Ordföranden har ordet... Mikaela vill göra skillnad

hälsan
Tema: Student
HälsoAkademikernas medlemsblad
Ordföranden
har ordet...
Många är ni, studerandemedlemmar,
som nu under våren sliter med uppsatser och funderingar över vad ni ska
göra till hösten – söka jobb, fortsätta
studera, utlandsresa med mera.
Många av er väljer naturligtvis att
börja söka jobb. Flera söker förhoppningsvis jobb med hjälp av HälsoAkademikernas (HA) jobbservice Jobbregistret.se samt SRATs karriärservice.
Vi har även i år lagt studenttemat i
årets andra nummer av Hälsan. Syftet
är i första hand att kunna stödja er
studerandemedlemmar som nu är på
väg in i yrkeslivet.
Som jag skrivit i tidigare nummer
av Hälsan, så ser vi i HA ett problem
med det stora antalet utbildningar
inom våra branschområden. Glädjande
är att vi kan se att några utbildningar
har valt att ha en något tydligare inriktning, en slags möjlighet att ”nischa”
sig. Ett par sammanslagningar av
utbildningar har även skett.
För dig som går på eller är på väg
att lämna en av dessa utbildningar gäller det att se realistiskt på din situation.
Det är oerhört många nyexaminerade inom ungefär samma område som
ditt som precis som du söker efter de
jobb som marknaden har att erbjuda
och det är tufft!
Det positiva är att våra medlemmar
ändå de senaste åren får jobb, inom
branschen dessutom. Det gäller bara
att övertyga arbetsmarknaden om den
egna kompetensens förträfflighet.
Ut och visa upp er! Använd alla
ni känner till er personliga marknadsföring och låt er cv ”regna” över det
svenska näringslivet och den offentliga
sektorn!
Lycka till!
Andreas Lövdahl
ordförande
l
Nr 2 – april 2013
Mikaela vill
göra skillnad
Att vara drivande, engagerad och veta
vad man vill är några av de egenskaper
som behövs för att vara framgångsrik.
Mikaela Grimsberg, blivande fil. kand
Hälsopedagog är en av dem som innehar dessa egenskaper, nyligen blev hon
medlem i HälsoAkademikerna och vi
ville genast träffa henne för en intervju
om hur hon ser på sin framtid efter
examen och vad HälsoAkademikerna
kan göra för henne.
Mikaela studerar sista terminen på
Hälsopedagogiskt program vid Högskolan
i Halmstad. Programmet är ett treårigt
kandidatprogram med pedagogik som huvudämne.
Att det blev just Högskolan i Halmstad
var mest en slump säger hon.
– Hälsa har alltid intresserat mig,
men då hade jag ett helt annat perspektiv
på hälsa än vad jag har idag. Idag är jag
medveten om att det finns faktorer som
påverkar individens hälsa som står utanför
dennes kontroll, samhällsfaktorer.
Det är nämligen dessa faktorer som engagerar Mikaela allra mest, framförallt frågor
som rör utanförskap och social status och
som är starkt kopplade till kriminalitet,
beroende, missbruk och genus.
På frågan om vad hon vill arbeta med
i framtiden svarar hon att hon gärna vill
arbeta med beroende- och missbruksfrågor.
Under den fria terminen i programmet
valde Mikaela att studera kurser som fokuserar på kriminalitet, beroende, missbruk
och genusämnen, något som gav mersmak.
– Mitt drömjobb innebär för mig att
jag har möjlighet att göra skillnad för den
enskilda individen, genom min kompetens
och det arbete som jag utför. Även om jag
arbetar på en övergipande, strategisk nivå
vill jag kunna nå ut och göra skillnad för
den enskilda individen.
På grund av att arbetsmarknaden ver-
kar i en konstant förändring, så uppger
Mikaela att även egenföretagandet som
hälsopedagog finns i tankarna.
Med denna driftiga framtidssyn tror
Mikaela att hennes främsta styrka på
arbetsmarknaden kommer att vara hennes
pedagogiska bakgrund, för att förmedla
kunskap och förstå individer i lärprocesser.
– I dagens samhälle är lärandet otroligt
betydelsefullt beroende på de snabba förändringar i krav och effektivitet relaterade
till individens arbetsuppgifter som sker.
Detta kräver att arbetsgivaren tar ansvar för
medarbetarens kompetensutveckling genom att erbjuda regelbunden fortbildning,
utbildning och även erbjuder lärmöjligheter. Jag hoppas på att min unika kompetens
i hälsopedagogik, studier i kriminalitet,
beroende, missbruk och genus kommer att
gynna mig på arbetsmarknaden.
Varför valde du att bli medlem i
HälsoAkademikerna/SRAT? – Jag valde att bli medlem för att det är en
trygghet för mig att vara medlem i en fackorganisation som tillvaratar mina intressen
som hälsovetare. Som medlem har jag även
möjlighet att få information om lönestatistik, något som kan vara ytterst viktigt för
mig som nyutexaminerad.
HälsoAkademikerna genomförde
under hösten informationsmöten på Högskolan i Halmstad, som Mikaela uppger ha
varit mycket givande för henne.
– Som student kunde jag få svar på
Fortsättning på sidan 4
Hälsan 2-2013
Studietiden
Din lön...
– en tid med många möjligheter
MFS-handläggare på det lärosäte eller institution där studierna bedrivs (alternativt
med MFS-handläggaren på den institution
eller det lärosäte där studenten planerar att
söka stipendium).
Förutom att det givetvis är otroligt
lärorikt att göra en sådan fältresa så ses det
också som en merit, speciellt om det finns
funderingar på att senare ägna sig åt frågor
som rör global hälsa och utveckling. Även i
andra sammanhang uppfattas det av exempelvis arbetsgivare som en merit att ha gjort
något ”utöver det vanliga”.
Utförande av en Minor Field Study
kan också leda till andra möjligheter. En
aktuell möjlighet är att efter genomförd
Minor Field Study ansöka om att delta i
Sida Alumni-programmet, som drivs av
Sida. Som Sida Alumn besöker man främst
gymnasieskolor, men det kan även röra sig
om exempelvis företag och organisationer,
och föreläser då om Sida, bistånd och
globala utvecklingsfrågor kopplat till den
personliga erfarenhet man har ifrån sin
fältstudie.
Agneta Mattiasson
Läs mer:
•Minor Field Studie: www.programkontoret.se/sv/Program-och-stipendier/
Program-A---O/Minor-Field-Studies
•Sida Alumni: sidaalumni.wordpress.
Överst: Ett typiskt utomhuskök, maten lagas på öppeneld.
Nederst: Ett litet barn ligger och sover i skottkärran, inlindad i tygfiltar. Föräldrarna
jobbar på fältet med att ta upp grönsaker.
2
Trots att lönen självklart är en viktig fråga
för oss alla, så är det ändå något de flesta
tycker är svårt att prata och förhandla
om. Vad är ”rätt” lön för mig, hur kan jag
begära mer utan att vara ”skrytig”, är jag
inte med i facket för att slippa förhandla
lönen själv? Detta är frågor som jag tror
många ställer sig och jag ska försöka att ge
ett kortfattat svar här. Förutsättningarna
kan dock skilja sig en del, jag tar här upp
två olika infallsvinklar på lönen; ny på
arbetsmarknaden och när man helt enkelt
vill byta jobb.
Ny på arbetsmarknaden
Naturligtvis har man ett svagare förhandlingsläge lönemässigt om man är nyutexaminerad och/eller för tillfället utan jobb.
Här finns inget klart motbud som arbetsgivaren måste överträffa, utan det handlar
helt om att förhandla sig fram till en lön
som du känner dig nöjd med och som
arbetsgivaren kan acceptera. Börja med att
ta reda på fakta så långt du kan; kontakta
SRAT:s kansli för aktuell lönestatistik,
om lokal facklig förtroendeman finns på
arbetsplatsen – kontakta denna för att höra
om löneläget just där, i vilket spann dina
blivande kollegor ligger osv. Just kontakten
med det lokala facket kan ju ge mycket
annan matnyttig information om företaget
inför en eventuell intervju. Avvakta så länge
som möjligt med att avge ditt löneanspråk,
helst till du är någorlunda säker på att vara
en av dem som erbjuds anställning – ditt
förhandlingsläge är starkare då. Utifrån
din analys av situationen ska du sätta upp
ett mål för vad du vill ha i lön. När frågan
om löneanspråk ställs är det denna lön du
begär. Den ska kunna motiveras. Du bör
även ha en prutmån på ditt anspråk som
inte är för stor i skillnaden mellan vad du
begär och kan acceptera. Man ska aldrig
glömma att det handlar om en förhandling,
där båda parter helst vill känna att man
vunnit lite. Således, om din smärtgräns
ligger vid exempelvis 22 000 kr, så ska du
ändå säga 23 000 i ditt anspråk och sedan
vara beredd att backa klädsamt en aning.
Man ska även vara medveten om att det är
svårt att uppnå drömlönerna i sina första
anställningar, det viktiga här är snarare
att komma in i branschen och skaffa sig
viktig erfarenhet. Dock bör poängteras att
ingångslönen påverkar din framtida löne-
www.halsoakademikerna.se l [email protected]
t
Under studietiden finns det många möjligheter att utföra projekt som inte tillhör
den ordinarie kursplanen. En möjlighet
som få känner till är att utföra en så kallad
Minor Field Study (MFS).
På många lärosäten och institutioner
finns det idag möjlighet att söka stipendium för programmet Minor Field Studies,
vilket finansieras av Sida. Vid tilldelning
av detta stipendium så åker man som student iväg till ett utvecklingsland, där man
vistas i minst 8-10 veckor för att utföra en
fältstudie som sedan ligger till grund för
den uppsats som ska skrivas, antingen på
kandidat- eller magister/masternivå.
Tanken med Minor Field Studies är
att studenten ska studera frågor som har
betydelse för den ekonomiska, sociala, politiska eller kunskapsmässiga utvecklingen
i det land dit man åker. Vad som krävs av
ansökan, samt vilka kriterier som måste
vara uppnådda för att söka finns beskrivet
av varje institution/lärosäte som blivit beviljade medel ifrån Sida för detta ändamål.
För den som är intresserad av att utföra
en Minor Field Study så är det bra att så
tidigt som möjligt under sina studier kolla
upp vad det är som gäller för ansökan,
vilka datum som är aktuella för att söka,
vilka länder som är godkända för att göra
en Minor Field Study och så vidare. Detta
görs enklast genom att ta kontakt med den
Hälsan 2-2013
utveckling. Går man in med en för låg lön
blir det svårt att ta igen.
Byta jobb
Om man redan har ett jobb, men önskar
sig vidare till nya tjänster eller nivåer, är
utgångsläget givetvis ett annat. Här handlar det så klart om att man önskar sig en
yrkesmässig utveckling, men oftast även
en lönemässig. De tillfällen när man byter
jobb är ett av de bästa tillfällena att även
uppgradera sin inkomst. Om inte annat av
detta skäl bör man vara beredd att flytta
på sig ett antal gånger genom yrkeslivet.
Lönen är dock inte allt, utan det nya jobbet kan också ha andra fördelar som att
det är mer utvecklande, ligger bättre till
rent geografiskt, eller någon annan positiv
infallsvinkel. Dock, här är det lönen som
är i fokus. Ovanstående bakgrundskoll när
det gäller statistik samt samtal med lokala
fackliga förtroendemän gäller självklart här
också. Om inte detta ger tillräckligt med
kött på benen så kan man även utgå från
sin aktuella lön. Eftersom du sannolikt
missar nästa lönerevisionstillfälle, så räkna
på vad ditt ungefärliga troliga påslag (avrundat uppåt!) skulle bli. Först därefter lägger du på vad som kan anses vara en skälig
förhöjning i och med nya arbetsuppgifter
och möjligen större ansvar och befogenheter. Ta också reda på om du i din nya
anställning har rätt till övertidsersättning.
Rätten till övertidsersättning kan avtalas
bort, men det ska i sådana fall ske i utbyte
mot högre lön och/eller extra semesterdagar. Om du inte kan bedöma övertidens
omfattning råder jag er starkt från att träffa
en överenskommelse om undantag från rätten till övertidsersättning. Om du ändå gör
det så bör överenskommelsen gälla för ett
år i taget och vara möjlig att sägas upp. Ett
annat vanligt misstag är att du efter att ha
fått ett löneförslag från arbetsgivaren lägger
på en stor summa som denne inte kan acceptera. Ett tips är att lägga på en mindre
summa som är lättare att svälja. 500 kr
extra blir i alla fall 6000 kr på ett år!
För att svara på de inledande frågorna:
”Rätt” lön är naturligtvis frågan vad det är.
Vi verkar på en marknad med fri och individuell lönesättning där både våra tjänster
och förutsättningar varierar stort. Trots
detta måste man försöka få fram vad just
”marknaden” generellt betalar för jobbet.
Statistik, samtal med kollegor och facket
är i dagsläget det bästa sättet att försöka nå
något slags svar. När det gäller rädslan att
vara skrytig tror jag snarare att problemet
är att de flesta är alldeles för blygsamma.
Var inte rädd att berätta vad du kan och
vad du har uppnått. Eventuella idéer och
visioner är inte heller fel att nämna, det
visar ju bara att du är intresserad av ditt
jobb, något som brukas tolkas positivt av
de flesta arbetsgivare.
På väg ut i arbetslivet
– råd och tips
Att söka jobb är en process som kan ta
tid och man ska vara medveten om att det
inte alltid är enkelt att få sitt drömjobb
och vägen dit kan ibland kännas motig.
För att underlätta jobbsökandet och vägen
till en anställning bör du ta reda på vart
du kan hitta jobben, hur du skriver en
ansökan, hur du kan förhålla dig under en
anställningsintervju och hur du förhandlar
fram ”rätt” lön. På SRATs hemsida får du
tips och råd om hur sökprocessen går till.
Att söka jobb
Det kanske allra vanligaste sättet att få
jobb på numera är genom egna kontakter. Utnyttja detta om det är möjligt,
tänk efter, kanske finns det någon i din
omgivning som har kontakt med arbetsplatsen på något sätt. Ett tips är också
att prata med alla du känner, förklara att
du är arbetslös och söker jobb, möjligheter kan dyka upp när du minst anar
det. Nyttja sociala medier såsom yrkesnätverket LinkedIn och även Facebook.
Du som är hälsovetare och medlem i
HälsoAkademikerna kan knyta kontakter
med andra hälsovetare via vårt Hälsovetarnätverk på LinkedIn.
Det kan även vara bra att vara engagerad i föreningar, närvara vid mässor,
arbetsmarknadsdagar och liknande, då
detta kan ge tillfälle att vidga ditt kontaktnät. Leta annonser i olika tidningar och på
anslagstavlor. På Internet finns en mängd
olika webbsidor där du kan finna annonser. Antingen via jobbsajter eller direkt via
arbetsgivarens hemsida.
För att få ersättning från a-kassan
måste du vara inskriven på Arbetsförmedlingen, från din första arbetslösa dag.
På arbetsförmedlingen kan du, oavsett
du är inskriven eller inte, söka lediga
tjänster i deras platsbank och i tidningarna
Platsjournalen och Nytt jobb. Förutom
arbetsförmedlingens egen platsbank listar
de på hemsidan även andra webbplatser
och portaler du kan ha hjälp av när du
Ska då slutligen inte facket sköta detta?
Svaret är att utvecklingen alltmer går åt det
håll att fack och arbetsgivare i avtal drar
upp de premisser och bedömningsgrunder
som lönesättningen ska baseras på. Själva
lönesamtalet sker allt oftare så nära verksamheten som möjligt, mellan lönesättande
chef och medarbetare. Det innebär att löneförhandlingen allt oftare går i flera steg.
Först argumenterar vi med era arbetsgivare
söker jobb. Jobbregistret.se är jobbsajten
som i samarbete med HälsoAkademikerna
samlar lediga tjänster inom enbart hälsa.
Missa inte att gå in även där.
Många arbeten annonseras emellertid
inte ut, ett effektivt sätt att söka jobb är
då att själv ta kontakt och skicka ansökningshandlingar till arbetsplatser där du
skulle kunna tänka dig att arbeta, för att
presentera dig själv. Ta reda på vem som är
kontaktperson innan du skickar iväg din
ansökan eller förfrågan.
Ansökan
En ansökan består av ett personligt brev
där du kort presenterar dig själv och berättar om ditt intresse för tjänsten samt
varför arbetsgivaren ska anställa just dig,
samt ett CV som är en informativ meritförteckning över arbeten, utbildning,
personuppgifter etc.
Skicka inte med betyg, intyg, referenser etc, erbjud dig istället att komplettera
om det behövs. SRAT erbjuder karriärstöd
för oss hälsovetare där du bland annat kan
få feeback på ditt cv du har formulerat.
Skicka ditt cv med namn och kontaktuppgifter på e-post [email protected]. Vill du ha
hjälp med att försöka klargöra, utforska
och ta fram egna strategier i ditt yrkesliv
eller som arbetssökande kan du få ett karriärsamtal med någon av SRATs utbildade
karriärcoacher.
Anställningsintervju
Ta med eventuella intyg eller liknande och
kom i tid! Intervjun är en möjlighet att
få en klar bild av företaget och den sökta
tjänsten. Försök att ta reda på så mycket
som möjligt om arbetsplatsen innan du
ska på intervjun. Tänk också på hur du vill
framställa dig, tänk igenom positiva och
negativa egenskaper med dig själv. Besvara
frågor med eftertanke, uttryck dig tydligt
och marknadsför dig med självsäkerhet.
Veronica Ölund
för just er yrkesgrupp, därefter måste var
och en vara beredd att argumentera för sin
sak i enskilda samtal. Jag tror att det är positivt för löneutvecklingen, men det förutsätter förstås att de chefer och arbetsledare
som håller i dessa samtal sedan får mandat
att faktiskt sätta era löner.
www.halsoakademikerna.se l [email protected]
Johan Angeldorff
ombudsman
3
Medlemstervju, fortsättning från sidan 1
frågor som mina lärare inte kunde besvara, jag fick information om den senaste
lönestatistiken samt inom vilka sektorer
som min yrkeskategori arbetar. Jag anser
att det är mycket viktigt för studenter att
tidigt i utbildningen, kanske redan vid
ansökningsprocessen, komma i kontakt
med HälsoAkademikerna/SRAT då det
är ett sätt för studenten eller den blivande
studenten att skapa sig en bra bild av hur
arbetsmarknaden för hälsovetare ser ut
samt vilken kompetens som kan vara en
bristvara på arbetsmarknaden.
– Arbetsläget för en hälsopedagog verkar vara lite klurigt, då det hos arbetsgivaren inte alltid hunnit bli en etablerad titel
eller arbetsbefattning, säger Mikaela
Mikaela var tidigare helt övertygad om att
hon efter sin examen skulle söka in till ett
magister- eller masterprogram med start till
hösten, men efter noga övervägande insåg
hon att det är dags för en välbehövlig paus
i studierna.
– Har man som jag valt att studera vid
högskola direkt efter gymnasiet, så kanske
det kan vara bra att ge sig ut i ”verkligheten” ett tag. Men med detta sagt så
utesluter jag definitivt inte att jag kommer
att studera vidare men det kommer i sådant
fall att bli längre fram i tiden. Lära kan
man göra hela livet, färdig eller fulländad
kunskapsmässigt blir man aldrig.
Att vara drivande, engagerad och veta vad
man vill är några av de egenskaper som Mikaela Grimsberg har, hon avslutar intervjun
med att säga:
– Jag blir fascinerad av människors
styrka att förändra det som de själva kan
förändra.
Och efter de avslutande orden önskar
vi Mikaela lycka till i framtiden.
Viktor Carlsson
Sökes:
Medlemsrekryterare
Som medlemsrekryterare bidrar du med att planera och genomföra
studieortsbesök där du ska marknadsföra HälsoAkademikerna samt rekrytera
nya medlemmar. Uppdraget innebär även att ta kontakt med arbetsgivare
inom både privat och offentlig verksamhet i syfte att öka kunskapen om
hälsovetarens kompetens. Vi söker dig som:
• är drivande och engagerad i hälsofrågor
•studerar idrott, friskvård, hälsa eller folkhälsa på högskola/universitet
•är självständig, kreativ och som vill inspirera andra
•vill utöka ditt kontaktnät inom branschen
Hör av dig till mig: Maria Karlsson, rekryteringssamordnare
[email protected]
Karriärstöd
www.srat.se/karriar
HälsoAkademikerna
finns på
LinkedIn &
Facebook!
Lönestatistik
Nu är lönestatistiken för
HälsoAkademikerna klar och Saco
Lönesök är uppdaterad med 2012 års
löner. Finns på www.srat.se och är bara
för dig som är medlem.
KONTAKTA HÄLSOAKADEMIKERNA
Föreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa
ORDFÖRANDE
Andreas Lövdahl
Stockholm
[email protected]
LEDAMÖTER
Daniel Ainestrand
Göteborg
[email protected]
VICE ORDFÖRANDE
Maria Karlsson
Göteborg
[email protected]
Caroline Berg
Kungälv
[email protected]
SEKRETERARE
Veronica Ölund
Kiruna
[email protected]
KASSÖR
Eric Persson
Gävle
[email protected]
Camilla Formunt
Kungälv
[email protected]
Susanna Mixter
Uppsala
[email protected]
Madelene Åbrandt
Göteborg
[email protected]
REGIONALA KONTAKTPERSONER
Stockholm
Rosetté Lind
[email protected]
Halland
Ann-Sofie Sundberg
[email protected]
Skåne
Susanne Eriksson
[email protected]
HEMSIDA
www.halsoakademikerna.se
SRATs KANSLI
SRAT
Box 1419
111 84 STOCKHOLM
[email protected]
www.srat.se
Ansvariga ombudsmän
Martin Berndtsson
08-442 44 67
[email protected]
Johan Angeldorff
08-442 44 68
[email protected]