Fördelen #1 2013 - Upphandlingsbolaget

n
e
l
e
d
för
en tidning från
göteborgs stad
upphandlingsbolaget
# 1 2013
vässade
Ökat kundfokus i
nya organisationen
alla städtjänster
i nytt ramavtal
social hänsyn
vid upphandling
inledningsvis
inledningsvis
och äntligen har ljuset kommit
tillbaka. Jag hoppas kylan släpper och att våren kommer till oss på riktigt!
På tal om ljus … Det är många människor som står utanför arbetsmark­
naden och som därmed inte har möjlighet att uppleva allt det positiva som
ett arbete ger. Det rör sig om människor med alla möjliga olika förut­
sättningar, kompetenser och erfarenheter. Göteborgs Stad har beslutat att
försöka skapa sysselsättning för dem som i dag står utanför arbetsmarkna­
den genom att ställa krav på social hänsyn i upphandlingar. Målgrupperna
är unga, funktionshindrade eller personer med utländsk bakgrund.
den senaste tiden har solen hedrat oss
och erfarenheter från deltagande i EU-projek­
tet ”The Bridge” i London, som arbetar med en särskild stödorganisation
för att i större utsträckning kunna ta social hänsyn vid upphandlingar. Du
kan läsa mer om detta
projekt i tidningen.
Upphandlingsbolaget
har nu fått i uppdrag
att starta ett pilotpro­
jekt under två år med
en liknande stödorga­
nisation i liten skala.
Detta är ett helt nytt
sätt att arbeta i Sverige och det ska därför bli oerhört spännande att se vad
det kan ge för resultat. Eftersom detta kräver nya kompetensområden så
pågår nu rekrytering för att bemanna stödorganisationen rätt. Förhopp­
ningen är att verksamheten ska vara igång efter sommaren. Det ska bli
spännande att samarbeta i detta!
staden har fått inspiration
”Detta är ett helt nytt sätt
att arbeta i Sverige och
därför oerhört spännande.”
om att vi nu
trätt in i en ny organisation och hur vi kommer
att arbeta mer koncentrerat och enhetligt till
stöd för er – våra kunder! Ännu har inte alla
planerade resurser börjat på bolaget och vi
hoppas att ni har förståelse för att det kommer
behövas en del intrimning av de nyrekry­
terade.
Soliga vårhälsningar!
i detta nummer kan ni också läsa
Omslagsbild Ökat kund­fokus är målet med Upphandlingsbolagets nya avdelning
för Kommunikation & kund.
foto anders västlund
Läs mer på sidan 4–7.
2
Fakturering av trängsel­skatt
Leverantörer som kan fakturera trängselskatt på
Upphandlingsbolagets ramavtal ska ha ett skriftligt
godkännande från Upphandlingsbolaget. I dagsläget
är det bara Göteborgs Lastbilscentral (GLC) som har
rätt att debitera kostnader för trängselskatt. Dessa
ska vara kopplade till uppdrag på ramavtal IK0923901 inom avtalsområdet Anläggningstransporter. 
Avgift vid sen betalning
Från och med 16 mars har leverantörer rätt till
en förseningsavgift och dröjsmålsränta vid försenade
betalningar. Det är lagändringar som innebär att
kommuner och kommunala bolag måste betala sina
fakturor senast 30 dagar efter ankomststämplad faktura. Annars har leverantören rätt till en förseningsavgift
på 450 kronor, samt ersättning för inkasso­kostnader
och betalningspåminnelser om de tillsammans över­
stiger 450 kronor. 
I Winst hittar du alla ramavtal i sin helhet, inklusive
prislistor och annan viktig information. Vill du ha
löpande information om nya avtal – prenumerera
på Upphandlingsbolagets nyhetsbrev.
Mer info på uhb.goteborg.se/for_inkopare
INGER EK
vd Upphandlingsbolaget
[email protected]
fördelen
Om ni har behov av att rekrytera nya medarbetare
kan det nya ramavtalsområdet för platsannonsyta på
jobb och rekryteringssajter komma väl till pass.
Leverantörerna erbjuder annonsyta på jobbsajter där
stadens rekryterare kan lägga ut sina annonser och kan
ses som ett komplement till Göteborgs Stads lediga
jobb-sida, Platsbanken AF och Offentligajobb.se.
Det nya ramavtalsområdet innebär väsentligt billigare pris, upp till 90 procent lägre i vissa fall.
I dessa avtal tillämpas inte rangordning, utan man
väljer leverantör utifrån behov. Leverantörer är Blocket
AB, Careerbuilder, Metro Nordic Sweden AB samt
Monster Worldwide Scandinavia AB och beställaren
kan avropa/beställa av flera av dem för samma
annons.
Mer information om priser med mera finns i
Winst. 
Fördelen ges ut av Göteborgs Stad Upphandlingsbolaget AB
Upphandlingsbolaget
Besöksadress: Kungsgatan 19
Postadress: Box 1111, 405 23 Göteborg
Telefon: 031-334 37 00
Ansvarig utgivare: Inger Ek
[email protected]
Redaktör: Annelie Gärdmark
[email protected]
Vi gillar tips och synpunkter på tidningen.
Hör gärna av dig till oss!
Besök oss på webben
www.uhb.goteborg.se
Produktion: Medialaget Väst AB
www.medialaget.com
Medverkande i detta nummer: Leonore
Nordin, Kalle Lekholm, Kenth Lärk,
Birgitta Lagerlöf och Anders Västlund.
Elanders CMYK svart transp bakgr.eps
Tryck Elanders Sverige AB,
Mölnlycke. Fördelen trycks
på Svanenmärkt papper.
Elanders CMYK transp bakgr.eps
Elanders CMYK svart vit bakgr.eps
hårda fakta
Snabbstart
för kyld portionsmat
om mjuka upphandlingar
Under våren har Upphandlings­
bolaget, tillsammans med Juridiska
avdelning på Stadsledningskontoret,
genomfört fyra pilotutbildningar
för socialsekreterare i stadsdelarna
Östra Göteborg och Angered. Där har
socialsekreterarna fått information om
ramavtal, lagstiftning och vad man ska
göra när ramavtal inte finns eller passar klientens behov.
Eftersom individ- och familjeom­
sorgens klienter ofta har väldigt specifika behov är det viktigt att hitta rätt
plats för den enskilda individen. Det kan
också vara svårt att upphandla ramavtal
för att möta varje klients behov.
– När det gäller till exempel behand­
lingshem är individuell matchning
jätteviktigt, säger Johanna Thorn som
är första socialsekreterare på vuxenenheten i SDN Angered och deltog i
utbildningen.
I vissa fall kan individ- och familjeomsorgen behöva göra direkt-
Utbildningen ger mig och mina kollegor viktiga kunskaper”, berättar
Johanna Thorn, första socialsekreterare på vuxenenheten i SDF Angered.
upphandlingar som passar klientens
behov – då är det viktigt att doku­
mentera hur man går till väga.
Utbildningarna ska nu utvärderas
och får eventuellt en fortsättning i
höst. 
Från den 1 april finns det ett nytt ramavtal
för identitetskort. Identitetskorten kan
beställas online på leverantören
Serilines hemsida eller online i ett
program som laddas hem till beställarens
dator. Läs mer i Winst.
Konsulthjälp vid upphandling
Att upphandling kan vara ett
komplicerat område är nog många
medvetna om. Därför finns nu ramavtal
för inköp av kvalificerade upphandlingskonsulter.
Tanken är att externa konsulter ska
vara ett komplement till den egna
kompetensen som finns i stadens
förvaltningar och bolag samt hos
Upphandlingsbolagets personal.
– Detta är första gången vi har upphandlat ramavtal inom området. Fram-
tiden får utvisa om det fungerar väl.
Jag kan bara konstatera att efterfrågan
ökar, säger Göran Brunberg, upphandlingschef på Upphandlingsbolaget.
Konsulttjänsterna är indelade i
två kategorier beroende på om det
gäller upphandling enligt LOU (lagen
om offentlig upphandling) eller LUF
(lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och
posttjänster). Avrop sker enligt förnyad
konkurrensutsättning. 
när ett nytt ramavtal för kyld portionsmat tecknades så innebar det att
företaget Sodexo som ensam leverantör
fick göra en verklig rivstart.
Den tidigare leverantören LunchExpress fick under förra året ekonomiska
problem vilket gjorde det nödvändligt
att upphandla ett nytt ramavtal.
Upphandlingsledare Birgitta Hedén
och Ann Sagvall arrangerade ett test
av de två ekonomiskt mest fördelaktiga
leverantörernas maträtter. Testgruppen
bestod av sex pensionärer och tre personer från måltidsverksamheterna.
foto www.istockphoto.com
Behov av att rekrytera?
foto kalle lekholm
Med uppdrag
social hänsyn
Företaget Sodexo AB fick det högsta
kvalitetsomdömet och hade dessutom
det lägsta priset.
När den tidigare leverantören gick i
konkurs innebar det att Sodexo fick en
månad kortare tid än planerat att starta
leveranserna. Tack vare en stor informationsinsats via hemsida, nyhetsbrev
och chefer ute i verksamheterna samt
Sodexos kraftsamling kunde leveranserna starta redan 13 mars.
Beställningarna görs nu elektroniskt
via Sodexos webb. Totalt handlar det
om cirka 5 500 portioner som levereras
varje vecka. 
Avfallstjänster och
verksamhetsavfall
Från den 1 april finns det nya
ramavtal för ramavtalsområdet
Avfallstjänster - Verksamhetsavfall
avseende insamling, transport
och behandling av avfall som
huvudsakligen kommer från
annan verksamhet än hushåll.
Läs mer på uhb.goteborg.se 
Elanders CMYK vit bakgr.eps
3
WINST
På ny adress
foto anders västlund
kunden i fokus
Ny avdelning
Att beställa varor och tjänster till offentlig verksamhet är inte
alltid lätt, och dessutom har förändrad lagstiftning i vissa fall
försvårat ännu mer. Därför startar nu en ny avdelning vars
uppgift är att ge stadens beställare råd och stöd.
Den nya avdelningen för Kommunikation & kund består i dag
av Birgitta Hedén, Ing-Marie
Trygg, Charlotta Martinsson,
Annelie Gärdmark och Cecilia
Wannebo.
– Nu finns ett enda nummer att ringa om du
behöver svar på frågor om upphandling och
ramavtal, säger Ing-Marie Trygg, kundansvarig.
Hon och hennes kollegor är tillsammans
Upphandlingsbolagets nya ansikten mot kun­
derna. Ing-Marie har internrekryterats från en
tidigare befattning som upphandlingsledare där
hon hade ansvar bland annat för ramavtal för
järnhandelsvaror, lekmaterial och städtjänster.
Det innebär att hon har en gedigen erfarenhet
och kunskap om upphandlingar.
ser fram emot sitt nya jobb.
Hon är en av tre kundansvariga med upp­
handlingskompetens som rekryterats internt,
och totalt kommer sju personer att arbeta på
avdelningen.
ing-marie trygg
4
– Det är jättestimulerande och intressant,
jag tycker det är kul att prata med folk. Det är
också spännande att det här är en helt ny roll
på Upphandlingsbolaget, så jag är med och
påverkar hur arbetet ska utformas.
Förutom att förbättra för kunderna finns en
annan stor vinst med den nya organisationen.
Tidigare har kunder ringt rakt in till upphand­
larna, vilket har tagit mycket tid och lett till
splittrade arbetsdagar. Detta har lett till sämre
tillgänglighet för kunderna.
Förutom att Kundservice kommer att ge
råd och stöd via telefon och mail kommer
de arbeta fram andra sätt att öka servicen till
kunderna, till exempel med frågor och svar på
hemsidan.
foto anders västliund
hjälper beställ arna
– I och med att våra kundansvariga själva har jobbat med upphandling
kan de besvara många frågor direkt, säger Annelie Gärdmark, chef för
avdelningen för Kommunikation & kund (till vänster). Ing-Marie Trygg,
kundansvarig (till höger), kommer förutom att ta emot inkommande frågor
att vara ute på förvaltningar och bolag i staden och informera.
Detta kan kundservice
hjälpa till med
FAKTA
Ge support via telefon och mail i frågor om upphandling, avtal och
hur man beställer.
Dessutom utbildar och föreläser de inom upphandling och inköp.
Ett enda nummer
031- 334 37 25
Så här når du avdelningen för
Kommunikation & kund:
Telefon: 031-334 37 25
Mail: [email protected]
Eller via formuläret på vår hemsida.
Läs mer om Upphandlingsbolagets nya organisation
kalle lekholm
5
kunden i fokus
Upphandlingsbolagets
nya kostym
Kundservice och uppföljning i fokus efter omorganisation
Bättre kundservice och mer
uppföljning. Det är de
huvudsakliga syftena när
Upphandlingsbolaget syr om
sin organisationsstruktur.
– Vi har en ny
specialist- och
uppföljningsavdelning, som till
exempel kommer att se till att
e-tjänsterna är
uppdaterade och
samla in synpunkter och data
från kunder och
leverantörer, säger
Upphandlingsbolagets vd Inger Ek.
?
Varför ny
organi­sation
6
Sedan förra vintern har Upphandlingsbolaget gått
från runt 30 anställda till över 50. Dessutom tillkom
flera nya ansvarsområden i höstas. En av Upphand­
lingsbolagets nya avdelningar efter omorganisationen
ska fokusera helt på att ta hand om inkommande
frågor och stödja kunderna, och kundservice går som
en röd tråd genom hela bolaget.
– Det rasslar på, vi växer hela tiden. Nu satsar vi
för att möta kundernas behov, och utveckla vårt
arbete med uppföljningar. Därmed behöver vi också
bygga en ny och hållbar organisation, säger Upp­
handlingsbolagets vd Inger Ek.
ett nytt ägardirek­
tiv som i sin tur bygger på att staden uppdaterat sin
upphandlings- och inköpspolicy. I det nya direktivet
har Upphandlingsbolagets ansvarsområden och skyl­
digheter förtydligats och utökats.
En annan nyhet är att Upphandlingsbolaget har en
tydligare roll som inköpscentral för hela Göteborgs
Stad. Bolaget ska leda utvecklingen inom upphand­
lingsområdet och har
också en stödjande och
informerande roll gent­
emot stadens alla förvalt­
ningar och bolag. Detta
innebär att kundservice
har blivit än viktigare.
– Vi ska arbeta för att
ha ett ökat kundfokus.
I slutänden gör vi ju av­
talen för att det ska bli så
bra som möjligt för våra
kunder, säger Inger Ek.
i höstas fick upphandlingsbolaget
För att svara
mot stadens
ökande behov
För att stärka
förmågan till
uppföljning
och kontroll
ett annat viktigt
uppdrag är att Upp­
handlingsbolaget ut­
tryckligen ska verka för
en uthållig marknad och
en fungerande konkur­
rens samt för att tillgo­
För att öka
kvaliteten i
UHB:s arbete
VD
PROCESSLEDNING
EKONOMI &
foto maria lagergréen
ADMINISTRATION
Ekonomi
SPECIALIST &
UPPFÖLJNING
UPPHANDLING
Analys &
uppföljningsstöd
Bygg & fastighet
Kommunikation
Kontor,
IT & tele
Kundservice
Administration
E-tjänst
HR
Expertstöd
KOMMUNIKATION
& KUND
Avtal
Avtal
Vård, omsorg
& personal
Livsmedel,
transport & energi
Avtal
KUNDER
foto www.istockphoto.com
dose att också små och medelstora leverantörer har
rimliga möjligheter att få ramavtal.
– Med vår nya organisation vill vi ha rätt
struktur och rätt dimensionering. Tidigare har vi
varit för små för att leva upp till alla de krav som
ställs på oss, men nu är vi på rätt väg. Det tar alltid
lite tid innan en ny organisation sätter sig, men vi
arbetar för att det ska bli så bra som möjligt så fort
som möjligt, säger Inger Ek.
Fakta
Nya ansvarsområden
• Uppföljning av ramavtalstrohet – används ramavtalen?
• Analys av inköp inom staden för att kunna identifiera områden där
ett gemensamt behov finns.
• Kontroll av att ställda krav efterlevs av leverantörerna.
• Informera förvaltningar och bolag om regler och erfarenheter samt
sprida kunskap om goda exempel.
Kalle lekholm
För att öka
enhetligheten
i arbetssätten
För att förbättra
ledning och styrning inom UHB
För att anpassa
sig till UHB:s
ökande storlek
För att minska
sårbarheten
7
kontorsmaterial
kontorsmaterial
”Alla behöver ju
pennor och papper”
Från och med första mars har
Upphandlingsbolaget tecknat
ramavtal med en ny leverantör
för kontorsmaterial – Lyreco.
En nyhet är att kontorsmaterial och kopieringspapper nu
ingår i ett och samma avtal,
i stället för två olika.
– Det innebär att man kan beställa både
kontorsmaterial och papper på samma
gång, vilket är positivt då det ibland är
samma person som gör båda beställ­
ningarna ute i verksamheterna, säger
Lars-Erik Olsson, upphandlingsledare.
Kontorsmaterial och kopieringspapper
är stora avtalsområden, som de allra flesta
berörs av.
– I alla verksamheter behövs ju såväl
pennor som papper och annat som hör
till ett kontor, det är saker som man inte
klarar sig utan, säger Lars-Erik Olsson.
När det gäller kontorsmaterial och
papper är huvudprincipen att samtliga
beställningar ska göras via Winst.
Nytt ramavtal för konto rsmaterial
finns en större mängd
nettoprissatta artiklar, så kallade ”tummen
upp”-produkter.
De cirka 850 tummen upp-artiklarna
innehåller allt från pennor och rader­
gummin till whiteboardtavlor och
blädderblock.
– Vi har ökat antalet produkter vilket
gör att beställarna kan köpa fler netto­
prissatta artiklar.Vår målsättning är att
beställarna enbart ska köpa dessa pro­du­k­
ter, säger Lars-Erik Olsson.
– Dessutom är detta ett prioriterat
avtalsområde. Som beställare ska man
enbart använda Winst när man köper
kontorsmaterial, fortsätter han.
köpa tummen upp. Inte klicka sig in på
exempelvis leverantörernas sajter och
handla där, eller i värsta fall ta en runda i
bokhandeln och köpa pennor.
– Många kanske tänker att ”det är bara
pennor och papper, det handlar inte om
så mycket pengar.” Men totalt blir det ju
mycket pengar till slut, säger Lars-Erik
Olsson.
Den nya nettoprislistan innehåller
också fler miljömärkta produkter.
– Det finns bland annat fler block av
foto leonore noridn
i det nya avtalet
8
målet är alltså att samtliga beställare i
Göteborgs Stad ska ta det här till sig, och
returpapper och pennor och plastmap­
par gjorda av återvinningsbar plast. Det
kommer ut allt fler sådana produkter på
marknaden, berättar Lars-Erik Olsson.
det nya avtalet har en fraktgräns på
200 kronor.
– Man måste beställa produkter för
minst 200 kronor annars kan leveran­
tören ta ut en fraktkonstnad på 100
kronor. Avsikten med detta är att minska
antalet småbeställningar, säger Lars-Erik
Olsson.
– Liksom i tidigare kontorsmaterialav­
tal har vi också veckoleveranser där allt
som beställs levereras en viss dag i veckan,
fortsätter han.
leonore nordin
9
social
nytt ramavtal
hänsyn
personalnytt
Leo blir ledig
på heltid
Hela hans yrkesliv har handlat om inköp och
upphandling. Från minsta lilla kontorsgem till
stora röntgenapparater.
Ändå är han totalt okänd. Som Lars-Erik
Olsson alltså. Snart blir Leo ledig på heltid,
men garanterat inte sysslolös.
just kontorsmaterial är ett ramavtalsom­
råde där Leo utvecklat rutiner som sedan
varit till stor nytta även inom andra områ­
den. Införande av samlade veckoleveranser
är ett exempel.
Färre leveranstillfäl­
len innebär mindre
antal transporter
och är följaktligen
bra för miljön.
– Vi var även
tidiga med att
försöka hitta former
för att lyfta fram
miljöprodukter.
Kontorsmaterial
var också ett av de
första områden som
var beställningsbara
i Winst, berättar han.
upphandling av
elenergi samt kopia­
torer och postför­
foto kenth lärk
Det började redan 1974 på sjukvårdsförvalt­
ningen. Där var Leo med och handlade upp
operationsutrustning, röntgenapparater och
mycket annat när Östra sjukhuset byggdes.
– Man hade mycket friare händer på den
tiden. Mycket tid ägnades åt att sitta i för­
handlingar med leverantörer för att pressa
priser. Sådant förekommer inte längre, säger
han.
Leo kom till Upphandlingsbolaget 1994
och har därmed nästan varit med sedan
starten.
– Det har blivit mycket varuupphand­
lingar för min del. Kontorsmaterial har varit
med på hela resan, säger han.
Svårt att se ut och i behov av fönsterputs?
I det nya ramvatalet för städtjänster finns
alla tjänster samlade i fem avtalsområden.
Att vara redaktör för tidningen Fördelen är en av många arbetsuppgifter som Leo haft under sina år på Upphandlingsbolaget.
medlingstjänster är ytterligare exempel på
vad Leo sysslat med. Tidningen som ni nu
läser, Fördelen, har han också ägnat sig åt.
– Jag var med och startade upp tidningen
och höll ihop arbetet med den. Det hand­
lade mycket om att få in tillräckligt med
material att fylla den med, säger han.
Leo fyller 64 i år och när majsolen börjar
skina räknar han med att ha lämnat sin
anställning för ett liv som pensionär. Men
blir definitivt inte sysslolös. Sommarstället
nya på upphandlingsbolaget
kenth lärk
hallå
där!
Jeanette Löfgren
Städtjänster
E-tjänstkoordinator
Vad gör en e-tjänstkoordinator?
– Vi är två med den befattningen och
arbetar med beställningssystemet
Winst. Jag ska se till att tjänster blir
beställningsbara i systemet. Det är ju
lite annorlunda när tjänster ska beställas jämfört med varor. Jag jobbade
tidigare i Mölndals stad som projektledare inom elektronisk handel och då
med samma system som Winst.
Vad gör dig riktigt glad?
– Det är mycket. Att träna, vara med
familj och vänner – ha folk omkring
mig som jag tycker om.
10
Hur hamnade du på Upphandlingsbolaget?
– Jag har tidigare jobbat med upphandlingar på bland annat på Trafikverket och
i Mölndals stad och har genom det haft
mycket samverkan med Upphandlings­
bolaget. Så det föll sig ganska naturligt.
Christian
Larsson
Upphandlare
bygg / hantverk
Vad gör dig bra på ditt arbete?
– Jag är noggrann och strukturerad
och har nog bra förmåga att lyssna in
arbetsgruppen, vilka behov den har. Man
fungerar ju som en projektledare och det
är viktigt att arbetsgruppen och samarbetet fungerar bra.
foto anders västlund
hallå
där!
kräver sitt. Dess­
utom finns det fem
barnbarn med i
bilden. Det yngsta
är ett par månader,
det äldsta fem år.
– Jag älskar att
vara med barnbar­
nen, säger Leo.
med allt från arenastäd
till fönsterputs
11
nytt ramvatal
nytt ramavtal
Städavtal med
nya områden
De olika
avtalsområdena
fakta
• Fastighetsbolags­
städning (bostadsbolagen)
• Städtjänster – daglig
städning (exempelvis
skolor och kontor)
• Fönsterputsning (all
fönsterputsning ingår här)
• Evenemang och arena
(städning av arenor så som
Scandinavium, Stora teatern
med flera)
• Städning för verksam­
heter inom omsorg och
hemtjänst (äldreboenden,
korttidshem, gruppboenden, hemtjänst med mera)
150 miljoner kronor om året.
För så mycket köper Göteborgs Stad årligen
städtjänster. Från och med första april gäller
ett nytt ramavtal med fler avtals­områden än tidigare.
för städtjänster
ses som ett komplement till stadens egen
regiverk­samhet.
– Avtalen kan användas när den ordinarie
lokalvårdaren är sjuk, på semester eller när den
egna städorganisationen förändras, säger IngMarie Trygg, upphandlingsledare.
De nya avtalen gäller från och med första april,
och i stället för som tidigare två avtalsområden
finns det nu i stället fem stycken.
De nya avtalsområdena heter Fastighetsbolags­
städning, Städtjänster – daglig städning, Fönsterputs­
ning, Evenemang och arena samt Städning för verk­
samheter inom omsorg och hemtjänst. (Se faktaruta).
Just nu ligger städning för verksamheter inom
omsorg och hemtjänst för överprövning hos
Förvaltningsrätten, så det är oklart när det börjar
gälla. Avtalet för evenemang- och arenastädning
har avbrutits, en ny upphandling är gjord och
beräknas börja gälla första maj.
som vanligt ska ramavtalen
blir det
också olika många leverantörer per område. Det
är ett sätt att underlätta för såväl beställarna som
får ett bra urval, samt för leverantörerna.
– Vi har utökat antalet avtalsområden för att
också små och medelstora företag ska kunna få
avtal, säger Ing-Marie Trygg.
foto anders västlund
eftersom det är fler avtalsområden
12
– På det här viset kan man som leverantör välja
att erbjuda enbart städ i någons hem, eller enbart
fastighetsstäd. Nu finns möjlighet att nischa sig
på det man är bra på, fortsätter Lina Bryngelsson,
upphandlare.
Att avtalen startar första april i stället för i
augusti som tidigare, är för att beställarna i lugn
och ro ska kunna planera för sommarstädningen.
Många skolor storstädas på sommaren, liksom
kontor och förskolor.
– Det görs en hel del storstädning under som­
marperioden, när lokalerna är tomma. På det här
viset har beställarna tre månader på sig att avropa
sommarstädningen, säger Ing-Marie Trygg.
minst två
gånger per år, dessutom har Upphandlingsbolaget
ett kontinuerligt samarbete med Kunskapscen­
trum och Skatteverket.
Upphandlingsbolaget godkänner endast ett
underleverantörsled från leverantörerna och det
måste godkännas av Upphandlingsbolaget innan
de får användas. Ramavtals­leverantören ansvarar
för underleverantören och alla ställda krav i upp­
handlingen gäller även dem.
– Vi måste veta vilka som befinner sig i våra
lokaler, därför ska alla underleverantörer anmälas
till oss, säger Lina Bryngelsson.
fakta
Antal leverantörer per avtalsområde
Fastighetsbolagsstädning 14
Städtjänster – daglig städning 23
Fönsterputsning 6
Omsorg och hemtjänst 10 (överprövad)
Evenemang och arenastädning, (ej klart ännu).
– Kommer vi på att någon leverantör använt sig
av en ej godkänd underleverantör kan det leda till
hävning av avtalet, tillägger Ing-Marie Trygg.
samtliga leverantörer kontrolleras
konkurrensutsättning ska
det göras om städuppdragen överstiger 284 000
kronor per kalenderår.
– Förnyad konkurrensutsättning är tidskrävande
när man gör den första gången, och vi får många
samtal om det från beställarna. För att underlätta
har vi därför tagit fram mallar som kan användas
när ni gör förfrågan och skriver avtal. Ni hittar
dem i Winst, säger Ing-Marie Trygg.
En mässa för leverantörer och beställare planeras
till början av juni.
– Vi bjuder in leverantörer och beställare och
när det gäller förnyad
informerar om de nya ramavtalen och förnyad
konkurrensutsättning. Dessutom får de chans att
träffa varandra, säger Lina Bryngelsson.
När det gäller prisbilden på städet, vill Upphand­
lingsbolaget betona att den är helt upp till leveran­
törerna.
– Vi talar om vad vi vill ha städat och vilka krav
vi ställer. Därefter sätter leverantörerna ett pris. Det
är inte förbjudet för leverantörerna att sätta låga
priser, men det är vi upphandlare som får ta kriti­
ken när prisbilden är låg, säger Ing-Marie Trygg.
– När det gäller timpriser på löpande räkning tar
våra leverantörer mellan 203 och 280 kronor
i timmen, säger Lina Bryngelsson.
leonore nordin
13
social hänsyn
livsmedel
Göteborg kan
lära av London
Har Göteborg
något att lära
av London i
arbetet med att
ta social hänsyn
vid upphandlingar?
Absolut – men
det går inte
att kopiera
deras lösningar
rakt av.
14
D
en slutsatsen drar Helen Arneving och
Susanne Hedberg efter att på plats ha
studerat hur stadsdelar och organisatio­
ner i London arbetar med att ta social hänsyn vid
upphandlingar.
Projektet heter The Bridge och är en del inom
EU-projektet Storstadsintegration som verkar för
ökad integration och gemenskap i Göteborg.
Helen och Susanne gjorde under projekttiden
fyra resor till London och sammanställde sina
erfarenheter i en projektredovisning.
– Vi har besökt och haft återkommande kon­
takt med tre stadsdelar. Det rör sig om fattiga
stadsdelar som i många år präglats av hög arbets­
löshet.Vi har också träffat organisationer som
arbetar på ett mer övergripande plan i Londons
stadsdelar, berättar Susanne.
först bör man slå fast att det finns stora his­
toriska skillnader i samhällssystemet. I Storbri­
tannien har det inte i samma utsträckning varit
samhällets ansvar att ta hand om utsatta grupper.
Detta har inneburit att det skapats många ide­
ella organisationer och nätverk som är engagerade
och vill hjälpa. Det finns en stark kultur på alla
plan att jobba för utsatta grupper. Och man har
tydligt fokus på det lokala. Allt man gör ska ge
positiva effekter i den egna stadsdelen.
– Man har en stark vilja att på alla plan jobba
med dessa frågor. Det finns en inställning att lösa
saker tillsammans, förklarar Helen.
Det innebär i sin tur att det finns en acceptans
hos näringslivet när det gäller att ställa krav kring
social hänsyn.
I Storbritannien finns nationella lagstiftningar
som tydligt anger att det ska tas lokal hänsyn i
flera sammanhang. Deras bygglag gör det möjligt
att ta lokala hänsyn vid exploatering av mark.
det är möjligt att ge lokala lärlingar och lokala
arbetslösa företräde vid själva byggandet. Och i
ett exploateringsavtal kan kommunen slå fast att
det företag som ska bygga samtidigt måste bygga
något åt det offentliga, till exempel ett bibliotek.
Det finns dessutom en nytagen nationell lag
som säger att man vid varje inköp ska betänka
hur man samtidigt kan tillföra sociala fördelar till
sitt lokala område.
EU-lagstiftningen ger möjlighet att vika
marknader eller delar av marknader till skyd­
dade verkstäder och sociala företag av olika slag.
Storbritannien har valt att ta vara på den möjlig­
heten i EU-lagstiftningen, vilket Sverige hittills
inte gjort. Nu öppnar dock regeringens nyligen
presenterade utredning om offentlig upphandling
för den möjligheten.
Ett socialt företag är ett företag som verkar för
att skapa möjligheter till arbete och rehabilite­
ring för personer som av olika skäl står utanför
arbetsmarknaden. Att vika en marknad innebär att
ingen annan än de företag som är klassificerade
som sociala företag har möjlighet att få kontrakt.
hos de organisationer i london som anser att
de lyckats förbättra de sociala förhållandena i
stadsdelen finns en gemensam nämnare. Man har
en så kallad stödorganisation som är med i hela
upphandlings- och avtalsprocessen.
På vissa ställen har man en person
och på andra kan det vara flera som
arbetar med frågor inför upphandling,
under anbudstiden, i samband med
kontrakt och under kontraktstiden.
– Under våra besök nämner de vi
träffar upprepade gånger vikten av
att kunna följa upp och kontrollera
de krav man ställer på social hänsyn,
berättar Helen och Susanne.
en stödorganisation
är något som kommer att överföras
till Göteborg för att staden ska lyckas
med att ställa framgångsrika sociala
krav i upphandling.
Syftet är då att få en”knutpunkt”
som kan stödja upphandlande myn­
digheter inom Göteborgs Stad och
leverantörer att uppfylla målet att ta
social hänsyn.
Det kan till exempel röra sig om
att förmedla arbetslösa personer som
är lämpliga för någon form av anställ­
ning hos den leverantör som staden
tecknat avtal med i en upphandling.
Det kan också handla om uppfölj­
ning av de ställda kraven och kon­
traktsvillkoren för att säkerställa att
leverantören uppfyllt sina åtaganden
gällande social hänsyn.
just detta att ha
kenth lärk
Susanne Hedberg,
Helena Sagvall,
och Helen Arneving
har viktiga roller i
Upphandlingsbolagets arbete med att
ta social hänsyn vid
upphandlingar.
foto kenth lärk
15
social hänsyn
Skärpning av målet
för social hänsyn
Att ta ökad social hänsyn i
upphandlingar är ett mål som
prioriteras allt högre av Göteborgs Stad.
– Målet har skärpts och det rör sig om en
ganska kraftig skärpning, säger Helena Sag­
vall som är projektledare för arbetet med
Upphandlingsbolagets processägarskap.
När Göteborgs Stad valde att göra
social hänsyn till ett prioriterat mål var det
Upphandlingsbolaget som fick ett process­
ägaransvar. Meningen är att social hänsyn
ska bli en självklar och accepterad del i
upphandlingar.
Den arbetsgrupp som finns har uppdra­
get att sammanställa modeller och arbetssätt
som kan hjälpa staden att nå målet som
formulerades enligt följande: ”Upphandling
av tjänster med social hänsyn ska öka”.
2013 fanns angavs samma
prioriterade mål men där finns också en
skärpning i klartext: ”Under 2014 ska minst
50 procent av stadens tjänsteupphandlingar
göras med social hänsyn”.
i budgeten för
– Detta gäller inte bara Upphandlings­
bolaget utan alla tjänsteupphandlingar inom
Göteborgs Stad, förklarar Helena Sagvall.
Social hänsyn är ett ganska nytt och brett
begrepp som väcker en del frågor och där
begreppet kan användas med olika betydel­
ser i olika sammanhang.
– Det finns inga klara direktiv att gå på.
Vi är först i Sverige att arbeta med dessa
frågor i så stor omfattning, säger Helena
Sagvall.
ställas som krav eller
villkor i en upphandling för att ge ökade
möjligheter för dem som står långt utanför
arbetsmarknaden att få ett jobb. Det kan
också handla om att öka invånarnas lika
möjligheter och sociala rättigheter samt att
främja anständiga arbetsvillkor och arbets­
tagares rättigheter.
De göteborgare som står långt ifrån
arbetsmarknaden, och som ska priorite­
ras, är ungdomar, personer med utländsk
bakgrund och personer med funktionsned­
sättning.
Upphandlingsbolagets arbetsgrupp har
social hänsyn kan
”Vi är först i
Sverige att
arbeta med dessa
frågor i så stor
omfattning.”
Helena Sagvall
Helena Sagvall
medverkat i en rad olika sammanhang för
att informera och sprida kunskap om social
hänsyn i upphandlingar.
Man har också översatt Londons guide
för att ta social hänsyn (se artikel om The
Bridge på förra sidan). Den kan laddas ner
från Upphandlingsbolagets hemsida men är
inte direkt överförbar på svenska förhål­
landen.
Det har även tagits fram en blankett för
att samla information om exempel på upp­
handlingar med social hänsyn som genom­
förts i staden. Den finns också att ladda ner
från hemsidan.
– Alla exempel är bra och viktiga i detta
sammanhang.Vi vill samla så mycket infor­
mation som möjligt, säger Helena Sagvall.
kenth lärk
Ladda hem rapporten
Upphandlingsbolagets årsrapport
för 2012 om Ökad social hänsyn vid
upphandling av tjänster finns att ladda
hem på www.uhb.goteborg.se
Stödfunktion startar
Upphandlingsbolaget kommer
med stöd av stadslednings­
kontoret att under våren etablera
en stödfunktion för arbetet
med social hänsyn i offentlig
upphandling.
Arbetet startar som ett pilotprojekt under
två år för att därefter utvärderas. Uppdraget
är att arbeta fram en modell för Göteborgs
Stads arbete med social hänsyn i offentlig
16
upphandling. Det kommer att ske i bred
samverkan med stadens organisationer,
marknaden, branscher och samverkansparter.
Utformningen av den nya stödfunktionen
är inspirerad av de arbetsmodeller för social
hänsyn som tillämpas i London. Erfaren­
heterna därfrån är bland annat att starta i
mindre skala för att lära och hitta en modell
som kan etableras i större omfattning.
Till att börja med kommer därför två
förvaltningar och två bolag att ingå i pilot­
projektet för att pröva modellens hållbar­
het. Det blir Trafikkontoret, Park- och
naturförvaltningen, Higab samt Älvstranden
Utveckling AB.
Upphandlingsbolaget blir initialt ansvarig
för stödfunktionen som kommer att bestå
av två till fyra tjänster. På eftermiddagen
den 23 maj hålls en informationsträff för
stadens förvaltningar och bolag där den nya
stödfunktionen presenteras.
winst
E-handel på gång
i systemet Winst 2.0
E-handel är inte långt borta för Göteborgs Stads förvaltningar.
Det elektroniska system som håller
på att utvecklas omfattar hela kedjan
från beställning till betalning. Till hösten
startar införandet av Winst 2.0.
Namnet på delprojektet är just Beställning till betal­
ning och är en del av Nekk, nytt ekonomikoncept i
Göteborgs Stad. Införandet av Beställning till betal­
ning kommer att beröra cirka 10 000 användare som
i dag hanterar beställningar och fakturor på förvalt­
ningarna i Göteborgs Stad.
- Allt samlas i ett system och därmed får Göte­
borgs Stad ett IT-stöd som stödjer en effektivare
inköpsprocess, säger Fredric Holm som är del­
projektledare.
Beställning till betalning kan beskrivas som en
fortsättning och utveckling av nuvarande Winst – det
kommungemensamma systemet för publicering av
ramavtal och elektronisk beställning. Efter införandet
kommer även fakturahanteringen att göras i samma
system, vilket skapar bättre möjligheter för uppfölj­
ning och styrning.
För närvarande arbetar ett drygt tiotal personer i
projektet med att sätta upp Winst för att staden ska få
en effektiv hantering av fakturor, där de kan matchas
mot ordrar eller abonnemang. Systemet får namnet
Winst 2.0 och kommer att ersätta Gasell, vilket är
det nuvarande systemet för fakturahantering.
med Beställning till betal­
ning. Bland annat ökad trygghet.
- Systemet säkerställer att man gör rätt, att man
handlar på rätt avtal och att det är rätt person som
attesterar, säger Fredric Holm.
Andra fördelar är tidsbesparing, förbättrad styrning
och uppföljning samt kostnadsbesparingar.
- Vi jobbar med en hög grad av delaktighet i pro­
jektet, berättar Fredric Holm.
På varje förvaltning finns lokala projektledare och
Fortsättning nästa sida
det finns flera fördelar
”Systemet säkerställer
att man gör rätt, att
man handlar på rätt
avtal och att det är rätt
person som attesterar.”
Fredric Holm
kenth lärk
17
den goda affären
winst
Utredning på jakt efter
Fortsättning
E-handel på gång
i systemet Winst 2.0
en person i respektive förvaltningsledning som
arbetar med det lokala införandet av Beställning
till betalning.
Projektet har löpande stormöten med för­
valtningarnas representanter och då samlas upp
till ett 60-tal personer.Vid det senaste stormötet
presenterades den kommande utrullningen och
när respektive förvaltning kommer att införa
Winst 2.0.
SDN Angered, Fastighetskontoret och Intra­
service är utsedda till piloter i projektet. I
september kommer de att införa Winst 2.0, men
redan nu är förberedelse­arbetet igång.
– Det är enligt tidplanen och vi jobbar redan
tillsammans med piloterna, förklarar Fredric
Holm.
i maj 2014 ska Beställning till betalning vara
infört i stadens alla förvaltningar. Den fortsatta
utvecklingen av Winst 2.0 och arbetet med att
effektivisera inköpsprocessen kommer då att
drivas av den kommande förvaltarorganisationen.
För stadens bolag kommer informationsmöte om
möjligheten till anslutning till Winst 2.0 att hållas
under våren.
Det finns en ny hemsida med information om
NEKK och Beställning till betalning. Adressen
är https://quickr.goteborg.se/stadsledningskon­
toret_nekk
kenth lärk
Fördelar och nytta
✔ Ökad andel e-beställningar och automatisk matchning av faktura mot order ger effektivare processer.
✔ Mindre tid läggs på inköp och fakturahantering och
mer tid kan läggas på kärnverksamheten.
✔ Beställning i Winst garanterar att inköp görs på
avtal och till mest fördelaktigt pris.
✔ Korrekta beställningar ger trygga rutiner och säkerställer efterlevnad av LOU samt ger bättre underlag
för styrning och uppföljning.
18
Större utrymme att förhandla,
kompetenshöjning, en nationell
strategi för upphandlingar samt
höjd gräns för direktupphandling.
Det är några av förslagen från
regeringens utredning om offentlig
upphandling som presenterades
i mars.
2010 tillsatte regeringen en utredning med upp­
drag att se över dagens regler för upphandling – om
de möjliggör goda affärer samtidigt som hänsyn tas
till kvalitet, miljö samt sociala och etiska frågor.
I mars presenterade utredaren Anders Wijkman sitt
slutbetänkande.
Wijkman sammanfattar med att konstatera att
offentlig upphandling har fått en tydlig slagsida mot
juridik. Rädslan att göra fel leder till bristande hel­
hetsperspektiv och att man tappar andra, minst lika
viktiga aspekter av den goda affären.
Han förordar därför en nationell upphandlings­
strategi som ska styra den offentliga upphandlingen
mot högre kvalitet och effektivitet. Ökad kompetens
efterfrågas och utredarna föreslår bland annat ökade
forskningsanslag på området samt att tre professurer
och en ny myndighet inrättas.
– det är väldigt bra att utredningen genomförts, att
den har som mål att förenkla när nuvarande lagstift­
ning upplevs som krånglig och otydlig.Viktigt är
också att man konstaterar att det juridiska fokuset
eventuellt sker på bekostnad av ”den goda affären”,
säger Göran Brunberg, upphandlingschef på Upp­
handlingsbolaget.
Hur man säkerställer kvalitet vid upphandling av
exempelvis äldrevård har utredningen inget enkelt
svar på, men menar att kvalitetsfrågorna bör prio­
riteras vid upphandling av varor och tjänster som
är strategiska för välfärden. Man vill också se ökat
utrymme för förhandling mellan myndigheter och
leverantörer. Med ökad förståelse mellan parterna
ökar chansen att rätt vara eller tjänst levereras.
Utredningen förordar även ökade möjligheter att
den goda
affären
”Rätt
genomförd
offentlig
upphand­
ling gene­
rerar sam­
hällsnytta”
Göran Brunberg
utredningen fö
reslår
bland annat:
beakta den enskildes behov och val i ramavtal där
samtliga villkor är fastställda. Det innebär att det ska
vara tillåtet att avropa varor eller tjänster som den
enskilda har behov av, utan att ta hänsyn till rang­
ordning.
– Det är bra, men jag hade gärna sett att man
föreslagit att rangordningen avskaffades helt. Den är
enligt min mening direkt skadlig då den tvingar fram
låga, ja till och med onormalt låga priser, och därmed
genererar oseriösa leverantörer som måste få sin
verksamhet att gå ihop, säger Göran Brunberg.
ett mycket konkret förslag är att belopps­g ränsen
för direktupphandling höjs till 600 000 kronor
(1 200 000 vid bygg­­­entreprenad). Åtgärden skulle
gynna små­företagare och de sammanlagda kostnader­
na för upphandlingarna stå i mer rimlig proportion
mot vad man vinner på den, menar utredarna.
För att få bukt med det ökande antalet överpröv­
ningar vill utredarna att upphandlingsmålen koncen­
treras till tre förvaltningsrätter och en kammarrätt
samt att en medlingsfunktion inrättas. Men också att
man temporärt får använda sig av direktupphandling
när en upphandling överprövas.
att regeringen tar initiativ till
ett utökat och formaliserat nordiskt samarbete kring
utredningen vill också
›› Temporär direk
tupphandling vid
över­
prövning och risk
för avtalslöshet.
›› Ökade möjlighe
ter att beakta ensk
ildas
behov.
›› Att direktivförsl
agens bestämmels
er om
reserverade kontra
kt (ar tikel 19) geno
mför s
i LOU/LUF.
›› Höjda belopps
gränser vid direk
tupphandling.
›› Ökat utrymme
för förhandling.
utformning av sociala och miljömässiga hänsyn
vid upphandling.
– ”Miljömässig och social hänsyn”, ”samhälls­
nytta”, ”den goda affären”. Det är bra begrepp
som behöver definieras, förtydligas och förankras
på alla nivåer. Social hänsyn är ett av Göteborgs
Stads prioriterade mål och under 2014 ska minst
50 procent av stadens tjänsteupphandlingar göras
med social hänsyn. Och när den är rätt genom­
förd genererar offentlig upphandling samhälls­
nytta, vilket bör vara ”den goda affären”, avslutar
Göran Brunberg.
birgitta lagerlöf
19
returadress
Göteborgs Stads Upphandlings AB
Box 1111
405 23 Göteborg
Sverige
Porto Betalt
Port Payé
700 nya avtal
inom hantverkstjänster
Just nu pågår arbetet med att fasa ut
de gamla ramavtalen för hantverks­
tjänster inom Göteborgs Stad. De
ersätts successivt med nya ramavtal.
En nyhet är att beloppsgränserna för
användandet av avtalen har förändrats.
Göteborg är som tidigare indelat i
olika beställargrupper: A, B och C.
– Vi har delat in staden i tre bestäl­
largrupper för att ramavtalen inte ska
bli för tunga rent volymmässigt och
samtidigt kunna öppna upp möj­
ligheten för fler företag att kunna
bli leverantörer till staden, berättar
Susanne Hedberg, upphandlare.
Vissa ramavtal för löpande räk­
ning upphandlas dock för hela stan
samtidigt, eller för två av tre bestäl­
largrupper.
– Smide, har till exempel upp­
handlats en gång för hela Göteborgs
samtliga beställargrupper A, B och C,
säger Susanne Hedberg.
för vissa kategorier kommer det
att finnas avtal för förnyad konkur­
rensutsättning. Dessa avtal innebär
att beställarna gör förfrågningar på
sina specifika objekt över angivna
gränsbelopp.
Skillnaden är också att belopps­
gränserna har förändrats jämfört med
tidigare.
Tidigare gällde avtalen på löpande
räkning för upp till drygt två miljo­
ner kronor. Nu kommer de att gälla
för avrop upp till mellan 100 och
600 000 kronor beroende på kategori
och beställargrupp. Den förnyade
konkurrensutsättningen gäller för
uppdrag upp till 4,4 miljoner kronor.
– Nu görs alltså förnyad konkur­
rensutsättning redan vid uppdrag för
ett par hundra tusen kronor, vilket är
en strategisk förändring i tänket, säger
Susanne Hedberg.
arbetet med att upphandla hela ram­
avtalsområdet kommer att pågå under
hela 2013, och ska vara klart vid nyår.
Totalt handlar det om cirka 700 nya
ramavtal inom 35 olika kategorier av
hantverkstjänster.
leonore nordin
foto www.istockphoto.com
fakta
De olika beställargrupperna
A = Lokalförvaltningen, Försäkrings AB Göta Lejon, Stadsdelsförvaltningar, Utbildningsförvaltningen, Social resursförvaltning.
B = Förvaltnings AB Framtiden, Älvstranden Utveckling AB, Higab och Göteborgs Hamn
(inkl. dotterbolag till dessa), Idrotts- och föreningsförvaltningen, Fastighetskontoret.
C = Övriga förvaltningar och bolag som inte ingår i A eller B samt Göteborgs Kyrkogårdsförvaltning och Räddningstjänsten Storgöteborg.
Ibland fyra gånger
Vissa kategorier upphandlas fyra gånger,
exempelvis bygg. Tre gånger för löpande
räkning – en vardera för beställargrupperna A, B och C, samt en gång för förnyad
konkurrensutsättning.
För mer info se uhb.goteborg.se