Nr 3, 2012 - Österhaninge Församling

Österhaninge församling
Biskopen på visit.
Sidan 4-5
Qul i Vendelsö.
Sidan 6-7
FutureTeens ger
framtidstro. Sidan 10
en värld under ytan.
Ungas tankar om kyrkan, kärleken och
meningen med livet. sidan 8-9
nr
03
nr 3/12
När kärleken går
förlorad. Sidan 14
ÖSTERHANINGE
FÖRSAMLING
Besöksadress Runstensvägen 14
Postadress Box 113, 136 22 Haninge
Telefon växel08-555 670 00
telefontidmån-torskl08.30-15.00
frekl8.30-14.00
Telefax 08-555 670 03
HEMSIDA
www.osterhaningeforsamling.se
E-POST:
[email protected]
PLUSGIRO 10 00 04-1
BOKNING AV DOP
Karin Olausson 08-555 670 25
BOKNING AV VIGSEL
ELLER BEGRAVNING
Marika Guhrén 08-555 670 04
notiser
PilgriMsCenTrUM i TyresÖ
Pilgrimscentrum i Tyresö
blir nu centrum för hela
Stockholmsområdets pilgrimer, sedan Tyresö församling och Stockholms
stift inlett ett treårigt samarbete. Nyinvigning sker
den 1 juni.
Tyresö församling startade för ett par år sedan
Pilgrimscentrum i församlingshemmet vid Tyresö
KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN
Kyrkogårdschef Kai Toneby 08-555 670 01
Assistent Carolina Hösöyen 08-555 670 02
E-post:
[email protected]
BEHÖVER DU PRATA MED NÅGON
SOM HAR TYSTNADSPLIKT?
En präst finns alltid tillgänglig
måndag-fredag kl 10.00-12.00.
Ring vår växel 08-555 670 00 eller besök oss.
Mellan kl 21.00-06.00 kan du nå
Jourhavande präst på telefon 112.
KYRKOHERDE Martin Marcolla
Telefon 08-555 670 34
REDAKTION & INFORMATION
Redaktör/informatör
Charlotte Persson 08-555 670 36
Informationsassistent
Catharina Fredrikson 08-555 670 35
Grafisk produktion AD Design, Stockholm
Tryck TMG Sthlm
Foto: Christofer Dracke, Folio
VÅRA KYRKOR
kyrka. I slottsparken fi nns
en kortare vandring med
frälsarkransen som tema
och i omgivningarna
sträcker sig flera pilgrimsleder av olika längd.
Vandra i sommar
Pilgrimscentrum i Tyresö
har sommaröppet 1 juni19 augusti tisdag-söndag
kl 12-17. Här kan man
hämta kartor för egna
vandringar längs lederna. I
sommar arrangeras kortare
vandringar på onsdagar
(13 juni-15 aug) och heldagsvandringar på söndagar (1-29 juli och 12 aug).
Tider och aktuell information om vandringarna
fi nns på hemsidan: www.
svenskakyrkan.se/tyreso.
bUss Till ÖsTerhAninge begrAVningsPlATs
Fredagar: 1, 15 och 29 juni, 13 och 27 juli, 10 och 24 aug.
Tidtabell:
13.00
13.10
13.20
13.30
13.45
14.45
Vendelsö, Hpl Skomakarvägen
Hpl Brandbergen C
Korsningen Runstensvägen/Parkvägen
Jordbro station, Hpl Södra Jordbrovägen
Ankomst Österhaninge begravningsplats
Avgång från begravningsplatsen,
omvänd körväg tillbaka
S:T ESKILS KYRKA
Runstensvägen 14, Handen
ÖSTERHANINGE KYRKA
Klockarlötsvägen
JORDBRO KYRKA
Moränvägen 17
VENDELSÖ KYRKA
Skomakarvägen 18
BRANDBERGENS FÖRSAMLINGSLOKAL
Jungfruns gata 415
Välkommen till världen
www.dopet.info
FriVilligA sÖkes
Sopplunch serveras varje
onsdag i S:t Eskils kyrka
efter lunchmusiken kl 12.
(OBS! uppehåll under
sommaren). Nu söker vi
fler frivilliga som kan hjälpa
till med förberedelser och
efterplock i samband med
lunchen, ca kl 10.00-14.30.
Är du intresserad, kontakta
Mia Sjödin.
kryCkAn
har sommarstängt
vecka 28-31 och öppnar
igen tisdag 7 augusti.
grAninge sTiFTsgård
TAs Ur brUk
Stockholms stift har beslutat
att avveckla verksamheten
på Graninge stiftsgård, då
beläggningen inte varit tillräcklig. Torsdag 24 maj
hölls en avslutande gudstjänst under ledning av
Biskop Eva Brunne.
Graninge invigdes som
stifts- och ungdomsgård
1946. Ursprungligen var
gården sommarhus åt bankdirektör Mauritz Philipson
med familj. Huvudbyggnaden ritades av arkitekt
Ferdinand Boberg och
färdigställdes 1909. Under
årens lopp har stiftsgården
genomgått flera om- och
tillbyggnader. Idag består
Graninge av huvudbyggnad
med gästhem, matsalar och
konferensrum. På området
fi nns också Graninge kyrka
som uppfördes 1960.
Sommarresor
Vingåker
Fredag 29 juni
kl 8.30-18.00
Säfstaholms slotts brokiga
historia började redan 1669
då det första stenhuset stod
färdigt på platsen. I början
av 1700-talet kom godset
genom giftermål att hamna
i släkten Bondes ägo och
det var under Gustav Trolle
Bondes tid som slottet upplevde sin stora glansperiod.
I slottsparken finns örta­
gårdar och strax intill finns
det 150 år gamla moder­
trädet till Säfstaholms­
äpplet.
Vi ser sommarutställningen ”Se mig” som visar
hur svenska konstnärer
­under 1900-talet fram till i
dag har avbildat människan
i olika åldrar.
Efter lunch besöker vi
Västra Vingåker kyrka som
uppfördes runt år 1300.
Kyrkan brukar räknas som
en av Sveriges största landsortskyrkor.
Anmälan: senast 20 juni
Kostnad: 350 kronor
Mariefred
Måndag 13 augusti
kl 9.00-17.00
Vi får en guidad visning av
Gripsholms slott. Gripsholm är känt som Gustav
Vasas slott. Han grundade
slottet 1537. Vandra genom
de många salarna och vindlande gångarna. Här ryms
en fyrahundraårig historia.
Hertig Karls kammare från
1500-talet och Gustav III:s
teater från 1700-talet är
några av höjdpunkterna.
Se Svenska statens porträttsamling och hederspor­
trätten. Varje år utser
Gripsholmsföreningen en
hedervärd svensk person
som avporträtteras. Efter en
gemensam lunch promenerar vi runt på egen hand i
Mariefred.
Anmälan: senast 3 augusti
Kostnad: 350 kronor
Torekällberget
Fredag 24 augusti
kl 10.00-15.00
Vi besöker Torekällberget i
Södertälje, som ­berättar om
de senaste två hundra årens
liv i Söder­tälje. Här finns
stadskvarter, gårdar och
od­lingar. I Friluftmuseet
berättas om levnadsför­
hållande i stad och landsbygd från 1800-talet till
1900-talets mitt.
Anmälan: senast 16 augusti
Kostnad: 100 kronor
Anmälan till församlingsresorna
Telefon 555 670 00.
Vid frågor, ring diakon Malin Persson, 555 670 31.
Församlingsresorna är ofta populära och
kan bli fullbokade. Anmäl dig i god tid.
Ung i
­Haninge
Betraktelse
Elisabet Hillbratt
församlingspedagog
Ja, hur är det egentligen? När jag träffar föräldrar
som har tonåringar hemma brukar vi ibland prata om
likheter och olikheter mellan att vara ung idag och när
vi själva var tonåringar. Det finns många likheter –
man gillade att ta risker, levde ofta i nuet, funderade
mycket över livet och vem man var, hade behov av att
bli sedd och lyssnad på, att få frihet och att vara
­älskad… behov som man har kvar som vuxen också.
En skillnad mellan att vara ung då och nu, är
­tekniken och media. När jag ibland berättar för
konfirmander att jag var 15 år när mina föräldrar
köpte sin första mikrovågsugn, brukar de titta på
mig och undrar säkert vilken planet jag kommer
ifrån. Eller att mobiler inte fanns på samma sätt
som nu. Internet är så självklart idag och man
är hela tiden tillgänglig och uppdaterad, samtidigt
som man ska ha bra betyg och har många fritids­
aktivi­teter. Stress och prestationsångest finns långt
ner i åldrarna. Det är vi vuxna som bestämmer
var ­gränsen ska gå för vilka krav som ska ställas
på våra barn och ungdomar.
I jobbet möter jag många ungdomar, både i kyrkan
och på andra platser. Det finns så många barn och
unga som letar efter människovärde. Jag fascineras
över hur kloka de är och i varje ung människa finns
det goda sidor som blommar ut – eller som ligger
och väntar på att någon ska se dem och ge dem en
chans att synas.
Kyrkans roll är att vara en plats där alla kan känna
sig välkomna, bli sedda, respekterade och kunna
släppa kraven på prestation för en stund. För mig
har den kristna tron och kyrkan alltid betytt
mycket, just för att jag får vara mig själv, utvecklas
som människa och att jag blir lyssnad till i mina
­funderingar över livets olika frågor.
Jesus sa ”Låt barnen komma hit till mig
och hindra dem inte:
Guds rike tillhör sådana som de.”
(Lukas 18:16)
4
Den 14-18 mars besökte Biskop Eva Brunne och några av hennes medarbetare från
­Stockholms stift de fyra församlingarna i Södertörns kontrakt – fullmatade dagar då de
­deltog i verksamheterna och samtalade med medarbetarna. Det var den första visitationen
sedan Eva Brunne tillträdde som biskop och också första gången en visitation skett i ett helt
kontrakt samtidigt. Den senaste visitationen i Österhaninge församling ägde rum 1967.
5
Framtiden bor hos oss
– inte långt där framme
Här följer delar av biskopens ­visitationstal, som hon höll efter ­avslutad visitation.
Talet finns att läsa i sin helhet på hemsidan, www.osterhaningeforsamling.se.
”
Vi har fått se, höra och lära av
fyra församlingar. Vi började i
onsdags i Tyresö med morgonbön och
ett gott samtal om stoltheter och utvecklingsmöjligheter, med diakoner
och präster. Marie Palmér visade oss
en begravningsplats i vardande invid
Tyresö ­kyrka, och ett spännande möte
mellan gammalt och nytt i utformningen. Vi mötte kommunledningen
vid en lunch i Bollmoradalens kyrka
och fick bland annat del av det nära
samarbetet ­mellan församlingen och
socialförvaltningen. Vi fick en kyrkstund med förskolan och en genomgång av kvalitetstänkandet av Jan
Gustafsson. Sedan blev vi utsatta för
en konfirmand­lektion. Det var längesedan för de ­flesta av oss. Vi firade
mässa och jag fick dela tankar om utmaningar för vår kyrka.
På tur mellan öarna
Torsdagen tillbringades till havs då vi
blev guidade i skärgårdsförsamlingen
Dalarö-Ornö-Utö. Att en skola kan
drivas med 20 elever i åldrarna 6-15
år blev vi varse genom läraren Peter
Nord. Vi fick se planerna på en vacker
minneslund för vår tid som snart
­kommer till stånd vid Utö kyrka. Både
ute och inne vårdas miljön av Monica
Isaksson. Vi åkte båt längst ut i kustbandet till Huvudskär och fascine­
rades av det öliv som vi storstadsbor
i teamet sällan är i närheten av. Väl
ute i havsbandet upptäckte jag att vår
stiftskarta hade dolt Huvudskär under
en bild av pendeltågsnätet i Stockholm. Det är inte bra. När kartan
trycks om, lovar jag att hela stiftet
ska synas. Stort och mångfacetterat är
Stockholms stift. Till öliv hör att isen
lägger hinder för planerna. Det gjorde
att Ornö kyrka fick ses från vattnet
en bit ut i Kyrkviken. Vi såg en församling som i alla sina delar har helt
­andra förutsättningar än de flesta församlingar i vårt stift.
Korvgrillning på Utis
Fredagen började i Tungelsta kyrka
i Västerhaninge-Muskö församling
och Utis. Föräldrar, barn och försam­
lingens medarbetare samlas till Öppen
förskola som alltid är ute. Det finns ju
inget dåligt väder, bara dåliga kläder.
Denna gång blev det korvgrillning och
lek. Det var ingen tvekan om att Anita
Andersson och Daniella Nilsson var
stolta över den verksamhet som byggts
och levt under många år. De har anledning att vara det. Men vad händer
när de två lämnar? En ny kyrkoherde
får arbeta mycket med ett gott församlingsliv som har burits av en del under
lång tid. Hur ska detta ledas vidare av
andra? Hur ser nya prioriteringar ut?
Ingen skillnad på människor
Vi fortsatte till Kryckan, det diako­nala
centret i Österhaninge församling.
Carina Ekman, Katija Smallia­kowa
och Leif Wiking möjliggör tillsammans
med ideella medarbetare att de mest
utsatta får en viloplats, mat, kläder
och omsorg. Där handlar det inte om
barmhärtighet utan om värdighet och
anständighet. Där gör man inte skillnad på människor. Ta det lugnt, så
ordnar det sig, står det på deras tröjor.
Och det verkar vara en hel del som
ordnar sig om människor får komma
på sina egna villkor. Till lunchen
­mötte vi kommunledningen i Haninge
kommun och fick veta mer om den
expansion som väntas i Österhaninge
församling. Kontakterna ­mellan kommunen och de tre församlingarna är
goda. I samtalet med personalgruppen
i Österhaninge fick vi veta om pla­
nerna att starta konfirmandgrupp för
ungdomar med särskilda behov. Jag
blir glad över det, för det är en grupp
som sällan blir synlig i en församling.
Alla är vi ett i Kristus Jesus.
I samtliga fyra församlingar har vi
fått möjlighet att möta anställda och
förtroendevalda i viktiga samtal. Det
är påtagligt vilka goda relationer som
finns. Det blir så när vi känner och
respekterar varandras roller. Och inte
minst när vi vet vårt gemensamma
uppdrag: att förkunna evangeliet om
Jesus Kristus. Här behöver alla samverka för att med en god tradition från
igår, vara kyrka idag och forma strategier för morgondagen. I samtalen
märkte vi en stark vilja till detta. Det
var inte bättre förr. Erik Magnusson i
Tyresö vittnade om detta. Han är er­
faren nog att vara trovärdig i ett sådant uttalande. Och det finns ju ingen
annan tid att vara kyrka i än nu.
Framtiden bor hos oss
Nu säger jag varmt tack för inspirerande dagar. Vi har sett en del som vi
gärna vill sprida vidare. Vi har sett en
del som vi gärna vill arbeta vidare
med hos er och framförallt tillsammans med er.
Framtiden bor hos oss – inte långt där
framme. Den är redan här, det vet vi.
Och Gud möter oss framifrån.
Text: Biskop Eva Brunne
Foto: Charlotte Persson
”
6
bli känd...”
t
t
a
m
o
r
e
m
m
ö
r
”Jag d
Q
”Det blir inte lika my
cket bråk...”
...
V
ndelsö
Qul i Ve
..”
”Man är sig själv.
”Jag tar det som det kommer...”
”Bra pe
rsonkem
i...”
7
”Ge kyrkan en chans”
På torsdagskvällarna träffas QV, ungdomsgruppen i ­Vendelsö ­kyrka.
Gruppen är från 14 år och uppåt. Henrik Stenman är församlingspedagog
och en av dem som jobbar med QV – här har han intervjuat några av ung­
domarna om vad de tycker om kyrkan, hur de ser på livet och framtiden.
Varför är du med i ungdomsgruppen?
Jersey: För att ha någonstans att vara
ifred och vara sig själv på.
Lovisa: Man är accepterad för den
man är.
Linnéa: Jag har lärt känna många
kompisar, det är en mötesplats och en
trygg gemenskap med snälla och trevliga människor.
Erika: Man känner sig trygg och respekterad. Man är sig själv. Jag älskar
att vara i kyrkan, man umgås med
många människor med olika stilar.
Karolina: Det är mysigt här, man får
vara sig själv.
Vad är bra med QV?
Jersey: Atmosfären, bra stämning.
Lovisa: Instämmer!
Linnéa: Roligt, kul aktiviteter.
Erika: Aktiviteter, umgås och prata.
Karolina: Att det är QV! Roliga
­människor, bra personkemi och härlig
­miljö.
Hur är det att vara ung i kyrkan?
Jersey: Det är lugnare än på andra
ställen för ungdomar.
Lovisa: Det är bra verksamhet för
ungdomar.
Linnéa: Det blir inte lika mycket bråk
som det kan bli på andra ställen. Bra
med ledare som håller koll.
Erika: Det är snälla personer här.
Vad kan bli bättre?
Jersey: Kanske fler evenemang på
­fritiden.
Linnéa: Ta hit nya 8:or genom skolan.
Erika: Nya aktiviteter.
Karolina: Våra svar, möjligtvis…
Karolina: Jag tror på att det finns
­något gott i alla människor.
Hur ser du på framtiden?
Vad drömmer du om?
Jersey: Jag tar det som det kommer.
Det är nog väldigt olika från person
till person.
Linnéa: Jag vill bli förskollärare, tror
det går bra att få jobb. Jag trivs i
­Haninge och kommer att bo kvar här.
Erika: Det är svårt att välja gymnasieprogram. Jag tycker om att fota och
vill gå estetisk media-programmet.
Karolina: Jag tar det som det kommer.
Jag ramlar in i saker mest.
Vad är viktigt i ditt liv?
Jersey: Familj, flickvän, kompisar är
viktigast i mitt liv.
Lovisa: Samma, fast pojkvän…
Linnéa: Vänner, familjen och att få en
bra framtid.
Erika: Allt som påverkar min framtid
är viktigt för mig – mina vänner, min
familj, skolarbete och min hälsa.
Karolina: Min familj, vänner, min
harpa…
Vad tror du på?
Jersey: Jag tror man ska ge kyrkan en
chans, inte bara gå på fördomar.
Lovisa: Jag tror det finns en mening
med det som sker. En mening med
våra liv.
Linnéa: Jag tror lite på kristendomen,
t ex Jesus.
Erika: Jag tror på mig själv. Och
jag tror på Gud, det är en av anledningarna varför jag går i kyrkan. Jag
mår bra av att Gud finns där.
Jersey: Om saker jag gillar, vardags­
nära grejer, till exempel olika ­sorters
dataspel.
Lovisa: Jag drömmer om att bli en
känd personlig tränare.
Linnéa: Om att få ha en bra framtid.
Medel-mycket pengar, en bra familj
och vänner.
Erika: Jag drömmer om att bli känd
och att vara igenkänd. Sen så vill jag
bli en världsfotograf.
Karolina: En massa små utom­
jordingar… fniss… Det kommer när
det kommer. Jag drömmer om att resa
mycket runt världen och se olika
­kulturer.
Vad vill du förändra?
Jersey: Den dåliga synen en del människor har på kyrkan.
Linnéa: Jag vill förändra andra ung­
domars tanke om kyrkan och QV. Att
det inte bara handlar om att läsa
­bibeln, till exempel.
Erika: Jag vill stoppa mobbningen mot
ungdomar. Och jag vill inte att det ska
vara så mycket slagsmål och våld omkring i Haninge och att brottsligheten
ska minska. Det skulle vara bra om
det fanns mer väktare och mindre
knarkare och alkoholister.
Karolina: Bussarna ska gå i tid i
­Haninge!
Text Henrik Stenman
Foto Per-Hilmer Larsson
8
”
Juniorerna
Kompisar,
­kärleken och
tjejer
”
Det blir ett väldigt pratande om
vad som är viktigt i livet när jag
ställer frågan till några av juniorerna i H
­ anden. Munnarna går på
dem ­allihop sam­tidigt och vad de
får fram är att kompisarna är
­viktiga, kärleken och tjejer. Efter
det kommer Facebook, mobilen,
­datorn, kepsen och att shoppa.
­”– Tjejer shoppar alltid kläder.”
Till slut utbrister en av dem
– Mat! Jag gillar mat!
Vi fortsätter med frågan vad de
gör på sin fritid och det verkar
ändå som att det sociala över­
vinner det tekniska.
Att vara med kompisar och
hänga med flickvännen, fotbollen
och träningen står i fokus. Men
tätt efter det kommer Facebook,
sitta vid datorn och sminka sig.
Varför juniorerna?
Det är kul, det finns mat, man
kan pyssla och spela biljard.
Juniorerna i Handen är för åk 4-5
och ­träffas på onsdagar mellan
15.30-17.30. Vi pratar, pysslar,
äter, leker, ­busar och avslutar med
en andakt. Jag som ledare upplever
att det är en viktig grupp, en plats
dit de kan gå efter skolan, en
plats där vi strävar efter att alla
ska få vara sig själva och känna
sig trygga.
Jonatan
Åsa
3 unga röster
om meningen med livet
Åsa Johansson:
– Den första tanken är för mig att
vi föds, vi lever och sen dör...
Jag har ställt mig frågan flera
­gånger men kanske inte alltid ­funnit
ett svar.
Alla människor ställer sig nog
­frågan någon gång i livet ”Vad är
­meningen med mitt liv?” och jag tror
att alla kommer att få olika svar för
att vi är unika personer och skapade
för en anledning.
Jag brukar säga ”man lever bara
en gång” för jag vet inte om jag lever
imorgon så det är viktigt för mig att
ta vara på varje ögonblick som jag får
chansen till. Det är ofta när man är
ledsen eller mår dåligt som man
­undrar, då man söker svar på varför
saker och ting blivit som det blivit.
För när glädjen flödar, eller kärleken,
så glömmer man bort alla bekymmer.
Meningen med livet tror jag är att
man ska komma, gå och lämna ett
Bekräftelsen på att gruppen ­
behövs kom när en av tjejerna sa:
– Jag saknar ­kyrkan! Varför kan
den inte vara öppen varje dag?
Juniorerna är en del av vår
verksamhet och en del av
vår kyrka, men för många
av dem så är juniorerna
­kyrkan.
Text: Anna Fredholm
Kärrlelekekn är mäktigarjeorden
Kä
nnat på
a
g
in
t
ll
a
än
ia och Ida
Felic
Camilla
avtryck efter sig. Även om man inte
är känd, alla vet vem man är, är rik
eller tror sig vara ingen alls så är man
någon i vår värld, någon som bidrar
på ett eller annat sätt och är älskad
av Gud.
Jonatan Östlund:
– Meningen med livet, enligt mig, är
att man ska njuta mycket och uppleva
så många saker man kan. Det är att
umgås med sina nära och kära och ta
vara på de stunder man har med sina
vänner, och att ställa upp för de som
behöver en mest och vara en bra vän.
Att vara en klippa i regnet helt enkelt,
det är meningen med livet ­enligt mig.
Camilla Eriksson:
– Jag tror att meningen med livet är
att dö. Jag menar inte att man lika
gärna kan dö på en gång. Det måste
ju finnas mer än en mening med livet.
Under tiden vi lever så finns det någonting alla människor måste göra,
men det sista slutgil­tiga och gemensamma stoppet är döden. Jag tror att
den sista och största meningen med
livet är att dö. Alla kommer ju att dö.
Den tiden man har innan döden får
man göra det ­bästa av. Även då har vi
en mening med att vara just levande.
– Om det nu finns ett liv efter ­detta
så kanske meningen är att dö för att
komma vidare till nästa liv. Även fast
det kanske låter negativt så kommer
jag fortsätta tro att den största meningen med livet är ­döden.
9
En värld
under ytan
Som ung behöver man en
­vägvisare och en trygghet.
Skolan blir tuffare och tuffare
idag och allt handlar om att
passa in. Du måste passa in i
den perfekta mallen av hur
en tonåring ska vara.
Du ska ha det senaste modet, snyg­gaste
frisyren, det mest perfekta ­sminket
och vara smal som en pinne. Idealen
i media och tidningar har gjort att
förväntningarna på oss ungdomar
har växt enormt.
Om det skulle gå, så vill jag jobba för
en tryggare miljö. Jag vill att barn ska
vara barn och att man ska kunna vara
stolt och trygg med sig själv utan att
känna att folk kollar ner på en, utan
att se ner på sig själv hela tiden och
tänka: är jag snygg nog?
Min stora dröm är att stå på en scen
och förändra världen med musik. Jag
vill ge ett intryck till alla människor
att det inte spelar någon roll hur
mycket du väger, hur du ser ut eller
vem du är – du är ändå helt underbar.
Musiken är för mig ett sätt att uttrycka sig, likt ett magiskt språk.
Med en låt kan du förmedla hela ditt
liv eller en svår tragedi, eller helt
­enkelt att du bara är vansinnigt för­
älskad. I till exempel en andakt eller
mässa så är musiken otroligt viktig,
musiken flätar samman allt prästen/
ledaren har pratat om. Musik kan
även beröra olika personer på olika
sätt. En låt som för dig är enkel och
vacker, kan påminna tjejen bakom
dig om hennes mamma som dog i
­cancer för 3 år ­sedan.
Jag är väldigt glad att jag valde att
konfirmera mig, utan det valet ­skulle
jag aldrig ha kommit till S:t Eskil och
träffat alla de underbara människor
som jag faktiskt har ­träffat. Vi har
blivit ett gäng som litar på varandra,
som man vet att man kan ringa när
man behöver dem. Även l­edarna är
underbara, de är inte som stränga föräldrar/lärare utan som en enda familj.
I kyrkan är vi alla lika, vi hjälps åt och
lär varandra nya saker, det är aldrig
något tvång utan man gör det man vill
och peppar varandra. ­Ibland behöver
man komma bort från familjen och
skolångesten som uppstår, då vet jag
att på onsdag ska jag till kyrkan igen
och då är allt bra, i alla fall för några
timmar.
Kyrkan Är Världen Under Ytan.
”
Text Ida Weitz
”
Här träffar man sina vänner
Kyrkan är rolig, för här träffar man sina vänner. Man behöver inte tro
på Gud för att gå på 67:an men många av oss gör det. Sen har man
det bra här, man kan ta det lugnt, fika och lyssna på musik.
På loven brukar vi göra aktiviteter som att åka till Boda
Borg och på sommaren åker vi på läger.
Wilma Nylander, Alva Normann och Linnea Hedin
67
:an
Jim Ström har
hittat en fristad hos
­FutureTeens.
10
De får unga att
tro på framtiden
FutureTeens är en ideell före­ning i Haninge som arbetar
med ungdomar i åldern 12-24 år som behöver extra stöd
och även ungdomar med olika ­diagnoser kommer hit.
En ny ­målgrupp är unga föräldrar.
Kia Wettergren är verksamhetschef
och en av eldsjälarna som var med och
startade FutureTeens 2004. Av de som
drog igång verksamheten var flera fritidsledare som hade rört sig mycket
bland ungdomar och sett de behov
som fanns. Själv har hon en bakgrund
som försäljningschef.
– Jag fick frågan om jag kunde
­hjälpa till att söka bidrag för verksamheten. Tanken var att jag skulle hjälpa
till med det ekonomiska i början. Men
jag blev fast.
Ofta är det i skolan man märker att
någon behöver få ökad motivation och
extra stöd för att orka. Det är också
vanligt att socialtjänsten ringer när de
har en flicka eller en pojke som mår
dåligt.
– Ungdomar kommer till oss när de
inte får vardagen eller sin familje­situa­
tion att fungera. Många som kommer
har inte det stöd de behöver från sina
föräldrar, en del har alkohol- och
drog­problem hemma och ingen att
prata med. Vi kan hjälpa till med fritidsaktiviteter, stöd för studier, med
arbete och praktikplatser. Vi har även
tränings­lägenheter, där ungdomar
kan få prova ett eget ­boende. Alla
­behöver inte helheten utan kanske
bara någon av de bitar vi erbjuder.
När någon kommer till FutureTeens
sätter man gemensamt upp mål för
den enskilde individen. Den individuella handlingsplanen ska göra det möjligt för ungdomen att utvecklas utifrån
sina egna förutsättningar. Ibland kan
det handla om hjälp att bryta sina
­rutiner som till exempel för mycket
hemmasittande framför datorn på
­nätterna. Den som kommer från en
dysfunktionell familj behöver hjälp att
komma hemifrån. Andra kan behöva
social träning för att hamna på rätt
spår. Hos FutureTeens erbjuds då nya
infallsvinklar, nytt umgänge och ett
ökat kontaktnät.
FutureTeens olika aktiviteter syftar
till att stärka själv­känslan hos ung­
domarna och att kunna uppnå de
­individuella målen – som att skapa
Kia Wettergren
förtroende för vuxenvärlden eller upprätta fungerande vardagsrutiner.
En kille som hittat till FutureTeens är
Jim Ström, 27 år. Jim har Aspergers
syndrom och efter några år på folkhögskola visste han inte riktigt hur
han skulle gå vidare. Då fick han kontakt med FutureTeens.
– Det har gett mig en fristad och en
rutin varje dag. Här kan jag träffa folk
och dricka kaffe – kanske inte mycket
för många, men för mig blir det en
anledning att stiga upp på morgonen.
Jag är här ungefär tre dagar i veckan
och har hittat nya vänner.
– För mig handlar det mest om den
sociala biten, det är den jag har haft
problem med. Jag brukar också ha
före­läsningar här om Aspergers syndrom – jag är ingen expert, men jag
kan ge en del råd utifrån mig själv.
– Jag tycker att det är jättebra att
­FutureTeens finns! Man tillåts vara
vuxen här – det gillar jag verkligen.
Idag jobbar fem personer heltid hos
FutureTeens, där­ut­över finns åtta
volon­tärer och ett ungdomsteam.
Studiecirkel
Älskade
förbannadetonåring
Alla vet att de tidiga åren i livet är avgörande för ett barns
utveckling, värderingar och beteende. Faktum är att tonårsperioden är lika betydelsefull. Och trots att du många gånger
får höra motsatsen har du som förälder stor betydelse, du
spelar en viktig roll i din tonårings liv.
Forskningen har visat att tonåringars hjärnor fortsätter att växa och utvecklas. Tonårstiden är en viktig grund för personlighetens utveckling och
livet som ansvarstagande vuxen.
Studiecirklarna Älskade förbannade tonåring utgår från boken med
samma namn. Under fyra träffar går man igenom en rad vardagssituationer
som de flesta tonårsföräldrar kan känna igen: Tonåringen talar inte längre
med dig, hjälper inte till hemma, bråkar med syskon, vill mest vara med
sina vänner. Föräldrarollen innebär dessutom oro för skolresultat, grupptryck och missbruk. Du ställs många gånger inför svåra prov.
Verksamheten fi nansieras av sponsorer
och bidrag från stiftelser och företag.
FutureTeens är inte en öppen verksamhet, men den som är intresserad är
välkommen att komma på besök. Man
behöver inte gå via skolan eller socialtjänsten för att få en plats här. Ungdomarna som är inskrivna stannar i
snitt ett år.
konkreta verktyg
– Jag tycker att det har blivit mycket
bättre vad gäller satsningar för ungdomar i Haninge bara under de år vi
funnits. Vi har ett bra samarbete med
kommunen och de har också många
egna, bra verksamheter för ungdomar.
så här tyckte tidigare deltagare:
– Det som engagerar mig här är ungdomarna, säger Kia, att vi hela tiden
ser resultat. Idag fick vi besök av den
första tjejen som blev placerad här.
Hon kom hit första gången 2004 och
vi har fortfarande kontakt. Nu har
hon själv blivit mamma och läst klart
på gymnasiet – superroligt!
TexTChArloTTe Persson
FoToCAThArinA Fredrikson
I studiecirklarna får du en rad konkreta verktyg som visar hur du kan lotsa
din tonåring i olika situationer. De visar också på betydelsen av dina egna
känslor, erfarenheter och behov. Om du förstår dina egna reaktioner i samspel med tonåringen kan du lättare hantera vardagens små och stora kriser.
Älskade förbannade tonåring riktar sig till föräldrar med barn 13-18 år,
inte bara de som upplever att de har problem. De fyra träffarna pågår i
3 x 45 minuter. De bygger på gruppdiskussioner under ledning av en handledare. Boken Älskade förbannade tonåring får du låna under cirklarna.
– Roligt, lärorikt, spännande, användbart!
– Jag är jätteglad för att vårt liv har blivit mycket
trevligare. Vi har en bättre relation, jag och
min dotter!
– Otroligt meningsfullt! Föräldraterapi med
fantastiska resultat.
– Mycket innehåll på kort tid.
– Toppenbra! Trevligt att få ventilera med
andra föräldrar också – ibland tror man
att man är ensam om dessa tonårsproblem
och glädjeämnen!
Vill du gå en studiecirkel?
Kontakta Elisabet Hillbratt, 08-555 670 43
eller Inger Dahlberg 08-606 83 67
Älskadeförbannadetonåringärettsamarbetemellan
haningekommun,Studieförbundetvuxenskolan,
aBFochÖsterhaningeförsamling.
11
12
Sommarkvällsmusik
sÖndAg 17 JUni
18.00 Vendelsö kyrka
Kammarmusik med Silja
sÖndAg 24 JUni
sÖndAg 15 JUli
18.00 Vendelsö kyrka
Katarina Agorelius, sång,
Sona Ardontz (Rom), piano
19.00 Österhaninge kyrka
Midsommar med Trio
Ligoli: Charlotta Lindholm
Lundblad, tvärflöjt
Ulrika Goliats Fredriksson,
sång, Anders Lindgren,
piano och orgel
onsdAg 18 JUli
sÖndAg 1 JUli
18.00 Vendelsö kyrka
Tre tenorer
18.00 Vendelsö kyrka
Svenska Psalmjazztrion
19.00 Österhaninge kyrka
Sånger i ord och ton
Monika Mannerström
Skog, sång
Ecaterina Wehlander, piano
sÖndAg 22 JUli
onsdAg 25 JUli
19.00 Österhaninge kyrka
Folkton från Södertörn
Fårvilov – instrumentalgrupp från Södertörn
19.00 Österhaninge kyrka
Bach och Barockviolin
Nils-Erik Sparf, barockviolin
David Härenstam, gitarr
sÖndAg 8 JUli
sÖndAg 29 JUli
onsdAg 11 JUli
onsdAg 1 AUgUsTi
onsdAg 4 JUli
18.00 Vendelsö kyrka
Karin Geworkian Hellman,
flygel
19.00 Österhaninge kyrka
Händel – Bach – Bernadotte
Hovorganist Mary Ljungquist Hén, sång och orgel
18.00 Vendelsö kyrka
Musikfamiljen Axelsson
Francett
19.00 Österhaninge kyrka
Klassiska pärlor
Kristine West, blockflöjt
Johan Jonsson, gitarr
sÖndAg 5 AUgUsTi
18.00 Vendelsö kyrka
Saxofon, piano och sång
Boo Egebjer
Mikael Fahlstedt och
Ann-Christine Wilund
onsdAg 8 AUgUsTi
19.00 Österhaninge kyrka
Laddade toner – vilande
klanger
Malvakvartetten:
Linnea Hällqvist, violin,
Knapp Brita Pettersson,
violin
Maria Jonsson, viola
Stina Larsdotter,
violoncell
sÖndAg 12 AUgUsTi
sÖndAg 19 AUgUsTi
18.00 Vendelsö kyrka
Trio con Brio
Carina Cederwall, flöjt,
Jan Holmgren, oboe
Stig Andersson, piano
onsdAg 22 AUgUsTi
19.00 Österhaninge kyrka
Ave Maria i våra hjärtan
Tzvetelin Tchakalov (Bulgarien), sång, Mikael Fahlstedt, orgel och piano
sÖndAg 26 AUgUsTi
18.00 Vendelsö kyrka
Mångkulturell bukett
Tzvetelin Tchakalov, Helena
Miilus, Kyösti Miilus,
Mikael Fahlstedt och
Ann-Christine Wilund
18.00 Vendelsö kyrka
Nostalgi i duett
Elisabeth Wärnfeldt
Ann-Christine Wilund
Mikael Fahlstedt
onsdAg 29 AUgUsTi
onsdAg 15 AUgUsTi
sÖndAg 2 sePTeMber
19.00 Österhaninge kyrka
Sommardröm
Gunnar Klum, sång
Mats Jansson, piano
19.00 Österhaninge kyrka
Orgel under japanskt
överinseende
Kazuko Wakai (Japan),
orgel
18.00 Vendelsö kyrka
Toner från Japan
Kazuko Wakai,
Ann-Christine Wilund
13
Kalendarium
Gudstjänster
och andakter
I S:t Eskils kyrka firas
gudstjänst varje söndag
kl 11.00 hela sommaren.
För aktuellt program,
se hemsidan www.
osterhaningeforsamling.se
eller annonsering i
Mitt i Haninge.
13 juni-12 augusti
s:T eskils kyrkA
måndag-torsdag kl 9-15
fredag kl 9-12
söndag kl 10.30-13
ÖsTerhAninge kyrkA
onsdag-söndag kl 12-16
On kaunis synnyinmaamme
11.00 Vendelsö kyrka
Gudstjänst
Per Hilmer Larsson
Ann-Christine Wilund
11.00 Vendelsö kyrka
Familjemässa
Per Hilmer Larsson
Mikael Gyllstedt
Vendelsö kyrkas körer
MidsoMMArdAgen
23 JUni
11.00 s:t eskils kyrka
Gudstjänst med nattvard
Eija Alpimaa Magnusson
sÖndAg 26 AUgUsTi
11.00 Vendelsö kyrka
Gudstjänst med nattvard
Per Hilmer Larsson
Vendelsö Körensemble
16.00 Jordbro kyrka
Gudstjänst med små &
stora, Veronica Willner
Carl Henrik Widlund
Sara Bjäde m fl. Höstupptakt med fest för alla åldrar.
Fiskdamm, barnloppis
Finskspråkig verksamhet
Sommaröppna
kyrkor
sÖndAg 3 JUni
sÖndAg 10 JUni
Suomenkielinen toiminta
Konsert:
”Förklädd Gud” 10 juni
Konserter
sÖndAg 10 JUni
19.00 s:t eskils kyrka
Konsert ”Förklädd Gud”
Körer från Södertörns
kontrakt, Södertörns
ungdomskör, Leif Wiking,
recitation, Catharina
Ekeberg och Per-Arne
Hedin; sångsolister, orgel,
Magnus Sköld, orgel
Mia Stavroulaki, dirigent
Träffpunkter
MUsiklUnCh
Tisdag 12.6 kl 12-13
Vendelsö kyrka
Sven-Erik Gustafsson, synth
On kaunis synnyinmaamme,
maat, metsät, järvet sen.
Me Luojan töitä saamme
katsella kiittäen.
Taas lauhat tuulet soittaa
urkuja hongiston
ja Herraa kunnioittaa,
hän kaiken luoja on.
Annathan taivaassasi
sen suven autuaan,
kun, Herra, lapsiasi
käyt maasta noutamaan.
Nyt kansasi on tuhkaa
päiväsi polttamaa.
Ei siellä syksy uhkaa,
ei sinne talvi saa.
Oi kuulautta taivaan,
ei yötä ollenkaan!
Luot, Herra, työhön, vaivaan
katseesi laupiaan.
Näin siunaat kylvötyömme
ja korjuun kypsän suot,
jaat leivän, jonka syömme,
ja mieliin toivon luot.
Soi siellä virret toisin
kuin täällä milloinkaan,
kun kasvoin aurinkoisin
me käymme laulamaan.
Ja siksi armon alla
tahdomme vaeltaa,
kun tiellä vaikealla
maan helle uuvuttaa.
Maan lapset tunnustamme:
me emme ansainneet
lahjoja vaivallamme,
armosta kaiken teet.
Nyt armon kerjääjinä
me saamme iloita,
helteessä nääntyvinä
huokaamme toivossa.
suomen virsikirjan
virsi 574
kesäAJAn ToiMinTAA sT. eskilin kirkollA
Rysk afton
lördag 16 juni
16.30 Jordbro kyrka
Sång, musik, gemenskap, rysk mat.
10.6 klo 15.00 Ehtoollisjumalanpalvelus
22.7 klo 15.00 Jumalanpalvelus
Kesällä järjestetään myös mukavia seurakuntamatkoja
yhdessä ruotsinkielisten seurakuntalaisten kanssa.
Katija on lähdössä ainakin Mariefrediin 13/8, joten
ilmoittautukaa rohkeasti mukaan!
Lisätietoja saa Katijalta tai Malinilta
14
När kärleken går förlorad
Separationer är en del av livet och förlust av en älskad person
kan ske på många sätt – genom en olycka, sjukdom eller död.
Att gå igenom en skilsmässa innebär något annat. Att gå ­skilda ­
vägar har blivit ett vanligt sätt att ­hantera en otillfreds­ställande
par­relation och i den ofrivilliga skilsmässan tillkommer de svårig­
heter som har att göra med att bli lämnad eller vara den som lämnar.
Text Brita Nilsson,socionom och leg. psykoterapeut Mats Nilsson, familjerådgivare och leg. psykoterapeut
Kärleksrelationen är ett riskprojekt
– den utlovar mycket men garanterar
inget. Att gå in i en djup relation med
en annan människa innebär att ta
­risken att utsätta sig för stor smärta
och förtvivlan vid en förlust. Och en
kärleksrelation kan ju när som helst
bli ifrågasatt av någon av parterna.
När vi älskar söker vi den andre och
satsar mycket av oss själva i rela­tionen.
Att smaka på kärleken ger kanske en
känsla av lycka och vi drömmer ofta
om evig trohet och gemenskap – och
vår längtan får oss att tro att kärleken
därmed är säkerställd. Men för många
infinner sig relativt snart en om­väl­
vande omvandling av både dröm och
verklighet. Det som nyss såg ut att
kunna utvecklas till något viktigt och
varaktigt kan snabbt övergå i en
­känsla av att inte längre kunna nå
­varandra.
”Vi växte ifrån varandra”
Många som skiljer sig beskriver det
som att de glidit ifrån varandra. Ofta
har det föregåtts av att själva kärlekslågan svalnat, hos den ene eller hos
båda. Trots det kan tanken på en separation kännas långt borta. Bortom
­bristen på kärlekskänslor kan det ändå
finnas något som håller dem kvar.
Man kan vara bundna till varandra
genom de känslo­mässiga länkar som
uppstått genom en nära samvaro.
Att älska en annan människa innebär
att förhålla sig till den andre som just
”en annan”. Den andre måste därför
få rätt och utrymme att visa sin
”annor­lunda­het”. Partnern har här att
försöka hitta en accepterande hållning
till det som han/hon upplever som
annorlunda. Vi är olika och vi vill och
önskar ofta olika saker. Samtidigt förändras vi ­under livets gång, som enskilda personer och av gemen­skapen
som sådan. I detta skeende finns ofta
förlagan till en brytning med det liv
man haft och har. Så exempelvis kan
den ene i paret välja att gå in i ett livssammanhang där den andre inte kan
eller vill vara delaktig. På så sätt kan
parterna uppleva att de ”växer ifrån
varandra”.
Att bli lämnad
Ett uppbrott från samliv och äktenskap är ofta förbundet med starka
känslor och konflikter, både före och
efter ett beslut om skilsmässa. Par har
olika förväntningar på och upplevelser
av den verklighet de delar. Detsamma
Relationerna
Artikelserie, del 3
I en artikelserie skriver terapeuterna på ­Kyrkans Familjerådgivning om de möjligheter och
svårigheter vi m
­ öter i våra relationer. Tidigare artiklar i serien hittar du i Österhaninge
Församlingsblad nr 1 och 2 2012. De finns att läsa på www.osterhaningeforsamling.se
gäller förstås också uppfattningen
huru­vida skilsmässa är moti­verat eller
inte.
Att bli lämnad vid en ofrivillig separation är som regel djupt smärtsamt.
Har skilsmässan utlösts av att någon
av parterna involverat sig i en ny relation kan reaktionerna bli synnerligen
starka. Den som blivit lämnad upp­
lever sig också ofta lämnad i ett kaos
av känslor – vrede och sorg, kränkthet
och övergivenhet, sårad eller stukad
självkänsla, förvirring och ensamhet.
Många talar också om starka skamkänslor av att ha blivit lämnad. Under
15
KONTAKTA OSS
s:T eskils kyrkA
Att lämna
För den som lämnar en annan mot
dennes uttryckliga vilja, kommer separationsprocessen att ta sig andra uttryck. Först som sist har den som
lämnar att vänja sig vid att möta förebråelser från omgivningen. Därtill
kommer inre reaktioner från ett dåligt
samvete. Det är inte ovanligt att det
utvecklas en pendelrörelse mellan,
å ena sidan stark skuldmedvetenhet,
och å andra sidan en starkt avvisande
och oförstående hållning gentemot den
partner man är i färd att lämna. För
den som lämnar relationen gäller det
att hitta en position där man tar sitt
ansvar för händelseutvecklingen på ett
mer balanserat sätt. Risken fi nns
annars att man fastnar i ett tillstånd
av självutplåning, ”allting är mitt fel”
eller i en position där man avvisar all
skuld och förlägger alla fel och brister
till partnern, ”allting är ditt fel”.
Förlåtelse och försoning är viktiga
ingredienser i bearbetningen av en
skilsmässa – vare sig den är ofrivillig
eller bygger på en överenskommelse.
Det är ett arbete som ofta tar god tid
på sig men visar sig vara ett ovärderligt bidrag till en växande känsla av
acceptans och välbefi nnande.
förutsättning att man börjar bearbeta
sina känslor kan det också bli själva
öppningen mot nya perspektiv; på den
egna personen, på bortglömda behov,
på personliga resurser och tillgångar
som förblivit outnyttjade.
”Vi är inte samma människor i år
som vi var förra året:
inte heller de vi älskar är desamma.
Det är en lycklig slump
om vi, själva förändrade,
fortsätter att älska
en förändrad person”
W. somerset Maugham
Runstensvägen 14, Handen, vx 555 670 00
Präster
Eija Alpimaa Magnusson, 555 670 53
Magnus Crispin Back, 555 670 52
Attila Neumerker, 555 670 40
Annelie Ekström, 555 670 37
Kenneth Landelius, 555 670 51
diakon
Malin Persson, 555 670 31
Musik
Catharina Ekeberg, kantor, 555 670 13
Mikael Fahlstedt, organist, 555 670 12
Församlingspedagog
Elisabet Hillbratt, 555 670 43
Församlingsassistenter
Anna Fredholm, 555 670 38
Karin Lind, 555 670 44
Mia Sjödin, 555 670 39
barnverksamhet
Anki Bokvist, 555 670 56
Birgitta Ohlsson 555 670 57
Helena Andersson, Gertrud Eriksson,
Kristina Karlsson Ehlén, 555 670 47, 555 670 55
Vaktmästare 555 670 90
VendelsÖ kyrkA
Skomakarvägen 18
Präster
Per Hilmer Larsson, distriktschef
555 670 73
Mikael Gyllstedt, 555 670 77
Diakoni
Eva-Lisa Oldeberg, diakoniassistent, 555 670 72
Musik
Ann-Christine Wilund, kantor, vuxenkör
555 670 71
Kamilla Arlestrand, körledare, 555 670 29
Församlingspedagog
Henrik Stenman, 555 670 74
Barnverksamhet
Britt Lindberg, Ninni Winberg,
Susanne Kumlin, 555 670 75
Jordbro kyrkA
Moränvägen 17
Präster
Veronica Willner, distriktschef, 555 670 61
Carl Henrik Widlund, 555 670 62
Diakon
Gun-Britt Boström, 555 670 63
Musik
Sara Bjäde, kantor, 555 670 65
Barnverksamhet
Barbro Widarsson, Ulla Sunesson, 555 670 67
Fritidspedagog
Susanne Park, 555 670 68
brAndbergens
FÖrsAMlingslokAl
Kyrkans familjerådgivning
ärensamverkanmellanförsamlingariStockholmsstift.
Förenskildasamtal(45min),familjesamtal(vuxnapersoner)
ochparsamtal(90min)äravgiften250kronor.Tidsbokning
08-6151170ellerkyrkansfamiljeradgivning@gmail.com.www.kyrkansfamiljeradgivning.org
Jungfrunsgata415
diakon
Malin Persson, 555 670 31
kryCkAn
Vallakyrkan, Sleipnervägen 111, 777 80 90
Katija Smalliakowa, diakon, 555 670 66
Leif Wiking, präst, 555 670 54
Carina Ekman, diakoniassistent
Konfirmation
– en meningsfull tid
informationsträff
5 september kl 19.00
s:t eskils kyrka
Allt fler av dem som konfirmeras upplever konfirmandtiden som starkt meningsfull.
Under flera år har våra tidigare konfirmander deltagit i en stor enkätundersökning* och fått
berätta vad de tycker om sin konfirmandtid. Resultatet visar att de som valt att konfirmeras
är mycket nöjda. Så här tycker Rasmus, Erik, Olivia och Ebba som är konfirmander i år.
Rasmus Hoffman, 14 år,
Rudanskolan. Intresserad
av dator och träning.
Olivia Örn, 15 år,
Söderbymalmsskolan.
Gillar ridning, ta det
lugnt, se på TV, plugga.
Varför konfirmerar du dig?
Erik: För att vara tillsammans med
vänner. Det är också lite kul att lära
sig om kristendomen och se det från
kyrkans sida. Hur det är att gå på
gudstjänster och så.
Olivia: Mina kusiner har gjort det och
min pappa. De tyckte det var kul och
då ville jag också göra det.
Vad är ditt bästa minne?
Rasmus: Jag tyckte det var jätteroligt
när vi åkte upp till lägret i Rättvik.
Det var andakter och lek och vi hade
också disco. Alla grupper var där.
Olivia: Rättvikslägret var kul. Det
var kul att träffa nya kompisar. Vi
hade olika aktiviteter och samarbetsövningar.
Vad har du lärt dig?
Rasmus: Allt var ju inte nytt men jag
har lärt mig allt möjligt – lite mer personligt och inte bara allmänkunskap.
Erik Mattsson, 14 år,
Lyckebyskolan.
Intresserad av teater.
Det är trevligt att fi ra mässa ihop,
det känns som alla är en stor familj.
Erik: Jag har lärt mig hur en gudstjänst fungerar. Nu kan jag nästan allt
utantill. Vi hade t ex en kvällsmässa.
Olivia: Vi har haft frågesporter om
Bibeln och tittade på en fi lm om Jesus,
hur han uppstod.
har din egen tro
förändrats under tiden?
Rasmus: Nej, inte så mycket, men jag
har fått lite mer kunskap om allting.
Erik: Jag har inte blivit troende, men
jag förstår mig mer på kristendomen.
Olivia: Nej, jag vet inte om jag tror
på det riktigt. Kanske.
Ebba: Jag har ju tänkt på
det, men vet inte om jag tror.
har din syn på svenska
kyrkan förändrats?
Rasmus: Jag trodde kanske att det
skulle vara mer strikt och att präs-
*Konfirmand2009,rapportframtagenavSvenskakyrkansanalysenhet.
Ebba Karlsson, 14 år,
Rudanskolan. Intresserad
av friidrott.
terna skulle vara tråkiga, men det
är de inte alls!
Erik: Jag tycker att det verkar vara så
lugnt och skönt, man måste inte göra
en massa saker. Det är bra att det är
lugnt, det kanske inte alla har hemma.
Ebba: Vi har varit iväg på en Technomässa i Högalids kyrka och det var
kul! Då sitter man inte still hela tiden.
Vi stod upp och dansade och hela
kyrkan var full.
kan du rekommendera andra att
konfirmera sig?
Erik: Ja, man träffar ju massor med
nya kompisar och det är jätteroligt.
Och man står faktiskt ut med en
timmes gudstjänst!
Olivia: Ja, min syssling vill göra det.
Först var hon negativ men jag berättade om Technomässan och då ville hon
göra det. Det blir mycket roligare än
man tänkt sig. Vi gör alltid någon
rolig aktivitet när vi är här.
TexT:CAThArinA Fredrikson
informationsträff för föräldrar och konfirmander onsdag 5 september kl 19 i s:t eskils kyrka.
läs mer om olika konfirmationsalternativ 2012-2013 och anmäl dig på www.osterhaningeforsamling.se