Sömnapnébehandlingen förändrade mitt liv.”

EN GUIDE FÖR PERSONER MED SÖMNAPNÉ
”Sömnapnébehandlingen
förändrade mitt liv.”
Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka.
”Visst är livet härligt.”
Det är sällan man träffar människor, som så strålar av positiv energi som Kirsti Karttunen. För ett antal år sedan var
hon så utmattad, att hon drabbades av depression och flera
år gick som i en dimma. Ända tills hon började använda en
CPAP – apparat för att behandla sin sömnapné. ”Hela mitt
liv förändrades”, berättar Kirsti Karttunen, 61.
Kirsti Karttunens arbete som lärare för blivande
frisörer i Varkaus kräver närvaro. Då hon började
använda CPAP – apparat orkade hon också på ett
helt annat sätt i sitt arbete.
Kirsti, som arbetar som frisörlärare, sitter vid vardagsrumsbordet hemma i Varkaus och knypplar
spetsar. ”Händerna måste hela tiden vara i gång”,
berättar hon. En annan sak som går hela tiden är
hennes mun. Den berättar historien om en lycklig
kvinna, som nu njuter av livets glädjeämnen, så
som fyra barnbarn.
4
En guide för personer med sömnapné
Ännu för två år sedan var allting annorlunda.
Sömnapné, eller andningsavbrott under sömnen,
som hennes närmaste hade rapporterat om, gjorde Kirsti trött. ”Trötthet är en stor sak, eftersom
den har en otroligt stor inverkan”, berättar Kirsti,
”människan är som mest sårbar då hon är trött.
Det kändes som om jag skulle ha haft en stor svart
klump inombords. Också i arbetet hade jag det
besvärligt på grund av tröttheten.”
Till all lycka kände en bekant läkare igen symptomen och lät utföra en sömnundersökning. Den
gjordes hemma, i en bekant omgivning. Diagnosen var mycket trånga andningsvägar och som
behandling blev det användning av CPAP-apparat.
Allt förändrades. ”Jag skickar fortfarande blommor till läkaren som tack”, skrattar Kirsti.
En guide för personer med sömnapné
5
i
FAKTA OM SÖMNAPNÉ
Vad beror sömnapné på?
Sömnapné eller obstruktivt sömnapnésyndrom
är en sjukdom, med vilken förekommer upprepade andningsavbrott under sömnen. Dessa
avbrott uppstår, då musklerna i svalgområdet
slappnar av under sömnen. Svalgvävnaden trycks
ihop och förorsakar en delvis eller en fullständig
tilltäppning av de övre andningsvägarna. De
upprepade avbrotten stör den djupa sömnen,
försämrar sömnkvaliteten och kan förorsaka
syrebrist. Detta kan leda till trötthet under dagen,
en benägenhet att slumra till och avbrutet snarkande.
I de nyaste undersökningarna har konstaterats,
att sjukdomsorsaken hos personer med övervikt
ofta är en ökad ansamling av fettvävnad kring
de övre andningsvägarna. Bland sömnapnétiker
med normalvikt är orsaken ofta strukturella
faktorer i ansiktet och halsen; de har ofta liten
underkäke och utbuktad profil och bland dem
förekommer också oftare korsbett.
Vem insjuknar?
Sömnapné är en allmän sjukdom, som uppskattningsvis 150 000 personer i Finland lider av, cirka
4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna.
I takt med ökad kunskap och effektiverade undersökningar diagnostiseras också sömnapné allt
oftare. Man kan säga, att sömnapné redan kan
klassas som en folksjukdom.
Ett trångt svalg ökar risken för uppkomsten av
andningsavbrott och snarkning. Av riskfaktorerna är övervikt den största, cirka två tredjedelar
av sömnapnétikerna har övervikt. Andra kända
riskfaktorer är tilltäppt näsa under lång tid, stora
tonsiller och en liten eller bakåtdragen underkäke. Också underfunktion i sköldkörteln kan
öka risken för sömnapné.
Ännu vet man inte exakt, varför det hos en del
snarkare utvecklas sömnapné. Det är sannolikt
6
En guide för personer med sömnapné
fråga om en samverkan mellan flera olika faktorer, men också ärftliga faktorer spelar in.
Man föreställer sig ofta, att sömnapné är en sjukdom som bara drabbar medelålders män. Detta
stämmer dock inte helt. Sömnapné förekommer
både bland män och också kvinnor, men det
kvinnliga könshormonet skyddar delvis kvinnorna från sjukdomen. Efter övergångsåren är
sömnapné lika allmän bland män och kvinnor.
Kvinnornas sömnapnésyndrom kan förväxlas
med till exempel övergångsårssymptom. Sömnapné kan också förekomma bland barn.
Hur känns sömnapné igen?
Det vanligaste symptomet på sömnapné är dagtrötthet, som kan vara mycket kraftig. Den som
lider av obehandlad sömnapné kan fortfarande
känna sig sömnig då han eller hon vaknar och
under dagen känna sig uttröttad. Sömnapnétikern kan ha svårigheter att i sittande ställning
hålla sig vaken och somnar lätt in till exempel
framför tv:n.
Snarkning är inte alltid ett tecken på sömnapné,
med för den som har sömnapné är snarkning ett
allmänt symptom. Den är högljudd och förekommer med avbrott. Den insjuknade kan vakna till
med en känsla av att kvävas, ett ökat urineringsbehov eller av att svettats kraftig under sömnen. Andningsavbrotten är upprepade och kan
vara till och med 20–30 sekunder långa. För en
utomstående ser andningsavbrottet ut som om
den sovande skulle hålla andan. Det är vanligt,
att man söker sig till sömnapnéundersökningar
först då ens make, maka eller annan person som
sover i samma rum påpekar om den högljudda
snarkningen eller oroar sig för andningsavbrotten.
Sömnapné kan också förorsaka huvudvärk på
morgonen, strävhet i halsen, retlighet, koncentrationssvårigheter, depression, minneslöshet
och nedsatt könsdrift.
Det är viktigt att sömnapné behandlas
Det är viktigt att sömnapné känns igen och
behandlas, eftersom obehandlad svår sömnapné
ökar risken för många andra sjukdomar. En svår,
obehandlad sömnapné mångdubblar risken för
hjärt- och kärlsjukdomar och kan öka förekomsten av typ 2 diabetes. Den som lider av obehandlad sömnapné drabbas också oftare än andra av
depression och bipolära störningar. Också vid
lindrig sömnapné föreligger en ökad risk för högt
blodtryck.
Obehandlad sömnapné förorsakar trötthet av
samma typ som vid sömnbrist och är därför
också en säkerhetsrisk i trafiken. I samband med
att köra bil då man är trött föreligger alltid en risk
för att hamna i en trafikolycka, för den som lider
av obehandlad sömnapné är den till och med
sjudubbel. Risken ökar, trots att dagtrötthet inte
skulle förekomma.
En bilist bör söka sig till undersökningar, då han
eller hon lägger märke till vissa alarmerande
tecken hos sig själv. Dessa är till exempel ständig trötthet eller en benägenhet att slumra till i
ovanliga situationer, till exempel då man väntar i
trafikljusen. Då sömnapné behandlas försvinner
dagtröttheten som den förorsakar och risken för
att hamna i en trafikolycka minskar. Behandlad
sömnapné är inget hinder för att fungera som
yrkestrafikant.
Undersökningen pågår hela natten
Sömnapné konstateras med en undersökning
som pågår hela natten. I den mäts den sovandes
andningsrörelser under sömnen, snarkning
och blodets syrehalt. Ur registreringen kan man
avgöra antalet andningsavbrott och deras längd,
i vilken sovställning avbrotten förekommer samt
hur personen som undersöks rör sig i sömnen.
För undersökningarna krävs en läkarremiss till
exempel från hälsocentralen eller arbetshälsovården. Sömnundersökningen utförs oftast hemma,
där man får en mera tillförlitlig uppfattning om
det normala sovandet än på sjukhuset. Registreringsapparaten hämtas från undersökningsenheten till natten och återlämnas på morgonen. Vårdpersonalen avläser de mätresultat
som samlats under natten.
Sömnapnéns svårighetsgrad definieras på
basen av hur många andningsavbrott som
förekommit under natten. Andningsavbrott
förekommer normalt hos alla människor, men
deras antal är då under fem avbrott per timme.
Om avbrotten är 5–15 per timme talar man om
lindrig sömnapné, 16–30 avbrott per timme är
medelsvår och över 30 avbrott per timme innebär svår sömnapné.
Snarkning är inte alltid ett tecken på sömnapné, med för den som har sömnapné är
snarkning ett allmänt symptom.
Till undersökningen av sömnapné hör utredning av viktindex och blodtrycksmätning. I
samband med detta undersöker läkaren också
om näsan är tilltäppt, storleken på tungan och
tonsillerna, den mjuka gommens längd och
förslappning, ansiktets och käkarnas uppbyggnad samt andra faktorer, som kan öka risken
för sömnapné. Dagtröttheten kan uppskattas med hjälp av en frågeserie, i vilken man
utreder, hur lätt personen somnar in i vissa
speciella situationer. Resultatet får i form av
s.k. ESS-poäng (Epworth sleepiness scale), som
används för bedömningen av sömnapnéns
svårighetsgrad.
Viktkontroll och riktiga levnadsvanor är en
viktig del av behandlingen
Behandlingen av sömnapné baserar sig på
sömnregistreringsfynden och personens egna
upplevelser av symptomen i samband med
sömnapné, speciellt dagtrötthet. Behandlingsformen väljs enligt sjukdomens svårighetsgrad
och den insjuknades egen upplevelse av vårdbehovet. Behandlingen av sömnapné går ut på
En guide för personer med sömnapné
7
i
FAKTA OM SÖMNAPNÉ
Sömnapnépatienten
har goda möjligheter
att inverka på sitt eget
välmående.
det, att de faktorer som förorsakar och förvärrar
sjukdomen avlägsnas. Detta betyder i praktiken
viktminskning eller att andningsvägarna med
hjälpmedel förhindras att täppas till under sömnen. Andningsavbrott utan tillhörande symptom
behöver inte behandlas.
Sömnapnépatienten har själv ett stort ansvar
för att behandlingen ska lyckas. Han eller hon
har goda möjligheter att inverka på sitt eget
välmående. Om den huvudsakliga orsaken till
sömnapné är övervikt, lindrar bantning symptomen avsevärt eller avlägsnar dem till och med
helt. Vid övervikt samlas överlopps fett i hals- och
svalgområdet, vilket gör luftvägarna trånga. Redan en avmagring på 5–10 kilo lindrar sjukdomssymptomen.
En regelbunden måltidsrytm är viktig, för att
bantning och bestående viktkontroll ska lyckas.
Långa perioder mellan måltiderna leder till ständiga hungerskänslor och ett sug efter sötsaker.
Det rekommenderas, att man äter med tre till
fyra timmars mellanrum. Av dessa måltider kan
en del vara mellanmål, bestående av till exempel
helkornsprodukter, fettfria mjölkprodukter eller
frukt och grönsaker. Viktkontrollen underlättas
också av minskade portionsstorlekar och av användning av tallriksmodellen: halva talltiken fylls
med grönsaker och den andra halvan av annan
mat. Det är bra, att i samband med varje måltid
äta grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, eftersom
de fyller magen men innehåller litet kalorier. Det
är också bra, att välja fettfattiga maträtter. Också
en bantare behöver fett, men det bör vara mjukt
– hårt fett (mättat) bör undvikas. Tilläggsinformation om viktkontroll fås till exempel på nätet på
adressen www.sydanliitto.fi. Ökad motion och
8
En guide för personer med sömnapné
all slags fysisk aktivitet förbrukar kalorier och
underlättar bantning och viktkontroll. Väsentligt
är inte det, på vilket sätt man motionerar, utan
hur mycket. Det rekommenderas, att man lär
sig motionera åtminstone 60 minuter per dag.
Dagsdosen kan delas upp i mindre delar. Viktigt
är, att aktiviteten blir en del av vardagsrutinerna,
och motionsdosen kan man också få genom
nyttomotion, till exempel trädgårdsarbete eller
under resorna till och från arbetet. Rask gång
passar de flesta, eftersom det är lätt att reglera effekten och gång kan utövas nästan var som helst.
Ansträngande motion förbrukar på en kortare
tid samma mängd energi som lugn motion. Det
lönar sig att välja en motionsform som man trivs
med, som man orkar utöva ännu efter det, att
den första ivern gått över. Speciellt trevligt kan
det vara, att motionera tillsammans med en vän
eller familjemedlem. Det bästa resultatet uppnås
då, när den viktminskning man uppnått genom
bantning blir bestående och de nya matvanorna
blir en del av det dagliga livet. Genom att ta
regelbunden motion som en levnadsvana under
alla årstider har man lättare att hålla fast vid sin
målsättning.
Andningsavbrott förekommer allmännast då
man sover på rygg, då svalget är som trångast.
Ifall andningsavbrotten förekommer endast då,
kan det räcka med att personen undviker att sova
på rygg. Här kan den s.k. tennisbollsbehandlingen vara till hjälp: en tennisboll som fästs i
pyjamasskjortans ryggdel förhindrar sovande i
ryggläge.
Alkohol, sömnmedel och lugnande mediciner
lamslår musklerna i svalgområdet och försämrar
andningsverksamheten. Därför bör användningen av dessa undvikas. Ett rikligt alkoholbruk
förvärrar sömnapné, varför det är skäl att undvika alkohol, speciellt före läggdags. Tilltäppt näsa
kan öka förekomsten av andningsavbrott, varför
det lönar sig att hålla näsgångarna öppna. Detta
gäller speciellt personer med lindrig sömnapné.
Tobaksrökning har konstaterats öka slemhinnornas svullnad, och sömnapnésyndromen kan
lindras genom att man slutar röka.
Regelbunden användning av CPAP-apparat
avlägsnar trötthet
I behandlingen av medelsvår och svår sömnapné används allmänt övertrycksandningsbehandling som ges via näsan, näs-CPAP-behandling (Continuous Positive Airway Pressure eller
fortgående positivt luftvägstryck). Behandlingsformen lämpar sig för så gott som alla sömnapnépatienter, och dess effekt märks snabbt,
redan efter 1 – 2 nätter med god sömn.
Vid CPAP-behandling inandas rumsluft med
övertryck via en näsmask, varvid den luftström
som CPAP-apparaten blåser håller andningsvägarna öppna under sömnen. CPAP-apparaten
höjer sömnkvaliteten genom att avlägsna
andningsavbrotten, varvid trötthet och andra
symptom uteblir.
Övertrycksandningsbehandling
Normal andningsväg Förträngd andningsväg
Andningsväg som normaliserats med CPAP-apparat
Apparatens näsmask placeras över
ansikte med hjälp av en rem bakom
huvudet. Från masken leder en
slang till själva CPAP-apparaten,
som är lätt att flytta och också ha
med på resor. Apparaten kräver
elektricitet för att fungera. Dagens
CPAP-apparater är relativt tysta och
små.
Ansiktsmask och CPAP-apparat med fuktare
En guide för personer med sömnapné
9
i
FAKTA OM SÖMNAPNÉ
CPAP-apparaten avlägsnar effektivt andningsavbrott, men den botar inte själva sjukdomen. Om
man slutar använda apparaten, återvänder symptomen redan efter 1–2 nätter. CPAP-apparaten bör
alltid användas då man sover, minst fyra timmar
varje natt. Behandlingen är effektiv endast då apparaten används regelbundet.
användning av CPAP-apparat har konstaterats
förbättra sömnkvaliteten och därmed betydligt
lindra sömnapnéns symptom.
Övriga behandlingsformer
Sömnapnéskena
Den som lider av sömnapné får med läkarordination kostnadsfritt CPAP-apparaten till låns från
hälsovården. Åt honom eller henne väljs en lämplig CPAP-apparat och övriga tillbehör i anslutning
till den, så som näsmasken.
Före en lyckad behandling är det viktigt, att
masken passar användarens ansikte. Ibland krävs
flera utprovningar innan en lämplig mask hittas.
Vårdpersonalen, i allmänhet rehabiliteringshandledaren eller sömnskötaren, lär ut användningen av apparaten och handleder i den dagliga
skötseln och utbytet av tillbehör. Apparaten och
masken bör rengöras och servas regelbundet, då
håller de längre. Masken bör rengöras dagligen, luftslangen och remmen en gång i veckan.
CPAP-apparaten låter man granskas med 1–2 års
mellanrum i samband med kontrollbesöken på
den behandlande enheten.
Ibland kan det ta tid innan man vänjer sig vid
CPAP-apparaten. Det kan krävas tålamod av den
insjuknade och hans eller hennes närmaste, innan den mask som till natten placeras över näsan
börjar kännas acceptabel. Ifall en viss modell inte
passar användarens ansikte, läcker eller klämmer, måste masken bytas. Också den som sover
bredvid måste vänja sig vid ljudet av den svagt
surrande apparaten. Om tilltäppt näsa försvårar
användningen av apparaten, kan en större mask,
som möjliggör andning via munnen, vara ett
bättre alternativ än en näsmask. För att förhindra uttorkning av slemhinnorna kan en fuktare
kopplas till apparaten eller så kan slemhinnorna
fuktas till exempel med spray eller nässköljningskanna.
Uthållighet lönar sig, eftersom regelbunden
10
En guide för personer med sömnapné
Som alternativ till CPAP-behandling kan man
använda sömnapnéskena, som fäst i tänderna.
Den används då, när CPAP-behandling av någon
anledning inte lyckas, till exempel på grund av
sidoverkningar. Skenan placeras i munnen på
kvällen och tas ut på morgonen då man vaknar.
Den för underkäken framåt och förhindrar tungan att falla bakåt. Skenan är till störst hjälp för
sömnapnétiker med lindriga symptom och normal vikt, vars andningsavbrott främst förekommer i ryggläge. En nackdel med behandlingen
kan vara, att käklederna blir ömma och en ökad
salivutsöndring.
Operativ behandling
Ifall bantning och förändrade levnadsvanor,
övertrycksbehandling eller sömnapnéskena inte
är tillräckliga som behandling, kan man för en
del sömnapnétiker med normal eller lätt övervikt välja operativ behandling. En operation kan
utföras på näs-, svalg- eller käkområdet. Käkområdet kan opereras genom att över- och underkäken flyttas framåt. Långtidsresultaten av
operativ behandling är dock i allmänhet dåliga.
Speciellt vid åtgärder i svalgets mjuka vävnad är
situationen ofta efter 1–2 år den samma som före
ingreppet.
En sömnapnétiker kan också ha nytta av en
fetmaoperation, men den avlägsnar inte i
praktiken behovet av CPAP-behandling. Den s.k.
RFA (radio frequency ablation) – koagulationsbehandlingen, som ofta används för behandling
av snarkning, är inte tillräckligt effektiv för
behandling av sömnapnésymptom.
En lyckad behandling av sömnapné förutsätter,
att den insjuknade förstår behandlingens betydelse för välmåendet och är redo att självständigt
sköta sig själv hemma. Detta är inte alltid lätt,
eftersom förändrade levnadsvanor och användningen av en CPAP-apparat ofta kräver en viss
inlärning.
i likartade livssituationer. Det är interaktivt
utbyte av erfarenheter och insikter samt en
granskning av den egna sjukhistorien och ett
delande av den med andra. Framförallt är det
fråga om att få stöd i vardagen. Stöd av likställda
ger den insjuknade en möjlighet att tillsammans med andra begrunda sin egen situation,
att jämföra erfarenheter samt att få och ge stöd. I
diskussionerna mellan de likställda kan var och
en begrunda, hur det egna livet, krafterna och
sjukdomen avviker från eller liknar de andras.
På rehabiliterings- och anpassningsträningskurser får sömnapnétikern kunskap om sin sjukdom,
om behandlingens betydelse samt redskap och
motivation för att inleda en förändring av sina
levnadsvanor. Inlärning av viktkontroll är en
viktig del av innehållet på kurserna. Störst nytta
av kurserna har de, vars orsak till sömnapné är
övervikt, de som lider av trötthet som stör arbetsoch funktionsförmågan, de som har svårighet att
vänja sig med användning av CPAP-apparat eller
med någon annan behandlingsform.
Sjukdomen berör också familjen och andra
närstående. Många upplever, att diskussioner
med andra som befinner sig i samma situation
känns befriande, då man inte behöver vara rädd
för att belasta sina närmaste med sina egna
bekymmer och sjukdomsupplevelser. På träffarna för likställda kan man öppet tala om sin
sjukdom och också om svåra saker, och humor
är också tillåten. Som bäst kan stöd för likställda
ge kraft både åt den som ger och också åt den
som får stöd.
Till rehabilitering söks med läkarremiss. Till
kursen söks genom att på FPA:s byrå fylla i en rehabiliteringsansökningsblankett, till vilken som
bilaga krävs ett läkarutlåtande B. FPA:s rehabilitering är avgiftsfri för den som rehabiliteras. Tilläggsinformation fås från FPA:s kundrådgivning
för rehabilitering, vardagar klockan 8.00–18.00
på telefonnumret 020 692 225 eller på adressen
www.kela.fi.
Många andningsföreningar anordnar grupper
med stöd för likställda för personer med sömnapné. På träffarna har man ofta sakkunniga
som inledare, men det reserveras alltid tid för
likställdhetsdiskussioner och utbyte av tankar.
Stöd av likställda kan man också få på diskussionsspalterna på Andningsförbundets nätsidor.
Första impulsen till förändrade levnadsvanor
från rehabilitering
Andningsförbundets rehabiliteringscenter finns
i Uleåborg och St Michel. Tilläggsinformation om
rehabilitering på adressen www.hengitysliitto.fi/
rehabilitering, www.verve.fi och www.kela.fi.
Som sakkunnig för guiden har fungerat Jukka
Lojander, specialläkare i lungsjukdomar, HUS.
I samarbete: ResMed
Stöd av likställda från Andningsförbundet
En av de centralaste verksamhetsformerna för
Andningsförbundet och dess lokala andningsföreningar i olika delar av Finland är erbjudandet
av stöd från likställda. Med detta avses ömsesidigt stöd mellan människor som befinner sig
En guide för personer med sömnapné
11
”Det syntes i ansiktet när
behandlingen hade inletts”
Då Kirsti fick CPAP-apparaten, blev hon igen sitt
egna ljusa jag. Också vännerna märkte skillnaden.
Ju kallare vatten, desto bättre. För
Kirsti är vinterbadande inte bara
självvård, utan också ett sätt att träffa
vänner.
I Varkaus är vattnet i sjön Haukivesi svalt om våren. Till Kirstis dagsrutiner hör ett morgondopp
varje dag klockan 7, året runt. ”Det enda dåliga
med vinterbadande är det, att man blir beroende av det, litet på samma sätt som med CPAPapparaten”, hojtar hon och kastar sig i vattnet.
Vinterbadandet underlättar framförallt Kirstis
fibromyalgisyndrom, som bland annat förorsakar
ledförslitningar av reumatiskt slag. ”Det här får
mig att må bra hela dagen”, säger Kirsti tacksamt,
och det är ju viktigt i behandlingen av vilken sjukdom som helst.
14
En guide för personer med sömnapné
Sömnapnén hade diagnostiserats för första gången redan 15 år tidigare, men då föreslogs endast
viktkontroll som behandling. Det gick som det ofta
går, att vikten emellanåt var under sämre kontroll,
trots att den nog som bäst gick ner med 25 kilo.
Många människor skäms för sin sömnapné, med
inte Kirsti. Tröttheten hade tärt på hennes självförtroende. På grund av risken för att somna körde
hon inte heller gärna bil. Familjen och vännerna
var bekymrade för Kirsti, och hon var sjukskriven
under långa perioder. I en senare undersökning
konstaterade läkaren, att hennes andningsvägar
var ovanligt trånga, och erbjöd CPAP-apparat.
Efter att behandlingen inletts förändrades hela
personligheten, bakom de mörka molnen tittade solen fram igen. Självkänslan steg och också
utomstående började reagera. ”Vänta litet, vad har
hänt med dig”, frågade människorna, då den nyfunna livsglädjen hade strålat från Kirstis ansikte.
”Nu skulle jag inte kunna leva utan apparaten, då
jag igen orkar satsa på min tidigare motionsutövning.”
En guide för personer med sömnapné
15
”Den glädje CPAP-apparaten
ger är tusen gånger större än
nackdelarna”
Kirsti sprudlar av glädje och
humor. Då hon var trött var det
inte lika lätt att le.
För fotograferingen kryper Kirsti ner mellan
lakanen och placerar CPAP-apparatens övertrycksluftsmask över ansiktet. Från apparaten hörs
en lätt blåsning, annars är det tyst. Kirsti öppnar
ögonen, lyfter på masken och säger med ett skratt: ”Ser jag inte sexig ut?”
Det övertryck som apparaten blåser håller andningsvägarna öppna och underlättar andningen.
Kirsti har alltid med sig apparaten, också på
kortare resor. ”Utan den här åker jag ingenstans.”
18
En guide för personer med sömnapné
Ibland överger sömnapnépatienterna apparaten
på grund av dess karga utseende. Ett visst mått
humor och de anhörigas godkännande är viktigt,
då CPAP-apparaten tas i bruk. ”Alla i familjen
måste nog ge sitt stöd – med masken på ansiktet
kan man ju inte ens prata.”
”Min man var också till stor hjälp, då jag vande
mig med att använda masken”, berättar Kirsti.
Apparaten gör intrång mitt i det privata livet, i
sängkammaren. ”Apparaten är en småsak i jämförelse med vad den ger. Min man har sagt, att
honom stör den inte”, skrattar Kirsti och placerar
igen masken på ansiktet.
Glädjen över det nya livet sammanförde också
Kirsti med Andningsförbundet. I ett år har hon
också verkat i lokalföreningens styrelse. All
verksamhet kretsar ändå inte kring andningssjukdomen, livsglädjen är den bästa medicinen
för att orka. Därför har Kirsti hämtat med sig en
kär hobby: ”Vi startade en pysselkrets i föreningen”, berättar hon.
grund av annat program inte så aktivt hunnit
delta. Däremot berättar hon gärna det glada
budskapet om hur sömnapnén kan övervinnas.
”Alltid då jag träffar någon, som ännu inte gjort
något åt sin sömnapné, säger jag, att hör du, det
är en sak som först måste undersökas och sedan
bara behandlas”.
Sömnapnégruppen träffas ett par gånger i
månaden. ”Det är speciellt viktigt att få utbyta
tankar om användning och erfarenheter av apparaterna”, berättar Kirsti, fastän hon själv på
En guide för personer med sömnapné
19
Kom med i verksamheten – du får
kunskap, stöd och råd för vardagen!
Från Andningsförbundet får Du kunskap, stöd och nya vänner. Du träffar andra som är i
samma situation, antingen på nätet eller i grupperna för stöd av likställda. Du kan själv
påverka i frågor som berör andningssjuka och delta i det viktiga arbetet för främjande av
hälsa. Som medlem kan Du också utnyttja den lokala andningsföreningens och
Andningsförbundets tjänster.
Till Andningsförbundet hör cirka 40 000 människor från hela Finland.
Anslut Dig på adressen www.hengitysliitto.fi/jaseneksi eller beställ en anslutningsblankett genom att ringa Andningsförbundet, tel. 020 757 5000.
Astma
Astma är en långvarig inflammationssjukdom i luftrörens slemhinnor. Över 200 000 människor lider av astma. Det är den vanligaste långtidssjukdomen bland barn. Av Andningsförbundets medlemmar är ungefär hälften astmatiker.
KOL
Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, COPD eller KAT, är luftrören som transporterar luft till
lungorna förträngda. I samband med KOL förekommer i allmänhet också lungemfysem och
långvariga inflammationer i luftrören. Cirka 200 000 människor lider av KOL. Ett lika stort
antal uppskattas lida av kronisk luftrörsinflammation, ett förstadium till KOL.
Mögelutsatta
Människor som utsatts för fukt- och mögelskador i byggnader och därför fått symptom utgör
Andningsförbundets nyaste medlemsgrupp. I många föreningar har man för dem inlett verksamhet för stöd av likställda. Det är svårt att uppskatta hur stort antal människor som utsatts
för fukt och mögel i Finland, det uppskattade antalet varierar från 20 000 – 200 000 personer.
Sällsynta andningssjukdomar
Förutom de allmänna och kända andningssjukdomarna finns det också en stor grupp sällsynta
andningssjukdomar, som bara några tiotal eller hundratal människor i Finland lider av. Resurscentret Helin harvinaiset stöder människor som lider av till exempel cystisk fibros och alfa1antitrypsinbrist och deras närmaste.
Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka.
www.hengitysliitto.fi - tel. 020 757 5000
Foto: Jouko Lehtola - Design: Työmaa - Edita Prima 2011 - 3 000
Sömnapné
Vid sömnapné förekommer upprepade andningsavbrott under sömnen. Dessa förorsakar
kraftig trötthet under dagen och en benägenhet att slumra till. Cirka 150 000 människor lider
av sömnapné. Av Andningsförbundets medlemskår utgör sömnapnétikerna en växande grupp,
och allt fler ansluter sig som medlem.