Vi kan genomföra den här utbildningen på din arbetsplats! Att arbetslagen fungerar är helt avgörande för hur lärandet utvecklas. Sätt fart på skolutvecklingen tillsammans. Det är inspirerande. Det är effektivt. Vi anpassar våra uppdrags- och processutbildningar efter ert nuläge, era mål och förväntningar. Vi utbildar i hela landet. Mer information: Åsa Källsten på 08-737 65 70 www.lararfortbildning.se VI KAN INTE SKILJA BARNET FRÅN VERKSAMHETEN! Dokumentation som syfte att utveckla & förändra • Normer och värden • Barns inflytande • Utveckling och lärande Värdegrund Kunskap Demokrati Samverkan • Förskola och hem • Förskoleklass Uppföljning Utvärdering Fysisk miljö: ute och inne, •Systematiskt kvalitetsarbete organisering och tillgänglighet Inflytande Material: & tillgänglighet och hur det används Delaktighet Kvalitetsaspekter I Lpfö 98 Samspel och kommunikation: Läroplansmålens integration i verksamheten Vuxna – barn Barn – barn Vuxna – vuxna Organisation och tid (Källa: Förskola i utveckling - Bakgrund till ändringarna i förskolans läroplan) Utveckling Vetenskapligt förhållningssätt • Skilja egna upplevelser och vad som är vetenskaplig kunskap • Analysera verksamheten utifrån aktuell forskning Källa: Skolverket Vetenskaplig grund I en utbildning baserad på vetenskaplig grund är förmågan att kritiskt granska resultat avgörande för att kunna bedöma hur man ska förhålla sig till dem i sitt eget arbete och i de sammanhang där man själv är. Källa: Skolverket Beprövad erfarenhet Prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. Byggs kollegialt. För att få benämna att en erfarenhet är beprövad så måste den användas av ett större flertal och den måste vara dokumenterad. Det som en förskollärare eller personalgruppen gjort på en förskola är inte liktydigt med beprövad erfarenhet. Källa: Skolverket Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation Varför pedagogisk dokumentation, H.Lenz Taguchi Hur dokumentationen blir pedagogisk? • En läsning kan ses som ett inledande moment i en analys, eller som en insamling av många olika perspektiv. Den väcker frågor som senare kan utvecklas till en analys • Det handlar om att våga se och lyssna till det som sker … det är något annat än att känna att man förväntas sitta inne med alla svar eller att man kan förklara vad som skett och varför Skolverket: Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – Pedagogisk dokumentation Reflektion: Förslag på frågor till dokumentationen: • Vad håller han på att undersöka? • Vilka frågor skulle vi kunna tänka oss att han (hypotetiskt ) ställer sig? • Hur skulle man kunna utmana vidare? Djupare? Tillfälle Barnen gör/ Barnen säger Barnens reflektion Pedagogernas reflektion SYSTEMATIK Planering utifrån reflektion Val Datum: Ny uppgift/ Utmaning/ undersökning Systematiken: Pedagogisk dokumentation 1. OBSERVATION 2. DOKUMENTATION 3. REFLEKTION Kräver NYFIKENHET Kräver VERKTYG Kräver FORUM ”Förskolepersonal som arbetar med pedagogisk dokumentation börjar diskutera frågor som handlar om hur barn lär och hur förutsättningar för barns lärande skapas. Det uppstår också diskussioner om hur man ser på verkligheten och hur barns beteende tolkas. Som en följd av detta börjar man förändra sitt arbetssätt, vilket medför att motsättningar uppstår i verksamheten” Karin Alnevik: Hur bidrar pedagogisk dokumentation till en förändrad förskola? • Gå från en förutbestämd pedagogisk verksamhet till att i stället organisera för ett utforskande lärande för både barn och förskola Karin Alnevik: Hur bidrar pedagogisk dokumentation till en förändrad förskola? Exemplet veckoplanering MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG SKAPANDE EXPERIMENT UTFLYKT RÖRIS MÖTE/UTELEK FRI LEK FRI LEK FRI LEK FRI LEK FRI LEK MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG PROJEKT PROJEKT PROJEKT PROJEKT MÖTE PROJEKT PROJEKT PROJEKT PROJEKT PROJEKT Om reflektion - nyckeln till verksamheten och lärandet… Vad innebär reflektion för dig/er? När och i vilka sammanhang använder ni er av reflektion? Hur dokumenterar ni och sparar era reflektioner? Dokumentation är inte bara att berätta och beskriva, utan ett underlag för reflektion; Vad säger/visar barnen om dokumentationen? Förberedde vi oss tillräckligt? Observera och Dokumentera Vad gör barnen med materialet? Vad gör materialet med barnen? Vad säger barnen? Ge tillbaka till barnen Använda dokumentationen för dialog med föräldrar Dokumentera • Vad händer nu? Vad visar barnen oss? Reflektera Vad gjorde barnen med materialet? Hur reagerade de på dokumentationen? Vilka frågor ställer de? Vad tror vi att barnen undersöker? Nästa steg? Hur går vi vidare? Vad hur och varför? Vårt uppdrag: Dokumentera barnens förändrade kunskap…  ”Om den här typen av utforskande återkommer blir det möjligt att urskilja förändringar över tid. Vilka upptäckter gör barnet i morgon? Om en månad? Om ett år?  Det blir möjligt att dokumentera hur barnet omvandlas i sig själv – blir annorlunda sig själv – i olika möten med material, vuxna och andra barn. Källor: Palmer, Lenz - Taguchi Tillfälle Barnen säger/gör Barnens reflektion Pedagogens reflektion Planering utifrån reflektion Ny utmaning Vattenbordet och mått, en tratt, några muggar och en plastask. Barnen öser med måtten, tratten och muggarna och häller vatten mellan dem. Det mest populära är att ösa med ett mått ned i plastasken. Barnen ser på bilderna och pekar på tratten och vattnet som rinner. Att hälla vatten mellan 2 olika föremål tycks vara en intressant utmaning. Vill de fylla helt eller är det strålen som är intressant? Mängduppfattning, volym och koordination prövas?.. Fortsätta ösa med olika föremål och mått. Vattenbord, mått, tratt, muggar plastlådor. Vi tittar på om det är fylla eller hälla som verkar intressantast för barnen. Datum: Ett exempel från förskolan: ettårsavdelningen ”Vattenmatte” En tidsresa; Skillnaden mellan: Observationer av hur barnen ”är” --och Observationer av processer – vad barnen ”gör” Situationsanpassat tänkade… • Tänker att barn blir olika, beroende av vilka aktiviteter och sammanhang som erbjuds • Barns förmågor och svårigheter kan förändras, beroende av vilka aktiviteter och sammanhang som erbjuds • Barns förmågor och svårigheter kan förändras oavsett barnets ryggsäck, hemförhållanden, uppväxt och tidigare erfarenheter Återbesöka Dokumentation används som verktyg för att återbesöka en händelse. Dokumentationen används tillsammans för hågkomst & t.ex. för tidsuppfattning mellan händelser. Dokumentation används som lärmaterial i sig (transformativ kraft, aktiv agent) Olika reflektionsmetoder Samtala Foto , ljud och film Leka Drama Berätta Sjunga Teckna Måla Lera Dansa