BÄFVERNYTT MARS 2014 Nr 1/2014 (Årg. 24 nr 57) Det Härnösand som varit... VästraKyrkogatan 1956 V år fotograf har lämnat Stora torget och kommit fram till Västra Kyrkogatan. Gatan var väl ingen större affärsgata, snarare en kommunikationsled från torget mot Storgatan och Östanbäcken. I bakgrunden ses Härnösands domkyrka som är Sveriges enda vita domkyrka och samtidigt landets minsta domkyrka. Kyrkan var färdigbyggd år 1846 och ritades av arkitekten Johan Adolf Haverman. På samma plats låg tidigare en kyrka med rötter tillbaka till 1590-talet och som brändes ner av ryssarna år 1721. Till vänster ses gaveln på det hus som till för bara några år sedan huserade en färghandel. Eftersom min far var målare besökte jag ofta i hans sällskap stadens olika färghandlare. På den tiden var namnet Sjöströms färghandel, precis Foto: Tore Persson som fotot visar. Senare ändrades namnet till Färgkompaniet. I samma lokal huserade därefter under en kortare tid en skoaffär. I de gamla trähusen på högra sidan av gatan låg, så vitt jag kan minnas, Sko-Konsum. Dessa träkåkar revs någon gång i början av 1960-talet. I stället uppfördes där en modern affärsbyggnad som till en början var ett DOMUS-varuhus. På övervåningen av södra delen av huset, mot kanalen, fanns en Konsum-restaurang med namnet Gondolen. I dag finns i huset förutom en del kontor, en sportaffär, en modeaffär, en inredningsbutik och ett hamburgeri. Tiderna förändras... FÖRENINGSINFORMATION STYRELSE Ordf. Peter Sjölund 0611-61300 [email protected] V. Ordf. Björn Thunberg 0611-13669 [email protected] Kassör Agneta Olofsson 0611-22185 [email protected] Sekreterare Rigmor Öberg 0611-22188 [email protected] Ledamot Örjan Öberg 0611-22188 [email protected] Ledamot Ronny Norberg 070-693 8177 [email protected] Ledamot Monika Vennerbring 0611-24730 [email protected] REVISORER Sammankall. Hans Söderholm 0611-18482 [email protected] Björn Nilsson 0611– 41092 [email protected] Margareta Wicander 0611-77050 [email protected] VALBEREDNING Sammankall. Yngve Wiik 0611-76046 [email protected] Lennart Öhman 0611-72025 [email protected] Birgit Hallin 0611-22126 [email protected] RED.KOMMITTÉ Björn Thunberg 0611-13669 [email protected] Ronny Norberg 070-693 8177 [email protected] REDAKTÖR Vakant [email protected] Eller skicka via vanlig post till: Örjan Öberg Parkgatan 27 87152 Härnösand ANSVARIG UTGIVARE Peter Sjölund 0611-61300 [email protected] WEBMASTER [email protected] KLUBBMÄSTARE Lennart Öhman 0611-72025 [email protected] Birgit Hallin 0611-22126 [email protected] Anna-Britta Skoglund 0611-20120 MEDLEMSAVGIFT (2013) Enskild medlem 100kr/år Familjemedlem 35kr/år Studerande upp till 18 år 25kr/år Företag/Föreningar 200kr/år Betala till Plusgiro 43 61 16 - 8 Härnösands släktforskare. Glöm inte att ange namn, postadress och e-postadress. Nya medlemmar: Erik Holmlund, Örnsköldsvik Margareta Loberg, Härnösand Joakim Löfberg, Tyringe Åsa Sjögren, Sundsvall Lena Wahlgren, Härnösand Mona Bentsen o Stefan Brattfeldt, Härnösand Ann Katrin Dahl, Uppsala Gunnel Henriksson, Härnösand Per Edin o Eva Lidén, Härnösand Harriet Nyström, Härnösand Kerstin Wikberg, Härnösand Leif Ohlin, Härnösand Barbro Vesterholm, Härnösand Anders Sörlander, Härnösand Elaine Bergqvist, Härnösand Ingrid Fosse, Norge Vid årsskiftet 2013-2014 hade föreningen 166 fullbetalande, 19 familje- och 2 hedersmedlemmar Bäfvernytt 2014 Under år 2014 beräknas Bäfvernytt utkomma med 4 nr enl. följande: Nr. 1 Mars Nr. 2 Juni Nr. 3 September-Oktober Nr.4 December Ditt bidrag bör vara red. tillhanda senast sex veckor före utgivningsdatum (som följer datum för våra medlemsmöten). Du har väl inte glömt att betala medlemsavgiften! 2 Släktforskning och turister Det kom ett mail… En dam i delstaten Atlanta i USA hade nosat rätt på min epost-adress via släktforskarföreningens hemsida. Hon berättade att hennes morfar var född i Sverige och att hon lyckats hitta honom i en födelsebok, i Härnösands Domkyrkoförsamling, men hade svårt att tyda vad som stod i födelsenotisen. Kunde jag möjligen hjälpa henne? Jag får tyvärr alldeles för många mail för att hinna svara på alla, men just detta mail var ju snabbt besvarat tänkte jag och tittade på födelsenotisen. Det var inga problem att läsa om man kan svenska, så jag kunde snabbt se faderns och moderns namn. Jag noterade även att modern var född i Bjärtrå och att fadern var född i Örebrotrakten. Med det lät jag mig nöja och påbörjade ett svarsmail till kvinnan i USA. Men bäst som jag satt där och skrev så vaknade min släktforskarnyfikenhet. Jag kände att om mamman var född i Bjärtrå (mina hemtrakter), så borde jag ju lite snabbt kunna kolla upp henne för att få fram någon generation till att skicka över till USA. Sagt och gjort. Hon visade sig ha föräldrar födda i Vibyggerå socken och efter ytterligare några minuters forskande kom jag till en anfader vid namn Frisendal. Frisendal är ett välkänt namn på en prästsläkt från Ragunda och vips ramlade jag, via släkter som Engelmark och Teet tillbaka till Stormor i Dalom och därmed ända till kyrkoherden Laurentius Svenonis i 1500-talets Säbrå. Nu hade jag lite mer uppgifter att maila till @ USA. Jag skrev till henne att jag spårat en av hennes svenska rötter ända till 1500-talet och att hennes morfars morföräldrar var födda i den vackraste delen av Sverige – Höga Kusten – och att det vore ett perfekt besöksmål om de någonsin skulle komma till Sverige. Svaret kom snabbt. Hon och hennes man var översvallande glada över vad jag funnit och hon berättade att de faktiskt hade planerat att besöka Sverige i sommar. Men då de inte trodde sig hinna få fram så många uppgifter om hennes anor i Sverige, så hade de tänkt nöja sig med att besöka Stockholm. Men nu, när de fått vetta detta, så känner de att de absolut måste komma till Härnösand och Höga Kusten! De planerar att stanna ett par veckor och verkligen uppleva trakten. Tänk hur några minuters släktforskning kan locka hit amerikanska turister som vill spendera tid och pengar i vår vackra del av världen! Kanske skulle turistbyrån satsa på att anställa en släktforskare med målet att locka hit ättlingar till ångermanländska utvandrare? Jag tror definitivt att det skulle löna sig! Men i väntan på att turistströmmen anländer får vi själva se till att njuta av när vår vackra stad och höga kust tinar fram efter denna märkliga vinter. Jag önskar er en skön vår! Medlemmars epostadresser @ De flesta av oss har numera en epostadress. Härnösands släktforskare har sedan ett antal år samlat in medlemmarnas epostadresser för att snabbt och effektivt få ut information om föreningens verksamhet. För närvarande finns närmare 150 adresser i vårt register. Det finns ett antal nyare medlemmar som ännu ej meddelat sin epostadress, likaså saknas adresser till ett antal som är medlem sedan tidigare. Även du som bytt epostadress eftersom hernonet upphört med sin mejlserver bör låta oss få veta din nya adress. Vi kommer aldrig att lämna ut dessa adresser så att de kan användas i kommersiellt syfte. Meddela snarast din epostadress till [email protected]. 33 Medlemsmöte november Text och foto Örjan Öberg rets näst sista medlemsmöte samlade 60talet åhörare. Peter inledde med att informera om nästa möte, den 10 december. Då blir det information från DIS-Mitt om föreningen DIS:s verksamhet. Han nämnde även att det finns en Facebook-sida som heter ”Du vet att du är från om du…” Här finns mängder med gamla bilder och berättelser mm om Härnösand. Å Kvällens föreläsare, Lennart von Post, hälsades välkommen. Rubriken för kvällen var ”En vandring runt Nattvken från 1870 och framåt”. Lennart som är ordförande för föreningen ”Härnösand och Havet” är också med i en arbetsgrupp på Länsmuseet Murberget som jobbar med att lokalisera och identifiera gamla byggnader i Härnösand. Utgångspunkt för deras arbete är museets stora samling härnösandsbilder. Några bilder visade byggnader som finns kvar än i dag, men de flesta visade för länge sedan utraderade miljöer. ungefär nedanför den plats där Gådeåskolan, eller Marieborgsskolan, låg. Där skeppades trävaror från Hållänge såg ut. Hållänge såg låg i Stigsjö. Vi fick se bilder på den för länge sedan rivna Torsviksfabriken, Busstationen med Essomacken och Auto-café. Bland bilderna fanns också en bild från Beckhusgatan där tjära kokades. Även ett antal bilder som skildrade den omfattande varvsverksamheten i Härnösand visades. Här har beskrivits ett ”axplock” av de bilder som Lennart visade för oss denna kväll. Som tack fick Lennart ett SKARE-ljus och applåder. Kvällen avslutades med sedvanlig fikastund och trevlig samvaro. Nedanför Arnells backe som, innan järnvägen kom, gick ända ner till Nattviken fanns en saltbod. Salt var den tidens konserveringsmedel och var därför en mycket viktig vara. Viborgs kaj låg Många av de bilder Lennart visade oss denna kväll visade miljöer som för länge sedan är borta. 4 Nils Gissler—Härnösands bortglömde snille Text och bild Lars Högberg Nils Gissler – Norrlands förste läkare ”En kunnig Man ifrån Norrland, har skrifvit til Auctoren af detta Tal, efter sal. Doct. GISSLERS död, at han i lifstiden dyrkades på den orten, som en liten afgud.” (Ur rikshistoriegrafen Anders Schönbergs åminnelsetal över Nils Gissler, 1771) Del 4 i serien om Nils Gissler handlar om hans framstående gärning som läkare. Han var, som tidigare sagt, den förste utbildade läkaren i Norrland norr om Gävle. Läkekonsten hade ditintills mestadels utövats av kloka gubbar och gummor samt bårdskärer och barberare, som hade en vass kniv som främsta instrument. Efter det förödande kriget i Finland 1743 insåg Ständerna (Riksdagen) att man behövde en kvalificerad hälsovård i Norrland och man inrättade en tjänst på gymnasiet i Härnösand som förenade ett lektorat i logik och fysik, alltså naturvetenskap, med en oavlönad tjänst som medicine doktor och provinsialläkare. Man räknade med att lönen som lektor skulle räcka för båda tjänsterna. För denna tjänst var Nils Gissler sällsynt väl lämpad. Med rekommendationer från bl a Linné fick han tjänsten. Som ensam distriktsläkare och apotekare verkade han inom ett mycket stort område: Ångermanland, Medelpad, Jämtland, Härjedalen och norra Hälsingland. Dessutom hade han lektorstjänsten på Gymnasiet. Lyckligtvis var Gissler en verklig arbetsmyra. ”Han (Gissler) öfverhopas i sin landsort med ansökningar om hjälp för mänsklighetens plågor. Ryktet om dess förtjänster utbreder sig öfveralt, och flere sjuklingar skynda sig ifrån andra landsorter, at söka bot hos en så berömd Läkare. Han fullgör alt med lika människo-kärlek… Til de fattigare, som sålunda rådfrågade honom, återskickade han merendels den vedergällning, som de medsändt, när han icke fruktade därvid förtörna någons egenkärlek…Vi få ännu, med högaktning för dess öma hjärta, betrakta de mäst sällsynta förtjänster. Han vistas i en landsort, hvaräst intet Sjukhus för de mäst nödlidande finnes. Han öpnar därföre ofta sitt eget hus til et sådant behof. Än ser han en sjukling, för hvilken Läke-medlen vore fruktlösa, utan däremot svarande diét: han röner det med oro, röres däraf, och försörjer denne nödlidande. Än föres en eländig till honom ifrån aflägsne landsorter. Skulle han väl undandraga honom sin hjälp, för det at Lazarett saknas? Nej, han tager sådana sjuklingar ofta i sitt hus, och förser dem med Läke-medel och uppehälle, utan at någonsin kunna vänta därföre någon ärsättning.” Gissler var nyfiken och utforskande till sin natur och prövade genast alla nya rön inom medicinen. Bl a var elektriciteten en ny upptäckt vid denna tid. Schönberg skriver i åminnelsetalet: ”Den stora uptäkt om Elektriciteten, som hedrat och gagnat vårt Tidehvarf, hade icke så snart blifvit bekant, som Herr GISSLER genast företog sig detta märkvärdiga ämnets vidare utrönande. Han var då Gissler hade utbildat sig till läkare vid Uppsala af de förste, som uptäckte, at Elektriciteten äfven universitet och avlagt medicine doktorsexamen år kunde tjäna til nytta i Läkare-konsten, och han för1744 med avhandlingen ”De Tincturis, Essentis et värfvade sig härvid en så stor samling af Rön, och Elixiris”, vilket avspeglade hans stora intresse för en så vidsträckt insigt, at kännare af detta ämne förframställning av mediciner. säkra, det han häruti ägde större förfarenhet, än nåHans insats som läkare var verkligen banbrytande. gon annan både här i Riket och utomlands.” Redan under studietiden i Uppsala uppmärksammaVi kanske minns filmen ”A Royal Affair”, som visats des hans egenskaper då han frivilligt vårdade patipå filmstudion, där det skildras hur läkaren Johann enter vid en feberepidemi. Det berättas att Gissler med sina fina sinnen redan Struensee fick stort inflytande över Danmarks kungahus. Bl a genomförde han år 1770 en ympning av av lukten i sjukrummet kunde bedöma patientens kungasonen mot smittkoppor, en ny och djärv metillstånd. I en artikel nyligen i Forskning och Framsteg bekräftar man Gisslers antagande. Man skriver tod. Då visste han nog inte att Nils Gissler uppe i Härnösand redan år 1761 framgångsrikt ympat hela att man med hjälp av luktanalys med en 20 barn mot smittkoppor. masspektrometer kan avgöra om man har en viss Om läkarens vardag får vi en inblick i det som sjukdom. Gissler själv skriver i ”Om Calomels nytta i flera Med sitt öppna och generösa sinne gjorde han sig Sjukdomar” år 1768: snart mycket känd och omtyckt av sina många pati”En Gästgifvare hade ben-röta i hål-benet efter enter. I åminnelsetalet av Schönberg efter Gisslers en instött spik, hvaraf han var helt utmagrad med död 1771 kan man läsa: Forts. nästa sida. 5 Forts. från föreg. sida. elaka vätskor, olidelig värk och stinkande vahr ur såret. Han brukade Calomel i 6 veckor, då benet sedan lätt separerades med knifven i de få ställen det fasthängde och såret läktes snart.” ”En piga hade benröt-sår midt fram under fotbladet, hvarest en ruten knota, efter 3.dje veckans cur, utsköts af sig sjelf, och såret tilslöt sig skyndsamt.” Man kan läsa flera andra ruskiga beskrivningar av människornas lidanden och läkarens möda att hjälpa. något omständliga maning att vårda blodiglarnas liv: ”Vidskeppelig vana, ej mindre trägen än BlodIglen, har åstadkommit den nödvändiga lagen, at alla Iglar, så snart de gjordt tjenst, varda uppbrände; hvaraf sker, at de mäst dugeliga Iglar utödas på kårt tid, hvilka annars blefvo de tjenligaste för en annan gång, om de släptes til sit hemvist…. När de låtas uti långhalsiga vatten-bouteiler.…så kunna de altjämt behållas muntre och dugelige til nödiga behof” ”När dessa med flera nödiga cauteler väl iakttagas, lärer Iglars kraftiga nytta i Medicin än ytterligare stadfästas, och förtroendet för dem mer och mer tillväxa.… Guds godhet, vishet och magt prises, som äfven ”Iglars nyttjande är lindrigare, säkrare och til flere genom en oansenlig mask kan rädda människors lif och lindra deras timmeliga nöd… ..låt din fot återcasus lämpelig, än koppning. De fläste fastna så bära din hälsos ringa tjenare til sitt förra hemvist.” lindrigt, at man ej vetat det blodsugaren fattat i huden, förr än man fått se at han redan tjocknat… Den regeln hålla de: at de ej gärna släppa dem för nära in på såren på mycket inflammerad och tunn hud; ej heller på någon större åder. När det här ankommer på blodets eller andra sereusa, saltaktiga och skarpa vätskors uttömmande, lärer ej behändigare medel kunna brukas än Iglar… Uti svår tandvärk tillåta de Iglar, at bita sig fast vid tandköttet, under tungan…” Slutligen en beskrivning av Gisslers användning av blodiglar, något som åter blivit aktuellt i våra dagar: Gisslers omtanke om allt levande framgår av hans Ritning över en elektricitetsmaskin tillverkad ca 1750 av instrumentmakaren Ekström, som brukade leverera instrument till Gissler. Denna maskin finns uppräknad i Gisslers bouppteckning. Vi kan bara gissa oss till hur den användes. Förmodligen var det inte särskilt behagligt. 6 Medlemsmöte december Text: Rigmor Öberg P eter hälsade de 20-talet närvarande välkomna varefter han berättade om Britta Ulander, som skänkt sin släktforskning till vår förening. Materialet, som omfattar ett stort antal A4-pärmar, kommer att bearbetas av Agneta Olofsson för att komma ut på en CD-skiva. När Britta började sin forskning var hon ensam kvinna som släktforskade och förutsättningarna då var förenade med muskelkrafter! Hon cyklade nämligen mellan de olika pastorsexpeditionerna för att få sina uppgifter. Peter besökte henne i höstas för att hämta de drygt 30 pärmarna och han hade med sig hälsningar om en önskan att hennes forskning skulle komma andra till del. Se även ledaren i oktobernumret. Medlemsmöten under våren har fastställts enligt följande: Jonsson. Vårutflykten planeras till juni men resans mål ännu höljt i dunkel. Peter välkomnade Rolf Lusth och Bernth Lindfors från föreningen DIS. Rolf informerade om DIS, som står för ”Föreningen för datorhjälp i släktforskningen” och dess tjänster och medlemskap. Han berättade att det finns faddrar för olika programvaror som står till tjänst för de medlemmar som behöver. Bernth Lindfors fortsatte med att informera om Disbyt och hur det används. Han visade på ett åskådligt sätt hur man använder sig av Disbyt och byter kunskap med andra. Men han påminde om att vara ytterst noggrann inför uppgifter man får och själv kontrollera sanningshalten. Bernth 21 januari Peter Sjölund berättar om sin resa till uppmanade till byte av information, men använd DNA-labbet i Texas och hur bröderna Bures den med omdöme! ”bluff” avslöjades. Bernth avtackades med ett SKARE-ljus, Bäfver18 februari Rubrik ej satt. Peter Persson, arkeo- nytt och applåder. Peter avslutade mötet och log vid Länsstyrelsen i Härnösand. önskade alla God Jul! Därefter vidtog en kopp värmande kaffe och te innan alla vandrade ut i 18 mars Årsmöte OBSERVERA att vi denna vintermörkret. gång börjar klockan 17.30. Örjan Leek visar sitt nya bildspel om Härnösand ”riva, bygga, flytta”. 15 april Bland byar och bruk i Högsjö, Tony Berndt Lindfors berättade om möjligheterna med DID-byt. Men var noga med att kontrollera alla uppgifter mot källorna! Foto: Örjan Öberg 7 Härnösandsbilder I föregående nummer presenterades två Härnösandsbilder ur Sundsvalls museums fotoarkiv. Här kommer ytterligare några bilder ur denna samling. En av våra medlemmar har för vår räkning fått tillstånd att publicera dessa bilder i Bäfvernytt. Tack för detta. Red. 88 likbilen parkerad inne på tomten vid Konsumhuset. Men var är då de andra två bilderna tagna? Red:s tankar gick först till Östanbäcksgatan och Långgatan. Eftersom jag var osäker lät jag frågan gå till Lennart von Post. Han tog frågan med sig till den arbetsgrupp på Länsmuseet Murberget som arbetar med gamla Härnösandsbilder. Även här gick man bet. Trots att i gruppen finns både Sven Berg och N G Östlundh gick det inte att få några säkra svar. Tack för hjälpen Lennart. Finns det någon av våra läsare som känner igen dessa gatuvyer? Hör i så fall av dig till red. Vad visar dessa bilder? Vi börjar med det lättaste. Den stora bilden nertill på föregående sida visar kvarteret Kopparslagaren. Kvarteret domineras av ”Konsumhuset” i korsningen Storgatan—Västra kyrkogatan. Där finns också ett antal förrådshus i varierande storlek och skick. Allt detta är i dag borta och ersatt av en stor byggnad som till en början var varuhuset DOMUS. Se också texten till ”omslagsbilden” på förstasidan. Till höger om ”Konsumhuset” och på andra sidan gatan ser vi ett hus som ännu finns kvar. Här huserade när bilden togs Nya Begravningsbyrån. Vägg i vägg ligger Burmans lager. Dessa lokaler inrymmer i dag Kanal Café. Men vad sålde Burmans lager? Lägg också märke till att begravningsbyrån har Efterlysning Finns det någon som har något att berätta om snickeriarbetare Otto Forsberg, f. 1877-01-10 i Biskopsbordet, Säbrå, d.1955-10-10. Ev. barn eller barnbarn? Finns det något foto på honom och/eller på hans föräldrar. Hans far hette Olof Petter Forsberg f. 1828-12-15 i Nässsland Säbrå, d. 1903-07-18 i Byåker Modern hette Märta Lisa Melin, f. 1837-01-29 i Högsjö by, d. 1886-06-13 i Byåker. Med vänliga hälsningar Solveig Medlemsmöte februari Text: Rigmor Öberg Arkeolog Peter Persson berättade om bronsåldern i vårt område. Han visade bilder på ett projekt från Umeå, där man skulle bygga Västra länken, men först skulle marken undersökas av arkeologer. Man hittade mängder med fornlämningar, bland annat ett hus, ett så kallat 3-skeppigt hus, vars likhet hittats i Malmö. Man har tidigare inte hittat några hus eller odlingsområden i Umeå-trakten. Man har inte förväntats sig att hitta boplatser eftersom människorna förväntades vara jägare och samlare. Men i ett stolphål som tillhörde ett hus fann man 1000 sädeskorn. Redan 1400 f. Kr. odlade man i det här landskapet och man har hittat pollen från både korn och åkerogräs. Det finns många indikationer som bevisar att odling skett i området under den äldre bronsåldern även om man inte trott på det. Peter ville lära oss en del ord som är relevanta i ämnet. Neolitisering, som innebär odling och tamdjursskötsel. Forskarna har satt upp olika 99 kriterier som måste uppfyllas. Man har listat kollektivt bruk, organisatoriska moment, reglering av landskapet, vara fast boende, man bygger anläggningar och man sår vid en tidpunkt och så väntar man tills det går att skörda. Detta är vad som krävs för en för neolitisering. Vad är fakta och faktoider? Fakta är det vi kan mäta, väga och kontrollera. Faktoider är sådant som inte har någon sanningshalt alls men låter som fakta. Det är vanligt att använda faktoider om man inte är tillräckligt insatt i ämnet och kan då ge en grundlös uppfattning i forskningen. Peter gav exempel på en mängd faktoider som är helt grundlösa och där felaktiga slutsatser dragits. Det finns många indikationer på neolitisering (odling och bete) i norra Sverige och norra Norge. I Ramsele trakten hittades ett ben av en tamgris som är 5000 år gammalt. Tidig odling har hittats i Forts. sid. 11 Härnösand firar 300 år Dessa båda klipp är hämtade ur en kalender som gavs ut i samband med Härnösands 400årsjubileum år 1985. Jubileer kan firas på olika sätt, tänk på bilderna från 350-årsfirandet som Örjan Leek visade för oss för ett drygt år sedan. för det arbete jag gjort. Tyvärr har inflödet av bidrag tidvis varit dåligt. För att fylla sidorna har Nästa nummer, som beräknas utkomma i samjag därför själv ”jagat” lämpliga artiklar. Som alla band med årets bussresa, blir mitt tionde. Det är förstår blir detta ganska tidskrävande. Samtidigt nu nästan 2½ år sedan jag ”tog hand om” Bäfvernytt under förutsättning att jag fick kalla mig ”tf blir det ju så att tidningens innehåll kommer att spegla delar av mina intresseområden, vilket jag redaktör”. Det har varit ett både roligt och intrestycker är fel. Det är ju i första hand medlemmarsant uppdrag. Jag har kommit i kontakt med nas bidrag som ska prägla tidningens innehåll, många av våra medlemmar som skickat mig biForts. sid. 15 drag till tidningen och som visat sin uppskattning Bäfvernytts framtid….. 10 10 Hur ska man tolka resultatet från sitt DNA-test? V i blir bara fler och fler, vi som har gjort gjort. Det är användandet av dessa verktyg som DNA-analys i försök att hitta våra bort- tillsammans med den traditionella forskningen tappade anor. När så rekan ge resultat. sultatet från analysen finns tillNär man sedan tror att man hittat gängligt blir frågetecknen otaliga. någon annan person som har en Hur ska jag tolka det här? Undrar intressant antavla är det dags att säkert de flesta. Som ett första ta kontakt med honom/henne för försök att räta ut alla dessa frågeatt försöka komma vidare i sin tecken har Peter haft en forskning och med lite tur och ”minikurs” där vi fått lära oss de mycket arbete hitta några sakförsta grunderna i att tolka testnade anfäder. resultatet. Alla deltagare hade inte fått reVi var drygt 15 deltagare som unsultater från sin analys när kurder tre onsdagskvällar i februari sen hölls, så det blir troligtvis en samlades i Studieförbundet Vuxuppföljningsomgång lite senare. enskolans lokaler på Brunnshusgatan. Den som trodde att en DNAanalys skulle som resultat ge en färdig antavla utan att behöva söka i arkiven blev säkert rejält besviken. Första villkoret för att kunna dra nytta av resultatet är att det finns Text: Örjan Öberg en ordentligt gjord släktforskning i botten, helst sju-åtta generationer bakåt. Som hjälpmedel finns ett antal verktyg tillgängliga för de olika typer av DNA-analys som man Forts. från sid. 9 Tuna 2700 år f.Kr. likaså i Bjästamon har hittats tidig odling från ca. 2600 f.Kr. Från ett oplundrat röse i Tynderö hittades ett kalvben. Peter visade bilder på föremål som hittats och dokumenterats från den här tiden. Asbestkeramik användes till matlagning och analyser av matskorpor/fastbrända matrester berättar att basen i maten var sädesprodukter och inslag av animaliska fetter t.ex. mjölk. Bronserna, svärden, finns inte många av i vårt område. Men två hittades i Medelpad och en i Boteå. Aktiva boplatser under bronsåldern hittades t.ex. vid Nämforsen. I Mälardalen hittades många yxor som då fick namnet mälardals-yxan men den hittades även i Ryssland som man antar är dess ursprung. I norr har man hittat bronser från den s.k. Ananino-kulturen som man antagit har varit en arktisk kultur. Mälardalsyxor och ananinoyxor kommer dock från samma område i Ryssland. Ananino-kulturens människor var också bönder och boskapsskötare. Vad vi ser, är antagligen olika spridningsvägar vid olika tidsperioder som jämförts. Lika fel som att jämföra äpplen och päron. Ett bevis på faran att skapa faktoider, man skapar något som inte finns och får felaktiga slutsatser! Bronser finns det en hel del av särskilt in mot Ljustorp både i rösen och i andra sammanhang. Man har hittat en holkyxa med träskaft som legat väldigt blött och därför är träet välbevarat. Ovanligt att hitta föremål som är lika välbevarade. Man har hittat en mälardalsyxa i området, svärd, dolkar och en spjutspets från Härnösand som tyvärr är förkommen idag. Tråkigt eftersom inte mycket hittats i Härnösand. Asbestkeramiken tänkte man sig som en signal för samiskhet, som en samisk markör. Men man upptäckte ganska snart att det gick inte att använda asbestkeramiken på det sättet. Man har hittat asbestkeramik på kända boplatser som på Bjästamon t ex. Då man inte kunde knyta asbestkeramiken till samerna tog man ut en av asbestkeramikerna, säräisniemi-2-keramiken, som man trodde var en homogen keramiktyp. Det fanns inte olika varianter av den och då var den bra att använda som Forts. sid. 14 11 Medlemsmöte januari Text: Rigmor Öberg. Foto: Örjan Öberg D rygt 70 åhörare hade samlats till kvällens föreläsning som till största delen skulle handla om DNA. Efter en kort föreningsinformation började Peter sitt föredrag, som han givit rubriken ”DNA Genvägen till släkten” Peter började med släktforskning för cirka 20 år sedan. Det var rent spontant, en läsapparat och några mikrokort råkade vara i hans närhet. Han råkade ta ett mikrokort där några av hans anor fanns - ”sen var det kört”. Han hittade med tiden anor på många olika platser på vår jord. De senaste åren har hans forskning till största delen handlat om DNA. Den mänskliga genetiska koden består av endast fyra komponenter men i sådan mängd och kombinerade på ett sätt som är unikt för varje människa. Skulle man beteckna varje komponent med en bokstav, skriva ut det på pappersremsa med 5 cm stora bokstäver, skulle remsan räcka sex varv runt jorden, från en enda människa. På ett pedagogiskt sätt förklarades skillnaden mellan mannens och kvinnas kromosomer och hur de ärvs genom generationerna. Han berättade om hur analysmetoderna av människans DNA utvecklats de senaste åren. Från att ha varit något dyrt och exklusivt som endast användes i vetenskaplig forskning har analysutrustningarna utvecklats så att kostnaden för en DNAanalys i dag är överkomlig för var och en av oss. Det företag som i dag är ledande på DNA-analys för släktforskare heter FTDNA och finns i Huston, Texas, USA. De sysslar enbart med DNA-analys i släktforskningssyfte. För en tid sedan besökte Peter företaget. Han berättade om grundaren, Bennet Greenspan, och hur han startade företaget 1999. Peter visade bilder på de olika analysutrustningarna och förklarade vad som händer med de prov som varje dag anländer i stora mängder. Han visade också bilder på det testkit som används för att ta det cellprov som behövs för DNA-analysen. Slutligen redogjorde Peter för det projekt som han och Ronny Norberg genomfört för att med DNA-teknik lösa en av den svenska släktforskarsfärens stora gåtor. Bröderna Andreas Jonas och Per Bure från Säbrå adlades av kung Gustav II Adolf år 1624. Många forskare har länge misstänkt, att deras tillhörighet till den adliga ätten Bure med rötter i Bureå i Västerbotten och med Skriver man ut den fullständiga DNA-koden för en enda människa på en sån här stamfadern remsa, räcker den sex varv runt jorden. 12 ”Gamle Olof”, född i slutet av 1300-talet, har varit påhittat. Man hittade helt enkelt på några släktled bakåt i tiden och lade till en person, Fale Olofsson, som påstods vara en tredje son till ”Gamle Olof” vars två andra söners, Olof Olofsson och Anders Olofsson, existens ej ifrågasatts. Genom ett gediget traditionellt släktforskningsarbete, som utförts av Ronny Norberg, har man lyckats kartlägga deras avkommor fram till i dag. På så sätt har man funnit nu levande manspersoner i raka obrutna manliga linjer genom 18 generationer. Deras Y-DNA har sedan jämförts med Y-DNA från ”SäbråBurarna”. Här finns ingen genetisk överensstämmelse. DNA-analysen talar sitt tydliga språk, ”Säbrå-Burarna” har ingen anknytning till ”Gamle Olof”. Denna bevisning fråntar på inget vis dem sin kompetens inom deras respektive områden. Andreas Bure var ”Den svenska kartografins fa- der”. Jonas Bure var Riksantikvarie och Riksarkivarie. Olof Bure var Livmedikus till Gustav II Adolf. Deras farfar, Laurentius Svenonis, född 1507, var den förste luterske kyrkoherden i Säbrå. En av sönerna till Laurentius Svenonis, Johannes, eller Hans, är i sin tur far till Margareta Hansdotter, eller Stormor i Dalom, som hon ofta kallas. I sina två äktenskap födde hon 14 barn som nådde vuxen ålder och som alla i sin tur resulterat i en stor mängd avkommor. I dag, 12 – 15 generationer senare, beräknas c:a 100 000 personer ha sina rötter i Laurentius Svenonis. Fullsatt i Mittnordensalen. Fler än 70 personer hade kommit för att höra Peters föredrag CD-skiva över Bjärtrå är på väg. Under våren kommer förhoppningsvis ett familjeregister över Bjärtrå att bli klart. Det är Agneta Olofsson som tagit sig an de pärmar föreningen fick från Britta Ulander i fjol. Familjerna redovisas per by. Skivan kommer att omfatta perioden från 1543 fram till 1850. Sandö glasbruk finns med för åren 1750— 1775. Även båtsmännen kommer att redovisas. 13 13 Forts fr. sid. 11 etnisk markör. Därför olika folk använde olika typer av keramik t ex. Problemet är att säräisniemi-2keramiken inte är en keramik. Det var inte den homogena keramik som man hade tänkt sig. Det finns flera olika typer av säraisniemi-2keramiken så den går inte att använda på det sättet. Flathuggna pilspetsar som hittats är gjorda i kvartsit eller andra bergarter till skillnad från i södra Sverige där pilspetsarna gjordes i flinta. Vid Nämforsen har hittats bronsåldersfynd. Vid de tre fyndplatserna har man hittat koppling till odling och tamdjurshållning. Mycket intressant eftersom det inte borde finnas den kopplingen eftersom det räknas till ett arktiskt område. Hällristningarna vid Nämforsen kan ha tillkommit under stenåldern eller omkring 4000 f.Kr. Det finns nästan identiska hällristningar i Ryssland som går tillbaka till 5000 f.Kr. och dessa är daterade med kol-14 metoden vilket inte går att göra med dem i Nämforsen. I Ryssland har prover av jordlagren gjort det möjligt att datera ristningarna vilket inte går i Sverige pga landhöjningen. Peter visade bilder på hällristningar och berättade om bilderna på dem. Många av bilderna på stenarna liknade varandra trots att de kom från olika platser i Sverige. Det är extremt vanligt att se båtar och fartyg på hällristningar här uppe och vi kan förstå och ge oss kunskap om att man rest runt i båtar både åt öster och söder. Ortsnamn som kan föras till bronsåldern är undnamnen t ex Njurunda, Ragunda. Undnamnen tillkom innan det germanska språket nådde oss, troligen på bronsåldern men de är indoeuropeiska så de tillhör samma språkfamilj. Peter avslutade föreläsningen med att besvara frågor från åhörarna och därefter tackade Peter Sjölund med ett SKARE-ljus, Bäfvernytt och applåder från åhörarna. Text: Rigmor Öberg Foto: Örjan Öberg Att arkeologiska fynd på en plats kan ge oss kunskap om vad som vad som skett i ett annat område fick vi veta av Peter Perssons föredrag. 14 Häggdånger. Häggdångers församlings bönder och båtsmän åren 1600-1800 med familjer och ursprung där sådant återfunnits. Vidare finns noterat hemmansägare under 1543-71 och domHemsöbor 1847 – 1939. Innehåller c:a 4600 boksutdrag från 1640-tal till 1720tal. Pris personer från 1570 och framåt. För åren 1847 – 1939 är uppgifterna kontrollerade mot tillgäng- 350Kr. Härnösands Gymnasium 1650 – 1848. Inneliga kyrkböcker, SCB-utdrag och ”Sveriges håller uppgifter om studenterna på Härnösands dödbok 1901 – 2009”. Totalt c:a 8000 AGymnasium 1650-1848 och något om deras boksanteckningar om c:a 2900 personer. härstamning. Det är arkivlektorn emeritus Födelse-, döds-, och vigselnotiser tillkommer. Thord Bylund som har tagit fram uppgifterna i Pris 350Kr. arbetet med sin licentiatavhandling från 1972 Också licentiatavhandlingen finns med på skiSäbråbor 1535 – 1844. Pris 500Kr. van. Pris 200Kr. Ingen medlemsrabatt på denna skiva. Ljustorpsbor 1500 – 1800. Sammanställd av Folke Åsén. Konverterad till CD av Agneta Högsjöbor 1542 –1900. Skivan som omfattar Olofsson. Pris 300Kr. åren 1542-1900 innehåller uppgifter om tusentals personer, alla sökbara via inbyggd funktion Hemsöadeln eller Daniel Erssons ättlingar. i programmet. C:a 32 500 ättlingar till Bonden i Utanö ”som Släktnamnsregistret finns att läsa på adressen: ägde nästan hela Hemsön”. Pris 400Kr. www.harnoforskare.se/hogsjonamn_01.pdf Som underlag för skivan har Agneta använt Stigsjö 1600 1800. Pris 300Kr. Hugo Fälldin:s ”Högsjöbor” samt tillgängliga Barbro Hammarhälft. Sammanställd av Peter kyrkböcker och mantalslängder. Pris 500Kr. Sjölund och Björn Thunberg. Pris 300Kr. Portokostnader tillkommer. Nora Tingslag 1700 – 1799. Sammanställning Medlemmar i Härnösands släktforskare får 100: av Britta Ulander. Nora Tingslag omfatta sock- - rabatt på ovan angivna priser. I föreningens namn har följande CD-skivor tagits fram: narna Bjärtrå, Skog och Nora samt fram till år 1757 även Högsjö och Gudmundrå. Pris 300Kr. För beställning kontakta Agneta Olofsson. Viksjö Byar och gårdar. Sigge Sjödins Viksjöbor 1500-1800 har nu omarbetats och överförts till CD (med diverse rättelser och tillägg). Kallas i det nya formatet för Viksjö byar och gårdar 1600 – 1800. Pris 300Kr. Forts fr. sid. 10 på uppdraget inte träffas rent fysiskt. Om man t.ex. lägger upp materialet på en ”molntjänst” kan var och en sitta hemma i sin kammare och inte den person som sammanställer den. För att få mer tid för min egen fortsatta forsk- arbeta oberoende av varandra. Dagens teknik ning har jag därför tagit beslutet att nästa num- ger många olika möjligheter till sådana lösningar. mer blir mitt sista. Nu får någon annan ta ansvaret för tidningens en tid framöver. Förening- Örjan Öberg en har mer än 180 medlemmar. Bland alla dessa finns det absolut flera som kan och har möjlighet att ta sig an uppdraget som Bäfvernytts redaktör. Det behöver ju inte nödvändigtvis vara en person. Med hjälp av Skype och TeamViewer behöver ju två personer som delar 15 B Föreningspost Avs: Härnösands släktforskare c/o Agneta Olofsson Kastellgatan 26 87133 Härnösand Program för vintern/våren 2014 15 april Bland byar och bruk i Högsjö. Tony Jonsson. 7 juni Årets bussresa som kommer att gå till Bjärtrå. Vi kommer också att annonsera i Tidningen Ångermanland samt skicka ut information till alla som lämnat sin mejladress. Osäkerheter i Demografiska Databasen vid Umeå Universitet Sedan en tid tillbaka söker jag en person som ”försvunnit” från Sundsvall. I Hfl AI6:a, som omfattar åren 1851-1866, finns personen i fråga med, överförd från föregående bok. Under hela tidsperioden som boken omfattar finns inga anteckningar om honom. I anmärkningskolumnen längst till höger finns följande anteckning: ”Flyttat till America utan betyg”. Några utflyttningslängder för den aktuella tidsperioden finns inte. Vid ett senare tillfälle söker jag honom i DDUmU och finner till min förvåning att han här antecknas som utflyttad år 1852. En förfrågan hos personalen på DDUmU ger följande svar: ”När en person har uppgifter om flyttning, men inget flyttdatum och inte heller längre har några uppgifter i husförhörs- och nattvardskolumnen, har vi tagit det första årtalet som inte har några uppgifter, som flyttår”. Hur kan man göra så? Detta är ju en uppgift som man ”hittat på”! En oerfaren forskare tar ju detta för sanning och fortsätter ofelbart på ”fel spår”. Örjan Öberg DDUmU är en förkortning för Demografiska Databasen Umeå Universitet. Släktforskardagarna 2014 Årets släktforskardagar kommer att hållas i Karlstad 29-31 augusti. Temat i år är ”Migration-dåtid nutid framtid”. Flera föreläsare är redan bokade. Bland dem kan nämnas Christopher O´Reagan, Crista Cowan, Eva Kaijser, Jan Myhrvold, Niklas Hertz- man. Per-Erik Tell och Peter Sjölund. Allt du behöver veta finns på hemsidan www.sfd2014.se Har du planer på att åka dit är dags att boka hotellrum redan nu. 16