AVTALSVILLKOREN HOS GYMFÖRETAG Syftet med dessa riktlinjer är att göra gymföretagarna uppmärksamma på särdragen i gymbranschen och på gym som parter i konsumentavtal. I riktlinjerna behandlas bl.a. kraven på skälighet i samband med att avtalsvillkor görs upp samt de centrala principerna för prisinformation. Termen ”gym” används i riktlinjerna i vid bemärkelse och den omfattar alla tjänster som erbjuds vid träningsanläggningar och motionscentrum. Typiska tjänster som erbjuds konsumenterna är olika slags gympor och danser, styrketräning och vattengymnastik. Riktlinjerna gäller dock i vidare bemärkelse också tillhandahållandet av andra slag av motionstjänster, när det är fråga om enskilda företag. Konsumentskyddslagen tillämpas i fall där en näringsidkare, t.ex. ett företag eller en enskild företagare, säljer eller marknadsför varor eller tjänster till konsumenter i förvärvssyfte. Motionsverksamhet som tillhandahålls av den offentliga sektorn och allmännyttiga organisationer, t.ex. kommuner och idrottsföreningar, faller därför vanligen utanför lagens tillämpningsområde. I vissa situationer kan de emellertid också idka sådan vinstinriktad verksamhet som enligt lagen betraktas som idkande av näring. I sådana fall gäller principerna i dessa riktlinjer även dessa aktörer. Att göra upp avtalsvillkor Bra avtalsvillkor är tydliga och koncisa. I avtalsvillkoren ska man definiera vad avtalet gäller, dvs. beskriva de tjänster som avtalet omfattar. Det är både i företagets och i konsumentens intresse att omfattningen av de tjänster som avtalet gäller beskrivs och slås fast redan innan avtalet ingås. Om företagets serviceutbud t.ex. varierar efter säsong eller om utbudet är mer begränsat på somrarna, ska detta uppges tydligt i avtalsvillkoren innan konsumenten tecknar ett avtal om att köpa tjänsten. På så sätt har båda parterna en gemensam uppfattning om tjänstens innehåll och det är lättare att bedöma eventuella felsituationer. Avtalets längd ska fastställas i avtalsvillkoren. Särskild uppmärksamhet bör också fästas vid frågor som rör avbrytande, uppsägande och hävande av avtalet. I ett konsumentavtal ska båda parternas rättigheter och skyldigheter definieras. Man kan t.ex. inte enbart räkna upp konsumentens skyldigheter och företagets rättigheter i avtalet. Rättigheterna och skyldigheterna ska också definieras tillräckligt tydligt för att konsumenterna ska veta vad som förväntas av dem och vad de har rätt att förvänta sig. Om avtalsvillkoren är oklara tolkas de alltid till nackdel för den som har utformat villkoren, dvs. till konsumentens fördel. Förutom de skriftliga avtalsvillkoren gäller också muntliga villkor som nämnts av försäljaren. T.ex. muntliga löften som getts av personalen binder företaget på samma sätt som skriftliga avtalsvillkor. Företaget svarar också för eventuella fel som begåtts av de anställda, såsom löften utan täckning. För att undvika tvister bör de centrala avtalsvillkoren finnas i skriftlig form. Att ingå ett avtal När man ingår ett avtal måste man vara medveten om vilka personer som över huvud taget kan ingå giltiga avtal. En person under 18 år kan på egen hand endast ingå förbindelser som efter omständigheterna är typiska eller av ringa betydelse, såsom typiska köp för egna fickpengar. En minderårig har också rätt att bestämma över användningen av självförtjänta pengar. En minderårig kan dock inte bli skuldsatt. Därför får en person Konsumenträttens riktlinjer: Avtalsvillkoren hos gymföretag, 2011 Konsumentverket Aspnäsgatan 4, PL 5, 00531 Helsinki  010 19 4700 Fax: 09 876 4398 E-post: [email protected] Internet: www.kuluttavirasto.fi under 18 år i princip endast göra inköp med kontanter. I praktiken begränsas minderårigas rätt att använda gymföretagens tjänster närmast till exempelvis enskilda besök eller korta kursformade tjänster. Utgångspunkten för ett avtal som ingås mellan konsumenten och företaget är att det är bindande, dvs. att båda parterna måste uppfylla förpliktelserna i avtalet. Därför ska konsumenten ges möjlighet att bekanta sig med avtalets villkor i lugn och ro på förhand innan avtalet ingås. Om konsumenten inte får med sig avtalsvillkoren för att kunna bekanta sig med dem, ska avtalsvillkoren gås igenom under avtalsförhandlingarna. Företaget kan t.ex. ha avtalsvillkoren tillgängliga på sin webbplats där konsumenten när som helst kan bekanta sig med dem. Oväntade och stränga avtalsvillkor ska dock alltid också gås igenom på plats när avtalet ingås. Skötsel av kundrelationen är också en väsentlig del av det avtal som ingås med kunden. Ett företag är enligt lagen skyldigt att betjäna kunden också efter att avtalet ingåtts. Kundrelation är ett vitt begrepp som bl.a. omfattar information till konsumenterna om deras rättigheter i felsituationer och hantering av kundklagomål. Med detta i åtanke ska företagets kontaktuppgifter vara klart tillgängliga t.ex. i gymlokalen, på webbplatsen och i den information som skickas till konsumenterna. Medlemskap i gym Verksamheten i flera gym baserar sig på en s.k. medlemskapsmodell där medlemskap är en förutsättning för att använda gymmets tjänster. Om man förutsätts bli medlem för att få använda tjänsterna ska medlemskapsvillkoren återges tydligt. För konsumenterna är det särskilt väsentligt att veta längden på det medlemskapsavtal de förbinder sig till. Många gymföretag erbjuder alternativa medlemskapsmodeller såsom medlemskap som gäller tills vidare eller är tidsbundna. Ett avtal som gäller tills vidare avslutas genom uppsägning och gäller till utgången av den uppsägningstid som fastställts i avtalet. Ett avtal som gäller en viss tid, t.ex. ett visst antal månader, är däremot tidsbundet. I det avtal som ingås med konsumenten ska tydligt anges om det gäller tills vidare eller en viss tid. Att ändra avtalsvillkoren Ibland är man tvungen att ändra villkoren i befintliga avtal. Huruvida en ensidig ändring av avtalsvillkoren är möjlig beror då på om avtalet har ingåtts tills vidare eller för en viss tid. Avtal som gäller tills vidare Villkoren i ett avtal som gäller tills vidare kan antingen ändras separat med ett gemensamt avtal eller ensidigt på grundval av ett avtalsvillkor som ger rätt att göra ändringen. Om en företagare vill förbehålla sig rätten att ensidigt ändra avtalsvillkoren ska detta, samt eventuella grunder för ändring, anges separat i avtalet. Om man vill reservera en möjlighet att t.ex. ändra priset ska detta också anges separat i avtalsvillkoren. En näringsidkare som ensidigt ändrar avtalsvillkoren i ett avtal som gäller tills vidare ska underrätta konsumenten om detta i god tid, dock alltid minst en månad innan ändringen träder i kraft. Konsumenterna ska alltid ha möjlighet att säga upp avtalet utan att de ändrade avtalsvillkoren binder dem eller orsakar extra kostnader för dem. Detta gäller även vid prisändringar. Att t.ex. ändra programmet eller öppettiderna utgör också ändringar i avtalsvillkoren, även om dylika ändringar inte specifikt nämns i avtalet med konsumenten. Konsumenten kanske har ingått avtalet med företaget just på grund av öppettiderna eller en viss tjänst som erbjuds vid en viss tid. Även om det finns ett avtalsvillkor som ger rätt att göra ändringar får företaget inte göra ändringar som är särskilt betydande och väsentliga för konsumenten endast genom ett ensidigt meddelande. En väsentlig ändring av avtalsvillkoren innebär att tjänstens innehåll ändras och blir avsevärt annorlunda ur kundens perspektiv än vad det var när avtalet ingicks. Sådana ändringar är t.ex. stora prishöjningar eller avsevärda och bestående begränsningar av serviceutbudet. Om ett företag vill göra väsentliga ändringar måste det säga upp avtalet med konsumenten. Företaget kan erbjuda konsumenten ett nytt, reviderat avtal och konsumenten kan då överväga om han eller hon ska acceptera de nya avtalsvillkoren. 2 Tidsbundna avtal Enligt avtalsrättsliga principer kan villkoren i ett tidsbundet avtal inte ändras medan avtalet löper utan att båda parterna är överens om det. När avtalet upphör att gälla Ett tidsbundet avtal upphör i regel att gälla när den överenskomna tiden har löpt ut. Ett avtal som gäller tills vidare avslutas däremot genom uppsägning. Parternas rättigheter och skyldigheter upphör efter att uppsägningstiden löpt ut. Avtal som gäller tills vidare Uppsägningstiden för ett avtal som gäller tills vidare får inte vara orimligt lång. Den längsta rimliga uppsägningstiden kan anses vara 30 dagar eller en kalendermånad, varvid uppsägningstiden räknas från den sista dagen av den kalendermånad under vilken avtalet har sagts upp. För uppsägning av ett avtal som gäller tills vidare får inte tas ut separata avgifter av konsumenten. Uppsägningen ska vara tillräckligt enkel för konsumenten. Avtalet ska gå att säga upp genom ett skriftligt eller på annat sätt bevisligt meddelande om uppsägning. Om ett företag har en e-postadress som kontaktuppgift ska meddelandet om uppsägning gå att skicka till denna adress. Företagets personal får inte heller vägra ta emot ett meddelande om uppsägning som lämnats personligen och att ge en skriftlig kvittering om detta. Om uppsägningen av ett avtal t.ex. i praktiken förutsätter att man bokar tid hos en bestämd person eller att man besöker gymmet personligen vid en viss tidpunkt på dagen, kan detta betraktas som oskäligt i och med att det fördröjer möjligheterna att frigöra sig från avtalet i onödan. Tidsbundna avtal I tidsbundna avtal förbinder sig konsumenten ofta till den erbjudna tjänsten för en lång tid. Gymtjänster erbjuds allt oftare i form av 12–24 månaders tidsbundna avtal. Under de senaste åren har det också blivit vanligare med en avtalsmodell där ett avtal som gäller tills vidare har en viss bindningstid. Då ingås avtalet tills vidare, men det kan inte sägas upp förrän efter en viss minimibindningstid. Ur konsumentens synvinkel är ett sådant avtal på många sätt jämförbart med ett tidsbundet avtal, eftersom man även här binds till en avtalsperiod med en viss längd, och möjligheterna att avbryta avtalet före utgången av denna period är ytterst begränsade. Även om långvariga medlemsavtal i sig är tillåtna är de i vissa avseenden problematiska ur konsumenternas perspektiv. När man bedömer avtalets skälighet måste man bland annat beakta vilka möjligheter konsumenten har att säga upp eller avbryta avtalet innan avtalsperioden löpt ut. En rimlig maximilängd för ett tidsbundet avtal är i normala fall ett år. En viss sorts avtalsvillkor som gäller avslutande av tidsbundna avtal kan betraktas som oskäliga för konsumenten. Bland annat är det förbjudet att sammanlänka tidsbundna avtal. Sammanlänkning innebär att ett tidsbundet avtal om medlemskap fortsätter automatiskt som ett nytt tidsbundet avtal efter att den utsatta tiden gått ut, om inte konsumenten uttryckligen säger upp avtalet innan tidsfristen går ut. Dylika avtalsvillkor suddar ut skillnaden mellan tidsbundna avtal och sådana som gäller tills vidare, och å andra sidan gynnar de tjänsteleverantören på ett sätt som kan anses vara oskäligt för konsumenten. Däremot är det tillåtet med tidsbundna avtal som efter att de löpt ut börjar gälla tills vidare. Avtalet kan då sägas upp efter den tidsbundna avtalsperioden i enlighet med den normala uppsägningstiden. Om ett företag erbjuder konsumenterna en sådan avtalsmodell, måste det dock göras klart för dem på förhand att avtalet fortsätter automatiskt efter att den tidsbundna avtalsperioden löpt ut. Konsumenten ska också påminnas om att avtalet fortsätter gälla tills vidare i god tid före avtalsperiodens slut. Att avbryta eller överföra ett avtal Ett gymföretag kan erbjuda sina kunder en möjlighet att avbryta eller överföra ett avtal. Avbrottet senarelägger användningen av medlemskapet med t.ex. en månad eller två. Vid överföring av ett avtal övergår med- 3 lemskapet till en annan person. Företaget får ta ut en skälig avgift för avbrottet eller överföringen. Det är emellertid viktigt att man redan när avtalet ingås informerar konsumenten om eventuella kostnader och åtgärder som krävs samt om avbrottet eller överföringen påverkar avtalsperiodens längd. Att avsluta ett tidsbundet avtal i förtid Många gym erbjuder sina kunder en möjlighet att under vissa villkor också säga upp ett avtal som är tidsbundet eller baserar sig på en minimibindningstid före avtals- eller bindningsperiodens slut. Om konsumenten vill säga upp sitt avtal mitt under avtalsperioden, kan företaget inom rimliga gränser fastställa de villkor under vilka uppsägningen godkänns. I en sådan situation kan företaget utöver träningsavgifterna för uppsägningstiden ha rätt till en skälig ersättning för att avtalet har sagts upp i förtid. Ersättningen eller de övriga uppsägningsvillkoren får dock inte vara oskäliga ur konsumentens perspektiv. T.ex. en ersättning som motsvarar avgifterna för återstoden av hela avtalsperioden kan betraktas som oskälig. Det tydligaste sättet torde vara att företaget fastställer en skälig standardersättning, som också nämns i avtalsvillkoren. Tvister om standardersättningen kan vid behov föras till konsumenttvistenämnden om man anser att beloppet är oskäligt högt. Oförutsedda förändringar i livssituationen Konsumenterna kan ställas inför betydande och oförutsedda förändringar i livssituationen som hindrar dem från att följa avtalet på överenskommet sätt. Då skulle det vara oskäligt att hålla sig till det ursprungliga avtalet, som kan vara tidsbundet för mycket en lång tid. I sådana exceptionella situationer kan konsumenten, efter övervägande från fall till fall, ha en giltig grund för att avsluta avtalet i förtid. Sådana grunder är bland annat: långvarig sjukdom, invalidisering, arbetslöshet, studier, graviditet, flytt eller värnplikt. Förteckningen är inte uttömmande utan även andra händelser kan utgöra en giltig orsak till att säga upp avtalet i förtid, så länge det är fråga om en oförutsedd och allvarlig händelse som utifrån allmän livserfarenhet bedöms utgöra hinder för att följa det ursprungliga avtalet. Ett rimligt förfarande i dylika exceptionella situationer kan anses vara att konsumenten tillåts avsluta ett avtal som är tidsbundet eller som förutsätter en minimibindningstid med normal uppsägningstid. Konsumenten har då rätt att använda de betalda tjänsterna även under uppsägningstiden. Om konsumenten har sådana tydliga grunder som nämns ovan för att avsluta avtalet i förtid får företaget inte föreslå att avtalet ska avbrytas endast tillfälligt. Konsumenten ska då ges en möjlighet att också avsluta avtalet helt. Företaget har rätt att kräva ett bevis, t.ex. läkarintyg, på att det finns grunder för att avsluta avtalet i förtid. Grunderna får inte tolkas för snävt. Det är oskäligt att t.ex. kräva att konsumenten visar upp ett läkarintyg över ett livslångt förbud att motionera. Att gymmet är beläget på ett lämpligt ställe är ofta ett viktigt kriterium när konsumenten väljer att börja träna där. Därför ska också flytt i vissa fall kunna betraktas som en sådan förändring i omständigheterna som berättigar till att avsluta avtalet i förtid. Om konsumenten hänvisar till flytt som en grund för att avluta avtalet i förtid, kan det förutsättas att det finns bevis på att han eller hon faktiskt har flyttat. Välkomstpresenter till nya medlemmar Om konsumenten får en välkomstpresent i samband med ett nytt medlemskap ska dess värde uppges i avtalet. Det värde som nämns i avtalet ska basera sig på presentens verkliga värde, som företaget vid behov ska kunna påvisa. När avtalet ingås ska man ha en tydlig överenskommelse om hur presenten beaktas i det fall att ett tidsbundet avtal avslutas i förtid. Om en näringsidkare förbehåller sig rätten att återkräva välkomstpresenten eller dess värde kan detta betraktas som ett oväntat och strängt villkor ur konsumentens synvinkel. Ett sådant villkor ska tas upp redan när avtalet ingås och framgå i avtalet för att konsumenten ska vara beredd på det. Företagets rätt till återkrav beror bland annat på i vilket skede av avtalsperioden avtalet avslutas. Att t.ex. kräva återbetalning av presentens fulla värde i en situation där avtalet avslutas endast några månader före avtalsperiodens slut kan anses vara oskäligt. 4 Betalning Utgångspunkten i konsumentavtal är att betalningen och överlåtandet av varan sker samtidigt. Ett krav på förskottsbetalning i ett konsumentavtal är i princip oskäligt, om det inte finns särskilt motiverade skäl för villkoret eller om det inte i praktiken finns andra alternativ. Vid långvariga avtal är det naturligt att dela upp konsumentens betalningar i t.ex. månatliga avbetalningsposter och att betalningarna sker i samma takt som den överenskomna användningen av tjänsterna. Att ange pris När en försäljare marknadsför en specifik tjänst ska dess pris alltid anges. Prisinformationen ska anges på ett klart och entydigt sätt som konsumenten lätt kan förstå. Priset ska anges som ett totalpris som omfattar alla skatter, kostnader och avgifter. Om man t.ex. erbjuder ett medlemskap som varar i 12 månader ska totalpriset anges för hela medlemskapstiden, inklusive medlemsavgiften, månadsavgifter och andra obligatoriska avgifter. Priset får inte delas upp så att konsumenten måste göra kalkyler för att få veta totalpriset. Det slutliga totalpriset ska anges också när man marknadsför ett specialerbjudande. Om man t.ex. erbjuder ett nytt medlemskap och de tre första månaderna utan medlemsavgift måste man uppge totalpriset för hela den medlemskapstid som förutsätts. Det får inte heller bli oklart för konsumenten om den träningstid som marknadsförts som avgiftsfri ingår i den minimitid för medlemskap som förutsätts, eller om minimitiden anses börja först efter att man börjat betala. Om det inte finns någon minimitid för medlemskap ska det normalpris som gäller efter erbjudandetiden anges. Ordet 'gratis' får inte användas om en förutsättning för att få den marknadsförda förmånen är att man måste betala för t.ex. fortsatt medlemskap . Tack vare internet kan ett företag ha stora mängder information på sin webbplats. Därför ska webbplatsen alltid innehålla fullständig prisinformation. Prisinformationen ska anges så att den enkelt går att hitta exempelvis på ingångssidan under en länk till en prislista, utan att konsumenten behöver gissa sig till var prisinformationen finns. Prislistan ska också finnas framme i företagets lokaler. Prislistan ska finnas på ett ställe som lätt kan ses och ska också vara tillgänglig från utsidan av affärslokalen, i den mån det är möjligt. Lagar och paragrafer som ligger bakom riktlinjerna Konsumentskyddslagen 2 och 3 kap Prisinformationsförordningen 1359/1999 Andra konsumenträttsliga riktlinjer Företag & upprättandet av avtalsvillkor Företag & ändringar av avtalsvillkor Betalning och fakturor 5