Kvalitetsarbete i förskola och skola.
Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet • ”Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” 1 kap 5§ • Begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ges ingen definition i Skollagen Skolinspektionen • • • • • Kommunen måste uppväga skilda förutsättningar Förskolan behöver mer fokus på lärande uppdraget Mer stimulans behövs i fritidshemmet Grundskolan ser inte till att alla når målen Gymnasieskolan ger inte tillräckligt stöd och utmaningar • Det behövs högre förväntningar på eleverna i särskolan • Vuxenutbildningen inte tillräckligt flexibel Skolinspektionen • Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse (rektor behöver leda och organisera, skapa arbetsformer för uppföljning, analys och utveckling, stimulera till delaktighet i förbättringsarbete) • Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. ( Rektors ledning för framgångsrik undervisning måste stärkas, roller, ansvar och ledning av utvecklingsarbetet måste stärkas, pedagogisk utveckling måste stärkas) Kvalitetsarbete i förskola och skola • • • • • De nationella utvärderingarna Utvärdering av elevprestationer Decentralisering och behov av kontroll och uppföljning Kvalitetsredovisningar Systematiskt kvalitetsarbete Vad är systematiskt kvalitetsarbete • Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän för förskola och skolenhet systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. • Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Vad är vetenskaplig grund? • Vetenskap handlar om att systematiskt utforska tillvaron för att ge förståelse och perspektiv på tillvaron. • Att ifrågasätta och att problematisera utgör vetenskapens motor. • Det vetenskapliga arbetet kännetecknas av att man kritiskt granskar, prövar och sätter enskilda faktakunskaper in i ett sammanhang. • Det finns en strävan efter teoretisk förankring och ett krav på empirisk grund. • Ett växelspel mellan teori och empiri är väsentligt. Vad är beprövad erfarenhet? • Erfarenheten skall vara dokumenterad • Erfarenheten skall vara kommunicerad så att den kan delas av andra • Erfarenheten skall var granskad utifrån kriterier som är relevanta för verksamheten • Erfarenheter skall vara prövad utifrån etiska principer (allt är inte gott) Dimensioner av beprövad erfarenhet • • • • Prövningens allvar (relevans) Erfarenhet/praktik som ursprung Utbredning av individens erfarenhet Utbredning av erfarenhet av undervisning i olika situationer • Vems erfarenhet (lärarkollektivet, rektorer, egen erfarenhet, andras erfarenhet etc) • Hur många ska pröva? Hur ofta skall prövning ske? (Läkartidningen, 2015) Vilken forskning skall utgöra den vetenskapliga grunden? • Forskning om den pedagogiska yrkesverksamheten • Forskning för den pedagogiska yrkesverksamheten • Forskning tillsammans med de pedagogiskt yrkesverksamma Lärare och rektorer och forskningen • Lärare och rektorer tar del av forskning i huvudsak från massmedia • Lärare och rektorer läser sällan vetenskapliga texter • Lärare och rektorer deltar sällan i forskningskonferenser • Lärare och rektorer deltar sällan i utbildningar anordnade av högskolor och universitet Tolka och tillämpa forskning i den egna verksamheten • Många bedömer sin förmåga att tillägna sig forskning som svag • Många bedömer sin förmåga att tillämpa forskning i den egna verksamheten som svag • Många bedömer sin förmåga att granska kvaliteten i forskning som svag Skapa förutsättningar för en vetenskaplig grund • Bedömer att tillgången till populärvetenskapliga texter och experter måste öka • Bedömer att tiden för att läsa och reflektera är begränsad • Bedömer att det inte finns en tillåtande miljö i kollegiet • Bedömer att det finns för lite tid för kollegiala samtal kring undervisningsrelaterade frågor Reflektioner • Få medarbetare läser kontinuerligt vetenskapliga artiklar och rapporter • Många medarbetare uppger att de inte alltid är lätt att översätta forskning till den egna praktiken • Många får info om forskning genom sina arbetskamrater • Flertalet har utveckla ett arbetssätt med dokumentation men man saknar tid för analys och reflektion • Många uppger att de inte tar del av andra förskolor/skolors dokumentation • Mer tid behövs för att utveckla ett arbetssätt som bygger på beprövad erfarenhet Om relationen forskning och praktik • • • • Spridningsmodellen Utbildningsmodellen Mäklarmodellen Interaktiv modell Forskningsprocessen • Faser i forskningsprocessen – Problemformuleringsfasen – Vad vet vi redan? – Hur ska undersökningen genomföras – Analytiska begrepp vid tolkningen – Resultat och slutsatser för skolutveckling Processen Utvärdering Kartläggning Uppföljning Analys Åtgärder Användning av data • Data-informerade beslut • Data-drivna beslut • Olika typer av data måste ingå i analysen • Datainsamling måste styras av tydliga syften och frågeställningar • Datainsamling måste kopplas till formulering av förbättringsåtgärder Analys i forskning och i pedagogisk praktik • Analys i forskning har vanligen en återblickande inriktning och försöker förstå och förklara resultat utifrån tidigare forskning och teorier • Analys i ett skolutvecklingssammanhang är vanligen framåtblickande och försöker finna åtgärder som kan bidra tll att utveckla verksamheten. Att analysera • • • • Jämförelser Tolkningar Förklaringar Problematisering Utvecklingsarbetet • Prioritera utvecklingsarbetet utifrån betydelsen och tidsperspektivet Vad behöver göras snarast? Vad kan vi arbete med på längre sikt? Vad har stor betydelse för vår förskola/skola? Vad har mindre betydelse för vår förskola/skola? • Formulera förväntningar och se över vilka resurser som kan användas för utvecklingsarbetet • Bestäm på vilka nivå utvecklingsarbetet skall genomföras. Likvärdighet • Process faktorer - pedagogiska relationer - undervisning - interaktion lärare – barn • Strukturella faktorer - personalen utbildning - möjlighet till kompetensutveckling - kollegialt lärande - mm (Persson, 2015) Processfaktorer • “The most important aspects of quality in preschool education are stimulating and supportive interactions between teachers and children and effective use of curricula” (Broooks-Gunn m fl, 2013 • Förskolepersonal gör det möjligt för barnet att demonstrera sin kunskap och kompetens • Förskolepersonalen uppmuntrar barnens deltagande och bidrag • Förskolepersonal har en dialog med barnen som möjliggör ett dialogiskt utrymme för delande av tankar utifrån barnens initiativ. (Rasku-Puttonen, Lerkkanen, Poikkeus & Siekkinens, 2012) Processfaktorer • Pedagogiska relationer • Förskolepersonalens stöd till barns självreglering och känsla av självkompetens • Inkluderande pedagogik och mångfald – en förutsättning för likvärdighet • Barns röster och inflytande • Föräldrars röster och inflytande Strukturella faktorer • Förskolepersonalens utbildningsnivå och kompetens • Förskolepersonalens villkor – personaltäthet, barngruppernas storlek, personalomsättning, lön, planeringstid. • Förskolans tillgänglighet Ledning och kvalitet • Forma en vision • Skapa ett tillåtande och prövade klimat bland medarbetarna • Utveckla ledarskap i andra • Förbättra undervisningen • Hantera människor, information och processer Wallace Foundation, 2012 Ledning och kvalitet • Formulera och kommunicera lärandemål och förväntningarna • Strategisk användning av resurser med fokus på lärande och undervisning • Delta och led planering, koordinering och utvärdering av lärandemål och undervisning • Stimulera och delta i lärares egen kompetensutveckling • Tillse att det finns en tillåtande och stödjande miljö för utveckling Five dimensions (Robinson, 2007) Några reflektioner om ledarskap i förskola och skola • I vilka avseenden tar ert eget ledarskap hänsyn till aktuell forskning och/eller beprövad erfarenhet om vad som påverkar verksamheten i förskola och skola? • Hur ser balansen ut vad gäller ledarskap i relation till kontroll och utveckling? Några reflektioner vad gäller kvalitetssystem • I vilken grad bygger SKA på vetenskap och beprövad erfarenhet? • Personalens involvering i kvalitetsarbetet? • På vilket sätt ger de olika underlagen information om hur verksamheten med barnen/eleverna kan/bör utvecklas? • Balansen mellan kontroll och utveckling? • Från fokus på demokratiska värden till fokus på individuella prestationer • Vilka resultat ligger till grund för uppföljning, analys och bedömning av verksamheten?
© Copyright 2024