Beteendeproblem i skolan - om lågaffektivt förhållningssätt Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret Ansvarsprincipen Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Föräldrar Politiker och ledning Kultur Eleverna Bosses bilverkstad Skolan är en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Bosses bilverkstad Skolan är en bilverkstad - Och har såklart både de vanliga verktygen - Och alla specialverktyg vi någonsin kan komma att behöva Bosses bilverkstad Skolan är en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Parkeringsvakten Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig ställa bilen annorlunda Bosses bilverkstad Skolan är en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Bosses bilverkstad Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen! Barn som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande Flexibilitet Uthållighet Impulskontroll Sociala förmågor Stresstålighet Följsamhet Barn som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene Fostran? Enda problemet är att det innebär att vi måste tänka om Och glömma bort vad vi lärt oss genom vår egen fostran - Vi misslyckas och blir frustrerade när det vanliga inte fungerar Inklusionsdilemmat Man kan inte inkludera en elev i en verksamhet vars metod har exkluderat henne utan att byta metod! Fostran? Vi måste lära oss att känna igen när det vanliga inte funkar så att vi inte bara ökar på Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas! Metod? Att tillrättavisa Gränssättning Att straffa Konsekvenser Verktyg? Åtgärdstrappan - Utvisning ur klassrummet Kvarsittning Skriftlig varning Tillfällig avstängning Tillfällig omplacering Tillfällig placering vid annan skolenhet - Avstängning i högst en vecka Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner Konflikter Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for eleven, som han löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra Medstånd istället för motstånd Lösningar Vi vill helst lära eleverna att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för eleven Då slipper vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Affektreglering Ingen kontroll Affektintensitet Självkontroll Affektutlösare Tid Affektreglering Strategier - Att vägra Att ljuga Att rymma Spottas eller slåss Hot Glåpord Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att eleven har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att eleven snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för eleven att lämna över kontroll till oss Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt Prata lugnt och utan käkspänningar Få eleven att fokusera bort från känslan - avleda Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång eleven går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot eleven Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Sätt dig när eleven blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av elevens oro Se till att smitta eleven med ditt lugn Metod: Vid kaos Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra elever så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om eleven tar tag i dig Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag i en elev - Använd elevens egen rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen Metod: Landa Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Låg-affektivt bemötande Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Avleda vidare Metod: Vardag igen Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Vardagen igen Utvärdera Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen Affektintensitet Vardagen - utvärdering Affektutlösare - Vad hände halvtimmen innan? - Vad förväntade vi att eleven kunde? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa eleven att kunna det vi förväntade oss? Kaos - Vilken var den utlösande faktorn? Ingen kontroll - Var vårt beteende den Självkontroll utlösande faktorn för elevens affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? - Hur var elevens stressnivå? Tid Affektintensitet Eskaleringsfasen - utvärdering Affektutlösare - Vilka lösningar försökte eleven sig på? - Var elevens strategier okej? - Fick eleven möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för eleven, som hen i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på eleven i eskaleringsfasen? Kaos kontroll eleven - Använde vi strategier förIngen att hjälpa att behålla självkontrollen i Självkontroll eskaleringsfasen, eller motsatsen? - Kroppsspråk och röstläge? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa eleven att behålla självkontrollen? Tid Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: - Avbröt vi den på ettKaos kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? Ingen kontroll Affektutlösare - Om det inte var en farlig situation: Självkontroll - Kunde vi låta bli att ingripa? - Ökade vi eller minskade vi kaoset? Tid Affektintensitet Deeskaleringsfasen - utvärdering - Fick eleven den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Affektutlösare Tid Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Vardag igen - utvärdering - Vilka strukturer måste förändras för att Kaos det inte ska hända igen? - Har vi en handlingsplan som vi tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Affektutlösare Tid Ingen kontroll Självkontroll Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen Metod: Vardagen Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Krav Vårt vanligaste verktyg är kravet Vi måste ställa krav - Vi måste kompensera for elevens bristande förmåga att veta vad som är bra för dem Vi ställer därför krav som ska - Ta bort fara - Säkra omsorg och hygien - Skapa självbestämmande Men vi måste ta ansvar för kravsättningen Ansvar för kravsättningen Vi måste säkra oss att våra förväntningar ligger inom det eleven kan just nu - Barn som kan uppföra sig gör det Och vi kan inte förvänta oss att eleven alltid säger ja Kravanpassning Ett nej är en lösning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att eleven säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att eleven säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska - Regler - Tidsmässiga - Tidsmässiga strukturer kompenserar för att eleven inte har koll på framtiden Kravanpassning Och resten är medståndet - Delaktighet - Att bli bemött utifrån sina förutsättningar - Barn som kan uppföra sig, gör det - Begriplighetsstöd - Validering Promtar Färdigt Vänta ut Skapa överblick Skapa val Snooza Människor gör det mest begripliga i varje situation Metod: Eskaleringen Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Avledning Avleda konkret - Prata om elevens intressen - Frågor - Se där! Avleda med affekt - Humor Personalbyte Trygg och välkänd aktivitet Avleda med perception Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för elevens egna strategier 2. Använd en konkret avledning som har fungerat tidigare 3. Använd en affektiv avledning som fungerat tidigare 4. Använd en affektiv eller en perceptuell avledning som fungerat tidigare 5. Avbryt, antingen genom att alla lämnar eller genom rörelse Låg-affektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem www.hejlskov.se Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Principer Barn som kan uppföra sig gör det Du har ansvaret för elevernas beteende och reaktioner Vi måste ha som mål att eleverna har kontrollen över sig själva Människor gör alltid det mest begripliga Medstånd i stället för motstånd Och viktigast: Hantera, utvärdera, förändra www.hejlskov.se
© Copyright 2024