Sápmi i ord och bild II
En antologi
Texter samlade av
Kajsa Andersson
On Line Förlag AB
3
Denna bok har kunnat tryckas tack vare generösa bidrag från:
Helge Ax:son Johnssons Stiftelse
Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur
Kungliga Patriotiska Sällskapet
Stiftelsen Längmanska kulturfonden
Sven och Dagmar Saléns Stiftelse
Tack för värdefulla översättarinsatser riktas till:
Tove Bakk
Ingar Gadd
Andrea Hynynen
Inger Littberger Caisou-Rousseau
Kenneth Mikko & Pia Suonvieri
Maria Nordström & Bengt Sjövall
Johan Stén
Sápmi i ord och bild står även i tacksamhetsskuld till en rad museer,
bildarkiv, auktionshus samt skickliga fotografer som ställt rikt
bildmaterial till förfogande.
© Författarna, 2017
Titel: Sápmi i ord och bild II
Förlag: On Line Förlag AB, 2017
Redaktör: Kajsa Andersson
Formgivning & teknik: Gunnar Lyckhage
Omslagets framsida: Leander Engström, Motiv från Lappland,
99x89, 1916. Foto: Moderna Museet
Omslagets baksida: Foto: Chloe Lodge, 2016
Tryckeri: Hylte Tryck AB, Hyltebruk, 2017
ISBN 978-91-86481-03-2
2
Förord: Sápmi i ord och bild
Norden har en lång kropp och en lång historia. Den skandinaviska
halvön är också bred och vidgar sig mot Kolahalvön. I Same ätnam finns
stora ytor och naturtillgångar, järnmalm och frisk luft. Där har genom
seklerna skett möten, både goda och mindre goda. De senare ofta kännetecknade av storsamhällets makt och myndighet, från medeltiden och
framåt. Hur har dessa möten fortsatt och hur fortsätter de i våra dagar?
Det moderna livet har förändrat betingelserna – men ändå inte. Avstånden är stora, ljuset ett annat. Sápmis befolkning är omskriven men därför knappast känd. Hur människor söderifrån närmat sig den samiska
kulturen är egentligen inte heller särskilt bekant. Vår gemensamma historia har hittills saknats. En sådan historia ger utgångspunkter som formulerar frågor för dagen och för framtiden.
Den här boken utgör del 2 av en varierad, mångsidig samling studier
i både ord och bild, skrivna av svenska men också utländska forskare,
varav flera med samiska rötter, hemmahörande i en rad discipliner bland
andra historia, etnologi, religion, språk-, litteratur- och konstvetenskap.
Antologierna inbjuder till en spännande resa i tid och rum, de följer
i spåren efter vad som varit, samtidigt ger de nya utsiktspunkter över
vida vidder och spränger våra gränser. Texterna behandlar allvarliga
och aktuella frågor som rör ett folks rättigheter men berättar också om
utländska besökares förundran inför Sápmis storslagna natur. Jag vågar
påstå att någon motsvarande kollektion inte finns.
Från början är Sápmi i ord och bild en internationell publikation, på
franska och engelska, och föreligger först nu för en skandinavisk läsekrets. Det är på tiden!
Gunnar Broberg
Professor emeritus, idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet
Textes réunis par
L’Image du Sápmi II
L’Image du Sápmi II
L’Image du Sápmi
Les deux tableaux de la couverture
font partie du triptyque en bois sculpté
de Bror Hjorth (1894-1968). Ces
panneaux de grandes dimensions
(242x271 cm), en peinture à l’huile,
représentent : à gauche La Loi à droite
L’Évangile.
Omslag Sapmi III.indd 1
Omslag Sapmi II.indd 1
4
Le triptyque a été installé dans l’église
de Jokkmokk en 1958. Il raconte
Humanistica
l’histoire du laestadianisme, mouvement religieux dont Lars Levi Laestadius (1800-1861), pasteur luthérien,
écrivain, botaniste et jadis missionnaire
chez les Lapons, fut le leader.
09-08-20 16.08.48
L’Image du Sápmi III
Couverture
Vårstämning (Printemps à Torne träsk).
Huile sur toile, 40 x 67,5 cm,
par Helmer Osslund (1866-1938).
Photo: Bukowski Auktioner.
Couverture
Leander Engström, Rast vid sjön (Pause sur
le lac), 73 x 103 cm, vers 1917.
Photo : Patric Evinger/Åmells konsthandel.
Lapp-Simon (Abisko). Aquarelle,
gouache, crayon de couleur et charbon,
57 x 69 cm,
par Helmer Osslund (1866-1938).
Photo: Bukowski Auktioner.
Couverture
Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae nr 15
Kajsa Andersson
Kajsa Andersson
Les hommes sont curieux les uns des autres. Et les Sames, si peu
nombreux soient-ils, ne manquent pas de retenir l’attention de leurs
voisins comme celui des peuples plus lointains. Ce livre documentaire compte une variété étonnante de sujets sur les Sames et sur leurs
« amis » les rennes. Il rappelle aux citadins dans leurs villes immenses
et bruyantes que le silence existe encore ainsi que les vastes espaces
déserts. Et comme les hommes sont partout des hommes, les Sames
sont aussi confrontés à des questions politiques, quand ce n’est pas
à la convoitise de leurs voisins. Mais, au-delà de cela, ils ont leurs
poètes, leur folklore, leur artisanat et ils attirent de plus en plus les
touristes désireux de voir une aurore boréale et de vivre des journées
où le soleil ne se couche pas. À tous les futurs voyageurs ou aux lecteurs immobiles, nous souhaitons une bonne lecture afin de découvrir
mentalement des paysages et des hommes hyperboréens.
L’Image du Sápmi III
Hérodote au Ve siècle avant J.C. avait mentionné dans son histoire
l’existence d’un peuple hyperboréen ; Tacite au premier siècle de notre
ère parlait d’un peuple du Grand Nord gouverné par les femmes ! Puis
le silence semblait s’être abattu sur la lointaine Laponie. Ce n’est vraiment qu’à partir du XVIIe siècle que scientifiques, voyageurs, aventuriers... furent pris d’une curiosité intense pour les régions polaires.
Ce livre en porte témoignage. Il rassemble une somme importante
d’études spécifiques sur les Sames ; c’est un documentaire riche et varié sur un peuple aguerri aux longs hivers illuminés par les seules étoiles et la blancheur infinie des champs de neige, tandis que, pendant
un court été glorieux, le soleil refuse de passer sous la ligne d’horizon
pour laisser les bouleaux reverdir, les oiseaux chanter et offrir aux
milliers de rennes une herbe fraîche à brouter.
L’intérêt hyperboréen ne faiblit pas. Vous connaîtrez les mœurs,
Kajsa Andersson a enseigné la
les croyances, l’histoire, la vie politique, les revendications des Sames
langue et la littérature française à
et vous rencontrerez de plus en plus de touristes à l’affût du soleil de
l’université d’Örebro où elle était
minuit ou d’une aurore boréale. Une partie du livre est réservée à des
maître de conférences. Elle est
études sur la péninsule de Kola. Bon voyage.
responsable de la série « L’Image du
Nord chez Stendhal et les Romantiques », Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae, publiée entre
2004-2008 et de la série « L’Image
du Sápmi », Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae, publiée entre
2009-2013. Son intérêt pour le
Sápmi date de l’époque où elle était
enseignante en littérature et langues
modernes dans les écoles de Kiruna.
L’Image du Sápmi
Kajsa Andersson a enseigné la
langue et la littérature française à
l’université d’Örebro où elle était
maître de conférences. Elle est
responsable de la série « L’Image du
Nord chez Stendhal et les Romantiques », Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae, publiée entre
2004-2008 et de la série « L’Image
du Sápmi », Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae, publiée entre
2009-2013. Son intérêt pour le
Sápmi date de l’époque où elle était
enseignante en littérature et langues
modernes dans les écoles de Kiruna.
Textes réunis par
Textes réunis par
Kajsa Andersson
Hérodote au V°siècle avant J.C. avait mentionné dans son histoire
l’existence d’un peuple hyperboréen ; Tacite au premier siècle de notre
ère parlait d’un peuple du Grand Nord gouverné par les femmes !
Puis le silence semblait s’être abattu sur la lointaine Laponie. Ce n’est
vraiment qu’à partir du XVII° siècle que scientifiques, voyageurs,
missionaires, aventuriers... furent pris d’une curiosité intense pour les
régions polaires. Ce livre en porte témoignage. Il rassemble une somme
importante d’études spécifiques sur les Sames ; c’est un documentaire
riche et varié sur un peuple aguerri aux longs hivers illuminés par les
seules étoiles et la blancheur infinie des champs de neige, tandis que,
pendant un court été glorieux, le soleil refuse de passer sous la ligne
d’horizon pour laisser les bouleaux reverdir, les oiseaux chanter et
offrir aux milliers de rennes une herbe fraîche à brouter.
L’intérêt hyperboréen ne faiblit pas. Vous connaîtrez les mœurs, les
croyances, l’histoire, la vie politique, les revendications des Sames ;
vous découvrirez leurs artistes, poètes, sculpteurs, peintres... et rencontrerez de plus en plus de touristes à l’affût du soleil de minuit ou
d’une aurore boréale. Bon voyage.
Oerebroensia. Artes et linguae nr 16
Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae nr 17
(Cf. p. 579, p. 20, p. 580, p. 497.)
2013-06-24 09.27
2013-12-23 11.46
Inledning
När arbetet med Sápmi i ord och bild, del II, är avslutat återstår att
göra en kort tillbakablick och framför allt att få tacka alla som, på olika
sätt, bidragit till förverkligandet. Varje bok har sin speciella tillkomsthistoria, i synnerhet en antologi där många röster hörs. Sápmi i ord
och bild har skapats i två etapper. Perioden 2009-2013 publicerades tre
internationella antologier, L’Image du Sápmi, på franska och engelska,
vilka blev väl mottagna – till den grad att en svensk version efterfrågades. Något liknande fanns ju inte! Vi inspirerades att fylla detta tomrum.
Ett urval av artiklar gjordes från L’Image du Sápmi för redigering och
översättning, senare tillkom ett antal nyskrivna artiklar av särskilt intresse för skandinaviska läsare. Resultatet redovisas nu i två antologier.
Forskare har ur olika perspektiv gett en bild av samernas historia och
politik, deras språk och traditioner, deras konst, duodji och litteratur.
En krets av skribenter bildades tvärs genom Sápmi och annorstädes,
drivna av samma sympatier och med intresse för samma problem. Man
åtog sig att redigera och ge ny språkdräkt åt sina artiklar; då inte detta
var möjligt hade vi privilegiet att samarbeta med kunniga översättare.
Våra antologier rör sig över hela Sápmi. Sedan urminnes tider har samer
levt i ett område som sträcker sig över fyra länder: Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och norra Sveriges inland.
Del II innehåller ett femtiotal artiklar, fördelade på följande sektioner: ”Musik: sång, jojk, nåjdens trumma, opera och rap”, ”Om rasbiologi”, ”Samer i konsten och samiska konstnärer” samt ”Samer i litteraturen och samernas litteratur”. Sist men inte minst varmt tack till
Gunnar Lyckhage på On Line Förlag som ställt sina eminenta grafiska
kunskaper till förfogande, samt för hans aldrig sinande tålamod, noggrannhet och kreativitet.
Stockholm i december 2016.
Kajsa Andersson
5
Innehåll
Musik: sång, jojk, nåjdens trumma, opera, rap
Håkan Rydving
Jojkarna, namnen och livet. Om traditionella samiska
personuppfattningar ............................................................................ 22
Rolf Christoffersson
Det samiska trumsetet .......................................................................... 32
Håkan Rydving
Jojken – musik, lyrik och minneskonst ............................................... 46
Liisamaija Hautsalo
Armas Launis: Aslak Haetta, en opera om ett samiskt uppror ............ 62
Ingar Gadd
Sofia Jannok – en mångfasetterad samisk artist ................................... 76
Tina Ramnarine
Musikalisk kreativitet och yttrandets politik: Om kulturellt ägande
och uthållighet i Amocs enaresamiska rap ............................................ 90
Kajsa Andersson
På spaning efter Maxida Märak .......................................................... 104
Om rasbiologi
Katarina Pirak Sikku
Konst och rasbiologisk forskning. Kan sorg ärvas? ............................. 120
Maja Hagerman
Rasbiologen Herman Lundborgs gåta ................................................ 134
Maja Hagerman
Några skrifter där rasbiologins budskap visas med bilder ...................148
Kajsa Andersson
Amanda Kernells filmer, Stoerre Vaerie och Sameblod ........................160
Samer i konsten och samiska konstnärer
Anne Aaserud
François Auguste Biard – en fransk hoffmalers reiser til Nordkalotten..172
Lillemor Holmberg
Mystik kring renekipage på 1600-talet ................................................ 192
Kajsa Andersson
Om bilden av samerna hos Anna Nordlander .................................... 198
6
Tuija Hautala-Hirvioja
Samer och Lappland hos Juho Kustaa Kyyhkynen – en pionjär .. ........214
Tuija Hautala-Hirvioja
Det förflutnas upptecknare. Andreas Alariestos konst och
lapplandsbilden ................................................................................... 220
Kajsa Andersson
John Bauer bland samer i Sápmi ......................................................... 238
Kari Haarder Ekman
Emilies resor. Om Emilie Demant Hatt och Med Lapperne i
Højfjeldet ........................................................................................... 252
Ellen Burman
Nils Nilsson Skum: renskötare, berättare och konstnär ......................276
Maria Nordström
Ett landskap i rörelse. Nils Nilsson Skum skildrar sitt samiska
landskap .............................................................................................. 292
Gunilla Lundahl
Samisk slöjd – duodji. Några nedslag i historien ........................... ......306
Kajsa Andersson
Om Lars Pirak. ”Slöjden kommer att leva vidare” .............................318
Kajsa Andersson
Britta Marakatt-Labba: broderande konstnär i Sápmi ....................... 328
Mona Nilsson, Maria Sundström
Bengt Lindström: ett inre och ett yttre samiskt landskap. Dess
betydelse för att skapa en människa .............................................. .....344
Kajsa Andersson
Anders Sunna – från traditionell till modern politisk samekonst .. .....354
Anders Sunna
Livet formar konsten ........................................................................... 364
Samer i litteraturen och samernas litteratur
Äldre prosa
Elena Balzamo
Helvetet får upprättelse: Lappland och dess innevånare i
Olaus Magnus verk ............................................................................. 370
Stephan Pascau
”Den påhittade lappen” hos Dulaurens, en fransk 1700-talsförfattare...380
7
Reseberättelser och reportage
Margareta Björnberg Diot
Till bords med Ludvig XIV ................................................................ 388
Osmo Pekonen
Sameflickorna från Jokkmokk i England 1786 ................................... 398
Christian Mériot
På spaning efter bilden av Sápmi. Léonie d’Aunets färd genom
Lappland år 1839. Mellan resa och etnografi ..................................... 406
Annie Bourguignon
Sápmi och början till det moderna reportaget: Ester Blenda
Nordströms Kåtornas folk ................................................................. 422
Litteraturhistoria och kritik
Harald Gaski
Bilder i skriften – ett litet urval av författare i tidig och modern
samisk litteratur .................................................................................. 43 0
Harald Gaski
Samisk kultur, litteratur og kritikk ..................................................... 4 4 6
Siri Gaski
Tre inderlig ironiske minutter – gode og dårlige sider i samisk litteratur.. 4 6 0
Nadejda Bolsjakova
Om kvinnor och män i kolasamisk mytologi, folklore och litteratur. ...470
Lyrik
Thomas Ek
Paulus Utsi och den arktiska idyllen ...................................................... 492
Jesper Svenbro
Inledning till Samisk Apollon .............................................................. 512
Samiska författare
Coppélie Cocq
Från berättare till författare – Johan Turis skrifter om landet i norr ... 528
Bo Lundmark
Anta Pavvasson Pirak – Jokkmokksamernas store berättare ............. 544
Anne Wuolab
Skrevet for livet: Samiske kvinner tar til ordet i begynnelsen
av 1900-tallet ......................................................................................558
8
Anne Heith
Tradition och förnyelse i Nils-Aslak Valkeapääs bidrag till
samisk kulturell mobilisering ...............................................................574
Lill Tove Fredriksen
Årstider og livets syklus i Jovnna-Ánde Vest’s Àrbbolaččat ............... 586
John Weinstock
To forkjempere for samisk litteratur og kultur .................................... 592
Hélène Hervieu
Magne Skåden Domantrener: å skrive sitt indre rom si indre stille .... 604
Barn- och ungdomslitteratur
Gerda Helena Lindskog
Samerna kommer och går – samebilden består? Om samerna i
1900-talets barn och ungdomslitteratur .............................................610
Regine Nordström
Efter millenieskiftet – samer i nytt ljus .............................................. 620
Maija Lehtonen
Om Sampo Lappelill hos Zacharias Topelius .................................... 632
Inger Littberger Caisou–Rousseau
Den gudasända och andra samer hos Henny Utsi Åhlin .... ................ 636
Nyare prosa
Christina Sjöblad
Stina Aronsson och ödelandets folk ................................................... 654
Christina Sjöblad
Lappmarksdoktorn ............................................................................. 664
Kajsa Andersson
Marguerite Yourcenar och bilden av Lappland ................................. 678
Suzanne Martin
Interkulturalism och svensk-samisk identitet i Kerstin Ekmans
Vargskinnstrilogi ................................................................................. 692
Inger Littberger Caisou–Rousseau
Rivalen från Sápmi i Bosse Gustafssons roman Kungsleden ............... 704
Inger Littberger Caisou–Rousseau
Lapplands jättinna – Stor-Stina som anomali i Mattias Hagbergs
roman Rekviem för en vanskapt .......................................................... 720
Andrea Hynynen
Deckare i en samisk miljö: Lars Petterson och Olivier Truc ............... 734
9
Sápmi i ord och bild del II är en samling studier skrivna av forskare, författare och
andra initierade, varav flera med samiska rötter. Antologin innehåller rikt illustrerade artiklar om musik, jojk, duodji, historia och rasbiologi. Den bjuder in till många
intressanta texter om samer i konsten och samiska konstnärer, tillika om samer i
litteraturen och samiska författare.
Läsaren får en inblick i en minoritets kamp för sin existens och för sitt levnadssätt
mot en majoritetsbefolknings anspråk och syften. Man får följa stigen till ofredade
byar och fjällandskap som brännmärkts av ”den vite mannens fotspår” men får sig
även till livs berättelser om människors fascination i möten med samisk kultur och
Sápmis storslagna natur.
En annan värld öppnar sig!
Hjärtligt välkommen till Sápmi i ord och bild – en utmärkt ingång till den samiska
kulturens rikedom.
Sedan 1986 har ett folk i fyra länder en gemensam flagga i de traditionella samiska
färgerna: flaggans cirkel representerar solen (den röda halvan) och månen (den blå
halvan). Sápmi sträcker sig över Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra
Norges kust-och inland och norra Sveriges inland.
Solens och vindens folk har en officiell symbol: må den stolt och vackert vaja i
vinden!