Nr 3, 2011 - Österhaninge Församling
Österhaninge församling Här trivs barnen Sidan 10-11 Maria Küchen – Jag tyckte mig se en skymt… Sidan 14-15 Att döpas som vuxen Sidan 9 Dopet – Guds kärleksförklaring Att bli döpt är att bli räddad från livets yta till dess djup. Sidan 4-9 NR 03 nr 3/11 Sommarkvällsmusik Sidan 13 Österhaninge församling Besöksadress Runstensvägen 14 Postadress Box 113, 136 22 Haninge Telefon växel 08-555 670 00 telefontid mån-tors kl 08.30-15.00 fre kl 8.30-14.00 Telefax 08-555 670 03 Hemsida www.osterhaningeforsamling.se E-post: [email protected] Plusgiro 10 00 04-1 Bokning av dop Karin Olausson 08-555 670 25 Notiser Psykoterapi Vi kan alla ha behov av att samtala med någon. När svårigheterna blir alltför betungande och familj och vänner inte längre räcker till som samtalspartners kan terapi vara en möjlig het. Du som bor i Öster haninge församling erbjuds nu möjlighet att gå i psyko Bokning av vigsel eller begravning Marika Guhrén 08-555 670 04 Kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogårdschef Kai Toneby 08-555 670 01 Assistent Carolina Hösöyen 08-555 670 02 E-post: [email protected] Behöver du prata med någon som har tystnadsplikt? En präst finns alltid tillgänglig måndag-fredag kl 10.00-12.00. Ring vår växel 08-555 670 00 eller besök oss. Mellan kl 21.00-06.00 kan du nå Jourhavande präst på telefon 112. terapi. Det är du själv som bestämmer vad du vill prata om. Ångest, nedstämdhet eller relationsproblem kan vara en anledning till att gå i terapi. Innan en terapi påbörjas träffas konfidenten och terapeuten minst tre gånger för att reda ut vilka p roblem som ska förändras och för att se om psykoterapi är den behandling som är att före dra. Vi kommer överens om tid, kostnad och behand lingens längd. Terapin kan pågå kortare eller längre tid. Tillhör du Svenska kyr kan är kostnaden 150 kro nor per gång och för icke medlem 300 kronor. Infor mation: Gun-Britt Boström diakon och leg. psykotera peut tel 08-555 670 63. Sjung gospel! Kom och sjung gospel med S:t Eskils gospelkör. Kören träffas i S:t Eskils kyrka och är från 18 år och uppåt. Start: 18 augusti, övning varannan torsdag kl 17.3019.30. Ledare: Lisa Bengter. Kostnad: Deltagaravgift 500 kr/termin. Ingen prov sjungning – alla är välkom na. I samarbete med Studie förbundet Sensus. Frågor: Har du frågor om kören, kontakta Lisa Beng ter, e-post: lisabengter@ gmail.com. Anmäl dig på www.sensus.se eller ring Mari Abrahams son, telefon 08-615 57 87. Kyrkoherde Martin Marcolla Telefon 08-555 670 34 Redaktion & information Redaktör/informatör Charlotte Persson 08-555 670 36 Informationsassistent Catharina Fredrikson 08-555 670 35 Grafisk produktion AD Design, Stockholm Tryck TMG Sthlm Omslagsbild Johannes Nordemar Våra kyrkor S:t Eskils kyrka Runstensvägen 14, Handen Österhaninge kyrka Klockarlötsvägen Jordbro kyrka Moränvägen 17 Vendelsö kyrka Skomakarvägen 18 Brandbergens församlingslokal Jungfruns gata 415 Pax 2011 - pilgrimsvandring för människovärde Välkommen att gå med när Stockholms pilgrimsnätverk arrangerar pilgrimsvandring mellan Storkyrkan i Stock holm och Vadstena kloster kyrka i sommar. Vand ringen sker till Dag Ham marskjölds minne och ar rangeras i samarbete med pilgrimscentrum i Vadstena. Mellan den 12 juni och 18 september avlöser vandringarna varandra från Uppsala i norr till Hammar skjölds Backåkra. Du kan delta en dag, en vecka eller flera veckor. I Stockholms stift går första dagens vandring den 20 juni mellan Storkyrkan och Tyresö Pilgrimscentrum och du kan vandra med så långt du själv önskar eller orkar. Dag 2, 21 juni: Tyresö-Handen/Rudans gård. Dag 3, 22 juni: Han den-Lida. Dag 4 vandrar vi in i Strängnäs stift. Övernattning och mid dagsmat ordnas av försam lingarna utmed vandrings leden för de som anmäler sig. Under hela vandringen erbjuds även fritt deltagan de. Med fritt avses: inga anmälningar, inga kostna der, eget ansvar för matsäck och boende. Information om vand ringen: www.stockholms stift.se/pilgrimsvandring och www.pilgrimscentrum. se (dit även anmälan sker). Sommarresor Trosa och Garvare gårdens Stadsmuseum Måndag 13 juni kl 9.30-15.00 Vi besöker Garvaregården i Trosas äldsta delar som omsorgsfullt bevarats av hem bygdsföreningen. Här finns också stadens museum, konsthantverksbutik och café. Avfärd från S:t Eskils kyrka kl 9.30 och Brandbergen kl 9.45. Kostnad: 100 kronor (lunch och fika ingår ej). Anmälan: senast 7 juni. Norrtälje Tisdag 16 augusti kl 9.00-17.00 Vi besöker den heliga Bir gittas födelseort Finsta. Guidning i Skederids kyrka och dess omgivningar. Guid ningen tar ca 1,5 timme. Nyköping Tisdag 5 juli kl 9.00-16.00 Vi får en guidad vandring och lär oss mer om Ny köpings historia. Guid ningen tar ca 1,5 timme. Efter gemensam lunch finns möjlighet att besöka Nyköpingshus eller gå ner till hamnen. Avfärd från S:t Eskils kyrka kl 9.00 och Brandbergen kl 9.15. Kostnad: 300 kronor inkl lunch och kaffe. Anmälan: senast 27 juni. Efter lunch åker vi längs kusten till Vira bruk där man kan besöka museet, fika i kaffestugan (ingår inte i priset) och besöka inspektörsbostaden där det finns en utställning och för säljning av konstsmide. Avfärd från S:t Eskils kyrka kl 9.00 och Brandbergen kl 9.15. Kostnad: 300 kronor Anmälan: senast 8 augusti. Anmälan till församlingsresorna telefon 555 670 00 Vid frågor, ring Malin Persson, telefon 555 670 31 Buss till Österhaninge begravningsplats Fredagar: 3 och 17 juni, 1, 15 och 29 juli, 12 och 26 augusti. Tidtabell: 13.00 13.10 13.20 13.30 13.45 14.45 Vendelsö, Hpl Skomakarvägen Hpl Brandbergen C Korsningen Runstensvägen/Parkvägen Jordbro station, Hpl Södra Jordbrovägen Ankomst Österhaninge begravningsplats Avgång från Begravningsplatsen, omvänd körväg tillbaka Barndom och vuxenliv Betraktelse Veronica Willner, präst När jag var barn hängde två tavlor ovanför min säng. Den ena tavlan var vacker och färgglad, dramatisk och trygg på samma gång. Den andra tavlan var blek men med samma djupa innehåll som den färgglada tavlan. Dessa två tavlor har påverkat mig i hela mitt liv. Den första tavlan föreställde två barn, en pojke och en flicka, som gick nära ett stort stup. Bredvid barnen gick en stor, vacker, kraftfull ängel med stora vingar. Det var dramatik i bilden: De glada, lekfulla barnen. Den vilda naturen. Stupet nära barnen. Ängeln. Fara och trygghet på samma gång. Den andra tavlan var mitt dopbevis. Texten var blekt men ändå tydlig. Mitt namn stod där och dopdatum 25 mars 1952. Varje kväll bad mina föräldrar aftonbön med oss barn, sittande på sängkanten hos var och en av oss. Den stående aftonbönen ”Trött jag är och slumra vill” avslutades med den fria bönen ”Gode Gud, välsigna …” och så räknade jag upp människor som jag ville att Gud skulle skydda och bevara. Varje år på min dopdag ställde mina föräldrar, i samband med aftonbönen, ett tänt ljus bredvid min säng. Aftonbönen avslutades denna dag med att vi sjöng en doppsalm. S amma dop psalm varje gång: Glad jag städse vill bekänna: Jag är döpt i Jesu namn. Ingen tillflykt är som denna: öppen står min Faders famn. Ringa jordens skatter väga mot det ena att få äga, klädd i dopets helga skrud, nåd och barnaskap hos Gud. (Psalm 69) Två tavlor, enkel aftonbön, ett tänt ljus och en dop psalm. Jag har burit med mig detta hela livet. Vilat, vuxit och mognat i det. Doppsalmens glädje och trygg het sjunger i mitt hjärta. Den 25 mars är för mig en speciell dag – varje år. Jag är glad över att vara döpt! Jag är tacksam över att mina föräldrar lät döpa mig. Dopet är en sådan otroligt stor gåva: Glädje, allvar, smärta, djup, trygghet och kärlek på samma gång. Skall jag hitta ett ord för allt detta får det bli NÅD! Det vi får med oss som barn bär vi med oss hela livet. Jag kommer inte ihåg särskilt många av mina leksaker från när jag var barn men detta kommer jag ihåg. Mina föräldrar gav mig något som var så enkelt att ett barn kan ta det till sig och så stort att en vuxen kan vila i det. 4 Dopet är som ett tack Kyrkklockorna ringer till dop i Vendelsö kyrka. Utanför är det en solig men lite kylig vårdag. Det är Joakim Daniel Benjamin Bergström, 6 månader, som ska döpas och inne i den ljusa kyrkan sitter släktingar och vänner och väntar på att gudstjänsten ska börja. Per Hilmer Larsson är präst i Vendelsö kyrka. Under sina 29 år som präst har han döpt många barn. Hela familjen går i procession in i kyrkan tillsammans med prästen Per Hilmer Larsson. Längst fram går faster Sofi, som ska vara fadder, med korset. Joakim blir buren av pappa Daniel. Musiken som spelas har de valt själva – ”En sång till friheten” av Björn Afzelius. Under dopgudstjänsten medverkar både föräldrarna och farmor med läsning av texter och böner. Anna läser evange liet om Jesus och barnen: ”Folk kom till Jesus med barn för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. När Jesus såg det blev han förargad och sade: ’Låt barnen komma till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in. ’ ” Storasyster Amanda hjälper till att hälla upp vattnet i dopfunten. Per Hilmer öser vattnet tre gånger över Joakims huvud och säger: – Jag döper dig i Faderns, S onens och den helige A ndes namn. I en dopgudstjänst finns flera viktiga symboler, varav vattnet kanske är den viktigaste. – Vattnet är en förutsättning för livet och kan därför sägas symbolisera livet självt, säger Per Hilmer. Men det är också en symbol för att lämna ett gammalt livssamman hang och uppstå till ett nytt liv i gemenskap med Gud – en relation som i sin djupaste mening är livsbärande, omfattar hela livet och hela människan. Vattnet i dopet handlar också om rening, försoning och förlåtelse. Joakim lyfts upp inför församlingen och hälsas välkommen i gemenskapen. Prästen säger: – Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Sofi tänder dopljuset. – Dopljuset är en annan viktig symbol. Ljuset talar för världens ljus, Jesus Kristus själv, som segrar över mörkret. Ljuset är också en symbol för den h elige Anden; kärlekens eld och Guds kärleksfulla närvaro i våra liv, säger Per Hilmer. 5 Text: Charlotte Persson Foto: Johannes Nordemar 6 Daniel och Anna Bergström med barnen Amanda, snart 5, Matilda, snart 2 och Joakim, 6 månader. Till vänster Daniels syster Sofi som är fadder vid dopet. – I den traditionellt kyrkliga dopsynen är dopet Guds nådefulla handlande med oss. Det är således inte vår egen tro som är det primära. Dopet är en gåva från Gud, som vi tar emot, precis som vi tar emot livet. Sedan är det den döpte själv som väljer hur hon eller han vill förhålla sig till sitt dop liksom till Gud. För Daniel och Anna har det varit självklara val att döpa de tre barnen. Anna beskriver det som en tradition som går vidare i släkten, som en ge menskap. – Om inte jag och Daniel eller våra föräldrar hade varit döpta, då kanske inte vi heller hade döpt våra barn. Då hade vi nog sett annorlunda på det. Men för oss var det självklart att döpa. – Jag ser barnen som en gåva. Då blir dopet också ett slags ”tack” för dem. – Dopklänningen har min mamma virkat. Joakim är femte barnbarnet som burit den – två brorssöner, tjejer na och nu Joakim – jag har bara bytt ut banden. Förhoppningsvis går den i arv till nästa generation och det för stärker känslan av tradition. – Det finns så mycket i själva föräldraskapet som speglar Guds kärlek. Inget i livet är så värdefullt och viktigt som just våra barn, säger Per Hilmer. Jag tror att just så ser Gud på oss. – Dopet har naturligtvis flera bet ydelser beroende på vem man frågar, säger Per Hilmer. Att vi döper våra barn tidigt i livet är ett högtidligt och glädjefyllt mottagande och välkomnande av en ny människa och familjemedlem. En rit vi behöver och som är viktig. Dopet, som är ett av kyrkans sakrament, kan i flera avseenden sägas sammanfalla med just detta: ett kärleksfullt mottagande av Gud. Det här är familjen Bergströms tredje barn och tredje dop, och alla dopen har varit olika. – Amanda döptes i mina föräldrars trädgård och så över raskade vi alla med att gifta oss efteråt – det gjorde att det blev ett speciellt tillfälle för oss. Det var också första barnet och mitt i sommaren. Vi fick själva göra i ordning altaret med blommor och ljus. Matilda döptes också i Vendelsö kyrka men då var det dubbeldop. Det var väldigt mycket folk, för den andra f amiljen hade en stor släkt. Det var trevligt också. Och så med Joakim blev det ett singeldop. – Alla dop har gått väldigt smidigt, säger Daniel. Barnen har varit så snälla och tysta allihop. Efter dopet är det eftermiddagste hemma hos familjen Bergström. B ordet står dukat med smörgåsar och pålägg, marmelader och juicer, kakor och tårta – en riktig fest för dopbarnet. Själv somnade han gott i bilen på vägen hem. – Jag är nöjd, det blev en bra dag säger Anna. 7 Liten ordlista Baptism Från grekiskans bap-tiz’ein som betyder doppa, tvätta. I baptistiska rörelser är dopet en bekännelsehandling och man anser att man ska döpas först efter det att man kommit till tro. Då sker dopet genom nedsänkning av hela kroppen i vatten. Barndop De flesta kristna kyrkor tillämpar barndop. I Nya testamentet i Bibeln nämns inte barndop specifikt, men mycket tyder på att barn döptes redan i urkristen tid. Ett exempel är följande text: ”Petrus svarade: Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att ni får förlåtelse för era synder. Då får ni den heliga anden som gåva. Ty löftet gäller för er och era barn och alla dem långt borta som Herren, vår Gud vill kalla.” Dopet som sakrament Svenska kyrkan har två sakrament - dopet och nattvarden. Sakrament är en helig handling i vilken Gud möter människan. De så kallade evangeliska kyrkorna, till vilka Svenska kyrkan hör, har vissa kriterier för att en helig handling ska kallas sakrament: Handlingen ska ha instiftats av Jesus. I Matteusevangeliets 28:e kapitel hittar vi det som kallas dopets instiftelseord. Nattvardens motsvarande bibelställe återfinns i Matteusevangeliet 26:26-28, där Matteus berättar om den sista måltiden som Jesus äter tillsammans med lärjungarna. I ett sakrament ska också något jordiskt finnas med. I dopet är det vattnet, i natt varden bröd och vin. Slutligen ska sakramentet ge någon form av andlig gåva. I dopet är det barnaskapet hos Gud, i nattvarden syndernas förlåtelse, liv och salighet. Dopet sker bara en gång i en människas liv, till nattvarden kan vi komma ofta. Psalm 383 Text: S Ellingsen, Britt G Hallqvist Med vår glädje över livets under och ett nyfött barn i våra händer kommer vi till dig som gav oss livet. Med vår bävan inför okänd framtid lägger vi vårt barn i dina händer. Det som sker i dopet gör oss trygga. Med vår undran står vi i din närhet. Du som bär och fyller universum väntar på de små och tar emot oss. Genom dig, ditt verk, din kärleks vilja har vi fötts på nytt till liv i Kristus, till ett öppet liv i tro och tillit. Över tidens gränser lever alltjämt dina löftesord vid dopets vatten. Dopets ljus förblir när livet slocknar. Mycket större än vad ord kan rymma är den gåva du oss ger i dopet. Herre, låt vår tro bli fylld av glädje. Dopljus Dopljuset påminner om att Jesus är världens ljus. I samband med överlämnandet av ljuset brukar prästen säga: ”Tag emot detta ljus. Det är en påminnelse om Jesus som sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.” Dopkläder Det lilla barnet har en dopklänning som är ganska lång. Nästan som om det inte ännu hade vuxit i den. Dopklänningen symboliserar att det lilla barnet ska växa till sig i kunskap om vad dopet innebär. En tonåring eller vuxen bär gärna finkläder med något vitt inslag. Det vita påminner om den förlåtelse och den renhet som Gud ger i dopet. Faddrar Föräldrarna ber ofta någon de vill ska spela en speciell roll i barnets liv att vara fadder. Det är något av ett hedersuppdrag. Ett annat namn för fadder är gudmor/gudfar. Att vara fadder innebär att man känner lite extra ansvar för sitt ”gudbarn”, det är en gåva att förvalta efter bästa förmåga. Enligt Svenska kyrkans kyrkoordning ska en fadder ”vara döpt och villig att dela barnets kristna fostran.” Men faddern behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan. Medlemskap Den som döps i Svenska kyrkan blir också medlem i kyrkan. Dopet är den vanligaste vägen in i Svenska kyrkan. Föräldrar eller annan vårdnadshavare kan också meddela att de vill att deras barn ska vara medlem i kyrkan, barnet får då senare erbjudandet att döpas. Vuxendop Ofta förknippar man dopet med det nyfödda barnet, men Svenska kyrkan är den kyrka i Sverige som döper flest vuxna. Den som är vuxen kan anmäla att han eller hon vill tillhöra Svenska kyrkan och samtidigt begära undervisning i kyrkans tro, bekännelse och lära som förberedelse för dopet. 8 Dopet är Guds omfamning Dopet är en högtid – både för den som döps och för familj, vänner och församling. I centrum för dopgudstjänsten står samhörigheten med Gud, både här och i himlen. Dopet är ett sakrament, en helig hand ling. Det kallas så för att Jesus själv instiftade det. Dopet är en viktig tradi tion, som binder ihop släkterna i nuet och i det förgångna. Prästen frågar efter barnets namn, men dopet är inte en namngivnings akt. Namnet nämns för att påminna om att dopet är något personligt, det gäller just denna människas liv. I dopfunten hälls vatten, en symbol för livet och en förutsättning för allt levande. Genom att tre gånger ösa vatten på barnets hjässa döper prästen ”i Faderns, Sonens och den helige A ndes namn.” Här sker dopets mysterium. Genom dopet fogas vi in i livets stora sam manhang, i gudsgemenskap. Dopet är Guds omfamning, Guds löfte om att vara med under alla livets dagar, oav sett vad som händer. Att bli döpt är att bli räddad från livets yta till dess djup, från ondska till det goda och från döden till livet. För föräldrarna är dopet många gånger också en tack samhetshögtid, att man har fått bli förälder till just denna lilla människa. Föräldrar känner så mycket glädje och förväntan. Och oro. Därför vill man Under 2010 döptes 318 personer i Österhaninge församling. I hela Svenska kyrkan döptes 62 000 personer, vilket motsvarar 56% av antalet födda. ge sitt barn det bästa, en del av det sammanhang som står för något gott och rymmer värderingar man sätter värde på. Allt det föräldrar känner är omslutet av dopets löfte om trygghet. I dopgudstjänsten säger prästen ”Vi välkomnar dig in i Guds familj och tar emot dig med kärlek och för väntan.” Genom dopet blir Svenska kyrkan en del av nätverket runt den döpta. Församlingen kommer att finnas med i bön och omsorg, framförallt i form av inbjudan till barnverksamhet, guds tjänster och övrigt församlingsliv. I dopögonblicket bekräftar och för djupar Gud den samhörighet som finns mellan Gud och varje människa, en samhörighet som kan ge nytt livsmod. De första kristna dopen Före sin himmelsfärd sa Jesus till sina lärjungar: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar; döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar intill tidens slut.” Tio dagar senare får lärjungarna ta emot den helige Ande. De berättar för människorna, som samlats i Jerusa lem, om vad Jesus gjort för dem. O rden om Jesus träffar dem i hjärtat och de frågar vad de skall göra. Petrus svarar att de skall omvända sig och låta döpa sig i Jesu namn och att de då skall få syndernas förlåtelse och den helige Ande som gåva. Ungefär tretusen människor lät döpa sig den dagen. Jesus döpte inte själv. Det kristna opet finns först i och med att Jesus d lidit, dött och uppstått igen och sänt oss den helige Ande. Då är allt färdigt, allt det vi får i dopet. Det nya livet. Oräkneligt antal människor har sedan kommit till tro på Jesus och bekänt honom som Herre och Gud. Som en följd av detta har de tagit emot dopet och låtit döpa sina barn. Den första kristna trosbekännelsen, som också bekändes av den som skulle döpas, var just ”Jesus är Herre”. De första kristna var judar. När kristendomen spred sig till icke-judar beslutade kyrkan att omskärelsen inte längre var nödvändig utan att det räckte med dopet. Dopet blev det nya tecknet på att man tillhörde Guds folket. I den första kristna kyrkan döptes hela familjer, troligen även småbarnen. Från 200-talet finns det säkra upp gifter om barndop. Dopet gällde för stora och små, man och kvinna, slav och fri, jude och icke-jude. I Jesus blir alla döpta dopsyskon, sammanlänka de med varandra över hela världen. I Nya Testamentet berättas om hur Johannes Döparen döpte judar med bättringens och omvändelsens dop. När människan inte klarade av att leva det liv hon är skapad till att leva blev Gud själv människa. Jesus levde helt efter Guds vilja, i fullständig kärlek till Gud och till oss människor. Han tog på sig straffet för våra synder och dog för vår skull. Men döden kun de inte behålla honom eftersom han var utan egen synd. Så besegrade Jesus döden och förde det eviga livet tillba ka in i vår värld. I dopet sätts vi in i detta sammanhang och döps in i gemenskapen med den levande Jesus. Hans liv blir vårt liv, hans död blir vår död, hans upp ståndelse blir vår uppståndelse. Vilken underbar gåva dopet är! Text: Veronica Willner Att döpas som - Jag ser dopet som ett välkomnande till den kristna gemenskapen och samtidigt ett löfte från J esus Kristus om stöd inför de svårigheter jag kommer att stöta på i jordelivet. Samtidigt förbinder jag ju mig själv efter dopet att ständigt eftersträva att fördjupa min tro och försöka efterfölja de anvisningar som ges i det kristna budskapet. I januari valde Roger Karlsson, 67 att döpa sig. Det var ett sätt för honom att genom dopet bli delaktig i den kristna gemenskapen och få del av Jesu Kristi kärleksbudskap. Det var också ett viktigt steg för att visa på den egna tron som växt fram. – Jag hade ju så att säga via skatt sedeln varit ansluten till Svenska kyrkan under alla år, utan att över huvud taget engagera mig religiöst. – Under mina första skolår ingick kristendom som eget ämne på skol schemat. Jag vill minnas att det till stor del handlade om utvalda gammal testamentliga historier, som oftast upplevdes som mycket spännande, och förstås berättelserna om Jesu liv och gärningar. Mindre uppskattat var de gånger vi hade som hemläxa att lära oss bl a psalmverser och andra texter utantill. För egen del ledde detta inte till någon senare fördjupning i religiösa frågor. Jag satsade i stället på teknik banan och utbildade mig till ingenjör. – Men så för några år sedan kände jag en tilltagande nyfikenhet kring reli gionen och tänkte, att nu var det dags att aktivt ta steget och bli praktise rande medlem i kyrkan. Jag berättade för andra om min avsikt, för att sätta press på mig själv, men precis som när någon till exempel bestämt sig för att vuxen sluta röka så skjuts verkställigheten alltför lätt upp. – För drygt ett år sedan förlorade jag min älskade hustru Carola i en aggressiv sjukdom, efter att vi levt tillsammans i mer än 40 år. Vi har två barn och två barnbarn tillsammans. Det var först när jag förlorade min hustru som det kom till ett avgörande, tack vare det djupt medmänskliga stöd och fortsatta vägledning i den kristna tron jag fick från min kontaktpräst, Eija Alpimaa Magnusson. Sedan dess försöker jag efter bästa förmåga vara praktiserande kristen. – Hösten 2010 deltog jag i en sam talsgrupp som Eija ledde och som syf tade till att leda fram till dop/konfir mation. Det har varit mycket givande och lärorikt att höra andras erfarenhe ter och synpunkter i de olika frågor som diskuterats. – Också efter dopet har jag deltagit i ett par samtalsgrupper, bland annat i församlingens första Alpha-kurs som genomfördes i Jordbro kyrka. Men det räcker förstås inte att delta i kurser, utan det krävs ju en ständig kamp för att befästa och fördjupa sin egen tro. – Genom kyrkan har jag fått till fälle att träffa och lära känna män niskor som jag antagligen inte annars skulle ha gjort. Man ser då att ens egna funderingar och trosfrågor inte är unika utan också delas av andra. På så vis har vi möjlighet att hjälpa var andra att utforska trons mysterium. I min kristna tro finner jag tröst, men också glädje, i det vardagliga livet. – Det jag tidigare trodde vara en förbudsinriktad och sträng, stel och tråkig kyrka har visat sig vara precis tvärtom, det vill säga en mycket öppen, kärleksfull och förlåtande kyrka, som utöver sin kärnuppgift har många olika strängar på sin lyra. Det har varit en glädje att engagera sig i nämnda kurs och samtalsgrupper, och jag brukar också besöka en del musikarrangemang som kyrkan då och då genomför. 9 10 barnen! Här trivs Det är fredagsmorgon i Jordbro kyrka. Ulla och Barbro står i hallen och tar emot barnen som kommer till veckans barn timmar. De hänger ytterkläderna på sina alldeles egna krokar i hallen och samlas sen runt ett bord och börjar skapa olika saker av den gröna leran som ligger framme. Från vänster: Aron, Arthur, Casper, Jack och Angeloz gillar att leka i kuddrummet. Barbro Widarsson och Ulla Sunesson jobbar med barnverksamheten i Jordbro kyrka. Ulla berättar att de alltid startar dagen med leran – för att barnen ska känna igen sig och ”landa” när de kommer. Fantastiska skapelser växer fram på bordet – en del ”får liv” i barnens fantasi och förvandlas till figurer, bilar, rymdraketer, djur… Sen blir det färger och pärlplattor – nya, stora fina pärlor. Plattorna läggs med stor koncentration och därefter vill barnen att Ulla och Barbro ska stryka pärlplattorna, så att de hänger ihop och går att ta hem. – Vi börjar med fri lek. När de tröttnat på leran väljer de själva vad de vill göra. Sen har vi en fruktstund, tänder ljus och sjunger. Ofta berättar vi en bibelberättelse med hjälp av fla nellografen. Vi avslutar med gemen sam lek inne i kuddrummet. Barnen älskar kuddrummet – där är det fritt fram att busa och leka. Allt spring som finns i kroppen får utlopp där. Kasper tycker att det är kul på kyr kans barntimmar och det bästa är att leka i kuddrummet. Han berättar också att de brukar ha kalas när någon fyller år. Han pekar på väggen – där hänger alla barnens namn och födelse dagar. Själv fyller han snart 6 år. På barntimmarna får barnen egna upplevelser och kunskaper om den kristna tron, t ex genom att de lär sig enklare böner, sånger och får höra olika berättelser ur Bibeln. De lär också känna kyrkorummet och de olika symboler som finns där – ljusen, stillheten, dopfunten och korset. Tro, kultur och tradition i små barngrupper Babymassage, småbarnsrytmik, barn- och föräldragrupper, barntimmar, musiklek och orgelsagor, fritidsgrupp, miniorer, juniorer… Varje vecka deltar drygt 400 barn i gruppverksamheterna i S:t Eskil, Jordbro och Vendelsö kyrka. Här finns grupper för barn i alla åldrar och både fasta och öppna grupper. Se hemsidan www.osterhaningeforsamling.se för aktuell information. Inför höstterminen startar grupperna vecka 34-36. – Vi vill att varje barn ska känna trygghet, glädje och gemenskap i våra grupper. – Vi vill att barnen lär känna kyrkans tro, kultur och traditioner. – Vi vill att barngrupperna ska vara lagom stora så att varje barn blir sett och att personalen räcker till. – Vi vill att barnen ska känna sig värdefulla och viktiga. 11 I bland har man vardagsgudstjänster dit barnen i de olika barngrupperna är inbjudna. Ulla Sunesson har jobbat med barnen i församlingen i trettiosex år. – Barntimmarna har varit det vikti gaste i kyrkan för mig, det är det som står mitt hjärta närmast. En del av föräldrarna som nu kom mer med sina barn har hon tidigare haft i sina barngrupper. Att de kom mer tillbaka ser hon som ett ”kvitto” på att de uppskattat verksamheten och vill ge den vidare till sina egna barn. Det bästa med hennes arbete är att se barnens glädje och att de trivs. Men också att föräldrar och dagmammor alltid är tacksamma och glada. Genom åren har de jobbat mycket ihop med >> Kristina Frantskevitch, mamma till Arthur, 5 år – Det är ett fantastiskt arbete som de gör här, barnen trivs så bra. Det har aldrig varit något problem att komma hit. Mina barn går inte på dagis, så det här är jättebra. Det är en liten grupp och bara två och en halv timme. Vi brukar också gå på sångstund på onsdagar. – Jag är så förtjust i Svenska kyrkan, jag känner mig hemma här. Därför är jag så glad att barnen kan komma hit, det är en bra miljö. dagmammorna i Jordbro som kommit med sina barngrupper. Tillsammans med Ulla jobbar Barbro Widarsson. – När jag gick förbi här ibland, så tänkte jag att om det blir en tjänst ledig i kyrkan, så ska jag söka den. Det gjorde jag och fick den. Att jobba här är inte bara ett jobb för mig, det är att vara medmänniska. Barbro jobbar också på familje centralen i Jordbro. I Jordbro kyrka finns också fritids verksamhet två eftermiddagar i veckan och varje onsdag är det babycafé med babymassage och babyrytmik. Text: Charlotte Persson Foto: Catharina Fredrikson >> Jim Wolger-Karlström, pappa till Jack, 4 år – Kyrkans barntimmar är en bra verksamhet, och ett bra komplement till dagmamman som Jack går hos. – Jag jobbade med ungdomsverksamheten här i kyrkan när jag var yngre. Det var som en fritidsgård, fast i kyrkan. Det blev en fristad för många där man kunde prata om hur det var och visste att de anställda hade tystnadsplikt. Om det var problem tog man tag i dem på ett bra sätt. Det var en bra grund, ett bra sätt att arbeta med barnen. 12 Kalendarium Söndag 28 augusti Gudstjänster och andakter I S:t Eskils kyrka firas guds tjänst varje söndag kl 11.00 hela sommaren. För aktuellt program, se hemsidan www.osterhaningeforsam ling.se eller annonsering i Mitt i Haninge. 16.00 Jordbro kyrka Gudstjänst med små & stora Veronica Willner Carl Henrik Widlund Sara Bjäde Höstupptakt med fest för alla åldrar. Fiskdamm. Naturgudstjänst med sommarfest 6 juni Måndag 6 juni – nationaldagen Gökotta 2 juni Torsdag 2 juni 8.00 Vendelsö kyrka Gökotta Mikael Gyllstedt Ann-Christine Wilund Söndag 5 juni 11.00 Vendelsö kyrka Gudstjänst Per Hilmer Larsson Ann-Christine Wilund 16.00 Jordbro kyrka Naturgudstjänst med små och stora, nattvard. Veronica Willner Carl Henrik Widlund Sara Bjäde Minisången, Musikal gruppen, Audite Sommarfest. Avslutning för alla grupper. Söndag 12 juni 11.00 Vendelsö kyrka Franciskusmässa Vendelsö kyrkas körer Per Hilmer Larsson Mikael Gyllstedt Ann-Christine Wilund Eva-Lisa Oldeberg Suomenkielinen toiminta Finskspråkig verksamhet Kesäajan toimintaa St.Eskilin kirkolla 12/6 klo 15.00 Ehtoollisjumalanpalvelus 24/7 klo 15.00 Jumalanpalvelus 4/9 klo 15.00 Ehtoollisjumalanpalvelus Virkistävää kesää teille kaikille toivottavat Eija ja Katija Träffpunkter Tisdag 28 juni 18.30 Jordbro kyrka Musikcafé i sommartid Ove Landeborn med vänner Söndag 28 augusti 11.00 Vendelsö kyrka Gudstjänst med nattvard Per Hilmer Larsson Sommaröppna kyrkor Frivilliga sökes 8 juni – 14 augusti S:t Eskils kyrka Måndag – torsdag kl 9-15 Fredag kl 9-12 Söndag kl 10.30-13 Österhaninge kyrka Onsdag – söndag kl 12-16 Kontakt För telefonnummer till respektive kontaktpersoner se sidan 15. Sopplunch serveras varannan onsdag i S:t Eskils kyrka efter lunchmusiken kl 12.00 (OBS! uppehåll under sommaren). Nu söker vi fler frivilliga som kan hjälpa till med för beredelser och efter plock i samband med lunchen, ca kl 10.0014.30. Vi söker även frivilliga till sopp luncherna i Jordbro kyrka. Är du intresse rad, ring Mia Sjödin. Kastepäivän virsi Täynnä kiitosta ja hämmästystä tuuditamme vastasyntynyttä edessäsi, elämämme luoja. Meidät kaikki otat lapsiksesi. Uusiksi luot meidät Kristuksessa, avoimiksi, uuteen luottamukseen. Täynnä pelkoa ja hämmennystä tulevasta, tuntemattomasta turvaudumme kasteen salaisuuteen. Läpi elämän ja kuolemankin lupauksen kaste meidät kantaa. armon valo jää, kun kaikki sammuu. Tässä, Herra, olet meitä läsnä! Sinä, joka avaruutta ohjaat, tunnet meidät, otat meidät vastaan. Paljon enemmän kuin ymmärrämme, taivaan Isä, kasteessamme annoit. Itse meidät ilollasi täytä. Virsi 383 13 Sommarkvällsmusik Onsdag 8 juni 19.00 Österhaninge kyrka Under häggarna Rasmussons Vocalensemble Onsdag 15 juni 19.00 Österhaninge kyrka Om sommar och kärlek Katrin Meerits, sång Anette Müller-Roos, piano Söndag 19 juni 18.00 Vendelsö kyrka På sångens vingar Kerstin Lostig, sång Lena Åmark, piano Söndag 26 juni 19.00 Österhaninge kyrka Midsommar med Trio Ligoli Ulrika Goliats Fredriksson, sång Charlotta Lindholm Lund blad, tvärflöjt Anders Lindgren, piano och orgel Söndag 3 juli 18.00 Vendelsö kyrka Sjungande stråkar Horstkvartetten Dimitar Nicholov, tonsättare Tzvetelin Tchakaolov Helena Miilus Mikael Fahlstedt och Ann-Christine Wilund, sång Onsdag 6 juli Onsdag 13 juli 19.00 Österhaninge kyrka Johann Sebastian Bach – den femte evangelisten Mary Ljungquist-Hén, orgel och sång Söndag 17 juli 18.00 Vendelsö kyrka En fläkt från antikens Rom Catharina Agoreius, sång Sona Ardontz, pianist, tonsättare och sångpedagog 19.00 Österhaninge kyrka Hawaii tur och retur Mia Carlson, violin Jonas Carlson, violoncell Mikael Fahlstedt, piano och orgel Onsdag 20 juli Söndag 10 juli Söndag 24 juli 18.00 Vendelsö kyrka Svängiga toner med piano, bas och slagverk Svenska psalmjazztrion 19.00 Österhaninge kyrka Bedårande sommarvals Karin Arvidsson, sång Katarina Kvist, saxofon Daniel Lejhall, piano 18.00 Vendelsö kyrka Eldslågor Jubelpsalmer och jubilerande tonsättare www.osterhaningeforsamling.se Onsdag 27 juli 19.00 Österhaninge kyrka Sagan om psalmen Kajsa Norrby, sång, piano och berättande Tove Folkesson, sång, piano och berättande Söndag 31 juli 18.00 Vendelsö kyrka Tills vingen brister – Jussi i våra hjärtan Raymond Björling Mark Petersen Ann-Christine Wilund Mikael Fahlstedt Onsdag 3 augusti 19.00 Österhaninge kyrka Glittrande toner – musik för själen Anna-Karin Schäfer, sång Patrik Ahlberg, tvärflöjt Magnus Sköld, orgel och piano Söndag 7 augusti 18.00 Vendelsö kyrka Ljudande strängar Mattias von Wachenfeldt, gitarr Onsdag 10 augusti 19.00 Österhaninge kyrka Nordiska klanger och spanska rytmer Trio con Brio: Carina Cederwall, tvärflöjt Jan Holmgren, oboe och engelskt horn Stig Andersson, piano Onsdag 17 augusti 19.00 Österhaninge kyrka Näktergalen Mattias Fabian, blockflöjter Hannu Böök, mimgestaltning Söndag 21 augusti 18.00 Vendelsö kyrka Klingande språk Helena och Kyösti Miilus Ann-Christine Wilund Mikael Fahlstedt Onsdag 24 augusti 19.00 Österhaninge kyrka Jazz i sensommarkväll Jazzkvintetten Ellman Larsson Constellation 14 Text: Maria Küchen Foto: Magnus Aronson en skymt… Jag tyckte mig se I försommarens ljus blir mänsklig smärta och förtvivlan paradoxalt nog extra stark. Kontrasten mot ljuset ute och mörkret inuti kan bli nästan outhärdlig för den som har det svårt. Och lösningen är inte alltid att kämpa dig blodig för att bli gladare, tänka mer positivt och så vidare. Lösningen kan tvärtom vara att bara lugnt ge sig hän till faktum: ”Det är som det är. Jag är i min förtvivlan. Andra har också varit där jag är nu, Gud själv har varit där, men det kommer inte alltid att vara så här. Tiden är min vän. Och där ute skiner solen och fåglarna sjunger, inte bara för de lyckliga, för mig också.” Solen skiner. Fåglarna sjunger. I en bok läser jag: ”Jag står i solskimret i den skira försommaren vid bäcken vid vägen. Syrenen blommar. Det sjunger i luften. Jag ser honom. Han dricker. Han lyfter huvudet. Han, segraren. Igen och igen och igen. Jag tror det. Han ser på mig med en fråga i ögonen, en utmaning. Så är han borta.” Det är jag själv som har skrivit det, i andaktsboken ”Ett liv i din dag”, men jag har inget minne av att jag skrev det. Vad jag däremot minns är själva händelsen: Att jag en för sommardag i solskimret faktiskt tyckte mig se en skymt av allhärskaren, Kristus. Där är han nu, och där och där och där, och här, hela det stora Livet, är han, det segrande livet, 15 >> el 3 ill tro, D s att M in väg t fi i serien nn Kontakta oss klar tidigare ar ti www. h 2 2011 på oc 1 läsa i nr se g. geforsamlin osterhanin Maria S:t Eskils kyrka o: Ester Sorri Küchen, fot skimrande i ljusspelet över vattnet, i vinden över gräset och trädens löv verk, överallt. Jesus Kristus, allhärskaren. Herre över allting, Pantokrator på grekiska: Den aspekten av Jesus firas i kyrkorna vid den här tiden på året, men i Svenska kyrkan är bilden av Jesus som kung och segrare i övrigt sällsynt. Hos oss framställs Jesus oftare som ett barn, en jordisk profet eller en döende på korset. Men i berättelsen om Jesus är det centralt, rent mänskligt, vad som händer efter hans himmelsfärd. Det handlar inte om att jag måste tro på det bokstavligt, att Jesus for upp till himlen och sitter där och strålar på en tron. Vad berättelsen gestaltar på ett djupare plan, är Livets seger över döden. Efter att ha tvingats ner i den absolut djupaste förnedring erövrar Kristus hela himlen. Det är en gestaltning av hopp, kanske en av de vackraste och starkaste vi har. Inget läge är så botten löst förtvivlat att det inte finns en väg upp och ut. Just att våga förtvivla kan visa sig vara den vägen, den enda möjliga. Jag såg honom, ser honom, med ett citat ur psaltaren i huvudet: ”Han dricker ur bäcken vid vägen. Så lyfter han huvudet högt”. Att så många tusen år gamla ord kan återuppstå i mig lika levande som om de formule rats här och nu, det är så fantastiskt att det knappt går att förstå. Funderar man inte på det tar man det för själv klart, men vid eftertanke är det rena undret. Så fungerar litteratur: Den skrivande släpper bandet med texten, klipper navelsträngen, låter orden ge sig ut i världen, glömmer dem. Vad som sedan händer, händer mellan text och läsare oavsett tid och rum. Ur den aspekten är skrift ett slags magi. Och den som skrivit är oväsentlig. Det viktiga är inte VEM som skrivit utan VAD som skrivits. Tydligast blir detta förstås när man läser bibeln, där det eviga levande Ordet är allt medan handen som skrev texten är borta sedan länge. Men regeln gäller alla böcker, och för en skrivande människa är det maximalt spännande att kunna bläddra i sin egen bok utan att känna igen något. ”Att tiga är inte guld. Att tiga är död.” Också detta läser jag i min egen bok, inte heller detta minns jag att jag har formulerat. Överhuvudtaget känner jag inte att texten jag läser har skrivits av mig. Men stämmer det att tiga är död? Kan inte tala i så fall också vara död? Jag frågar mig detta av personliga skäl. Jag har talat när jag troligen borde ha tigit. Andra vill kanske inte ha mina påpekanden om hur de borde leva sina liv, även om jag har rätt. Det är vad jag brottas med, just nu och här i skrivande stund medan solen skiner och fåglarna sjunger: Det faktum att jag inte är perfekt, att jag gör fel ibland på ett sätt som sårar och skadar. Just, jag, ja. En människa s kriver: ”Jag har gjort fel” och skickar orden ut i världen, in i någon som kanske känner: ”Jag också.” Felfri är ingen, det finns en tröst i det. I just det försoningsljuset – bara där – kan du och jag passera från att den förtvivlan som det innebär att såra och att såras, till segern det innebär att förlåta och förlåtas. Att segra handlar inte om att bestämma över någon annan eller ens över sig själv. Att segra handlar om att försonas med andra och sig själv, att låta kärleken återuppstå från de döda och regera världen. Runstensvägen 14, Handen, vx 555 670 00 Präster Eija Alpimaa Magnusson, 555 670 53 Magnus Crispin Back, 555 670 52 Attila Neumerker, 555 670 40 Håkan Nordgren, 555 670 37 Diakon Malin Persson, 555 670 31 Musik Catharina Ekeberg, kantor, 555 670 13 Mikael Fahlstedt, organist, 555 670 12 Församlingspedagog Elisabet Hillbratt, 555 670 43 Församlingsassistenter Anna Fredholm, 555 670 38 Karin Lind, 555 670 44 Mia Sjödin, 555 670 39 Barnverksamhet Anki Bokvist, Helena Andersson, Gertrud Eriksson, Birgitta Ohlsson 555 670 47, 555 670 55 Vaktmästare 555 670 90 Vendelsö kyrka Skomakarvägen 18 Präster Per Hilmer Larsson, distriktschef 555 670 73 Mikael Gyllstedt, 555 670 77 Diakoni Eva-Lisa Oldeberg, diakoniassistent, 555 670 72 Musik Ann-Christine Wilund, kantor, vuxenkör 555 670 71 Kamilla Arlestrand, körledare, 555 670 29 Församlingspedagog Henrik Stenman, 555 670 74 Barnverksamhet Britt Lindberg, Ninni Winberg, Susanne Kumlin, 555 670 75 Jordbro kyrka Moränvägen 17 Präster Veronica Willner, distriktschef, 555 670 61 Carl Henrik Widlund, 555 670 62 Diakon Gun-Britt Boström, 555 670 63 Musik Sara Bjäde, kantor, 555 670 65 Barnverksamhet Barbro Widarsson, Ulla Sunesson, 555 670 67 Fritidspedagog Maria Larsson, fritidspedagog, 555 670 68 Brandbergens församlingslokal Jungfruns gata 415 Diakon Malin Persson, 555 670 31 Kryckan Vallakyrkan, Sleipnervägen 111, 777 80 90 Katija Smalliakowa, diakon, 555 670 66 Leif Wiking, präst, 555 670 54 Carina Ekman, diakoniassistent Informationsträff för föräldr ar & konfirmander onsdagen den 7 september 19.00 Åka på läger till Assisi i Italien, sommar på Gotland, skidåkning i Idre eller skapande musik- och mediainriktningar. Det finns flera sätt att konfirmera sig i Öster haninge församling. Gemensamt för dem alla är att det blir en upplevelse för livet. Att konfirmeras är roligt, man får nya kompisar och det är en unik möjlighet att prata på riktigt om det som är viktigt. Lovisa Bernsveden, 15 år, Söderbymalmsskolan Intressen: Cheerleading, fotografering och webbdesign. Konfirmandgrupp: Foto/media Varför vill du konfirmera dig? Tove: Från början visste jag inte riktigt vad jag tror på. Allteftersom har det blivit så att jag tycker om att komma hit och inte behöva tänka på så mycket annat. Jag är inte ens döpt ännu. Mamma och pappa tyckte att jag skulle göra det valet själv. MARKUS: Min mamma ville att jag skulle konfirmera mig, både mamma och pappa har också konfirmerat sig. Det verkade kul att åka till Italien och träffa nya kompisar. Jag skulle vilja veta mer om Bibeln, sammanhang mellan saker och ting som jag har hört. Lovisa: Jag fick hem lappar och k ollade på internet och det verkade kul. Min kompis och hennes syster sa att man får presenter när man konfi rmerar sig så det var därför jag gick in på hemsidan och kollade. Jag bestämde själv att jag ville göra det här. Något bra som du har lärt dig? Tove: Jag har blivit mer bekväm, mer mig själv. Förut visste jag inte vad jag trodde på. Jag har blivit mycket mer säker på vem jag är än vad jag var tidigare. Jag har gjort framsteg med hjälp av det här. Vi pratar mycket. Vi har läst igenom budorden och pratar mycket om t ex: ”vad skulle du göra i den situationen?” Jag har fått mycket mer kunskaper om vad religionen innebär. MARKUS: Idag på predikan så sa vi att om någon trängs före i en kö, till exempel, så ska man inte hata dem för det. Man behöver inte känna hat mot allting bara för att någon gör fel. Man ska tänka att de också är människor och alla gör fel ibland. Lovisa: Jag har ju träffat nya människor och fått en helt annan inblick i kyrkan och kristendomen och ett helt annat perspektiv på Gud och tro. Tove Nordström 14 år, unskapsskolan Tyresö K Intressen: Estetiska, som fotografi och musik. Jag ritar ock så. Konfirmandgrupp: Fot o/media n, 14 år, InterMarkus Johansso a skolan i Enskede nationella Engelsk dy och gym i an eb Inn : Intressen bland. : Assisi Konfirmandgrupp Kan du rekommendera andra att konfirmera sig? Tove: Ja, absolut. I skolan blir det lätt grupper och man kan inte vara sig själv. Här kan man vara det och bli accepterad på ett helt annat sätt. MARKUS: Ja Lovisa: Ja, absolut. Alla borde i alla fall prova på. När man pratar om Svenska kyrkan och religion överhuvudtaget så får man något helt annat att referera till sen. Har din syn på Svenska kyrkan förändrats? MARKUS: Jag har inte varit i kyrkan så mycket tidigare, mest på jul och påsk, men då har jag gått till Katolska kyrkan, för min mamma är katolik. Då har det varit helt annat. Det är så stort och en massa människor överallt. Jag tycker mer om när det är lugnt och tyst. När man kommer hit blir det lite lugnare eftersom det inte är så många människor i en mindre kyrka och prästerna är inte tråkiga heller. Lovisa: Min syn på Svenska kyrkan har absolut förändrats. Jag har bara sett det som någonting att gå till på söndagar och typ sjunga och be, men det är så mycket mer. Jag tänkte att det bara är gamlingar som går här på söndagar. Det är jätteskön stämning här. Man kan släppa allt som är jobbigt. Det är fritt här, man kan bara vara. Respekten för andra människor har också förändrats. Man pratar lite om det i skolan också men det får liksom en annan innebörd i kyrkan. Om ledarna: Tove: Bra ledare. Det är bra att hjälpledarna är lite yngre, de blir lite mer kompis med oss. Text och foto: Läs mer och anmäl dig på www.osterhaningeforsamling.se Catharina Fredrikson
© Copyright 2024