1. No category

EFTER BESÖKET
Winter Games
Winter Games
Uppgifter efter utställningsbesöket
De här uppgifterna återkopplar tillbaka till utställningen Wintergames och
kopplar den till elevernas vardag. Vid varje uppgift anges målgrupp, men
många av uppgifterna kan anpassas även till andra målgrupper.
Det är fritt fram för läraren att välja de uppgifter som är lämpligast.
Uppgifterna och besöket på utställningen anknyter till följande skolämnen:
■■
idrott och hälsa
■■
biologi
■■
fysik
■■
kemi
■■
matematik
Kör hårt och
lycka till!
Winter Games
1. Hur mycket is ryms det i vatten?
Årskurs 1 - 9
Mål:
Presentera begreppen densitet (täthet) och aggregationstillstånd.
Eleverna lär sig att ställa en hypotes och genomföra ett experiment
för att studera ett fysikaliskt fenomen.
Utrustning för läraren:
Ett stort transparent kärl, en bricka, en stor isklump (i kylväska e.d.)
Utrustning för eleverna:
Penna och papper. Om experimentet genomförs i grupper ska varje
grupp ha ett kärl, en bricka och en isklump. Detta är ett kort experiment som åskådliggör densiteten hos vatten och is och kan integreras
i en lektion i något lämpligt ämne. Experimentet tar cirka 10 minuter
i början av en lektion och 5 minuter i slutet. Nedan är det läraren som
leder experimentet, men det kan också genomföras i grupper. Varje
grupp ska tänka tillbaka på de vintersporter som vi testade på utställningen Winter Games.
■■
■■
■■
■■
■■
Vilken av dem gillade ni mest?
Vilken var mest spännande, svårast eller ny för er?
För vilka sporter behövs det is och vilka sporter utförs på snö?
Vad behövs för isbildning?
Vad är snö?
Experimentet:
Placera det transparenta kärlet på brickan och fyll det till brädden
med vatten. Visa upp isklumpen och låt eleverna känna på hur mycket
den väger. Fråga sedan vad eleverna tror kommer att hända när du
släpper isklumpen ner i kärlet.
■■
■■
Vad händer med vattnet?
Kommer isklumpen att sjunka till botten eller flyta på ytan?
Låt eleverna ställa hypoteser. Var och en skriver ner sin hypotes på
ett papper. Du kan också be eleverna att parvis diskutera motiveringen till sina hypoteser. Skriv upp hypoteserna på tavlan/skärmen så
Winter is
coming!
Winter Games
alla kan se dem. Ni kan också rösta på hypoteserna och se vilken som
får flest röster. Släpp sedan ner isklumpen i kärlet. Vad hände?
(Vattnet svämmar över kanten och isbiten flyter så att en del av den
är ovanför vattenytan.) Vilket ämnet har lägre densitet, vattnet eller
isen?
Fråga eleverna:
Vad kommer att hända när isbiten smälter? En del av den finns ovanför
vattenytan, så det ser ut som om den inte ryms helt i kärlet. Kommer
mer vatten att svämma över?
Låt eleverna ställa nya hypoteser och skriv upp dem. Ni kan rösta på
hypoteserna och se vilken klassen anser är den mest sannolika. Låt
isklumpen ligga kvar i kärlet (fyll vid behov på vatten så att kärlet är
fullt) och töm och torka av brickan.
I slutet av lektionen kontrollerar ni om vattnet har svämmat över på
brickan. (Det har det inte, eftersom vatten har högre densitet och tar
därför mindre plats än is.)
Diskutera resultatet med eleverna
■■
■■
■■
Vad fick ni reda på om densiteten hos vatten och is?
Vad händer med havsytan när isbergen smälter?
Vad händer när glaciärerna smälter?
Trots att en del av isen finns ovanför vattenytan, finns det ändå plats
för den i kärlet. Det betyder att när isen smälter till vatten så ökar
dess densitet.
Fakta:
Vatten är det enda ämne man känner till som expanderar när det kyls
ner. Hos de flesta ämnen ökar densiteten ju kallare det blir. Värme
är rörelse hos molekyler. Ju varmare ett ämne är, desto mer rör sig
molekylerna och desto mer plats tar den (jfr. gaser). Att vatten expanderar när det kyls ner beror på dess speciella molekylstruktur.
Vatten expanderar när det fryser till is, genom att dess regelbundna
kristallgitter tar upp mer plats än en vätska nära fryspunkten, där
vätebindningar bildas och bryts hela tiden. Högst densitet har vatten
vid +4 °C (vid normalt lufttryck). För att vatten och de flesta insjöar
ska frysa ska temperaturen vara 0 °C eller lägre. Vattnets fryspunkt
påverkas av orenheter och kemikalier.
Gymma din hjärna
för att bli ännu
påhittigare!
Winter Games
2. Vet du vilken vintersport det handlar om?
Årskurs 1 - 9
Mål:
Eleverna får dra sig till minnes vad de har lärt sig om olika vintersporter.
Utrustning:
Pennor och utskrifter av hopparningsuppgiften för varje elev.
Du kan också skriva ut/visa bilder av de olika sportgrenarna.
Instruktion:
Vad lärde ni er om vintersporter på utställningen Wintergames?
Para ihop sportgrenarna med rätt mening/påstående.
Årskurs 1 - 6
Ishockey Ett åk tar normalt en minut
Backhoppning En gren där man ska vara både snabb och pricksäker
Curling Målet är att fånga motståndarlagets flagga
Konståkning Man styr genom att dra i hantlarna och luta
sig från sida till sida.
Skidskytte Fästzonen är i mitten och glidzonerna i ändarna
Slalom Tajma avstampet rätt och flyg som en drake
Bob Till utrustningen hör kvast och en sko med glidsula av teflon
Vallning Händernas ställning inverkar på rotationshastigheten
Snöbollskastning En gren där man ska vara vig och ha gott balanssinne
Freestyle Ett lågt skott går i mål
Winter Games
Årskurs 4 - 9
Curling keln
En proffsåkare kan mäta över 70 cm runt lårmus-
Backhoppning En vintersport som kommer från Japan
Slalom Förr användes bland annat kåda och tjära
Ishockey I denna fartfyllda sport kommer man upp i
hastigheter på 130 km/h
Skidskytte Händernas position inverkar på tröghetsmomen-
tet och därigenom också på rotationshastigheten
Bob En gren där man gärna ska vara lätt för att kunna flyga som en drake
Konståkning Målet är att komma i mål så snabbt och rätlinjigt som möjligt
Yukigassen Pulsen är avgörande för en lyckad prestation
Vallning Påminner om schack eftersom man försöker för-
utspå motståndarens drag
Störtlopp Utvecklades i Kanada och blev en olympisk sport 1920
Uppgiften kan också utföras så att sportgrenarna och meningarna finns på
separata lappar som delas ut till eleverna (en lapp per elev). Om eleverna är fler
än tjugo ska du skriva ut uppgiften i dubbletter. Det viktigaste är att idrottsgrenarna och meningarna motsvarar varandra. Om du använder bildkort, ska
du ge bilder på sportgrenarna till en del av eleverna. Eleverna går runt i klassen
och försöker hitta sitt par, det vill säga den elev som har lappen med motsvarande mening eller sportgren. Om du använder även bilder, bildas grupper på
tre elever för varje gren, så att en har namnet på sportgrenen, en har bilden och
en har beskrivningen. När alla elever har hittat sitt par eller sin grupp, presenteras sportgrenarna så att paret/gruppen först läser upp tipset och de andra
försöker gissa vilken gren det är fråga om.
Winter Games
3. Känn din puls
Årskurs 1 - gymnasiet
Mål:
Eleverna lär sig att ta pulsen på sig själva och tar reda på vad som
menas med vilo- och arbetspuls samt varför det är bra att ta pulsen.
Utrustning:
Tidtagarur (mobiltelefon), pennor och papper. I utställningen
Wintergames kunde man på stationen om skidskytte pröva på hur
hög puls inverkade på pricksäkerheten. Hjärtslagen, med andra ord
hjärtats sammandragningar, kan mätas med mätare som registrerar
den elektriska aktiviteten i hjärtat. Pulsen känns som tryckvågor i
artärerna och man kan själv mäta den på pulsådern på handleden eller halsen. Normalt går hjärtslagen och pulsen hand i hand, däremot
finns det en stor skillnad i hur exakt de kan mätas.
Ta pulsen
Öva parvis på att ta pulsen. Den ena fungerar som tidtagare. Den andra känner efter på handleden (nedanför tummen), i armvecket eller
på halsen tills hen hittar ett ställe där pulsen känns. Pulsen känns
bäst när man trycker lätt med pek- och långfingret på pulsådern.
Observera att man inte bör ta pulsen med tummen, eftersom tummen
har en stark egen puls.
Börja med vilopulsen. Därför är det bra att lugnt sitta ner och slappna
av under mätningen. Den ena eleven tar tid (30 sekunder) och den andra räknar sina pulsslag. Vilopulsen är antalet pulsslag multiplicerat
med två. Anteckna vilopulsen och upprepa mätningen så att eleverna
byter plats.
Ta sedan arbetspulsen. Den elev vars puls ska mätas utför först en fysisk aktivitet i en minut, t.ex.:
■■
springer på stället med höga knän
■■
gör ”burpees” i 60 sec
Instruktion till burpees:
1.
Från stående huka dig ned och sätt händerna mot marken.
2.
Hoppa bak med fötterna samtidigt som du böjer på armarna.
3.
Sträck på armarna och hoppa tillbaka till huksittande.
4.
Avsluta med att hoppa upp med armarna sträckta ovanför huvudet.
Hoppas ni
lärde er en
massa nytt!
Winter Games
Instruktion från YouTube:
https://www.youtube.com/watch?v=JZQA08SlJnM
Ta pulsen omedelbart efter prestationen och anteckna resultatet.
Upprepa mätningen så att eleverna byter plats. Tänk på att pulsen
kan variera mycket mellan individer.
Hitta fakta
Arbeta parvis och leta till exempel på webben efter svar på frågorna
nedan. Diskutera sedan svaren tillsammans med hela klassen.
■■
■■
■■
■■
■■
■■
■■
Hur hög är normal vilopuls?
Hur varierar den med åldern?
Eller med konditionen?
Hur hög är den normala vilopulsen i din ålder?
Hur hög kan arbetspulsen vara?
Hur inverkar åldern på arbetspulsen?
Varför är det viktigt att ta pulsen?
Matematik
Räkna ut hur många gånger ditt hjärta slår på en timme.
■■
■■
■■
■■
■■
Hur många gånger slår det på ett dygn?
På en vecka?
En månad?
Ett år?
Hur många gånger till kommer ditt hjärta slå om du lever till 80 års ålder?
Winter is
coming!