1. No category

EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
1
Empati och utveckling av främlingsfientliga åsikter hos ungdomar
Salli Kalo & Kristina Lorenz
Örebro Universitet
Handledare: Marta Miklikowska
Psykologi III
VT 2016
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
2
Empati och utveckling av främlingsfientliga åsikter hos ungdomar
Abstrakt
Teorier och tidigare forskningresultat tyder på kopplingen mellan
individers empati och främlingsfientliga åsikter, dock så finns det ingen
longitudinell forskning som stödjer dessa. Det finns heller ingen studie
som jämför effekter av två komponenter av empati dvs. empathic
concern och perspective taking. Denna två-vågsstudie av ungdomar
(N=616) syftar till att undersöka huruvida ungdomars empati förutsäger
förändringar i deras främlingsfientliga åsikter över tid. Data från YESstudien användes som underlag för denna studies analyser. Resultaten
visade, i enlighet med tidigare studier, att ungdomars empathic concern
och perspective taking förklarade förändringar i deras
främlingsfientliga åsikter över tid. Vidare visade resultatet att
ungdomars empathic concern var den starkare prediktorn av
förändringar i deras främlingsfientliga åsikter.
Nyckelord: Perspective taking, Empathic concern, Empati,
Främlingsfientlighet, Ungdomars utveckling
Psykologi III VT 2016. Handledare: Marta Miklikowska
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
3
Empathy and development in youth prejudice
Abstract
Theories and previous research claim that there is a connection between
empathy and prejudice, however there are no longitudinal research that
support these. Also, there are no study who compare the effects of the
two components of empathy, empathic concern and perspective taking.
This two-wave study on youths (N=616) aims to investigate whether
youths empathy affect change in prejudice over time. Data from the
YES-study was used as foundation for this study analysis. The result
showed, in accordance with previous research that youth’s empathic
concern and perspective taking explained change in youths prejudice
over time. Additionally, the results showed that youths empathic
concern were the stronger predictor for their prejudice.
Keywords: Perspective taking, Empathic concern, Empathy,
prejudice, Development
Psychology III Spring 2016. Advisor: Marta Miklikowska
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
4
Introduktion
Främlingsfientlighet är idag ett mycket aktuellt ämne på grund av stora förändringar i
Europa. Under de senaste åren har en ökad mängd människor på flykt inneburit stora
utmaningar för regeringar, invånare och immigranter. Sociala problem i samhället i form av
t.ex. diskriminering av minoritetsgrupper, stora utbildningsskillnader, hatbrott och mobbning i
skolor är problem som riskerar att uppstå vid främlingsfientlighet (Bar-Tal & Teichman,
2005; Rudolph, 2003). För att främja integration och reducera främlingsfientliga åsikter
behövs utökad forskning på faktorer som påverkar utvecklingen av främlingsfientliga
attityder.
Teorier hävdar att det finns en koppling mellan empati och främlingsfientliga åsikter.
Till exempel intergroup contact theory (Allport 1954; Pettigrew & Tropp, 2008) påstår att
utökad kontakt med andra grupper i samhället ökar empati som i sin tur minskar utveckling av
främlingsfientliga åsikter. Cognitive development theory (Bigler & Liben, 2016) påstår att
avgörande för individens främlingsfientliga åsikter är dennes kognitiva förmåga, bland annat
perspective taking. Socio-cognitive developmental theory (Black-Gutman & Hickson, 1996)
påstår att moralutveckling hos individen (vilkets centrala komponent är empati) är avgörande
för främlingsfientlighet (Black-Gutman & Hickson, 1996).
Tidigare forskningsresultat ger stöd åt dessa teorier. Forskning har visat att ökad
empatisk förmåga har negativ koppling till främlingsfientliga åsikter (t.ex. Christ.,
Hewstone, Swart., Voci, 2011; Batson., Polycarpou., Harmon-Jones., Imhoff., Mitchener.,
Bednar, & Highberger, 1997; Vescio, Sechrist, & Paolucci, 2003; Pettigrew & Tropp, 2008;
Gutsell & Inzlicht, 2012; Bigler & Liben, 1993). På grund av att tidigare forskning är baserad
på experimentell och tvärsnittsdata, vet vi inte hur effekterna av empati på främlingsfientliga
åsikter ser ut över tid och i det verkliga livet. Det finns risk att effekterna av empati är
överskattade. Experimentella och tvärsnittsstudier kan indikera stora effekter som skulle
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
5
kunna vara mindre över tid och i verkliga livet. Vidare har tidigare forskning fokuserat på 2
empatins komponenter separat, dvs. antingen på perspective taking eller på empathic concern.
På grund av detta vet vi inte vilken av komponenterna som är den starkaste prediktorn av
främlingsfientliga åsikter.
Vidare påstår tidigare forskning att ungdomsåren kan vara en betydande tid för
utvecklingen av främlingsfientliga åsikter (Erikson, 1968). Men ännu är forskningen relativt
begränsad kring vad som orsakar utveckling av främlingsfientliga åsikter i tonåren (Beelman
& Raabe, 2011; Cadinu, Kiesner, Maass, & Vallese, 2003). Därför är syftet med den aktuella
studien att undersöka om det finns koppling mellan ungdomars empati och deras
främlingsfientliga åsikter över tid och i det verkliga livet. Vidare är syftet även att jämföra
styrkan av kopplingen mellan båda komponenterna av ungdomars empati, nämligen empathic
concern samt perspective taking, och deras främlingsfientliga åsikter över tid. I linje med
teorier och tidigare forskning är vår hypotes att ungdomars empati kommer förutsäga
förändringar i deras främlingsfientliga åsikter. Då ingen tidigare forskning jämfört effekterna
av empathic concern och perspective taking kommer denna studie undersöka detta utan en
stark hypotes.
Främlingsfientliga åsikter: definition och utveckling
Främlingsfientliga åsikter kan definieras på olika sätt. Ett sätt att definiera begreppet
är att individen, baserat på andras etniska bakgrund eller tillhörande nationalitet, skapar en
negativ bild av individen eller gruppen som helhet (Allport 1954). Cadinu et al. (2003)
beskriver främlingsfientlighet som en negativ attityd mot individer eller minoritetsgrupper
som ofta resulterar i diskriminerade beteende. Främlingsfientlighet bygger på en generaliserad
åsikt hos individen. Individen likställer alla inom exempelvis en minoritetsgrupp och baserar
inte sin åsikt på individuella karaktärsdrag. I den aktuella studien definierar vi
främlingsfientliga åsikter som negativa generaliserade åsikter riktade mot invandrare.
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
6
Det finns flera faktorer som har visat sig predicera utvecklingen av främlingsfientliga
åsikter, exempelvis ålder, kön, kognitiv utveckling, vänskap och kontakter med andra etniska
grupper (Beelman & Raabe, 2011; Piaget 1965; Allport, 1954; Pettigrew & Tropp, 2008).
Cognitive-developmental och socio-cognitive developmental teorier påstår att
individens ålder är en prediktor av främlingsfientliga åsikter (Black-Gutman & Hickson,
1996; Rutland, 1999;). Studier visar på en ökning av främlingsfientliga åsikter hos barn i ålder
7-9 år för att sedan minska och sedan öka i de tidiga ungdomsåren (Beelman & Raabe, 2011).
Dessa teorier har pekat på betydelsen av den kognitiva och morala utvecklingen (Rutland, &
Killen, 2015). Forskning visar att främlingsfientlighet verkar minska med åldern i samband
med ökad kognitiv och moralutveckling (Black-Gutman & Hickson, 1996; Rutland, 1999).
Vidare påstår intergroup contact theory att avgörande för barn och ungdomars utveckling av
främlingsfientliga åsikter är dennes kontakt med andra samhällsgrupper (Allport, 1954). Detta
stödjs av flertalet senare studier. Resultatet av Pettigrew och Tropp studie (2006) visar att
barn, även vid mycket små kontaktmöjligheter visar på mindre främlingsfientliga åsikter
jämfört med de barn som inte haft någon kontakt med andra samhällsgrupper. Även Tropp
och Prenovost (2008) visar på liknande resultat och menar att kontaktmöjligheter är
avgörande för barns utveckling av främlingsfientliga åsikter. De påstår att barn som upplever
kontakt med andra grupper har en lägre risk för att utveckla främlingsfientliga åsikter.
Sammanfattningsvis tyder teorier och tidigare forskning på kopplingen mellan
utvecklingen av främlingsfientliga åsikter och bland annat ålder, kognitiv/moralutveckling
samt kontakt med andra samhällsgrupper. Begränsningar med tidigare forskning om
utvecklingen av främlingsfientliga åsikter är kopplingen mellan empati och främlingsfientliga
åsikter vilket kommer diskuteras närmare i nästa avsnitt.
Empati: definition och utveckling
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
7
Empati kan beskrivas som vår förmåga att förstå och känna med andra individer
(Davis, 1983). Empati är en multidimensionell sammanställning av kognitiva förmågor och
affektiva processer som varierar i grad och utvecklas olika mellan individer. Empati delas
vanligen upp i två komponenter, perspective taking, refererar till de kognitiva förmågorna
som att förstå andras känslor (Davis, 1983). Empathic concern representerar affektiva
processer, exempelvis att känna medkänsla. Upplevelser av empati för våra medmänniskor är
vad som kan skapa viljan att hjälpa samt påverkar våra sociala relationer (McDonald &
Messinger, 2011).
Forskning om empatisk utveckling visar att betydande för den individuella
utvecklingen av empati är genetiska förutsättningar (Knafo-Noam, Uzefovsky, Israel,
Davidov, & Zahn-Waxler., 2015), socialisering och föräldrars stöd i barndomen (Eisenberg &
Valiente, 2002). Tvillingsstudier har visat att empati utvecklas från både miljöbaserade
faktorer men att även genetiska faktorer har betydelse (Knafo-Noam, et.al, 2015).
Social inlärningsteori talar om betydelsen av föräldrars stöd för barn och ungdomars
utveckling av de empatiska förmågorna. Teorin påstår att barnet lär sig empatiska förmågor
genom föräldrarnas stöd och agerande i form av förebilder (Bandura, 1977). Även
anknytningsteorin påstår att en säker och trygg anknytning mellan förälder och barn skapar en
trygghet inom barnet. Genom detta tillåts barnet att känna empati för andra istället för att
genom osäkerhet fokusera på egoism (Bowlby, 1951; Hunter, Maunder., & Le., 2016).
Empati påverkar en mängd olika funktioner inom individer, bl.a. individens prosociala
beteende, som omtanke och hjälpsamhet gentemot andra och kan beskrivas som förmåga som
skapar en hälsosam och välfungerande relation till andra (Cumberland, Eisenberg, Guthrie,
Murphy, & Shepard, 2005). Empati har stor betydelse för en individs moraliska utveckling
(Branje, De Wied., Hawk, Meeus, Van Lier, & Van der Graaff, 2014). En hög nivå av empati
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
8
kopplas till ett prosocialt beteende medan låga nivåer av empati hos individen associeras till
ett antisocialt beteende (McDonald & Messinger, 2011). Vidare anser Stephan & Finlay
(1999) att den empatiska förmågan kan förbättras genom träning och detta har visat sig
förbättra och påverka individens beteende och attityder.
Separat har empathic concern och perspective taking visat sig påverka olika områden.
Forskning har visat att perspective taking är starkare kopplat till minskade konflikter och
moraliskt resonemang (Cumberland et. al, 2005). Empathic concern kopplades starkare till ett
prosocialt beteende och hjälpande beteende gentemot andra (Eisenberg och Fabes, 1990).
Både perspective taking och empathic concern har visat sig ha en stor påverkan på
individens pro eller antisociala beteende ((Eisenberg & Fabes, 1990). Eisenberg & Fabes´s
(1990) resultat skulle kunna visa på ett samband mellan individens nivå av empati och
utveckling av främlingsfientliga åsikter till följd av ett antisocialt beteende. Kopplingen
mellan empati och främlingsfientliga åsikter diskuteras mer i detalj i nästa avsnitt.
Empati som prediktor för främlingsfientliga åsikter
Det finns olika teorier som tyder på koppling mellan empati och främlingsfientliga
åsikter. En av de första teorierna bakom kopplingen mellan främlingsfientlighet och empati är
intergroup contact theory av Allport (1954). Allport menar att om individer upplever positiva
kontakter med andra samhällsgrupper kan detta minska dennes främlingsfientlighet. Under
senare år har teorin utvecklats och bidragit till ökade kunskaper för hur kontakt med andra
samhällsgrupper minskar främlingsfientlighet. Forskning har visat att positiva effekter av
kontakt med andra grupper och toleranta attityder kan förklaras med en ökad empati
(Pettigrew & Tropp, 2008). Forskning har visat att positiva kontakter med andra
samhällsgrupper kan bidra till utveckling av individens perspective taking eller öka individens
empathic concern som i sin tur är negativt relaterade till främlingsfientliga åsikter (Batson et
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
9
al. 1997; Vescio, Sechrist, & Paolucci, 2003). Först måste en situation ses från en annan utsatt
persons perspektiv för att genom detta se hur situationen påverkar den utsatta individen,
genom detta förbättras empatin för den specifika individen. Denna ökning av empati för den
specifika individen leder till en ökad omtanke för individens välfärd som sprider sig vidare till
gruppens övriga medlemmar. Sammanfattningsvis så tyder forskningens resultat på en
negativa koppling mellan empati och främlingsfientliga åsikter.
Piaget påstår i cognitive development theory att perspective taking är en del av de
kognitiva förmågorna. Förändringar i den kognitiva utvecklingen påverkar hur individen,
tänker om minoritetsgrupper i samhället (Piaget 1965). Kognitiva processer, däribland den
empatiska förmågan har visat sig påverka individers synsätt på olika grupperingar och
stereotyper samt främlingsfientliga åsikter. Stereotypning refererar till att tillskriva en grupp
individer specifika karaktärsdrag inom en grupp och genom generalisering tillskriva hela
gruppen dessa attribut (Bigler & Liben, 1993). Vidare visar forskning att med ökad ålder
utvecklar barnet sina kognitiva förmågor och möjligheterna till att tänka i ett större perspektiv
(Black-Gutman & Hickson, 1996). Socio-cognitive developmental theory vidarutvecklar och
påstår att moralutveckling (vilkets centrala komponent är empati) är avgörande för barns
tidiga utveckling av främlingsfientlighet (Black-Gutman & Hickson, 1996).
Social dominans theory menar att individer beroende av sin grupptillhörighet anser sig
ha olika status i samhället. Dessa övertygelser om ett hierarkiskt samhälle påverkar
utvecklingen av främlingsfientliga åsikter (Sidanius & Pratto, 1999). Forskningen har visat på
koppling mellan SDO och bristande empati. Chiao, Mathur, Harada, och Lipkeys (2009)
forskning visar på en stark koppling mellan SDO och en neutral aktivitet i hjärnans områden
kopplade till empati och affektiva områden, dvs. empathic concern som styr vår oro och
omtanke för andra (Sidanus et al. 2013). Vidare menar forskning att empati positivt korrelerar
med social dominance orientation (Pettigrew & Tropp, 2008) Altemeyers (1998) empiriska
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
10
studie påstår att SDO är en av de starkaste prediktorerna för främlingsfientlighet.
Sammanfattningsvis visar forskningen att övertygelsen om sociala grupper med olika status
kan kopplas till låg empati. Detta kan indirekt tyda på möjlig koppling mellan empati och
främlingsfientliga åsikter.
Vidare visar forskning på mer direkt koppling mellan empati och främlingsfientliga
åsikter. Exempelvis visar Gutsell & Inzlicht (2012) att ju högre grad av främlingsfientlighet
desto mindre benägen är individen till empatiska känslor för andra sociala grupper.
Kopplingen mellan främlingsfientlighet och empati visas genom deras studie där individer,
även om de är empatiskt lagda, tenderar att vara mer benägna att känna empatiska känslor
med de som ingår i den egna sociala gruppen. Alltså, upplever vi mindre empati för individer
som inte ingår i vad vi anser vara vår sociala grupp. Resultaten visade på en koppling mellan
deltagarnas aktivitet i prefrontal cortex och främlingsfientlighet. Lägre aktivitet som mättes i
prefrontal cortex kopplades till högre resultat på modern racism scale som användes för att
mäta främlingsfientlighet. (Gutsell & Inzlicht, 2012). Vidare påstår Gutsell & Inzlicht (2012)
att riktningen mellan främlingsfientlighet och empati inte är fastställd. Det vill säga huruvida
det är empati som påverkar främlingsfientlighet eller om det är främlingsfientlighet som
påverkar empati. En ide är dock att dessa bägge kan tänkas påverka i bägge riktningar
(Gutsell & Inzlicht, 2012). Sammanfattningsvis pekar resultaten av detta på att deltagarna
som uppvisade ett högre främlingsfientligt resultat även uppvisade mindre benägenhet att
känna empati för individer i andra sociala grupper.
Experimentella studier visar att ökad perspective taking minskar stereotyping och
fördomar (Galinsky & Moskowitz, 2000). Batson & Polycapou (1997) visar i sin
experimentella studie att om individen upplever empati för en annan individ i en annan grupp,
ökar detta känslan för gruppen som helhet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av dessa
experimentella studier på att ökad empati kan kopplas till minskad stereotyping och fördomar
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
11
Sammanfattningsvis finns både teorier och tidigare forskningsresultat som tyder på att
det finns en koppling mellan empati och främlingsfientliga åsikter. Vad som fortfarande
saknas i den tidigare forskning är longitudinell forskning som visar på kopplingen mellan
empati och främlingsfientliga åsikter över tid i verkliga livet. Experimentella studier och
korrelationer kan indikera stora effekter som skulle kunna vara mindre över tid och i verkliga
livet. Vidare har tidigare forskning fokuserat på komponenterna för empati separat, dvs.
antingen på perspective taking eller på empathic concern. På grund av detta vet vi inte vilken
av komponenterna som är den starkaste prediktorn för främlingsfientliga åsikter. Den aktuella
studien kommer därför undersöka hur utvecklingen av ungdomars främlingsfientliga åsikter
påverkas av deras empati och jämföra effekten av empathic concern samt perspective taking.
Syftet med den aktuella studien är att undersöka kopplingen mellan ungdomars
främlingsfientliga åsikter och deras empati över tid och i det verkliga livet. Vidare är syftet
även att jämföra effekter av empathic concern samt perspective taking på främlingsfientliga
åsikter. Vi ställer 3 frågor: (1) Påverkas utveckling av ungdomars främlingsfientliga åsikter av
deras empatic concern? (2) Påverkas utveckling av ungdomars främlingsfientliga åsikter av
deras perspective taking? (3) Vilken av de två aspekterna av empati är den starkare prediktorn
av främlingsfientliga åsikter? Dessa frågor kommer att besvaras genom att (1) undersöka om
ungdomars empathic concern förutsäger ändringar i deras främlingsfientliga åsikter från T1
till T2 (när vi kontrollerar för ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1); (2) undersöka
om ungdomars perspective taking förutsäger ändringar i deras främlingsfientliga åsikter från
T1 till T2 (när vi kontrollera för ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1); och (3)
Jämföra effekten av om ungdomars empathic concern och perspective taking på förändringar i
deras främlingsfientliga åsikter från T1 till T2 (när vi kontrollerar för ungdomars
främlingsfientliga åsikter från T1). Vår hypotes är att både empathic concern och perspective
taking kommer förutsäga förändringar i ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1 till T2.
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
12
Då ingen tidigare forskning jämfört effekterna av empathic concern och perspective taking
kommer denna studie undersöka detta utan en stark hypotes.
Metod
Deltagare
Denna studie baseras på ungdomar som deltog i det longitudinella
forskningsprogrammet Political Socialization Program vid YeS (Youth & Society,Ekström,
Kerr & Stattin, 2010) Örebro universitet. Datan till denna studie är insamlad under två olika
tillfällen, med ett år emellan (2012, 2013). Deltagarna för denna studie rekryterades via tre av
sju stycken gymnasieskolor, med både yrkes och teoretisk inriktning i en medelstor stad i
Sverige. Datainsamlingen ägde rum under skoltid vid ett tillfälle av forskningsassistenter, som
blivit utbildade av forskare vid YES-studien. De som deltog i studien informerades om
studiens syfte, vilka olika typer av frågor som skulle ställas i enkäten samt att deras
deltagande var frivilligt och kunde avbrytas när som helst under studiens gång. Vidare
informerades de om att deras svar skulle behandlas konfidentiellt, det vill säga att varken
lärare, förälder eller någon annan utomstående skulle kunna läsa deltagarnas enskilda svar.
När datainsamlingen var klar belönades varje klass med 1000 kronor som tack för att det varit
med och deltagit i studien. Studien har blivit godkänd av den regionala etikprövningsnämnden
i Uppsala.
Deltagarna var under första insamlingstillfället i åldrarna 14-16 år (N=785 M=15,4
SD=,49) och bestod av 50.5% tjejer och 49.5 % killar som hade en varierande social och
etnisk bakgrund. För att deltagarna skulle stämma överens med studiens syfte exkluderades
deltagare med invandrarbakgrund, det vill säga deltagare med föräldrar som är födda utanför
norden (N=169).
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
13
För att jämföra de ungdomar som var med vid första mättillfället Time 1 med de som
var närvarande vid andra mättillfället Time 2 gjordes en logistisk regressionsanalys. . Detta
testar om bortfall (bortfall=0, kvarhållande=1) förutspåddes av studievariablerna vid T1.
Resultaten visade att T1:s ungdomars empathic concern, perspective taking och
främlingsfientliga åsikter förutsade ungdomars bortfall från T1 till T2 chi2(1, N = 616) =
12,04, p < ,01 för empathic concern, chi2(1, N = 616) = 4,41 , p < .05, för perspective taking
och chi2(1, N = 616) = 6,03, p < ,05 för främlingsfientliga åsikter. Detta tyder på att det fanns
skillnader mellan ungdomar som endast deltog vid T1 och ungdomar som deltog vid både
mättillfälle T1 och T2. Men de låga värdena av Nagelkerke R² (R² =,032 för empathic
concern, R² = ,012 för perspektive taking, R² = ,016) för främlingsfientliga åsikter visar att
dessa skillnader skulle ha en mycket liten chans att påverka analyserna (Borooah, 2001). I ett
nästa steg så ersattes saknade värden från det andra mättillfället, med hjälp av EM algorythm,
som på ett tillförlitligt sätt tillät oss att redogöra för saknade värden med hjälp av fullständig
information.
Material
För att mäta främlingsfientliga åsikter användes skalor från the Tolerance and
Prejudice Questionnaire (TPQ, Van Zalk et al., 2013). Deltagarna fick svara på tre frågor, där
de i en skala på 1(beskriver mig inte alls bra) - 5 (beskriver mig bra) fick gradera hur väl
påståendet stämde överens med dem själva. De frågor som ställdes var 1) Det händer alltför
ofta att invandrare har seder och traditioner som inte passar in i det svenska samhället, 2)
Invandrare kommer ofta bara hit för att utnyttja välfärden i Sverige och 3) Invandrare tar ofta
jobben från dem som är födda i Sverige. Frågorna sammanställdes sedan i ett index som fick
mäta främlingsfientliga åsikter. Ett reliabilitets test genomfördes och visade på god reliabilitet
(α=,79).
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
14
För att mäta perspective taking användes Perspective Taking subskala från the
Interpersonal Reactivity Inventory (Davis, 1983). Därifrån ställdes fem frågor där deltagarna
även här, i en skala från 1-5 fick svara hur väl påståendet stämde överens med dem själva.
Frågorna som mätte perspective taking var 1) Jag anser att varje sak har två sidor och jag
försöker att se dem båda, 2) När jag är upprörd på någon försöker jag i allmänhet sätta mig in
i den personens situation, 3) Ibland har jag svårt att se saker ur ”andras” synpunkt, denna
fråga har kodats om så att svar 1 var omkodad till 5, svar 2 till 4, svar 3 till 3, svar 4 till 3 och
svar 5 till 1. Fråga 4) Jag försöker förstå allas ståndpunkt vid en konflikt innan jag fattar mitt
beslut och 5) Ibland försöker jag förstå mina vänner bättre genom att föreställa mig hur saker
ser ut ur deras perspektiv. Därefter sammanställdes även dessa frågor till ett index, och visade
på god reliabilitet (α=, 76)
För att till sist mäta empathic concern användes Empathic Concern subskala från the
Interpersonal Reactivity Inventory (Davis, 1983). Sex frågor ställdes där deltagarna återigen
fick gradera från en skala på 1-5 hur väl frågorna stämde överens med dem själva. Frågorna
som ställdes var 1) När jag ser att någon blir utnyttjad känns det som att jag skulle vilja
skydda den personen, 2) Jag bryr mig om och oroar mig för människor som inte har det lika
bra ställt som jag, 3) När jag ser att någon blir orättvist behandlad så händer det att jag inte
tycker speciellt synd om honom/henne. Denna fråga har kodats om så att svar 1 var omkodad
till 5, svar 2 till 4, svar 3 till 3, svar 4 till 3 och svar 5 till 1. Fråga 4) Jag skulle beskriva mig
som en ganska godhjärtad person, 5) Det händer att jag inte tycker synd om andra människor
när de har problem, denna fråga har kodats om så att svar 1 var omkodad till 5, svar 2 till 4,
svar 3 till 3, svar 4 till 3 och svar 5 till 1. Fråga 6) Andra människors olycka berör mig oftast
inte speciellt mycket, denna fråga har kodats om så att svar 1 var omkodad till 5, svar 2 till 4,
svar 3 till 3, svar 4 till 3 och svar 5 till 1. Samtliga frågor sammanställdes sedan i ett index för
att mäta empati och visade på god reliabilitet (α=, 79).
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
15
Statistiska analyser
För att analysera datan i denna studie har vi använt oss av statistikprogrammet
Statistical package for social and sience (IBM SPSS statistics 23). En hierarkisk
regressionsanalys genomfördes för att undersöka om ungdomars empathic concern och
perspective taking förutsäger ändringar i ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1 till T2
(där T1:s värden av främlingsfientliga åsikter kontrolleras). Ytterligare en hierarkisk
regressionsanalys genomförs för att jämföra effekterna av empathic concern och perspective
taking på ungdomars främlingsfientliga åsikter (där även här T1:s värden av
främlingsfientliga åsikter kontrolleras).
Preliminära analyser
Medelvärden och standardavvikelser för studiens variabler presenteras i tabell1 samt
korrelationer för studiens variabler i tabell 2. Vid både första och andra mättillfället hade
empathic concern ett negativt statistiskt säkerställt samband med ungdomars
främlingsfientliga åsikter. Likaså fanns ett signifikant negativt samband mellan ungdomars
perspective taking och främlingsfientliga åsikter vid båda mättillfällena. Det fanns även ett
positiv statistisk säkerställt samband mellan ungdomars empathic concern samt deras
perspective taking. För samtliga korrelationer se tabell 2.
Tabell 1
Medelvärden och standardavvikelser för studiens variabler.
M
SD
N
Empathic concern
3,7
,69
616
Perspective taking
3,2
,68
616
Främlingsfientliga åsikter T1
2,3
,71
616
Främlingsfientliga åsikter T2
2,3
,74
616
Not. M = Medelvärde; SD = Standardavvikelse N = Antal deltagare
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
16
Tabell 2
Korrelationer mellan empathic concern, perspective taking, och främlingsfientliga åsikter T1
och T2.
1
2
1. Empathic concern
-
,39**
2. Perspective taking
,39**
3. Främlingsfientliga
åsikter T1
-, 27**
-, 15**
-
4. Främlingsfientliga
åsikter T2
-, 31**
-, 20**
,71**
-
3
4
-, 27**
– .03**
-, 15**
– .20**
,71**
-
Not. * p < ,05; ** p < ,01; *** p < ,001
Primära analyser
För att undersöka hur förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1 till T2
påverkas av deras empathic concern, genomfördes en hierarkisk regressionsanalys. T1:s
ungdomars främlingsfientliga åsikter var inkluderade i steg 1 och deras empathic concern i
steg 2. Modellen förklarade 52 % av variansen i ungdomars främlingsfientliga åsikter.
Empathic concern förutsade signifikant förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter F,
(2, 613) = 337,9, p = .001. Standardized coeffecient för detta var β = -.13, p =.001.
För att undersöka hur förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1 till T2
påverkas av deras perspective taking, genomfördes en hierarkisk regressionsanalys. T1:s
ungdomars främlingsfientliga åsikter var inkluderade i steg 1 och deras perspective taking i
steg 2. Modellen förklarade 51 % av variansen i ungdomars främlingsfientliga åsikter.
Perspective taking förutsade signifikant förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter F,
(2, 613) = 329,3, p = .001. Standardized coefficient för detta var β = -,10, p = .001.
För att till sist jämföra empathic concern och perspective taking som prediktorer av
förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter från T1 till T2, genomfördes en hierarkisk
regressionanalys. T1:s ungdomars främlingsfientliga åsikter var inkluderade i steg 1 och deras
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
17
empathic concern och perspective taking i steg 2. Modellen förklarade 53% av variansen i
ungdomars främlingsfientliga åsikter. Empathic concern förutsade signifikant förändring i
ungdomars främlingsfientliga åsikter F (3,612) = 227,4 , p =.001. Standardized coefficient för
detta var β = -,11, p =.001. Dock var ungdomars perspektive taking inte signifikant som
prediktor (β = -.06, p = .06).
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka kopplingen mellan ungdomars
främlingsfientliga åsikter och deras empati (dvs. empathic concern och perspective taking)
över tid (ett år) samt jämföra emphatic concern och perspective takings koppling med
främlingsfientliga åsikter. Resultaten av studien visade på att empathic concern och
perspective taking signifikant förutsade förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter ett
år senare. Resultaten visade också att empathic concern var den starkare prediktor av
förändringar i ungdomars främlingsfientliga åsikter.
Först, visade resultaten att ungdomars empathic concern förutsade förändringar i deras
främlingsfientliga åsikter ett år senare. Ungdomar med lägre empathic concern var mer
benägna att öka i främlingsfientliga åsikter. Detta resultat är i linje med Allports intergroup
contact theory, där en ökad empathic concern och perspektive taking kan minska
främlingsfientliga åsikter (Allport, 1954). Detta resultat är också i linje med tidigare tvärsnitt
och experimentell forskning. Som väntat visade tidigare experimentella studier och
korrelationer på högre effekt storlek än den effekt som presenteras i den aktuella
studien(Sidanius et. al, 2013; Bäckström & Björlund, 2007). Detta resultat bidrar till tidigare
forskning genom att visa på effekterna av empathic concern på främlingsfientliga åsikter över
tid och i verkliga livet.
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
18
Vidare visade resultaten att ungdomars perspective taking signifikant förklarade
förändring i deras främlingsfientliga åsikter ett år senare. Ungdomar med lägre perspective
taking var mer benägna att öka i främlingsfientliga åsikter. Som tidigare nämnts kan dessa
resultat förklaras av Allports intergrup contact theory, (Allport, 1954). Vidare menar sociocognitive development theory att perspektive taking är en del av moralutveckling, vilket är
betydande för ungdomars främlingsfientliga åsikter (Black-Gutman & Hickson,
1996). Resultatet är också i linje med tidigare tvärsnitts och experimentell forskning, som
visade på liknande effekt storlek som i den aktuella studien (Pettigrew & Tropp, 2008; Vescio
et al., 2003; Gutsell & Inzlicht, 2012). Detta resultat bidrar till tidigare forskning genom att
visa på effekterna av perspective taking på främlingsfientliga åsikter över tid och i verkliga
livet.
I den sista analysen jämfördes empathic concern och perspective taking som
prediktorer av förändring i ungdomars främlingsfientliga åsikter ett år senare. Resultatet
visade att endast ungdomars empathic concern förutsade signifikant förändring i deras
främlingsfientliga åsikter. Tidigare studier har inte studerat påverkan av empathic concern och
perspective taking samtidigt på främlingsfientliga åsikter, därför kan vi inte jämföra våra
resultat med tidigare forskning. Dock menar Mcdonald & Messinger (2011) att prosocialt
beteende är starkare kopplat till empathic concern än perspective taking. Om
främlingsfientliga åsikter kan betraktas som antisociala (Eisenberg & Fabes, 1990), skulle det
förklara den aktuella studiens resultat om empathic concern som starkare prediktorn av
främlingsfientliga åsikter.
Såvitt vi vet, har tidigare forskning inte undersökt rollen av empathic concern och
perspektive takings påverkan för utvecklingen av främlingsfientliga åsikter över tid och
verkliga livet. Resultatet av denna studie stödjer studiens hypotes om att ungdomars empathic
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
19
concern och perspective taking är relaterad till utvecklingen av deras främlingsfientliga
åsikter och visar att empathic concern är den starkare prediktorn.
Styrkorna med denna studie är att vi undersöker kopplingen mellan empathic concern,
perspective taking och ungdomars främlingsfientliga åsikter över tid, detta är något som vi
inte funnit några tidigare studier på. Tidigare har endast experimentella och tvärsnitts studier
genomförts i detta område. Vidare baseras studien på en kvantitativ forskningsmetod med ett
stort urval. Med ett stort urval ökar möjligheterna till att få en uppfattning om hur det kan se
ut bland andra ungdomar runt om i landet idag. De skalor som använts i studien för att mäta
både empathic concern och perspective taking bygger även på välvaliderade instrument, vilket
i sin tur också ökar studiens validitet.
Trots det viktiga denna studie bidragit med finns även svagheter som är värda att
nämna. En svaghet med denna studie som kan tänkas vara är, att studiens deltagare inte är
anonyma vid insamlingstillfället. Även om de fick veta att svaren inte kommer visas för
någon annan än forskare på universitet, kan det möjligtvis innebära att deltagarna inte känner
sig helt bekväma i att svara ärligt. Framtida forskning skulle kunna studera relationen mellan
empati och främlingsfientliga åsikter med en annan typ av forskningsdesign, exempelvis
observationer. En annan svaghet med studien är att vi inte har undersökt möjligheten att
främlingsfientlighet förutsäger förändringar i empati. Studier tyder på att relation mellan
empati och fördomar kan ha en dubbelriktad förutsägelse (Bryman, 2012). Vi har inte hittat
några tidigare resultat att jämföra med, där empathic concerns prioritet som prediktor av
ungdomars främlingsfientliga åsikter visas. Därför bör framtida forskning studera vidare på
om ungdomars perspective taking har en mindre koppling till ungdomars främlingsfientliga
åsikter än empathic concern.
Sammanfattningsvis visar resultaten på betydelsen av empathic concern och
perspective taking för utveckling av främlingsfientliga åsikter. Studiens resultat är viktig
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
20
information vid aktivt preventionsarbete då främlingsfientlighet är ett uttalat problem. Genom
att använda informationen om empatins, och särskilt empathic concerns, betydelse för att
förhindra utvecklingen av ungdomars främlingsfientliga åsikter, kan effektiva program
utvecklas. Därmed ökar möjligheterna för att skapa välbefinnande hos alla individer.
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
21
Referenslista
Abrams, D., & Killen, M. (2014). Social exclusion of children: Developmental origins of
prejudice. Journal of Social Issues, 70(1), 1-11.
Allport, G. W. (1954). The nature of prejudice. Reading, MA: Addison-Wesley.
Bar-Tal, D., & Teichman, Y. (2005). Stereotypes and prejudice in conflict: Representations of
Arabs in Israeli Jewish society. Cambridge University Press.
Altemeyer, B. (1998). The other “authoritarian personality.” In M.P. Zanna (Ed.), Advances
in experimental social psychology (Vol. 30, pp. 47–92). New York: Academic
Press.
Bandura, A. (1977). Social learning theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.
Batson, C. D., Polycarpou, M. P., Harmon-Jones, E., Imhoff, H. J., Mitchener, E. C., Bednar,
L. L., ... & Highberger, L. (1997). Empathy and attitudes: Can feeling for a
member of a stigmatized group improve feelings toward the group?. Journal of
personality and social psychology, 72(1), 105.
Beelmann, A., & Heinemann, K. S. (2014). Preventing prejudice and improving intergroup
attitudes: A meta-analysis of child and adolescent training programs. Journal of
applied developmental psychology, 35(1), 10-24.
Beelmann, A., & Raabe, T. (2011). Development of ethnic, racial, and national prejudice in
childhood and adolescence: A multinational meta‐analysis of age differences.
Child development, 82(6), 1715-1737.
Bigler, S. R., & Liben, S. L. (1993). A Cognitive-Developmental approach to racial
stereotyping and reconstructive memory in euro-american children. Child
Development, Vol. 64, No. 5, pp. 1507-1518.
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
22
Bigler, R. S., & Liben, L. S. (2006). A developmental intergroup theory of social stereotypes
and prejudice. Advances in child development and behavior, (Vol. 34, pp. 39–
89).
Black-Gutman, D., & Hickson, F. (1996). The Relationship Between Racial Attitues and
Social-Cognitive Development in Children: An Australian Study. Developmental
Psychology Vol. 32, No.3,448-456
Bowlby, J. (1951). Maternal care and mental health. Geneva: World Health Organization,
Monograph Series, No 2.
Borooah, V. K. (2001). Logit and probit: Ordered and multinomial models. Thousand Oaks,
CA: Sage.
Branje, S., De Wied, Hawk, S., Meeus, W., Van Lier, P.., & Van der Graaff, J., M, (2014).
Perspective taking and empathic concern in adolescence: Gender differences in
developmental changes. Developmental Psychology, 50(3), 881.
Bryman, A. (2012). Social research methods (4.th ed.). Oxford: Oxford University Press.
Bäckström, M., & Björklund, F. (2007). Structural modeling of generalized prejudice: The
role of social dominance, authoritarianism, and empathy. Journal of Individual
Differences, 28(1), 10-17.
Cadinu, M., Kiesner, J., Maass, A.., & Vallese, I. (2003). Risk factors for ethnic prejudice
during early adolescence. Social Development, 12(2), 288-308.
Chiao, J. Y., Mathur, V. A., Harada, T., & Lipke, T. (2009). Neural basis of preference for
human social hierarchy versus egalitarianism. Annals of the New York
of Sciences, 1167, 174–181.doi:10.1111/j.1749-
Academy
6632.2009.04508.x
Christ, O., Hewstone, M., Swart, H., Voci, A. (2011). Affective mediators of intergroup
contact: A three-wave longitudinal study in South Africa. Journal of Personality and
Social Psychology, Vol. 101, No. 6, 1221–1238.
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
23
Cumberland, A., Eisenberg, N., Guthrie, I. K., Murphy, B. C., & Shepard, S. A. (2005). Age
changes in prosocial responding and moral reasoning in adolescence and early
adulthood. Journal of research on adolescence, 15(3), 235-260.
Davis, M. H. (1983). Measuring individual differences in empathy: Evidence for a
multidimensional approach. Journal of Personality and Social Psychology, 44,
113–126. doi:10.1037/0022-3514.44.1.113
Duriez, B., Miklikowska, M., & Soenens, B. (2011). Family roots of empathy-related
characteristics: The role of perceived maternal and paternal need support in
adolescence. Developmental Psychology, 47(5), 1342.
Eisenberg, N., & Valiente, C. (2002). Parenting and children’s prosocial and moral
development. In M. H. Bornstein (Ed.), Handbook of parenting (Vol. 5, pp.
111–143). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
Eisenberg, N., & Fabes, R. A. (1990). Empathy: Conceptualization, measurement, and
relation to prosocial behavior. Motivation & Emotion, 14, 131–149.
doi:10,1007/BF00991640
Erikson, E. H. (1968). Identity: Youth and crisis. New York, NY: Norton.
Galinsky, A. D., & Moskowitz, G. B. (2000). Perspective-taking: decreasing stereotype
expression, stereotype accessibility, and in-group favoritism. Journal of
personality
and social psychology, 78(4), 708.
Gutsell, J. N., & Inzlicht, M. (2012). Intergroup differences in the sharing of emotive states:
neural evidence of an empathy gap. Social cognitive and affective neuroscience,
7(5), 596-603.
Hunter, J., Maunder, R., & Le, T. L. (2016). Fundamentals of attachment theory. In J. Hunter,
R. Maunder, J. Hunter, R. Maunder (Eds.), Improving patient treatment with
attachment theory: A guide for primary care practitioners and specialists (pp. 9-
25).
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
24
Knafo-Noam, A., Uzefovsky, F., Israel, S., Davidov, M., & Zahn-Waxler, C. (2015). The
prosocial personality and its facets: Genetic and environmental architecture of
mother-reported behavior of 7-year-old twins. Frontiers In Psychology, 6
McDonald, N. M., & Messinger, D. S. (2011). The development of empathy: How, when, and
why. Moral Behavior and Free Will: A Neurobiological and Philosophical Aprroach,
341-368.
Miklikowska, M., (2015) Like parent, like child? Development of prejudice and tolerance
towards immigrants. British Journal of Psychology
Pettigrew, T. F., & Tropp, L. R. (2006). A meta-analytic test of intergroup contact theory.
Journal of Personality and Social Psychology, 90, 751–783.
Pettigrew, T. F., & Tropp, L. R. (2008). How does intergroup contact reduce prejudice:
Meta-analytic tests of three moderators. European Journal of Social Psychology,
36,
922–934.
Piaget, J. 1965. The moral judgment of the child. New York: Harcourt, Brace.
Pratto, F., Sidanius, J., Stallworth, L.M., & Malle, B.F. (1994).Social dominance orientation:
A personality variable predicting social and political attitudes. Journal of Personality
and Social Psychology, 67, 741–763.
Rudolph, J. R. (2003). Encyclopedia of modern ethnic conflicts. Westport, CT: Greenwood
Press.
Rutland, A. (1999). The development of national prejudice, in group favoritism and selfstereotypes in British children. British Journal of Social Psychology, 38, 55–70.
Rutland, A., Killen, M., & Abrams, D. (2010). A new social-cognitive developmental
perspective on prejudice: The interplay between morality and group identity.
Perspectives on Psychological Science, 5, 280–291.
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
25
Rutland, A., & Killen, M. (2015). A developmental science approach to reducing prejudice
and social exclusion: Intergroup processes, social‐cognitive development, and
moral reasoning. Social Issues And Policy Review, 9(1), 121-154.
doi:10.1111/sipr.12012
Sidanius, J., & Pratto, F. (1999). Social dominance: An intergroup theory of social hierarchy
and oppression. New York: Cambridge University Press.
Sidanius, J., Kteily, N., Sheehy‐Skeffington, J., Ho, A. K., Sibley, C.., & Duriez, B. (2013).
You're inferior and not worth our concern: The interface between empathy and
social dominance orientation. Journal of personality, 81(3), 313-323.
Stephan, W. G., & Finlay, K. (1999). The role of empathy in improving intergroup relations.
Journal of social issues, vol. 55,no. 4. pp.729-743
Tropp, L. R., & Prenovost, M. A. (2008). The role of intergroup contact in predicting
children's interethnic attitudes: Evidence from meta-analytic and field studies.
Van Zalk, M. H. W., Kerr, M., Van Zalk, N., & Stattin, H. (2013). Xenophobia and tolerance
toward immigrants in adolescence: Cross-influence processes within
friendships.
Journal of abnormal child psychology, 41(4), 627-639.
Vescio, T. K., Sechrist, G. B., & Paolucci, M. P. (2003). Perspective taking and prejudice
reduction: The mediational role of empathy arousal and situational attributions.
European Journal of Social Psychology, 33(4), 455-472.
Volbrecht, M. M., Lemery-Chalfant, K., Aksan, N., Zahn-Waxler, C., & Goldsmith, H. H.
(2007). Examining the familial link between positive affect and empathy
development in the second year. The Journal Of Genetic Psychology: Research
Theory On Human Development, 168(2), 105-129. doi:10.3200/GNTP.168.2.105-130
And
EMPATI OCH FRÄMLINGSFIENTLIGA ÅSIKTER
Zahn-Waxler, C., Robinson, J. L., & Emde, R. N. (1992). The development of empathy in
twins. Developmental Psychology, 28(6), 1038-1047. doi:10.1037/00121649.28.6.1038
26