Dom från Förvaltningsrätten 2505-16

1
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
LULEÅ
Mål nr
2505-16
DOM
2016-12-06
Meddelad i Luleå
L.
.rE-LSEN I
JAM 11 ..'OS LAN
KLAGANDE
1. Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen
Norrgårdsvägen 42 B
I
j
836 31 Lit
INK
2016 -12- 0 8
6 / .2 9 3157-
1 6121 o
2. Svenska Rovdjursföreningen, 883202-3264
Masthamnen
116 30 Stockholm
2,t8 44.06 -4
MOTPART
Länsstyrelsen i Jämtlands län
831 86 Östersund
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut den 24 november 2016,
dnr 218-8439-2016 (bilaga 1)
SAKEN
Skyddsjakt enligt jaktförordningen (1987:905)
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår överklagandena.
Dok.Id 82555
Postadress
Box 849
971 26 Luleå
Besöksadress
Skeppsbrogatan 43
Telefax
Telefon
0920-22 04 59
0920-29 54 90
E-post: [email protected]
www.domstol.se/forvaltningsratt
Expeditionstid
måndag—fredag
08:00-16:00
2
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ
DOM
2505-16
2016-12-06
BAKGRUND
Länsstyrelsen i Jämtlands län (länsstyrelsen) har den 19 oktober och den
2 november 2016 beslutat om skyddsjakt efter två vargar inom Jovnevaerie
samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun, Jämtlands län. Beslutet fattades på eget initiativ av länsstyrelsen.
Den 22 november 2016 ansökte Jovnevaerie sameby om skyddsjakt efter två
vargar inom samebyns vinterbetesområde. Länsstyrelsen har därefter på nytt
beslutat om skyddsjakt efter två vargar inom samma område. I beslutet
anges att skyddsjakten får bedrivas från och med den 25 november 2016 till
och med den 13 december 2016. Skälen för beslutet framgår av bilaga 1.
PARTERNAS INSTÄLLNING
Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen överklagar beslutet och
yrkar att det ska upphävas samt att förvaltningsrätten ska besluta om inhibition i målet. De anför i huvudsak följande.
Länsstyrelsen har inte på ett klargörande sätt redogjort över varför det saknas annan lämplig lösning på problemet som vargarna orsakar. Länsstyrelsens argumentation i denna del saknar praktisk förankring och är allt för
slentrianmässig för att utredningsplikten och bevisbördan ska anses fullgjord. Länsstyrelsen nämner tänkbara lösningar för att minska skaderisken
men resonerar inte vidare om varför man inte anser att lösningen bör prövas.
Vid tiden för de tidigare besluten var marken inte snötäckt, vilket den nu är.
På snötäckt mark är renarna betydligt lättare att hålla samlade och övervaka.
Det är även anmärkningsvärt att länsstyrelsen inte har skaffat sig en detaljerad bild över samebyns planerade verksamhet. Beslutet måste naturligtvis gå
att förstå även om man inte är insatt i samebyns årliga planering av verksamheten. Länsstyrelsen har inte klarlagt frågan om varför det är omöjligt
3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ
DOM
2505-16
2016-12-06
att flytta renarna till ett annat vinterbetesområde än det där vargarna för tillfället befinner sig inom.
Länsstyrelsen har inte heller i sin argumentation visat att det finns en stor
sannolikhet för allvarlig skada om jakten inte genomförs. Den dokumenterade skada som vargarna har orsakat är en dödad renkalv. Liknande, vagt
formulerade, beslut riskerar att medföra att utbytet av vargar inom Skandinavien som behövs omöjliggörs.
Sammantaget innebär jaktbeslutet både ett steg mot en försämrad rovdjursförvaltning och en risk för vargstammens långsiktiga fortlevnad. Beslutet är
ofullständigt vad avser vargarnas genetiska status och anger inte heller vilken parbildning i respektive revir som är individernas föräldrar. Dessutom
är de två vargarna tredje generationens avkommor till invandrade vargar. De
räknas dock inte som genetiskt viktiga vargar. Föreningen ser dock en risk i
att dåligt underbyggda beslut, som det nu överklagade, kan få förödande
konsekvenser i ärenden med mer genetiskt värdefulla vargar.
Svenska rovdjursfdreningen överklagar beslutet och yrkar att det ska upphävas samt att förvaltningsrätten ska besluta om inhibition i målet. De anför
i huvudsak följande.
Det är den myndighet som fattar beslut om skyddsjakt som har bevisbördan
för att samtliga förutsättningar föreligger. Länsstyrelsen har dock inte visat
att det inte finns någon annan lämplig lösning eller att allvarlig skada kommer att uppstå om inte skyddsjakten genomförs. Om det blir praxis att bevilja skyddsjakt efter varg på så lösa grunder som i detta fall, kommer det att
innebära ett hot mot vargens bevarandestatus.
Den lämpliga lösningen som enligt Svenska rovdjursföreningens mening
ligger närmast till hands är att släppa renarna på annat ställe tills vidare. På
4
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ
DOM
2016-12-06
Sametingets kartor framgår att tre fjärdedelar av samebyns vinterbetesområde ligger väster om Bräcke. Länsstyrelsen har inte klarlagt varför det är
omöjligt att flytta renarna till ett annat vinterbetesområde än det vargarna
för tillfället befinner sig inom. Såvitt föreningen förstår har länsstyrelsen
inte någon klar bild av hur vinterns betesplanering ser ut för den berörda och
omgivande samebyar. Det är anmärkningsvärt eftersom sådan kunskap är
nödvändig för att kunna bedöma om flyttning av renarna skulle vara en reell
möjlighet.
För att förutsättningarna för skyddsjakt ska anses uppfyllda krävs vidare att
det finns en stor sannolikhet för att vargarna kommer att orsaka allvarlig
skada. Av beslutet bör framgå hur man definierar allvarlig skada i detta fall.
Den dokumenterade skada som vargarna hittills givit upphov till är en dödad
renkalv som länsstyrelsen vid spårning hittade den 19 november 2016.
Oavsett om vargen bedöms ha en gynnsam bevarandestatus eller inte så är
det oomtvistat att ökad invandring österifrån är avgörande för att vargen ska
uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus. Vargförekomst i de fyra
nordligaste länen har stor betydelse för invandrade vargars sannolikhet att få
kontakt och bilda par med vargar som redan finns i Skandinavien. Om
skyddsjakt beviljas på allt för lösa grunder, bara för att vargarna befinner sig
inom renskötselområdet, kommer inga vargar att kunna finnas i norra halvan
av landet. Det försvårar det nödvändiga genutbytet med östligare populationer.
Det är också oklart om det över huvud taget finns renbetesrätt i det område
där vargarna bedöms befinna sig. Föreningen gör inte i nuläget någon bedömning av om eller hur detta bör påverka avvägningarna enligt art- och
habitatdirektivet och jaktförordningen.
Länsstyrelsen vidhåller sitt beslut.
2505-16
5
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ
DOM
2016-12-06
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Frågan om inhibition
Länsstyrelsen beslutade med stöd av 59 § jaktförordningen att beslutet
skulle gälla omedelbart, dvs, utan hinder av att det överklagas.
Förvaltningsrätten beslutar med hänsyn till det överklagade beslutet kvarvarande giltighetstid att ta upp målet till omedelbart avgörande. Därmed saknas skäl att ta ställning till Naturskyddsföreningen och Svenska rovdjursföreningens yrkande om inhibition.
Rättslig reglering
Enligt 23 a § jaktförordningen får beslut om jakt efter varg meddelas om det
inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga
utbredningsområde. Jakten måste dessutom ske i syfte att bl.a. förhindra en
allvarlig skada, särskilt på boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom.
Av 23 b § samma förordning framgår att beslut om skyddsjakt får fattas
även om någon skada inte har inträffat, om det finns en stor sannolikhet för
att allvarlig skada kommer att uppstå.
Bestämmelserna i 23 a och 23 b §§ jaktförordningen ska tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i rådets direktiv 92/43/EEG av den
21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (artoch habitatdirektivet).
2505-16
6
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ
DOM
2016-12-06
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten konstaterar att länsstyrelsens tidigare beslut om skyddsjakt har varit föremål för prövning i förvaltningsrättens mål 2167-16 och
2333-16. I dessa avgöranden bedömde förvaltningsrätten att förutsättningarna för skyddsjakt var uppfyllda och att det fanns en stor sannolikhet för allvarlig skada i form av dödade och skingrade renar i det aktuella området, att
det saknades andra lämpliga lösningar och att skyddsjakten inte försvårade
upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus.
Eftersom samebyn vid två tidigare tillfällen har beviljats skyddsjakt och då
någon varg ännu inte fällts anser förvaltningsrätten att det kan finnas skäl att
ifrågasätta huruvida risk för allvarliga skada alltjämt föreligger. Av länsstyrelsens beslut framgår emellertid att länsstyrelsen har spårat två vargar inom
samebyns vinterbetesområde den 19 november 2016 och att det samma dag
påträffades en vargdödad renkalv. Det framgår även att tidigare beslut om
skyddsjakt inte har kunnat verkställas på grund av ogynnsamma väderförhållanden.
Förvaltningsrätten instämmer i länsstyrelsens bedömning om att vargförekomst i samebyns betesområde medför en stor sannolikhet för allvarliga
skador, bl.a. i form av dödade och skingrade renar. Sådana omständigheter
får bedömas försvåra förutsättningarna att bedriva en ordnad renskötsel i en
väsentlig omfattning. Eftersom det saknas anledning att ifrågasätta att två
vargar relativt nyligen återigen har spårats i samebyns vinterbetesområde
bedömer förvaltningsrätten att det alltjämt finns en stor sannolikhet för allvarlig skada inom det aktuella området. Kriteriet härom bedöms därför vara
uppfyllt.
När det vidare gäller kriterierna om annan lämplig lösning och gynnsam
bevarandestatus bedömer förvaltningsrätten att det i nu aktuellt mål inte
2505-16
7
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ
DOM
2016-12-06
framkommit några nya omständigheter som medför en annan bedömning än
den som gjorts i förvaltningsrättens mål 2167-16 och 2333-16. Det kan i
sammanhanget särskilt nämnas att länsstyrelsen har angett att det saknas
möjlighet att flytta renarna till annan betesmark eftersom närliggande vinterbetesområden utnyttjas av andra vinterbetesgrupper. Därtill har länsstyrelsen redogjort för hur forskning visar att renar löper en väsentligt högre
risk att drabbas av parasiter och sjukdomar om de hålls inhägnade under en
längre tid. Det aktuella området är vidare omöjligt att överblicka med hänsyn till att det är skogsklätt och kuperat. Förvaltningsrätten bedömer därför
att det av utredningen i målet framgår att det inte finns någon annan lämplig
lösning än skyddsjakt.
När det vidare gäller frågan om gynnsam bevarandestatus konstaterar förvaltningsrätten att vargen i Sverige har bedömts ha en gynnsam bevarandestatus. Det har inte framkommit något som tyder på att bevarandestatusen
skulle ha försämrats (jfr Kammarrätten i Sundsvalls dom den 5 oktober
2016 mål nr 2103-16). I målet har inte heller framkommit något som tyder
på att jakt efter de nu aktuella vargarna skulle riskera att försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus.
Beslut om skyddsjakt kan behöva fattas med kort varsel för att avhjälpa en
akut uppkommen situation. Det framstår därför inte som möjligt att som en
förutsättning för ett beslut om skyddsjakt kräva att länsstyrelsen ska skaffa
sig kännedom om en viss individs genetiska sammansättning utöver vad
som redan gjorts i målet (Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 2103-16).
Förvaltningsrätten anser därför att länsstyrelsen har uppfyllt sin bevisbörda i
denna del. Den beslutade jakten kan således inte anses försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus.
2505-16
8
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LULEÅ
DOM
2016-12-06
Sammanfattningsvis finner förvaltningsrätten att samtliga förutsättningar för
skyddsjakt är uppfyllda. Den avvägning mellan de i ärendet motstående intressena av att förhindra allvarlig skada och att skydda vargstammen som
ska göras när det är frågan om ett undantag från det strikta skyddssystemet
för varg får anses vara proportionerligt. Överklagandena ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i
formulär DV 3109/1C (se bilaga 2).
n Kemi
I avgörandet har även nämndemännen Birgitta Ahlqvist, Martin Forss och
William Torikka deltagit.
Sara Öhlund har föredragit målet.
2505-16
1(9)
Länsstyrelsen
Jämtlands län
Beslut
Datum
Diarienummer
2016-11-24
218-8439-2016
Jovnevaerie sameb RVALTNINGSRÄTTEN
LI/LEIS
2P16 -12- 0 52-5-0
Enhet
Tillstånd till skyddsjakt efter två (2) vargar inom Jovnevaerie
samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun, Jämtlands län
Beslut
Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt efter två (2) vargar inom Jovnevaerie
samebys vinterbetesområde i Bräcke kommun, Jämtlands län.
Skyddsjakten får endast bedrivas inom område som beskrivs nedan i
beslutet. Länsstyrelsen avlyser skyddsjakten om tillåtet antal vargar fälts
eller påskjutits innan jakttiden löpt ut.
Beslutet fattas med stöd av 9, 21, 23 a tredje punkten, 23 b och 24 d §§
jaktförordningen (1987:905), med beaktande av skyddsreglerna i artikel
12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda
djur och växter och undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av
jaktbyte i artikel 16 samma direktiv samt Naturvårdsverkets beslut (dnr
NV-04080-15) om överlämnande av rätt att fatta beslut om skyddsjakt
efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser.
Beslutet gäller under tiden från 25 november 2016 till och med 13
december 2016.
Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 § jaktförordningen att detta beslut
ska gälla utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas
framgår av bilaga 1.
Länsstyrelsen beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för
beslutet.
Postadress
Besöksadress
831 86 ÖSTERSUND
Residensgränd 7 010-225 30 00 010-225 30 10
Telefon
Fax
E-post
Web
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/jamtland
2(9)
Länsstyrelsen
Jämtlands län
Villkor
När får skyddsjakten bedrivas?
Skyddsjakten får bedrivas under tiden från och med 25 november 2016 till
och med 13 december 2016. Varje jakttillfälle initieras av länsstyrelsen.
Länsstyrelsen ska inför jakttillfålle kontaktas på telefon 010 225 30 40.
Länsstyrelsen erinrar om att enligt 9 § jaktförordningen så får skyddsjakt
efter varg bedrivas under tiden från och med en timme före solens
uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter
solens nedgång får skyddsjakten endast bedrivas som vaktjakt eller
smygjakt.
Var får skyddsjakten bedrivas?
Skyddsjakten får endast bedrivas inom nedan angivet jaktområde.
Gränserna för jaktområdet utgörs i söder av länsgränsen mellan europaväg
14 (E14) och Holmsjön/Gimån och därifrån vidare i nordvästlig riktning
längs den södra strandlinjen längs vattendraget Gimån med tillhörande
sjöar. I väster utgörs gränsen av europaväg 14 (E14) mellan vattendraget
Gimån och länsgränsen. Länsstyrelsens personal som finns på plats far
besluta att jakt som påbörjats i det angivna området för fullföljas även
utanför området. Jakt får ske på annans mark.
Översiktlig karta över området finns i bilaga 2.
Vilka vargar får fällas?
Totalt får maximalt två (2) vargar fållas.
Vilka får utföra skyddsjakten?
Länsstyrelsen utser efter samråd med samebyn jaktledare. Jaktledaren far
utse maximalt tjugo (20) personer som får delta i jakten. Länsstyrelsens
fåltpersonal ska beredas möjlighet att närvara vid varje jakt och ha rätt att
avbryta jakten.
Länsstyrelsens kontaktperson är länsstyrelsens rovdjurstelefon
010 225 30 40.
Jaktledaren informerar Polismyndigheten när jakten påbörjas samt vid
jaktens slut om djuren fållts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut.
Jaktmedel och jaktmetoder
Länsstyrelsen beslutar med stöd av 21 § jaktförordningen att de
jalctdeltagare som Länsstyrelsen utsett, utan närvaro av
Länsstyrelsens fåltpersonal, får söka efter samt ringa djuren med
Telefon
Fax
Postadress
Besöksadress
831 86 ÖSTERSUND
Residensgränd 7 010-225 30 00 010-225 30 10
E-post
Web
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/jamtland
3 (9)
Länsstyrelsen
Jämtlands län
motorfordon. Länsstyrelsen erinrar dock om att det ej är tillåtet att
använda motorfordon för att förfölja eller genskjuta vilt, för att
hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från
den som jagar.
Skyddsjakten får bedrivas med hjälp av hund, maximalt tre (3) hundar får
släppas efter en och samma varg under ett och samma dygn.
Jakten får bedrivas med hjälp av helikopter under förutsättning att såväl
pilot som skytt har erfarenhet från verksamheten.
Förföljande och avlivning från snöskoter och helikopter får endast utföras
av personal utsedd av Länsstyrelsen.
I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt
(NFS 2002:18) anges vilka vapen och kulpatroner som får användas vid
jakt efter varg
Anmälan om fälld eller påskjuten varg
Jaktledaren ska omedelbart och senast inom en timme från det att en varg
fällts eller påskjutits anmäla detta till Länsstyrelsens rovdjurstelefon
010-225 30 40. Jaktledaren ska avlysa jakten om tillåtet antal vargar fällts
eller påskjutits med stöd av detta beslut.
Hantering av fälld varg
Länsstyrelsen beslutar att fällt djur tillfaller staten och omhändertas av
länsstyrelsen.
Övrig information
Jakt som inte följer angivna villkor sker utan stöd av beslutet och i strid
med fredningsbestämmelserna i 3 § jaktlagen (1987:259).
Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 §§ samma lag.
(14-16 §§). Endast kulvapen tillhörande klass 1 är tillåtet vid jakt efter
varg, hagelvapen och enhandsvapen är inte tillåtna.
Länsstyrelsen erinrar om att skyddsjakten, enligt § 27 i jaktlagen ska
bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande.
Länsstyrelsen vill erinra om att skyddsjakten ska bedrivas med god
jaktetik och att all hundanvändning ska präglas av detta. Om drivande
hund används så rekommenderar länsstyrelsen att två till tre hundar som
förföljer varg används samtidigt.
Tidigare erfarenheter från vargjakt med hund visar att de hundar som
används behöver ha ett numerärt övertag samt ett likartat arbetstempo för
Telefon
Fax
Postadress
Besöksadress
831 86 ÖSTERSUND
Residensgränd 7 010-225 30 00 010-22530 10
E-post
Web
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/jamtland
4(9)
Länsstyrelsen
Jämtlands län
att jakten ska fungera på bästa sätt och inte riskera att hundarna skadas.
Används för många hundar ökar risken at någon av dem hamnar efter
samtidigt som risken finns att hundarna får ett för stort numerärt övertag
vilket kan liknas vi så kallad "packjakt" och som inte är etiskt försvarbart.
Därav är det inte tillåtet att använda fler än tre hundar på en och samma
varg under ett och samma dygn samtidigt som rekommendationen är att
två till tre hundar, används samtidigt.
Bakgrund
I slutet av juli upptäcktes vargförekomst inom Jovnevaerie samebys
vinterbetesområde i Bräcke kommun genom DNA-analys av insamlad
spillning. Analysen visade att vargen var individ G130-14, en hane av
skandinaviskt ursprung från Gårdsjöreviret. I augusti samlades ytterligare
spillning in från samma hane inom samma område. I september gjordes en
spårning av två vargar längs en väg och spillning insamlades. Resultatet
från DNA-analyserna visade på två olika individer varav en var G130-14.
Den andra individen gick inte att könsbestämma men det kunde
säkerställas att det rörde sig om en individ av skandinaviskt ursprung född
i Lokareviret. Under september har även en synobservation av två vargar
gjorts av älgjägare i området. Den 7 oktober samlades ytterligare
spillningar inom området och dessa kom även de från individ G130-14. I
en av de spillningar som samlats fanns hår från ren.
Området där vargförekomsten konstaterats är ett viktigt vinterbetesområde
för Jovnevaerie sameby och det gränsar även till andra samebyars
vinterbetesområden. Länsstyrelsen fattade, på eget initiativ, beslut om
skyddsjakt efter två vargar (läs beslut dnr: 218-7084-2016 och 218-78142016). Inget av ovanstående beslut har verkställts på grund av
ogynnsamma väderförhållanden. Den 19 november spårade länsstyrelsen
åter igen två vargar inom det aktuella området och hittade en nyligen
vargdödad renkalv mellan Bräcke och Albacken.
Jovnevaerie sameby ansökte den 22 november om skyddsjakt efter två
vargar inom samebyns vinterbetesområde. Samebyn har under hösten
undvikit flytt av renhjordarna på grund av vargförekomsten i
vinterbetsområdet. Denna åtgärd för att förebygga skada är endast en
temporär lösning som inte kommer att lösa problematiken på lång sikt. I
takt med att tiden löper längre ut på vintern ökar svårigheterna och
kostnaderna för samebyn att återsamla renhjorden för flytt. Samebyn
riskerar att utsättas för allvarlig skada om inte renarna kan flyttas ned till
vinterbetesområdet inom en snar framtid.
Telefon
Fax
Postadress
Besöksadress
831 86 ÖSTERSUND
Residensgränd 7 010-225 30 00 010-22530 10
E-post
Web
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/jamtland
5 (9)
Länsstyrelsen
Jämtlands län
Skäl
Naturvårdsverket fattade den 25 juni 2015 med stöd av 24 a §
jaktförordningen (1987:905) beslut (NV-04080-15) om att överlämna
rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa
länsstyrelser.
Juridiska förutsättningar för skyddsjakt
Skyddsjakt efter varg kan ske genom särskilt myndighetsbeslut med stöd
av 23 a, 23 b, 24 a §§ jaktfiirordningen. För att skyddsjakt ska kunna
medges krävs att förutsättningarna i 23 a § jaktförordningen är uppfyllda.
Skyddsjakt får enligt bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig
skada på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, om det
inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar
upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess
naturliga utbredningsområde. Av 23 b § samma förordning framgår att
beslut om skyddsjakt efter varg får fattas även om någon skada inte
inträffat, förutsatt att det firms en stor sannolikhet för att allvarlig skada
kommer att uppstå.
Länsstyrelsens bedömning och motivering
Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall och bedömer
skadornas omfattning, förväntad skadebild, om skadeförebyggande
åtgärder dolts, vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns
samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen
bedömer om skyddsjakt kan försvåra upprätthållandet av en gynnsam
bevarandestatus för arten. Länsstyrelsen beaktar också vargstammens
utveckling i landet som helhet samt vargarnas genetiska ursprung. Vidare
bedöms om det går att identifiera speciellt skadegörande individer eller
särskilt skadeutsatta områden.
Nyttjande av fordon
Av 21 § jaktförordningen framgår att länsstyrelsen kan medge undantag
från 31 § jaktlagen (1987:259). För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på
ett ändamålsenligt sätt bedömer länsstyrelsen att undantag från förbudet
att nyttja motorfordon vid jakt ska utfärdas.
Allvarlig skada
Förutom skadade och dödade renar så orsakas stor skada genom spridning
och skingring av renhjordarna. Samebyns renhjordar består av djur som
man valt att inte slakta under hösten. Det är djur som renskötarna valt ut
för framtida avel, främst vajor som till största andelen är dräktiga. Kraftiga
störningar inom vinterhjordarna kan innebära stor skada i form av förlust
av utvalda avelsdjur och kastade kalvar. Vinterbetesperioden är en sårbar
betesperiod för renarna och upprepade störningar kan leda till kraftiga
Postadress
831 86 ÖSTERSUND
Fax
Telefon
Besöksadress
Residensgrand 7 010-22530 00 010-225 30 10
E-post
Web
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/jamtland
6(9)
Länsstyrelsen
Jämtlands län
nedsättningar av renarnas kondition. Detta kan orsaka kalvförluster och
kalvar med lägre födelsevikt vilket även på längre sikt kan äventyra
kalvöverlevnaden. Dessutom riskerar renarna att bli betydligt känsligare
för sjukdomar vilket medför en ökad dödlighet i renhjordarna på kort och
lång sikt.
Annan lämplig lösning
Det aktuella området är ett viktigt betesområde för samebyn. I de
vargspillningar som samlats in i området har renhår hittats i vargspillning.
Under en spårning den 19 november hittade länsstyrelsen en nyligen
vargdödad renkalv i det aktuella området vilket bekräftar länsstyrelsen
bedömning att vargarna prederar på ren.
Den skadeförebyggande metod som normalt fungerar bäst mot predation
på ren är att hålla väl samlade vinterhjordar. Varg jagar med en metod som
innebär att renhjordarna skingras och sprids över en stor yta vilket medför
ökad exponering för predation.
Andra alternativa metoder som diskuterats är:
1.Flytta renarna. Det finns inga andra betesområden att tillgå då de andra
vinterbetesområdena inom samebyn nyttjas av andra vinterbetesgrupper.
2. Hägna in renar och utfodra dem. Forskning och tidigare erfarenhet visar
att risken för att renar drabbas av parasiter och sjukdomar ökar dramatiskt
om de hålls i hägn under längre tid och i regel resulterar detta i stora
förluster orsakade av t.ex. Nekrobacillus.
3. Mota bort vargarna. Erfarenheter från tidigare försök att mota bort
vargar från områden med renar visar att vargarna återvänder till renarna.
4. Ökad bevakning. Området är skogsklätt och kuperat och omöjligt att
överblicka även under gynnsamma snöförhållanden. I dagsläget är
snöförhållandena i området inte gynnsamma för ökad bevakning. Det är
dessutom mörkt stora delar av dygnet och vargen genomför sina jaktförsök
och störningar på renar nattetid.
Gynnsam bevarandestatus
Resultatet från DNA-analyser av spillningsprov visar att samtliga
dokumenterade vargar i området är av skandinaviskt ursprung.
Länsstyrelsen gör bedömningen mot bakgrund av vargpopulationens status
att skyddsjakt efter vargarna i området inte försvårar upprätthållandet av
en gynnsam bevarandestatus för vargen som art.
Sammanfattningsvis finner länsstyrelsen att förutsättningarna för
skyddsjakt på de två individerna i området är uppfyllda.
Postadress
831 86 ÖSTERSUND
Besöksadress
Telefon
Fax
Residensgränd 7 010-225 30 00 010-225 30 10
E-post
Web
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/jamtland
7 (9)
Länsstyrelsen
Jämtlands län
Detta beslut har fattats av enhetschef Ruona Burman efter föredragande av
vilthandläggare Nicklas Jönsson.
Ruona Burman
Nicklas Jönsson
Bilaga 1
Hur man överklagar
Bilaga 2
Översiktlig karta över jaktområdet
Sändlista
Länsstyrelserna i det Norra förvaltningsområdet
Länsstyrelsens fältpersonal (rovdjursinventerare)
Skandulv, [email protected]
Polisen i Jämtlands län
SVA
Viltförvahningsdelegationen Jämtlands län
Jovnevaerie sameby
Telefon
Fax
Postadress
Besöksadress
831 86 ÖSTERSUND
Residensgränd 7 010-225 30 00 010-22530 10
E-post
Web
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/jamtland
8(9)
Länsstyrelsen
Jämtlands län
Bilaga 1
Hur man överklagar till Förvaltningsrätten i Luleå
Om du är missnöjd med länsstyrelsens beslut kan du överklaga till Förvaltningsrätten i
Luleå.
Det gör du genom att i brev:
•
•
Tala om vilket beslut du överklagar, t.ex. genom att ange ärendets diarienummer
Redogöra för dels varför du anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt, dels hur du anser att
beslutet skall ändras.
Du skall underteckna brevet, förtydliga namnteckningen och uppge namn och
telefonnummer.
Om du har handlingar eller annat som du vill åberopa till stöd för du ståndpunkt så bör
du skicka med dessa.
Överklagandet skall lämnas/skickas till länsstyrelsen se adress nedan. Om inte
länsstyrelsen ändrar sitt beslut kommer överklagandet och handlingar i ärendet att
skickas till Förvaltningsrätten.
Länsstyrelsen måste ha ert överklagande inom tre veckor från den dag du fick del
av beslutet. I annat fall kan din överklagan ej prövas.
Om du behöver veta mer om hur du skall gå till väga, så kan du vända dig till
länsstyrelsen, telefonnummer 010-225 30 00.
Länsstyrelsens postadress:
Länsstyrelsen i Jämtlands län
83186 Östersund
Telefon
Fax
Postadress
Besöksadress
831 86 ÖSTERSUND
Residensgrand 7 010-225 30 00 010-22530 10
E-post
Web
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/jamtland
9(9)
Länsstyrelsen
Jämtlands län
Bilaga 2
Postadress
Besöksadress
831 86 ÖSTERSUND
Residensgränd 7 010-225 30 00 010-22530 10
Telefon
Fax
E-post
Web
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/jamtland
ANSÖKAN
Länsstyrelsen
Jämtlands län
218-8439-2016
Datum
2016-11-24
FÖRVALTNiNGSMIEN
LULE;.:.
2on -12Naturvårdsverket
Winn
AMU.
gokät
106 48 STOCKHOLM
Ansökan om dispens i användning av jaktmedel under
skyddsjakt
Länsstyrelsen i Jämtlands län ansöker härmed om tillstånd att använda
hagelgevär laddade med hagelpatroner av typen buckshot storlek 4
(6,1 mm) vid ett beviljande av skyddsjakt efter två varg inom
Jovnevaerie sameby i Jämtlands län (beslut 218-8439-2016). Jakten
kan komma att utföras av Länsstyrelsen och bedrivas med hjälp av
helikopter. Länsstyrelsen kommer om dispens medges att nyttja pilot
och skytt som utfört liknande uppdrag tidigare, samt att skytten
genomgått utbildning om vapenhantering i helikopter.
Länsstyrelsen önskar att handläggningen påskyndas så att jakten inte
fördröjs om goda jaktförhållanden skulle uppkomma.
Nicklas Jönsson
Vilthandläggare
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
E-post
831 86 ÖSTERSUND
Residensgränd 7
063-14 60 00
063-14 61 85
[email protected]
FÖRVALTNINGSRÄTtEN
LULEP\
1016 -12From:
[email protected]
25 Nov 2016 12:06:44 +0000
Enhtit
Sent:
To:
Länsstyrelsen Jämtlands län;Burman Ruona;Jönsson Nicklas;Hansson Magnus
Cc:
r [email protected];[email protected];[email protected];Jen.Edgren@naturva
rdsverket.se;[email protected];[email protected]
Subject:
Dipens att få använda hagelvapen vid skyddsjakt efter varg
Attachments:
NV-08162-16_Beslut om hageldispens. pdf
Beslut om dispens bifogad
Hälsningar Mikael
Mikael Wallén
NATURVÅRDSVERKET
Avdelningen för genomförande
BESÖK: Forskarens väg 5, Östersund
POST: 106 48 Stockholm
TELEFON: 010-698 13 39, FAX: 08-698 00 00
INTERNET: www.naturvardsverket.se
Tänk på miljön innan du skriver ut det här mejlet
1(4)
NATUR
VÅ R DS at',)
VERKET
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
ÖRVÅLTNGS
LULEÅ
ThN
20.6 -12- OS
Mikael Wallén
Tel: 010-6981339
mikael.wallen
@naturvardsverket.se
Main
BESLUT
2016-11-25 Ärendenr:
NV-08162-16
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Beslut om dispens för användandet av hagel vid skyddsjakt efter varg
Beslut
Naturvårdsverket beslutar att ni vid skyddsjakt efter varg från helikopter får
använda hagelgevär laddat med hagelammunition enligt följande villkor.
Villkor
1. Denna dispens gäller fbr personal vid Länsstyrelsen i Jämtlands län.
2. Dispensen gäller endast för skyddsjakt efter varg inom Jovnevaerie
samebys område inom Jämtlands län.
3. Undantaget gäller endast jakt som sker med stöd av Länsstyrelsen i
Jämtlands läns beslut med dnr 218-8439-2016.
4. Pilot och skytt som ska genomföra skyddsjakten ska ha erfarenhet av
liknande uppdrag tidigare.
5. Vapnet ska vara av kaliber 12/70 och användas med hagelammunition
med minst 40 gram hagelladdning eller av kaliber 12/76 och användas
med hagelpatroner med minst 50 gram hagelladdning.
6. Patronerna ska vara laddade med hagel av storleken minst 4 mm och
högst 5 mm och ska vara av bly eller annat material med högre eller
liknande densitet. Även ammunition av typen Remington Express 6,1
mm kan användas.
7. Hagelpipans trångborrningsgrad ska vara 'A, 1/2 eller %.
Bakgrund
Länsstyrelsen i Jämtlands län har för avsikt att fatta beslut om skyddsjakt efter
två vargar som befinner sig i Jovnevaerie samebys område. Vargen befinner sig
inom samebyns åretruntmarker. Om beslut om skyddsjakt fattas av
Länsstyrelsen kommer jakten att bedrivas från helikopter. Länsstyrelserna har
BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195
ÖSTERSUND - FORSKARENS VAG 5, HUS UB
Post- : 106 48 STOCKHOLM
TEL: 010-698 10 00
FAX: 010-698 16 00
E-POST: [email protected]
INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE
NATURVÅRDSVERKET
2(4)
därför kommit in med en ansökan om undantag fir att kunna använda
hagelammunition vid jakten.
Skäl
Aktuella bestämmelser
Hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 som är laddade med hagelammunition får
användas vid jakt efter viltarter som far jagas med kulgevär avsedda för
ammunition i klass 3 och 4. Det framgår av 6 och 16 §§ Naturvårdsverkets
föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.
Varg får endast jagas med kulgevär avsedda för ammunition i klass 1. Det
framgår av 16 § samma föreskrifter. Enligt 43 § samma föreskrifter kan
Naturvårdsverket i enskilda fall meddela undantag från dessa.
Naturvårdsverkets bedömning
Naturvårdsverket bedömer att ett vapen med hagelammunition i vissa fall är att
föredra framför klass 1 ammunition vid skyddsjakt från helikopter. Vapen med
hagelammunition använt inom rekommenderat avstånd kan minska riskerna för
allvarliga skadeskjutningar på de djur som är målet för skyddsjakt. Av
säkerhetsskäl kan ett hagelgevär i vissa fall också vara bättre, eftersom risken fir
rikoschetter är mindre än vid användande av kulgevär.
Naturvårdsverket gör därför bedömningen att det i detta enskilda fall finns skäl
till att medge undantag enligt ovan.
Naturvårdsverket vill särskilt betona att för att skyddsjakt ska kunna ske, krävs
att Länsstyrelserna avgör frågan om skyddsjakt i ärenden med Länsstyrelsens
dnr 218-8439-2016. Denna dispens innebär inte att Naturvårdsverket gör någon
bedömning i frågan om skyddsjakt bör medges eller ej.
Övrigt
Rekommendationer for jakten
Naturvårdsverket rekommenderar att hagelvapen inte används på ett avstånd
överstigande 15 meter från viltet och att det ur säkerhetssynpunkt inte bör laddas
med mer än ett skott i taget.
För att undvika att djur utsätts för långvarig stress genom exempelvis
återkommande jaktförsök är det viktigt att tillfället när jakt påbörjas och att
området för jakt väljs med stor omsorg.
För att ge en ökad säkerhet när det gäller vapenhantering i helikopter
rekommenderar Naturvårdsverket att ett brytbart hagelvapen som endast laddas
med ett skott i taget används. Användandet av ett brytbart hagelvapen utan
ejektor innebär en minskad risk för att tomhylsor under flygningen hamnar i
helikopterns rörliga delar i jämförelse med vapen av annan typ.
NATURVÅRDSVERKET
3(4)
Övriga bestämmelser
Naturvårdsverket påminner slutligen om att det är förbjudet att använda patroner
laddade med blyhagel vid jakt i våtmarker. Det framgår av förordningen
(1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och
utförsel av kemiska produkter.
Beslut om denna dispens har fattats av Nils Mårtenson, efter föredragning av
Mikael Wallén båda vilthandläggare.
För Naturvårdsverket
o/d
Nils Mårtenson
Mikael Wallén
Upplysning om hur man överklagar, se bilaga.
Sändlista:
[email protected]
För kännedom:
Polisen
Statens veterinärmedicinska anstalt
NATURVÅRDSVERKET
4(4)
Var ska beslutet överklagas?
Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm.
Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket.
Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar
Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten.
När ska beslutet senast överklagas?
Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den
dag Ni fick del av beslutet.
Vad ska överklagandet innehålla?
Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat.
I skrivelsen ska Ni ange:
Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer,
vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och
ärendenummer,
hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras
samt
om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och
telefonnummer.
TJÄNSTEANTECKNING
Länsstyrelsen
Jämtlands län
Utskriftdatum/tid
Sida
2016-12-01 10:10
1
Verksamhetskod
218
Nummer
8439-2016-1
Rubrik
Ansökan om skyddsjakt efter två vargar inom samebyns vinter
Datum
2016-11-22
Initierare
Jovnevaerie sameby
Handläggare
Nicklas Jönsson
FÖRVALTNiNG-
SKTITN
tesområElbLILEÄ
2016 -12- 0
Måln r
Tjänsteanteckning
Samtal via telefonmed Olov-Axel från jouvnevaerie sameby 2016-11-22
Samebyn ansöker om skyddsjakt på två vargar som under en längre tid uppehållit sig i deras
vinterbetesområde utanför Bräcke och som man nu misstänker uppehåller sig bland deras renar i ett
område utanför Albacken. Samebyn har ringat området, där länsstyrelsen den 19/11 spårade två vargar,
utan att hitta några spårlöpor som går ut från området och misstänker därför att vargarna uppehåller sig
inom området.
Mottagare Magnus Hansson
Bitaga
HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut
ska skriva till Kammarrätten i Sundsvall.
Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas fill
förvaltningsrätten.
För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då
Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har
meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid
en sådan förhandling har angetts när beslutet
kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha
kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag,
midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker
det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag.
Om kLaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom
tre veckor från den dag beslut meddelades.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om
DV 3109/ 1C• 2013-06• Producerat av Domstolsverket
1. det finns anledning att betvivla riktigheten
av det slut som förvaltningsrätten har
kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas
går att bedöma riktigheten av det slut som
förvaltningsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre
rätt, eller
Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast Det är därför viktigt att det
klart och tydligt framgår av överklagandet till
kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1. Klagandens person-/organisationsnummer,
postadress, e-postadress och telefonnummer
till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska
också anges samt eventuell annan adress där
klaganden kan nås för delgivning. Om dessa
uppgifter har lämnats tidigare i målet — och om
de fortfarande är aktuella — behöver de inte
uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska
ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller
adressuppgift ändras, ska ändringen utan
dröjsmål anmälas till kammarrätten.
2. den dom/beslut som överklagas med uppgift
om förvaltningsrättens namn, målnummer
samt dagen för beslutet,
3. de skäl som klaganden anger till stöd för en
begäran om prövningstillstånd,
4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut
som klaganden vill få till stånd,
5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad
han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet.
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva
överklagandet.
www.domstol.se