JubilExtra2013 - Härnösands Läroverks/Gymnasiums Kamratförening

JUBILEXTRA
2013
Härnösand Läroverks/Gymnasiums kamratförening
1
Foto: Härnösands kommun
VAD HÄNDER I HÄRNÖSAND
Igår inträffade det mest sorgliga
som hänt i Härnösand, sedan
ryssen var här och brände ner
staden 1721. Många av er har
säkert hört, att Mittuniversitetets
styrelse då beslutade i enlighet
med rektors förslag att lägga ner
campus i Härnösand och flytta
all verksamhet till Sundsvall.
Fyra ledamöter reserverade sig,
men det räckte inte i en styrelse
på 15 ledamöter. Motivet var
först ekonomi, men sedan
Härnösands kommun visat, att
man skulle kunna spara åtskilliga
miljoner på att vara kvar, lyfte
man fram kvalitetsaspekten
och att studenterna väljer
bort
Härnösand.
Ingetdera
har underbyggts med fakta.
Naturligtvis har härnösandsborna
rasat
över
förslaget
med
insändarstorm
i
Tidningen
Ångermanland och man- och
kvinnogrann uppställning, då
kommunen för en tid sedan
kallade till manifestation i
Sambiblioteket. Enligt uppgift
var vi 2500 personer samlade.
2
Det var gripande att se och känna
engagemanget. Men – det hjälpte
inte. Kommunen har dock inte
gett upp ännu. Vi får se, vad som
händer.
Ett annat hot kommer från
regeringens utredare av den
statliga
förvaltningen.
Han
föreslår bl.a. en minskning av
antalet länsstyrelser och att
“Så än är inte
slaget förlorat”
Jämtlands och Västernorrlands
län får gemensam länsstyrelse med
säte i Östersund. Utredningen har
ännu ej sänts på remiss. Det finns
många sakliga skäl som talar för
Härnösand, så än är inte slaget
förlorat.
Regionfrågan har varit på tapeten
ett antal år. Efter det att de fyra
norrlandslänen inte har kunnat
enas om att bilda en ny stor region
och inte heller Västernorrland och
Jämtland, har Västernorrlands
landsting nu beslutat begära
hos regeringen att få bilda egen
region. Om regeringen ger sitt
bifall, innebär det, att den nya
regionen tar över ansvaret och
de statliga pengarna för regional
utveckling från Länsstyrelsen.
Nog om detta. Nu närmar vi oss
slutet av februari och vi har haft
en riktigt kall och snörik vinter.
Den är givetvis inte över än på
långa vägar, men det har blivit
mildare. Och vi, som tycker om
att åka skidor, har inget emot ett
ordentligt, uthålligt snötäcke.
Har vi dessutom en temperatur
på mellan -5 och -10 grader
och välpreparerade skidspår är
det perfekt. Jag och min särbo
har också åkt Älandsfjärden
runt. Härligt! Vårdkasbacken
frekventerar jag inte så ofta
numera, d.v.s. nästan inte alls,
men den är enligt uppgift också
välpreparerad.
Händelselöst är det verkligen inte
i Härnösand. Mycket positivt
inträffar då och då, som t.ex.
Arkitektens version av ett nytt hotell i Härnösand
invigningen av en ny curlingoch eventarena. Numera är ju
”evenemang” alldeles för långt för
att användas som beteckning på
ett arrangemang och den plats,
där detta äger rum. ”Event” ska
det heta! Nå, jag ska inte klaga.
Det finns värre moderniseringar
av det offentliga språket.
Härnösand
Arena
invigdes
med pompa och ståt i början
av februari och det var ett
fantastiskt arrangemang, om
uttrycket tillåts. All heder åt alla
inblandade. Efter en effektfull
inledning av vår välrenommerade
slagverksensemble
höll
kommunstyrelsens ordförande,
Fred Nilsson, ett inspirerat tal.
Ett flertal ungdomskörer samt
“Men Midlanda
kunde väl duga,
eller...?”
Miranda och Prisma Gospel
framträdde
med
popidolen
Magnus Carlsson både som
konferencier
och
sångare.
Givetvis dök också vår folkkäre
Lars T Johansson upp på scenen
efter
avslutad
revyomgång.
Han intervjuade ett antal av
den närvarande curlingeliten,
bl.a. Anette Norberg och Björn
Rudström, den senare världsoch europamästare 1977, nu
ordförande i Svenska
Curlingförbundet
och
dessutom
styrelseledamot i vår
förening, HLGKF.
Själva invigningen
förrättades av vår
landshövding,
Bo
Källstrand,
och
avrundades
med
en explosion av
guldkonfetti.
Allt
detta medan vi intog
en
välsmakande
trerättersmiddag.
Starkaste intrycket
lämnade alla dessa
begåvade ungdomar,
Att vara eller inte vara ….i Härnösand
som deltar i musikutbildning
av olika slag i vår stad. Vilken
tillgång!
Ombyggnaden av vårt nya
resecentrum är snart klar och det
ser ut att - till skillnad från första
försöket - nu bli ett funktionellt
och bra nav för våra landsvägs- och
spårbundna kommunikationer.
Får vi även snö- och köldtåliga
tåg, löser sig nog det mesta.
Dessutom ska man byta namn
på resecentret till Härnösand
Central! Det tycks vara en ofta
förekommande dragkamp mellan
politikerna om namn på olika
kommunala faciliteter.
Den
nyetablerade
handelsplatsen
väster om järnvägsstationen,
förlåt, Härnösand central, döptes
av den politiska majoriteten till
Ankaret. Oppositionen ville
behålla det gamla namnet på
området, nämligen Bondsjöstan.
Och nog kan man tycka, att det
nya namnet är dåligt förankrat.
En annan namnfråga gäller vår
flygplats, Midlanda, som sedan
staten dragit sig tillbaka, kommer
att tas över av Sundsvalls,
Timrå och kanske Härnösands
kommuner. Kommunledningen i
Härnösand hävdar, att Härnösand
ska finns med i namnet. Och finns
Sundsvall med, så är det klart att
även Härnösand ska ingå. Men
Midlanda kunde väl duga, eller…?
Nåväl, namnfrågor i all ära. Större
upprördhet har kommunens
3
planer på att förbereda ett
riktig helkväll, kan man också
har sin bakgrund i Härnösand.
hotellbygge vid simhallen väckt.
beställa teatersupé, som serveras i
Alfhild Agrell, som var samtida
En arkitekt har ritat ett höghus,
foajén före föreställningen.
med August Strindberg och
som är tänkt att trängas in mellan
Roligt för oss härnösandsbor
mycket uppskattad dramatiker
kanalen och simhallen. Jag hoppas
är också, att Mittrevyn med
framför allt, hade liksom många
verkligen, att man finner en annan
Lars T Johansson som primus
andra kvinnliga författare varit
plats, som medger ett lägre hus.
motor flyttat hit efter många år
bortglömd under många år. Nu
Våra landmärken, domkyrkan
i Kramfors. På nyårsafton hade
har hon fått upprättelse genom
och Tobaksmonopolet, och annan
man premiär på revyn ”À la carte”,
att hon fått ge namn till en
lägre kulturbebyggelse borde inte
som blev en stor succé.
föreläsningssal i Sambiblioteket
störas av en fyrkantig, 13 våningar
I år är det 100 år sedan den
och att ett Alfhild Agrell Sällskap
hög, låda. Sedan gäller det förstås
första byggnaden, klockstapeln,
har bildats.
att någon hotellentreprenör
flyttades till Murberget på
Om årets Lubbe Nordström-pris
anmäler sitt intresse.
initiativ av Theodor Hellman
kan man läsa på annan sida i
När det gäller näringslivet, kan
och Föreningen för Norrländsk
denna tidskrift.
det vara befogat att
Under vår jubileumshelg
lyfta fram de två
kommer
Härnösands
nya dryckesföretag
konsthall antingen att
vi fått se växa
ställa ut verk enbart av
fram. Det ena,
Gävlekonstnären
Marie
Hernö
Brenneri,
Lindgren eller av den
tillverkar
gin,
grupp på fyra kvinnliga
Swedish Excellence,
konstnärer, MAKE, där
som
säljs
på
hon ingår. Man förhandlar
Systembolaget. Det
just nu. I galleriet kommer
blev en succé direkt.
grafik
av
Margareta
Smaksatt
med
Jonnerby
att
visas.
Härnösand Arena Foto: Härnösands kommun
lokala smaker, som
Technichus har kämpat med
t.ex. blåbär. Ytterligare sorter
Hembygdsforskning.
Själva
en sviktande ekonomi, men är
kommer att utvecklas. Det andra
firandet sker på nationaldagen
förhoppningsvis nu räddat genom
företaget heter Hernö Bryggeri
den 6 juni. Fram till i höst pågår
att kommunen tagit över. Det
och tillverkar hantverksöl. Första
utställningen ”Forntida stränder
finns ju inga andra science centers
leveransen till Systembolaget
– Muinaiset rannat” i samarbete
i närheten och centret fyller
sålde slut på 45 minuter. Roligt!
med Satakunta museum i Finland.
en viktig funktion i skolornas
Båda företagen önskas all lycka
Kontakter över Bottenviken har
utbildning. Inte minst för att
till! Trevligt är också, att vårt
förekommit sedan förkristen
intressera flickor för tekniska
framgångsrika företag Logosol
tid och på 1500-talet grundade
yrken. Utställningen ”Spela roll”,
flyttat in i Tobaksmonopolets
Johan III både Härnösand och
som handlar om TV-och dataspel,
gamla byggnad.
Björneborg. Utställningen tar upp
pågår till slutet av maj. Ej klart
Nu några smakbitar av det
kultur- och fornhistoriska platser
med kommande utställning.
omfattande kulturutbudet.
som visar på vår gemensamma
Vår slitstarka jazzklubb liksom
Dansensemblen Norrdans blir
bakgrund. Ett urval av Bengt
även filmstudion är lika livaktiga
ständigt mer lysande. Tyvärr
Lindströms
grafik
från
som förr. Och vill man förkovra
motsvarar inte publikintresset
1970-90-talen - Svartvit Bengt
sig,
erbjuder
Härnösands
den
höga
kvaliteten
på
Lindström - kan beses i Bengt
Pensionärsuniversitet ett varierat
föreställningarna. Men - modern
Lindströmrummet.
program.
Det
universitetet
dans tycks ha svårt att nå en
Vårt fina Sambibliotek har många
har inga planer på att flytta till
bredare publik.
intressanta aktiviteter under
Sundsvall.
Sedan i början av hösten kan
året, men ett besök där kan man
Välkomna till jubileumsfesten!
man avnjuta digitala sändningar
göra endast för att få möta Bertil
från
Metropolitan,
Bolsjoj,
Malmbergs blick, när man går ut.
ULLA JOHANSSON (LINDER)
London och Stockholm av olika
Marc Rizells skulptur är sevärd.
student -59
föreställningar. Vill man ha en
En hel del framstående författare
4
Thorbjörn Fälldin (c) inte längre hedersdoktor
Ekonomijournalisten Henric Borgström, elev i A I/3 året 1960/61, är kritisk till beslutet att lägga
ned Mittuniversitetet i Härnösand och minns hellre den livliga tid när han var sommarvikarie
på Västernorrlands Allehanda. Följande hittade vi på hans blogg den 21 februari:
Gamle
centerledaren
Thorbjörn
Fälldin,
statsminister fem av de sex åren 1976-82, gör helt
rätt i att lämna tillbaka sin doktorshatt och ring till
Mittuniversitetet i protest mot att verksamheten i
Härnösand läggs ned och flyttas till Sundsvall.
Hedersdoktorat har ju för övrigt devalverats sedan
vilken dussindirektör som helst kan låta företaget
donera några miljoner och sedan få både hatt, ring
och titel. Fälldin sitter hemma i sitt Ramvik vid
Ådalen och är naturligtvis lokalpatriot, allra helst
som han verksamt bidrog till att Härnösand fick en
bit av universitetet vid sidan sidan av Östersund och
Sundsvall.
Det finns några starka sakskäl för att Härnösand ska
få ha kvar denna del: Sundsvall har dyrare lokaler
än Härnösand, Sundsvall har bostadsbrist men
inte Härnösand, sammanslagningen tvingar fram
byggandet av ett nytt bibliotek i Sundsvall medan
Härnösand redan har ett fantastiskt fint som jag
njuter av när jag är i staden och som nu förlorar
huvuddelen av besökarna.
Jag kanske också anklagas för att vara lokalpatriot
sedan jag vid 18 års ålder sommarvikarierade på
dåvarande Västernorrlands Allehanda, numera
Tidningen Ångermanland där jag för övrigt varje
lördag har en börskrönika. Men jag anser mig
opartisk i valet mellan de två städerna då den
också publiceras i Sundsvalls Tidning. Mitt enda
gymnasieår i Härnösand slutade katastrofalt med
tre underkända betyg i det som på den tiden kallades
Norrlands Athén.
I Härnösand låg på den tiden Torsviks massafabrik
centralt mitt emot länsresidenset, där fanns
mängder med andra idag nedlagda verksamheter:
Sjöbefälsskolan, Tobaksmonopolet som stängdes av
Swedish Match, dåvarande Asea drev Härnöverken,
Kustartilleriet KA 5 finns inte mer, större delen
av sjukhuset har flyttat till Sundsvall liksom
Arbetsförmedlingens länschefer, försäkringskassan,
skatteverket, åklagarna, kronofogden, Radio
Västernorrlands huvudredaktion, mm.
Staten står alltså för många av de beslut som är på
väg att utarma en gammal kulturstad, senast nu
den statliga styrelse som slår igen universitetet i
Härnösand. Detta medan en enig men maktlös
landstingsstyrelse sagt nej till nedläggningen eller
omlokaliseringen som det så överslätande heter på
nysvenska.
Under
2012
ökade
Sundsvall med 574 invånare,
Örnsköldsvik med 78, medan
Härnösand
Kramfors,
Sollefteå, Timrå och Ånge
tillsammans minskade med
800 invånare. Det har statliga
verksamheter bidragit till och
så fortsätter det år efter år....
henricborgstrom.wordpress.com
5
Öbacka
Läroverkets elevtidning på 1940-och 50-talen
1941
kom första numret av Öbacka ut, en
ambitiös tidskrift av och för eleverna vid läroverket
i Härnösand, som gavs ut av läroverksföreningarnas
samarbetskommitté. Fr o m 1950 står som utgivare
”läroverkets elevkår, Härnösand”. I första numret
utryckte föreningen hoppet att tidningen skulle
kunna ges ut årligen. Men en av redaktörerna
skrev: ”Har kommittén ett sådant självförtroende,
att den anser, att den här ekonomiska ekvilibristoch balansakten, som heter Öbacka, lyckas i år, då
kommer den att gå långt.” Tidningen levde i 20 år,
sista numret kom alltså ut 1960. Den omfattade 2028 sidor i A4-format med färgglatt omslag.
Under de första årgångarna lyckades redaktionerna
få bidrag av olika författare och andra
kulturpersonligheter t ex Ludvig Nordström,
landshövding Arthur Engberg, biskopen och skolans
eforus (överinspektor) Torsten Bohlin, domprosten
Gunnar Hultgren, chefred. för Idrottsbladet
Torsten Tegnér och biskop Manfred Björkquist.
Beredskapsandan kom till uttryck i artiklar av
några höga officerare. Viktigare var att gymnasister
där fick publicera både noveller och dikter. Mest
framgångsrik av poeterna blev nog Staffan Larsson.
6
Idrottskrönikor förekom i alla nummer med rafflande
referat från triangelmatcherna mot läroverken i
Sundsvall och Hudiksvall t ex. Naturligt nog med
tanke på vilka som låg bakom tidningen återkom
också presentationer av vad föreningarna gjort och
planerade. Men också minnen från skolan under
1870-talet till 1900-talets början. Enkätfrågor om det
är för långa och för många läxor, varför man vill ta
studenten och om hur idealläraren och idealeleven
ska vara beskaffade lockar fram leenden. Ett nummer
innehöll en artikel om hur en gosse i realskolan såg
på gymnasisterna, ett annat nummer återgav två
dikter ”från realskolan”. Efter några år blev innehållet
lättsammare. Något år utlystes t ex en Luciatävling
och kåserier och skämtnotiser flöt in.
Man imponeras av hur annonsackvisitörerna
lyckades få ihop drygt 60-talet annonser i nummer
efter nummer. De flesta numren trycktes på mycket
fördelaktiga villkor av Västernorrlands Allehanda.
En utförligare presentation av Öbacka kommer
att läggas ut på kamratföreningens hemsida: www.
kamratforeningen.se
HARALD BOHLIN
Minnen från Öbacka
Till
flydda tider återgår min
tanke än så gärna. Och alldeles
särskilt gärna till de två år, 1944
och 1945 som jag tillhörde
redaktionskommittén, först som
ansvarig för distributionen och
sedan för ekonomin.
Det
svåruppnåeliga
idealet
var Pegasen, som kom ut vid
Katedralskolan i Uppsala. En
liten dikt därifrån, vem som än
kan ha skrivit den, uppvisade den
standard vi ville efterlikna:
"Frågade Livii maka sin vittlärde
make: vi skrev du, käraste Tite så
svårt, lätt skrev ju Caesar du vet.
Svarade då hennes man: hur dumt
du, o kvinna, kan fråga. Han skrev
ju nybörjarbok, jag dock för L IV
skrev."
Naturligtvis gällde en regel som
innebar censur. Manuskript måste
godkännas av rektor. Min syster
Åsel (sedermera gift Floderus)
stod för ett av de tyngsta avsnitten
1944, och det var med viss lättnad
vi konstaterade att vi fått grönt
ljus för hennes lilla nyckelroman
där de flesta lärarna figurerade
under lätt igenkännliga namn.
Rektor Gösta Bucht, Svampen
kallad, blev under beteckningen
Mr. Mushroom införd som
representant för den inte så
lysande polismakten, medan Mr.
Herring, normalt kallad Sillen,
var en talangfull privatdetektiv
(han tjänstgjorde som rektors
biträde och skulle sedermera
bli biskop i Västerås). Pater
Paix var lättgenomskådad som
svenskadjunkten Frid Arbman,
och till hans förtjänster i pjäsen
hörde att han som biktfader
gav
Madame
Winkanarova
(Winquist) strafföreläggandet att
författa biografier över alla diktare
i psalmboken. Därmed hade man
till synes förklarat denna lärares
inte alltid så populära ämnesval
för morgonbönen.
Mr.
Mushroom
lät
inte
censurpiskan vina, men Mr.
Herring, hans biträde, berättade
senare för mig hur han – som
till skillnad mot rektor självklart
genomskådade nyckelhistorien
– kände sig orolig för vilken
sårande effekt det kunde få att en
olycklig kärlekshistoria utspann
sig mellan ett par lärare som utan
att vi visste om det faktiskt hade
upplevt en mot slutet krisartad
kärlekshistoria. Så för säkerhets
skull tog Mr. Herring upp ämnet
och sade till sin rektor att han
tyckte den där nyckelhistorien var
kul.
saken: att leta efter glasögonen
utan att ha dem på sig framstod
för skribenten som en omöjlig
uppgift.
En sen höstdag 1945 tog jag emot
vad vår distributionsansvarige
hade att redovisa. Det skedde på
en rast men tog mycket längre
tid. Ödet ville att lektionen
därefter var teckning, och detta
lugnade oss, för teckningsläraren
“Rektor Gösta Bucht, Svampen kallad, blev under
beteckningen Mr. Mushroom införd som representant
för den inte så lysande polismakten “
Reaktionen blev explosiv och den
djärva författarinnan kallades
in till rektor. Hon mottogs med
orden: Åsel Mutén, ni är en
farlig kvinna. Rektors beslut var
snabbt och rigoröst, och för oss
i redaktionskommittén återstod
bara att författa en insändarspalt
som fick det utrymme den nu
förbjudna historien krävt. En av
insändarna handlade om ett par
glasögon som gått förlorade i den
väldiga grop vid läroverkets södra
ände som länge bara förblev en
grop till dess finansiering kunde
ordnas. Som insändaren utryckte
var känd för att glömma
bort
närvarorapporteringen,
och skolkfaktorn var hög.
Själv avskydde jag teckning
men var i övrigt känd som
påfrestande
laglydig.
Stödd
på denna inställning hade
ordningsmannen, Loffe Höglund,
Nils-Johans bror, omtänksamt
placerat mina teckningsgrejor på
mitt i teckningssalen anvisade
bord. De oanvända tillbehören
framkallade en snabb reaktion
från teckningslärarens sida. Skolk
skulle anmälas till rektor och
sänka ordningsbetyget.
-->
7
forts.
Sillen tog hand om mitt ärende.
Utan tvivel måste reglerna följas,
om teckningsläraren insisterade,
och det gjorde han minsann. Men
sänkningen av ordningsbetyget
skulle inte ske på det viktiga
våravgångsbetyget utan bara på
höstbetyget, och då gjorde det väl
detsamma, menade Sillen. Och
jag som tillhörde den religionoch filosofigrupp som samlades
hemma hos honom en kväll i
veckan och som uppskattade
Ett
honom oändligt både som
lärare och vän, tog det förargliga
ordningsbetyget med knusende
ro.
Så mycket större var oron när
vi, missbrukande den makt
vi hade i kommittén, ändrade
slutfrasen i en oändligt romantisk
kärlekshistoria av Ulla Ringmar
(sedermera Fichtelius). Hjälten
hade studentmössa, en dekoration
vi ännu saknade. Jag antar att
det fanns ett svartsjukekomplex
LEIF MUTÉN
student -46
När Figaro firade
50-årsjubileum
minne för livet
från gymnasiståren är,
att när jag 1950 var
ordförande i Figaro,
skolans absolutistförening, skulle föreningen fira
50-årsjubileum. Jag hade läst någon uppgift om att
landshövdingen Ragnar Stattin varit medlem. Så jag
och föreningens sekreterare Birgitta Näslund (senare
blev hon advokat) gick upp till landshövdingen och
bad honom hålla högtidstalet. Han tog vänligt emot
oss men sa, att det kanske inte var så lämpligt, för han
hade blivit utesluten ur föreningen!
Tablå!!
Men han fortsatte: Det är inte som ni tror, att jag
uteslöts för att jag brutit nykterhetslöftet. Föreningen
hade ordnat en diskussion om fusk som flera talare
var emot, bl a de moraliskt präglade Manfred
Björkquist och blivande prosten Georg Bergfors.
Då hade Ragnar sagt, att i vissa situationer kan det
väl vara bra att få lite hjälp s.a.s. Detta upprörde de
blivande prästerna så, att de fick mötet att besluta att
utesluta Ragnar.
Men nu log han lite sardoniskt och beställde ilsamtal
med prosten i Sollefteå. Och så övertalade han denne
att åta sig att hålla högtidstalet. När jag någon månad
senare mötte prosten vid tåget för att visa vägen till
möteslokalen muttrade han irriterat att egentligen
hade han inte alls tid med detta men landshövdingen
hade varit så bestämd, så det var svårt att säga emot.
Det blev ett stiligt jubileum med biskop och
landshövding på främsta raden. Och jag höll mitt
första offentliga tal. Mina föräldrar visste ju att det
var på gång men de hade inte ens frågat om jag ville
8
i bakgrunden, när vi i ett sent
korrektur ändrade ”musiken
tystnar. God natt” efter mönstret
av radions kvällsprogram till
”God natt, god natt och sov
gott”. Det var väl att Ulla medgav
ångervecka, och förlåt har det
blivit men glöm? Aldrig!
Erland och Harald Bolin hösten 1950
ha hjälp med talet. Själv hade jag ingen tanke på ett
sådant ”fusk” men har efteråt glatt mig åt att de inte
ens frågade hur det gick med förberedelserna.
HARALD BOHLIN
- avflyttad från Härnösand i L II 4
efter ht 1950
Ur “PM om mig” på
www.bohlin-kolmodin.se
Klicka på: Harald > Lite om släkterna Bohlin
LUDVIG NORDSTRÖM-PRISET 2013
tilldelas Martin Schibbye och Johan Persson
Motivering: ”För att de modigt och beslutsamt,
i ord och bild, undersöker omvärlden och förmedlar
berättelser som bidrar till att öka vår globala förståelse.
I Lubbes anda i global tappning. Lubbe i nutid skulle
också ha rest världen runt”.
Lundvig Nordströms-sällskapet utser vartannat år en
novellist och vartannat år en journalist som arbetar i
Ludvig Nordströms anda. Prissumman på 15 000 kronor
kommer från Härnösands kommun och Härnösands
Läroverks/Gymnasiums Kamratförening.
Besök gärna Ludvig Nordströmssällskapets hemsida –
www.ludvignordstromsallskapet.se
Tidigare pristagare
Foto: Magnus Laupa
Novellförfattare Journalister
1998 Inger Edelfeldt 1999 Jan Helin
2000 Stewe Claeson 2001 Andreas Rocksén
2002 Hans Gunnarsson 2003 Curt Bladh
2004 Cecilia Davidsson 2005 Anneli Jordahl
2006 Ulf Eriksson 2007 Linda Larsson Kakuli
2008 Oline Stig 2009 Anders Lidén
2010 Ninni Holmqvist 2011 Anna Tiberg
2012 Mats Kempe
Förbereder du klassmöte?
En trevlig idé är att erbjuda dem som
så vill, att få se sin studentskrivning i
svenska med lärarens kommentarer.
Även studentskrivningar i andra
ämnen kan finnas kvar. Om man
anmäler sitt intresse i förväg kan
landsarkivet plocka fram dem
till den dag ni träffas. En stunds
besök på arkivet kanske ryms i
programmet. Landsarkivet erbjuder
också guidade visningar av arkivet
mot en avgift. Man kan beställa
kopia på sin studentuppsats för 4 kr/
sida.
Vill
man
själv
söka
i
arkivförteckningar,
sker
det
enklast via www.nad.riksarkivet.se
(Nationell arkivdatabas).
I sökrutan kan man t.ex. skriva
”högre allmänna härnösand”. Den
första posten som kommer fram är
förteckningen för HAL Härnösand.
Klicka då på den blåmarkerade
titeln, så kommer förteckningen
fram till vänster och sedan kan man
klicka på varje serie för att se lite
mer detaljer om handlingarna.
På motsv. sätt kan de som varit aktiva
i någon av nedanstående föreningar
få chans att återuppliva vad som
hänt i dem. Som synes, fattas en del
föreningar,t ex Lychnos.
På landsarkivet i Härnösand finns i
Högre Allmänna Läroverkets arkiv
bl a följande:
G II Handlingar som rör läroverkets
historia. H Läroverksföreningars handlingar. H I Föreningen “Aurora”. H II Föreningen “Naturvännerna”. H III “Naturvetarklubben”. H IV “Teaterföreningen”. H IX Förtroendenämndens protokoll. H V Föreningen “Kamraterna”. H VI Föreningen “Facklan”. H VII “Matematiska föreningen”. H VIII Publikationer. H X Elevrådets protokoll. H XI Ungdomens Röda Korsförening. H XII Läroverksföreningarnas
samarbetskommitté. J Kartor och ritningar. 9
VÅRVINTER
I en stad vid havet
Erik Centerwall, en av årets 50-årsjubilarer, har gett
ut en bok med bilder, som han tagit själv under en
tidig vandring en söndagsmorgon tillsammans med
två kamrater i Härnösand 1957. Boken kan sägas
vara en prosalyrisk beskrivning av vad pojkarna
ser och vad som rör sig i deras tankar. Ett citat från
bokens bakre omslagssida belyser detta:
”På vårvintern var backarna stelfrusna. Vi brukade
gå ut för att fotografera någon gång då och då, kanske
bara för att det var så vackert, eller för att det fanns
en tystnad som omslöt oss så där tidigt på söndag
morgon, eller för att det bara inte går att sitta stilla
när någon ropar på en. Mitt emellan barndomen och
tonårslivet fanns en frihet i stillheten.”
Eriks bok kan du beställa hos erik.centerwall@
gmail.com. Den kostar 190 kronor inkl moms och
frakt. Han har också en hemsida med adress www.
erikcenterwall.wordpress.com och postadress Ease
Readers, c/o Centerwall, Rörstrandsgatan 33, 113 40
Stockholm.
Under mars månad kommer Erik Centerwalls
bilder att ställas ut på Sambiblioteket i Härnösand.
ULLA JOHANSSON (LINDER)
HÄRNÖSANDS
DECKARDROTTNING
Författaren Annika Sjögren har
satt Härnösand på bokkartan.
Hennes fyra psykologiska deckare
handlar om vanliga människor
som, av ödet eller omständigheter,
tvingas göra för dem egentligen
otänkbara handlingar. Intrigerna
utspelar sig i Härnösand med
omnejd och i den lilla världen,
i kvarteren runt hörnen. Det
är de nutida miljöerna som
kärleksfullt skildras. Tack vare
noggrann research får läsaren
dessutom bekanta sig med många
10
av de historiska byggnaderna
och platserna som Härnösand är
så fylld av. Mer information om
hennes böcker hittar du på
www.annikasjogren.com
Och gillar man, som jag, att lyssna
på ljudböcker så är det en verklig
fröjd att höra skådespelaren Lars
T Johanssons uppläsning på
klangfull Härnösandsdialekt.
KERSTIN SELANDER
student -70
Foto: Frida Sjögren
SCHOOL’S OUT...
Sommaren 1972 spelades Alice Coopers då så
rebelliska låt flitigt i radion, och för oss som stod på
gymnasietrappan blev nog låten en liten symbol för
att minst 12 år i skolbänken lagts bakom oss. Idag är
väl låten närmast allsångsfähig, lite av en påminnelse
över hur snabbt tiden flyktar.
Med studenten, detta första stora steg in i
vuxenvärlden, kom funderingarna om framtiden –
vidare utbildning, jobb, familj…? Vi lovade förstås
varandra – precis som de som gick ut året innan i alla
decennier att alltid hålla kontakten. Och av detta blev
ju som vanligt intet.
Därför var det i alla fall spännande för mig att
som 40årsjubilar att tillsammans med min syster
Kerstin (gift Lindberg 50-årsjubilar), vandra iväg
till Hamnkrogen en lätt kylslagen men vacker afton
i slutet på maj. Vad skulle finnas i livets bok för mina
gamla studentkamrater?
Visst, tiden hade tummat lite på omslagen, så man
blev medveten om att den smygande förändring man
själv vant sig med i spegeln uppenbarligen betydde
att man inte var 20 år längre, trots att man ibland
upplever det så. Innehållet i livets bok hade också
förändrats hos många. Vår klass var ju naturvetare,
men många hade helt lämnat banan för humanistiska
eller samhällsvetenskapliga arbeten.
Men över en bit god mat och dito dryck så började tidens
ström så sakteliga gå bakvägen. Så många minnen;
studentbalen på det då nybyggda Statt, Cornelis
ganska bryska framträdande i Landgrenshallen, fiket
i källaren på C-huset, kemilaborationer, mackor med
leverpastej och rykande varmt kaffe på gamla Café
femman… Naturligtvis blev det också många samtal
om familj, barn, barnbarn och jobb, speciellt sedan
solen gått till vila och vi flyttat inomhus.
Dagen efter, 26 maj, var det stadsvandring för dem
som så önskade. Eftersom både jag och syster ansåg
att vi kände till Öbackas arkitektur blev det för oss
besök på kyrkogårdar för att med blommor hedra
bortgångna släktingar, en liten biltur för att vara i
form till kvällens övningar.
Anrika S:t Petri Logen bjöd på fröjd för både öga och
gom. Sålunda en perfekt inramning som på alla sätt
var mycket mer inbjudande än vår studentbal på Statt.
Men lokalen är som bekant endast inramningen; det
är naturligtvis gästerna som gör festerna. Visst fanns
möjligheten att dansa ner den läckra middagen, men
denna gång var det betydligt mer intressant att höra
de gamla klasskamraternas berättelser.
Tack Kamratföreningen, och inte minst Kerstin
Selander, för allt nedlagt arbete som gjorde träffen
möjlig!
ÅKE DAHLBÄCK
student -72
Brittis Lindström, Anders Arnqvist och Liliann Gilmark (Ringström) väntar på förrätten
11
Marcus och Helsing; alltså Marcus Näslund
och Lennart Helsing. De var något av ett
radarpar i klassen
Några av 40-års jubilarerna på Pubafton
Folke Janson, Cajsa Wikman-Alarcon, Gunnar
Nordin, Johan Hagberg och Håkan Ahlström
Festlokalen på S:t Petri Logen var välfylld.
Närmast kameran bland andra Lars Eklund
och Catharina Ekelund
Héléne Thörnberg, Yvonne Dokmo, Marianne Sahlberg, Jan-Anders Ekman och Berit Boijort
12
JUBILEUMSFIRANDET 2012
Ja, så var det dags för jubileum igen kanske någon
tänkte av alla vi som samlades till det traditionsenliga
jubileumsfirandet i Härnösand under tre dagar i
slutet av maj 2012. För oss som firade 50 års jubileum
var det givetvis särskilt stort. 28 stycken hade anmält
sig vilket enligt min beräkning utgör 40% av de som
tog studenten 1962. Inte illa! Stämningen var förstås
på topp och vädret bra. För vår del hade jubiléet
organiserats framförallt genom insatser av Lennart
Hedquist och Britt-Louise Agrell från Latinlinjen,
Bengt Lundberg Reallinjen samt av vår duktiga
styrelse i Kamratföreningen med Kerstin Selander
som ordf. och påhejare. Såg förresten i ett gammalt
protokoll att Kerstin var ordförande även 1993 när
vi 62:or firade 40-årsjubileum. Strong karriär av
Kerstin!
Det hela artade sig till en perfekt weekend med
massor av nostalgi av det speciella slag som man bara
kan uppleva på ett studentjubileum. Vi som varit med
på flera sådana kan nog aldrig sluta förundras över
hur det kan komma sig att vi under tre gymnasieår
kunde bli så knutna till vår skola och alla minnen..
När man kommer till Härnösand efter flera års
frånvaro kommer man omedelbart in i tankarna,
känslorna och våra gemensamma upplevelser. Våra
minnen visar sig dock oftast subjektiva precis som
minnen alltid är och stämmer ofta inte med det man
får höra av kamraterna. Detta höjer spänningen i våra
möten under jubiléet. Man får veta att saker och ting
inte förhöll sig som
man alltid trott..
Nyttigt för många
av oss gamla uvar
som har ett helt
livs
yrkeskarriär
bakom oss vid det
här laget.
Låt mig stanna vid
en typisk händelse
Tina Hallbäck höll tacktalet. under jubiléet som
Foto: Kenth Wiklund belyser detta.
Vi var några stycken
som på lördagens
förmiddag skulle besöka gamla kyrkogården för att
hedra en bortgången kamrat samt en del gamla lärare.
På kyrkogården kommer då en främmande man
fram till vår grupp, hälsar och presenterar sig. För
Per Gustaf Lindahl, student 1942. Foto: Kenth Wiklund
egen del kände jag inte igen Kim Hamilton men han
kände naturligtvis igen oss möjligen därför att han
var ordningsman 1962 och hade uppdraget att känna
igen folk redan då? Efter en stunds livligt pratande tar
han upp skolkatalogen ur fickan (!) och läser ur den
vilka ämnen vi som stod där hade som tillval under
gymnasietiden - kanske för att skapa lite ordning i
gruppen och för att belysa våra olika intressen. Helt
plötsligt får man alltså veta lite om hur andra såg på
ens egen person. När kan man uppleva något så unikt
vid vår ålder - om inte på ett studentjubileum?
Sture Larsson, Lennart Hedquist och Thomas Ericson
vid Bertil Malmberg-statyn utanför Sambiblioteket
13
Femtioårsjubilarerna. Foto: Åke Dahlbäck
Vi startade på fredag kväll med ett avslappnande möte
med öl och återseendets glädje på Hamnkrogen. Det
blev en sen och glad kväll för många då alla skulle
träffas, mycket skulle avhandlas och gamla minnen
vitaliseras.
På lördagen var det vid årets jubileum en extra stor
händelse eftersom statyn av Bertil Malmberg utanför
Mittbiblioteket skulle avtäckas. Initiativ till statyn
togs av vår bortgångne studentkamrat Richard
Stiernström som också ordnat finansieringen. Tal vid
avtäckningen hölls bl.a. av Härnösandskonstnären
Anders Lidén (student -60) som då också påminde
om donatorn. I vår tidning JubilExtra 2012 hade
Anders skrivit en läsvärd uppsats: “Den store poeten
som den lilla staden glömde”. Anders Ellerström från
Bertil Malmberg-sällskapet gjorde en inträngande
analys av Bertil Malmbergs diktning som omedelbart
Bertil Malmberg. Foto: Ulla Johansson
14
gjorde att våra tankar gick tillbaka till gymnasietidens
litteraturhistoriska övningar - som minsann inte var
dåliga på den tiden.
På kvällen blev sedan full fart som vanligt vågar man
säga med trevlig middag med dans och förlustelser.
Tina Hallbäck student från Allmänna linjen höll
ett långt sprudlande tal som stundtals lät mycket
spontant då hon berättade om hur hon upplevt
sin gymnasietid. Hur det var att komma från en
främmande miljö och dimpa ner i Härnösand utan
att kunna åka skridskor. När man hörde detta tal
slås man återigen av hur individuell gymnasietiden
ändå var. Det som var lätt för många kunde vara
svårt för andra. Något att tänka på när många av oss
nu försöker ge goda råd till våra barnbarn i deras
strävande i skolan.
Under festen reste sig också en spänstig kamrat Per Gustaf Lindahl student från 1942- och talade till
oss juniorer. Detta är också typiskt för våra jubiléer.
Alltid är det någon äldre magnifik person som visar
var skåpet skall stå. Det är alltså bara för oss att börja
planera för jubileum 2032 - något att komma ihåg
framöver. Skriv in i almanackan! Hoppas att Kerstin
är ordförande då också!
Under söndagen vidtog sedan den klassiska
stadsvandringen - som tyvärr blev lite rudimentär för
en del av oss som hade långt hem.
Nu ser vi fram mot nästa jubileum - och vi försöker
som vanligt hålla kontakten! Vi drömmer om
att föreningen så småningom kanske får tid att
uppdatera e-mail adresser på medlemmarna - då
blir det förstås mycket lättare! F.n. är det konkurrens
med webbsajten “Stay friends” där en del gamla
Härnösands studenter skymtar förbi.
THOMAS ERICSON
Student -62 (RIII3 a)
55-årsjubilarerna ses vart 5:e år
För fler bilder besök
kamratforeningen.se
Välkommen till 2013
års jubileumshelg!
Härnösands
Läroverks och Gymnasiums
Kamratförening
7-9 juni
Alla medlemmar och 2013 års jubilarer
hälsas välkomna till årets jubileumshelg
Program
Fredag 7 juni 2013
19:00 Pubafton på Sankt Petri Logen
Redan på fredag kväll ges möjlighet att träffa
nya och gamla kamrater under enkla former i
Kamratföreningens regi. Vi arrangerar då en
pubafton i Sankt Petri Ordens lokaler.
Lördag 8 juni 2013
11:00 Årsmöte på Rådhuset
Efter årsmötet får vi en visning av det nyrenoverade
Rådhuset av kommunfullmäktiges ordförande
Göran Nordlander.
12:30 Lunch på Hamnkrogen
Gemensam lunch för de som anmält deltagande i
förväg. Pris: 85 kronor
18.30 JUBILEUMSFEST på Sankt Petri Logen
Välkomstdrink
Kycklingballotine med rostad paprika, ramslöksaioli
och krispiga blad
Kolgrillad vildlax med örtslungad färskpotatis samt
rödbetsmör och citronsmörsås
Vaniljbavaroise med svenska jordgubbar och
basilikasirap
Kaffe med chokladbit
Lättöl/vatten samt bordsvin ingår
Dans till Fröberg & Sjöberg. Pris: 500 kronor
Söndag 9 juni 2013
11:00 Stadsvandring från Residenset.
Carin Hiort leder söndagens stadsvandring
där vi får ta del av stadens historia och nya
företeelser. Vandringen tar cirka 1,5 timme.
information
Anmälan till Rose Olevard SENAST 26 MAJ
Telefon 0611-721 49 efter kl. 18.00.
Adress: Fröland, Svartvik 353,
871 91 Härnösand
eller via mail till [email protected]
Styrelsen påminner er om att fylla i uppgifterna på inbetalningskortet för medlemsavgiften.
Lunch och middag betalas på plats.
Boende i Härnösand
B&B Östanbäcken 0611-55 60 00
Hotell MittiHärnösand 0611-243 00
Vårsta Diakonigård 0611-127 11
First Hotel (Stadt) 0611-55 44 50
City Hotel 0611-220 10
Hotell Royal 0611-204 55
Se även www.harnosand.se/turism
JUBILEXTRA 2013
Redaktörer: Kerstin Selander och Ulla Johansson
E-post: [email protected]
Formgivning: Susanna Berggren
www.SuzyLu.com [email protected]
ANMÄLAN
� Pubafton
� Årsmöte på Rådhuset
� Lunch på Hamnkrogen
� Jubileumsfest – obligatorisk och bindande anmälan!
� Stadsvandring
Namn:
________________________________________
Adress:
________________________________________
Examensår:
________________________________________
Epost eller telenr: ________________________________________
Rose Olevard
Fröland, Svartvik 353
871 91 Härnösand