INFORMATION
2017-01-01
Rättsintyg
När polis eller åklagare ska utreda ett misstänkt våldsbrott är det ofta avgörande att undersöka
och dokumentera skador hos personen som säger sig ha råkat ut för gärningen. På samma sätt
kan skador hos en misstänkt gärningsman vara viktiga bevis i utredningen. Sådana
undersökningar görs i första hand av rättsläkare anställda av Rättsmedicinalverket (RMV).
Kroppsundersökningar av målsägande är i regel frivilliga för den enskilde, medan
kroppsbesiktningarna av misstänkta gärningsmän görs efter särskilt beslut enligt
bestämmelserna i rättegångsbalken.
Rättsmedicinalverket har sedan 2006 huvudansvaret för rättsintygen i Sverige. Tidigare
utfärdades merparten av rättsintygen av läkare verksamma inom andra specialiteter, men i
syfte att höja kvaliteten och därmed rättssäkerheten fick RMV genom en lagändring ansvaret.
Rättsintyg är ofta en viktig del av förundersökningen och används bland annat för att avgöra
hur ett brott ska rubriceras och om skadornas utseende och läge ger stöd åt de uppgifter som
målsäganden och den misstänkte lämnat. Rättsintyget innefattar nämligen inte bara en
förteckning av skadorna utan även en bedömning över hur och när dessa uppkommit.
Rättsmedicinalverket har ett 30-tal specialistläkare i rättsmedicin på sex orter i Sverige och ett
20-tal under specialiseringsutbildning. För att täcka behovet av undersökningar på orter som
ligger långt ifrån de rättsmedicinska enheterna har verket även anställt läkare som har sitt
huvudsakliga arbete inom andra specialiteter. Dessa läkare har genomgått en utbildning hos
Rättsmedicinalverket i bland annat skadedokumentation. Listor med aktuella kontaktuppgifter
till sådana läkare (Forensiska dokumentationsläkare) finns på polisens intranät Intrapolis.
Rättsintyg som avser komplexa skadebilder eller spädbarn bör dock i första hand undersökas
av rättsläkare.
Merparten av kroppsundersökningarna utförs på de rättsmedicinska enheterna, men det
händer även att rättsläkare genomför undersökningarna på exempelvis sjukhus eller i arresten.
Lagen ställer strikta krav på hur och när dessa undersökningar ska genomföras. Samtycke är
en av huvudreglerna. Den enskilde måste ge sitt samtycke för att en begärd läkarundersökning
ska göras och för att ett rättsintyg ska utfärdas. En kroppsbesiktning av en misstänkt
gärningsman är å andra sidan ett tvångsmedel som beslutas av förundersökningsledaren. Detta
kräver dock att personen är skäligen misstänkt för ett brott som ger fängelse. Den läkare som
utför en undersökning för rättsintyg har en lagstadgad skyldighet att informera personen som
ska undersökas om vad rättsintyg är, och om kraven på samtycke. Avseende undersökning av
minderåriga samt medvetslösa finns särskilda bestämmelser.
1
Rättsintyg kan också skrivas utifrån uppgifterna i en patientjournal. Även i dessa fall är
grundregeln samtycke för att få utfärda ett rättsintyg. Men om intyget avser ett brott med
minimistraff på ett års fängelse (exempelvis våldtäkt och grov misshandel), kan denna typ
av rättsintyg utfärdas utan den enskildes medgivande. I dessa fall bryts även den sekretess
som annars omfattar patientjournalen, vilket gör att patientjournalen kan inhämtas av
polis eller RMV utan hinder av sekretess.
Trots att lagen om rättsintyg gör gällande att rättsintyg ska inhämtas från rättsläkare inom
RMV, så är alla legitimerade läkare som arbetar inom den offentligt bedrivna hälso- och
sjukvården skyldiga att göra kroppsundersökningar och skriva rättsintyg avseende dessa på
begäran av polis och åklagare. Läkare ska även vara behjälpliga vid spårsäkring av misstänkta
gärningsmän när polisen behöver skyndsam sådan.
Läkarundersökningar för rättsintyg är avgiftsbelagda. Avgiften är enhetlig och den omfattar
samtliga kostnader i samband med en undersökning. Rättsintyg kan inte beställas av
privatpersoner. All fakturering sker via Rättsmedicinalverket.
2