Beteendeproblem i skolan
Beteendeproblem i skolan - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret Ansvarsprincipen Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Föräldrar Politiker och ledning Kultur Eleverna Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på eleven genom att tycka att hon är - Envis Omotiverad Kravavvisande Trotsig Olydig Bosses bilverkstad Skolan är en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Bosses bilverkstad Skolan är en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Parkeringsvakten Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig ställa bilen annorlunda Bosses bilverkstad Skolan är en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Bosses bilverkstad Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen! Och lite korkat är det om metoderna innebär sämre funktion än förut Barn som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene Fostran? Enda problemet är att det är inte vad vi lärt oss genom vår egen fostran - Vanlig fostran har effekt på kanske 90 % av alla barn - Men bara på barn och inte på alla - Man får ibland en diagnos eller särskilda insatser när vanliga metoder inte fungerar Inklusionsdilemmat Man kan inte inkludera en elev i en verksamhet vars metod har exkluderat henne utan att byta metod! Fostran? Vi går ibland i metodtaket och börjar fostra Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas! Verktyg? Åtgärdstrappan - Utvisning ur klassrummet Kvarsittning Skriftlig varning Tillfällig avstängning Tillfällig omplacering Tillfällig placering vid annan skolenhet - Avstängning i högst en vecka Metod? Tillrättavisningar och utskällningar - Det har aldrig påvisats en positiv effekt av utskällning - Samma sak gäller tillrättavisningar av barn - Men däremot effekterna - Entusiasmen blir lägre Uthålligheten mindre Svagare koncentrationsförmåga Depression och låg självkänsla Fysiska sjukdomar som kräver behandling - Berätta därför vad man ska göra istället - Och ge beröm när eleven lyckas! Barn lär sig ingenting av att misslyckas Metod? Gränssättning? - 64 % av alla situationer där en elev är aggressiv är gränssättningssituationer - 58 % av våldet föregås av gränssättning - Däremot finns det ingen forskning som tyder på att gränssättning har någon positiv behandlingseffekt Metod? Straff - Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas - Det finns dock effekter: - Den negativa effekten: Det har visats ett tydligt samband mellan straff och senare kriminalitet och annat problemskapande beteende - Den legitimerande effekten - De Quervaineffekten: Den som straffar får en kick (dopamineffekt) Den pedagogiska verkligheten finns i elevens huvud Metod? Konsekvenser - Lär man sig av sina erfarenheter? - En del människor förstår inte orsak och verkan i komplexa sammanhang - Och kan inte förutsäga framtid - Och andras beteende - Inklusive personalens krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff Man kan därför utgå ifrån att konsekvenser inte fungerar på elever som tycker de är orättvisa eller blir överraskade Konflikter Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for eleven, som han löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra Den som vinner förlorar Från motstånd till medstånd Lösningar Vi vill helst lära eleverna att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för eleven Då slippar vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra Att ljuga Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Hot Glåpord Maktrelationen Maktrelationen innebär - Att Steffe bestämmer mer över mig än jag bestämmer över honom - Därför får jag tycka att han är en idiot - Jag får till och med skriva det i tidningen - Om han svarar förlorar han auktoritet Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra Att ljuga Ic ke Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka fslag ar eller skrik lig Hot t Glåpord Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Affektreglering Ingen kontroll Affektintensitet Självkontroll Affektutlösare Tid Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att eleven har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att eleven snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för eleven att lämna över kontroll till oss Metod: Vardagen Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Krav Minst 70 % av konflikterna mellan personal och elev föregås av ett krav Vi måste dock ställa krav - Vi måste kompensera for elevens bristande förmåga att veta vad som är bra för henne Vi ställer därför krav som ska - Få vardagen att fungera - Hygien - Utveckla eleven - Skapa inlärning Men vi måste ta ansvar för kravsättningen Kravanpassning Ett nej är en lösning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att eleven säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att eleven säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska - Regler - Tidsmässiga - Tidsmässiga strukturer kompenserar för att eleven inte har koll på framtiden Kravanpassning Dessutom kan man öka begripligheten tillfälligt genom - Delaktighet - Frihet inom en ram - Val - Att man gör det tillsammans - Skapa framtid - Om fem minuter ska vi… - När du är redo… - Snooze-påminnelser - Begripliggöra - Cues/promptar Skapa överblick Skapa orsak När du är färdig ska vi… Mutor Motiverande handlingar Människor gör det mest begripliga i varje situation Metod: Eskaleringen Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Avledning Avleda konkret - Prata om elevens intressen - Frågor - Se där! Avleda med affekt - Humor Personalbyte Trygg och välkänd aktivitet Avleda med smak Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra Affektreglering Kaos Affektintensitet Ingen kontroll Självkontroll Tid Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång eleven går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot eleven Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Sätt dig när eleven blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av elevens oro Se till att smitta eleven med ditt lugn Metod: Vid kaos Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Affektutlösare Tid Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra elever så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om eleven tar tag i dig Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag i en elev - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen Principer Barn som kan uppföra sig gör det Du har ansvaret för elevens beteende och reaktioner Pedagogiken måste ha som mål att eleven har kontrollen över sig själv Den som vinner förlorar Medstånd i stället för motstånd Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan www.hejlskov.se
© Copyright 2024