamöterna, och för kännedom till ersättarna, senast tio dagar före sammanträde. Preliminär föredragningslista och därtill hörande handlingar ska snarast möjligt därefter skickas ut till ledamöter och ersättare. Slutlig föredragningslista fastställs vid sammanträdets början. Ersättarnas tjänstgöring 8 § Ledamot som inte kan delta i sammanträde ska snarast underrätta sekreteraren, som inkallar den ersättare som står närmast i tur att tjänstgöra. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättare som är närvarande vid sammanträde utan att tjänstgöra har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Tillkallande av utomstående 9 § Beslut att kalla utomstående till sammanträde fattas mellan sammanträdena av ordföranden. Föredragning 10 § Ordföranden beslutar om formerna för föredragning av ärenden vid sammanträden. Protokoll 11 § För varje sammanträde utses en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet. Har flera ordförande fungerat vid sammanträdet justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen ska det göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före protokollsjusteringen. Utdrag ur protokollet ska tillställas dem som är berörda av besluten. Fullständiga protokoll ska tillställas patientnämndens ledamöter och ersättare samt landstingets revisorer och styrelsen. Delgivning 12 § Delgivning sker med ordföranden, sekreteraren eller den som i övrigt enligt särskilt beslut av nämnden är behörig att motta delgivning. Arkivvård 13 § För arkivvården gäller av landstingsfullmäktige fastställt arkivreglemente. Reglemente för landstingsstyrelsen Utöver vad som föreskrivs om landstingsstyrelse i lag eller förordning gäller bestämmelserna i detta reglemente. 29 Verksamhetsområde 1 § Landstingsstyrelsen är landstingets ledande politiska förvaltningsorgan. Landstingsstyrelsen har ansvar för hela landstingets utveckling och ekonomiska ställning. Landstingsstyrelsen är också ansvarig för de verksamheter som inte uttryckligen åligger annan nämnd enligt särskilt reglemente. Styrelsen är tillika hälso- och sjukvårdsnämnd, tandvårdsnämnd, utbildningsnämnd, nämnd för landstingets verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) samt krisledningsnämnd. Styrelsen har också ansvar för kulturfrågor och försörjningsfrågor. Dessutom är styrelsen landstingets arbetsgivarorgan och därigenom också personal-, löne- och pensionsmyndighet, arkivmyndighet samt personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (PUL). 2 § Styrelsen ska ha hand om landstingets medelsförvaltning och därvid följa av fullmäktige meddelade föreskrifter härför. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att landstingets inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. Styrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att: Underhålla och förvalta landstingets fasta och lösa egendom. Tillse att landstingets behov av försäkringsskydd är tillgodosett. Handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden. Styrelsen svarar inför fullmäktige för att landstinget har en god ekonomisk hushållning. 3 § Styrelsen ansvarar för att verksamheterna bedrivs enligt de mål och ramar som fullmäktige har fastställt samt de lagar och förordningar som gäller för dem. I detta ligger att styrelsen ska: Ansvara för övergripande styrning av landstingets samlade verksamheter. Styrelsen ska leda, utveckla och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga verksamheter om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Genom samråd och samarbete med andra samhällsorgan, näringsliv och organisationer verka för en positiv länsutveckling och därvid svara för landstingets åtaganden inom det regionalpolitiska området. Svara för landstingets övergripande informationsverksamhet Styrelsen ska ha ägaransvar för och uppsikt över landstingets bolag. Däri innefattas att bevaka landstingets rätt vid bolagsstämmor i företag som landstinget helt eller delvis äger samt landstingets intressen i stiftelser och föreningar. 30 Besluta om köp och försäljning av fastigheter och bostadsrätter samt om övertagande av betalningsansvaret för intecknad skuld vid sådant förvärv eller byte. Ansvara för landstingsövergripande förhandlingar med rätt att för landstingets räkning genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor om förhållandet mellan landstinget som arbetsgivare och dess anställda. Häri innefattas rätt att lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen och att besluta om stridsåtgärder. Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av bestämmelser om anställningsvillkor med mera samt utfärda föreskrifter och anvisningar i sådana frågor. I övrigt fullgöra arbetsgivarens skyldigheter eller utöva dennes rättigheter i de frågor som inte överlåts åt annan nämnd att besluta om. Styrelsen får också lämna sådana uppdrag som avses i 6 kap. 3 § lag om vissa kommunala befogenheter (2009:47). Ett uppdrag får dock inte omfatta att sluta sådana avtal som avses i 32 § andra stycket, lagen om medbestämmande i arbetslivet (1976:580). Ansvara för tolkning och tillämpning av reglerna för ersättning till förtroendevalda samt pensionsreglementet för förtroendevalda. Företräda landstinget inför domstol. Fullgöra de uppgifter som ankommer på styrelsen enligt arkivlagen (1990:782) och enligt de bestämmelser fullmäktige utfärdar. Styrelsen ska göra de framställningar hos fullmäktige, övriga nämnder och landstingets företag, statliga och kommunala myndigheter samt organisationer som behövs. I övrigt fullgöra vad som enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjuts till styrelsen. 4 § Följande ärenden ska dock alltid hänskjutas till fullmäktige: Ärenden som enligt lag eller annan författning ska avgöras av fullmäktige. Köp och försäljning av fastigheter och bostadsrätter i de fall värdet per objekt överstiger 4 miljoner kr eller där köpet/försäljningen är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Yttranden som innehåller viktigare principiella ställningstaganden och där tidsskäl inte omöjliggör att yttrandena behandlas av fullmäktige. Ärenden i övrigt som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Krisledningsnämnd 5 § Styrelsen är krisledningsnämnd vid extraordinära händelser i fredstid och ska också ansvara för erforderlig planering vid extraordinära händelser. Styrelsen ska svara för att ta fram ett förslag till plan för hur landstinget ska hantera extraordinära händelser. Styrelsen har också det övergripande ansvaret för landstingets övriga beredskaps- och katastrofplanering. För krisledningsnämnden gäller följande: Ordföranden i krisledningsnämnden, eller vid dennes frånvaro vice ordföranden, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska 31 träda i funktion. Krisledningsnämnden ska dessutom sammankallas på begäran av enskild ledamot och nämnden kan då besluta att träda i funktion. Ordföranden i krisledningsnämnden, eller vid dennes frånvaro vice ordföranden, får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av landstingsstyrelsens uppdrag i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från landstingsstyrelsen ska återgå till styrelsen. Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Styrelsen får på begäran bistå kommuner och andra landsting som drabbats av en extraordinär händelse. Om bistånd har lämnats har landstinget rätt till skälig ersättning av den som mottagit biståndet. Styrelsen får under en extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt bistånd till en enskild som drabbats av händelsen. Bestämmelser om landstingets möjlighet att bistå en kommun eller ett annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinära händelser finns i hälso- och sjukvårdslagen. Särskilda nämndsuppgifter 6 § Styrelsen är hälso- och sjukvårdsnämnd och ska utöva ledning av landstingets hälso-och sjukvård i enlighet med 10 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Styrelsen är tandvårdsnämnd och ska utöva ledningen av folktandvården i enlighet med 11 § tandvårdslagen (1985:125). Styrelsen är nämnd för landstingets verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och ska utöva ledningen av landstingets samlade insatser enligt 22 § LSS. Styrelsen ska i dessa egenskaper ansvara för att all hälso- och sjukvård, tandvård och insatser enligt LSS i landstinget styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättring av hälsotillståndet. Styrelsen är utbildningsnämnd och ska ansvara för landstingets offentliga skolväsende enligt skollagen (2010:800) och till denna hörande författningar. 7 § Det åligger nämnden särskilt att: Planera hälso- och sjukvården samt tandvården. Utveckla landstingets insatser för förbättrad folkhälsa inom ramen för fullmäktiges beslut. Ansvara för patientvalssystem inom sjukvården samt andra ersättningssystem. 32 Arbetsformer Sammansättning 8 § Styrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare. Presidium 9 § Ordförande och vice ordförande utses av landstingsfullmäktige. Om både ordförande och vice ordförande är förhindrade att delta i hela eller delar av ett sammanträde, utser styrelsen en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Sekreterare 10 § Sekreterare utses av ordföranden, efter samråd med landstingsdirektören. Landstingsdirektör 11 § Landstingsdirektören har den ledande ställningen bland landstingets personal och har det yttersta ledningsansvaret inför styrelsen. Sammanträden 12 § Tid och plats för sammanträdena ska fastställas i en årlig plan. Ordföranden får ändra tidpunkten för eller inställa sammanträde. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär det, eller ordföranden anser att det behövs. Styrelsen får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga inom den ram som kommunallagen medger. Kallelse och sammanträdeshandlingar 13 § Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Skriftlig kallelse ska skickas ut till ledamöterna, och för kännedom till ersättarna, senast tio dagar före sammanträde. Om särskilda skäl föreligger får kallelse ske på annat sätt och med annan tidsfrist. Preliminär föredragningslista och därtill hörande handlingar ska snarast möjligt därefter skickas ut till ledamöter och ersättare. Slutlig föredragningslista fastställs vid sammanträdets början. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i styrelsen längst tid göra detta. Ersättarnas tjänstgöring 14 § Ledamot som inte kan delta i sammanträde ska snarast underrätta sekreteraren, som inkallar den ersättare som står närmast i tur att tjänstgöra. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 33 Ersättare som är närvarande vid sammanträde utan att tjänstgöra har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Tillkallande av utomstående 15 § Beslut att kalla utomstående till sammanträde fattas mellan sammanträdena av ordföranden. Föredragning 16 § Ordföranden beslutar om formerna för föredragning av ärenden vid sammanträden. Protokoll 17 § För varje sammanträde utses en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet. Har flera ordförande fungerat vid sammanträdet justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen ska det göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före protokollsjusteringen. Utdrag ur protokollet ska tillställas dem som är berörda av besluten. Fullständiga protokoll ska tillställas styrelsens, fullmäktiges och patientnämndens ledamöter och ersättare, fullmäktigeberedningarnas ledamöter samt landstingets revisorer. Delgivning 18 § Delgivning sker med ordföranden, sekreteraren eller den som i övrigt enligt särskilt beslut av styrelsen är behörig att motta delgivning. Arkivvård 19 § För arkivvården gäller av landstingsfullmäktige fastställt arkivreglemente. Ersättning till stödpersoner Patientnämnden ska utse stödpersoner för de patienter som tvångsvårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård eller isoleras enligt smittskyddslagen om patienten så begär. Stödpersonerna får ersättning för sitt arbete per patient och vecka motsvarande 0,78 procent av gällande basarvode för förtroendevalda samt omkostnadsersättning med 65 kr per påbörjad vecka. Omkostnadsersättningen är skattepliktig. Reseersättning betalas enligt de regler som gäller för anställda i landstinget. Inkallande av ersättare Vid förhinder för ordinarie ledamot i landstingsstyrelsen och patientnämnden samt övriga organ som landstinget utser ledamöter i, inkallas: 1 I första hand den personliga ersättaren om sådan utsetts (ledamot och personlig ersättare har samma ordningsnummer i valförteckningen). 2 I andra hand ännu ej inkallad ersättare från samma parti, i den ordning partiets ersättare står upptagna i valförteckningen. 34 3 I tredje hand ännu ej inkallad ersättare från samma kartell, (s+v+mp) respektive (ns+m+c+fp), i den ordning kartellens ersättare står upptagna i valförteckningen. 4 I fjärde hand ännu ej inkallad ersättare, i den ordning ersättarna står upptagna i valförteckningen. Inkallande av ej tjänstgörande ersättare 1 En ersättare per fyra påbörjade fullmäktigemandat kallas till fullmäktiges sammanträden. 2 Från Socialdemokraterna kallas nio ersättare, från Norrbottens Sjukvårdsparti fyra, från Moderata Samlingspartiet tre, från Vänsterpartiet två, från Centerpartiet en, från Folkpartiet liberalerna en och Miljöpartiet de gröna en. 3 Partierna ansvarar för fördelning av platserna. Ersättning till förtroendevalda Tillämpningsområde 1 § Där inte annat anges gäller reglerna för ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige, ledamöter i fullmäktigeberedningar, ledamöter och ersättare i landstingsstyrelsen och patientnämnden samt revisorer i landstinget. De ersättningar som omfattas av reglerna är: Årsarvode (2–5 §). Sammanträdesarvode (6–7 §). Särskilt ordförandearvode (8 §). Ersättning för förlorad arbetsförtjänst med mera (9 §). Ledighet vid sjukdom (10 §). Rese- och traktamentsersättning (11 §). Årsarvodets konstruktion 2 § Årsarvode anges antingen som fast krontal eller som procentandel av 12 gånger basarvodet (55 054 kr) i 2013 års lönenivå. Vem får årsarvode och hur mycket 3 § Årsarvode betalas till ordförande med flera enligt följande: Heltidsuppdrag Ordförande i landstingsstyrelsen (landstingsråd) Vice ordförande i landstingsstyrelsen (landstingsråd) En ledamot i landstingsstyrelsen (jämställdhetsråd)1) En ledamot i landstingsstyrelsen (folkhälsoråd)1) 1) Utses av landstingsstyrelsen Deltidsuppdrag Ordförande i fullmäktige Förste vice ordförande i fullmäktige Andre vice ordförande i fullmäktige Ordförande i programberedningen, regionala beredningen samt hälso- och sjukvårdsberedningarna 35 Årsarvode 135 % av basarvodet 125 % av basarvodet 110 % av basarvodet 110 % av basarvodet Årsarvode 55 054 kr 27 527 kr 27 527 kr 83 000 kr Deltidsuppdrag Annan ledamot i landstingsstyrelsen än landstingsråd, jämställdhetsråd, folkhälsoråd och oppositionsråd Ordförande i patientnämnden Ordförande bland revisorerna Övriga revisorer Årsarvode 15 000 kr 15 000 kr 25 000 kr 12 500 kr Oppositionsråd Årsarvode betalas till en ledamot eller ersättare i landstingsstyrelsen enligt följande: Parti Norrbottens Sjukvårdsparti Moderata Samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Årsarvode 100 % av basarvodet 92 % av basarvodet 67 % av basarvodet 62 % av basarvodet Sådan ledamot benämns oppositionsråd, och utses av respektive parti. Övrigt 3 a § Årsarvoderade förtroendevalda förutsätts delta i sammanträden, utbildningar och andra aktiviteter inom respektive organ. Uppräkning av årsarvode 4 § Basarvodet uppräknas per kalenderår med en procentsats som motsvarar den för respektive år genomsnittliga löneökningen för landstingets anställda. Maximalt årsarvode 5 § Sammanlagt årsarvode från landstinget för annan förtroendevald än landstingsråd får inte överstiga 100 procent av basarvodet. Vem får sammanträdesarvode 6 § Sammanträdesarvode betalas till: Fullmäktigeledamot vid sammanträde eller förrättning med fullmäktige. Dessutom betalas inläsningsarvode för sammanträde med 100 kr för varje dag sammanträdet pågår. Ledamot i programberedningen, regionala beredningen samt hälso- och sjukvårdsberedningarna efter redovisad aktivitet för högst 15 dagar per år. Ledamot i valutskottet vid sammanträde eller förrättning med utskottet. Ej tjänstgörande ersättare som kallats och inställt sig till fullmäktiges sammanträde. Deltagare i sammanträde med partigrupp. Partierna disponerar följande totalantal sammanträdesdagar (antal deltagare gånger antal sammanträdesdagar) per mandatperiod: Socialdemokraterna Norrbottens Sjukvårdsparti Vänsterpartiet Moderata Samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Miljöpartiet de gröna 1 320 520 240 360 160 120 120 36 Partigruppssammanträde kan hållas på valfri ort i länet. Ett sammanträde per år kan dock förläggas utanför länet till valfri ort i norra sjukvårdsregionen. Nämndsledamot vid sammanträde eller förrättning med nämnden. Med nämnd avses landstingsstyrelsen och patientnämnden. Arvode enligt denna punkt betalas dock inte till landstingsråd, jämställdhetsråd, folkhälsoråd och oppositionsråd. Revisorer utsedda för granskning av landstingets verksamhet vid sammanträde eller förrättning med revisorerna. Ledamot och revisor som landstinget utser i annat organ vid sammanträde eller förrättning med organet, förutsatt att landstinget ska svara för arvodet. Sammanträdesarvode betalas dock inte om årsarvode för uppdraget betalas av landstinget. Generellt för ovanstående punkter gäller att sammanträdesarvode inte betalas till förtroendevald med årsarvode på 100 procent eller mer av basarvodet. Pågår sammanträdet eller förrättningen mer än en dag, räknas varje dag som ett sammanträde eller en förrättning. Till ersättare som kallats och inställt sig till sammanträde eller förrättning betalas arvode. Det gäller även om ordinarie ledamot är närvarande. Till ersättare som underrättats om sammanträde eller förrättning men inte kallats, betalas inte arvode. Kostavdrag vid partigruppssammanträden Vid partigruppssammanträden i Landstingshuset bekostar ledamöter och ersättare all förtäring. Vid partigruppssammanträden utanför Landstingshuset förmånsbeskattas ledamöterna för förtäring vid endagsförrättning. Vid flerdagsförrättning minskar traktamentsersättningen med 81 kr för resdag och 107 kronor för heldag. Sammanträdesarvodets storlek 7 § Sammanträdesarvodet är 750 kr per sammanträde/förrättning. Den som samma dag deltar i flera sammanträden eller förrättningar får helt sammanträdesarvode för första och halvt sammanträdesarvode för andra sammanträdet eller förrättningen. Sammanträdesarvode för därpå följande sammanträden eller förrättningar betalas inte. Arvode betalas endast för sammanträde eller förrättning. För resdag före eller efter sammanträde/förrättning betalas således inte arvode, utan endast traktamente och resetillägg enligt de regler som anges i 11 §. Särskilt ordförandearvode 8 § I de fall annan ledamot än årsarvoderad ordförande eller vice ordförande fungerar som ordförande vid sammanträde med ett landstingsorgan betalas särskilt ordförandearvode med 100 kr per sammanträde. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst m m 9 § Ersättning för styrkt förlorad arbetsförtjänst betalas till: 37 Ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen och patientnämnden samt landstingets revisorer vid sammanträde/förrättning som berättigar till sammanträdesarvode. Ledamot i valutskottet vid sammanträde/förrättning som berättigar till sammanträdesarvode. Ledamöter i programberedningen, regionala beredningen samt hälso- och sjukvårdsberedningarna för högst 15 dagar per år för arbete/aktiviteter inom ramen för beredningarnas uppdrag. Högst 5 av de 15 dagarna får användas för partiarbete som är kopplat till beredningens uppdrag. För de 5 partidagarna ges endast ersättning för förlorad arbetsförtjänst, sammanträdesarvode samt resor inom länet. Ledamöter i landstingsstyrelsen för högst 10 dagar per år för arbete/aktiviteter inom ramen för styrelsens uppdrag utöver ordinarie sammanträdes- och förrättningsdagar. Av landstinget utsedda ledamöter och ersättare i samverkansorgan, förutsatt att landstinget svarar för sammanträdesarvodet. Ersättning betalas dock ej till förtroendevald med årsarvode på 40 procent eller mer av basarvodet. I ersättningen ska inräknas förlorad semesterersättning om den förtroendevalde på grund av sammanträde eller förrättning går miste om semesterersättning hos sin arbetsgivare. För förtroendevald som har, men ej kan redovisa, förlorad arbetsförtjänst, exempelvis jordbrukare eller egen företagare, är ersättningen för hel dag 1/365 av den sjukpenninggrundande årsinkomst försäkringskassan beslutat om. Samma regel gäller för förtroendevald som är arbetslös. Förtroendevald som är skiftarbetare har rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst om sammanträdet eller förrättningen påverkar dennes möjligheter att arbeta sitt skift före eller efter sammanträdet/förrättningen. Barntillsynskostnader Förtroendevald med barn har rätt till ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när uppdraget fullgörs. Rätten gäller tillsyn av barn som normalt vårdas i den förtroendevaldes familj och som under kalenderåret fyller högst 11 år. Om särskilda skäl finns kan ersättning betalas även för tillsyn av barn som är äldre. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller sammanboende och inte heller för den ordinarie tid som barnet vistas i den kommunala barnomsorgen. Rätten till ersättning gäller inte för förtroendevald med årsarvode på 40 procent eller mer av basarvodet. Förtroendevald med funktionshinder Förtroendevald med funktionshinder har rätt till ersättning för särskilda kostnader som uppkommer när uppdraget fullgörs. Rätten omfattar kostnader för resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning av handlingar och liknande. Försäkringar Vid fullgörande av uppdrag omfattas förtroendevald av följande försäkringar: 38 Ansvarsförsäkring. Tjänstereseförsäkring. Arbetsskadeförsäkring. Grupplivförsäkring (gäller förtroendevald med årsarvode på 40 procent eller mer av basarvodet). Pension Förtroendevald som ej omfattas av pensionsbestämmelserna PBF och som har konstaterad pensionsförlust i den ordinarie anställningen på grund av förtroendeuppdrag hos landstinget får ersättning för förlusten utbetald årligen. Ledighet vid sjukdom 10 § För förtroendevald med basarvodesanknutet årsarvode som på grund av sjukdom är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag gäller beräkningsgrunder och förmåner som för anställda enligt allmänna bestämmelser (AB). Under de 14 första dagarna vid sjukdom betalas ersättning motsvarande sjuklön enligt lagen om sjuklön. Konstruktionen innebär att ersättning från försäkringskassan inte ska begäras annat än från och med dag 15 i sjukperioden. Rese- och traktamentsersättning 11 § Ersättning betalas enligt de regler som gäller för anställda i landstinget. För årsarvoderade förtroendevalda som bor på ett avstånd om minst 10 mil enkel väg från tjänstestället utbetalas reseersättning mellan bostaden och tjänstestället för landstingsstyrelsens sammanträden och utbildningar och de gruppledaröverläggningar som landstinget kallar till, samt övernattning i de fall uppdraget kräver detta. Ersättningen ska tas upp till beskattning av den förtroendevalde och arbetsgivaravgifter ska betalas av landstinget. Tillämpningsföreskrifter 12 § Landstingsstyrelsen svarar för tolkning och tillämpning av ersättningsreglerna. Om särskilda skäl föreligger kan styrelsen besluta om ersättning som ligger utanför reglerna, dock inte i fråga om pension eller avgångsersättning; sådana ärenden prövas av fullmäktige. Datorutrustning m m till förtroendevalda Landstingsråd, jämställdhetsråd, folkhälsoråd, oppositionsråd, ordförande i programberedningen, regionala beredningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna samt ordföranden bland revisorerna ska erbjudas dator, skrivare och mobiltelefon enligt gällande landstingsstandard. Kostnaderna belastar respektive verksamhet. För oppositionsrådens del belastas landstingsstyrelsen med de fasta kostnaderna, medan de rörliga kostnaderna belastar deras omkostnadsram. Landstingsstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, besluta att ytterligare förtroendevalda ska omfattas av erbjudandet. 39 Partistöd m m Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatbundet stöd. Det mandatbundna stödet består i sin tur av ett allmänt partistöd, stöd till partiernas ungdomsorganisationer och stöd för främjande av kvinnors deltagande i politiskt arbete. Partistödet uppräknas årligen med förändringen i konsumentprisindex och utbetalas i början av varje år. För 2014 är: Grundstödet 109 300 kr per parti. Det allmänna partistödet 119 800 kr per fullmäktigemandat. Stödet till partiernas ungdomsorganisationer 26 000 kr per fullmäktigemandat. Stödet för främjande av kvinnors deltagande i politiskt arbete 10 500 kr per fullmäktigemandat. Vidare disponerar varje oppositionsråd en omkostnadsram på 145 000 kr för hela mandatperioden. Avtackning av avgående fullmäktigeledamöter Fullmäktigeledamot som lämnar sitt uppdrag under mandatperioden eller vid mandatperiodens utgång avtackas vid efterföljande mandatperiods första sammanträde. Den som varit fullmäktigeledamot i fyra mandatperioder eller fler får en minnesgåva i form av en guldklocka eller annat av motsvarande värde (3 000 kr exklusive moms). Övriga får en enklare gåva till ett värde av 500 kr exklusive moms. 40 Planerings- och uppföljningsprocess (LFU) Planering Den politiska styrningen med roller, balanserad styrning och styrdokument beskrivs i fullmäktiges strategiska plan. Process Under våren: Landstingsråd och oppositionsråd har dialoger med fullmäktiges beredningar och verksamheten. Senast i april: Fullmäktige fastställer styrelsens förslag till åtgärder med anledning av beredningarnas rapporter. Senast i juni: Styrelsen beslutar om förslag till strategisk plan. Juni: Styrelsen beslutar om landstingsstyrelsens plan. Juni: Fullmäktige fastställer strategisk plan (Valår: preliminärt i juni, definitivt i november). September: Styrelsen beslutar om uppdrag till verksamheten. Oktober (undantaget valår): Styrelsen beslutar om förslag till finansplan. Oktober: Fullmäktige fastställer kommande års uppdrag för fullmäktiges beredningar. Senast i november: Fullmäktige fastställer finansplan. November: Fullmäktiges beredningar och patientnämnden fastställer sina verksamhetsplaner (Valår: december). Senast i november: Beredningarna lämnar sina verksamhetsrapporter till fullmäktige (Valår: oktober). Senast i december: Landstingsdirektören fastställer divisionernas och stabsfunktionernas verksamhetsplaner. Styrdokument Krav på innehåll i styrdokumenten definieras i den strategiska planen. Verksamhetsplaner Patientnämnden och fullmäktiges beredningar Verksamhetsplanerna ska innehålla: 1 Verksamhetsinriktning och handlingsplan för nästkommande år. 2 Budget för nämnden/beredningen. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering beskrivs i den strategiska planen. Process Senast i november: Beredningarna lämnar sina verksamhetsrapporter till fullmäktige. Februari: Patientnämnden fastställer sin verksamhetsrapport. 41 Mars: Styrelsen fastställer sin årsredovisning. Senast 15 april: Fullmäktige tar ställning till årsredovisningen och frågan om ansvarsfrihet. Per april och augusti: Styrelsen upprättar delårsrapport. Juni och oktober: Delårsrapporten redovisas för fullmäktige. Senast i september: Styrelsen återkopplar till beredningarna. Landstingsdirektören lämnar en rapport till varje sammanträde med styrelsen. Styrelsen rapporterar löpande till fullmäktige. Årsredovisning Styrelsen ska följa upp landstingsstyrelsens plan och bedöma måluppfyllelse för året i en årsredovisning. Övriga beredningars verksamhetsrapporter Rapporterna ska innehålla: Redovisning av medborgarnas behov inom det aktuella uppdraget. Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska redovisa gemensamma iakttagelser samt jämförelser som påvisar likheter/skillnader. Underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen. Ekonomiskt utfall i förhållande till budget. Patientnämndens verksamhetsrapport Rapporten ska utformas enligt Inspektionen för vård och omsorgs krav. Verksamhetsuppföljning Delårsrapport Styrelsen ska följa upp landstingsstyrelsens plan och bedöma måluppfyllelse för perioden i en delårsrapport. 42 Ekonomi m m (LFU) Etiska regler för kontaktoch relationsfrämjande förmåner Utgångspunkt Endast de förmåner som är etiskt tillbörliga, d v s som allmänt uppfattas som hederliga och förenliga med god affärssed, ska godtas. Avgörande vid bedömningen i det enskilda fallet är att förmånen ska framstå som till intet förbindande och inte kunna riskera att försätta mottagaren i någon form av tacksamhetsskuld. Tillbörliga förmåner Följande förmåner i kontakt- eller relationsfrämjande syfte är normalt enbart attitydpåverkande och tillbörliga att acceptera: Arbetsmåltider av vardaglig karaktär. Uppvaktningar på jämna födelsedagar. Mindre varuprov. Prydnadsföremål som saknar nämnvärt marknadsvärde. Icke tillbörliga förmåner Följande typer av förmåner får inte förekomma: Penninggåvor, penninglån till ej marknadsmässiga villkor samt borgensåtaganden. Eftergifter av köpeskilling, fordran, amortering och ränta. Dolda förmåner, det vill säga av landstinget ej godkända eller irreguljära rabatter. Sidoleveranser av varor och tjänster från landstingets leverantörer. Helt eller delvis betalda nöjesresor eller semestervistelser. Intern kontroll Syfte Intern kontroll är en process som utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå målen: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten. Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer med mera. Såväl den politiska ledningen som verksamhetsledningen samt övrig personal samverkar i syfte att nå målen. En väl fungerande intern kontroll tjänar som skydd mot oberättigade misstankar för såväl förtroendevalda som personal. 43 Landstingsstyrelsen Styrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. I detta ligger att utforma landstingsövergripande regler och riktlinjer samt att se till att gemensam planering sker. Attest- och utbetalningsregler Syfte Attest- och utbetalningsreglerna ska bidra till god intern kontroll. Med intern kontroll menas alla de åtgärder som landstinget vidtar för att främja effektiviteten så att resurserna används på bästa sätt, trygga tillgångarna, säkerställa en rättvisande redovisning samt se till att gällande bestämmelser och överenskommelser efterlevs. Definition Att attestera innebär att kontrollera och bekräfta att transaktionerna stämmer med beslut eller planer och att behöriga personer utfört dessa handlingar. Attest sker med en signatur av elektronisk typ eller namnteckning på bokföringsdokumentet eller liknande. Attester För varje transaktion ska sakattest, beslutsattest och behörighetsattest göras. Behörighetsattest kan ske automatiskt med IT-stöd. Utbetalningskontroll Innan utbetalning sker ska kontroll göras av att betalning går till rätt mottagare och att likvida medel finns tillgängliga. Attestuppdrag Landstingsstyrelsen och patientnämnden utser besluts- och behörighetsattestanter samt ersättare för dessa. Underrättelse om uppdrag Förteckningar över attestanter ska upprättas och hållas aktuella. Sker attestkontroll manuellt ska förteckningarna innehålla signaturprov. Attestanterna ska informeras om vad uppdraget innebär. Begränsningar i attesträtten Attest får inte utföras av den som själv är förknippad med transaktionen (till exempel personliga utgifter) eller som står i beroendeförhållande till betalningsmottagaren. I sådana fall ska attest ske av närmast överordnad. Ansvar Attestanter är var för sig ansvariga för sina åtgärder. Reglernas tillämpning Landstingsstyrelsen fastställer tillämpningsanvisningar för attest- och utbetalningsreglerna för att säkerställa den interna kontrollen utifrån verksamhetens behov och förutsättningar. 44 Placering av likvida medel Placering av landstingets likvida medel ska ske i enlighet med fastställd finanspolicy. Upplåning Upplåning ska ske i enlighet med fastställd finanspolicy. Landstingsstyrelsen bemyndigas uppta långfristiga lån upp till 500 miljoner kr under planeringsperioden. En checkräkningskredit på upp till 450 miljoner kr kan finnas. Landstingsstyrelsen ska vid behov omplacera tidigare lån eller omdisponera befintlig låneskuld samt se till att nödvändiga kontrollrutiner finns. Landstingsstyrelsen ska i samband med delårsrapporter och årsredovisning lämna rapport om upptagna lån, långivare, löptid, ränta och amortering. Borgen Borgen ska ske i enlighet med fastställd finanspolicy. Landstingsstyrelsen får besluta om borgen på maximalt 20 miljoner kr. Resor utanför Norden De resor som avses är sådana som företas inom ramen för förtroendeuppdrag eller tjänst. Beslut om resor utanför Norden för såväl förtroendevalda som anställda fattas av landstingsstyrelsen och räknas som ren verkställighet. Representation Större representation Med större representation avses representation vid konferenser, kongresser och dylikt. Dryck vid representation får endast inbegripa alkoholfria drycker, svag cider, lättöl samt folköl. Landstingsstyrelsen fastställer vilka som har rätt att besluta om representation och om vin eller starköl ska ingå. Övrig extern representation Med övrig extern representation avses representation i form av förtäring, representationsgåva etcetera riktad till affärsförbindelser och liknande. Representationen ska vara av skälig omfattning och ha ett klart samband med den verksamhet som bedrivs, både i fråga om ändamålet med representationen och tidpunkten för den. Dryck vid representation får endast inbegripa alkoholfria drycker, svag cider, lättöl samt folköl. Landstingsstyrelsen fastställer vilka som har rätt att besluta om representation och om vin eller starköl ska ingå. 45 Intern representation Med intern representation avses representation i form av förtäring riktad till personal vid till exempel informationsmöte och arbetslunch. Intern representation ska tillämpas restriktivt. Dryck vid representation får endast inbegripa alkoholfria drycker, svag cider, lättöl samt folköl. Landstingsstyrelsen fastställer vilka som har rätt att besluta om representation och om vin eller starköl ska ingå vid personalfester. Attestunderlag Representation ska styrkas genom anteckning på nota eller liknande verifikat som visar syfte, datum och namnen på de personer som deltagit och vilka de företräder. Uppgifterna ska antecknas på ett varaktigt sätt. Betalkort Innehav Personliga betalkort kan innehas av politiker och tjänstemän som i sitt uppdrag/arbete regelbundet har behov av denna typ av betalningsform. Detta för att den enskilde inte ska behöva förskottera utgifter eller för att undvika ofta förekommande förskottsuttag för förutsedda/beräknade utgifter som betalning av hotellrum, färdmedel, representation etc. Leverantörsbundna betalkort kan innehas av tjänstemän. Landstingsstyrelsen beslutar om vilka inom respektive verksamhet som får inneha betalkort eller leverantörsbundna betalkort. Användningsområde Kortet är endast avsett för tjänstebruk och får inte användas för kontantuttag eller privata utgifter. Ansvar och förbindelse Kortet är personligt och får endast användas av kortinnehavaren. Kortet är en värdehandling och ska förvaras på betryggande sätt. Förlust av kort ska av innehavaren omgående anmälas till kortföretaget. Kopia av allmän handling Enligt tryckfrihetsförordningen har den som önskar ta del av allmän handling även rätt att mot fastställd avgift få kopia eller avskrift av handlingen till den del den får lämnas ut. Följande avgifter, inklusive moms, gäller: Kopior upp till nio sidor av landstingets allmänna handlingar ska vara avgiftsfria. För kopior av tio sidor är avgiften 50 kr och för varje sida därutöver 2 kr. Detsamma gäller när en handling sänds via telefax. Avgiften för avskrift av allmän handling eller för utskrift av ljudbandsupptagning är 125 kr per påbörjad fjärdedels timme. Avgiften för kopia av videobandsupptagning är 600 kr per band. Avgiften för kopia av ljudbandsupptagning är 120 kr per band. Avgiften för kopia av ultraljudsbild samt film är 100 kr. 46 Avgiften för CD-skiva med bilder från undersökning på röntgenavdelning är 300 kr. Avgiften för patient som begär ett utdrag över vilka som har tagit del av dennes patientjournal (loggutdrag) är 100 kr inklusive porto om det överstiger nio sidor. Vid färre antal sidor uttas ingen avgift I vissa fall ska kopior lämnas ut utan avgift, även om det handlar om fler än nio sidor. Det gäller till exempel journalkopior som tillställs Socialstyrelsen inom ramen för dess tillsynsverksamhet, JO och JK, HSAN, andra vårdenheter där en patient vårdas när det behövs för vården på den andra enheten, samt allmän försäkringskassa på dess begäran. Enligt 26 § personuppgiftslagen har en enskild rätt att en gång per kalenderår få ut registeruppgifter om sig själv utan kostnad oavsett antal sidor. När avgift tas ut ska samtidigt ersättning tas ut för portokostnad om försändelsen väger mer än 20 gram samt för eventuell postförskottsavgift eller annan särskild kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända den begärda handlingen eller kopian till mottagaren. 47 Arkivreglemente (LFU) Landstingets arkiv är en del av vårt nationella kulturarv. Arkiven ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättsskipningen samt förvaltningen och forskningens behov. För att uppnå detta krävs rationella och enhetliga arkivrutiner. I anslutning till bestämmelserna i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) ska därför följande föreskrifter gälla. Tillämpningsområde 1 § Reglementet ska tillämpas på landstingets myndigheter. Härmed avses: Landstingsfullmäktige och dess beredningar. Landstingets revisorer. Landstingsstyrelsen med underställda verksamheter (landstingsdirektören med stab och sekretariat, läkemedelskommittén samt divisionerna med divisionsstaber och lokala staber). Patientnämnden. Smittskyddsläkaren. Reglementet ska dessutom gälla i sin helhet för bolag, föreningar och stiftelser som landstinget äger ensamt. I vilken grad reglementet ska gälla även för delägda bolag och stiftelser får regleras i samråd med övriga ägare utifrån bestämmelserna i 3 kap 18 § kommunallagen. Ansvar för arkivvården 2 § Varje myndighet ansvarar för vården av sitt arkiv enligt lag. Har myndighet överlämnat arkivmaterial till landstingets arkivmyndighet övergår hela ansvaret till arkivmyndigheten. Se 12 §. Landstingsstyrelsen har även ansvar för landstingsfullmäktiges arkiv. Kommentar I praktiken fullgörs ansvaret av myndighetens anställda. Se 5 §. Huvudprincipen är att ansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer, i alla verksamheter. Ansvaret avser särskilt förtecknande, gallring, skrivmateriel och förvaring. Arkivmyndighet 3 § Landstingsstyrelsen är arkivmyndighet. Arkivmyndigheten utövar tillsyn över arkivvården inom landstinget. I tillsynen ingår inspektion av arkiven. Arkivmyndigheten har rätt att överta arkivmaterial från en myndighet som står under dess tillsyn, såväl efter överenskommelse som efter ensidigt beslut av arkivmyndigheten. Kommentar Landstingsarkivarien biträder arkivmyndigheten i dess tillsynsverksamhet. 48 Landstingsarkiv 4 § För vård och tillhandahållande av arkivmyndighetens och till den överlämnade arkiv finns ett landstingsarkiv. Här förvaras de arkivhandlingar som ska bevaras för längre tid och i all framtid. Arkivombud och arkivredogörare 5 § Hos myndighet ska finnas en eller flera arkivombud och arkivredogörare, vilket meddelas landstingsarkivarien. Kommentar Arkivombud bevakar arkivfrågorna och informerar myndigheten och berörd personal. Arkivredogörare svarar för tillsyn och vård av den egna enhetens arkivhandlingar. Arkivombud och arkivredogörare är myndighetens kontaktpersoner i arkivfrågor med skyldighet att hålla arkivmyndigheten underrättad om förhållanden av betydelse för arkivbildning, arkivvård och förutsättning för gallring. Det åligger arkivombud att bevaka att arkivfrågor beaktas i budgetarbetet liksom att se till att arkivmyndigheten hålls underrättad om förändringar som till exempel införande av olika datorsystem. Arkivförteckning och arkivbeskrivning 6 § Varje myndighet ska föra förteckning över sitt arkiv samt upprätta en arkivbeskrivning som fortlöpande kompletteras. Varje myndighet ska i en systemdokumentation redovisa strukturen i sina myndighetsspecifika IT-system. Systemdokumentationen ska klargöra ansvaret, säkerheten, dokumentationen och gallringsfristerna för respektive ITsystem. Systemdokumentationer ska fortlöpande revideras. Kommentar Myndighetens arkiv utgörs av det bestånd av allmänna handlingar som bildats hos myndigheten till följd av dennas verksamhet. Arkivförteckningen är en systematiskt uppställd redovisning av arkivets serier och volymer. Om flera avgränsade arkiv uppstår hos myndigheten, kan dessa förtecknas var för sig. Arkivbeskrivningen ska visa myndighetens arbetsuppgifter och organisation, förändringar häri som är av betydelse ur arkivsynpunkt samt arkivvårdens organisation, principer för bevarande och gallringsbeslut. Arkivhandlingar är allmänna handlingar som lagts till förvaring hos myndigheten. Handlingar som förs fortlöpande såsom diarier, register och journaler blir arkivhandlingar så snart första notering har gjorts. Materialet i en handling eller sättet den har framställts på förändrar inte definitionen ovan. Det är innehållet som avgör om det är en arkivhandling eller inte. 49 Avgränsning av arkiv 7 § Myndighet ska avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som ska vara arkivhandlingar. Arbetsmaterial och andra handlingar som inte ska tillhöra arkivet, ska fortlöpande rensas ut. Kommentar Arbetsmaterial kan vara till exempel minnesanteckningar och utkast av tillfällig betydelse som inte behövs för förståelsen av respektive ärendes handläggning och beslut samt övertaliga kopior och dubbletter. Även IT-upptagningar som endast har utgjort mellanled i arbetsprocessen är arbetsmaterial. Rensning genomförs senast i samband med arkivläggningen. Observera att arbetsmaterial som inte rensats ut före arkivläggning blir allmänna handlingar. Beständighet 8 § Handlingar som ska bevaras ska framställas med materiel och metoder som garanterar informationens beständighet. Kommentar Även gallringsbara handlingar ska ha sådan kvalitet att de är läsbara fram till gallringstidpunkten. För mikrofilm och IT-medier ska motsvarande krav ställas. Se Riksarkivets författningssamling beträffande skrivmateriel och reproduktionsmetoder som ger beständig skrift. Förvaring 9 § Arkivhandlingar ska förvaras så att de är skyddade mot fukt, brand och annan förstörelse samt obehörig åtkomst. Kommentar Om myndigheten saknar arkivlokal eller under viss tid måste förvara handlingar utanför arkivlokal ska handlingarna placeras i skåp som ger motsvarande skydd. Elektriska apparater såsom terminaler, skrivare eller kopiatorer får inte placeras i arkivlokal. För förvaring av IT-medier och mikrofilm gäller särskilda krav. Allmänna råd om arkivlokaler har utfärdats av Riksarkivet (RA-FS 2013:4). Gallring 10 § Inga allmänna handlingar får förstöras utan ett gallringsbeslut. Myndighet beslutar efter samråd med arkivmyndigheten om gallring av allmänna handlingar, såvida annat ej är särskilt föreskrivet. Beträffande arkiv som har överlämnats till arkivmyndigheten beslutar denna om gallring efter samråd med den överlämnande myndigheten. Kommentar Handlingsbegreppet är teknik- och mediaoberoende. Det saknar betydelse om uppgifterna är lagrade på papper, IT-medier, kassettband, video, CD-rom med mera. 50 I gallringsbeslutet ska fastställas exakt vilka handlingar som får gallras. Gallring innebär att handlingar i ett arkiv förstörs eller att uppgifter som ingår i upptagning utplånas. Enligt arkivlagen ska följande typer av handlingar bevaras: Handlingar som kan behövas för allmänhetens insyn i landstingets verksamhet. Handlingar som kan behövas för landstingets förvaltning eller framtida utredningar. Handlingar som kan ha rättslig betydelse. Handlingar som är av värde för forskning. Bevarande innebär att handlingarna sparas för all framtid. Gallringsbara handlingar bör förstöras utan dröjsmål. Särskilda föreskrifter om bevarande, gallring och annan förstöring av allmänna handlingar än genom gallring kan finnas i lag eller förordning eller i beslut av Datainspektionen. Utlåning 11 § Utlåning av arkivhandlingar ska ske på sådant sätt att risk ej föreligger att handlingarna skadas eller förkommer. Kommentar Förutsättning för utlåning är att utlämnande kan ske enligt tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens bestämmelser. För tjänsteändamål kan en arkivhandling utlånas till annan myndighet. För vetenskapligt ändamål kan en arkivhandling utlånas till en institution som beviljats inlåningsrätt av Riksarkivet. Utlåning till enskild för användande utanför myndighetens lokaler är ej tillåten, med undantag för landstingsverksamhet som övergår i privaträttslig form. Detta ska då regleras i avtal. Utlånad handling får inte utlånas vidare utan långivarens medgivande. Hemlån är inte tillåtet. Lån får endast ske mot kvitto och ska bevakas och återkrävas efter lånetidens utgång. Överlämnande av arkiv 12 § Myndighet kan, efter överenskommelse med arkivmyndigheten, överlämna sitt arkiv eller del därav till denna för fortsatt vård. Myndighet kan efter samråd med arkivmyndigheten överlämna sitt arkiv eller del därav till en annan myndighet inom landstinget vid organisationsförändring. Upphör en myndighet med sin verksamhet, ska dess arkiv överlämnas till arkivmyndigheten, såvida landstingsfullmäktige ej beslutat annat. För annat överlämnande av arkivhandlingar krävs stöd av lag eller särskilt beslut av landstingsfullmäktige . Före överlämnande ska aktrensning och av myndigheten beslutad gallring ha ägt rum. 51 Vid överlämnande av arkivhandlingar upprättas ett bevis. Kommentar Med överlämnande avses att även ansvar och kontroll överförs. Om arkiv endast deponeras hos annan myndighet stannar ansvaret för arkivvården hos den deponerande myndigheten. Allmänna handlingar får inte överlämnas till enskild med undantag för verksamhet som gått över i privaträttslig form. Detta ska då regleras i avtal. Samråd 13 § Myndighet ska samråda med arkivmyndigheten i viktigare frågor rörande arkivvården. Kommentar Frågor rörande arkivvården kan omfatta arkivbildning med diarieföring och registrering, gallring, inrättande och inredande av arkivlokal. Särskilt beaktas att samråd med arkivmyndigheten ska äga rum rörande förutsättningarna för arkivbildning och gallring dels vid omorganisation, dels vid förändring av arbetssätt som bygger på införande av mikrofilmning eller IT. 52 Hälso- och sjukvård (LFU) Patientens rättigheter Inledning Information och kommunikation mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal är viktig för att stärka patientens ställning. Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Lämnad information ska dokumenteras i patientjournalen. Patientens val ska vara avgörande när flera likvärdiga behandlingsalternativ som bedöms vara till nytta för patienten står till buds. Från och med 1 juli 2010 är vårdgarantin lagreglerad. Det blir mer tydligt att patienten får en stärkt ställning med den nya lagen inom följande fyra områden: 1 Vårdgaranti. 2 Fast vårdkontakt. 3 Förnyad medicinsk bedömning. 4 Vård hos annan vårdgivare. Från och med 2010 har ett valfrihetssystem, fortsättningsvis kallat vårdval, införts inom primärvården i landstinget. Patienterna ska under hela vårdförloppet ges en individuellt anpassad information om vårdgarantin, hälsotillstånd och om möjligheterna (till undersökning, vård och behandling) att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade vården. Vid köp av vårdtjänster av privat vårdgivare ska landstingen tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om valfrihetssystem (LOV). Vård av utomlänspatienter ska regleras i avtal mellan landsting och privata vårdgivare. Vårdgaranti Den nationella vårdgarantin med nuvarande tidsgränser (0–7–90–90) återfinns i lagen. Lagen reglerar vidare att patienten utan extra kostnad ska få vård hos en annan vårdgivare om landstinget inte klarar att uppfylla tidsgränserna i rätt tid. Kontakt med primärvården samma dag Samma dag som patienten söker hjälp ska han/hon få kontakt med primärvården, antingen via telefon eller besök. Varje hälsocentral har detta förstahandsansvar oavsett patientens bostadsort. Läkarbesök i primärvården inom sju dagar Bedömer primärvården att patienten behöver besöka en läkare ska detta ske inom högst sju dagar. Om en patient inte kan erbjudas tid till läkarbesök inom vårdgarantitiden på sin ordinarie hälsocentral ska patienten upplysas om möjligheten att lista sig vid annan hälsocentral/motsvarande. Landstingets ordinarie regler för sjukresor gäller. 53 Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar Den specialiserade vården ska erbjuda patient med bekräftad remiss eller egen vårdbegäran ett första besök inom 90 dagar. Bedömningen för ett besök ska grundas på de av landstinget tillämpade indikationerna och vägledande principer för urval och prioriteringar. Inom barn- och ungdomspsykiatrin ska besök för bedömning erbjudas inom 30 dagar. Undersökning/diagnostik som samtidigt innehåller någon form av behandling ingår i vårdgarantin. Enbart utredande undersökningar, till exempel MRundersökningar omfattas inte av vårdgarantin. Väntetiden till besök kan överstiga 90 dagar om patient och behandlande läkare kommer överens om det. Om landstinget inte kan erbjuda besök inom 90 dagar ska landstinget se till att patienten erbjuds ett besök hos annan vårdgivare inom garantitiden. Detta innebär att landstinget ska informera patienten om rätten till vårdgaranti, ordna ny vårdgivare, ersätta patienten för eventuella merkostnader samt vid behov administrera denna kontakt. Landstingets ordinarie regler för sjukresor gäller. Behandling påbörjad inom 90 dagar Efter utredning och behandlande läkares beslut om behandling ska landstinget erbjuda patienten behandling inom 90 dagar. Beslutet ska grundas på de av landstinget tillämpade indikationerna och vägledande principer för urval och prioriteringar. Inom barn- och ungdomspsykiatrin ska behandling erbjudas inom 30 dagar. Undersökning/diagnostik som samtidigt innehåller någon form av behandling ingår i vårdgarantin. Enbart utredande undersökningar, till exempel MRundersökningar omfattas inte av vårdgarantin. Väntetiden till behandling kan överstiga 90 dagar om patient och behandlande läkare kommer överens om det. Om landstinget inte kan erbjuda behandling inom 90 dagar ska landstinget se till att patienten erbjuds behandling hos annan vårdgivare inom garantitiden. Detta innebär att landstinget ska informera patienten om rätten till vårdgaranti, ordna ny vårdgivare, ersätta patienten för eventuella merkostnader samt vid behov administrera denna kontakt. Landstingets ordinarie regler för sjukresor gäller. Fast vårdkontakt Verksamhetschefen ges ett tydligare ansvar för att patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet i vården tillgodoses. Om behov föreligger eller om den enskilde begär det ansvarar verksamhetschefen för att den fasta vårdkontakten utses. Förnyad medicinsk bedömning Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska medverka till att en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada får en förnyad medicinsk bedömning om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. 54 Landstingets ordinarie regler för sjukresor gäller. Valfrihet Patienten kan välja var hon/han vill ha sin vård. Valfriheten gäller dock endast sådan vård som ges i det egna landstinget. Möjligheten att välja vårdgivare gäller all offentligt finansierad vård som ges av landsting och regioner, privatpraktiserande läkare som ersätts enligt lagen om läkarvårdsersättning, privata vårdgivare som är leverantör inom vårdvalet eller har vård-/samverkansavtal med något landsting. Patientens möjlighet att själv välja vård utanför länet påverkas inte av vårdgarantin. Undersökning/diagnostik som samtidigt innehåller någon form av behandling ingår i valfriheten. Enbart utredande undersökningar, till exempel MRundersökningar, omfattas inte av valfriheten. Regionvård och högspecialiserad vård omfattas inte av valfriheten. Hemlandstingets remissregler gäller när valfriheten utnyttjas. Patientens möjlighet att välja Utan remiss Besök vid hälsocentral (primärvård). Sjukvårdande behandling, till exempel hos sjukgymnast eller psykolog. Besök hos privatläkare inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi och psykiatri som ger vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Med remiss Mottagningsbesök hos sjukhusspecialist. Valfrihetsremiss från hemlandstinget krävs och får utfärdas av distriktsläkare, medicinskt ansvarig läkare vid sjukhus, habiliteringsläkare eller privatpraktiserande läkare som ersätts enligt lagen om läkarvårdsersättning eller privatpraktiserande läkare som har vård-/samverkansavtal med landstinget. Behandling inklusive rehabilitering i öppen eller sluten vård. Vårdbehovet ska vara fastställt i hemlandstinget utifrån tillämpade indikationer och vägledande principer för urval och prioritering. Valfrihetsremiss från hemlandstinget krävs och ska utfärdas av medicinskt ansvarig läkare inom aktuell sjukhusspecialitet. Patientens ansvar Välja vårdgivare som omfattas av offentlig finansiering. Om det gäller en privat vårdgivare måste patienten försäkra sig om att vårdgivaren har avtal som medger vård av utomlänspatienter med något landsting. Avtala tid med vårdgivaren samt boka resor och boende. Vid besök och behandling inom specialistsjukvård ansvara för att en valfrihetsremiss fylls i och godkänns enligt landstingets regler. Kostnader Patienten betalar avgift enligt de regler som gäller där vården ges. Patienten betalar för resa och eventuellt boende. Hemlandstinget betalar vårdkostnaden. 55 Vårdval Enhetligt basuppdrag Primärvårdsuppdrag förutsätter att patienten får en god vård av hög kvalitet i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar om en säker och tillgänglig vård baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med de grundläggande principerna i den vägledning för God vård som fastställts av Socialstyrelsen vilket innebär: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Säker vård. Patientfokuserade vård. Jämlik vård. Effektiv vård. Vård i rimlig tid. Primärvården ska svara för befolkningens behov av första linjens hälso- och sjukvård i form av: Förebyggande arbete. Medicinsk behandling. Rehabilitering. Omvårdnad. Primärvårdens ansvar gäller för alla patientgrupper, oavsett ålder eller sjukdom, som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Uppdraget omfattar inte sådana insatser som annan huvudman ansvarar för. Behovet av hälso- och sjukvård ska tillgodoses inom ramen för följande basala verksamheter/funktioner: Mottagningsverksamhet för såväl akut som planerad utredning, vård och behandling. Sjukvård i hemmet (hemsjukvård) för barn och ungdomar till och med 17 års ålder. Hembesök som inte omfattas av kommunens åtagande. Rehabilitering och habilitering. Läkarinsatser inom den kommunala hälso- och sjukvården. Sjukvårdsrådgivning per telefon dygnet runt. Akut omhändertagande dygnet runt, året runt. Barnhälsovård. Mödrahälsovård. Medicinsk fotvård. Primärvården ska aktivt bidra till att förverkliga länets folkhälsopolitiska strategi. Den bygger på fem huvudområden: 56 Ett hälsofrämjande helhetsperspektiv med stödjande miljöer. Alla barn och ungdomar i Norrbotten ska ha en trygg, god och hälsosam uppväxt. Ett bra och tryggt liv mellan ungdom och ålderdom. En trygg ålderdom. Samordning och uppföljning av folkhälsoarbete. Målet är att Norrbottens vuxna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020. I primärvårdsuppdraget ingår: Individprevention. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Smittskydd. Samverkan med andra delar av hälso- och sjukvården och andra samhällsaktörer. Vaccinationer samt influensavaccinering till riskgrupper och personer över 65 år. För att ytterligare förstärka det förebyggande området utökas det befolkningsinriktade hälsouppdraget till att alla leverantörer ska erbjuda hälsosamtal till de som under året fyller 30, 40, 50 och 60 år. Verksamheter som inte omfattas av basuppdraget Vid vissa hälsocentraler i länet bedrivs verksamheter som inte omfattas av basuppdraget. Ambulansverksamhet, bassängverksamhet, bårhusverksamhet, observationsplatser och radiologi (bild- och funktionsdiagnostik) är exempel på sådana verksamheter. Anslagsfinansierade verksamheter som inte omfattas av basuppdraget ska erbjudas alla patienter oberoende av var de är listade. Listningsförfarande Medborgarnas val ska avse listning på hälsocentral som omfattas av Vårdval Norrbotten. Landstinget verkar inom ramen för sitt informationsansvar för att norrbottningarna gör ett aktivt val av hälsocentral. Landstinget och primärvårdens leverantörer ska gemensamt verka för att hälsocentralerna blir det naturliga förstahandsvalet för all vård som inte kräver sjukhusens specifika kompetens eller resurser. Fast vårdkontakt Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten (hälso- och sjukvårdslagen § 29 a). Verksamhetschefen ska ansvara för att det för en patient med ett livshotande tillstånd ska utses en legitimerad läkare som fast vårdkontakt. Detta ska göras så snart som möjligt efter det att en behandlande läkare har konstaterat tillståndet (SOSFS 2011:7). Ersättningssystemet Ersättningssystemet i Vårdval Norrbotten har följande principiella struktur: 57 Ersättning i form av vårdpeng och kompensation för socioekonomiska förhållanden samt läkemedelspeng är den huvudsakliga inkomsten för vårdgivarna och utbetalas månadsvis. Mål- och prestationsbaserad ersättning för levnadsvanor. Särskilt tillägg ska kompensera för högre kostnad på grund av glesbygd respektive långa avstånd enligt de villkor som fastställs av landstingsstyrelsen. Rörlig ersättning i form av besöksavgifterna tillfaller respektive leverantör. Kompensation för avgiftsfria besök kan ges enligt de villkor som fastställs av landstingsstyrelsen. Hälsosamtal ska erbjudas alla som under året fyller 30, 40, 50 och 60 år, ett utökat befolkningsinriktat uppdrag utöver ordinarie primärvårdsuppdrag. Avdrag på grund av för hög andel återinskrivningar i slutenvård inom 30 dagar på respektive hälsocentral. Leverantör hos vilken patienten är listad svarar för kostnaden för besök som görs vid andra enheter inom primärvården samt hos privatpraktiserande sjukgymnaster respektive läkare. Ersättningsnivåerna fastställs av landstinget. Godkännandeprocessen samt vissa avtalsvillkor Beslut om godkännande av leverantör fattas inom högst 60 dagar från och med det datum då en fullständig ansökan inkommit till landstinget efter det att annonsering skett på den nationella webbplatsen. Så snart landstinget godkänt en leverantör inbjuds denna utan dröjsmål att teckna kontrakt med landstinget. Landstingets egen verksamhet ska genomgå samma granskningsförfarande som andra leverantörer. Överenskommelse om kontrakt med landstingets primärvård sker i form av Uppdrag. Avtalsperioden är fem år med ett års förlängning. Avisering om förlängning ska ske senast nio (9) månader före avtalsperiodens utgång. Avtalsperioden börjar löpa från och med det datum då verksamheten startar och patienter kan lista sig och tas emot på hälsocentralen. Landstinget beslutar i september varje år om sådana villkorsförändringar (inklusive ersättningsnivåer) som ska träda i kraft den 1 januari följande år. Sådana beslut kan vid behov undantagsvis även fattas vid andra tillfällen. Leverantör som inte godkänner en av landstinget beslutad villkorsändring ska senast inom 60 dagar efter det att beslutet delgivits anmäla detta till landstinget. Kontraktet upphör då att gälla nio månader efter det att leverantören skriftligen anmält att förändringen inte godtagits. Fram till dess att avtalet upphör gäller de ursprungliga villkoren. Härutöver utges ingen särskild ersättning till leverantören. Begäran från leverantör om nytt godkännande för den verksamhet som villkorsändringen avser prövas först efter det att kontraktet upphört att gälla. I övrigt gäller de avtalsvillkor som fastställs av landstingsstyrelsen. Uppföljning och utvärdering Verksamheten ska bedrivas inom ramen för de mål, inriktningsmål och strategier som anges i Beställning Primärvård. Landstinget kommer att använda uppföljningar av indikatorer och i förekommande fall måluppfyllelse som ett 58 underlag för dialog och kommunikation med leverantörerna. Inom vårdvalet genomförs årligen minst 12 fördjupade dialoger med utvalda hälsocentraler. Indikatorer och måltal utvecklas och fastställs årligen. Tolkservice Landstinget ska tillhandahålla tolk i kontakten med landstingets verksamheter när patienten ej behärskar svenska språket. Finns behov av skriftlig översättning ska auktoriserad översättare användas. Landstinget ska också tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. För att de ska kunna vara delaktiga, utöva inflytande samt ha tillgång till det hörande samhället ska vardagstolkningen utvidgas till att även omfatta vissa tolktjänster i arbetslivet samt i fritids-, rekreations- och föreningsverksamhet. Hjälpmedelspolicy Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och ingår i helhetsbedömningen av individens behov. I landstingets ansvar ingår att erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Mål Målsättningen med förskrivning av hjälpmedel är att ge individen förutsättningar att leva ett självständigt liv med likvärdiga rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som alla medborgare. Hjälpmedel en integrerad del av hälso- och sjukvården Förskrivning av hjälpmedel ska utgå ifrån: En helhetssyn på individens situation. Att hälso- och sjukvårdspersonal erfordras för bedömning, utprovning, anpassning, träning, uppföljning och utvärdering. Att förskrivningen sker i samspel med andra behandlingsåtgärder. En prioritering där individens behov och insatsens nytta är vägledande. Att hjälpmedel erbjuds så länge behovet kvarstår. Personligt förskrivna hjälpmedel Med personliga hjälpmedel avses medicintekniska produkter och anpassning av dessa, som en person behöver i det dagliga livet för att förbättra eller kompensera kroppsfunktion för ökad aktivitetsgrad och delaktighet. Personliga hjälpmedel förskrivs för individuella behov. Etiska principer Prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning ska baseras på de etiska principer som riksdagen beslutat ska gälla inom hälso- och sjukvården, nämligen: 1 Människovärdesprincipen, som innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. 59 2 Behovs- och solidaritetsprincipen, som innebär att resurser bör fördelas så att den som har störst behov ska ges företräde framför den som inte har lika stora behov. Med behov av hälso- och sjukvård menas både tillståndets svårighetsgrad och den förväntade nyttan av insatsen. 3 Kostnadseffektivitetsprincipen, som innebär att vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt eftersträvas. Prioriteringsordning för hjälpmedel Landstingets prioriteringsordning för personligt förskrivna hjälpmedel är: 1 Hjälpmedel för livsuppehållande insatser. 2 Hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter, såsom personlig vård och boende, samt för att barn ska kunna leka och utvecklas. 3 Hjälpmedel för att klara och befrämja vardagsaktiviteter i närmiljön. Individuell behovsbedömning och prioritering Varje förskrivning prövas och bedöms enligt följande: Prioritering görs utifrån individens behov och förväntad nytta. I den individuella behovsbedömningen ska valet av hjälpmedel göras utifrån förväntad nytta i förhållande till kostnaden. Vid fullt jämförbara hjälpmedel väljs det som har den lägsta kostnaden. Byte av hjälpmedel kan göras om behovet har förändrats eller om ett annat hjälpmedel avsevärt bättre motsvarar personens behov och ger avsevärt bättre nytta. I den individuella behovsbedömningen ska en värdering göras av följande: 1 På vilket sätt hjälpmedlet kan ge förbättrad kroppsfunktion, ökad aktivitetsnivå eller ökad delaktighet. 2 Vilka konsekvenser det blir om hjälpmedlet inte förskrivs. 3 Nyttjandegraden. Avgifter Gemensamt Beslutsordning Avgifterna fastställs av landstingsfullmäktige. Inga lokalt fastställda avgifter, depositionsavgifter och dylikt får förekomma. Tillämpningsanvisningar (avgiftshandboken) utfärdas av landstingsstyrelsen. Faktureringsavgift (50 kr) Förutsättningen för att faktureringsavgift får tas ut är att det finns patientkassa och att patienten har erbjudits möjlighet att betala med betalkort eller kontant. Faktura som betalas via autogiro eller elektronisk faktura är befriad från faktureringsavgift. Vid fakturering av avgift för uteblivet besök ska faktureringsavgift tas ut. 60 Öppen vård Följande avgifter i öppenvård gäller: Typ av besök Avgift (kr) Läkarbesök i primärvård 200 Läkarbesök i specialiserad vård utan remiss 300 Läkarbesök i specialiserad vård efter remiss 3001) Läkarbesök vid jourmottagning 300 Läkarbesök vid akutmottagning 300 Förlängning av sjukintyg per telefon eller elektroniskt 125 Uteblivet tidsbeställt besök hos läkare 200/300 Tilläggsavgift för hembesök av läkare 50 Mottagnings-/hembesök av distrikts-/sjuksköterska på hälsocentral2) 125 Sjukvårdande behandling3) 125 Uteblivet tidsbeställt besök för sjukvårdande behandling 125 Sjukvårdande behandling i grupp 125 Psykiatrisk rehabilitering och dagrehabilitering 125 Mammografisk hälsoundersökning 200 Gynekologisk cellprovskontroll 150 Ultraljudsscreening av oupptäckta pulsåderbråck 200 1) Första besök efter remiss från vissa läkare är avgiftsfritt 2) Vissa besök hos eller av distrikts-/sjuksköterska är avgiftsbefriade 3) Avser besök hos till exempel sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, dietist, fotvårdsspecialist, psykolog, kurator, psykoterapeut, audionom, optiker, synpedagog, datapedagog och hörselpedagog. Avgiftsbefrielse Ingen avgift tas ut för: Besök hos eller av distrikts-/sjuksköterska på hälsocentral: Vid hembesök på initiativ av distrikts-/sjuksköterska hos patienter under 18 år. För patient som är psykiskt funktionshindrad. För injektion av psykofarmaka. Dialys- eller cytostatikabehandling oavsett diagnos. För cytostatika gäller det både injektion och tablettbehandling. Besök/behandling inom den psykiatriska barn- och ungdomsvården. Personer som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt eller är häktade, anhållna och intagna på kriminalvårdsanstalt vid besök i öppen hälso- och sjukvård. Personer som genomgår grundläggande och kompletterande utbildning inom Försvarsmakten vid besök i öppen hälso- och sjukvård. Intyg som behövs för att få ut föräldrapenningförmåner enligt socialförsäkringsbalken. Preventivmedels-, abort- och steriliseringsrådgivning. Undersökning, vård och behandling som behövs ur smittskyddssynpunkt vid allmän- och samhällsfarlig sjukdom enligt särskild förteckning. Barn och ungdomar under 18 år vid besök i öppen hälso- och sjukvård. Palliativ vård i livets slutskede som ges i hemmet. Konsultation, rådgivning med mera, oavsett var den sker, som görs av de palliativa resursteamen. 61 Besök hos patienter som vårdas i kommunalt särskilt boende för äldre och funktionshindrade. Mödra- och barnhälsovård i offentlig sjukvård. Besök på akutmottagning/motsvarande efter remiss från hälsocentral/privatpraktiserande läkare, om besöket på akutmottagningen/motsvarande görs i direkt anslutning till det första besöket. Besök i öppen hälso- och sjukvård för patient som är inskriven i sluten vård, om besöket är initierat av läkare vid vårdgivande klinik. Patienter som smittats med Hepatit C inom svensk sjukvård och har kvarstående kronisk Hepatit C. Patienter som orsakats bestående kroppsskada genom hypofraktionering i samband med behandling av bröstcancer. Patienter med psykisk störning och missbruk, s k dubbeldiagnos, som behandlas av case manager inom psykiatrin ska inte betala avgift för sjukvårdande behandling. Patienter som vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Organdonator för besök i öppen hälso- och sjukvård i samband med utredning, donation eller eventuella efterkontroller. Hälsosamtal för alla som fyller 30, 40, 50 och 60 år under innevarande år (2014). Dessutom gäller att patienter som söker för akuta luftvägsinfektioner, blåskatarr eller hud- och mjukdelsinfektion där behandlande läkare vill avvakta med antibiotikabehandling, ska erbjudas ett kostnadsfritt återbesök inom sju dagar från första besöket. Patienthotell och övernattning på vårdavdelning Patienterna får endast registreras på ett ställe under vårdperioden. En patient som är inskriven i sluten vård ska registreras på aktuell vårdavdelning och måste också finnas där rent fysiskt. Detsamma gäller patienter som bor på patienthotell. De kan inte samtidigt vara inskrivna i sluten vård. Patienter från Norrbotten som är inskrivna på patienthotell behöver inte betala för lunch och middag som intas på sjukhuset i anvisad matsal eller cafeteria. Övriga betalar gällande pris för lunch och middag. Vid tilldelning av rum på patienthotellet ska patienter prioriteras före anhöriga, följeslagare med flera. Patient får vistas längst en månad sammanhängande på patienthotell. Därefter måste behandlande enhet ta ställning till eventuell förlängning av tiden. När anhöriga övernattar på vårdavdelning gäller samma avgifter som på patienthotell. Föräldrar med barn på vårdavdelning ska betala gällande pris för lunch och middag. Samtliga avgifter gäller per person. Följande avgifter per dygn (moms samt frukost och kvällsmål ingår) gäller på alla patienthotell. För patienthotellet vid Sunderby sjukhus gäller avgifterna till det nya patienthotellet tas i drift: 62 Kategori Avgift för patient/anhörig från: NorrbotAnnat ten landsting 0 kr 900 kr Patient Anmärkning Högst två anhöriga till barn och ungdomar under 18 år som bor på patienthotell eller är inskriven på vårdavdelning Anhörig med läkarintyg, i eget eller samma rum som patient 100 kr 900 kr 250 kr 900 kr Anhörig/följeslagare utan läkarintyg, i eget rum Anhörig utan läkarintyg, i samma rum inkl anhöriga som bor på BB Övriga enskilt betalande gäster 500 kr 900 kr Utomlänspatientens hemlandsting debiteras Med anhöriga avses föräldrar eller närstående Anhörig från annat landsting: hemlandstinget debiteras Högst en person Anhörig från annat landsting: hemlandstinget debiteras Anhörig/följeslagare betalar själv 250 kr 900 kr Den anhörige betalar själv. 900 kr 900 kr Varje extrabädd 250 kr 650 kr Hemlandstinget/annan betalar själv Hemlandstinget/annan betalar själv Hotell Vistet, Sunderby sjukhus OBS att följande avgifter gäller från och med den tidpunkt när det nya patienthotellet tas i drift (preliminärt september 2014). Kategori Patient: - 0-17 år - 18 år– Högst två anhöriga till barn och ungdomar under 18 år som bor på patienthotell eller är inskriven på vårdavdelning Anhörig med läkarintyg, i eget eller samma rum som patient Avgift för patient/anhörig från: NorrbotAnnat ten landsting 900 kr 0 kr 100 kr 100 kr 900 kr Anmärkning Utomlänspatientens hemlandsting debiteras 250 kr 900 kr Anhörig/följeslagare utan läkarintyg, i eget rum Anhörig utan läkarintyg, i samma rum inkl anhöriga som bor på BB Övriga enskilt betalande gäster 500 kr 900 kr Med anhöriga avses föräldrar eller närstående Anhörig från annat landsting: hemlandstinget debiteras Högst en person Anhörig från annat landsting: hemlandstinget debiteras Anhörig/följeslagare betalar själv 250 kr 900 kr Den anhörige betalar själv. 900 kr 900 kr Varje extrabädd 250 kr 650 kr Hemlandstinget/annan betalar själv Hemlandstinget/annan betalar själv Högkostnadsskydd Högkostnadsskyddet för patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård har följande utformning: 63 Det inträder när en patient betalat högst 1 100 kr för besök hos vårdgivare. Patienten är därefter befriad från patientavgifter under den tid som återstår av 12 månader räknat från första tillfället då avgift betalats. Det gäller i Sverige och i samband med viss vård i andra EES-länder. Det omfattar läkarbesök och sjukvårdande behandling i offentlig och privat öppen hälso- och sjukvård på grund av sjukdom. Egenavgift för förbrukningsartiklar vid urininkontinens ingår. Avgifter för nödvändig tandvård, tandvård som ett led i kortare sjukdomsbehandling och viss oralkirurgisk behandling ingår. Kostnad för vaccination mot pneumokocker för vissa patientgrupper ingår. Avgift för förlängning av sjukintyg per telefon eller elektroniskt ingår. Patientavgifter för barn under 18 år i samma familj får räknas samman. Landstinget utfärdar såväl högkostnadskort som frikort. Patienten ansvarar för och bevakar själv sin rätt och ansöker om frikort samt styrker gjorda besök i andra landsting och hos andra vårdgivare med kvitton på besöksavgifter. Högkostnadsperioden räknas enligt 26 a § i hälso- och sjukvårdslagen från det första tillfället då avgift betalats. I de fall ett besök betalas med faktura räknas besöksdatum som det första tillfället då avgift betalats. Från och med 2013 är högkostnadsskyddet indexreglerat i förhållande till prisbasbeloppet. Avrundning sker nedåt till närmaste femtiotal kronor. Övrigt Flera besök samma kalenderdygn Om flera läkarbesök och/eller sjukvårdande behandlingar görs samma kalenderdygn för samma sjukdom ska besöksavgift uttas högst en gång för läkarbesök och en gång för sjukvårdande behandling. Om läkarbesök och/eller sjukvårdande behandlingar görs samma kalenderdygn för olika sjukdomar ska besöksavgift uttas vid varje besök. Avgift i öppen vård när patient är inskriven i sluten vård m m Gör en patient som är inskriven i sluten vård ett besök i öppen vård på grund av annan sjukdom än för vilken patienten är inskriven i sluten vård ska besöksavgift tas ut. Erlagd besöksavgift för läkarbesök i öppen vård/poliklinisk operation återbetalas inte om patienten samma dag blir intagen i sluten vård. Om en patient under en permission från slutenvården gör ett öppenvårdsbesök på grund av den sjukdom för vilken den är intagen i slutenvården ska den inte betala besöksavgift. Avgifter i olika vårdformer Patienter som behandlas för ätstörning betalar ordinarie besöksavgift för öppenvård. Kost ingår i besöksavgiften. Kosten är avgiftsfri när de erhållit frikort. Patienter som är under 18 år betalar ingen besöksavgift. Patienter inom psykiatri som observeras på sjukhus under kortare tid utan att läggas in betalar ordinarie besöksavgift för öppen vård. Kost ingår i besöksavgiften. Kosten är avgiftsfri även när patienten erhållit frikort. Patienter som är under 18 år betalar ingen besöksavgift. 64 Vid behandling av ett vårdteam (olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal) ska avgift för läkarbesök tas ut endast om läkare medverkar, i annat fall ska avgift för sjukvårdande behandling tas ut. För dagsjukvård som bedrivs inom primärvården ska ingen besöksavgift tas ut. Patienten betalar endast för kost motsvarande personalkostpriset. Läkarvård och fotvård ingår inte i dagsjukvård. Patienter som är 18 år och äldre och behandlas på Rehabcenter Garnis betalar ordinarie besöksavgift för öppenvård. Frukost, lunch och middag ingår i avgiften. När patienten erhållit frikort betalar den för ett huvudmål per dag enligt personalkostpriset. Patienter under 18 år betalar ingen besöksavgift. De betalar för ett huvudmål per dag enligt personalkostpriset. Avgiften för boendet, 20 kr per natt, ingår inte i högkostnadsskyddet. Tilläggsavgift för hembesök Avgift ska inte tas ut när hälso- och sjukvårdspersonal på eget initiativ gör hembesök hos en patient. Hjälpmedel Besöksavgift Besöksavgift för sjukvårdande behandling tas ut vid första besöket för utprovning av nytt hjälpmedel. Avgift tas ut även vid hembesök. Om flera hjälpmedel provas ut samtidigt tas avgift endast ut för ett hjälpmedel. Patienter i öppenvård som har avgiftsbefrielse betalar ingen avgift. Patienter inskrivna i slutenvård ska inte betala avgift när ett nytt hjälpmedel förskrivs. Besöksavgift för sjukvårdande behandling tas ut för besök hos audionom, optiker, synpedagog och datapedagog. Egenavgift Egenavgift tas ut för vissa hjälpmedel för funktionshindrade. Följande avgifter gäller: Ortopediska skor Vuxna/barn Vuxna Barn och ungdomar under 18 år Egenavgift (kr) 800 500 Ortos Kostnad (kr) 0–149 150–249 250– Maximal avgift per år Egenavgift (kr) 0 150 250 750 Ingen egenavgift ska tas ut av barn och ungdomar under 18 år. Stödkäpp och armbågskrycka inklusive tillbehör Egenavgiften för stödkäpp är 100 kr per styck, för armbågskrycka 100 kr per styck, för doppsko 15 kr per styck och för isdubb 60 kr per styck. Personer med kronisk sjukdom och permanent behov av dessa hjälpmedel betalar endast för första hjälpmedlet, därefter är de gratis. 65 Glasögon med båge och byte av glas Egenavgiften för glasögon med båge är 500 kr per styck och för byte av glas i befintlig båge 125 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år. Hörapparat Egenavgiften är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år. För hörapparat med inbyggd tinnitusmaskering är egenavgiften också 500 kr. Ljudstimulerare Egenavgiften är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år. Kommunikationsförstärkare Egenavgiften är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år. Cykel i vuxenstorlek till barn och ungdom under 18 år Egenavgiften är 3 000 kr. Hygienhjälpmedel utan hjul Egenavgiften är 300 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år och patienter i palliativ vård. Hygienhjälpmedel utan hjul ska inte återlämnas till landstinget. Även armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toalett ingår in i denna grupp. Rollator Egenavgiften är 300 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år och patienter i palliativ vård. Rollator ska återlämnas till landstinget efter avslutat lån. TENS-apparat (stimulator för smärtlindring) Patient som har ett kortvarigt behov får låna apparat kostnadsfritt under högst tre månader. För patient som bedöms ha ett långvarigt behov, längre än tre månader, är egenavgiften 1 000 kr per styck efter tre månaders lån. Sådan apparat ska inte återlämnas till landstinget. Daisyspelare Egenavgiften är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut för barn och ungdomar under 18 år. Sängar och madrasser Huvudregeln är att standardmadrass är patientens eget ansvar och bekostas inte av landstinget. Patienter i palliativ vård är befriade från egenavgift. Äldre och svårt sjuka patienter kan, om man till exempel saknar anhöriga, i undantagsfall få passande madrass levererad tillsammans med förskriven säng. De får betala en egenavgift motsvarande landstingets inköpskostnad för standardmadrass. Svårt sjuka patienter som behöver specialmadrass kan få möjligheten att skaffa en sådan via landstinget. Det gäller när madrassen har sådana mått 66 eller krav på brukarvikt att de inte kan inhandlas på möbelaffär eller motsvarande. De får betala en egenavgift motsvarande landstingets inköpskostnad för standardmadrass. Peruker Med peruk avses även toupéer och postischer. Egenavgiften vid permanent håravfall är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år och patienter i palliativ vård. Andningshjälpmedel En egenavgift på 500 kr per styck tas ut vid behandling av symtomgivande sömnapné. En provbehandling på en månad görs innan egenavgift tas ut. Förbrukningsartiklar vid urininkontinens Egenavgiften är 170 kr per tolvmånadersperiod. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Hälsokontroller, intyg m m Taxan för hälsokontroller, intyg med mera innehåller flera olika typer av intyg, undersökningar med mera (detaljerad åtgärdslista finns i avgiftshandboken). Lagstadgad moms tillkommer i förekommande fall. Följande taxegrupper gäller: Typ av insats Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Avgift (kr, exkl moms) 0 350 per åtgärd 700 per åtgärd 1 050 per åtgärd 350 per påbörjad femtonminutersperiod Tolktjänster För tolkuppdrag som beställs av statlig myndighet eller kommun får tolkcentralen debitera tolktid och i förekommande fall förberedelsetid enligt överenskommelse, restidsersättning, milersättning, kost, logi, traktamente, övriga utlägg samt vid vuxendövtolkning för upp- och nedkoppling av teknisk utrustning. I beloppen ska sociala kostnader och administrativa kostnader ingå. Mervärdesskatt tillkommer. Den detaljerade taxan återfinns i landstingsstyrelsens regler och riktlinjer. Vaccinationer Besöksavgiften är 225 kr. Vaccinationspriset är lika för all hälso- och sjukvårdspersonal oberoende av vem som ombesörjer vaccinationen. Den detaljerade listan finns i avgiftshandboken och fastställs av landstingsstyrelsen. Vaccinationskostnaderna delas in i två prisgrupper. Med självkostnadspris avses vårdenhetens inköpskostnad för aktuellt vaccin. Prisgrupp Grupp 1 Grupp 2 Avgift (kr) Självkostnadspris Apotekspris Vaccination mot influensa och pneumokocker För följande grupper är vaccination mot influensa gratis: Personer som är 65 år eller äldre, oavsett hälsotillstånd. 67 Gravida kvinnor i andra och tredje trimestern. Patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom, instabil diabetes mellitus, nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling, kronisk lever- eller njursvikt, astma (för barn och ungdom gäller svår astma, grad 4, med funktionsnedsättning), neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen, barn med flerfunktionshinder, extrem fetma (BMI > 40). Nära kontakter till personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar. Patienter som tillhör ovannämnda riskgrupper får vid vaccination mot pneumokocker inräkna kostnaden för vaccin och besöksavgiften i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Vaccination av barn med förhöjd risk att smittas med hepatit B Vaccination av barn vars föräldrar, syskon eller mor- och farföräldrar är födda i länder med en förekomst av hepatit B överstigande 2 procent är avgiftsfri. Vaccination av barn i åldern 3, 5 och 12 månader mot hepatit B Vaccination mot hepatit B ingår i barnvaccinationsprogrammet för barn i åldern 3,5 och 12 månader och är avgiftsfri. Vaccination mot humant papillomvirus (HPV) Flickor i vissa åldersgrupper som inte omfattas av Socialstyrelsens vaccinationsprogram kommer under en övergångsperiod att erbjudas en så kallad catch-upvaccination mot HPV. Vaccinationen är avgiftsfri. Sjukhusvård Landstinget har ansvaret för att ta ut avgifter vid sjukhusvård för patienter som har rätt till sjuklön, sjukpenning, föräldrapenning med flera försäkringsförmåner. Landstinget har även ansvaret för att ta ut avgifter vid sjukhusvård för pensionärer. Slutenvårdsavgifterna för pensionärer ska inordnas i ordinarie avgiftssystem. För personer med sjuk- eller aktivitetsersättning yngre än 40 år gäller att halv vårdavgift tas under de första 30 dagarna av varje vårdtillfälle. Alla patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) är avgiftsbefriade. Patient som genomgår grundläggande eller kompletterande utbildning inom Försvarsmakten eller är anhållen, häktad eller intagen på fångvårdsanstalt, är avgiftsbefriad. Organdonator är avgiftsbefriad i samband med utredning, donation och eventuella efterkontroller. Patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) ska betala vårdavgift. Landstingets taxa ska gälla för vård vid rehabiliteringsplatser. Följande avgifter gäller: Ålder (år) Avgift (kr/dag) 0–17 0 18–w 100 Följande patientgrupper är berättigade till nedsättning av vårdavgiften till hälften, d v s 50 kr per vårddag. Nedsättningen gäller från och med första vårddagen: 68 Ålder (år) Avgift (kr/dag) - Patienter i åldern 18–64 år med inkomst som understiger 6 000 kr per månad före skatt. - Patienter i åldern 65 år eller äldre med en pension som understiger 5 000 kr per månad efter skatt. - Patienter som har aktivitets- eller sjukersättning till minst 50 procent och där denna ersättning tillsammans med arbetsinkomst understiger 5 000 kr per månad efter skatt. Beslut om nedsättning gäller ett år räknat från sista dagen i det vårdtillfälle då beslut om nedsättning fattades. För att få nedsättning av vårdavgiften ska patienten lämna en ansökan till kliniken. Patienten måste informeras om möjligheten. Bidrag till permissionsresa kan lämnas för en resa var fjortonde dag om vårdtiden beräknas överstiga 30 dagar och permissionen anordnats av sjukhuset som ett led i behandlingen. Beslutet ska grundas på vedertagna medicinska/sociala indikationer. Bidrag lämnas också vid permission föranledd av beslutad stängning av avdelning under kortare tid som helg eller veckoslut, till exempel vid femdygnsvård. In- och utskrivningsdag ska i avgiftshänseende tillsammans räknas som en vårddag. Från och med 2013 är vårdavgiften för sjukhusvård indexreglerad i förhållande till prisbasbeloppet. Avrundning sker nedåt till närmaste tiotal kronor. Sjukresor Landstingen har det ekonomiska och administrativa ansvaret för sjukresor Enligt lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor ska landstinget lämna ersättning för resekostnader. Beslut om regler och nivåer för ersättningen fattas av landstingsfullmäktige. Landstinget har inget formellt ansvar för att ordna resmöjligheter till och från vårdinrättningar. Avsikten med dessa regler är att skapa en styrning och stimulans för resande till kollektivtrafiken såväl av trafiksäkerhets- som av miljömässiga skäl. Personer som har rätt till resebidrag Följande personer har rätt till resebidrag: Personer som är bosatta (folkbokförda) inom Norrbottens läns landsting och är försäkrade enligt socialförsäkringsbalken. Utlandssvenskar vid akut öppen/sluten vård, då vårdbehovet uppkommit under vistelse i landet. Vården ska sökas i det landsting där vårdbehovet uppkom. Vid planerad öppen/sluten vård har utsänd persons familjemedlem samt missionär, präst eller volontär i utvecklingsland rätt till resebidrag inom länet. Utländska medborgare vid akut öppen/sluten vård, då vårdbehovet uppkommit under tillfällig vistelse i landet. Vården ska sökas i det landsting där vårdbehovet uppkommit. Patienten ska dock omfattas av förordning (EEG) 1408/71 eller (EG) 883/2004 eller vara bosatt i konventionsland. Asylsökande med giltigt LMA-kort. Besök/motsvarande för vilka resebidrag ska utbetalas Bidrag lämnas för resekostnader som uppstått i samband med vård och behandling. 69 Bidrag för hela eller del av resekostnad ska lämnas vid sådan vård och behandling som avser: Läkarbesök, sjukvårdande behandling, röntgenundersökning och provtagning i samband med sjukdom som ombesörjs av sjukvårdshuvudman eller enligt vårdavtal, vård hos privatpraktiserande läkare enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller sjukgymnast enligt lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik samt vård hos privat leverantör inom vårdvalet. Sjukhusvård på grund av sjukdom eller förlossning. Rådgivning om viss födelsekontrollerande verksamhet med mera (preventivmedels-, abort- eller steriliseringsrådgivning) som ersätts enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Anm: Ersättning lämnas även när rådgivningen bedrivs av organisationer med Inspektionen för vård och omsorgs tillstånd. Undersökning på sjukhus eller hos läkare enligt förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden med mera (rehabiliteringsutredning, pensionsprövning, handikappersättning eller vårdbidrag). Anm: Inget avdrag för egenavgift får göras. Utprovning och anpassning av handikapphjälpmedel som landstinget tillhandahåller. Tandvård som avses i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd inom folktandvård, vid odontologisk fakultet eller hos försäkringsansluten privatpraktiserande tandläkare. Besök på grund av sjukdom hos läkare inom studerandeorganisationernas hälsovård, för vilken statsbidrag betalas ut av högskolestyrelse. Konvalescentvård som ges i konvalescenthem uppfört på förteckning som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Habilitering (läkarvård och sjukvårdande behandling) för patienter som tillhör personkretsen inom lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Läkarbesök inom mödra- och barnhälsovården. Vård vid enskilt vårdhem efter remiss godkänd av landstinget. Hemtransport av nordisk medborgare enligt nordiska konventionen om social trygghet. Läkarvård och sjukgymnastik i Norge eller Finland med stöd av gränssjukvårdsförordningen (1962:390). Omskärelse av pojkar på icke medicinsk grund. Resebidrag till och/eller från vård inom landstinget Bidrag för resor till planerad vård Vid besök på hälsocentral lämnas bidrag högst för resa mellan bostaden (folkbokföringsadressen) och den hälsocentral där patienten är listad och inom den kommun patienten är folkbokförd. Avdrag för egenavgift görs. Vid besök på sjukhus inom Norrbotten lämnas bidrag högst för resa mellan bostaden (folkbokföringsadressen) och det sjukhus som besökts. Avdrag för egenavgift görs. 70 Vid besök på folktandvårdsklinik lämnas bidrag högst för resa mellan bostaden (folkbokföringsadressen) och närmaste folktandvårdsklinik inom Norrbotten. Avdrag för egenavgift görs. Bidrag för resor till akut vård Bidrag ges för resa med billigaste möjliga färdsätt med hänsyn till patientens medicinska tillstånd från bostaden eller platsen för insjuknandet till närmaste sjukhus, hälsocentral eller folktandvårdsklinik inom Norrbotten. Avdrag för egenavgift görs. Övrigt Där särskilt inrättad linjetrafik för sjukresor eller komfortbuss finns upphör rätten till sjukresa med taxi. Undantag får göras för akuta och/eller liggande transporter. Anslutningsresa ersätts utan avdrag för egenavgift. För patienter som av medicinska skäl inte kan åka komfortbuss krävs läkarintyg. Resor inom ramen för vårdgarantin ersätts till och från den vårdinrättning som patienten remitterats till. Avdrag för egenavgift görs. Resor inom ramen för patientens valfrihet ersätts inte. Resor inom ramen för förnyad bedömning ersätts till och från den vårdinrättning som patienten remitterats till. Avdrag för egenavgift görs. Patient som åker taxi till vårdinrättning och inte genomför besöket ska i efterhand debiteras den fulla kostnaden för resan. Bidrag vid resor från vård Återresa anses påbörjad vid den vårdinrättning till vilken bidrag för framresa beräknats. Detta gäller dock inte om överflyttningsresa företagits genom landstingets försorg. Resor från den vårdinrättning som besökts ersätts till bostadsadress (folkbokföringsadress) eller till den plats resan påbörjades med billigaste färdsätt utifrån patientens medicinska tillstånd. Resor vid planerad vård ersätts dock högst till bostadsadress (folkbokföringsadress). Om det är medicinskt motiverat kan resa från vårdinrättning ersättas till annan plats än bostaden eller till den plats varifrån resan till vårdinrättningen startade. Följeslagare Om det är medicinskt motiverat att patient är i behov av följeslagare ersätts följeslagarens kostnad för resa utan avdrag för egenavgift. Bidraget kan aldrig avse längre sträcka än patientens resväg. Följeslagares resekostnad ersätts generellt till barn och ungdom under 18 år. Vid sjukresa med buss (undantaget s k komfortbuss) och tåg medges en följeslagare för personer i behov av hjälp utan särskild prövning. Sjuka barn och ungdomar under 18 år Har förälder eller annan anhörig, med anledning av sjukdom hos barn och ungdom under 18 år, gjort besök i öppen vård eller hos barnet medan det vårdas på sjukhus, lämnas bidrag för resa och övernattning om besöket ingått som en del i behandlingen av barnet. Bidrag ges också för en besöksresa per vecka för en anhörig när barn och ungdom under 18 år är inskriven i sluten vård. Bidrag lämnas för besöken enligt samma regler om egenavgifter som gäller vid egen sjukresa. 71 Till högst två anhöriga/närstående till barn och ungdomar under 18 år som remitterats för öppen eller sluten vård vid sjukhus i eller utanför Norrbotten, lämnas bidrag för resa och övernattning utan avdrag för egenavgift. Övernattning För utgifter för övernattning lämnas bidrag om det inte varit möjligt att planera vården så att övernattning kan undvikas. Bidraget beräknas för det belopp som patienten har betalat för logi om övernattning skett på hotell som anvisats av landstinget. Om övernattning föranletts av akut vårdbehov kan bidrag lämnas med skäligt belopp. I övriga fall ersätts övernattning med högst 110 kr per natt. Resor med dyrare färdsätt efter medicinsk bedömning Beställningscentralen avgör patientens behov av dyrare färdsätt vid resa till vårdinrättning. Vid planerade besök ska resan till vårdinrättningen beställas av patienten via beställningscentralen minst två helgfria vardagar före besöket. Regeln gäller inte vid akuta resor. Resan från vårdinrättningen ska bedömas utifrån en helhetssyn av patientens hälsotillstånd och omvårdnadsbehov i relation till resans längd och bekvämlighet. Det bör också ske en riskbedömning, till exempel för infektionskänsliga patienter. Beställning görs av vårdinrättningens personal via beställningscentralen som svarar för beställning och samordning av resan. Om patienten av medicinska skäl inte kan samåka med annan resenär ska vårdpersonal godkänna anledningen till detta. Bedömningen kan göras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, ett vårdteam eller patientens fasta vårdkontakt. Anslutningsresa med taxi till buss och tåg får beställas av patienten. Sker beställningen av taxi på annat sätt än via beställningscentralen svarar patienten själv för merkostnaden. Resebidrag till och/eller från vård utanför landstinget Specialistvård Har patienten erhållit specialistvårdsremiss till visst sjukhus utanför länet gäller samma grundregler som vid resor inom länet. Har patienten beviljats ett dyrare färdsätt ska beställning av resan ske via beställningscentralen. Vårdgaranti Har patienten erhållit specialistvårdsremiss till visst sjukhus utanför länet gäller samma grundregler som vid resor inom länet. Har patienten beviljats ett dyrare färdsätt ska beställning av resan ske via beställningscentralen. Valfrihet Resor och boende enligt patientens valfrihet utanför Norrbotten ersätts inte. Förnyad bedömning Har patienten erhållit specialistvårdsremiss till visst sjukhus utanför länet för förnyad bedömning gäller samma grundregler som vid resor inom länet. 72 Akut insjuknande utanför hemlandstinget Vid akut insjuknande i annat landsting än hemlandstinget ersätts resan till närmaste vårdinrättning som kan ge adekvat vård. Resor från vårdinrättning i samband med akut insjuknande utanför hemlandstinget ersätts till den plats där insjuknandet skett. Vid hemresa till bostadsadressen efter vård i samband med akut insjuknande utanför hemlandstinget ges ingen ersättning för hemresan. Egenavgifter, bidragsnivåer, högkostnadsskydd Egenavgifter Vid en sjukresa svarar patienten själv för en del av kostnaden. Denna kostnad kallas för egenavgift. Egenavgiftens storlek är beroende av vilket färdsätt patienten nyttjar och gäller per enkelresa. Följande egenavgifter gäller: Buss, tåg 0 kr. Resekostnader understigande 60 kr ersätts inte. För anslutningsresor till kollektivtrafik görs inget avdrag för egenavgift. Resa med komfortbuss är alltid gratis. Egen bil, skoter, båt och hydrokopter 60 kr. Specialfordon (handikappfordon) 80 kr. Taxi 80 kr Vid samåkning i taxi ska avdrag göras med en egenavgift per patient. Bårbil 80 kr. Flyg 80 kr. Vid en kombination av flera färdsätt vid samma vårdtillfälle gäller den lägsta betalda egenavgiften av de färdsätt som nyttjats. Har en patient besökt en vårdinrättning och efter remiss därifrån fortsatt direkt till en annan vårdinrättning ska avdrag göras endast med en egenavgift. Vid resa med privatbil avräknas endast en egenavgift även om flera patienter samåkt. Om vårdtagarna tillhör samma familj ska, oavsett färdmedel, avdrag göras med endast en egenavgift. Bårbil är ett komplement till ambulans vid liggande transporter då ingen vårdinsats krävs. Resor befriade från egenavgift Avdrag för egenavgift ska inte göras för sjukresor avseende barn- och ungdomspsykiatrisk vård och barnhabilitering samt läkarundersökningar för intyg begärda av försäkringskassan. Avdrag ska heller inte göras för organdonators resor i samband med utredning, donation och eventuella efterkontroller. Bidragsnivåer För resa med privatbil ges bidrag med 10 kr per mil enligt en schablontabell. Vid resa med egen bil ges bidrag med 2 kr per mil till följeslagare om medicinskt behov av följeslagare är styrkt. Resa med färdsätt i allmän trafik ersätts utifrån gällande taxa och mot uppvisat kvitto. 73 Resa med snöskoter och båt (som inte går i allmän trafik) ersätts med 30 kr per mil. Resor med övriga färdsätt ersätts med av landstinget bedömt skäligt belopp. Resebidraget regleras i efterhand efter inskickande av särskild blankett för begäran om sjukresebidrag. Utbetalning sker normalt en gång per månad. Bidrag understigande 100 kr samlas för utbetalning en gång per halvår. En patient som inte kvitterat ut ett utbetalt bidrag inom angiven tid kan efter egen begäran få bidraget utbetalt ytterligare en gång. I sådana fall sker ett avdrag med en administrativ avgift motsvarande gällande faktureringsavgift. Högkostnadsskydd Högkostnadsskyddet för sjukresor gäller i samband med besök i öppen hälso- och sjukvård samt viss tandvård. Det gäller både i Sverige och vid viss vård i andra EU-/EES-länder. De besök som avses framgår av avsnittet Besök/motsvarande för vilka resebidrag ska utbetalas. Samma personkrets som har rätt till resebidrag omfattas av högkostnadsskyddet. Skyddet inträder när en person har betalat 1 200 kr för sjukresor. Personen blir därefter befriad från egenavgifter under den tid som återstår av 12 månader räknat från datumet för första registreringen. Med datum för första registrering avses antingen datumet då sjukresan skedde eller datumet för utfört besök. Skyddet gäller för besök i hela landet. Patienten ansvarar för och bevakar själv sin rätt och ansöker om frikort och styrker gjorda resor med kvitton på egenavgifter. För utomlänspatient gäller enligt riksavtalet för utomlänsvård (punkt 7.6) att om en sådan patient beställer sjukresa med taxi eller annat fordon (handikappfordon eller bårbil) via landstingets beställningscentral ska denne betala egenavgift enligt regelverket. Vårdlandstinget har sedan enligt avtalet rätt att fakturera patientens hemlandsting för överskjutande kostnader. Resor med övriga färdmedel (egen bil, båt, skoter, hydrokopter, kollektivtrafik, d v s buss och tåg, samt flyg) regleras direkt mellan patienten och dennes hemlandsting. Den som är bosatt och försäkrad i ett annat nordiskt land omfattas av högkostnadsskyddet vid vistelse i Sverige. Frikort När registreringarna tillsammans uppgår till 1 200 kr ska patienten få ett frikort. Frikortet ger rätt till fria sjukresor till besök/motsvarande för vilka resebidrag ska utbetalas under den tid som återstår av 12 månader räknat från den första registreringens datum på kortet. Frikortet gäller per individ, vilket innebär att fler personer i samma familj inte får räkna samman betalda egenavgifter. Frikort utfärdas elektroniskt av landstinget. Egenavgift för sjukresa ska betalas enligt reglerna i det landsting där resan sker. En norrbottnisk patient som betalat egenavgift för sjukresa i annat landsting under frikortsperioden begär återbetalning av betalda egenavgifter av Norrbottens läns landsting. 74 Avgift vid uteblivande från sjukresa med taxi Belopp, som patient efterdebiterats för uppkommen framkörningsavgift när denne uteblivit från sjukresa med taxi, får inte inräknas i högkostnadsskyddet för sjukresor. Tidsfrist Rätt till bidrag enligt dessa grunder förfaller om den ej begärts ett år efter den tidpunkt då rätten till bidrag inträffade. Omprövning Tillämpningen av regelverket för sjukresor kan inte överklagas men patienten har rätt till omprövning av den tolkning som gjorts vid beslutet. Omprövningen kan ske hos den enhet inom landstinget som svarat för utbetalning av resebidraget. Om patienten inte är nöjd med beslutet ska överprövning ske i landstingsdirektörens stab. Övriga av landstinget ersättningsbara resor Resa i samband med barns dödsfall Om föräldrar blir kallade till samtal efter ett barns dödsfall ersätts resan för föräldrarna. Inget avdrag för egenavgift görs. Permissionsresa En patients kostnad för resa mellan sjukhus och ordinarie bostad vid permission kan i vissa fall ersättas av sjukhuset. Patient som är inskriven i sluten vård kan få bidrag för en permissionsresa per 30-dagarsperiod. Permissionen ska ha anordnats av sjukhuset som ett led i behandlingen och grundas på vedertagna medicinska/sociala indikationer. En extraresa kan beviljas om patienten är ett minderårigt barn, ensamstående förälder eller om det finns starka psykiska krav på miljöombyte. Regeln gäller både inom och utom länet. Bidrag lämnas också vid permission som föranletts av beslutad stängning av avdelning under kortare tid såsom helg eller veckoslut. Femdagarsvård anses vara en sådan stängning. Som alternativ till att utbetala resebidrag kan i vissa fall patienten erbjudas plats på annan avdelning som hålls öppen. Vid permissionsresor från Norrlands universitetssjukhus får vårdgivande klinik vid sjukhuset besluta om färdsätt både vid resa från sjukhuset och tillbaka efter permissionen. Patienten betalar ingen egenavgift vid permissionsresor. Överflyttningsresa Landstinget svarar för resor som sker av inskrivna patienter mellan sjukvårdsinrättningar (överflyttningsresor) oavsett om resan sker inom eller utom länet. Patienten betalar ingen egenavgift vid överflyttningsresa. Ambulanstransport Landstinget svarar för ambulanstransporter. Dessa är organiserade kommunvis med huvuduppgift att svara för vård och transport av akuta sjukdomsoch olycksfall samt liggande transporter där vård eller medicinsk övervakning krävs. Patienten betalar ingen egenavgift vid sjukresa med ambulans. 75 Sjuktransport med helikopter Landstinget har ansvaret för akuta och planerade sjuktransporter med helikopter. Endast överläkare vid anestesiklinik eller hälsocentralschef eller dennes ersättare har rätt att rekvirera helikopter. Vid beställningen ska uppdragets art, färdväg, inställelsetid och beställare anges. Patienten betalar ingen egenavgift vid sjukresa med helikopter Sjuktransport med flygambulans Landstinget har ansvaret för akuta och planerade sjuktransporter med flygambulans. Läkare eller dennes ersättare har rätt av rekvirera flygambulans. Vid beställningen ska uppdragets art, färdväg, inställelsetid och beställare anges. Patienten betalar ingen egenavgift vid sjukresa med flygambulans. Transport av avlidna Fr o m 1 juli 1992 fick landstinget utökat ansvar vid omhändertagande av avlidna. Dödsfall på sjukvårdsinrättning inom Norrbotten: Landstingets ansvar upphör i och med att den avlidne lämnas för bisättning eller begravning. Dödsfall av remitterad patient utanför Norrbotten: Vid dödsfall av remitterad patient (inte valfrihetsremiss) utanför hemlandstinget svarar patientens hemsjukhus för återtransporten av den döde till bårhus eller bisättning på hemorten. I övriga fall har dödsboet, hemkommunen eller annan ansvaret. Dödsfall i hemmet eller hos anhöriga: Vid dödsfall i hemmet eller hos anhöriga, där det inte är nödvändigt att föra den avlidne till sjukhus för att konstatera dödsorsaken och anhöriga saknas eller är oförmögna att tillse att den avlidne omhändertas, är det landstingets uppgift att ordna detta. I sådana fall faller betalningsansvaret gentemot transportören på landstinget. Kostnaden, motsvarande faktisk kostnad, kan dock tas ut av dödsboet (Landstingsstyrelsen § 33-93). Då klinisk obduktion krävs på person avliden utanför hemlandstingets inrättningar ersätts uppkommen merkostnad av landstinget. Kostnad i samband med rättsmedicinsk obduktion bekostas av polismyndighet. Övriga avgifter och ersättningar Återbetalning av patientavgift Patienter med tidsbeställda besök ska tas emot på utsatt tid. Om väntetiden överstiger 30 minuter ska patientavgiften återbetalas. Återbetalning av patientavgift gäller endast vid besök som ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård med undantag av polikliniska operationer. Detsamma gäller tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Har patient inte betalat någon avgift för besök kan heller ingen återbetalning ske. Vid besök för åtgärder enligt den s k Gula taxan ska ingen återbetalning göras. 76 Ersättning vid ej genomförda besök och behandlingar inom hälso- och sjukvård Reglerna gäller vid besök på vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. Ersättning Ersättning utbetalas endast vid planerade/förbokade vårdtillfällen där patienten getts en tid för vårdtillfället. Ersättning utbetalas när något av följande vårdtillfällen inte kan genomföras hos vårdenhet på sjukhus, hälsocentral eller tandvårdsklinik: Läkarbesök eller sjukvårdande behandling. Röntgenundersökning, laboratorieundersökning eller provtagning. Dagkirurgi, operation eller inläggning i sluten vård. Tandläkar- eller tandhygienistbesök inom ramen för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Orsak För att patienten ska ersättas krävs att vårdenheten orsakat att patienten inte kan tas emot på bestämd tid, t ex: Oförutsedd belastning på vårdenheten som förrycker planeringen. Bemannings- och utrustningsproblem. Felaktig information till patienten, t ex angående förberedelser inför röntgenundersökning. Vårdenheten ska dokumentera den information som getts. Kostnader som ersätts Erlagd besöksavgift. Återbetalas om patienten erlagt besöksavgift. Utgift för sjukresa. Ersättning för sjukresa utbetalas utan avdrag för egenavgift. Utgift för parkering. Ska styrkas med kvitto. Eventuellt inkomstbortfall för patient. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar. Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till barn och ungdomar under 18 år. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar. Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till vuxna. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar. För följeslagare till vuxna krävs läkarintyg som styrker behovet av följeslagare. Eventuellt inkomstbortfall för egna företagare. Ska styrkas med intyg från försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst och ersätts för högst tre dagar. Ersättningen för hel dag är 1/365 av den sjukpenninggrundande årsinkomst försäkringskassan beslutat om. Eventuella merkostnader för barnpassning. Här avses resekostnader enligt sjukresebestämmelserna för vikarierande barnpassare och merkostnader för kommunal barnomsorg. Övrigt Ersättning utbetalas inte om: Patienten, vid ändring av tid för besök i öppen vård, har meddelats senast dagen innan besökstidpunkten. 77 Patienten, vid ändring av tid för operation och/eller inläggning i sluten vård, har meddelats senast fyra dagar innan operationen/inläggningen. Övriga fall som kan uppstå får prövas i särskild ordning av landstingsstyrelsen. Berörd vårdenhet ska vid ändring av tidpunkt för besök eller operation/inläggning kontrollera med patienten att informationen nått fram och dokumentera åtgärden. Kostnaderna ska belasta den vårdenhet som förorsakat dem. Avgift vid uteblivet besök Patient som uteblir utan att avbeställa bokat läkarbesök eller sjukvårdande behandling eller avbokar det senare än 2 timmar innan stängningsdags dagen före bokad tid hos både offentliga och privata vårdgivare, får efterdebiteras med den för besöket aktuella besöksavgiften. Efterdebitering ska även ske: Vid röntgenbesök. Vid första besöket efter remiss. Vid habilitering för patient som tillhör personkretsen i LSS. Vid besök inom mödra- och barnhälsovård. För patient som har frikort. För barn och ungdomar under 18 år. För besök hos tandläkare, tandhygienist eller tandsköterska inom ramen för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Vid besök för preventivmedels-, abort- eller steriliseringsrådgivning. För döv, dövblind eller hörselskadad som uteblir från beställd tolkhjälp utanför landstingets verksamhet. Efterdebitering med aktuell avgift för besöket ska även ske för patient som uteblir från besök för vaccination. Detta gäller också vid vaccination mot influensa och pneumokocker för patienter inom riskgrupperna. Patient som uteblir från besök som avser åtgärd enligt grupp 1–5 i taxan för hälsokontroll, intyg, utlåtande o d ska efterdebiteras med 300 kr. Patient som uteblir från rituell omskärelse eller steriliseringsoperation som inte utförs av medicinska skäl ska efterdebiteras med den för besöket aktuella läkarbesöksavgiften. Vid efterdebitering ska den aktuella besöksavgiften inte i något fall införas i högkostnadskortet. Subventionering av vissa preventivmedel Alla receptbelagda preventivmedel (p-piller, minipiller, p-stav, p-plåster, p-ring, hormonspiral och p-spruta) samt de medicinsk-tekniska produkterna pessar och kopparspiral för ungdomar under 26 år subventioneras till 100 procent av kostnaden. Akutpreventivmedel (NorLevo eller Postinor) för ungdomar under 26 år är avgiftsfria om de ges vid ungdomsmottagningar, mödravårdscentraler och jourcentraler. Kondomer till ungdomar under 26 år är avgiftsfria om de utdelas i samband med rådgivning vid länets ungdomsmottagningar eller motsvarande. 78 Kostnader för glas eller kontaktlinser Landstinget svarar för kostnaderna för glas eller kontaktlinser som förskrivs av verksamhetsområde ögon som en del i en behandling. Följande regler gäller: Personen ska vara skriven i Norrbotten. Kostnaden för köp av glas eller kontaktlinser ersätts endast hos optiker med vilken landstinget har avtal. Kostnaden för bågar ersätts inte. Kostnaden för barn i åldern 0–7 år på grund av syn- eller skelningsindikation ersätts. Kostnaden för glas eller kontaktlinser till personer äldre än sju år ersätts endast i samband med medicinska problem/sjukdomar i ögat om funktionen inte huvudsakligen är refraktiv (fokusering av ljus). Hjälpmedel via Syncentralen Syncentralen förskriver hjälpmedel till personer med synskärpa understigande 0,3 efter synkorrektion och till blinda med hornhinneförändringar. Glasögon som hjälpmedel till patienter äldre än 7 år, erbjuds endast via Syncentralen, om patienten uppfyller nedan gällande krav. Personen ska vara skriven i Norrbotten. Progressiva glasögon kan inte förskrivas som hjälpmedel. Ny förskrivning kan ske tidigast efter två år eller en synförbättring på 2/10delar. Personer med synskärpa understigande 0,3 efter synkorrektion och till blinda med hornhinneförändringar får glas och eventuell båge förskrivet som hjälpmedel. Kontaktlinser förskrivs som hjälpmedel när synskärpan med båda ögonen understiger 0,3 med bästa glasögon och kontaktlinser leder till en synförbättring på minst 2/10-delar jämfört med glasögon. Förmåner och ersättningar till anhöriga Reglerna gäller både vid vård inom och utom länet samt både i öppen och sluten vård. Endast remitterande läkare kan utfärda intyg. Remitterande enhet bär kostnaden vid remittering utanför länet. Kostnaden för intyg som utfärdas av annan enhet än den remitterande bärs av intygsskrivande enhet. Ersättning för kost ges aldrig. Barn och ungdomar under 18 år Högst två anhöriga/närstående till barn och ungdomar under 18 år ersätts med rese- och boendekostnad i anslutning till vårdtillfället. Gäller även i samband med omskärelse av pojkar på icke medicinsk grund. Patienter 18 år och äldre För anhöriga till vuxna patienter, d v s patienter som är 18 år och äldre, är huvudregeln att landstinget inte betalar ersättning för logi. Om en patient vårdas i öppen vård och behöver stöd/hjälp för att kunna bo på patienthotell kan remitterande läkare utfärda intyg att patienten har behov av anhörig som vårdare. Landstinget ersätter i sådana fall den anhöriges övernattningskostnad. 79 Orsaken måste anges tydligt i intyget och kan t ex vara att patienten är förståndshandikappad, behöver hjälp med ADL, är synskadad, har afasi eller psykisk sjukdom. Intyget ska lämnas till receptionen på patienthotellet. Om en patient vårdas i sluten vård kan remitterande läkare utfärda intyg att patienten behöver ha med sig en anhörig. Kravet ska vara att vården inte fungerar utan hjälp från en anhörig. Landstinget ersätter i sådana fall den anhöriges övernattningskostnad. Orsaken måste anges tydligt i intyget och kan t ex vara att patienten är förståndshandikappad, har grav afasi eller svår psykisk sjukdom. Anhöriga till transplantationspatienter I samband med transplantationer anses att resultatet av åtgärden är beroende av att patienten har stöd av anhöriga i samband med operationen. Mot denna bakgrund ersätter landstinget resor och övernattningar på patienthotell för anhörig till transplantationspatient. Ersättning till donator Landstinget betalar ersättning för förlorad arbetsförtjänst i samband med utredningar, sjukhusvistelse, resor som förekommer före och i samband med donation samt eventuella efterkontroller. Likaså betalar landstinget ersättning för förlorad arbetsförtjänst under donatorns sjukskrivningstid. Huvudregeln är att donatorns personliga inkomstförluster ska ersättas. Donatorn ska inte betala för besök, sjukhusvistelse och resor i samband med utredning, donation och eventuella efterkontroller. Donator som reser med egen bil ska ersättas med 18:50 kr per mil, d v s gränsen för skattefrihet. Är mottagaren av organet folkbokförd i ett annat landsting ska organmottagarens hemlandsting faktureras för den norrbottniska donatorns kostnader. Är organmottagaren folkbokförd i Norrbotten och donatorn i ett annat landsting kan donatorns hemlandsting fakturera Norrbottens läns landsting för donatorns kostnader. Speciallivsmedel Regler för glutenintolerans För personer under 16 år sker förskrivning av produkter enligt läkemedelsförmånen. För personer som är 16 år eller äldre sker ingen förskrivning enligt läkemedelsförmånen, de får själva anskaffa produkterna. Regler för övriga speciallivsmedel och nutritionsprodukter Gemensamma regler har införts i norra regionen för hel-, halv- och tilläggsnutrition, som bl a innebär att det medicinska behovet är avgörande för om en person ska erhålla speciallivsmedel (exkl gluten) och andra nutritionsprodukter. Följande avgifter gäller: Under 16 år lagstadgad förmån. Fr o m 16 år–t o m 19 år: 120 kr per uttag. Fr o m 20 år: 1 500 kr per månad för helnutrition, 750 kr per månad för halvnutrition och 250 kr per månad för tilläggsnutrition. 80 Övrigt Rituell omskärelse Avgiften för rituell omskärelse av pojkar är 1 700 kr. Sterilisering Avgiften för steriliseringsoperationer som inte utförs av medicinska skäl är 4 700 kr för män och 4 700 kr för kvinnor. Blodgivare Ersättning till blodgivare utbetalas i form av värdekuponger á 60 kr per styck alternativt lotter till motsvarande värde. Ersättningen för blodtappning är en kupong, för att ge plasma två kuponger och för att ge trombocyter tre kuponger. Vissa utlänningar Vårdavgifter för vissa utlänningar regleras i enligt särskild lagstiftning och konventioner. Privata vårdgivare Vårdavgifter hos privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster, med vårdavtal eller ersatta enligt lagarna om läkarvårdsersättning respektive sjukgymnastersättning, ska vara högst som i landstinget. Tandvård inom hälsooch sjukvårdens avgiftssystem Patientgrupper Vissa besöksavgifter för tandvård är sedan 1999 inordnade i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Reglerna omfattar personer som: 1 Omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS). 2 Har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och som: a) kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) § 18, första stycket, b) får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller c) är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer som omfattas av punkterna 2a eller 2b ovan. Personer som omfattas av punkterna 1–2 ska erbjudas både munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Nödvändig tandvård ska erhållas oavsett om bedömning av munhälsotillståndet gjorts eller inte. 3 Har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid. 4 Har stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. 5 Vid undersökning för och utförande av oralkirurgisk behandling som kräver sjukhus tekniska och medicinska resurser. Avgifter Bedömning av munhälsotillstånd vid uppsökande verksamhet är avgiftsfri för patienten. 81 För berättigad behandling vid specialisttandklinik uttas samma avgift som för öppen vård vid sjukhus, d v s 300 kr. För allmäntandvård uttas samma avgift som för primärvård, d v s 200 kr. För vård som ges av annan än tandläkare (tandhygienist eller tandsköterska) uttas ingen avgift. Det första besöket hos specialisttandläkare efter remiss från allmäntandläkare eller allmänläkare är avgiftsfritt. Tilläggsavgiften för hembesök är 50 kr. Avgiftsbefrielse Patient som omfattas av tandvårdsstödet och är inskriven i sluten vård vid sjukhus betalar ingen patientavgift vare sig för nödvändig tandvård eller tandvård som ett led i en kortare sjukdomsbehandling. Övrig tandvård Barn- och ungdomstandvård Barn och ungdomar ska kostnadsfritt erbjudas regelbunden och fullständig tandvård till och med det år då de fyller 19 år. För vård som inte är nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat uttas avgift enligt tandvårdstaxan. Inom barntandvården ska all behandling vara amalgamfri. Undantag får dock göras om nyttan för den enskilde motiverar det och berörd förälder eller ungdom lämnar sitt medgivande. Avgift för uteblivet/ej avbokat besök Patient som uteblir från tidsbokat besök inom barn- och ungdomstandvård utan att meddela detta eller avbokar det senare än 2 timmar innan stängningsdags dagen före bokad tid får efterdebiteras för uteblivet/ej avbokat besök hos tandläkare, tandhygienist eller tandsköterska med 150 kr. Borttappad tandställning eller bettskena Landstinget ersätter inte tandställning som tappats bort eller förstörts p g a oaktsamhet från patientens sida. Patienten debiteras för det tandtekniska arbetet. Övrigt Avgift för uteblivet/ej avbokat besök inom vuxentandvården Patient som uteblir från tidsbokat besök inom vuxentandvård utan att meddela detta eller avbokar det senare än 2 timmar innan stängningsdags dagen före bokad tid får efterdebiteras för uteblivet/ej avbokat besök hos tandläkare eller specialist samt hos tandhygienist och tandsköterska med 400 kr. Ersättning vid ej genomförda besök och behandlingar inom folktandvård Reglerna gäller vid besök på folktandvårdskliniker inom Norrbottens läns landsting. Ersättning Ersättning utbetalas endast vid planerade/förbokade vårdtillfällen där patienten getts en tid för vårdtillfället. 82 Ersättning utbetalas när något av följande vårdtillfällen inte kan genomföras hos tandvårdsklinik: Tandläkar-, tandsköterske- eller tandhygienistbesök. Orsak För att patienten ska ersättas krävs att tandvårdskliniken orsakat att patienten inte kan tas emot på bestämd tid, t ex: Oförutsedd belastning på tandvårdskliniken som förrycker planeringen. Bemannings- och utrustningsproblem. Felaktig information till patienten, t ex angående förberedelser inför röntgenundersökning. Tandvårdskliniken ska dokumentera den information som getts. Kostnader som ersätts Utgift för sjukresa. Ersättning för sjukresa utbetalas utan avdrag för egenavgift. Utgift för parkering. Ska styrkas med kvitto. Eventuellt inkomstbortfall för patient. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar. Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till barn och ungdomar till och med det år de fyller 19 år. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar. Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till vuxna. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar. För följeslagare till vuxna krävs läkarintyg som styrker behovet av följeslagare. Eventuellt inkomstbortfall för egna företagare. Ska styrkas med intyg från försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst och ersätts för högst tre dagar. Ersättningen för hel dag är 1/365 av den sjukpenninggrundande årsinkomst försäkringskassan beslutat om. Eventuella merkostnader för barnpassning. Här avses resekostnader enligt sjukresebestämmelserna för vikarierande barnpassare och merkostnader för kommunal barnomsorg. Övrigt Ersättning utbetalas inte om: Patienten, vid ändring av tid för besök, har meddelats senast dagen innan besökstidpunkten. Övriga fall som kan uppstå får prövas i särskild ordning av landstingsstyrelsen. Berörd tandvårdsklinik ska vid ändring av tidpunkt för besök eller operation/inläggning kontrollera med patienten att informationen nått fram och dokumentera åtgärden. Kostnaderna ska belasta den tandvårdsklinik som förorsakat dem. 83 Tandvård (LFU) Tandvårdstaxa Gemensamt Beslutsordning Avgifterna fastställs av landstingsfullmäktige. Inga lokalt fastställda avgifter, depositionsavgifter och dylikt får förekomma. Faktureringsavgift (50 kr) Förutsättningen för att faktureringsavgift får tas ut är att det finns patientkassa och att patienten har erbjudits möjlighet att betala med betalkort eller kontant. Faktura som betalas via autogiro eller elektronisk faktura är befriad från faktureringsavgift. Vid fakturering av avgift för uteblivet besök ska faktureringsavgift tas ut. Skriftligt intyg Skriftligt intyg om de material som använts vid tandlagning och protetiska arbeten lämnas på begäran. Garanti Garanti för avtagbara proteser lämnas i ett år, för fastsittande protetik i två år. Proteser för temporärt bruk samt emaljretinerade konstruktioner omfattas inte av garantin. Barn- och ungdomstandvård Inom barn- och ungdomstandvården råder liksom inom vuxentandvården fritt vårdval. Landstingets hälso- och sjukvårdsenhet har avtal med Folktandvården. Privata vårdgivare kan också teckna avtal. För behandling som inte är nödvändig för att uppnå ett estetiskt och funktionellt godtagbart resultat debiteras enligt tandvårdstaxans åtgärder. Patienten betalar då 100 procent av den merkostnad som uppstår i förhållande till kostnaden för den åtgärd som föreslagits av behandlande tandläkare. Allmäntandvård och specialisttandvård Kod Åtgärd Undersökningsåtgärder 101 Basundersökning och diagnostik, tandläkare 102 Fullständig undersökning och diagnostik, tandhygienist 103 Akut eller kompletterande undersökning, tandläkare 105 Kompletterande eller akut undersökning, kontroll av behandlingsresultat, tandhygienist 105-1 Kompletterande eller akut undersökning, kontroll av behandlingsresultat, enkel. Tandhygienist 107 Omfattande akut eller kompletterande undersökning, tandläkare 108 Utredning utförd av tandläkare 84 Allmäntandvård Referenspris Allmäntandv Specialisttandvård Referenspris Specialisttandv 745 695 745 695 745 745 350 335 400 400 545 545 270 545 960 955 1 145 1 145 1 955 1 570 2 200 1 975 Kod Åtgärd Allmäntandvård 115 116 121 122 123 124 125 126 131 132 133 Referenspris Allmäntandv Konsultation specialisttandvård Konsultation specialisttandvård, omfattande Röntgenundersökning av enskild tand 55 40 Röntgenundersökning, delstatus 235 215 Röntgenundersökning, helstatus 770 740 Panoramaröntgen 530 495 Röntgenundersökning, extraoral 495 470 Röntgenundersökning, omfattande 950 900 Tomografiundersökning, en kvadrant Tomografiundersökning, två kvadranter Tomografiundersökning tre kvadranter, sinus, käkled eller traumautredning 134 Tomografiundersökning, fyra kvadranter 141 Studiemodell, för behandlingsplanering 575 560 161 Salivsekretionsmätning 525 520 162 Laboratoriekostnader vid mikrobiologisk under260 245 sökning 163 Biopsi inkl laboratorieundersökning (PAD) 1 480 1 415 Sjukdomsförebyggande åtgärder 201 Information och instruktion vid risk för karies, 415 415 gingival eller parodontal sjukdom och käkfunktionsstörning 204 Profylaxskena, per skena 930 700 205 Fluorbehandling inklusive professionell tandren155 145 göring i kombination med undersökningsåtgärd 206 Fluorbehandling inklusive professionell tandren330 285 göring Sjukdomsbehandlande åtgärder 301 Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfat395 370 tande behandling 302 Sjukdomsbehandlande åtgärder 715 680 303 Sjukdomsbehandlande åtgärder, omfattande 1 525 1 485 behandling 311 Information eller instruktion vid munhälsorelate425 425 rade sjukdomar eller problem 312 Uppföljande information eller instruktion vid mun165 165 hälsorelaterade sjukdomar eller problem 321 Icke-operativ behandling av kariessjukdom 425 425 322 Stegvis excavering 1 000 1 000 341 Behandling av parodontal sjukdom eller peri455 435 implantit, mindre omfattning 341-1 Behandling av parodontal sjukdom eller peri840 435 implantit 342 Behandling av parodontal sjukdom eller peri840 825 implantit, större omfattning 343 Behandling av parodontal sjukdom eller peri1260 1 210 implantit, särskilt tidskrävande behandling. 362 Lustgassedering, per gång 820 775 Kirurgiska åtgärder * Vid vävnadsregenererande kirurgi tillkommer materialkostnader 401 Tanduttagning, en tand 870 820 402 Tanduttagning, en tand, komplicerad 1 620 1 550 403 Tanduttagning, tillkommande, enkel 170 160 85 Specialisttandvård 720 1 900 55 260 870 595 570 1070 1 090 1 565 1 760 Referenspris Specialisttandv 710 1185 50 255 870 590 565 1 060 1 050 1 410 1 760 2 115 575 525 260 2 115 560 520 245 1 540 1 540 415 415 930 155 700 145 330 285 435 435 810 1765 805 1 765 425 425 165 165 425 1 000 455 425 1 000 435 840 435 840 825 1 260 1 210 820 775 980 1 845 185 980 1 835 185 Kod Åtgärd Allmäntandvård 404 Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan vävnad 405 Omfattande dentoalveolär kirurgi 406 Tanduttagning, övertalig tand 420 Implantat, per styck 421 Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat. Tvåstegsteknik 421-1 Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat. Enstegsteknik 422 Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik 423 Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat. Tvåstegsteknik 423-1 Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat. Enstegsteknik 424 Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik 425 Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat. Tvåstegsteknik 425-1 Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat. Enstegsteknik 426 Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid tvåstegsteknik 427 Benaugmentation med egen benvävnad 428 Benaugmentation med benersättningsmaterial 429 Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle 430 Peri-operativ kirurgi vid implantatkirurgi 435 Avlägsnande av ett implantat 436 Avlägsnande av implantat, enkel 441 Plastik, enklare parodontalkirurgi vid en eller två tänder eller vid periimplantit vid enstaka implantat 442 Kirurgisk behandling av parodontit vid tre till sex tänder, per operationstillfälle* 443 Kirurgisk behandling av periimplantit vid två till fyra implantat, per operationstillfälle* 444 Omfattande kirurgisk behandling av parodontit vid sju tänder eller fler, eller vid tre tänder eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle 445 Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit vid fem implantat eller fler, eller vid tre implantat eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle 480 Kontroll av koagulation, tilläggsåtgärd Rotbehandlingsåtgärder 501 Rensning och rotfyllning, en rotkanal 502 Rensning och rotfyllning, två rotkanaler 503 Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler 504 Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler 521 Akut endodontisk behandling 522 Komplicerad kanallokalisation 523 Stiftborttagning 86 Specialisttandvård 2 900 Referenspris Allmäntandv 2 785 3 260 Referenspris Specialisttandv 3 260 3 960 1 130 2 200 3 550 3 720 1 130 2 155 3 450 4 385 1 355 2 200 4 100 4 385 1 355 2 155 3 925 4 600 3 450 5 100 3 925 1 480 1 385 1 675 1 575 5 000 4 695 5 700 5 360 5 950 4 695 6 650 5 360 1 670 1 550 1 900 1 770 7 000 6 655 7 950 7 605 7 800 6 655 8 900 7 605 2 200 2 060 2 600 2 375 4 640 6 225 3 580 4 640 6 225 3 580 5 725 7 450 4 175 5 455 7 040 4 150 990 850 165 1 985 930 820 160 1 855 1 150 1 000 185 2 250 1 120 980 185 2 140 3 370 3 250 3 820 3 820 3 200 2 785 3 775 3 260 5 150 5 150 6 100 6 100 5 150 5 150 6 100 6 100 290 290 290 290 3 280 3 670 4 690 5 230 760 740 1 060 3 280 3 670 4 690 5 230 700 695 1 030 3 785 4 210 5 390 5 990 825 830 1220 3 785 4 210 5 390 5 990 825 820 1 220 Kod Åtgärd Allmäntandvård Referenspris Allmäntandv 3 165 Specialisttandvård Referenspris Specialisttandv 3 640 541 Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle 3 165 3 700 Bettfysiologiska åtgärder 604 Mjukplastskena, laboratorieframställd, för bettfysi2 200 2 100 2 500 2 385 ologisk behandling, per skena 605 Bettskena i hård akrylat, utförd på bettfysiologiska 3 380 3 330 3 750 3 710 indikationer, per skena Reparativa åtgärder 701 Fyllning av en yta på framtand eller hörntand 600 555 600 555 702 Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand 930 870 930 870 703 Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller 1 100 1 030 1 100 1 030 hörntand 704 Fyllning av en yta på molar eller premolar 755 705 755 705 705 Fyllning av två ytor på molar eller premolar 1 120 1 040 1 120 1 040 706 Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller pre1 405 1 355 1 405 1 355 molar 707 Krona i plastiskt material, klinikframställd 1 630 1 575 1 630 1 575 708 Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi 530 500 530 500 Protetiska åtgärder * Vid konstruktioner i keramiska material eller i ädelmetall tillkommer merkostnader. 801 Laboratorieframställd krona * 5 075 4 885 5 850 5 485 802 Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt 3 100 2 995 3 450 3 375 stift * 803 Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift * 1 280 1 205 1 450 1 400 804 Hängande led vid tandstödd protetik, per led * 2 185 2 130 2 500 2 255 805 Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, 1 740 1 650 1 850 1 845 per stöd * 806 Radikulärförankring vid avtagbar protes * 3 585 3 520 3 905 3 905 807 Semipermanent krona eller hängande led, per led 2 185 2 080 2 425 2 205 808 Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner* 3 330 3 210 3 590 3 590 809 Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller 1 155 1 070 1 285 1 165 hängande led, per led 811 Cementering av lossnad protetisk konstruktion, 395 345 410 410 per stöd 812 Broreparation 1 * 1 410 1 320 1 570 1 570 813 Broreparation 2 * 4 270 4 090 4 725 4 725 814 Broreparation 3 * 8 750 8 435 9 765 9 765 815 Sadelkrona * 5 075 4 885 5 850 5 485 822 Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder 3 640 3 595 3 975 3 975 823 Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler 5 080 5 045 5 555 5 555 tänder * 824 Partiell protes med gjutet skelett, klammerförank10 050 9 985 10950 10 870 rad, konstruktion i titan tilläggsdebiteras merkostnaden 825 Komplicerad partiell protes med stöd av urtags5 750+ 10 535 6450+ 11 485 krona, innerkrona eller attachments (tandteknisk tandtektandtekkostnad tillkommer) * nik nik 826 Attachments, per styck, material* Faktura 90 faktura 90 827 Hel underkäksprotes 8 750 8 840 9 880 9 980 828 Hel överkäksprotes 8 520 8 590 9 500 9 665 829 Immediatprotes, hel käke 7 500 7 235 7 955 7 995 831 Justering av avtagbar protes 345 325 390 390 832 Lagning av protes eller tillsättning av protestand, 1 175 1 155 1 290 1 280 utan avtryck 87 Kod 833 834 835 836 837 839 845 846 847 848 852 852-1 853 854 855 856 857 861 861-1 862 863 864 865 865-1 865-2 867 871 872 873 874 875 876 877 878 Åtgärd Allmäntandvård Rebasering av protes Lagning av protes där avtryck krävs * Rebasering och lagning av protes Komplicerad lagning av protes * Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av en ny del utförs vilken svetsas till befintlig protes * Inmontering av förankringselement Ocklusionskorrigerande bettslipning Skena för vertikal platsberedning Klammerplåt Betthöjning med fyllningsmaterial, per tand Implantatförankrad krona * Implantatförankrad krona, brostöd * Hängande led, vid implantatförankrad bro * Semipermanent krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid semipermanent krona på implantat, per implantat Långtidstemporär laboratorieframställd krona på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid långtidstemporär laboratorieframställd krona på implantat, per implantat Implantatförankrad bro, överkäke, proteständer, 4 implantat *Eventuella distanser tilläggsdebiteras Implantatförankrad bro, överkäke, proteständer, 4 implantat, inga distanser, inga vinklade skruvhål Implantatförankrad bro, överkäke, proteständer, 5 implantat *Eventuella distanser tilläggsdebiteras Implantatförankrad bro, överkäke, proteständer, 6 implantat *Eventuella distanser tilläggsdebiteras Suprakonstruktion för implantatförankrad bro, överkäke, proteständer *Eventuella distanser tilläggsdebiteras Implantatförankrad bro, underkäke, proteständer, 4 implantat *Eventuella distanser tilläggsdebiteras Implantatförankrad bro, underkäke, proteständer, 5 implantat *Eventuella distanser tilläggsdebiteras Implantatförankrad bro, underkäke, proteständer, inga distanser, inga vinklade skruvhål Suprakonstruktion för implantatförankrad bro, underkäke, proteständer *Eventuella distanser tilläggsdebiteras Implantatstödd täckprotes, 2 implantat * Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3 implantat * Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4 implantat * Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat * Tillägg för alveolarbar vid implantat, 3 implantat * Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat * Implantatstödd täckprotes, exkl implantat, implantatkomponenter och förankringselement Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck 88 Specialisttandvård 2 325 1 920 2 980 3 725 6 370 Referenspris Allmäntandv 2 250 1 885 2 970 3 725 6 325 2 500 2 090 3 290 4 045 6 895 Referenspris Specialisttandv 2 500 2 080 3 290 4 045 6 895 2 985 1 865 4 900 3 370 480 8 200 9 150 2 250 1 800 2 970 1 800 4 875 3 255 480 7 745 7 745 2 130 1 800 3 290 2 035 5 255 3 650 575 8 600 9 445 2 325 1 895 3 290 2 035 5 255 3 635 575 8 445 8 445 2 255 1 895 295 290 300 290 1 070 1 070 1 165 1 165 255 250 255 250 41 300 36 280 43 200 38 180 39 500 36 280 40 000 38 180 42 200 38 790 43 600 40 685 43 400 41 380 45 300 43 280 41 300 32 710 43 400 34 610 39 800 35 255 41 800 36 995 39 800 35 255 41 800 36 995 38 500 35 255 39 000 36 995 39 000 30 390 40 200 32 100 16 650 19 000 21 100 3 025 3 350 4 440 13 550 16 020 17 970 20 520 2 860 3 170 4 180 13 065 18 750 20 300 22 450 3 075 3 400 4 400 14 450 17 380 19 330 21 925 3 050 3 360 4 370 14 425 faktura 260 faktura 260 Kod Åtgärd Allmäntandvård 881 Reparation av implantatstödd konstruktion, mindre omfattande 882 Av- och återmontering av implantatförankrad bro 883 Reparation/ombyggnad av implantatförankrad konstruktion, med tandteknisk insats 884 Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs 886 Distans inkl centrumskruv, per styck 886-1 Distans inkl centrumskruv, individuell, per styck 888 Fästskruv, per styck 889 Centrumskruv, per styck 890 Implantatförankrad krona på befintlig distans/ kopplingsdel Tandreglering 901 Tandreglering, en käke, enkel behandling högst 1 år 901-1 Tandreglering, en käke, enklare behandling högst 1 år 902 Tandreglering, en käke, okomplicerad behandling 1 år till 1,5 år 903 Tandreglering, en käke, normal behandling 1,5 till 2 år 904 Tandreglering, en käke, komplicerad behandling 905 Tandreglering, två käkar, enkel behandling högst 1 år 905-1 Tandreglering, två käkar, enklare behandling högst 1 år 906 Tandreglering, två käkar, okomplicerad behandling 1 år till 1,5 år 907 Tandreglering, två käkar, normal behandling 1,5 år till 2 år 908 Tandreglering, två käkar, komplicerad behandling 900E Enklare ortodontibehandling (ej ersättningsberättigande) 900R Retentionskontroll 900S Slutkontroll 900EA Enkel akutbehandling av retentionsapparat 900R Komplicerad akutbehandling av retentionsapparat Specialisttandvård 1 090 Referenspris Allmäntandv 1 000 1 190 Referenspris Specialisttandv 1 190 3 120 4 240 2 870 4 055 3 550 4 625 3 440 4 625 10 150 9 670 10 775 10 695 1 500 2 375 300 645 6 600 1 205 1 205 165 575 6 515 1 500 2 375 300 645 7 215 1 205 1 205 165 575 7 215 11 920 11 920 14 750 14 180 11 920 11 920 10 700 14 180 15 420 15 420 19300 18 465 17 940 17 940 22 400 21 550 22 540 16 040 22 540 16 040 28 100 19 625 27 190 18 900 16 040 16 040 10 700 18 900 20 085 20 085 24 825 23 855 23 005 23 005 28 450 27 405 28 430 28 430 35 300 10 750 34 085 500 975 580 1 090 500 975 580 1 090 A Utbytesåtgärder 921 Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning vid defekt eller substansförlust, fram- eller hörntand 922 Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning vid defekt eller substansförlust, molar eller premolar samt vid omfattande defekt för tandposition 7 och 8 när regel D.3 inte kan tillämpas 925 Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inkl eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037. Implantat ingår. Enstegsteknik 89 5 075 1 030 5 850 1 030 5 075 1 355 5 850 1 355 6 800 4 885 7 300 5 485 Kod Åtgärd 925-1 Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inkl eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5011, 5031, 5033, 5036 eller 5037. Implantat ingår. Tvåstegsteknik En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037 En implantatförankrad krona och ett hängande led på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5033 eller 5037 Operation avseende ett implantat inkl eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd5031, 5033, 5036 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknats på. Implantat ingår. Enstegsteknik Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inkl eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknats på. Implantat ingår. Tvåstegsteknik En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på En implantatförankrad krona och ett hängande led på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5033 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på Operation avseende två käkbensförankrat implantat i tvåtandslucka vid tillstånd 5033 eller 5037 inkl eventuell friläggning och distansanslutning. Implantaten ingår. Enstegsteknik Operation avseende två käkbensförankrat implantat i tvåtandslucka vid tillstånd 5033 eller 5037 inkl eventuell friläggning och distansanslutning. Implantaten ingår. Tvåstegsteknik Två implantatförankrade kronor på två käkbensförankrade implantat vid tillstånd 5033 eller 5037. Enstaka kronor Två implantatförankrade kronor på två käkbensförankrade implantat vid tillstånd 5033 eller 5037. Sammanfogade kronor Operation avseende två käkbensförankrat implantat i tvåtandslucka vid tillstånd 5033 eller 5037 inkl eventuell friläggning och distansanslutning när åtgärd 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantaten ingår. Enstegsteknik 926 927 928 928-1 929 930 931 931-1 932 932-1 933 Allmäntandvård 90 Specialisttandvård 7 230 Referenspris Allmäntandv 4 885 7 975 Referenspris Specialisttandv 5 485 8 200 7 015 8 600 7 740 11 400 9 145 11 770 9 995 6 800 2 130 7 300 2 255 7 230 2 130 7 975 2 255 8 200 4 885 8 600 5 485 11 400 7 015 11 770 7 740 10 350 7 015 11 050 7 740 11 070 7 015 12 000 7 740 16 400 7 015 17 200 7 740 18 300 7 015 18 890 7 740 10350 4 260 11 050 4 510 Kod Åtgärd 933-1 Operation avseende två käkbensförankrat implantat i tvåtandslucka vid tillstånd 5033 eller 5037 inkl eventuell friläggning och distansanslutning när åtgärd 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantaten ingår. Tvåstegsteknik Två implantatförankrade kronor på två käkbensförankrade implantat vid tillstånd 5033 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. Enstaka kronor Två implantatförankrade kronor på två käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5033 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på. Sammanfogade kronor Ortodontisk slutning av entandslucka 934 934-1 940 941 943 944 Allmäntandvård Ortodontisk slutning av entandslucka när åtgärd 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknats på Ortodontisk slutning av tvåtandslucka Ortodontisk slutning av tvåtandslucka när åtgärd 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknats på Specialisttandvård 11 070 Referenspris Allmäntandv 4 260 12 000 Referenspris Specialisttandv 4 510 16 400 4 885 17 200 5 485 18 300 4 885 18 890 5 485 Enl åtg 901–907 Enl åtg 901–907 11 900 13 225 Enl åtg 901–907 Enl åtg 901–907 14 030 Enl åtg 901–907 7 740Enl åtg 901– 907 Enl åtg 901–907 Enl åtg 901–907 7 015 9 145 7740 15 480 9 995 Behandlingar utanför försäkringen Termkod INT INT 6 Åtgärd INR INR2 60 Arvode Skriftligt intyg, allmäntandläkare Skriftligt intyg, specialisttandläkare Tandtekniskt material 8 80 Kostnad för tandtekniskt arbete 94 94 77S 8M 94 942 96 871M Mertid vid vissa behandlingar, allmäntandläkare Mertid vid vissa behandlingar, specialisttandläkare Sömnapnéskena exkl tandteknikerarbete Materialkostnad vid speciella behandlingsmetoder 95 95 95 95 96 96N B5890 950 960 961-1 962-1 963-1 964 SMY UBB 965-2 967N Besöksavgift asylsökande Övrig utredning och behandling. Tandsköterska Övrig utredning och behandling. Tandläkare Övrig utredning och behandling. Tandhygienist Övrig utredning och behandling. Specialisttandläkare Sederande farmaka, per behandlingstillfälle Narkos, eller intravenös sedering, per behandlingstillfälle Fastsättning av tandsmycke Uteblivande eller sent återbud till tandläkarbehandling, barn 91 2 000/tim 2 200/tim Faktisk kostnad Faktisk kostnad 2 000/tim 2 200/tim 3 900 Faktisk kostnad 50 750/tim 2000/tim 900/tim 2 200/tim 700 2 750 450 150 Termkod UBB Åtgärd UBB 967N2 77 I 22B 22B2 968 969 9692 JOUR Uteblivande eller sent återbud till tandhygienistbehandling, barn Uteblivande eller sent återbud till tandsköterskebehandling, barn Idrottsskena och motsvarande, exkl tandtekniskt arbete Blekning av tänder, en käke Blekning av tänder, båda käkarna Jourtillägg HYG HYG Munhygieniska hjälpmedel UBT UBT UB UBT2 UBH UBH UBS UBS UB5 UBE REC 6T 6TB UB5 REC TKR TBR 24 200MS 26 21 800 24 200MS 50-1 21 087 Uteblivande eller sent återbud till tandläkarbehandling, vuxen Uteblivande eller sent återbud till specialisttandläkarbehandling, vuxen Uteblivande eller sent återbud till tandhygienistbehandling, vuxen Uteblivande eller sent återbud till tandsköterskebehandling, vuxen Uteblivande vuxen, asylsökande Uteblivande vuxen/barn, ej debiterat Telefonkonsultation som leder till receptförskrivning Individuellt utformad temporär krona, första kronan Individuellt utformad temporär krona, ytterligare kronor/led, eller teknikerframställd krona/bro per led, exkl tandteknisk faktura ”Skuggtaxa” barntandvård, tillkommande åtgärder Förebyggande åtgärder, tandsköterska Munhälsobedömning, tandsköterska Slipning, per tand Fissurförsegling, per tand Ortodontisk behandling i allmäntandvården 967N1 Arvode 150 150 550 2 175 3 615 50 % av taxan Faktisk kostnad 400 400 400 400 50 tid i min 80 390 180 510 510 380 380 2 000/tim Abonnemangstandvård *Patientkostnad när allmänt tandvårdsbidrag utnyttjas vid betalning av abonnemang. Premie*Patientkostnad *Patientkostnad Vårdgivaklass 20–29, 74+ år 30–74 år rens pris, kr Per år Månad Per år Månad Per år 1 560 47 710 59 860 2 830 69 980 82 1 130 3 1 220 102 1 370 114 1 520 4 1 710 143 1 860 155 2 010 5 2 400 200 2 550 213 2 700 6 3 190 266 3 340 278 3 490 7 4 210 351 4 360 363 4 510 8 5 300 442 5 450 454 5 600 9 6 360 530 6 510 543 6 660 10 7 340 612 7 490 624 7 640 92 Taxor för vissa käkkirurgiska åtgärder samt vissa åtgärder i sjukhustandvård FK-kod 107 108 115 116 401 402 403 404 404 405 406 480 541 541 429 420 421 421 423 423 425 425 425x2 425x2 422 424 426 427 428 430 882 441 443 445 Vissa käkkirurgiska åtgärder Typoperation/åtgärd Omfattande akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare Utredning utförd av tandläkare Konsultation specialisttandvård Konsultation specialisttandvård, omfattande EBA Operation på tänder Tandextraktion Tandextraktion komplicerad Tandextraktion, enkel. I kombination med och utöver 401/402 Operation på tand eller alveolarutskott, okomplicerad Operation på tand eller alveolarutskott, normal Operation på tand eller alveolarutskott, komplicerad eller omfattande Tanduttagning övertalig tand Kontroll av koagulation, tilläggsåtgärd Apikalkirurgisk behandling 1 tand Apikalkirurgisk behandling 2-3 tänder Avlägsnande av fixtur Implantat, per styck, inkl täckskruv och inläkningsdistans Fixturinsättning för KBF protetik, 1 fixtur Tvåstegsteknik Fixturinsättning för KBF protetik, 1 fixtur. Enstegskirurgi. Fixturinsättning för KBF protetik, 2-3 fixt Tvåstegsteknik Fixturinsättning för KBF protetik, 2-3 fixt Enstegsteknik Fixturinsättning för KBF protetik, 4-6 fixt. Tvåstegsteknik Fixturinsättning för KBF protetik, 4-6 fixt. Enstegsteknik Fixturinsättning för KBF protetik, 8 eller fler och minst 4 fixturer i varje käke. Tvåstegsteknik Fixturinsättning för KBF protetik, 8 eller fler och minst 4 fixturer i varje käke. Enstegsteknik Distansinsättning 1 Distansinsättning 2-3 Distansinsättning 4-6 fixturer Alveolarutskottsplastik med bentransplantat, normalfall inkl eventuell osteosyntes Alveolarutskottsplastik, benersättningsmedel Perioperativ åtgärd vid implantatkirurgi: Lyft av sinusslemhinna, utfyllnad av incisivkanal och plastik vid direktinstallation. Ej för diagnos 5034 Av- och påmontering av implantatförankrad bro Periimplantit vid enstaka implantat Periimplantit, 2 – 4 implantat, per operationstillfälle Omfattande behandling av periimplantit 93 Pris 1 145 Referenspris 1 145 2 200 720 1 900 1 975 710 1 185 980 1 845 185 980 1 835 185 2 600 3 260 4 385 3 260 3 260 4 385 1 355 290 4 100 4 500 4 175 Faktisk kostnad 4 100 1 355 290 3 640 3 640 4 150 2 155 5 100 3 925 5 700 5 360 6 650 5 360 7 950 7 605 8 900 7 605 7 950x2 7 605x2 8 900x2 7 605x2 1 675 1 900 2 600 5 725 1 575 1 770 2 375 5 455 7 450 1 150 7 040 1 020 3 650 2 250 3 375 6 100 3 440 2 140 3 260 6 100 3 925 FK-kod 964 Typoperation/åtgärd Pris Merkostnad för operation i narkos Referenspris 2 750 Vissa åtgärder i sjukhustandvård För övriga åtgärder debiteras enligt Folktandvårdens prislista. FK-kod 303 303 101 108 108 925 925-1 928 928-1 931 931-1 933 933-1 Typoperation/åtgärd Pris Behandling av munslemhinneförändringar (Tillstånd 3111) på patient som på grund avsjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar erhållit förändringar i munslemhinnan Remisskonsultation, ordination och behandling av patient som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar erhållit förändringar i munslemhinnan Odontologisk utredning av medicinska skäl inkl utlåtande, ordination och vårdplan. (Tillstånd 1001 + 1302) Odontologisk utredning av medicinska skäl, fall utan behov av vårdplan Utbytesåtgärder Fixturinsättning för KBF- protetik, 1 fixtur. Tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037. Enstegsteknik. Kostnad för fixtur ingår. Fixturinsättning för KBF- protetik, 1 fixtur. Tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037. Tvåstegsteknik. Båda operationerna och kostnad för fixtur ingår. Fixturinsättning för KBF- protetik, 1fixtur. Tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknats på. Enstegsteknik. Kostnad för fixtur ingår. Fixturinsättning för KBF- protetik, 1fixtur. Tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknats på. Tvåstegsteknik. Båda operationerna och kostnad för fixtur ingår. Fixturinsättning för KBF- protetik, 2 fixturer. Tillstånd 5033 eller 5037. Enstegsteknik. Kostnad för fixturer ingår. Fixturinsättning för KBF- protetik, 2 fixturer. Tillstånd 5033 eller 5037. Tvåstegsteknik. Båda operationerna och kostnad för fixturer ingår Fixturinsättning för KBF- protetik, 2 fixturer. Tillstånd 5033 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Enstegsteknik. Kostnad för fixturer ingår Fixturinsättning för KBF- protetik, 2 fixturer. Tillstånd 5033 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Tvåstegsteknik. Båda operationerna och kostnad för fixturer ingår 94 1 525 Referenspris 1 485 1 525 1 485 745 1 955 1 955 745 1 570 1 570 7 300 5 485 7 975 5 485 7 300 2 255 7 975 2 255 11 050 7 740 12 000 7 740 11 050 4 510 12 000 4 510 Ägarstyrning (LFU) Landstingets ansvar för regionens utveckling grundar sig i rollen som det enda folkvalda organet på regional nivå. För att förverkliga landstingskommunala ändamål bedriver landstinget i vissa fall verksamhet i bolagsform. Bolagets uppgift är att som juridisk person effektivt utföra uppdrag i ägarnas ställe. Verksamheten ska bidra till att förverkliga landstingets vision: Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Motivet för att bedriva verksamhet i bolagsform är bland annat att denna skapar förutsättningar för tydligare avgränsning, styrning och uppföljning av verksamheten. Kommunallagen och aktiebolagslagen Vid ägarstyrning av kommun- och landstingsägda bolag måste två regelsystem beaktas; kommunallagen och aktiebolagslagen. Bolagets verksamhet ska, tillsammans med landstingets övriga verksamhet, direkt eller indirekt skapa nytta för medborgarna. Det kommunala ändamålet med den verksamhet som bedrivs i bolagsform fastställs i bolagsordningens regler om syfte och verksamhetsföremål. Aktiv ägarstyrning Aktiv ägarstyrning innebär både att ställa krav på bolaget och att ge detta, inom alla områden, bästa möjliga förutsättningar. Det innebär bland annat att löpande utvärdera verksamheten och verksamhetsformen, bolagets strategier och mål, hur dessa passar i landstingets övriga verksamhet samt hur verksamheten sköts av bolagsstyrelse och företagsledning. Styrningen ska vara god och utgå från aktiebolagslagen för att ge legitimitet till såväl bolag som ägare. Landstingsstyrelsen ansvarar för landstingets strategiska ägarstyrning. I huvudsak innebär det att besluta om landstingets ägardirektiv till bolaget, eller i de fall bolaget har fler ägare besluta om landstingets förslag till ägardirektiv inför ägarsamråd med övriga ägare, samt att ansvara för uppsikten över bolaget och för regelbundna uppföljningar av bolagets ekonomi och verksamhet. Ägarsamråd och verksamhetsdialog Landstingets ägarstyrning utövas genom en fortlöpande dialog med övriga ägare och med bolagets ledning. Dialogen med övriga ägare sker vid ägarsamråd. Dialogen med bolagets ledning förs av den verksamhet som har till uppdrag att ägarstyra respektive bolag. Utgångspunkten för ägarstyrningen är landstingsplanen med flera beslut och styrdokument. De årliga ägardirektiven syftar till att ge bolaget ledning när det gäller att avgöra hur ändamålet ska förverkligas i bolagets verksamhet. Ägardirektiven kan omfatta både verksamhetsmål och ekonomiska mål. I vissa fall är någon av landstingets verksamheter även kunder till landstingets bolag, i vilket fall kundrelationen utövas av dessa. 95 Bolagsstämma Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. På bolagsstämman ska aktieägaren utöva sina rättigheter att besluta i bolagets angelägenheter. De beslut som bolagsstämman fattar ska verkställas av bolagsstyrelsen om de inte strider mot aktiebolagslagen, bolagsordningen, huvuddragen i reglerna om bolagsorganens funktioner eller bolagets intresse. Varje år måste bolaget hålla en årsstämma. Där beslutar aktieägarna bland annat att fastställa resultaträkningen och balansräkningen. Ägardirektiv med flera ägarbeslut blir bindande för bolagets styrelse först när de fastställs av bolagsstämman. Styrelseledamöter i bolagen väljs av årsstämman i enlighet med hur bolagsordningarna reglerar detta. Styrelse, styrelseordförande och VD Bolagets styrelse ska utveckla verksamheten utifrån ägarnas mål för verksamheten inom det utrymme som kommunallagen och aktiebolagslagen medger. Styrelseledamöterna ska utses utifrån de enskilda bolagens behov av kompetens. Styrelserna ska ha mångsidig och bred kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas. Styrelsen har ett kollektivt ansvar med utgångspunkt i bolagsordningen och ägardirektiven, vilket innebär att varje styrelseledamot också är personligt ansvarig. Eftersom uppdraget inte har sin grund i ledamöternas skilda politiska uppfattningar, är det definitionsmässigt inte politiskt. Styrelseordförandens uppgift är att leda styrelsens arbete och att tillse att styrelsen fullgör sina åligganden. Med uppgiften följer ansvar för att arbetsordning för styrelsen och instruktion för VD upprättas, att dialog förs med bolagets ägare och att styrelsen årligen utvärderar sitt arbete. VD har en särställning i bolaget med ett uttalat ansvar för bolagets löpande förvaltning. Bolagens återrapportering till landstinget Landstingets hel- eller delägda bolag och stiftelser ska rutinmässigt sända verksamhetsplan, ekonomisk rapportering, årsredovisning, revisionsberättelse, stämmoprotokoll, verksamhetsstatistik samt andra handlingar av betydelse till ägarna. Statistik och andra uppgifter som ägarna behöver för sin egen uppföljning eller rapportering ska vid uppmaning sändas till ägarna. Ägarna ska aktivt arbeta med att underlätta, samordna och effektivisera all rapportering som bolagen gör till ägarna. Styrelseprotokoll ska finnas tillgängliga hos bolaget. Innan beslut fattas i frågor av principiell betydelse eller av större vikt och innan planer och åtgärder genomförs som ekonomiskt direkt eller indirekt kan påverka ägarna eller som på annat sätt förutsätter ekonomiskt engagemang från ägarnas sida ska samråd med ägarna ske. 96 Stiftelser Stiftelser har ingen egentlig ägare utan regleras av stiftelseurkunden. Landstingets styrning sker genom att fullmäktige årligen beslutar om storleken på stiftelsens anslag. Av landstingsfullmäktige utsedda ledamöters uppgift i stiftelsestyrelsen är att tillgodose ändamålet med stiftelsen. Ledamöter i stiftelser har ett personligt ansvar på samma sätt som aktiebolagsstyrelseledamöter. 97 Förtroendemannaorganisation m m (LST) Reglemente för länshandikapprådet Uppgifter Länshandikapprådet ska fungera som ett samråds-, kontakt- och informationsorgan mellan landstinget, handikapprörelsens länsavdelningar, länets primärkommuner och statliga länsmyndigheter. Rådets syfte är att vara ett forum där handikapporganisationernas sakkunskap samlas och förmedlas till de berörda myndighetsorganen. Rådet ska verka för att de olika samhällsorganen planerar sin verksamhet på ett sådant sätt att deras reguljära verksamhet tillgodoser grupper eller personer med funktionshinder. Sammansättning Rådet ska bestå av 13 ledamöter, varav fem utses av Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO), en av Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), en av Synskadades Riksförbund (SRF), tre av landstinget och tre av Kommunförbundet Norrbotten. För varje ledamot utses en personlig ersättare. Till rådet kan vid behov adjungeras representanter från statliga myndigheter, kommunala verksamheter och landstingsverksamheter. Organisation och arbetsformer Rådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordförande ska utses bland de ledamöter som utsetts av landstinget. Vice ordförande utses bland ledamöterna från handikapporganisationerna. Som sekreterare fungerar tjänsteman från landstingsdirektörens stab. Ledamöternas mandattid sammanfaller med mandattiden för landstingsstyrelsen. Mandattiden för ledamöterna utsedda av Kommunförbundet Norrbotten sammanfaller med länsmötets. Rådet ska utse ett beredningsutskott bestående av ordförande och en ledamot vardera från HSO, DHR och SRF. För varje ledamot utses en personlig ersättare. Utskottet ska ha till uppgift att förbereda ärenden och vid behov förelägga rådet beslutsunderlag eller förslag till beslut. Utskottet kan i brådskande fall avge yttranden till berörda organ inom landstinget. Skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsändes till rådets ledamöter och för kännedom till rådets ersättare senast 14 dagar före rådets sammanträden. Rådet ska inrikta sig på att sammanträda minst fyra gånger per kalenderår, varav en gång i anslutning till landstingets budgetbehandling. Det sammanträde som ska hållas i samband med budgetbehandlingen ska förläggas till sådan tidpunkt att synpunkter på budgeten, som kan framkomma under rådssammanträdet, också kan beaktas vid den fortsatta budgetbehandlingen inom landstinget. Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande eller fler än hälften av rådets ledamöter begär detta. 98 Vid rådets sammanträden ska protokoll föras. Protokollsutdrag tillställs dem som är berörda av i protokollet intagna beslut. Fullständiga protokoll ska delges ledamöter och ersättare i rådet, adjungerade ledamöter samt landstingsstyrelsen. Rådet utser för varje sammanträde en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet. Ekonomi Till såväl landstingets som handikapporganisationernas representanter utbetalas rese-, traktaments- och sammanträdesersättning enligt landstingets bestämmelser. Ersättningarna betalas med landstingsmedel. Kommunförbundet Norrbotten ersätter ledamöterna utsedda av Kommunförbundet. Reglemente för länspensionärsrådet Uppgifter Länspensionärsrådet ska fungera som organ för samråd och ömsesidig information mellan pensionärernas organisationer och landstinget. Rådet ska vara ett referensorgan med överläggningsrätt i frågor som rör pensionärer. Rådet kan ta initiativ till att nya pensionärsfrågor behandlas i landstingsstyrelsen. En viktig uppgift för rådet är att utgöra remissorgan i olika frågor av intresse för pensionärerna samt fungera som forum för opinionsbildning och kunskapsspridning. Sammansättning De distriktsorganisationer för pensionärer med minst 1 000 betalande medlemmar som finns inom landstingsområdet och som tillhör en rikssammanslutning för pensionärer ska beredas representation i länspensionärsrådet. Organisationer som berörs inom landstingsområdet är f n Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) och Svenska Kommunalpensionärers förbund. Rådet ska bestå av tio ledamöter, varav sex utses av pensionärsorganisationerna i proportion till respektive organisations medlemsantal vid mandatperiodens början. Övriga ledamöter utses av landstinget. För varje ledamot utses en personlig ersättare. Organisation och arbetsformer Länspensionärsrådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordföranden ska utses bland de ledamöter som utsetts av landstinget. Länspensionärsrådet utser vice ordförande bland representanterna för pensionärsorganisationerna. Som sekreterare fungerar tjänsteman från landstingsdirektörens stab. Ledamöternas mandattid sammanfaller med mandattiden för landstingsstyrelsen. Rådet ska utse ett arbetsutskott med en ledamot samt en ersättare från varje pensionärsorganisation som ska ha till uppgift att förbereda ärenden och vid 99 behov förelägga rådet beslutsunderlag eller förslag till beslut. Arbetsutskottet kan i brådskande fall avge yttranden till berörda organ inom landstinget. Skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsändes till rådets ledamöter och för kännedom till rådets ersättare senast 14 dagar före rådets sammanträden. Rådet ska inrikta sig på att sammanträda minst fyra gånger per kalenderår, varav en gång i anslutning till landstingets budgetbehandling. Det sammanträde som ska hållas i samband med budgetbehandlingen ska förläggas till sådan tidpunkt att synpunkter på budgeten, som kan framkomma under rådssammanträdet, också kan beaktas vid den fortsatta budgetbehandlingen inom landstinget. Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande eller fler än hälften av rådets ledamöter begär detta. Vid rådets sammanträden ska protokoll föras. Protokollsutdrag tillställs dem som är berörda av i protokollet intagna beslut. Fullständiga protokoll ska delges ledamöter och ersättare i rådet samt landstingsstyrelsen och pensionärsorganisationernas distriktsstyrelser. Rådet utser för varje sammanträde en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet. Ekonomi Till såväl landstingets som pensionärsorganisationernas representanter utbetalas rese-, traktaments- och sammanträdesersättning enligt landstingets bestämmelser. Ersättningarna betalas med landstingsmedel. Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg Uppgifter Den politiska samverkansberedningen är den gemensamma politiska nivån för samverkansfrågor inom vård, skola och omsorg i länet mellan landstinget och länets kommuner. Där bereds samverkansfrågor som erfordrar politiska beslut eller politisk vägledning för verksamheterna i landstinget och kommunerna. Sammansättning Samverkansberedningen består av 14 ledamöter, varav landstinget utser fem ledamöter och kommunerna nio ledamöter. Funktionerna som ordförande och vice ordförande ska växla årsvis mellan parterna. Funktionen som sekreterare ska växla årsvis mellan parterna. Tjänstemannastöd ges från kommunförbundet och landstinget. Organisation och arbetsformer Ledamöternas mandattid sammanfaller med mandattiden för landstingsstyrelsen. Skriftlig kallelse och föredragningslista utsänds till ledamöterna senast en vecka före beredningens sammanträden. 100 Beredningen ska hålla minst fyra sammanträden per år. Respektive part har därutöver möjlighet att vid behov begära extra sammanträde. Protokoll ska föras vid sammanträdena. Vid varje sammanträde utses en ledamot att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Ekonomi Till ledamöterna utbetalas rese-, traktaments- och sammanträdesersättning enligt landstingets respektive kommunernas bestämmelser. 101 Ekonomi m m (LST) Upphandling Landstinget är en upphandlande myndighet. Detta innebär att all anskaffning av varor, tjänster och byggentreprenader ska ske enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Bestämmelserna i LOU gäller inte hyra av lokaler, anställningsavtal eller samverkansavtal med privata läkare och sjukgymnaster som uppbär ersättning enligt i lag fastställd taxa. Ansvar Division Service ansvarar för upphandlingsprocessen inom landstinget. Detta innebär att säkerställa att landstingets upphandlingar genomförs på ett effektivt och professionellt sätt. Beslut om val av leverantör samt tecknande av varukontrakt, tjänstekontrakt, ramavtal och byggentreprenadkontrakt ska ske enligt fastställd delegationsordning och fördelning av arbetsbeslut. För strategiskt viktiga upphandlingar bildas styrgrupper. Divisionscheferna ansvarar även för att utsedda representanter från verksamheten i upphandlingsgrupper har mandat att besluta om ett sortiment som ska gälla för hela landstinget. Helhetssyn och samverkan All upphandling ska utgå från verksamheternas behov av varor, tjänster och byggentreprenader och baseras på en helhetssyn som är till nytta för hela landstinget. Samordning och upphandling av ramavtal inom landstinget ska eftersträvas i syfte att åstadkomma en kostnadseffektiv hantering av resurserna. Landstinget ska även samverka med andra kommuner och landsting när detta är ändamålsenligt. Miljöhänsyn vid upphandling Miljöhänsyn och sociala hänsyn ska beaktas vid landstingets upphandlingar för att främja en hållbar utveckling. Till vägledning för miljöhänsyn vid upphandling har utarbetats en miljöklassificering av varor, tjänster och byggentreprenader i syfte att närmare ange i vilken grad miljöaspekter ska beaktas vid olika typer av upphandlingar. Miljöklassificeringen är indelad på följande sätt: Klass 3 Hög miljöprioritet: Miljöaspekterna ska beaktas i samband med utformning av kravspecifikation och/eller utvärderingskriterier. Klass 2 Måttlig miljöprioritet: Miljöaspekterna ska i möjligaste mån beaktas i samband med utformning av kravspecifikation och/eller utvärderingskriterier. Klass 1 Låg miljöprioritet: Miljöaspekterna ska beaktas i den mån där dessa finns. Sociala hänsyn Landstinget ställer krav på att leverantörer tar ett socialt ansvar vid produktion av varor och tjänster. En uppförandekod har arbetats fram gemensamt med övriga landsting i Sverige. Uppförandekoden innebär att leverantörer av sjukvårdsmaterial, genom undertecknande av koden, i samband med kon- 102 traktsskrivning ska garantera att produkter som levereras till landstinget skall vara framställda under förhållanden som är förenliga med: ILO:s åtta kärnkonventioner. FN:s mänskliga rättigheter. FN:s barnkonvention. Det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet. Den arbetsrätt inklusive lagstiftning om minimilön och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Prioriterade områden där koden ska användas är instrument och rostfria sjukvårdsartiklar, operations- och engångsartiklar, handskar, sprutor och kanyler, förbandsartiklar och textilier. Vid upphandling av tjänster ställer landstinget krav på att leverantörerna tar ett socialt ansvar i syfte att landstingets kunder ska få likvärdig kvalitet och service. Arbetssätt Upphandlingar ska bedrivas i projektform. Upphandlingsarbetet ska präglas av kompetens, professionalism och samverkan. Vid varje upphandling ska bästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad eftersträvas. Direktupphandling Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till högst 15 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster. För närvarande är gränsen för direktupphandlingar 287 964 kr. Beloppsgränsen för direktupphandling gäller för såväl byggentreprenader som varor och tjänster. Division Service ansvarar för att genomföra landstingets direktupphandlingar. Avtal Samtliga verksamheter i landstinget ska använda tecknade avtal. Beställning av förbrukningsmaterial och hjälpmedel Förbrukningsmaterial och hjälpmedel ska beställas från förrådsverksamheten i Boden. Det är inte tillåtet att avropa dessa varor direkt från leverantörerna om inte överenskommelse finns mellan division Service och berörd division. Intern kontroll Plan för granskning av den interna kontrollen Landstingsdirektören har ansvar för att tillämpningsanvisningar upprättas och ska till landstingsstyrelsen årligen redovisa plan för uppföljningen av den interna kontrollen. Landstingsdirektören ska minst en gång per år rapportera hur den interna kontrollen fungerar. Verksamhetsansvariga Divisionschefen ansvarar för att planering och uppföljning av den interna kontrollen sker inom den egna divisionen. De verksamhetsansvariga cheferna på olika nivåer i organisationen är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar om intern kontroll samt att informera övriga medarbetare om reglernas och anvisningarnas innebörd. Vi- 103 dare ska de verka för att de arbetsmetoder som används bidrar till en god intern kontroll. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad. Attest och utbetalning Definition av beslut Beslut kan avse särskilt styrelsebeslut, budgetanslag eller andra av landstingsfullmäktige beslutade planer, normer eller riktlinjer. Tillämpningsområde Alla slag av transaktioner ska attesteras, d v s: Fakturor och andra externa utbetalningar. Beställningar via landstingets beställningsportal. Löner och andra personalkostnader. Placering av landstingets likvida medel. Bokföringsorder. Kreditering av kundfakturor. Kostnadsfördelningar. Interna transaktioner. När bokföring sker genom överföring från andra interna datasystem gäller beställning eller avtal som attest. Medel som landstinget förvaltar (till exempel donationsfonder). Övriga transaktioner i den ekonomiska redovisningen och medelsförvaltningen. Attester Attest- och konteringsrutiner ska vara gemensamma för hela landstinget. Attest sker med en signatur; elektronisk signatur eller namnteckning. Alla namnteckningar ska göras med varaktig skrift. Varje affärshändelse ska attesteras av två personer; sak- och beslutsattestant, med undantag av vad som definieras i tillämpningsanvisningarna. Sakattest Sakattest innebär kontroll av att: Varuleverans respektive utförd tjänst har skett. Kvantitet, kvalitet, pris och övriga villkor stämmer. Uträkningarna är korrekta. Division, kostnadsställe, projekt, aktivitet med mera belastas med kostnaden (kontering). Löneunderlag är upprättade enligt gällande bestämmelser. Beslutsattest Beslutsattest innebär: Kontroll av att sakattest utförts i enlighet med reglerna. Kontroll av att transaktionerna stämmer mot beslut eller planer. 104 Godkännande av att respektive verksamhet, kostnadsställe, projekt med mera får belastas med kostnaden. Vad beträffar landstingets beställningsportal så sker beslutsattest vid beställning och sakattest vid leverans. Behörighetsattest Behörighetsattest innebär: Kontroll av att både sakattestant och beslutsattestant finns. Kontroll av att attestanterna är behöriga utifrån attestförteckning. Behörighetsattest kan ske elektroniskt. Attestförteckning Attestförteckning ska innehålla de namngivna personerna och uppdragets omfattning. Förteckningen för ekonomi- och personalsystem är elektronisk. Förteckningen för personalsystemet ska även innehålla vederbörandes namnteckning och signatur. Förteckningarna ska hållas aktuella och finnas tillgängliga för de personer som ska utföra behörighetskontroll. Begränsningar i attesträtten Rese- och traktamentskostnader, utbildningskostnader och andra personanknutna kostnader för befattningshavare som är beslutsattestant, beslutsattesteras av dennes chef. Attestunderlag för representationskostnader regleras i landstingsfullmäktiges regler för representation. Ansvar Ansvarsfrågor regleras i civilrätt och i kollektivavtal. Upplåning Avtal i samband med upptagande av lån och checkräkningskredit ska undertecknas av landstingsdirektören. Landstingsstyrelsen ska informeras om upptagna lån med kopia till revisorerna. Utländska lån får tas upp först efter godkännande av landstingsstyrelsens ordförande. Penninghantering Vid försäljning, inköp, medelsförvaltning med mera ska landstinget agera effektivt och affärsmässigt med minsta möjliga risktagande. Spekulativ affärsverksamhet får inte förekomma. Alla divisioner ska verka för att besök inom landstingets samtliga verksamheter i första hand betalas med betalkort. Tillämpningsanvisningar och rutinbeskrivningar för kassaredovisning, fakturahantering, kredit- och kravhantering samt likviditetsplanering ska finnas väl dokumenterade. 105 Kassahantering Landstinget ska ha enhetliga rutiner för kassahanteringen. Dokumentation av rutiner och arbetssätt vid redovisningen av kassarapporter/dagskassor ska finnas vid varje arbetsplats där kontanter hanteras. Instruktioner ska finnas för hur inventering ska ske. Fakturering Fordringar under 25 kr per kund faktureras inte. En faktureringsavgift på 50 kr ska tas ut på varje faktura till privatpersoner. Faktura som betalas via autogiro eller elektronisk faktura är befriad från faktureringsavgift. Förutsättningen för att faktureringsavgift får tas ut är att kunden har getts möjlighet att betala med betalkort eller kontant. Vid fakturering av avgift för uteblivet besök ska faktureringsavgift tas ut. Kredit Inbetalning av patientavgifter avseende hälso- och sjukvård samt tandvård ska ske senast 20 dagar från fakturadatum. Övriga fordringar ska inbetalas till landstinget senast 30 dagar från fakturadatum, om inget annat avtalats. Avtal om kreditgivning och avtal med betalningsvillkor överstigande 30 dagar ska godkännas av landstingsstyrelsen. Kreditbedömning ska alltid göras innan nya företagskunder beviljas kredit. Kreditbedömning kan också göras om kreditbeloppet bedöms som stort i förhållande till verksamhetens omsättning. Återbetalning Vid återbetalning tas en administrationsavgift på 50 kr ut om mottagaren av ett utbetalningskort inte löser in kortet inom angiven giltighetstid och sedan vill ha ett nytt utfärdat. Kravrutiner Förfallna fordringar ska överlämnas för inkasso om inte betalning erhållits. Före inkassokrav ska kontroll göras av adress samt av att kunden inte avlidit. Vid flera fakturor till samma kund skickas ett inkassokrav med alla fakturor. Vid betalning ska avgifter och ränta avräknas före kapitalet. Om betalning fortfarande inte erhållits ska solvenskontroll göras före beslut om ansökan om betalningsföreläggande. Om kunden har tillgångar ska fakturan skickas till kronofogdemyndigheten för betalningsföreläggande. Om kunden är i konkurs, saknar tillgångar eller är ett dödsbo ska fordran skickas för långtidsbevakning. För dödsbo avvaktas bouppteckning. Dröjsmålsränta Dröjsmålsränta tas ut vid försenad betalning. Räntelagens regler gäller. Uppskov och avbetalning Om särskilda skäl föreligger kan en avbetalningsplan upprättas. Lagstadgad avgift för administrativa kostnader och ränta får debiteras kunden. Ränta debiteras enligt räntelagen samtidigt med amorteringarna. Avbetalningsplanen ska godkännas av landstingsstyrelsen. 106 Skuldsanering För att landstinget ska delta i skuldsanering ska beslut om så kallad tvingande skuldsanering från kronofogdemyndighet finnas. Avskrivning av fordring Om inkassobolaget bedömer att en fordran inte kan betalas ska den tas upp till avskrivning. Avskrivning innebär att landstinget inte ställer några ytterligare anspråk på kunden. Beslut om avskrivningar fattas av landstingsstyrelsen. Alla avskrivningar belastar berörd verksamhet. Leverantörsbetalningar och säkerheter vid inköp Utbetalning från landstinget får ske först efter fullgjord och godkänd leverans. Förskottsbetalning får förekomma vid stora investeringar, exempelvis i medicinteknisk utrustning eller i samband med byggnadsinvesteringar. Utbetalning av förskott får endast ske om landstinget fått bankgaranti på belopp motsvarande förskottsbeloppet exklusive mervärdesskatt. Annan garanti som bedöms likvärdig får dock godkännas av landstingsstyrelsen. Garantin ska gälla till fullgjord och godkänd leverans och får inte innehålla ett i förväg fastställt slutdatum. Bankgaranti ska förvaras hos division Service på ett säkert sätt. Vid fullgjord leverans återsänds garantin till leverantören. Skriftliga avtal där faktureringsavgifter ingår ska inte träffas. I landstingets avtal ska betalningsvillkoren 30 dagar från fakturans ankomstdag eftersträvas. Innan ett skriftligt anbud antas ska upphandlande enhet kontrollera att leverantören är: Registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregistret. Registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter samt fri från skulder för svenska skatter och sociala avgifter. Leasing Extern leasing är en finansieringsform vid anskaffning av varor som får användas efter beslut av landstingsstyrelsen. Utbetalning av bidrag Utbetalning av bidrag till organisationer, bolag och stiftelser ska, beroende på bidragets storlek, ske en gång per år, halvårsvis eller kvartalsvis enligt nedan. Även vid avtalsteckning ska dessa tider eftersträvas. Årligt bidrag (kr) Över 300 000 Mellan 100 000 och 300 000 Under 100 000 Betalningsintervall Kvartalsvis i mitten av varje kvartal Halvårsvis i mitten av varje halvår Direkt efter rekvisition Utbetalning av projektbidrag sker efter beslut. Avser bidraget flera år utbetalas bidraget för ett kalenderår i taget. 107 Sponsring Penninggåvor till hjälporganisationer och sponsring beslutas av landstingsdirektören. Interna krediter Landstingets samtliga bankkonton som inte avser pensionsportfölj ska ingå i landstingets koncernkonto i bank. Stiftelser och bolag i landstingskoncernen kan också ingå. Landstinget står som ansvarig mot banken för hela kontot. Vissa stiftelser och bolag som ingår i koncernkontot har interna krediter. Följande kreditgränser gäller: Stiftelse/bolag Stiftelsen Norrbottensteatern Filmpool Nord AB Kreditgräns (mkr) 3,0 5,0 Stiftelsernas och bolagens saldon på bankkontona ränteberäknas. Investeringar Kapitalinventarier Landstingsstyrelsen beslutar om divisionernas ram för inköp av kapitalinventarier. Med kapitalinventarier menas tillgångar som är avsedda att stadigvarande användas eller innehas av landstinget. Anskaffningsvärdet ska uppgå till lägst 20 000 kr samt ha en livslängd på minimum tre år. IT-utrustning i form av servrar, kommunikationsutrustning, skrivare/multifunktionsskrivare och aktiva nätverkskomponenter räknas som investering oberoende av belopp. IT-utrustningar som finansieras av projekt belastar projektets driftbudget. Behovsanalys och kalkyl ska finnas som underlag för nyinvesteringar. Detta gäller även reinvesteringar överstigande 500 000 kr. Anskaffad konst ska aktiveras, men ingen avskrivning ska göras. Avskrivningstiden för inventarier är 3 år, 5 år, 7 år eller 10 år enligt särskilda anvisningar. Inventering ska ske minst en gång per år. Försäljning och utrangering av utrustning Division Service ansvarar för all övertalig utrustning inklusive IT-utrustning. Då utrustning inte längre behövs inom verksamheten ska den ställas till förfogande för andra verksamheter inom landstinget. Utrangering ska göras när utrustningen inte längre kan användas inom landstinget. I andra hand ska utrustningen säljas till extern kund till marknadsmässigt pris. Vid utrangering och försäljning av datorutrustning ska all programvara raderas. Utrustning som saknar värde eller av annan anledning inte bedöms lämplig att sälja kan överlåtas som bistånd om det är lämpligt och i linje med landstingets riktlinjer för miljö. 108 Investering i fastigheter Investeringar i fastigheter indelas i ny- och tillbyggnad eller ombyggnad. Investering i enklare byggnader och markanläggningar ska särredovisas. Fast installerade verksamhetsinventarier ska särredovisas och redovisas som inventarier hos hyresgästen. Gränsdragningen mellan fastighetsinventarier och verksamhetsinventarier ska göras enligt Sveriges Kommuners och Landstings gränsdragningslista. Ny- och tillbyggnader, exklusive enklare byggnader, ska avskrivas på 30 år. Enklare byggnader och markanläggningar ska avskrivas på 20 år. Ombyggnad som görs för byte av typ av verksamhet ska normalt avskrivas på 10 år. Genomgripande ombyggnader i äldre fastigheter ska avskrivas på 10–30 år. Avskrivningstiden bestäms utifrån varje enskild fastighet. Ny-, till- och ombyggnader enligt ovan ska aktiveras i balansräkningen. Investeringar och ombyggnader som aktiveras finansieras av landstingsstyrelsen och inkluderas i den hyra som divisionerna ska betala till division Service. Övriga ombyggnader redovisas i resultaträkningen. Ombyggnaden ska godkännas av landstingsstyrelsen och betalas direkt av hyresgästen. I de fall ombyggnaden initierats av division Service fördelas kostnaderna efter förhandling. Efterkalkyl för alla investeringar i fastigheter ska redovisas till landstingsstyrelsen. Investeringsbidrag Investeringsbidrag ska reducera anskaffningsvärdet och läggas in i anläggningsregistret. Avskrivningen ska beräknas på nettoanskaffningsvärdet. Investeringar med projektbidrag ska läggas in i anläggningsregistret och är landstingets egendom. Interna affärer Den division som önskar interndebitera ska initiera en överenskommelse med betalande division. Interndebitering ska i första hand ske genom elektronisk överföring. Länsteknik har rätt att interndebitera självkostnad alternativt gällande konsultpris för uppdrag/projekt och inkoppling av utrustning som inte finns i förvaltningsplaner/utvecklingsplaner. Alla interna mellanhavanden ska vara debiterade och reglerade under det år då kostnaden uppstod. Tvister som inte kan lösas mellan berörda divisioner avgörs av landstingsdirektören. Termer och definitioner I alla dokument och i informationssystemen ska en gemensam namnstruktur, förkortningslista och gemensamma sifferkoder användas. Termerna ska definieras i tillämpningsanvisningar. 109 Lokalutnyttjande och hyror m m Interna lokalalternativ ska alltid övervägas innan externa hyreskontrakt tecknas. Detsamma gäller när externa hyreskontrakt ska förlängas. All inhyrning av lokaler och bostäder ska ske via division Service. Landstingsstyrelsen beslutar om externa avtal för lokaler. Division Service beslutar om externa avtal för bostäder. Uppsägningstiderna får inte överstiga tre månader vid ettåriga avtal. För längre avtalsperioder kan uppsägningstiden vara differentierad, dock längst nio månader. Det är inte tillåtet att säga upp enstaka rum/lokal som inte kan bli tillgängliga för vidare uthyrning. Den automatiska förlängningstiden får inte vara längre än 12 månader. Den generella avtalstiden ska vara ett år eller, efter förhandling, längst tio år. Avtalstiden vid ny- och ombyggnad fastställs efter förhandling. Division Service ska planenligt hjälpa divisionerna att disponera lokalerna så effektivt som möjligt. Kostnader för interna lokalvakanser ska täckas av division Service. Tjänsteresor Allmänt Varje chef ansvarar för att informera sina medarbetare om landstingets riktlinjer gällande resor i tjänsten och att följa upp att riktlinjerna efterlevs. Medarbetaren har ansvar för att det egna resandet i tjänsten sker på ett ekonomiskt, personalsocialt, säkert och miljöanpassat sätt samt att det egna resandet i tjänsten följer resereglerna och gällande avtal. Den största riskexponeringen vid resande inom tjänsten sker när medarbetarna kör bil själva. Den typen av resande bör undvikas. Reseförskott betalas ut av lönehandläggare och ska redovisas senast en månad efter resans slut. Reseräkningar bör upprättas inom en månad. Olyckor som sker i samband med persontransporter i tjänsten ska alltid anmälas som arbetsskada. I detta arbete ska chef ta hjälp och stöd av divisionens HR-funktion. Val av mötesform Ansvaret för val av mötesform ligger i första hand hos den som kallar till ett möte. Varje mötesdeltagare har dessutom ansvar för att själv föreslå en mötesform som är effektivare/lämpligare för tillfället. Vid planering av möten ska alltid övervägas om mötet kan ske på distans. Om det är möjligt, ska telefonmöten och videokonferenser i första hand anordnas. Mötestider ska alltid anpassas så att de som måste resa har möjlighet att använda allmänna kommunikationer. Bokning Alla delar av resan ska bokas via avtalad resebyrå. För att få lägsta kostnad ska resan bokas i god tid, med lägsta möjliga grad av ombokningsrätt och resebyrån ska informeras om andra planerade resor. 110 Tjänsteresor kan kombineras med privata resor under förutsättning att landstingets kostnader inte ökar. Om resa och logi blir dyrare på grund av kombinerad resa ska mellanskillnaden betalas av resenären direkt till resebyrån. Medföljande till medarbetare/förtroendevald ska själv betala sin del av resekostnaden och övriga tillkommande kostnader direkt till resebyrån. Färdsätt För resor inom Norrbotten och Västerbotten gäller tåg, buss eller bil. Flyg nyttjas först efter det att andra resealternativ har uteslutits med hänsyn till kostnadseffektivitet, miljö, personalsociala aspekter och säkert resande. Tjänstefordon får inte användas för privat bruk. Körjournal ska föras för samtliga leasing- och tjänstebilar. Eventuella parkerings- eller fortkörningsböter ska betalas av den resande. Övernattningar under tjänsteresor ska undvikas i möjligaste mån. I det fall resans totala kostnad väsentligen kan minskas genom längre bortovaro betalar landstinget hotellkostnaden och traktamente för en extra övernattning. När logi tillhandahålls av arbetsgivaren är det inte tillåtet att nyttja televisionsutbud av pornografisk natur. Utlandsresor Vid utlandsresa gäller normalt ekonomiklass. Före beställning av resa utanför Norden ska undertecknat beslut om utlandsresa finnas. 111 Personal (LST) Tillämpningsanvisningar för personalavsnittet finns på Insidan/Chefsguiden. Chefs- och ledarskap Landstingets chefer och ledare har ett övergripande ansvar för verksamhet, personal och ekonomi och dess resultat. Resultatet uppnås genom de samlade insatser som alla medarbetare i verksamheten bidrar med. I chefs- och ledarskapet ingår ett särskilt ansvar för att skapa förutsättningar för en bra hälso- och arbetsmiljö och väl fungerande samverkan på arbetsplatsen. Alla chefer är viktiga budbärare och förmedlare av landstingets mål, visioner och värdegrund. Landstingets chefer är i många avseenden länken mellan de folkvaldas beslut och verkligheten på sjukhus, hälsocentraler, skolor och andra ställen där möten med norrbottningen uppstår. I den rollen kommer cheferna att få hantera olika krav, förväntningar och möjligheter. I landstingets ledningsfilosofi och utvecklings- och samverkansavtal finns de grundläggande värderingar och förhållningssätt som ger stöd i det arbetet. Chefens ansvar Vara synlig, tydlig, modig och våga ta beslut. Verka för jämlikhet och mångfald. Verka för att lika villkor, möjligheter och rättigheter finns för kvinnor och män. Säkerställa att verksamheten håller hög kvalitet och är kostnadseffektiv. Ta del av vad som händer i omvärlden. Vara öppen för nya och förändrade krav och agera därefter. Driva och stödja medarbetares lust till förändring och förbättring av verksamheten. Vara vägvisare, inspiratör och skapa goda relationer inom såväl utom enheten. Underlätta spridning av information och stimulera kommunikation och dialog. Kommunicera och arbeta utifrån landstingets värderingar. Värdera och lönesätta medarbetare utifrån kända och kommunicerade lönekriterier. Stå bakom fattade beslut och vara en tydlig arbetsgivarföreträdare. Medarbetarskap För att landstinget ska kunna ge medborgarna bästa service och kvalitet krävs att alla medarbetare bidrar med sin kunskap och kompetens för verksamhetens utveckling. Varje medarbetare har ett ansvar att hålla sig informerad och uppdaterad och ta del av information från arbetsgivaren. Alla medarbetare ska aktivt bidra till en bra arbetsmiljö och ett gott samverkansklimat. 112 Medarbetarens ansvar Säkerställa att de som besöker landstinget känner sig trygga och säkra. Känna till vilka värderingar, attityder och vägval som landstinget stödjer. Känna till målen för verksamheten. Ansvara för och aktivt bidra till god stämning, trivsel och arbetsmiljö. Känna till och följa rådande regelverk, instruktioner och rutiner. Vara med och bidra till att nya medarbetare introduceras på ett bra sätt. Sekretessförbindelse Alla medarbetare inom landstinget omfattas av lagstiftning om sekretessoch tystnadsplikt och ska därför underteckna landstingets sekretessbevis som tydliggör medarbetarnas ansvar och befogenheter. Detta ska ske vid varje ny anställnings början samt vid avslutad anställning. Chef och medarbetare behåller varsin kopia, medan originalet skickas till medarbetarens personakt. Studenters sekretessbevis skickas till utbildningsenheten. Detta är en del av landstingets systematiska patientsäkerhetsarbete. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en process i organisationen för att fortlöpande säkerställa att rätt kompetens finns tillgänglig för att nå verksamhetens mål. Kompetensförsörjningsprocessen handlar om att attrahera, rekrytera, behålla, utveckla och avsluta. Alla delar är lika viktiga för att landstinget ska nå framgång i arbetet. Arbetet med kompetensförsörjning ska bedrivas långsiktigt och systematiskt. Landstinget ska utarbeta en strategi och plan för kompetensförsörjning, divisionerna i sin tur ansvarar för att göra handlingsplaner utifrån kompetensoch personalbehov inom de yrkesgrupper de har i verksamheten. Chefsbank Landstinget har en chefsbank där de personer som har genomgått programmet Morgondagens chefer finns. Innan intern eller extern annonsering vidtas ska ansvarig för chefsbanken informeras om att rekrytering ska påbörjas. Den enskilde i chefsbanken som söker den utannonserade befattningen har inte företräde gentemot andra sökanden. Studerande Enligt landstingets FoU-strategi omfattar landstingets tredelade uppdrag inom hälso- och sjukvårdsområdet vård, utbildning och FoU, tre områden som kompletterar och befruktar varandra. Det innebär att utbildning är en del av kärnverksamheten och måste hanteras som en sådan. Det är av stor vikt att landstinget knyter tidiga kontakter med studerande vid samtliga utbildningar inom landstingets verksamhetsområden. Studerande av alla kategorier ska bemötas på ett professionellt och positivt sätt. Den utbildning som sker inom landstingets verksamheter är av stor strategisk betydelse för landstingets kompetensförsörjning och är en faktor att ta med i all verksamhetsplanering. 113 I avtal mellan landsting och utbildningsanordnare, på både lokal och regional nivå, förbinder sig landstinget att tillhandahålla visst antal utbildningsplatser. Berörda divisionsledningar ansvarar ytterst för att avtalade platser tillhandahålls. Den ersättning som utbildningsanordnaren betalar för den verksamhetsförlagda utbildningen, ska användas till kompetensutveckling av handledare, samt för att skapa organisation och frigöra tid för handledning, med syftet att understödja kvaliteten i studenternas utbildning. Utvecklingsprogram för ST-läkare Socialstyrelsens föreskrift om läkares specialiseringstjänstgöring (2008:17) måste följas av alla som legitimerats som läkare från den 1 juli 2006. Studieförmåner Vilka omfattas? Arbetsgivaren kan, för att tillgodose verksamhetens behov av specialiserad kompetens, med hjälp av studieförmåner stimulera medarbetare till specialiserings-/fördjupningsutbildning. Detta gäller områden med rekryteringssvårigheter. Studieförmånerna kan omfatta studielön under pågående termin alternativt viss del av studierna på arbetstid, reseersättning, bidrag till boende samt att arbetsgivaren köper in kurslitteratur till arbetsplatsen. Handledarutbildning, studier till kandidat- eller magisterexamen Handledningen av studenter i verksamhetsförlagd utbildning/klinisk praktik ställer krav på handledarkompetens samt akademiska examina (kandidat respektive magisterexamen) framförallt inom de yrkesområden där landstinget har samverkansavtal med universitetet. Därför ska handledarutbildning samt akademiska fördjupningsstudier prioriteras med målet att alla handledare har handledarutbildning, samt att tillräckligt med medarbetare med relevant akademisk kompetens finns för att upprätthålla en handledningsstruktur som tillgodoser behoven. Beslut och finansiering Studieförmåner är ett ensidigt arbetsgivarbeslut. Detta innebär att arbetsgivaren förbehåller sig rätten att ändra villkoren för studieförmåner när helst ett sådant behov anses föreligga, dock inte för redan beslutade och/eller påbörjade förmånsperioder. Divisionscheferna beslutar om studieförmåner som innebär nyttjande av gemensamma utbildningsmedel (studielön för heltidsstudier). Övriga studieförmåner (deltidsstudier på arbetstid, resor, bostad med mera) beslutas av närmaste chef i samråd med vårdchef alternativt verksamhetschef. En prövning ska ske i varje individuellt fall. Arbetsgivaren ska göra en helhetsbedömning där behov och även geografiska aspekter beaktas. När en studieförmån beviljas ska ett avtal skrivas med den anställde om vilka villkor som gäller för uppbärande av studieförmån. Varje division finansierar själv de förmåner den beslutar om. Om det inom en division bedöms att en studieförmån inte kan beviljas därför att studierna inte kommer den egna divisionen till godo, så bör frå- 114 geställningen förmedlas till den division som blir mottagare av den anställde efter avslutade studier. Tjänster från externa bemanningsföretag När verksamheterna inte kan bemannas med ordinarie personal kan personal från bemanningsföretag utifrån landstingets avtalskatalog avropas. Detta ska ske med restriktivitet och endast då alla andra åtgärder vidtagits. Beslut om användande av bemanningsföretag tas av divisionschef. Lönebildning Målet med landstingets lönepolitik är att stimulera och motivera medarbetarna till goda arbetsinsatser, delaktighet, engagemang och en vilja att ta ansvar för att uppnå målen för verksamheten och arbetsuppgifterna. En väl fungerande lönepolitik bidrar till att personalförsörjningen kan tryggas både på kort och lång sikt. Lönepolitiska prioriteringar och beslut om lön ska alltid baseras på en god ekonomisk hushållning. Lönebildning påverkas av gällande lagar och avtal, lönestruktur, marknadslöneläge samt förändringar som rör ekonomi och prioriteringar i landstinget. Chefens ansvar vid lönesättning Lönen skall vara individuell och differentierad samt vara könsneutral och inte diskriminerande. Beslut om lön fattas vid två tillfällen; vid nyanställning och vid avtalsenlig löneöversyn. Vid nyanställning ansvarar varje chef för att lönesättningen endast sker inom de lönespann som finns för respektive yrkeskategori. Dessutom ska en noggrann analys göras av personens yrkeserfarenheter i förhållande till vilken lön andra medarbetare i den egna verksamheten/landstinget har. I de fall synnerliga skäl finns på grund av uttalade marknadsmässiga svårigheter att rekrytera nya medarbetare får endast HR-chef ta beslut om eventuell avvikelse från nuvarande lönestruktur. Om den medarbetare som nyanställs redan är lönesatt i landstinget får en ny lön inte sättas om vederbörande rekryteras till lika eller likvärdig befattning. Vid nyanställning ska lönesättande chef alltid samråda enligt den så kallade farfarsprincipen med överordnad chef samt med sin HR-partner. Vid den årliga löneöversynen är det individens prestationer som bedöms med hjälp av lönekriterier, medarbetarsamtal och lönedialog. Vid medarbetarsamtalet är det chefens ansvar att tydliggöra krav, förväntningar och uppsatta mål. Lönekriterier Lönekriterierna ska ha en tydlig koppling till verksamhetens mål, medarbetarens kompetens, prestations-, samarbets-, och initiativförmåga och vara utarbetade i samverkan på arbetsplatsen. Medarbetarsamtal En individuell och differentierad lönesättning förutsätter ett årligt medarbetarsamtal. Det är i de samtalen som förståelse skapas för sambandet mellan arbetsresultat och lön. 115 Alla chefer ska genom medarbetarsamtal föra en dialog med medarbetarna om verksamhetsmål, resultat och den personliga utvecklingen. Varje medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan där de individuella målen och utvecklingsbehoven ska vara tydligt kopplade till verksamheten. Lönedialog I lönedialogen utvärderas medarbetarens prestationer och resultat med hjälp av lönekriterier samtidigt som medarbetaren får möjlighet till återkoppling och stöd för sin fortsatta utveckling. Utgångspunkten är närmast föregående löneöversyn, vad som skett sedan dess och förutsättningar för medarbetarens löneutveckling. Lönesamtal Efter lönedialoger med sina medarbetare ska chefen i ett lönesamtal meddela medarbetaren den nya lönen och motivera sitt beslut. Lönetillägg Lönetillägg är ett lönepåslag som ska tillämpas restriktivt och alltid vara tidsbegränsat. Det är enbart landstingsdirektör/divisionschef/avdelningsdirektör som kan besluta om lönetillägg. Löneglidning Löneglidning får inte förekomma. Löneglidning sker när en anställd utan att ha fått en ny anställning eller väsentligt förändrade arbetsuppgifter, får höjd lön eller lönetillägg mellan löneöversynerna. Chefsförordnanden Förordnandet som chef ska avse en period av högst fyra år och grundas på en tillsvidareanställning i landstinget. Under förordnandetiden kan ett särskilt chefslönetillägg avtalas. Landstingsdirektör/divisionschef/avdelningsdirektör beslutar om chefslönetillägg. Följande uppdrag kan berättiga till chefslönetillägg: divisionschef, avdelningsdirektör, funktionschef, länschef, närsjukvårdschef, verksamhetschef, vårdchef och enhetschef. Chefslönetillägget upphör när förordnandet upphör. Grundlön ska ses över i samband med ordinarie löneöversyn. Lönetillägg ses över i samband med att chefsförordnandet omförhandlas. Under förordnandetiden gäller en uppsägningstid på sex månader för båda parter. Omställning Landstinget har ett gemensamt och solidariskt ansvar för medarbetare som av olika anledningar behöver omplacering eller inplacering på annan befattning. Respektive chef bedömer behov av förändrad organisation, framtida personalbehov inklusive eventuellt personalavvecklingsbehov samt gör riskbedömning inför förändringen. Omställning sker utifrån gällande lagstiftning, kollektivavtal, samt landstingets omställningsriktlinjer. Avgångssamtal När en medarbetare slutar ska närmaste chef genomföra ett avgångssamtal. 116 Avgångssamtalet är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, det systematiska patientsäkerhetsarbetet och personalförsörjningsarbetet. Syftet med avgångssamtalet är att: Ge chefer/arbetsledare information om hur medarbetaren har upplevt sin arbetsplats. Medarbetaren ska få en återkoppling om hur denna fungerat i sitt arbete. Medarbetaren ska påminnas om sin skyldighet till fortsatt följsamhet vad gäller sekretess och tystnadsplikt. Anställningsvillkor och förmåner Arbetstidsmodeller Ett fortlöpande arbete med arbetstider är en del av ett systematiskt förbättringsarbete och aktiv verksamhetsutveckling. Det innebär att olika arbetstidsmodeller kan prövas förutsatt att de understödjer verksamhetens behov och är kostnadsneutrala. Vid införande av ny arbetstidsmodell ska medarbetare vara delaktiga och det ska finnas utrymme för analys och diskussion. Införandet ska föregås av MBL-förhandlingar och beslut fattas av HRdirektören. Bisysslor Med bisyssla avses varje syssla eller verksamhet som en medarbetare har vid sidan av sin anställning i landstinget och som inte är hänförlig till privatlivet. Den anställdes bisyssla får inte vara förtroendeskadlig, arbetshindrande eller konkurrerande i kollektivavtalets mening. Medarbetare ska alltid informera närmaste chef om bisysslor och chefen ska bedöma om bisysslan är tillåten eller inte. Beslutet ska alltid diarieföras. Uppgifter om samtliga förekommande bisysslor ska rapporteras till divisionschefen, som i januari varje år redovisar detta till landstingsdirektören. Bostadsförmån Huvudregeln är att medarbetare och förtroendevalda inte har rätt till fri eller delvis fri bostad under sin anställning eller sitt förtroendeuppdrag. Undantag från huvudregeln är utomlands bosatta som tillfälligt arbetar i Sverige. Bostadsförmån är en skattepliktig förmån för den anställde. Förmånsbil Landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören har rätt till förmånsbil. Förmånsbil för övriga förtroendevalda beslutas av landstingsstyrelsens ordförande. Förmånsbil för övriga anställda beslutas av landstingsdirektören. Friskvårdsbidrag Individuellt bidrag Tillsvidareanställd personal som deltar i motion och annan friskvård på sin fritid får bidrag med högst 1 200 kr inklusive moms per år och person. Bidrag utbetalas inte för familjekort och får inte bytas mot varor, kontanter 117 eller presentkort. Aktiviteter som bidrag beviljas till ska följa Skatteverkets föreskrifter på området. Bidraget betalas av landstinget direkt till motionsinrättningen/föreningen efter faktura. Medarbetaren står för resterande kostnad. Visstidsanställd personal får bidrag i proportion till anställningstiden. Det innebär att anställningen måste ha omfattat minst ett år för bidrag med högst 1 200 kr inklusive moms. Vid till exempel en anställning på tre månader utbetalas bidrag med högst 300 kr inklusive moms. Ansökan för det totala berättigade bidraget ska göras en gång per kalenderår. För innevarande år ska ansökan lämnas senast 1 december till närmaste chef som tar beslut enligt gällande regler från skatteverket om motion och friskvård. Bidrag till fritidsföreningar Landstinget avsätter årligen 150 kr per medarbetare till fritidsföreningarna. Fritidsföreningarnas syfte är att stimulera till personalaktiviteter i syfte att främja trivsel och motion bland landstingets medarbetare. Bidrag kan sökas av medarbetare som är tillsvidareanställda eller vikarie med längre anställning än sex månader. Fritidsföreningarna organiseras i varje sjukhusområde. Närsjukvårdschef, eller av denne utsedd, inom respektive område är ordförande. Glasögon för bildskärmsarbete Medarbetare som dagligen arbetar mer än en timme vid bildskärm eller som periodvis intensivarbetar hela dagar vid bildskärm ska erbjudas kostnadsfri synkontroll och vid behov glasögon anpassade för bildskärmsarbete. Närmaste chef beslutar om medarbetarnas besök hos optiker, med vilken landstinget har avtal, för bedömning av behov av glasögon för bildskärmsarbete. Arbetsgivaren betalar kostnaden för glas samt för båge av företagsmodell. Kostnaden framgår av avtal med respektive optiker. Kostnad för dyrare glasögonbåge än avtalet medger ska bekostas av medarbetaren. Uppvaktning och gåvor Landstinget uppvaktar medarbetare med skattefria gåvor vid följande tillfällen: julgåva, minnesgåva för 25 års anställning, disputation, dödsfall och pension. Andra gåvor ska inte delas ut. Minnesgåvor regleras i skattelagstiftningen, vilket innebär att minnesgåva inte får utgöras av presentkort, aktier eller kontanta medel. Gåvor får inte inhandlas via Internet. Julgåva Julgåva delas ut årligen till landstingets medarbetare (både anställda tills vidare och för viss tid). Landstingsdirektören beslutar och upphandlar gåvan och närmaste chef utdelar den. 118 Minnesgåva vid 25 års anställning Minnesgåva delas ut det år då medarbetaren uppnått 25 års anställningstid i landstinget. Medarbetaren kan välja guldklocka. Medarbetaren kan också välja annan minnesgåva till ett värde av 3 000 kr exklusive moms. Minnesgåva delas ut vid gemensam ceremoni för landstinget. Eventuell reskostnad och logi i samband med ceremonin bekostas av respektive arbetsplats. Ledighet med bibehållen lön i direkt anslutning till ceremonin (inklusive restid) ska beviljas. Disputation Landstinget uppmärksammar medarbetare som disputerar med blomsteruppvaktning (maximalt 450 kr inklusive moms) från arbetsgivaren. Blomsteruppvaktning sker i samband med disputation. Dödsfall Vid medarbetares egen eller närståendes dödsfall kondolerar arbetsgivaren med blommor (maximalt 450 kr inklusive moms). Blommor kan lämnas till närstående eller skickas till begravningsceremoni. Avtackning i samband med pension Medarbetare som avgår med pension avtackas vid gemensam ceremoni för landstinget. Medarbetare som går i pension och uppnått en anställningstid av minst 6 år, men inte uppnått 25 års anställningstid och därmed inte fått sin minnesgåva, får en gåva motsvarande antalet anställningsår gånger 80 kr exklusive moms (exempelvis 15 år x 80 kr = 1 200 kr exklusive moms). Utöver detta sker blomsteruppvaktning (maximalt 450 kr inklusive moms) på arbetsplatsen. Arbetsmiljö Arbetsmiljöansvar Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöuppgifter fördelas vidare och följer linjeansvaret. Landstingsdirektören har huvudansvar för arbetsmiljöarbetet. Divisionerna ska inom sina verksamhetsområden: Ansvara för att ett målinriktat förebyggande arbetsmiljöarbete bedrivs som en integrerad del av den ordinarie verksamheten. Ansvara för att erforderliga resurser ställs till basenheternas förfogande för att gällande arbetsmiljölagstiftning ska kunna uppfyllas. Svara för att ordning för skriftlig ansvarsfördelning görs för chefer och arbetsledare och att den efterlevs. Fortlöpande informera sig om arbetsmiljön inom ansvarsområdet. Den chef eller arbetsledare som har verksamhetsansvar ansvarar också för arbetsmiljön genom skriftligt fördelade arbetsmiljöuppgifter och representerar arbetsgivaren på sin nivå. Alla chefer ska genomgå den internt anordnade grundläggande arbetsmiljöutbildningen – Bättre arbetsmiljö i samverkan – och därigenom få kunskaper om arbetsmiljölagstiftningen, lokala avtal och policyprogram samt om öv119 riga regler som rör området. Vidare ska alla chefer, i samband med förnyat förordnande, genomgå webbutbildningen inom arbetsmiljö. Alla medarbetare har skyldighet att delta i arbetsmiljöarbetet och att följa föreskrifter och använda skyddsanordningar. Landstingsstyrelsen ska regelbundet (årligen) följa upp att verksamhetens arbetsmiljöarbetet och uppdrag fungerar. Nyanställningsundersökning och medicinska kontroller Varje chef beställer nyanställningsundersökning och/eller de medicinska kontroller som krävs, till exempel för röntgenpersonal, nattarbetande, arbete med härdplast eller buller. Ansvarig chef ansvarar för beställning av de kontinuerliga uppföljningarna. Undersökningen utförs av landstingets interna företagshälsovård, Företagshälsan. Ansvarig/beställande chef informerar sina medarbetare om vikten av en undersökning. Efter utförd medicinsk kontroll får beställande chef en skriftlig återkoppling. Alkohol, droger och rökning Alkohol och droger Det är aldrig tillåtet att använda sig av alkohol eller andra droger under arbetstid eller att vara påverkad när man kommer till arbetsplatsen. För att uppnå en god kvalitet i arbetet och trygga patientens säkerhet måste arbetsplatsen vara alkohol- och drogfri. Om en medarbetare inom landstinget är påverkad av alkohol eller andra droger på arbetsplatsen är det ett arbetsmiljöproblem och kan även vara en säkerhetsfråga, som arbetsledningen tillsammans med medarbetarna måste finna lösningar på. Medarbetarna ska medverka i detta arbete. Chefen har ansvar för att alla medarbetare på arbetsplatsen har kunskap om vilka normer och regler som gäller när en medarbetare är påverkad av alkohol eller andra droger. Rökning Ett av landstingets övergripande mål är bättre folkhälsa. Landstinget och alla dess arbetsplatser ska därför vara rökfria. Ingen medarbetare får utsätta någon annan, vare sig arbetskamrat, patient eller besökare på arbetsplatsen för påträngande röklukt. Det är därför inte tillåtet att röka under arbetstid eller i kläder som används i arbetet. Landstinget erbjuder alla medarbetare tobaksavvänjning på betald arbetstid. Chef och medarbetare ska gemensamt planera behandlingen. Det är önskvärt att personalen inte heller använder snus. Respektive chef ska genomföra aktiviteter inom sitt ansvarsområde för att åstadkomma en rökfri arbetsmiljö. Varje år ska respektive division genomföra en uppföljning av vilka aktiviteter som genomförts på arbetsplatserna för att hålla arbetsplatsen och medarbetarna rökfria. 120 Rehabilitering Det övergripande målet med rehabilitering är att den som drabbats av sjukdom ska återfå sin arbetsförmåga och förutsättning att försörja sig själv genom förvärvsarbete. Rehabiliteringsåtgärderna ska underlätta och möjliggöra en tidigare återgång till arbetslivet. Landstingets mål är att ingen anställd ska bli sjuk på grund av brister i arbetsmiljön. Landstingets chefer ska arbeta förebyggande för att undvika att medarbetare drabbas av ohälsa. För medarbetare som är sjukskrivna ska tidiga och aktiva rehabiliteringsåtgärder genomföras för att förkorta sjukdomstiden. De åtgärder som vidtas ska vara anpassade till individen och meningsfulla för såväl medarbetaren som arbetsgivaren. Medarbetaren ska aktivt delta i rehabiliteringen och i planeringen av lämpliga åtgärder samt medverka i eventuella kompletterande utredningar. All rehabilitering ska ske med respekt för den enskildes värdighet och integritet samt med hänsyn tagen till den enskildes egna resurser. Vidare ska rehabiliteringen vara likvärdig oavsett, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Rehabiliteringsarbetet ska dokumenteras av ansvarig chef via särskilt ITstöd. Det är divisionschefens uppgift att stödja och skapa goda förutsättningar för cheferna att klara av rehabiliterings- och anpassningsarbetet. En rehabiliteringsprocess ska alltid ske i samråd mellan chef, anställd och övriga berörda. Alla medarbetare ska känna en tilltro till att problem som inverkar på arbetsförmågan, hanteras på ett bra sätt på arbetsplatsen. Rehabiliteringsarbetet bedrivs under tystnadsplikt. Lika rättigheter och möjligheter Det är chefens ansvar att på arbetsplatsen bedriva ett aktivt förebyggande arbete med åtgärder för jämställda och jämlika villkor, lika rättigheter och möjligheter avseende medarbetarna. Arbetet ska gynna mångfald och likabehandling oavsett tillhörighet. Åtgärderna ska omfatta arbetsförhållanden, rekrytering och lönefrågor. Med tillhörighet avses: Kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning. Sexuell läggning. Ålder. Åtgärderna ska genomföras av cheferna i linjen och årligen följas upp av divisionschef. Återrapportering till landstingsstyrelsen sker i samband med ordinarie uppföljningstillfällen. Jämställdhet Landstinget har som arbetsgivare ansvar för att jämställdhetsarbetet i landstinget sker i enlighet med diskrimineringsslagens intentioner. Därför ska 121 diskrimineringslagen och landstingets jämställdhetsriktlinje ligga till grund för jämställdhetsarbetet. Kränkande särbehandling Landstingets chefer och arbetsledare ska motverka att kränkande beteenden och attityder uppstår. Mobbning, sexuella trakasserier eller andra former av kränkande beteenden eller bemötanden tolereras inte. Alla medarbetare är skyldiga att motarbeta kränkande handlingar. Aktiva åtgärder ska sättas in för att förebygga alla former av mobbning och trakasserier. Anmälda fall ska omedelbart utredas och åtgärdas. De som drabbas ska erbjudas hjälp och stöd. 122 Hälso- och sjukvård (LST) Värdegrund Vården ska ske utifrån en humanistisk människosyn. Detta innebär att alla människor är unika och att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Att vi har ansvar för varandra, men även att människan är fri och tar ansvar för sina handlingar. Människans liv, självbestämmande och integritet ska alltid respekteras. Människan har fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga behov som ska tillgodoses. Hälso- och sjukvårdens främsta uppgift är att förebygga, bota, lindra och trösta. Syftet med en värdegrund är att skapa ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam etisk plattform till grund för det dagliga arbetet. Värdegrunden måste bearbetas, anpassas och integreras i varje enskild verksamhet och enhet. Den ska först och främst stimulera hälso- och sjukvårdspersonal till reflektion och föra dialog om hur målet om god vård ska uppnås. Chefer och ledare är normsättare och ledarskapet är av stor betydelse för hur landstingets värdegrund tillämpas. Landstingets fem etiska utgångspunkter Inom vårdfilosofin utgör etiken en viktig del. Ett väl genomtänkt etiskt förhållningssätt är en förutsättning för god vård. Livets okränkbarhet Självbestämmande Rättvisa Sträva efter det goda Undvik det onda Livet i sig har ett centralt värde oavsett bakgrund, oberoende av kön, ålder, könsidentitet och uttryck, sexuell läggning, politisk åsikt, trosuppfattning, etnicitet, kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller socioekonomisk situation. Rätten att själv bestämma över sitt liv ska beaktas. Resurserna ska fördelas efter behov. Viljan att göra det goda, vilket i sig betyder att alltid göra sitt bästa för att förebygga, bota, lindra och trösta överbryggar allt. Patient ska inte tillfogas skada eller lidande. Främja hälsa och förebygga uppkomst av sjukdom Den goda vården: Syftar till att hjälpa patienten att uppleva livskvalitet trots sjukdom. Bygger på en relation mellan vårdare och patient som gynnar följsamhet till ordinerad behandling och vårdande och på det goda mötets hälsofrämjande effekt. Tar tillvara patientens och närståendes inre och yttre resurser om motivation och kunskap som stödjer patientens förmåga att klara det dagliga livet. Syftar till att motivera och vägleda patienten i sin livsföring. Bygger på professionella etiska värderingar och förhållningssätt. Fortsatt arbete Värdegrunden måste bearbetas, anpassas och integreras i varje enskild verksamhet och enhet. 123 För att omsätta värdegrunden i det egna agerandet i mötet med patienter och närstående måste varje medarbetare få förutsättningar att reflektera enskilt över innehållet. Reflektioner i team med respekt för varandras erfarenhet och yrkeskunskap är en framgångsfaktor i det fortsatta arbetet. Värdegrundsarbetet säkerställs kvalitetsmässigt genom kritiskt granskning, systematiskt, fortlöpande och lärandestyrt förbättringsarbete. Den enskilde patientens individuella vård Patientens grundläggande individuella behov ska alltid bedömas. De grundläggande behoven ska planeras, genomföras, utvärderas och dokumenteras i patientens journal. Åtgärder rörande en enskild patient ska kunna identifieras och spåras i dokumentation. Vården ska bedrivas så att den enskilde patienten och närstående involveras och är delaktiga. Patienter och närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med patientsäkerhet. Strukturerade metoder och verktyg ska användas. Information och undervisning Patienten och närståendes behov av information och undervisning ska bedömas individuellt. Genom ömsesidig dialog skapas förutsättningar för patient och närstående att klara det dagliga livet i en ny situation. När en vårdskada inträffat ska vården informera patienten om det inträffade och vart patienten kan vända sig för att få hjälp eller komma med klagomål och synpunkter. Uppföljning Medarbetarfokuserad uppföljning I egenkontrollen kan systematisk uppföljning av följsamhet till verksamhetens värdegrund ske. Frågor som belyser hur medarbetare handlade, tänkte, kände och värderade ett speciellt vårdmöte kan vara till hjälp. Uppföljning kan ske vid enhetsmöten, i handledning och systematisk vägledning, vid etiska ronder och etiskt café samt i utvecklingssamtal med närmaste chef. Patientfokuserad uppföljning Verksamheternas uppföljning av resultat från patientenkäter och klagomålshantering, avvikelser, fokusgrupper, djupintervjuer samt patientnämndsärenden i relation till uppsatta mål visar uppnådda effekter för patienterna. Utvärdering Den viktigaste utvärderingen av medarbetar- och patientfokuserad uppföljning sker vid analysarbetet på verksamhets- och enhetsnivå. I utvärdering av ledningssystemet ingår även att utvärdera resultatet av värdegrundsarbetet. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Föreskriften och allmänna råd (SOSFS 2011:9) ska tillämpas i arbetet för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. 124 Föreskriften ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet på landstings-, divisions-, verksamhets- och enhetsnivå och kopplas till patientsäkerhetslagen. Fokus ska riktas mot att identifiera, beskriva och fastställa processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Det gäller i första hand processer kopplade till nationella riktlinjer. Verksamhetens informationssystem (VIS) VIS är ett system för dokumentstyrning/hantering i landstinget med visionen rätt information vid rätt tillfälle till rätt användare. VIS är en garant för att informationen är aktuell och kvalitetssäkrad. VIS ska i en förlängning omfatta alla styrande och kvalitetssäkrade dokument utanför patientjournalen och dokumenten ska upprättas och godkännas enligt de rutiner som beskrivs i tillämpningsanvisningar. Lokal Stramagrupp - samverkan mot antibiotikaresistens Uppdraget Stramagruppens uppdrag är att arbeta för en rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. Stramagruppen ska, tillsammans med antibiotikaansvariga läkare på förskrivande enheter, följa och analysera antibiotikaförbrukningen i öppen och sluten specialistsjukvård. Lokala rekommendationer för behandling och profylax med antibiotika ska utformas. Lokalt resistensläge ska följas. Återkoppling till förskrivare om resistensläge och antibiotikaförskrivning ska ske systematiskt samt presenteras på landstingets intranät minst två gånger per år. Stramagruppen ska ha ett nära samarbete med landstingets läkemedelskommitté. Stramagruppens sammansättning Gruppen ska ha bred kompetens från infektionsmedicin, klinisk mikrobiologi, primärvård, smittskydd, vårdhygien och farmaci samt övrig specialistsjukvård. Landstingsdirektören utser ordförande i gruppen. Vårdprogram Syfte Syftet med vårdprogram är att stödja utvecklingen av en mer kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Vårdprogram ska bland annat medverka till att optimera behandlingen, redovisa relevant klinisk praxis, vara en grund för utbildningsinsatser och kunna användas för att utveckla kvalitetskriterier och kvalitetsindikatorer. Vårdprogram baseras på ett systematiskt vetenskapligt arbete och ska fungera som en rådgivande och stödjande funktion för de beslut som vårdpersonalen har att fatta. 125 Begrepp Nationella riktlinjer fastställs av Socialstyrelsen. Regionala vårdprogram avser vårdprogram som – helt eller delvis – är gemensamt för norra sjukvårdsregionen. Lokala vårdprogram är vårdprogram som omfattar länsövergripande verksamhet inom landstinget. Begreppet vårdprogram får inte användas på andra nivåer och för andra syften än de här angivna. För behandlingsråd etcetera inom ett verksamhetsområde får användas andra begrepp, till exempel lokala handlingsplaner eller kliniska riktlinjer. Formerna för hur sådana anvisningar/riktlinjer tas fram och fastställs bestäms på verksamhetsnivå. Förankring Vid utarbetande av vårdprogram ska följande synpunkter särskilt beaktas: Förankringen hos berörda personalkategorier är av central betydelse för att vårdprogrammet ska få önskvärd genomslagskraft. Läkemedelskommittén ska alltid beredas tillfälla att medverka i vårdprogramarbetet. I de fall läkemedelsfrågorna inte är särskilt framträdande kan kommittén välja att enbart yttra sig över det slutgiltiga förslaget. Ekonomiska konsekvenser i de fall programmet innebär väsentlig förändring av medicinsk praxis i avseende på till exempel indikationer och terapier. Vårdplan/vårdplanering Standardvårdplan En standardvårdplan är en handlingsplan för patienter med samma medicinska diagnos, som genomgår likartad undersökning, vård och behandling eller har likartade problem. En standardvårdplan beskriver vilka åtgärder som ska vidtas i olika steg. Planen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. När konceptet för standardvårdplan används ska omdöme, empati och reflektion på individnivå alltid vara normgivande. Individuell vårdplan När en patients behov avviker kraftigt från en standardvårdplan formuleras en individuell vårdplan. I dessa fall berörs oftast ett eller ett par problemområden och vården kan i övrigt fortsättningsvis planeras, genomföras och utvärderas utifrån standardvårdplan. I de fall standardvårdplan inte är aktuellt ska alla patienter, som har nytta av en individuell plan, erbjudas individuell vårdplanering. Den ska upprättas tillsammans med patienten och/eller närstående samt utgå från den enskilde patientens behov och innehålla planering av åtgärder, genomförande samt utvärdering av genomförda åtgärder. För vård och behandling av patienter inom öppen eller sluten psykiatrisk tvångsvård samt öppen eller sluten rättspsykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan snarast upprättas av chefsöverläkaren. 126 Samordnad individuell plan (SIP) Landstinget och kommunerna ska i samverkan upprätta en samordnad individuell plan, om denna behövs, för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Den gemensamma planeringen ska bygga på delaktighet och samtycke från den enskilde och/eller närstående och klargöra det samlade behovet av insatser. Den samordnade individuella planen ska klargöra vilka insatser som den enskilde behöver, vem som ska samordna insatserna samt vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för och vem som ska betala insatsen. Avgifter I detta avsnitt preciseras vad som ingår i de av landstingsfullmäktige fastställda taxe- och prisgrupperna för intyg, utlåtanden, hälsokontroller och vaccinationer med mera. Hälsokontroller, intyg m m Allmänt Taxebeloppen gäller oavsett ålder, det vill säga barn och ungdomar betalar samma belopp som vuxna. Samma belopp ska tillämpas för norrbottningar, utomlänspatienter (hemlandstinget ska inte faktureras) och utländska medborgare. Högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård gäller inte. Finns inte åtgärden med i taxan ska belopp motsvarande timtaxa uttas. Följande taxa gäller: Hälsoundersökning, test m m Hälsoundersökning, test m m Adoptivbarn, hälsoundersökning Alkohol-/drogtest: - Blod- och urinprov Grupp Belopp Anmärkning Aktuell avgift för läkarbesök Se anm Se anm - Drogtest Se anm 80 kr Arbetsmiljöverket 5 Timtaxa Kostnaden för samtliga blodprover (CDT, GT, MCV, ASAT, ALAT och PeTH) är 539 kr exkl moms och för samtliga urinprover(amfetaminer, benzodiazepiner, cannabis, kokain, opiater och kreatininvärde 444 kr exkl moms. Kostnaden gäller per provtillfälle Avser t ex amfetamin, benzodiazepin, cannabis, ecstasy, kokain och opiater. Kostnad per test. Den myndighet/person som begär intyget betalar. Avser inte polisens ”alkoholtest”, se Alkoholpåverkan. Undersökning till förebyggande av vissa yrkessjukdomar enligt Arbetsmiljöverkets anvisningar. Exkl röntgen och labprover. Blodgivare, blodkontroll av Blodgrupperingsundersökning, inkl provtagning 1 2 0 kr 350 kr 127 Kostnadsfritt inom MVC och BVC Moms – Ja – – Ja Hälsoundersökning, test m m DNA-provtagning Grupp 5 Belopp Timtaxa Graviditet Graviditetstest 1 5 0 kr Timtaxa Gynekologisk hälsoundersökning Hälsoundersökning, allmän, omfattande autoanamnes, synskärpeundersökning och tonometri, enkel hörselprövning, enkel blod- och urinstatus, fysik, normalstatus samt blodtryckskontroll: - Enstaka prover (enligt ovanstående), undersökning - Anomaloskopundersökning - Audiogram - EEG - EKG - arbets 3 700 kr 4 1 050 kr 2 350 kr – 3 5 5 5 700 kr Timtaxa Timtaxa Timtaxa – – – – - EKG - vilo - Ergonometertest/ergometri - Färgsinnesundersökning och intyg - Hepatit - Kemisk undersökning/ blodkalk, kolesterol, kreatinin, triglycerider, urinsyra - Leverprov - Lungröntgen Hälsoundersökning: -Enligt lagen om vård av unga (LVU) -Enligt socialtjänstlagen (SOL) 5 4 2 Timtaxa 1 050 kr 350 kr 3 2 700 kr 350 kr – 2 5 350 kr Timtaxa – – – 1 0 kr 5 Timtaxa Kontaktlinser Kosmetiska ingrepp, t ex borttagande av leverfläckar och vårtor, ansiktslyftning, håltagning i öronen, borttagning av tatuering mm Röntgenundersökning Tropikmedicinsk undersökning 2 5 350 kr Timtaxa 5 4 Timtaxa 1 050 kr Tävlingsintyg, t ex för travkuskar, cyklister, rodelåkare m fl Visum, undersökning för 5 Timtaxa 5 Timtaxa 128 Anmärkning T ex på uppdrag av polisen i samband med brottsutredning. Provtagning sker ofta i polisens lokaler. Kostnadsfritt inom MVC, BVC och preventivmedelsrådgivning Inkl cytologprov. Utöver screening. Exkl röntgen och vaccinationer För t ex personal eller blivande personal inom räddningstjänsten Inkl tolkning Moms Ja – Ja – – – – – – Undersökningen begärs av en kommun i länet Undersökningen begärs av en kommun i länet. Avgift ska dock endast tas ut för de första 90 minuterna. Om åtgärden vidtas p g a sjukdom uttas aktuell avgift för läkarbesök Exkl röntgen. Tropikmedicinsk undersökning av adoptivbarn är kostnadsfri. Ingår syn, hörsel, färgseende exkl röntgen Exkl röntgen och vaccinationer – – Ja – – Ja Ja Intyg Intyg, utlåtande m m Adoption: - För förälder - Hälsoförklaring inkl intygsskrivande Grupp Belopp Anmärkning 2 5 350 kr Timtaxa Avser endast intyg. Per förälder. I de fall undersökning är nödvändig. Exkl röntgen och vaccinationer. OBS per förälder. 1 5 2 0 kr Timtaxa 350 kr - Läkarutlåtande om hälsotillstånd F 2 200 kr - Särskilt läkarutlåtande utfärdat av läkare med fördjupad utbildning i försäkringsmedicin F 4 500 kr Arbetsplacering, till arbetsgivare Arbetsplatsundersökning, utredning 5 Se anm Timtaxa Se anm Arbetsskadeförsäkringslagen, enligt 1 0 kr Arbetsvårdsorgan (Arbetsförmedlingen m fl) Aupair Avstämningsmöte, deltagande i 5 Timtaxa 2 Se anm 350 kr Se anm 1 0 kr 1 2 0 kr 350 kr Alkoholistanstalt, för intagning: - På begäran av anhörig - På begäran av myndighet Alkoholpåverkan, utlåtande Arbetslivsinriktad rehabilitering, intyg i samband med Bilbälte, om befrielse p g a medicinska skäl Bostad: - Anpassningsbidrag 129 Betalas av polismyndighet Intyget begärs av Arbetsförmedlingen. OBS att försäkringskassan inte ska debiteras för detta intyg. RFFS 1977:27 och FKFS 2008:2. Ersättning för utlåtande utbetalas endast om avgift inte tas ut av den försäkrade. Ska innehålla en utförlig beskrivning av bl a status, prognos, utförda undersökningar, socialmedicinska utredningar och av hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan Kan om det tagit mer än tre tim i anspråk att utfärda i stället ersättas med 1 500 kr/tim, dock ersätts högst 12 tim (18 000 kr). Läkare: 800 kr/tim. Annan än läkare: 500 kr/tim. Exkl reseersättning. Försäkringskassan begär intyget. Begär den försäkrade själv intyget är kostnaden aktuell avgift för läkarbesök. Exkl röntgen och labprover. Arbetsförmedlingen betalar. Exkl röntgen och vaccination Ingen besöksavgift ska tas ut av patienten eftersom Försäkringskassan kallar till mötet. Enligt 110 kap 14 § 4 socialförsäkringsbalken. Landstinget fakturerar Försäkringskassan för läkarens arvode inkl moms. Se FKFS 2010:35 6 §: 750 kr för första timmen och därefter med högst 375 kr per påbörjad halvtimme för läkarens deltagande i avstämningsmöte. Moms Ja Ja – – Ja Ja Ja Ja – – Ja Ja Ja – Begärs av privatperson Begärs av myndighet – Ja Intyg, utlåtande m m Bostad forts: - Förtur till bostad Grupp Belopp Anmärkning 1 2 5 0 kr 350 kr Timtaxa F, 1 0 kr Begärs av privatperson Begärs av myndighet Exkl röntgen SOSFS 1996:29, 2005:29, 2007:18 Får endast utfärdas av läkare. F, 1 0 kr 5 2 Timtaxa 350 kr Fallskärmshoppare Flyg-/luftcertifikat: - Formulär 1A 5 Timtaxa 5 Timtaxa - Formulär 1B - Formulär 1C - Formulär 2 (specialundersökning av ögon) - Formulär 3 (specialundersökning av öron) - Formulär 4 (specialundersökning av hjärta och cirkulationsorgan) - Vilo-EKG (inkl tolkning) FN-tjänst Fosterföräldrar, för godkännande av Friskintyg: - Utbildningssökande m m - Anställning i kommunal och statlig tjänst - Anställning i radiologiskt arbete, kemikaliearbete m m Färdtjänst Försäkringsbolag, begärda av eller för att lämnas till (gäller även AMF) Försäkringskassa, läkarundersökning och utlåtande som behövs för försäkringskassans handläggning av försäkringsärenden Föräldrapenning 5 5 5 Timtaxa Timtaxa Timtaxa Ja Ja Ja 5 Timtaxa Ja 5 Timtaxa Ja 5 5 2 Timtaxa Timtaxa 350 kr Exkl röntgen och vaccination Kommun betalar. Per förälder. 2 350 kr Exkl röntgen och vaccinationer. PPD-prövning ingår. 5 5 Timtaxa Timtaxa 1 5 0 kr Timtaxa F 0 kr F 0 kr God man, för godkännande av och för att styrka behov av 5 Timtaxa Gymnastik, för befrielse från Invalidfordon: - Accis- och skattebefrielse - Parkeringstillstånd 1 0 kr 1 2 0 kr 350 kr Dykare Dödsfall: - Dödsfallsbevis - Konstaterande av dödsfall på mottagning, olycksplats eller i samband med hembesök Emigration Faderskapsbevis, inkl blodprov 130 Moms – Ja Ja – – Den myndighet/person som begär intyget betalar Exkl röntgen Exkl röntgen. Patienten ska ha med sig intygsformulären, som utges av Luftfartsverket. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Även besiktning av personal i radiologiskt arbete. PSR Personskadereglering AB faktureras inte Om patient själv begär intyget uttas aktuell avgift för läkarbesök. Gäller även när utländsk försäkringskassa begär intyg ang pension via svensk d:o eller patient. Ingår i aktuell avgift för läkarbesök Avser även förvaltarintyg. Tingsrätt och överförmyndare ska inte betala. Avser skolbarn Avser även tillstånd för handikapparkering för vanligt fordon – – Ja – – Ja – – Ja Intyg, utlåtande m m Invalidfordon forts: - Bilbidrag Grupp Belopp 1 0 kr 2 350 kr 2 1 350 kr 0 kr 3 700 kr 5 Timtaxa Se anm Se anm 5 Timtaxa - LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård) - LVM (lagen om vård av missbrukare) - LVU (lagen om vård av ungdom) Livsmedelshantering, friskintyg: 5 Timtaxa – 5 Timtaxa – 5 Timtaxa – - Undersökning inkl salmonella och shigella - Endast salmonella- och shigellaundersökning - Årlig hälsoundersökning exkl salmonella och shigella Livsmedelsintyg, privatpersoner LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Missbrukare, för intagning på vårdhem 5 Timtaxa Ja 2 350 kr Ja 2 350 kr Ja 1 1 0 kr 0 kr – – 5 Timtaxa - Terrängfordonstillstånd Kör-, trafik-, traktorkort: - Synprövning - Särskilt, inkl undersökning, för körkort (p g a sjukdom t ex döva, diabetiker, epileptiker m fl). Avser även förlängning av rätt till körkort - Särskilt för körkort i yrkesmässig trafik - För att återfå körkort efter dom p g a trafikonykterhetsbrott - Blod- och urinprov Lagar, tvångsvård: - LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) Anmärkning Extra utrustning. Försäkringskassans bilstöd. Avser personer med rörelsehinder Aktuell avgift för läkarbesök ska uttas för första intyget. Intyg därutöver ska vara kostnadsfria. Moms – Ja Ja – Avser bl a förnyelse av körkort i yrkesmässig trafik för förare över 45 år samt förnyelse av C- och Dbehörighet. Dessutom uttas aktuell avgift för läkarbesök och provtagningar som måste föregå utlåtandet. Provtagning kan även omfatta drogtest (80 kr/test) om länsstyrelsen begär intyg om drogfrihet. Avser även intyg om deltagande i ”alkolåsprogram”. Kostnaden för samtliga blodprover (CDT, GT, MCV, ASAT, ALAT och PeTH) är 539 kr exkl moms och för samtliga urinprover(amfetaminer, benzodiazepiner, cannabis, kokain, opiater och kreatininvärde 444 kr exkl moms. Kostnaden gäller per provtillfälle Ja Debiteras inte mot myndighet (kommun, länsstyrelse motsvarande) eller enskild person – Ja Ja Arbetsgivaren betalar. För privatpersoner gäller smittskyddslagen. 131 Intyget begärs av myndighet. Begärs intyget av anhörig uttas ingen avgift. – Intyg, utlåtande m m Misshandel av barn Myndighets- eller omyndighetsförklaring Mönstring, till militärmyndighet, civilförsvar Personundersökning i brottmål Psykiatrisk vård, vårdintyg för sluten vård: - På begäran av anhörig - På begäran av samhällsorgan eller motsvarande Rättsintyg, i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång med anledning av brott Grupp F 5 Belopp 0 kr Timtaxa Anmärkning 5 Timtaxa Befrielse från hela eller delar av tjänstgöring. Lagen om särskild personundersökning i brottmål (SFS 1991:2041). Patienten ska inte betala avgift för läkarbesök. F Moms – Ja Ja Ja 1 5 0 kr Timtaxa 5 Timtaxa Rättspsykiatrisk undersökning i brottmål (§ 7-intyg) F Se anm Rökdykare Semesterresa, om anhörigs sjukdom/dödsfall för att avbeställa resa Sjukdom, intyg att person inte lider av t ex AIDS, HIV m m 5 2 Timtaxa 350 kr 2 350 kr 1 0 kr - Efter överenskommelse mellan patient, arbetsgivare, fack e dyl 5 Timtaxa - På begäran av arbetsgivare Självdeklaration, om sjukdom Sjöfolk Skattelättnad, om sjukdom Skjutvapen: - Bullerdämpare - Rätt att inneha Skydds-/störthjälm, om befrielse p g a medicinska skäl Strålskyddslagen, enligt Ungdomsvårdsskola, för intagning till 5 1 5 1 Timtaxa 0 kr Timtaxa 0 kr 5 5 1 Timtaxa Timtaxa 0 kr I de flesta fallen ingår audiogram Ja Ja – 5 5 Timtaxa Timtaxa Exkl röntgen och vaccinationer Den myndighet som begär intyget betalar. Ja Ja Sjukintyg: - På begäran av Försäkringskassan 132 Myndighet (kommun motsvarande) ska inte betala Lag om rättsintyg i anledning av brott (SFS 2005:225). Begärs och betalas av polis- eller åklagarmyndighet. Patienten ska inte betala avgift för läkarbesök om det är säkerställt att det är poliseller åklagarmyndighet som begär intyget. Lag om särskild personutredning i brottmål m m (SFS 1991:2041). SOSFS 2009:12. Särskilt förordnad läkare. Rättsmedicinalverket beslutar om läkarens ersättning. Exkl röntgen och vaccinationer Vid egen sjukdom ingår intyget i aktuell patientavgift för läkarbesök Gäller även intyg om: allergi, användning av läkemedel p g a sjukdom, förhinder att t ex delta i idrottstävling. Visst arbete kan inte utföras p g a sjukdom (t ex allergi). Intyget ingår i aktuell avgift för läkarbesök. Stöd i rehabilitering vid t ex riskoch missbruksproblematik. Gällande överenskommelse ska visas upp vid besöket. Begäran ska vara skriftlig Avser uppskov vid inlämning Exkl röntgen och vaccinationer. – – Ja Ja Ja Ja Ja – – – Ja – Intyg, utlåtande m m Utlandstjänst, civil Grupp 5 Belopp Timtaxa Anmärkning Inte aupair. Exkl röntgen och vaccinationer. Exkl röntgen och vaccinationer Även enligt WHO:s formulär samt att patienten inte tål viss vaccination p g a t ex allergi. Moms Ja Utlandsstudier Vaccinationsintyg 2 1 350 kr 0 kr Vård- och behandlingsresor, vid ansökan Värnpliktigs inställelse i tjänsten, om hinder för 1 0 kr – 2 350 kr – Åtgärd Brottsplatsundersökning Receptförskrivning av receptbelagt preparat (inte för sjukdom) Tolktjänst Grupp 5 2 - Vardagar kl 07.00–19.00 Se anm Se anm - Vardagar kl 19.00–07.00 samt Lör-, söndag och helgdagar Se anm Se anm - Förberedelsetid enligt överenskommelse - Restidsersättning - Milersättning, kost, logi, traktamente och övriga utlägg - Vid vuxendövtolkning för uppoch nedkoppling av teknisk utrustning utöver tolktiden Se anm Se anm Avser tolkuppdrag som beställs av statlig myndighet eller kommun. Minsta tid för debitering är en (1) timme, därutöver debiteras varje påbörjad halvtimme. Om beställning avbokas senast 24 timmar före tolkuppdragets starttid debiteras ingen kostnad. Om beställning avbokas senare än 24 timmar för tolkuppdragets starttid debiteras hela uppdragstiden inklusive förberedelse-, ressamt upp- och nedkopplingstid. 650 kr per timme och tolk inkl sociala avgifter och administrativa kostnader 700 kr per timme och tolk inkl sociala avgifter och administrativa kostnader 650 kr per timme och tolk Se anm Se anm Se anm Se anm 325 kr per timme och tolk Faktisk kostnad Ja Ja Ja Se anm Se anm 650 kr per uppdrag Ja Ja – Övrigt Belopp Timtaxa 350 kr Anmärkning Moms Ja – Vaccinationer Vaccinkostnaden är indelad i två prisgrupper: Grupp 1 avser självkostnadspris, det vill säga vårdenhetens inköpskostnad för aktuellt vaccin, och gäller för vacciner som lagerhålls på vårdenheten. Grupp 2 avser aktuellt apotekspris för läkemedel som hämtas ut och betalas på apoteket. 133 Ja Ja Hjälpmedelsverksamhet Allmänt Hjälpmedel för den dagliga livsföringen och för vård och behandling är prioriterade och ska tillhandahållas. Den enskilde ska själv eller med hjälp av någon annan kunna tillgodose grundläggande personliga behov (klä sig, äta, sköta sin hygien m m), förflytta sig och kommunicera med omvärlden, fungera i hemmet och närmiljön, orientera sig, sköta vardagslivets rutiner i hemmet samt gå i skolan. Arbetstekniska hjälpmedel ska inte tillhandahållas. Beslutsordning Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten fastställs årligen av landstingsstyrelsen. Huvudprinciper Förskrivaren är anställd av landstinget, har vårdavtal med landstinget eller är leverantör inom vårdvalet i vilket förskrivning av hjälpmedel ingår. Förskrivaren har ansvar att följa landstingets riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten. Vid förskrivning ska kostnadsansvaret följa förskrivaransvaret. Enklare produkter som normalt används av även av icke funktionshindrade personer kan inte förskrivas som hjälpmedel om de finns tillgängliga på den öppna marknaden. Patientansvar Huvudregeln är att hjälpmedel är lån från landstinget. Patienten ska ansvara för att det lånade hjälpmedlet rengörs, att batterier laddas, att hjälpmedlet förvaras i lämpligt utrymme och att hjälpmedlet återlämnas väl rengjort när behovet upphör. För utlånat hjälpmedel som används i hemmiljön uppmanas patienten att se över sitt försäkringsskydd mot till exempel stöld och brand samt även annan oförutsedd skadehändelse. Patienten kan bli ersättningsskyldig vid förlust eller skada på ett hjälpmedel. Patienter som vill köpa hjälpmedel ska hänvisas till leverantörer på den öppna marknaden. Vid förskrivning ska patienten alltid erhålla ett komplett hjälpmedel. Därefter svarar patienten själv för inköp av förbrukningsmateriel. Flyttning från länet Då en patient flyttar från Norrbotten gäller: Patienten ska kontakta sin förskrivare som i samråd med hjälpmedelskonsulenten avgör vilka hjälpmedel som får tas med. Huvudprincipen är att endast nödvändiga hjälpmedel tas med. Äganderätten för de hjälpmedel som får medföras tillfaller patientens nya landsting (motsvarande) med krav på ekonomisk ersättning. 134 Tolkservice vid resor utomlands Tolk ska beviljas vid resor utomlands för dövblinda teckenspråkiga personer. För barndomsdöva, vuxendöva och hörselskadade ska tolk beviljas vid resor i Norden, vid deltagande i världskongresser och vid arbetsresor. Remissregler för specialistvård m m Allmänt En remiss är en betalningsförbindelse för det remitterande landstinget. Remissen ska innehålla uppgifter om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder. Remissen gäller ett år från utfärdandet om inte annat anges. Även särskilda bestämmelser kan anges på remissen, till exempel att om patienten har en privat försäkring innebär remissen inte något betalningsåtagande från landstingets sida. Begreppet medicinskt ansvarig läkare, som används i det följande, är antingen verksamhetschef eller läkare utsedd av verksamhetschef att vara medicinskt ledningsansvarig eller chefsöverläkare inom områdena psykiatri och smittskydd enligt hälso- och sjukvårdslagen (§ 29). Remitterande läkare ska i samtliga fall vara verksam i Norrbotten. Med privatpraktiserande läkare avses läkare som ersätts enligt lagen om läkarvårdsersättning, har vård-/samverkansavtal med landstinget eller är leverantör inom vårdvalet i landstinget. Med privat vårdenhet avses privat sjukhus motsvarande som har vårdavtal med landsting. När en patient vidareremitteras till riks- eller regionsjukvård ska den enhet som remitterar vidare meddela den enhet som skrev den första remissen. Vid riks- och regionsjukvård står remitterande enhet för vårdkostnaden. Vid vård enligt vårdgarantin eller patientens valfrihet står den enhet dit patienten skulle remitterats om den fått vård i länet för vårdkostnaden. För behandling hos sjukgymnast krävs inte remiss. Primär-, länsdels- och länssjukvård inom länet Inom länet gäller att norrbottningarna har rätt att välja vid vilken vårdhälsocentral och vilket sjukhus de vill söka vård utan krav på remiss. Det gäller både läkarbesök och sjukvårdande behandling. Rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av medicinskt ansvarig läkare vid sjukhus, distriktsläkare och privatpraktiserande läkare. Rätten att hänvisa kan också delegeras till andra specialistkompetenta läkare. Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård ska sändas till specialist inom rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus för ställningstagande. Anmärkning: Hänvisning betyder i detta sammanhang rekommendation om vård utan att beslut kan fattas av hänvisande läkare. Remiss för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av läkare inom rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus och habiliteringsläkare inom division Länssjukvård. Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vård vid privat vårdenhet. 135 Primär-, länsdels- och länssjukvård samt tandvård utom länet Enligt vårdgarantin Vårdgarantin omfattar primär-, länsdels- och länssjukvård samt högspecialiserad vård. Enligt patientens valfrihet Vård enligt patientens valfrihet omfattar primär-, länsdels- och länssjukvård. Primärvård Ingen remiss krävs för varken läkarbesök eller sjukvårdande behandling. Besök i den specialiserade vården Remiss krävs och får utfärdas av distriktsläkare, privatpraktiserande läkare, medicinskt ansvarig läkare vid sjukhus och habiliteringsläkare inom division Länssjukvård. Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vid privat vårdenhet. Besök på öppenvårdsmottagning för specialistsjukvård avser även sjukvårdande behandling hos till exempel kurator eller psykolog. Krav på remiss gäller inte för besök hos privatläkare inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi och psykiatri som ger vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller för behandling hos sjukgymnast. Behandling i öppen vård för specialistsjukvård eller sjukhusvård Remiss får utfärdas först efter att behovet fastställts. Remiss krävs och får utfärdas av medicinskt ansvarig läkare i aktuell specialitet vid sjukhus och habiliteringsläkare inom division Länssjukvård. Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vid privat vårdenhet. Krav på remiss gäller inte för besök hos privatläkare inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi och psykiatri som ger vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller för behandling hos sjukgymnast. Rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av medicinskt ansvarig läkare vid sjukhus, distriktsläkare och privatpraktiserande läkare. Rätten att hänvisa kan också delegeras till andra specialistkompetenta läkare. Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård ska sändas till specialist inom rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus för ställningstagande. Anmärkning: Hänvisning betyder i detta sammanhang rekommendation om vård utan att beslut kan fattas av hänvisande läkare. Remiss för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av läkare inom rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus och habiliteringsläkare inom division Länssjukvård. Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vård vid privat vårdenhet. Tandvård Avser tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. 136 Remiss får utfärdas av verksamhetschefen för käk- och munsjukdomar för oralkirurgiska åtgärder som kräver sjukhusresurser. Remiss för övrig specialisttandvård i annat län får utfärdas av ämnesföreträdare vid specialistklinik. Högspecialiserad vård Remiss för riks- och regionsjukvård får utfärdas av länschef inom hälso- och sjukvård, som kan delegera till annan läkare inom ansvarsområdet att också utfärda remiss, eller av närsjukvårdschef, som kan delegera till läkare inom ansvarsområdet att också utfärda remiss. Remiss får också utfärdas av habiliteringsläkare inom division Länssjukvård. Remiss till onkologisk klinik vid regionsjukhus får även utfärdas av distriktsläkare och privatpraktiserande läkare. IVF-/ICSI-behandling och äggdonation Remiss för invitrofertilisering (så kallad provrörsbefruktning) och äggdonation vid sjukhus som landstinget har avtal med får endast utfärdas av medicinskt ansvarig läkare inom verksamhetsområde obstetrik och gynekologi vid Sunderby sjukhus. Lesbiska par ska erbjudas tre landstingsfinansierade donatorsinseminationsförsök och om graviditet uteblir IVF med donatorssperma enligt samma riktlinjer som för heterosexuella par. Par som uppfyller kraven enligt Norrlandstingens Regionförbunds gemensamma riktlinjer för en IVF-/ICSI-behandling eller äggdonation ska erbjudas två försök, antingen en färsktransfer och en frystransfer eller två färska transfer om frystransfer inte är möjligt. Landstinget ersätter utförda behandlingar och betalar för resa och uppehälle. I övrigt ska Norrlandstingens Regionförbunds gemensamma riktlinjer och remitteringsregler följas. Vid hänvisning till annan enhet för IVF-behandling ska dels anges att landstinget inte påtar sig betalningsansvaret, dels att patienten informerats om att landstinget inte betalar behandling, resa och uppehälle. Övrig vård Specialistvård i utlandet Remiss får utfärdas av länschef inom hälso- och sjukvård. Medicinsk fotvård Remiss kan utfärdas av läkare inom landstinget, av läkare verksamma inom vårdvalet i Norrbotten, av läkare verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning i Norrbotten samt av distriktssköterska eller diabetessköterska. Remittering till bild- och funktionsoch laboratorieundersökning Företagshälsovården har, vid tydlig indikation på sjukdom, rätt att kostnadsfritt remittera till bild- och funktions- och laboratorieundersökningar. Kostnadsfriheten gäller inte vid förebyggande vård. Leverantör inom vårdvalet har rätt att kostnadsfritt remittera till bild- och funktionsundersökning. Remittering till laboratorieundersökning är inte kostnadsfri. 137 Gallring m m av patientjournaler Beslut om gallring av journalhandlingar fattas av landstingsdirektören på delegation av landstingsstyrelsen. För gallringen gäller följande gemensamma riktlinjer: Bevarande för all framtid gäller för: Journaler förda av läkare (oavsett medium). Elektroniska patientjournaler (oavsett vilken yrkeskategori som fört dem). Journaler på mikrofilm (oavsett vilken yrkeskategori som fört dem). Patientjournaler, i pappersform, förda av andra än läkare, och där av läkare förda anteckningar inte ingår, får gallras. Gallringen får ske tidigast tio år efter det att den sista uppgiften fördes in i handlingen eller fem år efter patientens död. Detta gäller även tandvårdsjournaler. Handlingar som förvaras i patientjournal kan plockgallras, det vill säga vissa handlingar plockas ur journalen och gallras enligt gällande gallringsfrister. Övriga delar bevaras för framtiden. Röntgenbilder får gallras, dock tidigast tio år efter bildens datum. För avlidna patienter får röntgenbilder gallras fem år efter patientens död. Lungröntgenbilder ska bevaras under patientens livstid och därefter ytterligare fem år. Patientregister, patientliggare och andra handlingar som är nödvändiga för återsökning i journalarkiv, ska bevaras i sin helhet. Elevhälsovårdsjournaler och skolpsykologjournaler i landstingets skolor ska bevaras. Detta krav gäller inte under förutsättning att tekniska lösningar och rutiner tas fram samt att nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa långtidslagring av elektronisk information. Riktlinjer finns i RA-FS 2009:1, 1997:7 och Spri-rapport 493. Läkemedel Reglemente för läkemedelskommittén Sammansättning m m 1 § Läkemedelskommittén har 11 ledamöter, varav 9 utses av landstinget, 1 av Kommunförbundet Norrbotten och 1 av de privata läkarna i Norrbotten. Mandatperioden är densamma som för landstingsstyrelsen. 2 § Landstingsdirektören utser landstingets representanter samt ordförande och vice ordförande. 3 § Representanten för de privata läkarna utses av privatläkarnas intresseorganisation. 4 § Till kommittén ska knytas en sekreterare som utses av ordföranden. Uppgifter 5 § Läkemedelskommittén ska genom rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonalen eller på annat lämpligt sätt verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning inom landstinget. Rekommendationerna ska vara grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet. 138 6 § Läkemedelskommitténs övergripande uppgifter är att utarbeta en länsgemensam rekommendationslista och att samordna arbetet med terapirekommendationer. Huvuduppgifterna för läkemedelskommittén är därmed att: Initiera och stödja utarbetandet av lokala terapirekommendationer. Initiera att rekommendationerna revideras när ny kunskap kräver detta. Tillsammans med linjeorganisationen förankra rekommendationerna hos förskrivarna. Fortlöpande överväga nya läkemedel och tillsammans med linjeorganisationen utarbeta strategier för deras introduktion i vården. Följa utfallet av rekommendationerna och tillsammans med linjeorganisationen utreda avvikelser och föreslå åtgärder. Ta initiativ till och samordna producentobunden utbildning inom läkemedelsområdet. Utarbeta riktlinjer för säkerhet i läkemedelshanteringen. Verka för god patientinformation. Medverka i pris- och rabattförhandlingar gällande slutenvårdsläkemedel. Stimulera biverkningsrapportering. Känna till pågående kliniska prövningar och läkemedelsstudier. Delta i prioriteringsdiskussioner om vårdprogram. 7 § Läkemedelskommittén kan inrätta tillfälliga expertgrupper för särskilda läkemedelsområden. Expertgruppernas uppgift är att arbeta fram underlag för läkemedelskommitténs rekommendationer. 8 § Läkemedelskommitténs arbete ska regelbundet återredovisas till landstingsstyrelsen. 9 § Läkemedelskommittén ska upprätta en årlig plan över verksamheten, som fastställs av landstingsstyrelsen. Sammanträden 10 § Skriftlig kallelse ska skickas ut till ledamöterna senast tio dagar före sammanträde. Preliminär föredragningslista och därtill hörande handlingar ska snarast möjligt därefter skickas ut till ledamöterna. Slutlig föredragningslista fastställs vid sammanträdets början. 11 § För varje sammanträde utses en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet. Protokollet ska delges alla ledamöter. Sammanträdesarvode 12 § För den privata vårdgivarrepresentanten utbetalas sammanträdesarvode, ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning enligt samma regler som gäller för landstingets förtroendevalda. Samverkan med läkemedelsföretag Läkemedelsinformation och utbildning Landstinget har antagit Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) rekommendation om avtal med Läkemedelsindustriföreningen (LIF) om läkemedelsinformation, samarbete vid kliniska prövningar och utbildning. Avtalet finns både på läkemedelskommitténs och SKL:s hemsida. 139 Riktlinjerna i överenskommelsen mellan SKL och LIF gäller de som är medarbetare i eller de som arbetar på uppdrag av den offentliga hälso- och sjukvården. Ansvar för att riktlinjerna efterlevs ligger i landstingets linjeorganisation. Avvikelser från riktlinjerna ska tas upp med närmaste chef. Läkemedelskommittén kan vara diskussionspartner i bedömningen. Verksamhetsbidrag till handikapporganisationer Beräkningen av fördelningen av verksamhetsbidraget till Synskadades Riksförbund (SRF), Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) och Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) ska bygga på följande fördelningsnycklar: Ett grundbidrag. Antalet medlemmar. Verksamhetens nettokostnader. Medlemsföreningars bidrag för övergripande administration inom respektive organisation är bidragsberättigande. Från verksamhetens bruttokostnader ska kostnader som täcks av bidrag från riksorganisationer, fondmedel och andra externa bidragsgivare avräknas. Utdelning från egna fonder får ingå i underlaget. Lönekostnader och arvoden får inte medräknas. De inbördes förhållandena mellan de tre delarna fastställs i förhandling mellan handikapporganisationerna. Förändring eller komplettering av fördelningsnycklarna kan ske om samtliga organisationer är överens. Bidraget fördelas av handikapprörelsen i samverkan och utbetalas efter rekvisition. Övriga handikapporganisationer kan få bidrag separat. Organisationen ska tillhöra en rikstäckande organisation som erhåller statliga bidrag. Ansökan bedöms i enlighet med reglerna för verksamhetsbidrag till organisationer med förebyggande verksamhet med mera. Stipendium för bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården Kriterier För bedömning av bästa förbättrings-/utvecklingsarbete gäller följande kriterier: Arbetets koppling till ”god vård” enligt landstingsplanen och verksamhetens mål. Landstingsplanens prioriteringar. Förbättringens nytta speglad i kontinuerlig mätning av relevanta mått som visar på effekter ur ett patientperspektiv; kliniska resultat, funktionell hälsostatus och patientupplevelse. Arbetets systematiska integration i verksamheten samt att förbättringen är bestående. 140 Förbättringens koppling till effektivare användning av resurser samt ekonomiska mål. Patientmedverkan i förbättringsarbetet. Ansökan om stipendiet ska innehålla: En kort beskrivning av verksamheten. En tydlig beskrivning av förbättringsarbetet. Arbetets anknytning till gällande kriterier. Plan för hur förbättringen ska hållas levande och spridas. Bedömning av ansökningar En jury av sakkunniga bedömer ansökningarna utifrån fastställda kriterier. Juryn utses av landstingsdirektören som även är ordförande i juryn. Beslut om vem som ska tilldelas stipendiet tas av landstingsdirektören. Stipendiet utdelas vid landstingsfullmäktiges möte i juni varje år. Stipendium till minne av Elisabeth Holmgren Kriterier För bedömning av ansökningar till stipendiet gäller följande kriterier: Personen ska vara anställd inom Norrbottens läns landsting. Personen ska ha deltagit i ett forskningsprojekt eller gjort ett examensarbete på magisternivå med anknytning till Luleå tekniska universitet. Arbetet ska på ett tydligt sätt bidra till förbättring av verksamheten och vara till nytta för patienten. Ansökan om stipendiet ska innehålla: En tydlig beskrivning av forskningsprojektet/magisteruppsatsen. En kortfattad beskrivning av arbetet och bakgrund, syfte, metod och resultat. En beskrivning av hur arbetet kommer till nytta för patienten Bedömning av ansökningar En jury av sakkunniga bedömer ansökningarna utifrån fastställda kriterier. Juryn utses av landstingsdirektören som även är ordförande i juryn. Beslut om vem som ska tilldelas stipendiet tas av landstingsdirektören. Stipendiet utdelas vid Luleå Tekniska Universitets årliga promoveringshögtid i november. Riktlinjer för kvalitetsregister Medverkan i kvalitetsregister Det är obligatoriskt för samtliga kliniker och hälsocentraler att medverka i, och praktiskt utnyttja, de register som finns tillgängliga inom respektive verksamhet/område. Syftet med att kräva registerdeltagande och redovisning av registerutfall är att detta ska leda till nödvändig kvalitetsutveckling för att 141 förbättra nivån på och utjämna skillnaderna inom hälso- och sjukvården beträffande utbud, tillgänglighet, kliniska resultat och patientnytta. Vårdenheten ansvarar för att säkerställa att patientens rättigheter kring kvalitetsregister efterlevs. Patienterna ska informeras om att de deltar i kvalitetsregister. Patienternas medverkan är frivillig. De kan tacka nej eller när som helst avbryta sin medverkan. De har även rätt att ta del av det som finns registrerat om dem. Utbildning På såväl kliniker och hälsocentraler som centrala ledningsorgan finns behov av dialog och kompetensutveckling beträffande registeranvändning, tolkning av data ur registren och mätbaserat, systematiskt förbättringsarbete. Dessa behov kan tillgodoses på olika sätt genom att lämpliga arenor skapas och används. Uppföljning och verksamhetsutveckling Nationella och regionala kvalitetsregister ska användas aktivt inom verksamhetsuppföljningen i alla delar av hälso- och sjukvården för att främja en mätbaserad och lärandestyrd verksamhetsutveckling. Verksamhetsuppföljning med stöd av registerdata ska vara naturliga inslag i lägesrapporter, avrapporteringar, redovisningar i årsberättelser, temadagar etc. Redovisning av kvalitetsregisterdeltagande ska vara en stående punkt i varje årsredovisning. Informationshantering och journalföring inom hälso- och sjukvården och tandvården Definitioner, termer och datafångst ska utformas i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14): 3 kapitlet 1 §: Vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för hur patientuppgifter ska dokumenteras i patientjournaler. 3 kapitlet 2 §: Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska säkerställa att uppgifterna så långt möjligt dokumenteras med hjälp av nationellt fastställda begrepp och termer, klassifikationer och övriga kodverk. Utskrivningsanteckning från slutenvård (medicinsk epikris) För att undanröja informationsbristerna och förbättra patientsäkerheten ska följande regler gälla i samband med utskrivning från slutenvård: Om fortsatta vårdbehov finns ska begäran om insatser alltid ske via remiss. Om insatserna behöver bli utförda i närtid efter utskrivning ska remiss utfärdas senast vid utskrivningen. Utskrivningsanteckning ska färdigställas och signeras inom 48 timmar efter utskrivningen. Utskrivningsanteckningen ska vara diagnos- och åtgärdssatt. Verksamhetschef ansvarar för att rutiner finns och efterlevs. 142 När en utskrivningsanteckning saknas ska den rapporteras som en avvikelse. Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården och tandvården Socialstyrelsens föreskrift 2004:11 gäller som generell riktlinje för remisser mellan vårdnivåer och verksamhetsområden inom landstinget. Utskrivningsanteckning från slutenvården (medicinsk epikris) får inte användas i stället för remiss. Användande av SMS-påminnelse i VAS Roller och ansvar Divisionschef har möjlighet att besluta om att använda SMS-påminnelse inom sin division. Verksamhetschef kan besluta om användande av SMSpåminnelser inom sitt verksamhetsområde under förutsättning att behovsoch riskanalys har genomförts och lokala rutiner finns och är dokumenterade. Lokala rutiner Det ska finnas lokala och dokumenterade rutiner som säkerställer en säker hantering av SMS-påminnelser. Verksamhetschef beslutar om rutinens omfattning. Information till patient Det ska finnas dokumenterade rutiner för hur patienten ska informeras. Följande punkter ska ingå i informationen: Patienten måste samtycka till SMS-påminnelse innan det får skickas Även om samtycke har lämnats till SMS-påminnelse på en klinik kan SMS-påminnelse för ett specifikt besök inaktiveras på patientens begäran. Samtycket gäller tills patienten själv avbryter det. Samtyckets omfång (samtycket gäller de i kliniken ingående mottagningar som aktiverat SMS-funktionen). Tjänsten är gratis. Utebliven påminnelse kan inte användas som skäl till uteblivet besök. Vårdkontaktregistrering Vårdkontakt är kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal för utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad. Vårdkontakt omfattar vårdtillfälle, besök, hemsjukvård, konsultation, telefonkontakt och brevkontakt. Regelverk för registrering av vårdkontakter omfattar specialiserad öppenoch slutenvård samt primärvård. Registrering skall göras i landstingets verksamhetssystem VAS. I regelverket används nationella termer och definitioner. Vårdkontaktregistreringens innehåll och omfattning styrs av: 143 Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:26) om rapportering till patientregistret vad avser individbaserad statistik för alla patienter utskrivna från sluten vård samt läkares öppenvårdskontakter inom specialiserad vård. Uppgifter till Sveriges kommuner och landsting (SKL) om verksamhetsstatistik från primärvård och specialiserad vård samt underlag för väntetidsrapportering och öppna jämförelser. Uppgifterna ligger till grund för NordDRG-gruppering och kostnad per patient (KPP). Landstingsinterna krav på planering och uppföljning av patientkontakter. Dokumentet i sin helhet finns på Insidan under fliken Regler och rutiner samt på hemsidan för Hälsoinformatik. Samverkansorgan mellan landstinget och de privata vårdgivarna Sammansättning Samverkansorganet består av minst fem ledamöter jämte ersättare. De privata läkarna och sjukgymnasterna i Norrbotten utser var sin ledamot. Ordförande och ytterligare ledamöter utses av beställarchefen. Med privata vårdgivare avses läkare och sjukgymnaster som är verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning respektive lagen om ersättning för sjukgymnastik Representanterna för de privata läkarna och sjukgymnasterna utses av respektive intresseorganisation. Uppgifter Samverkansorganet är ett organ för information och samverkan i frågor som rör privata vårdgivare om resurser och resursutnyttjande av privat vårdverksamhet inom landstinget De aktiviteter inom enskilt vårdutbud som ska tas med i denna samverkan är den läkarvård och sjukgymnastikverksamhet som regleras enligt vårdavtal eller enligt lagen om läkarvårdsersättning respektive lagen om ersättning för sjukgymnastik. Frågor att hantera i planeringssamverkan kan även vara: Fortbildning. Anordnande av praktikplatser. Joursamverkan. Gemensam information till allmänheten. Enhetlig remissbehandling. Innehåll och omfattning av vårdavtal och samverkansavtal. Samverkan kring informationssystem. Samverkansorganet ska medverka till att verksamhetsuppföljning och kvalitetsuppföljning av verksamheten sker. 144 Samverkan Samverkan har rådgivande karaktär. Med samverkan avses möjlighet för varje part i organet att påverka innehållet i förslaget till beslutsunderlag. Om samsyn inte kan uppnås i en fråga kan avvikande ställningstagande tillkännages genom särskilt yttrande till protokollet. Sammanträden Samverkansorganet sammankallas minst två gånger per år på landstingets initiativ. Skriftlig kallelse tillsammans med föredragningslista och erforderliga handlingar ska skickas ut till ledamöterna senast en vecka före varje sammanträde. Protokollen från sammanträdena ska justeras av ordförande och en ledamot från de privata vårdgivarna. De justerade protokollen ska skickas till ledamöterna. Om behov finns kan särskilda sakkunniga inbjudas för att till exempel informera i vissa frågor. Ersättning De privata vårdgivarrepresentanterna har rätt till sammanträdesarvode, ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning enligt samma regler som gäller för landstingets förtroendevalda. Samverkansorgan mellan landstinget och tandvårdsproducenterna Sammansättning Samverkansorganet ska bestå av sex ledamöter. Folktandvården och Privattandläkarföreningen i Norrbotten utser två ledamöter vardera. Beställarchefen utser ordförande och ytterligare en ledamot som landstingets företrädare. Uppgifter Samverkansorganet ska vara ett organ för samverkan i tandvårdsfrågor. Samverkansorganet ska bidra till att verksamhets- och kvalitetsuppföljning av verksamheten sker. Frågor att hantera i planeringssamverkan kan även vara: Utbildning/fortbildning. Anordnande av praktikplatser. Gemensam information till allmänheten. Enhetlig remisshantering. Innehåll och omfattning av vårdavtal och samverkansavtal. Uppsökande tandvård. Nödvändig tandvård. Tandvård som en del i sjukdomsbehandling under begränsad tid. Kundvalsmodellen inom barntandvård. 145 Samverkan Samverkan har rådgivande karaktär. Med samverkan avses möjlighet för varje part i organet att påverka innehållet i förslaget till beslutsunderlag. Om samsyn inte kan uppnås i en fråga kan avvikande ställningstagande tillkänna ges genom särskilt yttrande till protokollet. Sammanträden Samverkansorganet sammankallas minst två gånger per år på landstingets initiativ. Skriftlig kallelse tillsammans med föredragningslista och erforderliga handlingar ska skickas ut till ledamöterna senast en vecka före varje sammanträde. Protokollen från sammanträdena ska justeras av ordförande och en ledamot från Privattandläkarföreningen. De justerade protokollen ska skickas till ledamöterna. Om behov finns kan särskilda sakkunniga inkallas för att till exempel informera i vissa frågor. Ersättning De privata vårdgivarrepresentanterna har rätt till sammanträdesarvode, ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning enligt samma regler som gäller för landstingets förtroendevalda. Brukarråd o d Landstingsanställdas deltagande i brukarråd motsvarande betraktas som tjänsteuppdrag, varför inga särskilda ersättningar utbetalas. Landstinget betalar inte heller någon ersättning till brukarrepresentanterna. Smittskydd Smittskyddets uppgift enligt smittskyddslagen är att planera, organisera och leda smittskyddet i länet samt verka för samordning och likformighet av smittskyddet. Smittskyddet ska fortlöpande följa smittskyddsläget i länet och verka för att förebyggande åtgärder vidtas. Vidare ska smittskyddet biträda läkare, sjukvårdspersonal, miljö- och hälsoskyddsnämnder och andra verksamma inom smittskyddsarbetet och undervisa och stödja hälso- och sjukvårdspersonal, hälsoskyddspersonal med flera i smittskyddsfrågor. Dessutom ska smittskyddet ge upplysningar och råd till allmänheten i smittskyddsfrågor. Smittskyddsläkaren är en myndighet med egen myndighetsutövning och utför löpande förvaltning enligt smittskyddslagen. Smittskydd är en övergripande verksamhet organisatoriskt inplacerad i division Närsjukvård. Biobanker i hälso- och sjukvården I lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården med mera regleras hur humanbiologiskt material (vävnadsprover), med respekt för den enskilda människans integritet, ska få samlas in, förvaras och användas för vissa ändamål. Lagen omfattar endast vävnadsprover som samlas in inom hälso- och 146 sjukvården. Den är inte tillämplig på resultatet av användning, till exempel resultat av analyser som utförs i och för vård och behandling, klinisk prövning eller forskning. Lagen är inte heller tillämplig på produkter som framställs med vävnadsprover som råvara, till exempel läkemedel och medicintekniska produkter. Landstingsstyrelsen har utsett en biobanksansvarig som på huvudmannens vägnar har att fatta beslut om: Inrättande av biobank. Det eller de ändamål för vilka biobanken ska användas. Vilka typer av vävnadsprover som får samlas i biobanken. Vilken tid proverna ska förvaras. Var biobanken ska förvaras. Vem som ska vara ansvarig för biobanken. Biobanker ska anmälas till Socialstyrelsen för registrering. Kliniska läkemedelsprövningar Efter beslut av divisionschef om klinisk läkemedelsprövning ska biobanksansvarig och läkemedelskommittén underrättas. Biobankslagen ställer krav på provers spårbarhet. Biobanksansvarig godkänner lån/utlämning av prov efter att ha erhållit: Avtal avseende hantering av prov vid klinisk läkemedelsprövning. Kopia av Etikprövningsnämndens godkännande. Därefter kan läkemedelsprövningen starta och till biobanken meddelas namn, personnummer och provtagningsdatum för personer ingående i läkemedelsprövningen. Forskning Biobanksansvarig godkänner lån/utlämning av prov för forskning efter att ha erhållit: Ansökan om tillgång till provsamling för forskning. Särskilda föreskrifter för provsamling. Avtal om tillgång till provsamling för forskning. Avtal om utlämnande av prov och personuppgift. När forskningsprojektet har startat, ska till biobanken meddelas namn, personnummer och provtagningsdatum för personer ingående i forskningsprojektet. Kundvalsmodell inom barn- och ungdomstandvård Kundvalsmodellen innebär att barn och ungdomar i åldern 3–19 år kan välja privat vårdgivare eller Folktandvården för allmäntandvård inom barn- och ungdomstandvården för vilken landstinget har ansvar. Kundvalsmodellen omfattar patienter från och med 1 januari det år de fyller tre år till och med 31 december det år de fyller 19 år. Den 1 januari varje år fastställs storleken på patientgruppen. 147 Landstingsstyrelsen fastställer storleken på ersättningen för vårdåtagandet en gång om året, vilken är den ersättning som utbetalas till vårdgivaren för varje registrerad patient. Ersättningen tillgodoräknas de privata vårdgivarna med en tolftedel varje månad från och med månaden efter det att anmälan om övertaget vårdansvar har inkommit till landstinget. Folktandvården tillgodoräknas en preliminär ersättning för det antal barn som inte registrerat sig hos privat vårdgivare. Ersättningen överförs med en tolftedel varje månad. För Folktandvården och de privata vårdgivarna görs en avstämning av antalet barn varje kvartal; 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december. Utbetalning till de privata vårdgivarna sker senast en månad efter avstämningsdatum. Samverkansformer mellan medicintekniska företag och medarbetare i den offentliga tandvården Landstinget har antagit Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation om avtal vid samverkansformer mellan medicintekniska företag och medarbetare i den offentliga tandvården. Överenskommelsen har utarbetats tillsammans med Föreningen Svensk Dentalhandel och Dentallaboratoriernas Riksförening. Följande beslutsnivåer gäller vid tillämpning av avtalet. Med tandvårdshuvudman avses divisionschef och med klinikchef avses verksamhetschef inom respektive verksamhetsområde. 148 Informationsteknik och Medicinsk teknik (LST) Landstingets regler och riktlinjer för IT beskriver de principer som gäller för utveckling och användning av IT inom landstinget. Dessa principer kan ses som inriktningsmål och utgör underlag för styrdokumenten IT-strategin och IT-handlingsplaner. Informationsteknik Med informationsteknik (IT) avses den teknik som används för att på elektronisk väg hantera all slags information. Riktlinjerna omfattar även medicinsk teknik (MT) och telefoni i de fall utrustningar kopplas upp i nätverk. Teknikutvecklingen ska styras utifrån följande principer: Information och tjänster ska tillgängliggöras för länets medborgare. Användare av IT-system ska ges inflytande över systemens och tjänsternas utformning. Införandet av medicinsk teknik och annan teknik ska prövas utifrån en helhetssyn på verksamhetens behov, arbetsrutiner och ekonomiska möjligheter. Informationssystemen ska vara enhetliga, användarvänliga och kunna samverka. Utveckling och förvaltning av systemen ska samordnas. Gemensamma riktlinjer ska utvecklas för att stärka kvalitet, service och effektivitet. Lösningar som medger hög handlingsfrihet ska eftersträvas. All teknik ska tillgodose högt ställda krav på sekretess, integritet och tillförlitlighet. Landstingets teknikstöd är avsett som arbetsredskap. Det innebär att datorer endast får innehålla av Länsteknik godkända programvaror. Landstingets IT-utrustning är avsedd för arbetsrelaterade uppgifter. Användning på sätt som uppenbart inte har med landstingets verksamhet att göra kan äventyra säkerheten, försämra allmänhetens förtroende och medföra ökad risk för till exempel datorvirus och obehörigt spridande av sekretessbelagd information. Missbruk kan medföra arbetsrättsliga åtgärder. Projektarbete För projektarbeten ska projektmodellen PROJEKTiL användas. PROJEKTiL är gemensamt beslutad att användas av samtliga landsting i Norrland. Projektmodellen tillhandahåller ett tydligt metodstöd för styrning och kvalitet genom projektets livscykel från idé till etablering i förvaltande verksamhet. PROJEKTiL erbjuder också ett effektivt stöd för projektledare, projektmedlemmar såväl som för projektägare, beställare och styrgrupper. 149 Teknik Länsteknik ansvarar för förvaltning av landstingets IT-infrastruktur. Tillkommande IT- och MT-system ska följa den standard för infrastruktur som Länsteknik har fastställt. Länsteknik ansvarar för inköp och äger alla IT-utrustningar. Utrustningar utöver standard bekostas av respektive division. Införande av nya applikationer/system ska beredas av UG (utvecklingsgruppen) och ska föregås av en konsekvensutredning som beskriver framtida förvaltning, eventuell förändring av bemanning samt finansiering. Standardsortiment av kringutrustning, till exempel bildskärmar, tangentbord, möss, toner, batterier med mera köps via Länsservice. Denna typ av förbrukningsmaterial belastar respektive verksamhet. Tillämpningsanvisningar ska finnas med detaljerad information om vad som gäller för olika utrustningar. Externa service- och underhållsavtal gällande IT- och medicinteknisk utrustning tecknas av Länsteknik. Licenser Länsteknik ansvarar för licenshantering. Tillämpningsanvisningar ska finnas med information om vilka licenser som betalas av Länsteknik respektive berörd verksamhet. IT- och MT-säkerhet Länsteknik ansvarar för den tekniska säkerheten avseende nätverk, brandväggar, virushantering, elsäkerhet med mera. All uppkoppling till landstingets nätverk NLLnet ska ske via så kallad tvåfaktorsautentisering. SITHS-kort Införande av SITHS-kort (Säker IT i hälso- och sjukvården) är en nationell angelägenhet och är en förutsättning för att utfärda elektroniska sjukintyg. Flera tjänster som kräver SITHS-kort kommer successivt att införas. I tillämpningsanvisningar redovisas hantering, organisation, priser och kostnadsfördelning. Investeringar IT-utrustning Stationära datorer finansieras via Länstekniks driftbudget. Bärbara datorer belastar respektive verksamhets driftbudget. Särskilda regler gäller för investering av IT-utrustning (se Ekonomiavsnittet). IT-utrustning inventeras löpande när utrustning reinvesteras/byts ut. Försäljning och utrangering av IT-utrustning Utrangerad IT-utrustning ska skickas till Länsservice som ansvarar för all övertalig utrustning (se Ekonomiavsnittet).. 150 Interna affärer med Länsteknik Länsteknik har rätt att interndebitera självkostnad alternativt gällande konsultpris för uppdrag/projekt och inkoppling av utrustning som inte finns i förvaltningsplaner/utvecklingsplaner. Detta gäller även för arbete med medicinteknisk utrustning som inte beställts enligt landstingets gällande rutiner för anskaffning (se Kvalitetshandboken för medicintekniska produkter och tjänster, del 1). Persondatorer Dator och annan IT-utrustning som arbetsgivaren tillhandahåller installeras och konfigureras av division Länsteknik. Det är förbjudet att ändra inställningar/konfiguration eller att ladda hem program, filer etc för privat bruk på en sådan dator. Vid alla typer av problem med en landstingsägd dator ska Teknikakuten alltid kontaktas. Vid anställningens upphörande äger landstinget rätten till det material som lagrats på datorer/servrar. Dator i hemmet Ersättning för fasta eller rörliga kostnader för internetuppkoppling i hemmet till landstingets nätverk ges inte. Landstinget tillhandahåller inte dator i hemmet. Det innebär att kostnader för till exempel uppkoppling till fastighetsägarens bredband, eller telefonuppkoppling inte ersätts av landstinget. Detta gäller oberoende av om personen har beredskap i hemmet. Divisionschef eller funktionschef i landstingsdirektörens stab beslutar om den anställde ska få tillgång till landstingets nätverk från hemmet och i vilken omfattning. Support sker dagtid per telefon och gäller endast landstingets utrustning. Support av personlig datorutrustning ligger utanför Länstekniks åtagande och bekostas i förekommande fall av respektive verksamhet. Medicinsk teknik Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter är, enligt SFS 1993:584, varje produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas för att hos människor endast eller i huvudsak: Påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom. Påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder. Undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process. Kontrollera befruktning. Socialstyrelsens föreskrift Landstingsdirektören har landstingsstyrelsens uppdrag att företräda vårdgivaren (landstinget) och utfärda nödvändiga riktlinjer enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:1) om användning av medicinsktekniska produkter i hälso- och sjukvården. Detta inkluderar även informationssystem som är anslutna till medicintekniska produkter. 151 Med informationssystem avses i föreskriften system som insamlar, bearbetar, lagrar eller distribuerar och presenterar information. Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster utgör en del av landstingets ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och består av två delar. Del 1 innehåller direktiv, riktlinjer och beskrivningar av hur ansvaret för användning och hantering av medicintekniska produkter är fördelat samt hur aktiviteter beträffande anskaffning, användning, service, underhåll, support och omdisponering ska organiseras, genomföras och dokumenteras. Kvalitetshandbokens del 1, som baseras på myndighetskrav (lagar och föreskrifter) för medicintekniska produkter gäller för hälso- och sjukvårdspersonal inom landstinget som använder/hanterar dessa produkter. Landstingsdirektören ansvarar för innehållet i del 1 och fastställer uppdateringar. Revidering sker fortlöpande. Del 2, som baseras på krav och anvisningar i del 1, utarbetas lokalt och utgör (tillsammans med del 1) verksamhetens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Del 2 innehåller beskrivning och dokumentation kring aktiviteter beträffande anskaffning, användning, service, underhåll och support. Berörda verksamhetschefer och företrädare för serviceorganisationer ansvarar för utförande och innehåll inom respektive ansvarsområde. Medicinska gaser Medicinska gaser är vid normala lufttrycks- och temperaturförhållanden gasformiga läkemedel avsedda att tillföras genom inandning, diagnostik eller annan behandling. Några exempel på medicinska gaser är: andningsluft, oxygen och lustgas. Kvalitetshandbok för medicinska gaser Inom landstinget har en kvalitetshandbok för medicinska gaser utarbetats. Syftet med kvalitetshandboken är att med utgångspunkt från lagar, förordningar och föreskrifter klargöra tillvägagångssätt, ansvar och befogenheter vid tillverkning, användning och hantering av medicinska gaser. Kvalitetshandboken fastställs av landstingsdirektören. Gaskommitté inom landstinget Gaskommittén biträder vårdgivaren genom att inom landstinget tydliggöra verksamhetschefernas och övriga befattningshavares ansvar samt informera om brister och vidtagande av säkerhetsåtgärder vad gäller användning och hantering av medicinska gaser. Strålskydd Landstingsdirektören svarar för att tillståndsvillkoren uppfylls och att en strålskyddsorganisation finns upprättad och dokumenterad i en organisationsplan. I planen ska framgå hur arbetsuppgifterna är fördelade, former för samarbete, hur ansvarsfördelningen ser ut, hur utbildning bedrivs. Landstingsdirektören ska vara ordförande i strålskyddskommittén i vilken det ska ingå företrädare för sjukhusfysik och berörda verksamheter. Sjukhusfysiker ska vara sekreterare i kommittén. 152 Information och utbildning om medicintekniska produkter Övergripande principer för samverkan mellan företag och anställd i hälso- och sjukvården Landstinget har antagit Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) rekommendation om avtalet med Swedish Medtech (branschorganisation för medicinteknik) och Swedish Labtech om hur medarbetare inom vården och industrin ska samverka. Avtalet finns på SKL:s hemsida. Riktlinjerna i överenskommelsen mellan SKL och Swedish Medtech samt Swedish Labtech gäller de som är medarbetare i eller de som arbetar på uppdrag av den offentliga hälso- och sjukvården. Ansvaret för att riktlinjerna efterlevs ligger i landstingets linjeorganisation. Avvikelser från riktlinjerna ska tas upp med närmaste chef. Divisionsledningen kan vara diskussionspartner i bedömningen. 153 Näringspolitik och internationell samverkan (LST) Näringspolitik Utvecklingsmedel för EU-projekt Deltagande i EU- och andra internationella projekt ska beredas i samråd med EU-projektkontoret vid avdelningen för regional utveckling i landstingsdirektörens stab. Beslut om deltagande fattas av divisionschef i de fall landstingets egen medfinansiering ryms inom ramen för divisionen. Inom landstingsdirektörens stab fattas beslut av landstingsdirektören. I annat fall ska projektansökan underställas landstingsstyrelsen för beslut. Projektansökan undertecknas av firmatecknare. Bolag och stiftelser ska, när de söker medel till EU-projekt, informera EUprojektkontoret vid avdelningen för regional utveckling om detta genom kopia på ansökan eller på annat lämpligt sätt. Regionala utvecklingsmedel Landstingets regionala utvecklingsmedel ska användas för ändamål som har stöd i den strategiska planen. Merparten av medlen ska riktas till projekt vars resultat bidrar till att målen i den regionala utvecklingsstrategin uppnås. Projektens resultat ska även bidra till att möta länets utmaningar och främja strategins prioriterade områden. Minst 20 procent av medlen bör användas till projekt som är riktade till eller drivs av unga människor (<25 år). Medlen är avsedda för projekt, det vill säga åtgärder som har en början och ett slut. De ska inte användas för att finansiera drift, annan löpande verksamhet eller ett enskilt företags direkta utveckling av egna produkter (varor/tjänster), uppfinningar, innovationer etcetera. Medlen ska främst användas till projekt som är förutsättningsskapande och som fokuserar på strategiska insatser och strukturförändringar. Fleråriga projekt ska belasta respektive års budget. Vissa beslut är villkorade och i de fall projekten inte kommer till stånd ska reserverade medel återföras. Landstingets utvecklingsarbete vilar på allas lika värde, oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Arbetet med jämställdhet, integration och mångfald ska genomgående betraktas i beslut, genomförande och uppföljning. Projekt som överstiger mer än två år ska delrapporteras senast efter halva projekttiden. Vid projektets slut ska projektet slutredovisas och resultatet ska göras känt för en större grupp. Projektredovisning och formalia ska i övrigt följa uppsatta rutiner för regionala utvecklingsmedel. 154 Då beviljade projekt inte genomförs enligt plan kan projektägare bli återbetalningsskyldig. Näringslivspris För att stimulera näringslivsutvecklingen i Norrbotten har landstinget och Almi Företagspartner Nord AB ett gemensamt näringslivspris. Priset ska kunna användas både för att premiera redan utförda insatser och för att stimulera idéer under utveckling. Näringslivspriset delas ut till den/de företagare/företagsledare som på ett föredömligt sätt utmärkt sig. Prissumman är 50 000 kr. 155 Kultur (LST) Riktlinjer för landstingets insatser inom kultur, kultur och hälsa samt folkhälsa Landstingets stöd till kultur ska ha en tydlig roll i länets utveckling och vara en del av Sveriges kulturinfrastruktur. Det ska genomsyras av Norrbottens kulturplan och stärka den kulturella infrastrukturen. Insatserna ska bidra till att göra Norrbotten attraktivare och ge både länsinvånare och besökare av båda könen och alla åldrar möjligheter till upplevelser och en rikare fritid, arbetstillfällen inom kultursektorn samt en bättre hälsa. Mångfalds-, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra landstingets arbete: Insatserna ska: Bidra till att stärka kulturens roll i den regionala utvecklingen. Ge Norrbottens invånare möjlighet till kulturella upplevelser genom kulturaktiviteter i länets alla kommuner. Ha ett länsövergripande perspektiv eller innebära samverkan mellan flera kommuner, organisationer eller andra aktörer i länet. Ha barn och ungdom som en prioriterad målgrupp. Bidra till en utveckling av området kultur och hälsa i samverkan med andra aktörer i kommuner och landsting. Bidra till att stimulera utveckling av de kreativa näringarna i länet. Ska stödja långsiktigt hållbar utveckling. Stödja projekt under förutsättning att de är drogfria. Vara ett stöd för utveckling av kompetens och verksamhet av hög kvalitet. Stimulera till kreativitet och ge plats för möten och samverkan mellan kulturlivets olika aktörer. Innebära att externa projektmedel kommer länet till godo. Stimulera till internationella projekt i samverkan och nätverk. Inte gå till elevprojekt som helt eller delvis ingår i ordinarie skolutbildning. Stipendier Utvecklingsstipendiet Rubus Arcticus Utvecklingsstipendiet Rubus Arcticus ska sökas personligen av kandidat till stipendiet. Stipendiesumman är 100 000 kr för varje stipendium och maximalt fyra stipendier utdelas varje år. Syftet med stipendiet är att premiera konstnärer med norrbottnisk anknytning inom disciplinerna dans, bild- och formkonst, film, foto, litteratur, musik, teater samt övriga konstnärliga uttryck. 156 Stipendierna Rubus Arcticus är avsedda till personlig utveckling av verksamma konstnärer inom olika kulturområden, inte projekt. Ändamålet för stipendiet ska framgå av ansökan. Stipendium kan inte ges för arbete som utförs i tjänsten inom landstinget. Stipendiat kan inte erhålla stipendiet mer än en gång. Arbetsprover Vid stipendieansökan gäller följande som underlag för bedömning: Arbetsproverna ska vara märkta med namn och nummer. Till arbetsproverna ska ett dokument bifogas där titel, storlek, årtal, teknik, nummer och eventuell övrig information om arbetsproverna framgår. Hänvisning till arbetsprover på Internet och/eller e-post godtas inte. Namn, adress, telefon och e-postadress ska tydligt framgå i både ansökan och i bifogade dokument. Bild- och formkonst samt foto: Dokumentation av verk lämnas in på maximalt 10 st stående A4-ark. Film: CD eller DVD. Filmprovet ska innehålla minst tre verk eller minst 20 minuter filmat material. Musik och kompositioner: CD eller DVD. Ljudprovet kan antingen vara en liveinspelning, utgivet material eller annat offentligt presenterat verk. Dans och teater: Arbetsprover är inte obligatoriskt, men kan bifogas på DVD. Litteratur: Arbetsprover är inte obligatoriskt men original eller utdrag ur textverk kan bifogas. Sökande som inte anser sig passa in under någon av kategorierna väljer själv att lämna in arbetsprover enligt något av ovanstående tillvägagångssätt. Arbetsprover avhämtas inom tre månader efter beslut och returneras ej. Heders- och förtjänststipendiet Heders- och förtjänststipendiet kan sökas personligen eller föreslås (nomineras) av annan. Stipendiesumman är 50 000 kr. Heders- och förtjänststipendiet ges till person som gjort en mångårig, värdefull insats för kulturlivet i Norrbotten. Idrottsstipendiet Stipendiet i idrott ska riktas till personer som är aktivt idrottsutövande. Stipendiat nomineras av Norrbottens Idrottsförbund. Stipendiesumman är 50 000 kr. Idrottsledarstipendiet Stipendiet i idrott ska riktas till personer som gjort förtjänstfulla ledarinsatser. Stipendiat nomineras av Norrbottens Idrottsförbund. Stipendiesumman är 30 000 kr. Stipendiet utdelas årligen under förutsättning att lämpliga kandidater kan identifieras. I annat fall kan stipendiet vara vilande till nästkommande år. Allmänt Stipendierna söks, föreslås eller nomineras till division Kultur och utbildning senast den 1 september. 157 Beslut om samtliga stipendiater fattas av landstingsstyrelsens ordförande i samråd med en jury. Juryrepresentanterna från länets kulturliv utses av landstingsstyrelsen, efter förslag från division Kultur och utbildning, för två år och får ersättning enligt samma regler som gäller för landstingets förtroendevalda. Utdelning av stipendierna sker av landstingsfullmäktiges presidium. Kulturinsatser Projektstöd Projekt avser tidsbegränsad verksamhet och ska medfinansieras av annan part. Under året genomförs en särskild granskning av slumpmässigt utvalda projekt inom alla kategorier nedan. Enskilda kulturarbetare som innehar F- eller FA-skattesedel, med undantag för sökande från ramen för Snabba Ryck, samt föreningar, organisationer och egna företag verksamma inom kulturområdet kan erhålla stöd. Enskilda personer kan erhålla stöd till viss kostnadstäckning. I ansökan om stöd ska framgå Idé, mål, syfte, metod och genomförande. Tidsplan med angivande av start- och slutdatum för projektet. Geografisk spridning. Målgrupp. Kostnads- och intäktskalkyl. Bidrag som sökts eller beviljats från annan bidragsgivare ska redovisas. Egen insats samt insats från eventuella samarbetspartner ska anges i kalkylen. För beslut om stöd gäller För projekt inom områdena litteratur, konst, teater och musik tas beslut i mitten av månaderna februari, juni, september och december. Inför besluten kommer referensgrupper för de olika konstområdena att ta ställning till ansökningarna. Ansökan ska vara division Kultur och utbildning tillhanda senast en månad före beslutsdatum. Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska användas. Logotypen finns på www.nll.se/Kultur/Soka-bidrag/. Bidrag ska sökas i god tid före aktivitetens början. Om landstingsstödet överskrider 500 000 kr ska auktoriserad revisor anlitas av projektägaren vid slutredovisning. Eventuella förändringar i projektet (gäller även tidsplanen) ska godkännas av division Kultur och utbildning och dokumenteras i ärendet. Slutrapport med ekonomisk redovisning och redovisning av måluppfyllelse samt genomförda aktiviteter ska lämnas senast tre månader från projekttidens utgång. Om inte slutrapport inkommer eller det vid uppföljning mot lämnad rapport visar sig att projektet inte följt angiven beskrivning kan återbetalning av stödet eller del därav bli aktuell. Projektstöd som beviljats till samma projekt under tre år prövas särskilt för fortsatt stöd. 158 Under 2013–2014 möjliggörs på prov för förlag i Norrbotten att kunna söka bidrag för manusbearbetning högst tre gånger om maximalt 20 000 kr per tillfälle. Projektstöd får inte gå till investeringar eller utgöra tryck-/produktionskostnader för litteratur, musik, hemsidor eller vara kostnader för studieresor. Stöd som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande år betalas inte ut. Beviljat stöd kan rekvireras direkt efter beslut. Stöd till välgörenhetsarrangemang beviljas inte. Stöd till festivaler prövas särskilt. Ansökan från föreningar, företag eller organisationer liksom slutrapport ska vara undertecknad av behörig firmatecknare. Kultur och Hälsa Bidrag till projekt inom området Kultur och Hälsa är avsedda att användas som verktyg för en bättre hälsa för alla åldersgrupper inom vård, omsorg och rehabilitering och i övrigt för förebyggande och hälsofrämjande projekt. Aktiviteter och projekt som genomförs ska vara väl förankrade hos medverkande aktörer och präglas av en aktiv medverkan bland såväl personal som deltagare. För beslut inom området Kultur och Hälsa gäller, förutom ovanstående allmänna bestämmelser om projektstöd, följande: Vid aktiviteter i samverkan med enhet i kommunen eller motsvarande ska ansökan vara utformad tillsammans med berörd enhet/berörda enheter där aktiviteterna ska genomföras. Aktiviteter inom landstingets verksamhetsområden ska vara förankrade och godkända av respektive verksamhetsledning. Särskilda insatser kan göras för att främja äldres hälsa. Folkbildande folkhälsoinsatser Projektstöd Projekt avser tidsbegränsad verksamhet. Bidraget kan sökas löpande under innevarande budgetår. Bidragets totala budget är 400 000 kr. Bidraget ska stödja folkbildande aktiviteter som genomförs i länet och som är av värde för utvecklingen av folkhälsoarbetet. Ansökan kan göras av föreningar, organisationer, bildningsförbund, kommuner och liknande, dock ej privatpersoner. Prioriterade områden för stöd är enligt landstingets folkhälsostrategi följande projektområden; kost, fysisk aktivitet, övervikt, tobak, droger, alkohol, sexualitet, reproduktiv hälsa, psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, mångfald och våld i nära relationer. Ansökningsblanketter och ytterligare information finns att tillgå på landstingets hemsida: http://www.nll.se/Kultur/Kultur-och-halsa/ och http://www.nll.se/Kultur/Soka-bidrag.se. I ansökan om stöd ska framgå Vilket projektområde ansökan gäller. 159 Tidsplan med angivet start- och slutdatum samt geografisk spridning. Målgrupp. Kostnads- och intäktskalkyl. Bidrag som sökts eller beviljats från annan bidragsgivare ska redovisas. Egen insats samt insats från eventuella samarbetspartner ska anges i kalkylen. För beslut gäller Bidrag ges inte till insatser som ingår i ordinarie ansvar/uppdrag/åtagande. Bidrag ska sökas i god tid före aktivitetens början. Eventuella förändringar i projektet ska godkännas av division Kultur och utbildning och dokumenteras i ärendet. Om projektet inte följt angiven beskrivning kan återbetalning av hela eller delar av bidraget bli aktuellt. Slutrapport och delrapport lämnas i enlighet med beslut, senast tre månader efter avslutat projekt. Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet erhållit stöd från landstinget. Landstingets logotype ska användas. Logotypen finns på www.nll.se/Kultur/Soka-bidrag. Utomlänsutställningar Bidrag lämnas för utomlänsutställningar till i Norrbotten yrkesverksamma konstnärer som enligt Konstnärernas Riksorganisations (KRO:s) regelverk, har högskoleutbildning eller minst fem års yrkeserfarenhet och som innehar F- eller FA-skattesedel. Stöd lämnas inte för deltagande i mässor eller för eget arrangerade utställningar. Inbjudan från erkänt galleri och F/FA-skattesedel ska medsändas ansökan. Sökande kan erhålla stöd för högst två utställningar per kalenderår. För stöd till utställning inom Sverige kan ett maxbelopp av 8 500 kr beviljas, för utställning utomlands högst 15 000 kr. Bidragsgrundande kostnader är kostnader för resor, transporter, frakt samt övriga omkostnader. Vernissagekostnader får inte omfatta alkohol. De övriga omkostnaderna ersätts med högst 2 000 kr per ansökningstillfälle. Samtliga kostnader ska redovisas med kvitton. Bidrag ska sökas före aktivitetens början. Beslut om bidrag fattas i juni och december. Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande år betalas inte ut. Snabba Ryck Bidraget Snabba Ryck ska genom snabb hantering skapa möjligheter för ungdomar i Norrbottens län att genomföra kulturarrangemang med relativt kort planering. Detta för att stimulera ungdomarna att delta i och förstärka arrangörsleden. Bidraget består av maximalt 5 000 kr per projekt och kan sökas av ungdomar i åldern 15–25 år för olika arrangemang i Norrbotten. Arrangemangen kan vända sig till alla åldrar, men ska genomföras av ungdomar. Kvinnliga arrangörer prioriteras. 160 Arrangemanget ska genomföras med stöd från kommunen, antingen ekonomiskt eller med till exempel lokaler eller personal. Endast arrangemang med stöd från respektive kommun kan erhålla bidrag. Arrangemanget ska vara drogfritt. Ansökan ska göras i förväg och redovisas inom en månad efter arrangemanget med en enklare rapport. Bidrag som beslutas under viss verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande år betalas inte ut. Turnéstöd Stödet kan sökas enligt följande fördelning och regler: En turné ska gå över minst tre kommuner i Norrbotten. Bidraget ska vara ett arrangörsstöd och medföra lägre kostnader för arrangörerna. Stöd kan utgå till resor, logi och traktamente vid turnéerna. Turnéstöd för Norrbottensmusiken och Norrbottensteatern inom ramen 750 000 kr kan sökas av institutionerna. Turnéstöd till teater- och musikproduktioner utanför institution ges inom ramen 200 000 kr. Stödet kan sökas av aktörer inom teater och musik som slutit kontrakt med regional köpare. Barn och ungdom prioriteras. Stödet ska i första hand utgå till turnéomkostnader inom Norrbotten. Stödet söks hos och fördelas av division Kultur och utbildning. Stöd till dansproduktion uppgår till totalt 300 000 kr. Stödet söks hos och fördelas av Dans i Nord. Stödet till teaterproduktion uppgår till 250 000 kr. Stödet söks hos och fördelas av Riksteatern Norrbotten. Alla former av turnéstöd ska sökas minst två månader före turnéstart och innehålla turnéplan. I ansökan ska tydligt framgå den slutliga kostnaden för köparen av föreställningen/konserten med och utan stöd. Redovisning av genomförda turnéer görs inom tre månader efter turnéslut och reglering av stödet kan då komma i fråga. Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska användas. Logotypen finns på www.nll.se/kultur. Verksamhetsbidrag Till varje verksamhet som erhåller bidrag formuleras ett uppdrag. Överenskommet uppdrag är en förutsättning för utbetalning. Folkbildning Bidrag till folkbildning ges i form av verksamhetsbidrag till distriktsstudieförbund och folkhögskolor, som har minst 50 procent av det totala antalet studietimmar förlagda i Norrbotten. Folkhögskolor Bidraget fördelas dels procentuellt utifrån inrapporterade ingångsvärden för året till Centrala Folkbildningsrådet, dels genom utvärdering i dialogform. Verksamhetsbidraget ska sökas senast den 15 april. Ansökan ska vara undertecknad av behörig firmatecknare. 161 Om beslutet bygger på felaktiga grunder eller om verksamheten upphör ska återbetalning av hela eller delar av bidraget göras. Till ansökan ska senast fastställda verksamhetsberättelse med årsredovisning och revisionsberättelse samt verksamhets- och finansieringsplan för kommande år bifogas. Distriktsstudieförbund Bidraget fördelas dels procentuellt efter antalet studietimmar grundat på föregående kalenderårs helårsstatistik till Centrala Folkbildningsrådet, dels genom utvärdering i dialogform. Verksamhetsbidraget ska sökas senast den 15 april. Ansökan ska vara undertecknad av behörig firmatecknare. Om beslutet bygger på felaktiga grunder eller om verksamheten upphör ska återbetalning av hela eller delar av bidraget göras. Till ansökan ska senast fastställda verksamhetsberättelse med årsredovisning och revisionsberättelse samt verksamhets- och finansieringsplan för kommande år bifogas. Interkommunal ersättning Interkommunal ersättning utges till: Funktionshindrade (enligt WHO:s definition) folkhögskolestuderande från Norrbotten vid ”särskilt anpassade kurser för personer med funktionshinder”, som genomgår utbildning i annat län och inte är folkbokförda på studieorten. Folkhögskoleelever från Norrbotten som inte är mantalsskriven på studieorten för eftergymnasiala studier (EGY-utbildning). Studierna ska leda till yrkesutbildning och där motsvarande utbildning saknas i Norrbotten och som i bilagan till studiestödförordningen (2000:655) ger rätt till studiestöd. Vid distansutbildning utges ersättning endast för den tid eleven vistas på skolan. Ersättningen utgör 340 kr per elevvecka av studierna vid aktuell folkhögskola och studieort. Folkbokföringsbevis kontrolleras innan utbetalning sker. Länsövergripande organisationer Kultur och fritid Länstäckande distriktsorganisation kan söka verksamhetsbidrag, dock inte politiska eller fackliga organisationer eller skolors elevorganisationer. Föreningen eller organisationen ska: Vara registrerad och inneha organisationsnummer, vara organiserad med fungerande styrelse, ha eget plus- eller bankgiro samt ha stadgar med inriktning på någon form av kulturverksamhet. Verksamheten ska vara drogfri. Idrottens distriktsorganisationer kan också söka verksamhetsbidrag. Årligen inlämna verksamhets- och revisionsberättelse tillsammans med ekonomisk redovisning, där resultaträkning framgår samt efterfrågade statistikuppgifter. Kulturverksamhet och verksamhet riktad till barn och ungdom ska redovisas. 162 I samband med att verksamhetsbidrag söks inlämna en årsplanering för den planerade verksamheten kommande år. Bidrag som sökts och/eller erhållits från annan bidragsgivare ska redovisas. Verksamhetsdialog med landstinget ska ske årligen. På begäran lämna de uppgifter och de verifikat som behövs för granskning av verksamheten. Bidraget ska sökas årligen senast den 15 april och avse kommande år. Ansökan ska vara undertecknad av behörig firmatecknare. Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande år betalas inte ut. Om beslutet bygger på felaktiga grunder eller om verksamheten upphör ska återbetalning av hela eller delar av bidraget göras. Pensionärsorganisationer Bidrag kan utgå till de distriktsorganisationer för pensionärer som har minst 1 000 betalande medlemmar i länet, som har öppet medlemskap och som tillhör en rikssammanslutning. Landstingets bidrag fördelas procentuellt inom upprättad ram i fördelningsbudget efter antalet medlemmar i de olika distriktsorganisationerna. Verksamhetsdialog med landstinget ska ske årligen. Bidraget ska sökas senast den 15 april och avse kommande år. Ansökan och avrapportering ska vara undertecknad av behörig firmatecknare. Landstingskompletterande verksamhet inom hälso- och sjukvård m m Distriktsorganisationer som har verksamhet som kompletterar landstingets egna verksamheter inom hälso- och sjukvård kan söka verksamhetsbidrag. Föreningen eller organisationen ska: Vara registrerad och inneha organisationsnummer, vara organiserad med fungerande styrelse, ha stadgar med inriktning på verksamhet som kompletterar landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet. Organisationen ska tillhöra en rikstäckande organisation. Årligen inlämna verksamhets- och revisionsberättelse tillsammans med ekonomisk redovisning, där resultaträkning framgår samt efterfrågade statistikuppgifter. Verksamhet riktad till barn och ungdom ska redovisas separat. I samband med att verksamhetsbidrag söks inlämna en årsplanering för den planerade verksamheten kommande år. Då bidrag sökts och/eller erhållits från annan bidragsgivare ska detta redovisas. Verksamhetsdialog med landstinget ska ske årligen. På begäran lämna de uppgifter och de verifikat som behövs för granskning av verksamheten. Bidraget ska sökas årligen senast den 15 april och avse kommande år. Ansökan ska vara undertecknad av behörig firmatecknare. Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande år betalas inte ut. Om beslutet bygger på felaktiga grunder eller om verksamheten upphör ska återbetalning av hela eller delar av bidraget göras. 163 Uppföljning Under året kommer en särskild granskning av slumpmässigt utvalda bidragsmottagare inom alla kategorier ovan att genomföras. Policy för arbetet med landstingets konst Arbetet med landstingets konst För arbetet med landstingets konst gäller att: Konsten placeras med stor hänsyn till mottagarnas upplevelse av den. Konsten skyddas genom god tillsyn och skötsel. Olika tekniker och konstformer ska representeras. Konstnärer som verkar i Norrbotten prioriteras. Inköp Köpt konst ska vara av hög kvalitet och utförd av professionella konstnärer. För enskilda konstinköp över 50 000 kr beslutar divisionschef för Kultur och utbildning. Konstansvarige sammankallar och leder en referensgrupp som representerar olika parter involverade i landstingets konstverksamhet. Gruppen träffas minst en gång per år. De årliga inköpen visas på utställning i någon av landstingets lokaler. Konstansvarige får inte köpa konst av sig själv, släkt eller anhöriga. Endast originalverk inköps. Övrigt Konsten ska hanteras varsamt vid hantering och placering. Löpande inventering och översyn av register genomförs. All konst som ingår i samlingen ska ha ett registernummer. Landstingets konst får varken säljas eller ges som gåva. Konst ur samlingen kan lånas ut till utställning av annan arrangör. Landstinget deponerar ingen konst till miljöer utanför sin egen. Vid publicering av verk i olika media följs lagen om upphovsrätt, BUS. Donationer tas emot om de anses fungera i konstsamlingen, varvid en donationshandling upprättas. Gallring av konst Konst som är skadad och inte går att reparera kan behövas kasseras. Rutiner för detta är följande: Konstansvarig tillsammans med minst en tjänsteman från Norrbottens museum dokumenterar och bedömer verket. I svårbedömda fall rådfrågas extern konservator eller liknande. Vid kassation av konstverk tas beslutet av konstansvarige tillsammans med tjänsteman. 164 Verket destrueras till oigenkännlighet. Dokumentation av kasserad konst diarieförs. I registret finns konstnär och verk kvar med anteckningar om att verket kasserats. 165 Miljöriktlinjer (LST) Miljöarbetet inom landstinget ska bedrivas med hållbarhetstanken som bärande idé. Det betyder att all landstingsverksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöbelastning och resursförbrukning. Miljöriktlinjerna bygger på den av landstingsfullmäktige antagna miljöpolicyn. Miljöarbetet ska fokuseras på hållbara insatser inom de tre huvudområdena Energi, Transporter och Produkter med högt ställda visioner. Miljöarbetet ska förutom att vara integrerat i den ordinarie verksamheten ingå som en naturlig del i allt planerings- och förändringsarbete. Miljöarbetet ska vara integrerat i ledningssystemen. Ett effektivt sätt att nå uppsatta mål inom miljöområdet är att ha en ekologisk inriktning i samband med upphandling, vilket beskrivs vidare i riktlinjer för upphandling. Utbildning och kunskap ska bidra till ett ökat engagemang i miljöarbetet och stimulera till konkreta åtgärder. För att säkerställa en långsiktig hållbar utveckling i norra Sverige ska klimat-, miljö- och energifrågorna integreras i den regionala planeringen. Ansvar Landstingsdirektören har huvudansvaret för miljöarbetet och att den ekologiska hållbarhetstanken präglar landstingets verksamhet. Landstingsdirektören fastställer inriktning och resursnivå och beslutar om prioriteringar. Huvudprincipen är att miljöansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer, i alla verksamheter. Miljöarbetet bedrivs som en integrerad del i det dagliga arbetet. Det förutsätter att personalen är väl informerad och att chefer på alla nivåer har och förmedlar den kunskap som behövs för att kunna hantera miljöfrågorna och säkerställer att tillämpliga styrdokument följs inom eget ansvarsområde. Samtliga divisioner ansvarar för inventering, analys, slutsatser, åtgärder och uppföljning inom eget ansvarsområde. Division Service har samordningsansvar för miljöfrågorna inom landstinget. Miljöpriser För att stimulera och uppmärksamma goda miljöinsatser inom landstingets egna verksamheter finns ett årligt miljöpris som kan ges till enhet eller enskild person. Prissumman är 25 000 kr. Ett årligt miljöpris, Norrbottens miljöpris, ges till enskild person, företag eller organisation utanför landstingskoncernen som aktivt och framåtsyftande engagerar sig i miljöarbetet. Det delas ut gemensamt av landstinget och Almi Företagspartner Nord AB. Prissumman är 50 000 kr. Energi Målen för en effektiv energianvändning ska nås genom investeringar i modern teknik, driftoptimering samt genom en aktiv medverkan av alla anställda. Livscykelkostnadskalkyler (LCC) ska tillämpas vid investeringar i energikrävande utrustning. Ny- och ombyggnationer ska ske enligt norrlands-tingens energikrav. 166 Den framtida inriktningen ska vara förnybar ”grön energi” med en särskild inriktning på att inte använda el för uppvärmning. Landstingets energistrategi ska vara styrande för val av hur effektivisering av energi ska genomföras. Miljöindikatorer är: Värmeförbrukning/m2 bruttoarea. Total elförbrukning/m2 bruttoarea. Koldioxidutsläpp från el och värmeförbrukning. Transporter Landstinget ska vara ledande i Europa att ersätta fysiska transporter med distansöverbryggande teknik. Målen om minskning av resande och användning av fossila bränslen kan nås genom att: Använda distansöverbryggande mötesformer, till exempel telefon- och video-/CMA-konferenser. Enbart miljöbilar leasas för tjänsteresor. Enbart boka miljöbilar vid korttidshyrning av personbilar. Landstingsanställda som kör bil i tjänsten ska ha möjlighet att genomgå utbildning i sparsam körning. Miljöindikatorer är: Andel miljöfordon av totalt antal leasingfordon. Andel petroleumbränsle av mängd upphandlat bränsle. Fossilt koldioxidutsläpp från landstingets transporter och tjänsteresor. Utveckling av användande av video-/CMA-konferens. Ersättningssystem för patientresor ska utformas på ett sådant sätt att det stimulerar kollektivtrafikresandet. Sjukresor och resor med färdtjänst ska samordnas där så är möjligt. Landstinget ska i samverkan med respektive kommun, Länstrafiken och Trafikverket verka för kollektiva personaltransportlösningar. Länstrafiken ska följa landstingets miljöpolicy och miljöriktlinjer i upphandlingar som genomförs på uppdrag av landstinget. Varutransporter ska samordnas i mesta möjliga mån och vid upphandling av sådana transporter följer landstinget Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för godstransporter. Produkter Produkter är ett samlingsbegrepp i landstingets miljöarbete innefattande allt från förbrukningsartiklar i vården till utrustning. Hantering av överbliven utrustning och avfallshantering innefattas i produktbegreppet. Landstingets miljöarbete fokuseras framförallt mot material och produktgrupper med tydlig miljö- och hälsokoppling. All konsumtion ska vara miljömedveten, resurs- och energisnål och så långt det är möjligt möjliggöra återanvändning inom liksom utom landstingets verksamheter. Miljöklassning och tillämpningsanvisningar för ekologisk hållbar upphandling ska uppdateras regelbundet. 167 Kemikalier och läkemedelshantering Kemikalier För landstingets kemikaliehantering gäller följande: I samband med upphandling av kemikalier ska landstinget alltid tillämpa en försiktighets- och produktvalsprincip. Leverantörer ska tillhandahålla säkerhetsdatablad. Arbetsplatserna ska ha en i alla avseenden god kemikaliekontroll och tillgänglighet till säkerhetsdatablad. En fortsatt minskning av farliga kemikalier i produkter ska ske samtidigt som nya delvis ännu inte helt utprovade ersättningsmaterial analyseras noga innan de används. Landstingets rutiner för kemikaliehantering gäller även entreprenörer som bedriver verksamhet inom landstingets lokaler. Aktiviteter för att förbättra kemikaliehanteringen: Fortsatt samverkan med andra landsting för utfasning av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Revision/inventering av nuvarande kemikaliehantering fortsätter. Databassystemet KemRisk ska användas för verksamheternas kemikaliekontroll där kemikaliernas volym, innehåll och lokalisering ska framgå. Landstinget ska vara ett föredöme vad gäller god kemikalie- och produktkontroll. Lustgas Lustgas är en kraftfull klimatgas. Utsläppen ska fortsatt reduceras genom att: Andra smärtlindringsmetoder används. Kvarvarande centrala lustgassystem övervakas kontinuerligt. Möjligheten till destruktion av lustgas efter användning utreds. Läkemedel Läkemedelsförsörjning, ordination, användning och hantering av läkemedel ska ske med största möjliga miljöhänsyn för att tillförsäkra länet en hållbar utveckling med god livsmiljö för länsinvånarna. Läkemedelskommittén ska beakta miljöaspekten som en av flera kriterier i sina läkemedelsrekommendationer. Landstinget ska i enlighet med Läkemedelsverkets rekommendationer arbeta för: Ökad baskunskap inom området läkemedel och miljö. Att miljöaspekter på läkemedel får större betydelse. Minskad kassation och förbättrad avfallshantering. Landstinget är representerat i det nationella nätverket Läkemedel och miljö. Livsmedel Landstinget ska arbeta fortlöpande med att öka andelen ekologiska livsmedel så långt det är möjligt ur aspekterna tillgång och ekonomi. Leverantörer av färdiglagad mat till landstingets verksamheter ska ha motsvarande ambition. Landstinget tillämpar försiktighetsprincipen vad gäller genetiskt modifierade organismer (GMO). 168 Köldmedia HCFC (ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner) ska avvecklas och där så är möjligt till förmån för naturliga köldmedier som kolväten, ammoniak, koldioxid eller till HFC (fluorkolväten). Kylbehovet ska minimeras genom minskning av värmelaster, med fasta solavskärmningar och med solinstrålningsdämpande fönster. Alternativa kylmetoder som nattkyla och övrig frikyla ska nyttjas. Rumskyla/enskilda kylaggregat för komfortkyla får inte nyinstalleras enligt landstingets energistrategi. Avfallshantering Landstinget ska arbeta aktivt för att begränsa avfallsmängden genom att återanvända, materialåtervinna, kompostera och energiutvinna. Då utrustning inte längre behövs inom den enskilda verksamheten ska den ställas till förfogande för andra verksamheter inom landstinget. Först i de fall utrustning på grund av sitt skick eller att efterfrågan utanför landstinget saknas ska den lämnas till miljöanpassad återvinning. Vid upphandling ska ambitionen vara att minska emballagevolymer. Landstinget ska begränsa mängden avfall som deponeras till ett minimum. Källsortering ska ske enligt materialbolagens rekommendationer samt de förutsättningar som gäller i respektive kommun. Avfallskärl och tömningsintervall ska optimeras utifrån den på platsen aktuella verksamheten. Farligt gods Farligt gods och farligt avfall ska hanteras, transporteras och, vad gäller avfallet, slutbehandlas enligt gällande regelverk. Uppföljning av miljömålen Miljömålen följs upp i miljöredovisningar och årsrapporter. Varje verksamhet ska utifrån den egna nivån bidra till miljömålens uppfyllelse. 169 Jämställdhet (LST) Jämställdhetsarbete Jämställdhet handlar om flickor, pojkar, kvinnor och män. Landstinget ska verka för att uppnå jämställdhetsmålet; kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Inom ramen för fjärde delmålet: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra (ur propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv), ska landstinget arbeta med samverkan mot våld och vårdprogrammet våld i nära relation. Landstinget ska arbeta för att alla oavsett kön, ska erbjudas likvärdig vård och medborgarservice. Landstinget ska arbeta med att utjämna omotiverade skillnader mellan könen. Jämställdhetsarbetet är en del av det pågående kvalitets- och utvecklingsarbetet och ska vara ett instrument för verksamhetsstyrning. Landstingets chefer och medarbetare ska ha goda kunskaper om jämställdhet, kön och genus och ha redskap för att använda kunskaperna i det dagliga arbetet. Kunskapshöjande insatser ska systematiseras. Strategi Landstinget arbetar utifrån strategin jämställdhetsintegrering, d v s ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla verksamheter och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter samt uppföljning. Alla verksamheter ska följa upp data med könsuppdelad statistik som analyseras och vid eventuella omotiverade skillnader vidtas åtgärder. Ansvar Landstingsdirektören har huvudansvaret för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Huvudprincipen är att jämställdhetsansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer, i alla verksamheter. Jämställdhetsarbetet bedrivs som en integrerad del i det dagliga arbetet. Det förutsätter att personalen är väl informerad och att chefer på alla nivåer har och förmedlar den kunskap som behövs för att kunna hantera jämställdhetsfrågorna och säkerställer att tillämpliga styrdokument följs inom eget ansvarsområde. Divisionschefen ansvarar för att driva, planera, genomföra och följa upp jämställdhetsarbetet. 170 Grafisk profil (LST) En grafisk identitet har högst några sekunder på sig att kommunicera. Längre än så håller den inte kvar uppmärksamheten i det kommunikationsintensiva samhället. Därför är en enhetlig och konsekvent genomförd och praktiserad grafisk profil av yttersta vikt för ett varumärke som vill uppträda korrekt och enhetligt på sin marknad. Ett konsekvent användande är ett måste för att skapa igenkänning, både i landstingets interna och externa kommunikation. En väl fungerande grafisk profil stärker varumärket Norrbottens läns landsting och medverkar till att norrbottningarna får en god och allsidig uppfattning om sitt landsting. Kort sagt bidrar den till att norrbottningar alltid känner igen sitt landsting. Med en moderniserad, förenklad och förtydligad grafisk profil kan ett mer sammanhållet intryck skapas. En grafisk profil består av en logotyp med en unik form som är märkesskyddad. Denna får inte ändras annat än i storlek och då i sin helhet. En grafisk profil består även av en specificerad typografi, en unik färgkod och ett grafiskt element. Dessa utgör tillsammans den grafiska profilen. Logotypens symbol har en unik formgivning och är märkesskyddad. Symbolen illustrerar Norrbotten med fjäll, skogar, älvar och kust med midnattssolen som ”pricken över i:et”. Den är samtidigt vår symbol för kvalitet, säkerhet, service och effektivitet. Landstinget grafiska profil finns i sin helhet på www.nll.se/grafiskprofil. 171 Riktlinjer för landstingets säkerhet (LST) Allmänt I landstinget ska säkerhetsarbetet bedrivas med ett helhetsperspektiv där delprocesserna skapar en gemensam säkerhetsprocess. Syftet är att förhindra att oönskade händelser inträffar. Mål . Säkerhetsprocessen ska bidra till att: Skapa en säker vård för patienter. Skapa en trygg och säker miljö för patienter, besökare, förtroendevalda, anställda och studerande. Säkra den dagliga driften och vid oförutsedda händelser möjliggöra en situationsanpassad optimal verksamhet inom alla ansvarsområden. Skydda landstingets verksamhet, information, egendom och ekonomi. Målen nås främst bl a genom ett kontinuerligt förbättringsarbete där: Avvikelser fångas upp och hanteras i ett landstingsgemensamt rapporterings- och uppföljningssystem. Åtgärder vidtas som bygger på interna utredningar, risk-, händelse- och sårbarhetsanalyser. Säkerhetsärenden bereds vid de lokala säkerhetsråden och det regionala säkerhetsrådet. Roller och ansvar Huvudprincipen är att säkerhetsansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer. Säkerhetsarbetet bedrivs som en integrerad del i det dagliga arbetet. Alla anställda har som uppgift att rapportera säkerhetsrelaterade händelser. Landstingsdirektören är ytterst ansvarig för säkerheten och fastställer inriktning och beslutar om prioriteringar. Kanslichefen/Säkerhetschefen i verksamhetsavdelningen leder och samordnar landstingets säkerhetsprocess och upprättar landstingets säkerhetsplan. Division Närsjukvård ska leda och samordna landstingets säkerhetsprocess i respektive närsjukvårdsområde. Delprocessansvar Delprocess Patientsäkerhet Ansvarig Verksamhetsstrateg Patientsäkerhet Informationssäkerhet Allmän säkerhet Säkerhetsstrateg Informationssäkerhet Krisberedskap Säkerhetsstrateg Beredskap Kanslichef/Säkerhetschef 172 Tillhörighet Verksamhetsavdelningen Verksamhetsavdelningen Verksamhetsavdelningen Verksamhetsavdelningen Delprocess Driftsäkerhet Brandsäkerhet Miljösäkerhet Ansvarig Fastighetschef Brandingenjör Miljöledaren Tillhörighet Division Service Division Service Division Service Säkerhetssamordningsansvar Område Landstingets säkerhetsprocess och politiken. Landstingshuset Luleå-Boden Ansvarig Kanslichef/Säkerhetschef1) Tillhörighet Verksamhetsavdelningen Enhetschef servicecenter Närsjukvårdschef Sunderbyn Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog Kalix, Överkalix, Haparanda, Övertorneå Gällivare, Jokkmokk, Pajala Kiruna Närsjukvårdschef Division Service Division Närsjukvård Division Närsjukvård Division Närsjukvård Närsjukvårdschef Närsjukvårdschef Närsjukvårdschef Division Kultur och HR-chef utbildning Division Länsteknik Verksamhetschef IT-infrastruktur2) Division FolktandAv divisionschef utsedd vård 1) Säkerhetschef är även säkerhetsskyddschef. 2) Även IT-säkerhetssamordnare Division Närsjukvård Division Närsjukvård Division Kultur- och utbildning Division Länsteknik Division Folktandvård Landstingets säkerhetsplan Landstingets säkerhetsplan ska revideras årligen och godkännas av landstingsdirektören. Planen ska bl a innehålla definition av säkerhetsprocessen, roller och ansvar samt målsättningar och aktiviteter för respektive delprocess. 173 Kommunikation (LST) Bra kommunikation är en god investering. Den är ett viktigt redskap för att norrbottningarna ska kunna förstå och följa landstingets arbete. Den är också viktig för verksamheternas inre arbete och för enskilda medarbetares utveckling och delaktighet. Strategisk resurs för att nå landstingets mål Kommunikationsriktlinjerna omfattar samtliga landstingsverksamheter och beskriver det långsiktiga tillvägagångssättet för att med kommunikation bidra till att nå landstingets övergripande mål. Med kommunikation menas all intern och extern kommunikation – såväl den som verksamheten själv sprider som den som vi tar emot från andra. Ambitionen är att åstadkomma integrerad kommunikation, det vill säga samordnade budskap och handlingar som alla syftar till att nå verksamhetsmålen. Kommunikationen blir dels ett av medlen för att styra och leda verksamheten, dels grunden för en tydlig profilering av organisationen. Intern kommunikation Den interna kommunikationen syftar till att ge medarbetare överblick över helheten, kunskap om verksamhetsmålen och information för att nå bra resultat. I landstinget omfattar den interna kommunikationen följande områden: Operativ kommunikation – den information som varje medarbetare behöver för att sköta sitt dagliga arbete, bland annat genom direkt arbetsledarinformation och en systematisk informationsstruktur på intranätet, Insidan. Nyhetskommunikation om det senaste som hänt i landstinget eller viktiga händelser i omvärlden, bland annat via Insidan. Styrkommunikation för att styra och leda verksamheten mot verksamhetsmålen, bland annat via planeringsprocessen, chefsbrev och nyhetsbrev. Förändringskommunikation om särskilda händelser i organisationen, bland annat via projektbaserade kanaler och information till begränsade målgrupper. Kulturkommunikation – fakta som berör landstingets värderingar och människosyn, bland annat genom personal- och ledarskapsutbildningar, medarbetarundersökningar och interna tidningar. Till den interna kommunikationen räknas även den informella, det vill säga den dialog mellan medarbetare och grupper av medarbetare som varken är styrd eller planerad. Extern kommunikation Den externa kommunikationen syftar till att utveckla landstingets relationer med omvärlden, i första hand för att öka norrbottningarnas kunskaper om landstingets roll och uppdrag. Viktiga områden för den externa kommunikationen är: 174 Omvärldsbevakning i form av kunskapsinhämtning och analys om vad som sker i omvärlden och hur det påverkar landstinget. Ekonomisk kommunikation genom en kontinuerlig dialog om landstingets verksamhetsresultat och ekonomiska utveckling. Patientinformation genom information om patienträttigheter, hälsofrågor, sjukdomar och behandlingsmetoder. Marknadskommunikation i form av PR, annonsering, närvaro på Internet, mässor etc. Profilkommunikation genom att i alla sammanhang föra ut tydliga och konsekventa budskap som ger en korrekt bild av landstinget. Massmedierelationer genom pressmeddelanden och presskonferenser, journalistseminarier etc. Samhällskontakter genom att underlätta dialogen med norrbottningarna samt med kommuner, myndigheter, skolor och organisationer. Katastrofinformation och krishantering genom att stödja verksamhetens informationsansvar gentemot allmänheten och berörda myndigheter. Kommunikation är ett verksamhetsansvar Chefen har ansvaret för verksamhetens interna och externa kommunikation. Ett gott ledarskap kräver att varje chef har förståelse för kommunikationens roll som ett strategiskt ledningsinstrument samt vilja och förmåga att föra dialog kring ledningsbesluten. De som professionellt arbetar med information ska kunna erbjuda cheferna ett kompetent och strukturerat strategiskt stöd i alla kommunikationsfrågor. Systematisk och planerad Den som ansvarar för information ska alltid klargöra vad som är syftet med informationen och vem den riktar sig till. Alla kommunikationskanaler ska vara samordnade och strukturerade för att öka tillgänglighet, snabbhet, frekvens och kostnadseffektivitet. Kommunikation ska planeras och budgeteras. Det är särskilt viktigt i allt förändringsarbete. Effekterna av genomförda aktiviteter ska regelbundet följas upp och utvärderas. Öppen och aktiv dialog Den information som sprids ska finnas tillgänglig för berörda medarbetare via landstingets intranät, Insidan, direkt via dator eller genom den egna chefen. Medborgarnas rätt till insyn ska tillgodoses. Kunskap om offentlighetsprincipen ska finnas hos alla ansvariga. Informationen ska vara öppen, saklig och allsidig. Den ska ges i rätt tid, utformas begripligt, vara lätt att få tag på och ske på ett sådant sätt att den ger möjlighet till dialog. De som är direkt berörda av en förändring ska vara först och bäst informerade. 175 Informationen ska alltid utformas ur norrbottningarnas perspektiv – den ska öka deras möjlighet att ställa krav på innehållet och kvaliteten i landstingets verksamheter. Massmedias arbete ska underlättas. Informationen till medierna ska vara snabb och saklig. Alla ska känna igen landstinget. Den visuella profilen och ljudprofilen ska vara sammanhållen och tydlig. Var och en har ett informationsansvar Var och en har själv ansvar för att aktivt söka och ta del av den information som finns tillgänglig. Varje medarbetare ska se till att den information de ansvarar för når och skapar möjlighet till dialog med den som berörs. Varje chef har informationsansvaret inför sina medarbetare. Varje medarbetare har informationsansvar gentemot sin chef. Varje chef har informationsansvar för den egna verksamheten och ska företräda landstinget, främst i frågor som rör den egna verksamheten. 176 Media (LST) Öppenhet är en av hörnstenarna i det demokratiska samhället. Press, radio, TV och andra massmedier spelar en viktig roll för att hålla denna öppenheten vid liv genom att fritt granska, kritisera och informera. Massmedia har ett grundlagsskyddat uppdrag som även omfattar skildringar av landstingets verksamheter. Massmedia är också en viktig kanal för förmedling av landstingets externa information. Landstingets förhållande till massmedia ska kännetecknas av öppenhet, serviceanda och professionalism. I landstingets medieverksamhet ska särskilt följande punkter beaktas: För landstinget gäller offentlighetsprincipen, sekretesslagstiftningen och förordningen om serviceskyldighet. Allmänna handlingar som inte faller under sekretess ska lämnas ut utan dröjsmål. Samma höga servicenivå ska gälla information som lämnas muntligt. Alla medarbetare som uttalar sig i landstingets namn ska känna till och tillämpa landstingets pedagogiska stöd i mediefrågor, "Att umgås med media, Råd & Riktlinjer för kontakter med massmedia", offentlighetsprincipen, sekretesslagstiftningen och förordningen om serviceskyldighet samt de grundläggande villkor och de etiska regler som massmedia arbetar under. Värnandet om patientsekretessen är alltid överordnad strävan till öppenhet gentemot massmedia. Sjukhus och vårdinrättningar är inga offentliga platser. Massmedia hänvisas till ansvarig enhetschef eller motsvarande. Medarbetare inom landstinget får aldrig efterforska massmedias källor, som är skyddade enligt grundlag. Varje chef inom landstinget har informationsansvaret för sin verksamhet, såväl internt som externt. Verksamhetsföreträdare och andra ansvariga med mediekontakter ska sträva efter att vara tillgängliga när massmedia söker kontakt. Informationen till massmedia ska vara sann, snabb, trovärdig, saklig, lätt att förstå och försedd med en tydlig avsändare. Alla medier ska behandlas lika. Landstingets presstjänst har ett särskilt ansvar i upprätthållandet av goda kontakter med massmedia. Presstjänsten ska också bistå landstingets verksamhet med råd och stöd i mediefrågor. För att ha en god beredskap inom organisationen bör verksamhetsföreträdare som uttalar sig i landstingets namn meddela kommunikationsavdelningen. 177 Fotografering och filmning i vården (LST) Tillstånd krävs för fotografering Sjukhus, vårdinrättningar eller sjuktransporter är inte offentliga platser och därför krävs tillstånd för att få fotografera eller filma i landstingets lokaler (eller fordon) där det bedrivs sjukvård eller tandvård. Tillståndskravet finns för att i första hand skydda patienternas integritet, men även för att ge personalen förutsättningar att utföra sitt arbete. Kravet gäller såväl för media som för patienter och anhöriga. Fotografering och filmning benämns nedan fotografering. Patientens integritet främst En patient eller anhörig ska inte, utan föregående medgivande, behöva medverka vid fotografering, intervju eller inspelning. Detta gäller vare sig av andra patienter, anhöriga eller av media i samband med en vårdkontakt. Värnandet om patientsekretessen är alltid överordnat strävan till öppenhet gentemot massmedier. Det innebär att alla överväganden under ett vårdtillfälle, till exempel när det gäller beslut rörande vilka personer som får vara närvarande vid vårdarbetet, ska gälla patientnytta och patientsäkerhet. Medier hänvisas till chef för berörd verksamhet för begäran om tillstånd att fotografera. Patienter som fotograferar personal Personal ska inte mot sin vilja riskera att fotograferas i samband med utförande av sitt arbete. Patienter eller anhöriga får därför inte fotografera en undersökning/behandling utan godkännande från berörd(a) anställda samt efter tillstånd av ansvarig chef. Tillstånd i allmänna utrymmen Fotografering är inte tillåten inom landstingets sjukvårdande fastigheter eftersom patienter inte får riskera att fotograferas omedvetet och utan sitt medgivande. Platschef kan ge media tillstånd att fotografera i sjukhusets allmänna utrymmen och entréer. Ljudupptagning Om en patient önskar spela in ett samtal ska vårdpersonal och patient enas om formerna för detta. Utgångspunkten är att ljudupptagning ska tillåtas. 178 Riktlinjer för landstingets medverkan i medieproduktioner (LST) Det är av stort värde att landstinget och dess olika delar är väl kända bland länets invånare. Landstinget strävar efter att vara så öppet och tillgängligt som möjligt inom de ramar som är möjliga utifrån de krav och förväntningar som patienter kan ställa med hänsyn till lagstadgade och etiska begränsningar. Dessa riktlinjer har tagits fram för att säkerställa patientsäkerheten och sekretessen. Landstingets medverkan i TV-, radio- och andra medieproduktioner (även stora reportage i tryckta medier) ska, på samma sätt som i samband med övriga patientkontakter, vägas mot eventuell skada och men för patienter och anhöriga. Förfrågan om en patient eller anhörig är villig att medverka i mediesammanhang får aldrig ske i direkt anslutning till vårdtillfället. En anhörig kan inte i detta sammanhang ge sitt godkännande å en patients vägnar, även om det inte är möjligt att kommunicera med patienten. Berörd divisionschef eller landstingsdirektören ska lämna sitt godkännande i de fall en enhet inom landstinget vill teckna avtal om samarbete med till exempel ett produktionsbolag. Innan avtal tecknas ska det granskas av jurist och samråd ska ske med landstingets kommunikationsdirektör. 179 Att använda sociala medier (LST) Möjligheter och risker De sociala medierna är förhållandevis enkla att hantera men kräver ändå beredskap och resurser. För att en verksamhet ska kunna utnyttja de sociala medierna på ett effektivt och säkert sätt bör man ta reda på hur den specifika kommunikationskanalen fungerar. Att använda sociala medier är en snabb kanal. Besökaren förväntar sig till exempel att snabbt få respons på frågor och kommentarer. Att innehållet skapas av användarna ställer också större krav på bevakning för att säkerställa att inte olagliga, kränkande eller på annat sätt olämpliga kommentarer förekommer. Användningen av sociala medier kan innebära att personuppgifter behandlas, vilket i sin tur innebär att landstinget måste se till att följa reglerna i personuppgiftslagen och, i vissa fall, särskild registerlagstiftning. Roller och ansvar Landstingets chefer har det yttersta ansvaret för verksamhetens interna och externa kommunikation. Informationsansvaret följer linjeansvaret. Frågor och kommentarer som uppstår i sociala medier ska hanteras på samma sätt som i andra kommunikationskanaler, exempelvis vid debattinlägg i morgontidningen. Frågan behöver därför ägas av en ansvarig person. Vem ansvarar för personuppgifter? Ansvaret för behandling av personuppgifter via sociala medier kan delas in i ansvaret för landstingets egna inlägg och publiceringar och ansvaret för inlägg som publiceras av besökare. Checklistor För verksamheten, chefer och anställda finns på Insidan. 180
© Copyright 2024