La grammaire française Le présent – nutid Le passé composé/l’imparfait - dåtid Le futur proche/le futur simple - framtid Nom: Le présent Presensformen av verbet använder när man pratar om nutid. I franska bildas presens genom att man tar bort ändelsen (-er, -ir, -re) och lägger på en ny ändelse. Till exempel: Regelbundna –er verb Regarder – att titta Regard - stammen er – ändelsen Je Tu Il/elle Nous Vous Ils/Elles Ny ändelse regard e regard es regard e regard ons regard ez regard ent Je regarde la télé. – Jag tittar på TV. Regelbundna –ir verb Finir – att sluta Fin - stammen Je Tu Il/elle Nous Vous Ils/elles ir – ändelsen Ny ändelse fin is fin is fin it fin issons fin issez fin issent Nous finissons notre travail maintenant. – Vi slutar vårt jobb nu. Regelbundna –re verb Repondre –att svara Repond - stammen Je Tu Il/elle Nous Vous Ils/elles re – ändelsen Ny ändelse repond s repond s repond repond ons repond ez repond ent Il repond aux questions. – Han svarar på frågorna. Det finns också verb som är oregelbundna, t. ex. avoir, être, aller, faire, pouvoir, savoir, connaître, dire, devoir, dormir, écrire, mettre, partir, prendre, sortir, venir, vivre, voir och vouloir. Dessa böjs på följande sätt (de som inte finns här hittar du i grammatikdelen i textboken): Avoir = att ha Être = att vara Aller= att gå, åka, ska J’ai je suis je vais Tu as tu es tu vas Il/elle/on a il/elle/on est il/elle/on va Nous avons nous sommes nous allons Vous avez vous êtes vous allez Ils/elles ont ils/elles sont ils/elles vont J’ai mal à la tête. – Jag har ont i huvudet. Il est beau. Han är snygg. Ils vont souvent à New York. – De åker ofta till N Y. Faire = att göra Je fais Tu fais Il/elle/on fait Nous faisons Vous faites Ils/elles font Pouvoir = att kunna je peux tu peux il/elle/on peut nous pouvons vous pouvez ils/elles peuvent Savoir = att veta je sais tu sais il/elle/on sait nous savons vous savez ils/elles savent Il fait ses devoirs. – Han gör sina läxor. Je peux aller aux toilettes? – Kan jag gå på toaletten? Je ne sais pas. Jag vet inte. Connaître – att känna, känna till Je connais Tu connais Il/elle/on connaît Nous connaissons Vous connaissez Ils/elles connaissent Dire – att säga Devoir = att vara tvungen att je dois tu dois il/elle/on doit nous devons vous devez ils/elles doivent Je la connais. – Jag känner henne. je dis tu dis il/elle/on dit nous disons vous dites ils/elles disent Qu’est-ce que vous Nous devons faire la dites? – Vad säger ni? vaiselle. – Vi måste diska. Mettre = att sätta, ställa, lägga Je mets Tu mets Il/elle/on met Nous mettons Vous mettez Ils/elles mettent Vouloir= att vilja je veux tu veux il/elle/on veut nous voulons vous voulez ils/elles veulent Prendre = att ta Je prends Tu prends Il/elle/on prend Nous prenons Vous prenez Ils/elles prennent Voir = att se je vois tu vois il/elle/on voit nous voyons vous voyez ils/elles voient Le passé composé Passé composé använder man sig av när man vill prata eller skriva om något som har hänt. På svenska kan passé composé motsvaras av både perfekt (har gjort något) och imperfekt (gjorde något). Man ska använda passé composé när man pratar om saker som har hänt vid enstaka tillfällen i dåtid, inte om man pratar om en vana eller något som hände regelbundet. Passé composé bildas med hjälp av två verb. Först presens av hjälpverben avoir eller être och sedan participet av huvudverbet(det verb som är det viktiga i meningen, som beskriver vad som hände). Exempel: J’ai passé mon enfance en France – Jag har tillbringat min barndom i Frankrike. Presens av avoir participet av huvudverbet Så här bildar man participen: Regelbundna –er verb: Man tar bort ändelsen och lägger till ”é”. Ex. regarder  regardé regelbundna –ir verb Man tar bort ändelsen och lägger till ”i”. ex- finir  fini regelbundna –re verb Man tar bort ändelsen och lägger till ”u”. ex. repondre  Repondu Oregelbundna verb i passé composé som böjs med avoir som hjälpverb (participformerna): Avoir  eu Être  été Faire  fait Boire (dricka)  bu Connaître  connu Dire  dit Mettre  mis Pouvoir  pu écrire (skriva)  écrit prendre  pris savoir  su voir  vu vouloir  voulu Verb som böjs med être som hjälpverb!!!!!!!! Verb som böjs med être i passé composé brukar ofta kallas för rörelseverb eftersom de innebär någon sorts rörelse. Det finns 14 verb som böjs med être som hjälpverb. Det finns en stor skillnad när man bildar passé composé med hjälp av être, participet måste böjas efter genus och plural(femininum singular= ett extra e, mask. plural = s, fem. plural= es) Ex. il est allé Elle est allée Ils sont allés Elles sont allées Rörelseverben och deras particip: Aller  allé (gå, åka) Arriver  arrivé (komma, anlända) Entrer  entré (gå in) Retourner  retourné (återvända) Monter  monté (gå upp) Naître  né (födas) Passer  passé (passera) venir  venu (komma) partir  parti (resa iväg) sortir  sorti (gå ut) rester  resté (stanna kvar) descendre  descendu (gå ner) mourir  mort (dö) tomber  tombé (falla) Obs ! Verbet passer kan betyda både passera och tillbringa/spendera. När det betyder passera använder man être som hjälpverb och när det betyder tillbringa använder man avoir som hjälpverb. Även reflexiva verb (se laver – tvätta sig) böjs med être som hjälpverb. Exempel: je me suis lavé (e). L’imparfait Imperfekt använder man på franskan när man pratar om en vana eller något som hände regelbundet eller upprepat i dåtid. Man använder också imperfekt om man beskriver något i dåtid (ex. la voiture était bleue et il pleuvait – bilen var blå och det regnade). Imperfekt bildas med hjälp av stammen av den andra temaformen (slutar på – ant) + följande ändelser: -ais, -ais, -ait, -ions, -iez, -aient. Regard ant (ändelse) Je regardais Etc. Finiss ant je finissais repond ant je repondais Oregelbundna verb! Böjs som regelbundna verb med hjälp av den andra temaformens stam samt med samma ändelser. Se textboken, grammatikdelen, hur den andra temaformen på dessa verb ser ut. Le futur proche Används för att uttrycka något som ska hända eller göras inom en ganska snar framtid. För att bilda futur proche använder man presens av aller + infinitivet (grundformen) av huvudverbet. Exempel: Je vais aller jag ska/kommer att åka Tu vas écrire du ska skriva Il/elle va chanter han/hon ska sjunga Nous allons finir vi ska sluta Vous allez repondre ni ska svara Ils/elles vont regarder de kommer att titta Le futur simple Le futur simple används när man pratar om något som kommer att hända ganska långt fram i framtiden, när man pratar om något som inte eller aldrig kommer att hända, om man beordrar något, om man lovar något eller om man förutspår något. Exempel: Quand j’aurai 40 ans. – När jag är 40… Il ne vendra jamais sa voiture. – han kommer aldrig att sälja sin bil. Vous ferez pour demain l’exercise 4. – Tills imorgon gör ni övning 4. Je te promets, je n’irai pas à la fête. – Jag lovar, jag kommer inte att gå på festen. Il pleuvra demain. - Det kommer att regna imorgon. Le futur simple bildas av infinitivformen + presens av verbet avoir. Exempel: Parler  je parlerai Finir je finirai Repondre  je repondrai ( på –re verben försvinner ”e”) Oregelbunda: Être  je serai Avoir j’aurai Faire  je ferai Pouvoir  je pourrai aller  j’irai savoir  je saurai venir  je viendrai