Fil från föreläsning i Skellefteå den 17 februari
Vad ska vi titta på? Hantering av problemskapande beteende När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret Ansvarsprincipen Ansvarsprincipen Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det Man kan lägga ansvar på personen genom att tycka att hon är - Anhöriga Politiker och ledning Andra verksamheter Dem vi jobbar med Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga - Envis Omotiverad Kravavvisande Trotsig Olydig Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Parkeringsvakten Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Bosses bilverkstad Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen! Lite korkat är det om metoderna innebär sämre funktion än förut Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring Stressmodellen Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Att förstå konsekvenser av eget handlande Flexibilitet Uthållighet Impulskontroll Sociala förmågor Stresstålighet Svag central koherens Stressnivå - Fel mat Sinnesmässiga svårigheter Sömnsvårigheter Varningstecken Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Människor som kan uppföra sig gör det Att förstå konsekvenser av eget handlande Flexibilitet Uthållighet Impulskontroll Sociala förmågor Stresstålighet Följsamhet Fostran? Enda problemet är att det innebär att vi måste tänka om Och glömma bort avd vi lärt oss genom vår egen fostran - Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar - Vi ska känna igen när det vanliga inte fungerar så att vi inte bara ökar på Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas! Ross W. Greene Metod? Metod - Att tillrättavisa - Gränssättning - Att straffa - Konsekvenser Effekter - Negativa effekten - De Quervain-effekten - Legitimerande effekten Konflikter Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for en annan, som hen löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra Lösningar Den som vinner förlorar Från motstånd till medstånd Vi vill helst lära dem vi jobbar med att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för andra Då slippar vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra Att ljuga Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Socialt beteende Hot Glåpord Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada Maktrelationen Maktrelationen innebär - Att Steffe bestämmer mer över mig än jag bestämmer över honom - Därför får jag tycka att han är en idiot - Jag får till och med skriva det i tidningen - Om han svarar förlorar han auktoritet Kontrollprincipen Affektreglering Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen Att vägra Att ljuga Ic ke Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka-fslag eller skrik ar l Socialt beteende ig t Hot Glåpord Affektreglering Kaos Affektintensitet - Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektintensitet Kaos Affektutlösare Tid Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Affektreglering Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att personen vi jobbar med har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att hen snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för hen att lämna över kontroll till oss Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Metod: Krav Vardagen Vårt vanligaste verktyg är kravet Vi måste ställa krav - Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid - Vi måste kompensera for dem vi jobbar meds bristande förmåga att veta vad som är bra för dem Vi ställer därför krav som ska - Få vardagen att fungera - Hygien - Utveckla personen Men vi måste ta ansvar för kravsättningen Kravanpassning Ett nej är en lösning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att den andra säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att den andra säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska - Regler - Tidsmässiga - Tidsmässiga strukturer kompenserar för att den andra inte har koll på framtiden Kravanpassning Människor gör det mest begripliga i varje situation Dessutom kan man öka begripligheten tillfälligt genom - Delaktighet - Frihet inom en ram - Val - Vi-upplevelser - Skapa framtid - Förberedelse, tid - Att bli redo - Snooze-metoden - Begripliggöra Cues/promptar Skapa överblick Skapa orsak Att bli färdig Mutor Motiverande handlingar Metod: Eskaleringen Avledning Avleda konkret Kaos Affektintensitet - Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare - Prata om personens intressen - Frågor - Se där! Avleda med affekt Tid Humor Personalbyte Trygg och välkänd aktivitet Avleda med perception Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar Affektsmitta Att skilja sig själv från andra Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra Vid psykos, demens och hjärnskada förlorar man den Lombardo et al 2010 Låg-affektivt bemötande Affektreglering Dämpa känslouttrycken Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt Kaos Affektintensitet Ingen kontroll Självkontroll Tid Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Erbjud kontakt på den andras villkor - Placera dig inte mitt emot någon Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av andras oro Se till att smitta med ditt lugn Metod: Låg-affektivt bemötande Vid kaos - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare - Slappna av om någon tar tag i dig Tid Låg-affektivt bemötande Metod: - vid kaos Landa Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen Kaos Affektintensitet Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Låg-affektivt bemötande Metod: Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Avleda vidare Vardag igen Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Affektutlösare - Vem sa vad? - Vad förväntade sig personalen att personen kunde? - Kunde personen det? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det Kaos personalen förväntade sig? Ingen kontroll - Var personalens beteende den Självkontroll utlösande faktorn för personens affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? Tid Eskaleringsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektintensitet Vardagen - utvärdering Affektutlösare - Vilka lösningar försökte personen sig på? - Var personens strategier okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde sig personalen av lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade personalen kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos Ingen kontroll - Använde sig personalen av några strategier för att hjälpa personen att Självkontroll behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? - Använde personalen i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde sig personalen av avledande Tid för att aktivt hjälpa personen strategier att behålla självkontrollen? Kaosfasen - utvärdering Deeskaleringsfasen - utvärdering effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? Ingen kontroll Affektutlösare - Om det inte var en farlig situation: Självkontroll - Kunde personalen låta bli att ingripa? - Använde personalen strategier i syfte att inte öka kaoset? Affektintensitet Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: - Avbröts den av personalen Kaos på ett kort och - Fick personen den nödvändiga plats och det Kaos lugn och ro så att hen kunde landa på ett bra sätt? - Gjorde personalen något som fick situationen att eskalera igen? Affektutlösare Tid Principer - Vilka strukturer måste förändras för att det inte ska hända igen? Affektintensitet - Fysiska strukturer - Regelstrukturer - Tidsmässiga strukturer Kaos Affektutlösare Tid Självkontroll Tid Vardag igen - utvärdering - Har personalen en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Ingen kontroll Självkontroll Människor som kan uppföra sig gör det Du har ansvaret för dem du jobbar meds beteende och reaktioner Vi måste ha som mål att dem vi jobbar med har kontrollen över sig själva Den som vinner förlorar Medstånd i stället för motstånd Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan www.hejlskov.se Principer Du har ansvaret för dem du jobbar meds beteende och reaktioner Vi måste ha som mål att dem vi jobbar med har kontrollen över sig själva Den som vinner förlorar Medstånd i stället för motstånd Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan www.hejlskov.se
© Copyright 2024