Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi [email protected] www.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att vara de bästa föräldrarna de kan till sina barn, även när barnen har sjukdomar eller funktionsnedsättningar? www.gu.se En bra förälder är: • Stor • Stark • Klok • Snäll Ger det omogna barnet trygghet och beskydd = hjälper barnet att överleva och utvecklas www.gu.se www.gu.se Hur utvecklas bandet mellan föräldrar och barn och vilken funktion har det? www.gu.se Anknytning Ungar är beroende av värme och beskydd för överlevnad och söker närhet för att minska risken att blir utsatt för faror. Vuxna är utrustade med ett omvårdnadssystem som triggas av barnets signaler (utseende, skrik och leenden) www.gu.se www.gu.se Jag kan ge mitt barn vad det behöver Jag får hjälp att förstå och hantera mina känslor www.gu.se Hur påverkar funktionsnedsättning/sjukdom förutsättningarna för anknytning? www.gu.se www.gu.se Jag är så ledsen, jag har svårt att orka med mitt barn www.gu.se Min förälder kan inte hjälpa mig att hantera mina känslor och ge mig vad jag behöver www.gu.se Faktorer som föräldrastöd behöver adressera Familjefaktorer Personliga faktorer • Psykisk hälsa • Intellektuell förmåga • Inställning till och metoder för barnuppfostran Ekonomiska resurser Socialt stöd • Stöd från andre föräldern • Familj och vänner Interaktionsmönster i familjen Kvaliteten på föräldra-barn interaktion Familjeorkestrerade barn upplevelser Hälsa och säkerhet Barnets utveckling Barnfaktorer Stressorer orsakade av sjukdom/funktionsnedsättning Informationsbehov Känslomässiga reaktioner Resursbehov Hot mot självkänslan www.gu.se Kraften i kumulativa erfarenheter www.gu.se Betydelsen av våra vardagliga erfarenheter • Ofta inträffar samtidigt en ökad förekomst av negativ uppmärksamhet. • Dessa kvalitativa och kvantitiava skillnader får negativa konsekvenser för barnets utveckling. www.gu.se www.gu.se Metod Vad ville vi veta I RiFS-projektet? • Hur mår föräldrarna och barnen? • Hur får föräldrar kunskap om och tillgång till stöd? • Hur funkar det stöd som ges? www.gu.se Metod Vilka gav oss svaren? • Föräldrar till barn med LSS-insatser – Slumpmässigt urval bland de barn som har insatser – Göteborg, Kungälv, Tjörn – Intervjuades på telefon www.gu.se Metod Vilka gav oss svaren? • Yrkesverksamma som på olika sätt kommer i kontakt med barnen och föräldrarna – Socialtjänst, habilitering, skola, förskola, BVC. – Fick besvara en enkät på internet www.gu.se Hur mår föräldrar? Föräldrar, ångest 100,00% Föräldrar, depression 100% Mammor Mammor Pappor Pappor 75,00% 75% 50,00% 50% 25,00% 25% 0,00% 0% RiFS Kontroll RiFS Kontroll www.gu.se Hur mår barnen? 100,00% Kamratrelationer Barnens svårigheter Totalt 75,00% 50,00% Hyperaktivitet Koncentration Beteendeproblem Emotionella symptom 25,00% 0,00% www.gu.se Temperament hos barn med och utan funktionsnedsättning 6 5 Kontroll 4 3 Blandade intellektuella funktionsnedsätt ningar 2 1 0 Emotionalitet Aktivitet Blyghet Sociabilitet Impulsivitet www.gu.se Hårda uppfostringsmetoder • Både föräldrar med och utan barn med funktionsnedsättning svarar i genomsnitt att de ”nästan aldrig” använde den hårda uppfostringsmetod som nämndes. • Men 57 procent av papporna till barn med funktionsnedsättning hade eller kunde tänka sig använda hårda uppfostringsmetoder jämfört med 24 procent av pappor i kontrollgruppen vilket var en statistiskt signifikant skillnad. • Över hälften av papporna till barn med funktionsnedsättning kunde tänka sig att använda fysiskt våld mot barnet jämfört med knappt en fjärdedel av papporna i kontrollgruppen. • Ingen skillnad för mammor. 14 procent (mammor till barn med funktionsnedsättning) respektive 8 procent (kontrollgrupp) www.gu.se Vad vet vi om processen bakom ökad förekomst av hårda uppfostringmetoder? • Fler av föräldrarna till barn med funktionsnedsättning som skattade sitt barns beteendeproblem som allvarliga (36 procent) än i kontrollgruppen (8 procent). • Beteendeproblem hos barnet ökade risken för att föräldern skulle använda hårda uppfostringsmetoder även när man kontrollerade för barnets kön, förälders kön och familjens socioekonomiska utsatthet. • Föräldrar som tar till hårda uppfostringsmetoder hamnar oftare i situationer där de inte upplever att deras strategier räcker till, de känner sig hjälplösa och arga www.gu.se www.gu.se Egen växtkraft www.gu.se www.gu.se Hur får föräldrar kunskap om och tillgång till stöd? • Letar själva • Internet • Knapphändig information www.gu.se Hur fungerar det stöd som ges? Har inte fått de insatser vi behöver (8%) Har fått de insatser vi haft behov av (29%) Behöver mycket mer insatser (28%) Behöver litet mer insatser (34%) www.gu.se Hur får föräldrar kunskap om och tillgång till stöd? Utlandsfödda föräldrar: • Känner till färre insatser • Har färre stödkontakter www.gu.se Hur fungerar det stöd som ges? Föräldrar önskar mer: • Info om rättigheter • Info om diagnos • Uppmärksamhet på syskon • Homogena föräldragrupper www.gu.se Hur fungerar det stöd som ges? • Barnets eller förälderns behov? • Psykologiskt stöd till föräldrar • Förebyggande www.gu.se Hur fungerar det stöd som ges? Förskola Skola Tonår Vuxen www.gu.se Hur fungerar det stöd som ges? Är det tydligt för dig vem som har ansvar för olika delar av stödet? Delvis 27% Ja 37% Nej 36% www.gu.se Hur fungerar det stöd som ges? Vet du vem som har ansvar för att samarbetet fungerar? Delvis 11% Ja 19% Nej 70% www.gu.se Hur fungerar det stöd som ges? Samordning • Otydlighet • Föräldrar känner huvudansvar • … önskar avlastning www.gu.se Hur fungerar det stöd som ges? Att behöva kämpa • 46% har överklagat • 42% fått bättre beslut efter överklagan • Vissa orkar mer än andra… www.gu.se Sammanfattning Hur fungerar det stöd som ges? Familjen som helhet Avlasta ansvar Övergångar Jämlikhet www.gu.se Vad är ett bra föräldrastöd? • Starkt • Kunnigt • Väloljat och välvilligt Ger föräldern trygghet, hopp och lugn www.gu.se