nummer 4 – augusti 2010
Det börjar hända saker
Jag vill gärna vara optimist, så
jag försöker glädja mig åt sådant som
gjorts hellre än att reta mig på sådant
som inte gjorts. Och i sommar har det
funnits en del att glädja sig åt!
I intervjun med mig i förra Mofly
nämndes att både jag och byggnads
gruppen ville förbättra miljön i och
runt klubbstugan. Det första synliga
exemplet på det är att vår altan blivit
tvättad och oljad och att vi skaffat nya
robusta utemöbler. Om vi sköter dem
bättre än de tidigare så kommer vi att
ha glädje av dem i många år. I början av
september kommer nästa steg: toaletten
byggs om och fräschas upp.
Vi har också haft en del klubb
arrangemang: landningsövningar på
Öresten, riksnaven och inte minst årets
klubbresa.
Turerna till Öresten har varit väldigt
uppskattade, men det finns ju plats för
så många fler piloter! Samma sak med
precisionsnavigeringen: några är väldigt
flitiga, men fler borde prova på.
En av mina första officiella upp
gifter som ordförande var att hämta
SE-KEN från Linköping. Lasse Öhberg
rapporterar att denna nya PA28 snabbt
blivit en favorit bland klubbens med
lemmar och elever. Det känns skönt att
beslutet att ersätta SE-KIE med ännu
en Piper verkar ha varit helt rätt, i alla
fall för tillfället. Vi håller också vår
flygbudget och kassör Christer Karlsson
försäkrar mig att ekonomin ser bra ut.
Under hösten hoppas jag på fler
synliga tecken på byggnadsgruppens
framfart och jag hoppas också på klubb
kvällar när mörkret sätter in.
Men först skall vi grilla, umgås och
ha kul på vår gräsmatta i samband med
Göteborg Aero Show 2010. Detta evene
mang äger rum sista helgen i augusti.
Ta med familj och vänner till klubben
för en fartfylld helg; man ser showen lika
bra från vår gräsmatta som från Aero
seum.
Peter Andersson
ordförande
Att flyga eller inte flyga ...
Man kan fråga sig vad vi egent
ligen håller på med. Ett intresse som
omges av regelverk under ständig
förändring, avgifter som pendlar
(mestadels uppåt) och ett risktagande
som livförsäkringsbolag tar bestämt
avstånd ifrån. Ändå fortsätter vi.
Men varför? Är det upplevelsen?
Är det frihetskänslan? Är det gemen
skapen?
Människan har sedan lång tid
tillbaka fascinerats av hur det skulle
kännas att kunna röra sig i lufthavet,
och nu när vi väl nått dit så känns det
stundom som att myndigheterna vill
hålla oss nere på backen genom höjda
avgifter.
Det finns dock en annan sida av
flygeriet. Vi kan numera läsa om
turistresor i rymden och flygande
bilar (läs mer i Mofly om det sist
nämnda). Frågan är var det ska sluta.
Kanske blir flygandet var mans
”egendom” likt 1900-talets filmatise
ringar av framtiden där det enda sät
tet att ta sig fram skulle vara genom
en flygande variant av familjens bil.
Att kunna flyga har väl aldrig varit så
aktuellt som i vår tid, och det kanske
är det som gör att vi håller oss kvar.
svenskar inför
ett val, vars resultat eventuellt kom
mer att påverka oss allmänflygare.
I september står vi
Frågan är bara hur. Skatter, privati
seringar eller miljöanpassat bränsle –
frågorna är i allra högsta grad aktuella.
Hur känner du? Flyger du med oss
även under nästa mandatperiod?
Redax
mofly
nummer 4 – augusti 2010
NEWSLETTER
Kortfältsträning på Öresten
Öresten (ESGM) är
vårt närmsta grann
fält och Örestens FK
har ställt upp med att
hjälpa oss asfaltspilo
ter med lite organise
av
Hasse Hellström
rade träningstillfällen
under sommaren.
Första tillfället i maj regnade bort,
men två träningar är genomförda och
vi kan konstatera att de som varit där
har haft fantastiskt trevligt.
i Örestens flyg
klubb har hjälpt till på alla sätt, han
har inte bara handlat grillmat utan
också engagerat halva familjen för att
vi ska trivas. Han har dessutom ställt
Jens Berglund
illustration: Mofly
Blygsamt
med brandflyg
foto: Hasse Hellström
Under sommaren har några
av Aeroklubbens piloter
tränat kortfältslandning på
Örestens flygfält. I höst finns
nya chanser.
upp med både sina CRI-kunskaper
och klubbens plan.
Ett jättestort tack till Jens och
Örestens flygklubb!
Fältet ligger ju där det ligger även
när det inte är träningstillfälle och det
är lättillgängligt och jag kan varmt
rekommendera deras fly-in varje tors
dag vid 18-tiden, då man kan få ut
sökt pyttipanna med dricka och kaffe
för en femtiolapp.
Passa på att flyg dit en torsdag och
gör några starter och landningar.
Bedömningar är extra utmanande,
speciellt till bana 24, där terrängens
höjd varierar i varvet.
träningstill
fället för i år blir den 10 oktober. An
mälning som vanligt på evenemangs
sidan.
Sista organiserade
GÖTEBORG CITY AIRPORT:
Avmattning i rörelserna
Flygrörelserna minskade med 13 procent på Göteborg City
Airport de första sju månaderna jämfört med samma period
förra året. Men taket på 58 000 är fortfarande ett problem.
Länsstyrelsens beslut att låta Fri
villiga Flygkåren, FFK, ansvara för
årets brandflygövervakning har
överklagats av Flyguppdraget.
Men i väntan på den juridiska
processen har ansvaret tills vidare
vilat på FFK som använder Aero
klubbens och Chalmers Flyg
klubbs maskiner på den slinga
som utgår från Göteborg.
Men det blöta vädret har be
gränsat verksamheten:
– Jag tror Aeroklubben bara har
flugit fyra pass hittills, säger Ber
til Planvall som administrerar
brandflyget inom FFK.
De första sju månaderna hade Gö
teborg City Airport 33 346 rörelser
jämfört med 38 262 samma peri
od förra året. Det är en minsk
ning med 13 procent.
Exakt vad minskningen
beror på, om det är åtgärder
från flygplatsens aktörer eller
om det beror på vädret är inte
helt klart.
Som en rörelse räknas en start el
ler en landning – oavsett flygplanets
eller helikopterns storlek.
På flygplatsen får det som mest
vara 58000 rörelser under ett kalen
2
derår, vilket man förra året överskred.
Flygplatsledningen har nu tillsam
mans med aktörerna tagit tag i
frågan.
AeroklubbenS ordförande
Peter Andersson menar att
klubben har gjort vad man
kan så här långt:
– Vi har själva infört studs- och gåförbud. Vi har också minskat kraven
från fem till tre starter och landningar
de senaste 90 dagarna. Dessutom har
vi ordnat landningsövningar på Öre
stens flygfält.
mofly
nummer 4 – augusti 2010
NEWSLETTER
Momsen rycker allt
närmare klubbarna
foton: Mofly samt Mathias Hansson
i horisonten
I Sverige är i stort sett alla flygklubbar momsbefriade.
Men det strider mot EG-rätten och EU kräver en ändring.
Ideella föreningar är i dag moms
befriade i Sverige. Men det strider
mot EG-rätten vilket fått EU att rea
gera allt starkare.
Ett av argumenten är att momsbe
frielsen kan snedvrida konkurrensen.
Därför har regeringen tittat på hur de
svenska momsreglerna ska kunna an
passas till EU:s krav.
ideella sektorn inte ska drabbas utan
i stället kompenseras på olika sätt.
Exakt hur är mer diffust.
Christer Karlsson, kassör
i Ae
roklubben, berättar att det är svårt
att säga hur klubben skulle påverkas
av en momsplikt:
– Det kommer att hända saker,
men det är i dag omöjligt att säga vad
I en utredning, som
det innebär. Tyvärr är min
gjordes förra hösten på
erfarenhet att förändringar
uppdrag av finansdeparte
inte brukar göra något bil
mentet, föreslås föreningar
ligare.
med en omsättning på EKONOMI Värt att notera är också
minst 250 000 kronor per
att klubben i så fall samti
år bli momspliktiga.
digt kan dra av momsen för en stor
Hur många ideella föreningar det del av klubbens utgifter.
totalt finns i Sverige är ingen som vet. Men blir det inte administrativt
– Vi för ingen statistik över detta, krångel om vi blir momspliktiga?
säger Erik Boman på Skatteverket.
–Det blir ett merarbete, men hur
Men mycket talar för att just flyg mycket är frågan. Eventuellt måste
klubbarna drabbas hög grad av detta vi uppgradera vårt bokföringspro
eftersom omsättningen i de flesta fall gram, säger Christer Karlsson.
lär vara över 250 000 kronor.
Aeroklubben i Göteborg omsätter vad som händer med momsen
exempelvis omkring 5 miljoner kro är i nuläget oklart. Men klart är att
momsreglerna för ideella föreningar
nor varje år.
Regeringen vill dock se en högre så småningom måste anpassas till
gräns än 250 000 kronor, enligt Da EG-rätten. Annars hotar EU dra
gens Nyheter. Men var gränsen ska Sverige inför domstol.
gå avser regeringen återkomma med Mycket talar för att frågan kom
mer att lyftas ytterligare efter riks
efter valet.
I ett pressmeddelande säger finans dagsvalet i september.
minister Anders Borg (M) att den
3
Misstänkt rånare
har inte längre
certifikat
Den 35-årige helikopterpilot som
misstänks för delaktighet i rånet
mot G4S i Västberga förra året har
inte längre kvar sitt certifikat.
–Han har haft privatcertifikat
för helikopter Bell 206 men det
är återkallat efter en dom i förvalt
ningsrätten den 13 april i år, säger
Eva-Marie Löfqvist på Transport
styrelsen.
Återkallandet skedde på medi
cinska grunder.
Helikopterpiloten förnekar del
aktighet i rånet men har medgett
att han har narkotikaproblem.
Grönare flyg på
Landvetter Airport
Göteborg Landvetter Airport ska
delta i ett EU-finansierat miljöpro
jekt. Vinga, som projektet heter,
ska utveckla metoder för minskad
bränsleförbrukning, mindre koldi
oxidutsläpp och mindre buller
Bland annat ska det ske genom
gröna inflygningar: ankommande
flygplan ska glidflyga in till en viss
höjd med så lite gaspådrag som
möjligt.
Man ska också testa att låta flyg
plan taxa från landningsbanan till
gaten på bara den ena motorn, en
ligt Swedavia som äger flygplatsen.
Mer Ryanair
från City Airport
Under hösten kommer lågprisbola
get Ryanair att trafikera ytterligare
tre nya destinationer från Göte
borg: Rom, Edinburgh samt Kau
nas i Lettland.
Totalt kommer bolaget då att att
trafikera 16 reguljära destinationer
från Göteborg City Airport.
mofly
Alderney
nummer 4 – augusti 2010
NEWSLETTER
cotentin- Pointe
Deaudu
halvön
Hoc Arro- ville
Utah Beach
manche
Göteborg
Omaha Beach
KLUBB
Pegasus
Bridge
Texel
Deauville
Alderney
RESAN 2010
KLUBBRESAN 2010
KLUBBRESAN 2010
grafik:
Mofly
S:t
Michaelisdohn
KLUBBRESAN 2010: DEL 1
Med historien
under vingarna
Aeroklubbens traditionella sommartur gjordes i år 5–9 juli.
Vi var åtta personer i tre flygplan och målen var franska
Normandie och någon av Kanalöarna. I planerna fanns naturligtvis en sightseeing i området för invasionen 1944.
Måndag 5 juli.
Den långa dagen:
Säve till Deauville.
Utfärden gick över
Danmark ner mot de
av
Frisiska öarna norr
Håkan Torbjär
om Tyskland och
Holland och vidare längs kusten mot
Deauville.
Vi kom iväg som planerat klockan
8 på morgonen. Knappt tre timmar
senare landade vi på St Michaelis
donn (EDXM), där vi tankade före
ett kortare ben mot Texel (EHTX).
På väg västerut över de Ostfrisiska
öarna passerade vi igenom ett område Strandpromenaden i Arromanche. Den franska staden ligger längs invasionskusten i Normandie.
med disig luft (och vi undrade om det Här på Gold Beach byggde de allierade upp den tillfälliga hamnen Mullberry B under andra världskriget.
skulle utveckla sig till dimma) men foto: Håkan Torbjär
det klarnade.
så bra, med cirka en timme per up bassäng för nöjesbåtar med förbin
delse med Engelska kanalen, men
Vid Ameland, EHAL (som det be pehåll.
rättades om i Mofly 2005), svängde Inte minst blev uppehållen lugna de gånger jag tittade sågs inga stora
vi vänster för passage genom en kor eftersom alla färdplaner var inlämna effekter av tidvattnet vare sig det
ridor åt sydväst för att sedan följa en de dagen före. Det lilla orosmomen var kväll eller morgon. Annorlunda
kombinerad vägbank och
tet att skaffa boende löste var det på Jersey där båtarna stod på
vall mellan Nordsjön och En mastig dag sig också enkelt. Deauville botten med olika former av stöd, till
Ijsselmeer mot en ny kor ska erkännas är en stad för turister!
exempel nedfällbara stöttor fästade i
med
7:40
i
ridor åt nordväst till Texel.
skrovet. Men där är vi inte ännu.
luften under
Deauville och Trou Kvar var det avslutande
10 timmar
ville, någonstans be
tretimmarsbenet
längs
skrivna som Normandies Tisdag 6 juli.
kusterna av Holland,
Belgien och Frankrike till Deauville Cannes och Nice, ligger sida vid sida, Invasionskusten.
(LFRG). Osäkerheten om flygning i men det fanns inte mycket tid (eller Efter en ordentlig frukost på hotellet
Holland utan Mode S-transponder ork) att titta just efter något annat än var det dags att hyra bil för dagens
avtog allteftersom.
ett matställe.
tur längs invasionskusten och mu
Vi enades om ett ställe med blan seibesök. En minibuss som rymde
En mastig dag ska erkännas med dad meny till rimliga priser, men där oss alla fanns ledig och vi gav oss iväg
7:40 i luften under 10 timmar. Det en sejdel öl visade sig kosta 9,80 euro mot första målet som var museet vid
kompenserades väl av den tillfreds (88 svenska kronor)!
Pegasus Bridge i Ranville-Benou
ställelse vi kände efter att allt klaffat Alldeles utanför hotellet fanns en ville med en bro över en kanal
”
4
KLUBB
KLUBBRESAN 2010
KLUBBRESAN 2010
KLUBBRESAN 2010
mofly
nummer 4 – augusti 2010
NEWSLETTER
och strax intill en bro över floden
Orne.
Båda broarna var viktiga övergång
ar som måste intas och hållas tidigt
och de första insatserna skedde av
folk som landade med glidflygplanet
Horsa.
Det första planet landade 47 me
ter från kanalbron i mörker strax efter
midnatt. En beskrivning finns i fil
men Den längsta dagen, men ett par
detaljer i filmen är inte helt korrekta
enligt guiden på museet.
längs kusten för
lunch men det var lättare sagt än gjort
eftersom klockan passerat 14.00. Vi
hittade dock ett ställe vid stranden
där ägaren tydligen tyckte att åtta gäs
ter är åtta gäster och byggde ihop ett
bord för oss.
Därefter blev nästa besök vid Arro
manches vid Gold Beach som är plat
sen för en konstgjord hamn kallad
Mullberry B. En intressant konstruk
tion för att kunna hantera tillförsel av
förnödenheter till invasionstrupperna
och enligt ett citat en idé av Winston
Churchill i maj 1942.
I mars 1943 var designen klar och
de ingående komponenterna byggdes
för att vara klara att bogseras över i
samband med Dagen D. Rester av
betongkasuner står kvar på platsen än
i dag. Cirka 40 procent av det som
bogserades över förliste på vägen.
Vi åkte vidare
Glidflygplanet Horsa. Omkring 250 Horsaflygplan användes under slaget om Normandie. Flygplanet kunde lasta upp till 25 soldater
och behövde ingen lång landningssträcka.
foton: Håkan Torbjär
Pointe du Hoc på invasionskusten. Tyskarna hade
här stora kanoner uppe på klippan, något som var
viktigt för de allierade att få kontroll över i samband
med dagen D.
foto: Håkan Torbjär
Magen fick också sitt. Klubbresan 2010 blev inte bara en historisk resa, den blev även en gastronomisk resa. Maten smakade bra även om inte priserna alltid var överkomliga. foton: Erik Öhman
en av god mat i solnedgången på trot
toaren, och med en tv synlig genom
fönstret så att intresserade fick reda
på resultatet i pågående fotbolls-VM.
”
Dagen hade nu förflutit
En känsla
så långt att det stora muse
Onsdag 7 juli –
av glädje i
et i Caen fick lämnas där
hän (jo, det är ju trots allt serveringen av Längs kusten igen
fast på 1 500 fot.
god mat på
semester) och vi fortsatte
trottoaren
västerut mot en minnes
Så var det dags att lämna
plats med militärkyrko
Frankrike för Storbritan
gård ungefär mitt på Omaha Beach. nien. Resan dit innebar delvis en re
Där hade man dock stängt så det fick petition av gårdagen fast från ovan.
bli en promenad utanför området till Vi såg resterna av Mullberryett mindre batteri i sluttningen ner hamnen, de stora batterierna i och
mot stranden.
ovanför strandsluttningarna samt
Sedan blev det middag i Deauvilles det svagt grönskimrande området av
grannstad Trouville, där musslorna militärkyrkogården med dess regel
på menyn faktiskt fanns för servering bundna mönster.
också. En känsla av glädje i servering På strandbottnar kunde man ge
5
nom vattnet se regelbundna möns
ter i form av musselodlingar och där
vattnet dragit sig undan såg man
verksamhet som bör ha varit skörd
ning.
vid Utah
Beach för en passage över östra de
len av halvön Cotentin som kröns av
Cherbourg.
Ett område med resans kraftigaste
kytt passerades strax innan vi nådde
den norra stranden och svängde väs
terut mot Cap de la Hague.
Vi hamnade nu i praktiken på en
lång final till bana 26 på Alderney
(EGJA).
Vi svängde norrut
Fortsättningen på berättelsen från
klubbresan kommer i nästa nummer.
mofly
nummer 4 – augusti 2010
NEWSLETTER
TANUMS KOMMUN:
– Fjällbackafältet inte hotat
Fjällbackafältet, 10 mil norr om
Göteborg, är för många piloter ett
populärt utflyktsmål. Inte minst med
tanke på närheten till den närbelägna
golfbanans servering.
Gräsfältet i Fjällbacka började an
läggas i slutet av 1980-talet av entusi
asten Roland Broberg. I dag ägs fältet
av Tanums kommun men Roland
Broberg sköter fortfarande om fältet.
Han upplever dock att han inte får
de resurser han behöver av kommu
nen:
– De kommunicerar inte med mig.
en markägare i
närheten ansökt om att få bygga en
hästgård med bostäder.
För att detta ska vara möjligt måste
kommunen först upprätta en detalj
Under våren har
TRANSPORTSTYRELSEN:
foto: Mofly
– Sannolikt inga
höjningar 2011
Transportstyrelsen har sett över
avgiftssystemet för samtliga tra
fikslag: luftfart, sjöfart, vägtrafik
och järnväg. Enligt uppdrag från
regeringen ska varje trafikslag vara
självförsörjande.
I nuläget avser inte Transport
styrelsen införa några avgiftsänd
ringar för luftfarten under 2010.
Även om man inte kan uttala
sig om avgifterna längre fram finns
det inget just nu som pekar på att
de kommer att höjas under 2011.
Strömstad
Fjällbacka
Göteborg
City Airport
grafik: Mofly
Under sommaren har det
ryktats att Fjällbackafältet
skulle hotas av nedläggning.
Men några sådana ambitioner
finns inte enligt kommunen.
foto: Lars Molin
plan över området. Något beslut om
detta har ännu inte tagits, men kom
mer sannolikt tas om några veckor.
Under sommaren har det ryktats
om att fältets framtid skulle vara ho
tad. Men det är något som man på
Tanums kommun avfärdar:
–Det finns ett intresse av att flyga
i närområdet och det går att kombi
nera verksamheten med den even
tuella bebyggelsen, säger Martin
Kvarnbäck, chef på miljö- och bygg
nadsnämnden i Tanum.
Som underlag för planeringen har
kommunen en bullerutredning som
gjorts på uppdrag av en granne till
flygplatsen. Utredningen visar att det
aktuella området inte berörs av flyg
buller.
–Men en bebyggelse skulle innebä
ra att flygfältet inte kan utökas utan
hålla sig på den nivån den är i dag,
säger Martin Kvarnbäck.
I praktiken innebär det att det
skulle vara svårt att bygga ut flygfältet
i framtiden och till exempel asfaltera
banan.
Dialog om framtiden
Transportstyrelsen bjuder in till dialog med flera flygaktörer
om bland annat regelverket. Även representanter från allmän
flyget är inbjudna.
I EU-länderna finns ett stort antal
olika regelverk inom luftfartsområ
det. På sikt vill det europeiska säker
hetsorganet EASA skapa ett gemen
samt regelverk för alla EU-länder.
mycket mer av
besluten. Det ställer helt andra krav
på branschen. Vi vill diskutera vad vi
vill med svensk luftfart, säger Ingrid
Cherfils, enhetschef för juridik och
strategi på Transportstyrelsens luft
fartsavdelning.
På Transportstyrelsen ser man mö
tet, som äger rum den 6 september
i Stockholm, som en uppstart. Om
– EASA tar över
6
intresse finns avser man fortsätta med
dialogen. I huvudsak är det personer
med mer ledande befattningar som
är inbjudna. Även KSAK har fått en
inbjudan.
–Det är stora projekt som kommer
nu för allmänflyget. Därför måste vi
ha ett informationsutbyte, berättar
Ingrid Cherfils.
betonar att avsik
ten med mötet är att diskutera ut
vecklingen på lång sikt.
–Det är inte på skruv- och mutter
nivå.
Ingrid Cherfils
mofly
nummer 4 – augusti 2010
NEWSLETTER
Klubbhuset under uppfräschning
Aeroklubbens klubbhus från
1978 genomgår en successiv
uppfräschning. Under sommaren har byggnadsgruppen
tagit tag i uteplatsen.
–Vi tog beslutet i våras eftersom ute
platsen inte såg så rolig ut. Att olja in
den och rengöra den var prioritet. Vi
har också köpt in och skruvat ihop
nya utemöbler, säger Lukas Hammar
gren i byggnadsgruppen.
Arbetet gjordes under juli månad
tillsammans med Jörgen Palm och
Pontus Emanuelsson.
Påstruket på verandan. Pontus Emanuelsson och Lukas Hammargren oljar in. foto: Jörgen Palm
Nästa steg blir att renovera toalet
ten vilket sannolikt påbörjas i början
av september.
Det finns även ytterligare planer:
– Vi har ganska långt gångna planer
på en ny soffa och ny belysning, be
rättar Lukas Hammargren.
TILLBAKABLICK SAAB J 21
Beredskapen blev bättre
I
Nu gällde det att
snabbt öka produk
tionstakten av krigs
flygplan och det
uppstod
problem
att
skaffa
yrkeskun
av Arne
Sandsgård
niga flygplansbyggare.
Man startade en me
kanisk yrkesskola för rekrytering av
yrkesarbetare och förmän.
Som en morot att få eleverna att
fullfölja utbildningen insattes 120
kronor på varje elevs konto – pengar
som fick lyftas först när utbildningen
var klar. Denna summa motsvarar
2 255 kronor i dagens penningvärde.
skulle den nykon
struerade J 21:an provflygas för för
sta gången. Nu var det viktigt att allt
fungerade inför den planerade pro
Den 30 juli 1943
duktionen.
Projektingenjören Frid Wänström
hade gjort klar den första presentatio
nen av sin skapelse på tio dagar.
Efter en del markrullningar var
man klar för lyftet. Vid starten ville
inte flygplanet komma loss. Det bara
rullade och rullade och lättade inte
förrän i allra sista stund strax före ett
dike. Stället slog i en gärdsgård och
man fick buklanda på Malmslätt.
”Det var inte roligt att vara projek
tingenjör då!” skrev Frid Wänström i
sina minnesanteckningar.
7
fotot på Saab J 21 är hämtat ur Svensk Uppslagsbok (1948)
början på 1940-talet var det bråt
tom för Saab. ”Vår beredskap är
god” sade statsminister Per Albin
Hansson. Men han kanske visste att
det bara fanns ett fåtal tunga och lätta
bombplan i landet.
Turligt nog så upptäckte man or
saken. Det var inte något fel på själva
konstruktionen. Bromsarna hade le
gat an!
Vid nästa provflygning lyfte pla
net utan problem. J 21:an blev värl
dens första seriebyggda flygplan med
katapultstol och konverterades sedan
för readrift.
Källa: En bok om Saab-Scania (1987)
mofly
nummer 4 – augusti 2010
NEWSLETTER
Start för höstens
PPL-teorikurs
TERRAFUGIA THE TRANSITION:
Flygande bil LSA-klassad
Söndagen den 29 augusti startar
höstens teorikurs för de som vill ta
PPL-certifikat i Aeroklubben.
Som vanligt kommer teori
kursen att hållas i Svensk Pilot
utbildnings lokaler. Ansvarig för
schemaupplägget är Thomas Wal
i skolgruppen.
valt att
lägga introduktionsdagen på en
söndag i stället för på en onsdag.
Detta eftersom det planeras klubb
aktiviteter i samband med Göteborg
Aero Show den aktuella helgen.
Mycket talar också för att det då
kommer att finnas en stor mängd
flygplan parkerade i närheten vil
ket kan vara intressant för eleverna
att titta på, enligt Mika Hanski,
ansvarig för skolgruppen.
Medlemmen och utbildade
flygmekanikern Christian Lönn
kommer också att visa eleverna
hur man gör en daglig tillsyn.
Intresset för flygcertifikat är
stabilt och för närvarande har 10
elever anmält sig till teorikursen.
I år har skolgruppen
Nya CRI i klubben
foton: Västkustflyg
Aeroklubben har fått två nya så
kallade Class Rating Instructors
(klassinstruktörer) CRI: Lars Mo
lin och Magnus Falck. Båda är pi
loter i Västkustflyg.
En CRI får vidareutbilda piloter
som redan har certifikat.
Sedan tidigare är även Jan-Olof
Wikström och Ivan Hedin CRI i
klubben. Lars Molin
Magnus Falck
bilder: Terrafugia
Den kombinerade bilen och flygplanet Terrafugia Transition
har LSA-klassats av den amerikanska luftartmyndigheten.
Projektet med den kombinerade bi
len och flygplanet har pågått sedan
2006 hos tillverkaren Terrafugia.
The Transition, som farkosten
kallas, LSA-klassades i somras av
FAA, den amerikanska luftfartsmyn
digheten. Detta trots att den egentli
gen väger 54 kilo för mycket.
Terrafugian ett
så kallat ankflygplan med stabilisa
torn längst fram och en skjutande
Som flygplan är
propeller längst bak. Den är tvåsitsig
och med ett mindre bagageutrymme.
En 100-hästars Rotaxmotor ger en
marchhastighet på 93 knop enligt till
verkaren. Som bil är The Transition
bakhjulsdriven.
Vingbredden är 8,4 meter och fäl
ler man in vingarna blir den ett drygt
två meter brett fordon.
Priset beräknas till motsvarande
1,5 miljon svenska kronor.
Dubbla regelverk i Sverige
Mofly har bett Transportstyrelsens jurister titta närmare på vad
som gäller för att få en flygande bil tillåten i Sverige.
Att få en farkost godkänd som både
bil och flygplan är invecklat. Som
fordon gäller vissa krav och som
flygplan andra krav. Mofly frågade
Transportstyrelsen vad som gäller.
Där sattes två jurister i arbete som
svarade via e-post. Daniel Granqvist
svarade på fordonsdelen och Kristina
Nordberg för luftfartsdelen.
ska
normalt ett fordon typgodkännas i
EU/ESS. Men under vissa förutsätt
ningar kan import för privat bruk
vara enklare.
De amerikanska kraven för ett for
don är annorlunda än de europeiska,
och det är svårt att bedöma utifrån
de fakta som finns om Terrafugian
skulle uppfylla dessa krav. Eventu
ellt behövs vissa modifieringar göras
Enligt Daniel Granqvist
8
först, enligt Daniel Granqvist.
Som flygplan måste Terrafugia The
Transition sannolikt först godkännas
av EASA för att få ett svenskt luftvär
dighetsbevis, enligt Kristina Norberg.
LSA-klassen har ännu inte god
känts i Europa så än så länge får den i så
fall normalklassas.
Men för att fungera fullt ut måste
Terrafugian vara registrerad både som
fordon och som luftfartyg. Frågan är
om det överhuvudtaget är möjligt.
Enligt juristen Kristina Norberg
bör det dock inte vara något problem
under förutsättning att den uppfyller
respektive kravbild. Men hon betonar
att det än så länge är en hypotetisk
fråga då man ännu inte har alla fakta
på bordet.
mofly
nummer 4 – augusti 2010
NEWSLETTER
VAL
T
VALET 2010:
Så f
råga
Allmänflyget i Sve
rige är knappast den
högst prioriterade
frågan. Men vi ville
ändå veta hur riks
POLITIK dagspartierna ser på
ansvarsfördelningen
mellan staten och flygklubbarna.
BOTH
LEFT
R IG H T
O FF
Partierna i den borgerliga allian
sen menar att staten har ett visst an
svar för regelverk och avgifter. Sam
tidigt tar de tillfället i akt mitt under
valupptakten att betona vikten av
Vänsterpartiet:
– Det är ingen fråga
som vi aktivt driver.
allmänflyget.
Socialdemokraterna pas
sar på att lägga skulden för
avgiftshöjningarna på de
borgerliga partierna.
Miljöpartiet betona
de miljöaspekten och
Vänsterpartiet hade
ingen kommentar
om allmänflyget
alls.
RIK
SDA
GEN
de v
Mof
ly ko
i po
tier
som ntaktad
li t ik
e sa
allm
f
i
c
e rn a
k
mtlig
änfly
bak
g
g
a
:
r
e
u
r
tiS
i
n
k
Bla
d
s
d
i
nfor
verig
n
mat agspar
e.
viss d anna
ion o
a
m
hjälp flygnin t berä
t
bran a mynd gar är ä tade v
i
g
farte döverva igheter nade å om att
i for
n
t
k
.
att
n
E
i
n
m
öka
t
tillgä t levand g och a av sko ideellt
t
n
e
t
g
ö
verv gslighe allmä
Men
a
n
ten
i gle flyg ka ka sjökänn vi berä
sbyd n oc
kså
att a er sig s ttade s
e
n.
t
kan llmänfly örda av amtidig
g
i
mind form a et utgö motorb t att m
v
å
u
tillgå re flygp utsläpp r en milj ller och nga
ö
är b ngen til lansmo . Utvec påverto
egrä
k
l
nsad miljöanp rer lång lingen a
Frå
v
sa
.
assa
gan
t flyg mt och
någ
brän
ot a vi stäl
sle
nsva
lde
i Sve
v
hålle rige elle r för allm ar: Ha
r
t på
r
ä
flygk ligger a nflyget staten
nsva s utv
lubb
ec
arna
ret h
?
elt o kling
ch
Riksdagspartierna
om allmänflyget
Den 19 september är det
riksdagsval. Mofly har frågat
riksdagspartierna om hur de
ser på allmänflyget.
IL L
Socialdemokraterna:
Miljöpartiet:
– Staten har ett indirekt ansvar för allmänflygets
utveckling, inte minst som
infrastrukturhållare. Den borgerliga
regeringen har drivit igenom en bolagisering av LFV:s flygplatsverksamhet och påbörjat utförsäljning av ett
antal statliga flygplatser.
När flygplatshållarna övergår till att
sätta priser och avgifter på mer kommersiella grunder blir det svårare för
allmänflyget att få utrymme.
– Huvudansvaret ligger på flygklubbarna,
men staten har ett intresse i allmänflygets
ställning. Vi har ett ansvar för att de
nationella miljökvalitetsmålen nås,
och ifall det krävs särskilda åtgärder
för att miljöanpassad flygbensin ska
komma ut på marknaden eller för att
minska bullerstörningar så kan det
absolut behövas politiska beslut.
Staten har också ett ansvar för att
skapa tillgänglighet i hela landet.
Moderaterna:
Folkpartiet:
Centerpartiet:
Kristdemokraterna:
– Allmänflyget ger viktiga
bidrag till samhället, exemepelvis brandflyget eller
affärsflyget.
Ansvaret för allmänflygets utveckling ligger hos
de som bedriver verksamheten, men det är klart att
beslut om avgifter, infrastruktur eller tillsyn påverkar verksamheten.
Det är viktigt att de förutsättningarna för allmänflyget vägs in när sådana
beslut tas.
– Vi är av den uppfattningen att bra villkor för företagen och ett bra regelverk
måste finnas samt att god
service ska erbjudas vid
statligt ägda flygplatser.
Allmänflygets betydelse för utveckling av affärsverksamhet är viktig för
Sveriges framtida tillväxt.
Det är kommunernas
och regionernas ansvar
att se till att det finns flyg
platser att landa och starta på.
– Allmänflyget har en viktig
samhällsekonomisk bety
delse, inte minst för landsbygden.
Statens uppgift är att
ställa upp miljö- och säkerhetskrav samt besluta
i vilka geografiska områden flygplatser för allmänflyget ska finnas.
Sedan är det en regional/kommunal fråga att
bestämma den specifika
platsen där flygplatsen
ska ligga.
– Det är viktigt att allmänflyget kan bedrivas i Sverige. Statens roll är i första
hand att se till att det finns
flygplatser i Sverige, dels
statliga, dels kommunala
med statliga bidrag.
Staten har också ett
ansvar att ta hänsyn till
allmänflyget vid regleringen av olika luftfartsfrågor. I första hand ligger
ansvaret för allmänflygets
utveckling på flygklubbarna.
9
mofly
nummer 4 – augusti 2010
NEWSLETTER
Aeroklubbare i
F
KUS
Frida
Mesch
SE-LMZ:
Nya rutiner
vid motorstart
– endast vänster magnet ska vara inkopplad
foto: Privat
Arbetar som
trafiklärare för
B-körkort
Medlem i Aeroklubben sedan 2010.
Bor i Västra Frölunda.

foto: Hasse Hellström
Började min flygutbildning:
– År 2004.
När tog du certifikat?
– År 2006.
Vilka behörigheter har du?
– CPL och mörker.
Flygplanstyper som du flugit :
– Cessna C172.
Varför började du flyga?
– Morfar flög i Bollnäs flyg
klubb när jag var liten så flyget
fanns säkert i baktankarna men jag
kom inte på att det var det jag ville
förrän en klasskamrat sa att hon
ville bli pilot, då kom jag på att det
kan man ju jobba med, så jag sökte
till flyggymnasiet.
Vilka flygklubbar har du tillhört?
– Bollnäs FK, Arbrå FK och
Aeroklubben i Göteborg.
Flygminne från Aeroklubben ?
– Jag flög med Lars ”Molle” Mo
lin och Peter Andersson till Öres
ten. En rolig tripp som började
med ett gott skratt när motorn
skulle startas: ”Var är nyckeln?”
”Var det ingen som tog med den?”
Framtidsplaner inom flyget?
– Bli flyglärare och kanske se
nare styrman.
Flygdröm? – Att börja flyga aerobatic.
Mitt bästa flygtips… – Kebnekaise. Jag flög över där
på min EK långnav. Man känner
sig rätt så liten där uppe bland ber
gen i en Cessna 172:a – en under
bar upplevelse!
Vi har åter fått nya direktiv om hur vi skall hantera magnetströmbrytarna på vår Piper Archer III, SE-LMZ. Detta för att
undvika startmotorhaveri. Ivan Hedin förklarar varför.
Magneterna är ju
egentligen små ge
neratorer som själva
producerar tändspän
ningen.
Vänster
magnet
av Ivan Hedin
har en impulskopp
ling som hakar upp magnetens rotor
för att sedan slunga fram den med
hög hastighet vilket är nödvändigt
för att säkerställa en tillräckligt hög
tändspänning.
Samtidigt fördröjs där
med tändtidpunkten för
att se till att gnistan inte
tänder bränsle-/luftbland
ningen innan kolven hin
ner över övre vändläget.
gnista produceras.
Dock kan det i alla fall vid något
tillfälle bli så att startmotorvarvta
let blir så högt att det räcker för att
även högermagneten ger gnista. Då
kan motorn göra en knyck i motsatt
riktning vilket är fatalt för aktuell typ
av startmotor. Därav den nya rutinen
med start på bara vänster magnet.
I Aeroklubbens alla andra flyg
plan är detta inget problem eftersom
de startas med hjälp av tänd
ningsnyckeln och i startmo
torläget är bara vänster mag
net inkopplad.
När man släpper nyckeln
så kopplas även höger magnet
in men då är motorn redan igång och
tål det tidigare tändläget.
Då motorn gått igång ger även
vänstra magneten det tidiga tändlä
get eftersom den fördröjande impuls
kopplingen automatiskt kopplas ur
då motorn ”tänder” (centrifugalvikt
påverkar mekanismen).
TEKNIK
impuls
koppling och ger gnista vid cirka 20
grader före övre dödpunkt vilket är
en lämplig tidpunkt då motorn är
igång.
Detta det har vanligtvis ingen
betydelse eftersom rotorn vid start
motorvarvtal vrids så sakta att ingen
Höger magnet saknar
10
mofly
nummer 4 – augusti 2010
NEWSLETTER
Riksnaven fortsätter året ut
I förra numret av
Mofly berättade jag
att Aeroklubben pla
nerade att återuppta
flygsport i form av
precisionsnavigering.
av Peter
I modern flygsport
Andersson
tävlar man i landning,
planering och navigering.
Ingen av oss är kanske redo för
några SM-medaljer, men det finns
ett enklare och mer avspänt alter
nativ: Riksnavigeringen. Där tränar
och tävlar man när man själv vill och
skickar in resultatet till KSAK.
Både bra
och dåligt, faktiskt.
Bra eftersom de som hittills försökt
Så hur har det gått?
har lyckats över förväntan. Faktum är
att när resultaten sammanställts för
hela Sverige första halvåret ligger det
Aeroklubbare på tredje, fjärde och
femte plats på listan över icke-SMmeriterade piloter.
Dåligt eftersom vi hade hop
pats på fler deltagare; hittills har tio
personer varit pilot, navigatör eller
åtminstone passagerare. Och vi har
plats för fler!
Vi har numera två banor att välja
på: dels en kortare som går över sko
garna öster och väster om Göta älv
och en längre som börjar över Tjörn
och Orust innan den svänger mot
Ljungskile och lite mer svårnavigerad
terräng.
Riksnaven går hela året, så kontak
ta mig eller Jan-Erik Angelhed.
Du kan!
ljusblå : pms 2995
mörkblå : pms 3005
info från flygledningen
Hej alla piloter! Vilken
härlig sommar vi har haft!
Hoppas ni har hunnit med
både bad och vara uppe i luften.
Själv har jag varit ledig mycket
och hunnit vara på semester och
fixa med huset. Men nu skall vi
alla in i normala rutiner igen sko
la, jobb etcetera.
Nu i sommar har vi fått tre nya
medarbetare som kommer direkt
från flygledarskolan EPN, Entry
point north, så bli inte förvånade
om ni hör nya röster på Göteborg
kontroll.
Eleverna kommer att jobba
tidigare att säga ”kanal” i stället
både i Landvettertornet och på
för ”frekvens”. Man skulle till ex
Göteborg kontroll. Det tar nästan
empel säga: ”Kontakta Sävetornet
ett år innan de får arbeta själva i
på kanal 119,050”.
position så det finns alltid en in
Nu får man kalla frekvensen för
struktör bakom.
frekvens igen!
Frekvens Är det inte härligt att
Vi kallar det dubbel
kommando och det är
är nu åter allt återgår till det gamla
ni ju bekanta med. Så ha
vanliga som vi är vana
frekvens
lite extra tålamod om ni
vid?
får vänta och bli inte förvånade
Det var allt för denna gång.
om en annan mer bekant röst
Flyg väl!
kommer in på frekvensen.
En annan nyhet: Enligt radio
fraseologin så uppmanades man
11
Catrine Andersson, LFV
foto: Mofly
Aeroklubbens deltagande
i Riksnavigationstävlingen
fortsätter. Resultaten har varit
bra men ordföranden Peter
Andersson ser gärna att fler
medlemmar deltar.
mofly
nummer 4 – augusti 2010
NEWSLETTER
Reflektion i stundens hetta
Under sommaren fick vi uppleva ett par veckor med höga
temperaturer. Värme och flygplansprestanda springer inte
hand i hand ut på sommarängen – i synnerhet inte om vi
samtidigt har ett lågtryck.
foto: Hasse Hellström
Det är alltid flyghandbokens data
som gäller men man kan ändå få en
uppfattning om densitetshöjdens in
verkan.
Flygshowen tillbaka i Göteborg
För tredje året i rad arrangerar Aeroseum Göteborg Aero Show.
Liksom tidigare år blir det en mängd uppvisningar med tonvikt
på militärflyg på Göteborg City Airport.
När Göteborg Aero Show ägde rum
2008 var det för första gången på
mycket länge som Göteborg fick en
rejäl flyguppvisning.
Evenemanget blev en publiksuccé i
strålande solsken. Året därpå gick det
något sämre då vädret var desto mer
ostadigt.
Arrangören Aeroseum lär i även
dagarna uppdatera sig flitigt på vä
derprognoserna. Hur mycket man
än planerar ett sådant evenemang är
vädret en osäkerhetsfaktor som inte
går att påverka.
den 29–30
augusti är digert med bland annat
Frecce Tricolori från det italienska
Programmet i år
12
flygvapnet och PC-7 team från det
schweiziska flygvapnet.
Ett flertal nya och gamla svenska
stridflygplan kommer också att del
ta, allt från J 29 Tunnan till JAS 35
Gripen.
Aeroklubben kommer också att
vara involverad. Uppgiften blir att
hjälpa gästande flygplan vid tank
anläggningen. Klubbgrillen är igång
hela helgen i trädgården.
W
8
Densitetshöjden, som reduceras vilket gör att motorn pre
är den höjd som flyg sterar mindre.
planet känner, påver De lyckliga som flyger turbolad
kar vingarnas lyftkraft, dade motorer kan bibehålla densitets
propellerns dragkraft höjden för motorn genom att turbon
och inte minst mo tvångsmatar motorn med den extra
av Ivan Hedin
torns maximala effekt. luftmängd som behövs.
Vingarna rör sig i ett ”tunnare”
medium vilket gör att det behövs hö I flyghandboken finns korrek
tionstabeller och diagram
gre fart genom luften (TAS)
Sommar- där man går in med tryck
för samma lyftkraft.
värmen höjden (baseras på höjdmä
Det lite förrädiska är att
man flyger med samma in inte alltid tarinställning 1013 hPa) och
dikerade fart (IAS) men flyg
temperatur för att tillsam
ett lyft
planet rör sig fortare vid hög
mans med andra parametrar
densitetshöjd vilket påverkar start- få den aktuella start- eller landnings
och landningssträckor.
prestandan hos flygplanet.
I H50P-pärmen finns under flik 4
Motorns prestanda försämras häftet ”En bra start kräver planering”.
också med ökande densitetshöjd. För Där finns mer att läsa, bland annat
att nå bästa förbränning krävs ett be tumreglerna:
stämt blandningsförhållande mellan • Om tryckhöjden ökar med
luft och bränsle.
1000 fot ökar startsträckan med 10
Motorn suger in en bestämd luft procent.
volym vid varje insugningsslag hos • Om temperaturen ökar med kolvarna och väger då denna volym 10 oC ökar startsträckan med 10
mindre så måste också bränslets andel procent.
mofly
nummer 4 – augusti 2010
NEWSLETTER
info från styrelsen
Styrelsen har haft sitt
augustimöte och Marianne är
tillbaka på kansliet. Därmed är
väl sommaren i det närmaste slut,
men många fina flygdagar väntar
säkert ännu.
Tack till alla er som har ställt
upp som klubbvärdar under Ma
riannes semester och på helgerna
för att hålla klubbhuset öppet och
välkomnande.
Det har varit god flygaktivi
tet under sommaren och vi kan
konstatera att sex plan inte är för
mycket med det flyguttag vi har.
Så nytillskottet SE-KEN har fyllt
sin plats.
Styrelsen jobbar vidare med
framtidsfrågan om hur vi bäst kan
tillgodose medlemmarnas önske
mål om att få flyga bra plan till
rimlig kostnad. Den 4 september
kommer styrelsen och motorflyg
chefen träffas för en temadag och
diskutera detta.
Tvätt- & fix
Blir den sista helgen i september
Se kalendariet på webbplatsen
Nya
medlemmar
Mofly hälsar följande
nyblivna aeroklubbare
välkomna till klubben :
Ehsan Mohajer Soltani
Hasse Eidi
Emma Nilsson Keskitalo
Alla tre är ordinarie
medlemmar
Tanken är att vi sedan ska ha ett
underlag att presentera för höst
mötet.
Lasse och Rolf har som vanligt
jobbat hårt för att hålla oss flygan
de. Enligt Lasse har det inte inträf
fat några stora saker som har krävt
verkstadsbesök. Dock har SE-GYX
tyvärr fått en skada på höjdrodret,
troligen i samband med rangering.
Ingen pilot har anmält att han
orsakat skadan, man får anta beror
på att vederbörande inte märkte när
det hände.
Kassören Christer meddelar att
klubbens ekonomi är stabil och att
vi i stort sett följer budgeten för
året. För första gången på länge har
klubben inga banklån vilket givetvis
ökar vårt handlingsutrymme om
och när vi vill förnya flygplansflot
tan.
I samband med Göteborg Aero
Show kommer vi att ha lite med
Grattis :
PPL:
Daniel Eriksson 2010-06-28
lemsaktiviteter på klubben. Jonas
Kjellberg håller i detta arrang
emang. Klubben har också åtagit
sig att hjälpa till med rangering och
tankning av gästande plan. Och
flygskolan passar på hålla att intro
duktionsträffen för de nya eleverna
i höstens teorikurs denna helg.
Några mer eller mindre brän
nande frågor finns alltid på styrel
sens bord, till exempel verkstads
situationen för underhållet av våra
flygplan.
Från Transportstyrelsen har vi
nyligen fått information om nya
EASA-regler för flygskolor som
kommer att påverka oss framöver
vilket vi försöker följa upp. Och
snart är det faktiskt dags att börja
planera för höstmötet.
Mer information om detta och
annat kommer förstås efter hand i
denna spalt eller på annat sätt.
Henrik Gildebrand, sekreterare
Nästa
Instrument:
Christer Karlsson 2010-06-23
Mofly i lådan?
Vill du ha det tryckta december
numret av Mofly direkt i brevlådan?
E-posta din adress till:
[email protected]
Du får pappersnumret helt utan
kostnad i mellandagarna!
Medlemmar i Aeroklubben behöver
inte anmäla sig utan får tidningen
automatiskt.
13
kommer torsdagen
den 7 oktober
finns att ladda ner
från Aeroklubbens
webbplats
Redaktionen
Ansvarig utgivare : Peter Andersson
Utgivningsort : Göteborg 2010
Redaktionen består av :
Fredrik Edlund
[email protected]
0703 - 71 46 33
Robert Grou
[email protected] 0704 - 22 85 66
Carl - Johan Sundberg
[email protected]
031-92 61 00
Redaktionen tar tacksamt emot bidrag och material till Mofly
till någon av ovanstående adresser eller till [email protected]
Mofly Newsletter ges ut av:
Aeroklubben i Göteborg • Säve Flygplatsväg 32 • 423 73 Säve
Telefon 031-92 61 00 • Telefax 031-92 64 43 • Västkustflyg 031-92 59 15
pg 24 06 12-2 • bg 508-00 15 • www.aeroklubben.se • [email protected]