När får en arbetsgivare använda sig av kvittning?
BA INFORMERAR FRÅN BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND När får en arbetsgivare använda sig av kvittning? En arbetsgivare har en skyldighet att betala ut lön till de anställda för utfört arbete. Det kan förekomma att arbetsgivaren har en fordran gentemot en arbetstagare, då personen till exempel kan ha fått förskottsbetalning eller skadat företagets egendom. Om en arbetsgivare gör avdrag från innestående lön för att få betalt för en fordran kallas detta kvittning. Denna artikel går igenom om och när en arbetsgivare får kvitta en fordran mot en arbetstagare. Det är inte ovanligt att vi på Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA) får frågor om kvittning. Det kan gälla frågor om när kvittning får ske men det är inte ovanligt att kvittning redan skett och arbetstagaren eller facket påstår att arbetsgivaren gjort en felaktig kvittning. Förutom att arbetsgivaren vid felaktig kvittning kan bli tvungen att betala tillbaka det belopp som felaktigt kvittats kan arbetsgivaren dessutom bli skyldig att betala ett skadestånd för brott mot kvittningslagen och kollektivavtal. För att undvika onödiga skadestånd är det därför viktigt att arbetsgivaren förstår regelverket om kvittning. Kvittning regleras i lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt (1970:215). Lagen skiljer på två olika slag av kvittning, nämligen frivillig kvittning och tvungen kvittning. Frivillig kvittning Arbetsgivaren kan kvitta en fordran mot en arbetstagare genom löneavdrag om arbetstagaren lämnat sitt samtycke till kvittningen (frivillig kvittning). Medgivandet behöver inte vara skriftligt men vi rekommenderar att sådant finns då det är arbetsgivaren som måste kunna visa att arbetstagaren lämnat kvittningsmedgivandet om det uppstår diskussioner i efterhand om sådant medgivande fanns eller inte. Ett tidigare lämnat kvittningsmedgivande, oavsett om det skett skriftligen eller inte, kan när som helst återkallas av arbetstagaren. Det 64 S V E N SK Å K ER I T I D N I N G NR 1 • 2 0 1 7 är alltså viktigt att kvittningsmedgivandet finns vid den tidpunkt då kvittning ska ske. Vid frivillig kvittning finns inga begränsningar avseende storleken av det belopp som kan kvittas. Tvungen kvittning Tvungen kvittning innebär att löneavdrag görs utan att den anställde lämnat sitt samtycke och detta får ske endast i de situationer som räknas upp i kvittningslagen. Innan arbetsgivaren får göra en tvungen kvittning måste arbetsgivaren alltid begära och fått ett besked från Kronofogdemyndigheten om hur mycket av lönen som är skyddat mot kvittning (”benificiebesked”), det vill säga hur stor del av lönefordran som överstiger vad arbetstagaren behöver för sin och familjens försörjning. Beneficiebesked lämnas av Kronofogde myndigheten på den ort där den anställde är bosatt. Myndigheten avgör inte om arbetsgi varen har rätt att kvitta utan lämnar endast besked om hur mycket som är skyddat mot kvittning. Arbetsgivaren måste ha hunnit få beskedet vid kvittningstillfället. Tvungen kvittning kan endast göras i följande tre situationer: 1. Kvittningsavtal med den anställde Tvungen kvittning kan ske om arbetsgivaren har en fordran på den anställde som uppkommit i samband med anställningen och som grundar sig på ett avtal mellan arbetsgivaren och den anställde, enligt vilket kvittning får ske. Kvittningsmedgivandet måste då ha lämnats i samband med att arbetsgivarens fordran uppkom, till exempel vid den tidpunkt den anställde lånade pengarna och avtalet upprättades. Ett kvittningsavtal som träffats i efterhand ger inte rätt till tvungen kvittning. Arbetsgivarens fordran måste också vara ”klar och förfallen”. Det innebär att det inte får föreligga någon som helst tvekan om att arbetsgivaren verkligen har en fordran på den anställde och att tidpunkten för betalning är inne. Om skulden medgivits av den anställde är den naturligtvis ”klar”. I övrigt kan en fordran anses vara klar om det finns dokument som styrker betalningsskyldighet, till exempel ett skuldebrev eller annat fordringsbevis eller en domstolsdom. Kvittningsavtal bör ur bevissynpunkt vara skriftliga. Muntliga avtal är visserligen giltiga men arbetsgivaren måste alltid kunna visa att det finns ett kvittningsavtal. 2. Uppsåtlig skada Tvungen kvittning kan ske för att få ersättning för en skada som den anställde vållat uppsåtligen i tjänsten. Det innebär att skadan skett avsiktligt, till exempel genom stöld, förskingring eller skadegörelse. Det räcker inte med slarv eller ens grov vårdslöshet. Arbetsgivarens fordran måste också i detta fall vara ”klar och förfallen”. Det innebär att det inte föreligger någon tvekan om att arbetsgivaren har en fordran på den anställde och att tidpunkten för betalning är inne. I fallet uppsåtlig skada kan det vara svårare att påstå att en fordran är klar om den förnekas av den anställde. Ibland går inte detta att avgöra förrän skadeståndsfrågan prövats av domstol. 3. Kollektivavtal Tvungen kvittning kan ske om det finns en bestämmelse i ett kollektivavtal som ger arbetsgivaren rätt att kvitta i den aktuella situationen. Kollektivavtalet måste ha slutits eller godkänts av central facklig motpart för att ge rätt till kvittning. I våra kollektivavtal, Transport-, Miljöarbetareoch Tjänstemannaavtalen, finns bestämmelser om ekonomisk kompensation till arbetsgivaren om arbetstagaren inte iakttar sin egen uppsägningstid och sätter arbetsgivaren i en besvärlig situation. Bestämmelserna om kvittning skiljer sig dock åt för arbetare och tjänstemän. Arbetare Enligt kollektivavtalen med Transport har arbetsgivaren rätt att från innestående lön och semesterersättning dra av ett belopp motsvarande grundlönen per dag, gånger det antal dagar av uppsägningstiden som arbetstagaren inte har tjänstgjort. Observera dock att innan arbetsgivaren kvittar måste s.k. beneficiebesked inhämtas från Kronofogdemyndigheten. Tjänstemän I tjänstemannaavtalet finns ingen uttrycklig bestämmelse om rätt till kvittning. Enligt tjänstemannaavtalet har arbetsgivaren dock rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som vållas genom att tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som inte har iakttagits. Om den anställde inte går med på frivillig kvittning ber vi dig kontakta BA för rådgivning innan du genomför en kvittning. Vilka fordringar får kvittas? Om förutsättningarna för frivillig eller tvungen kvittning är uppfyllda kan kvittningen ske mot lön eller annan ersättning (lönefordran) men också i pension som arbetsgivaren betalar ut till före detta anställd. Till lönefordran räknas alla typer av innestående löneförmåner. Förutom vanlig lön (till exempel månadslön, timlön, provisionslön, övertids- och ob-tillägg) avses sjuklön, lön under tjänstledighet, semesterlön och semesterersättning. Observera att kvittning i kostnadsersättning, till exempel reskostnader och traktamenten, endast får ske vid frivillig kvittning eller tvungen kvittning med stöd av kollektivavtal. I vissa kollektivavtal ges en rätt att även göra avräkning mot innestående lön. Betalningsuppdrag Har arbetsgivaren den anställdes uppdrag att göra löneavdrag för fackföreningsavgifter, försäkringspremier, medlemsavgifter med mera betraktas inte avdragen som kvittning. Skatteavdrag går före kvittning Vid kvittning, såväl frivillig som tvungen, gäller att av myndighet beslutade avdrag för vissa fordringar såsom skatteavdrag av olika slag samt utmätning av lön enligt utsökningsbalken, alltid går före kvittning. Löneavdrag som inte är kvittning I detta sammanhang är det viktigt att belysa att det finns vissa avdrag som utgör ett naturligt led i arbetsgivarens lönehantering och som därför inte anses som kvittning. På dessa avdrag är kvittningslagen inte tillämplig. Avdrag vid löneberäkning Vanliga avdrag vid löneberäkning, till exempel sjukavdrag och tjänstledighetsavdrag, utgör inte kvittning. Dessa avdrag är ett led i själva löneberäkningen. Även rutinmässig korrigering av preliminärt utbetald lön (i ett lönesystem som bygger på preliminära löneutbetalningar) och avdrag för förskott på lön kan ske utan att det anses vara kvittning. Det är dock viktigt att korrigering sker så snart som möjligt och helst vid nästföljande avlöningstillfälle. Det finns annars risk att förskottet eller den preliminära utbetalningen ses som ett lån och därför omfattas av kvittningsreglerna. Avdrag för förskottssemester Om arbetstagaren fått semesterlön i förskott har arbetsgivaren, i den mån reglerna i 29a § semesterlagen respektive kollektivavtalet tillåter det, rätt att göra avräkning när den anställde slutar, utan att det ses som kvittning. Avräkningsmöjligheterna varierar beroende på om det är semesterlagen eller kollektivavtalet som är grund för avräkningen. Enligt semesterlagen kan avräkning ske endast mot innestående semesterersättning. VILL DU VETA MER? Välkommen att kontakta Biltrafikens Arbetsgivareförbund Postadress: Box 5384 102 49 STOCKHOLM Besöksadress: Storgatan 19 Tel: 08-762 71 00 • Fax: 08-611 46 99 E-post: [email protected] www.transportforetagen.se Du kan också kontakta något av våra nio regionkontor: OrtTelefonnummer Umeå 08-762 71 00 Sundsvall 060-16 73 00 Falun 023-580 00 Stockholm 08-762 71 00 Örebro 019-19 57 00 Jönköping 036-30 32 00 Göteborg 031-62 94 00 Växjö 0470-74 84 00 Malmö 040-35 25 00 SVEN SK ÅKERITID N IN G NR 1 • 2017 65
© Copyright 2024