1. No category

Sweabladet
Hongkong 2013
SWEA HONG KONG 25 ÅR!
• Vad har hänt i Hongkong på 25 år?
• Vad gör tidigare SWEA Hong Kongs ordföranden idag?
• Så här ordentligt firades 25-åringen
Årets Fest!
Missa inte mingelbilderna...
Världsmötet
i Bologna!
SnabbGuide
för nyinflyttade!
Läs Mer: Året i bilder, Svenska Skolan och Svenska Kyrkan
I KORTHET
SWEA är ett globalt nätverk med ungefär 7500 svensktalande kvinnor i 74 avdelningar i 33 länder. Vi är den
största Sverigefrämjande organisationen utanför Sverige och
vårt syfte är att främja det svenska språket samt att sprida
svensk kultur och tradition. SWEA är en icke vinstdrivande
ideell organisation.
För senaste nytt se: http://hongkong.swea.org
Och gå med i vår grupp på Facebook! Sök på:
“SWEA Hong Kong”
Delar av SWEA Hong Kongs styrelse 2013 fr. v: Elisabeth Helander, Bianca BöhmeEricsson, Katarina Berglund, Kristina Persson, Ingela Aldrin, Linda McCluskey, Ida
Mattsson, Anne Larsen och Cecilia Carlsson.
SWEAS STYRELSE 2013
REDAKTIONEN
Ordförande
Ingela Aldrin
Ansvarig utgivare
Ingela Aldrin
Vice ordförande
Kristina Persson
Redaktör
Ida Mattsson
Sekreterare
Linda McCluskey
Layout
Ida Mattsson
Kassör
Katarina Berglund
Skribenter
Ida Mattsson
Ingela Aldrin
Jörgen Halldin
Karin Gibson
Kristina Persson
Lis Hamark
Louise Sjögren
Madeleine Persson
Medlemsansvarig
Bianca Böhme-Ericsson
Programgruppen
Karin Ward
Anne Larsén
Catharina Axell
Eva Bjärkeback
Lenita Kristensson
Publikationsgruppen
Ida Mattsson
Madeleine Persson
Elisabet Helander
Suppleant
Cecilia Carlsson
Lotta Bartosch
2 SWEAbladet
Tryckeri
Crystal Printing and
Design Ltd
Omslagsbild
Ricky Ngan
STORT TACK TILL
VÅRA SPONSORER:
Ericsson
Handelsbanken
SEB
Sverigeshoppen
Ordförande har ordet!
Ä
ntligen är Sweabladet här! Ett temanummer tillägnat SWEA Hong Kong 25 år!
Den 27 april firade vi vår kära 25-åring,
SWEA Hong Kong, med buller och bång. Det blev
en oförglömlig kväll på anrika Helena May. Andreas
Lundstedt såg till att vi dansade och sjöng hela kvällen
lång. Festen fortsatte på ToTT’s bar in på småtimmarna. Vad kul vi hade! Missa inte bilderna från
festen!
Vårt temanummer bjuder på mycket. Inte bara om
själva festen. Läs också Jörgen Halldins intressanta
artikel om hur staden förändrats under 25 år. Och om
Lindqvistarnas upplevelser i Kina och Hongkong på
60- och 70-talet. Läs också om Svenska Skolan och
Svenska Kyrkan, som varit här i 25 år. Missa inte heller
artiklarna om oss, våra ordföranden och bilderna från årets
aktiviteter; allt från kafferep till stadsvandringar.
Tips om Hongkong får du också. Som ny i HK känns
det förvirrande ibland. Med små tips kan tillvaron bli
lite enklare. Om du är ny i HK så häng med på våra
aktiviteter! Vi har en fantastisk Programgrupp, som
med energi och glädje ordnar intressanta, roliga och
lärorika aktiviteter för oss.
Den 11 februari har vi årsmöte med efterföljande tjejmiddag. Kom med då! Vid mötet väljs styrelsen. Vi
söker nu dig som är intresserad av att vara med i styrelsen eller programgruppen. Det är kul och intressant.
Hör av dig till oss om du är intresserad ([email protected])
I skrivande stund har jag precis kommit tillbaks från
Världsmötet i Bologna. En oförglömlig upplevelse tack
vare alla härliga Sweor jag mött. Temat för världsmötet
var SWEAs framtid. Vi hade många inspirerande
möten och diskussioner, och dessutom mycket trevligt!
I mars är det regionmöte i Melbourne, vår nyaste
avdelning i Asien. Du hänger väl med? Det är kul
att vidga sitt nätverk och träffa nya, intressanta tjejer.
Kolla in det fina programmet. SWEA är ju toppen
på många sätt, bl.a. är det världens bästa resebyrå.
SWEA-resorna är fantastiska. Glöm inte heller att du
kan delta på andra avdelningars aktiviteter, så kolla in
lokala SWEA-programmet nästa gång du reser i Asien,
eller ta kontakt med en Swea på plats. Så får man de
bästa restipsen. Gå med i Facebookgruppen för Asien
eller för Världen så blir det
lättare att få kontakt!
Nu är det dags att luta sig
tillbaka och njuta av god
läsning och härliga bilder!
Ingela Aldrin
Ordförande
SWEA Hong Kong
Innehåll
4 Året som gått
Se ett axplock från de aktiviteter SWEA Hong Kong har haft
under 2013.
4
6 Kina/Hongkong ur Lindqvistarnas ögon
Hör författarparet Birgitta och Herman Lindqvist berätta
deras historier om Hongkong och Kina.
8 Världsmötet i Bologna
Ordförande Ingela Aldrin berättar om SWEAs världsmöte.
6
12 Hongkong från 1988 till idag
Hongkong är en stad under ständig utveckling. Hur såg den ut
för 25 år sedan?
14 Tidigare ordföranden: Vad gör de idag?
SWEA Hong Kong har hunnit med några ordföranden under
åren. Vad gör de idag?
12
16 Så här fixades årets SWEAFEST!
SWEA Hong Kong fyllde 25 år och firades ordentligt. Läs hur
förberedelserna gick till.
18 SWEA Hong Kongs Vårfest
Mingelbilder och glamour!
22 Svenska Kyrkan i Hongkong
16
Läs hur Svenska kyrkans närvaro har påverkat livet för
personer i Hongkong och Kina.
26 Svenska Skolan i Hongkong
Svenska skolan har funnits i Hongkong sedan 1984, troligtvis
tidigare.
28 Nyinflyttad?
22
Få tips och trix för hur du som nyinflyttad enklast hittar hur
saker och ting fungerar i Hongkong.
30 SWEA får ny hemsida!
Efter många års prat har det äntligen blivit plattformsbyte för
SWEAs hemsidor.
30
SWEAbladet 3
2013: året som gått
2013: året som gått
SWEA Hong Kong 2013
S
om vanligt hände det massa roligt under året med SWEA Hong Kong. Här
kommer ett litet axplock av aktiviteter från året som gått. Vilken aktivitet blev
din favorit?
JULMIDDAG 2012
Förra årets traditionella julmiddag hölls i slutet av november på Pacific Club i Tsim Sha Tsui med fantastisk utsikt över
skyline på Hongkong-ön. Svenskar som vi är trotsade vi det
ovanligt kalla och trista vädret med att sitta ute och fira med
snaps, glögg och julskinka. Foto: Ida Mattsson
KAFFEREP
Det hölls ett mycket uppskattat Kafferep i mars, med
betydligt fler än sju sorters kakor till kaffet. Gott, glatt och
skratt blev det. Foto: Ingela Aldrin
UTFLYKT TILL CHEUNG CHAU
HISTORISK PROMENAD: FANLING
I vår serie upptäck Hongkong gick färden i april till New
Territories där Catharina Axell guidade oss runt på Lung
Yeuk Tau Trail bland intressanta Walled Cities. Vi avslutade
rundturen med lunch vid templet Ying Sin Koon i Fanling.
Foto: Ingela Aldrin
Ön Cheung Chau, som är känd för sina pirater och den
årliga Bullfestivalen. I april blev vi guidade runt av Swean Mia
Wong, som bott på ön i många år och som visade familjens
Anscestor Hall. God lunch åt vi på en trevlig dim sum-restaurang. Efter en rundtur på ön bjöds vi på kaffe och god kaka
hemma hos Mia. Foto: Ingela Aldrin
BOWLING
SILLALUNCH
Som vanligt i juni innan sommaruppehållet hölls den
alltid populära sillunchen. Foto: Karin Warén
SWEA anordnade en bowlinglunch i oktober. Perfekt
syssla i Hongkongs oktobervärme. Foto: Ulrika Mollberg
ÄRTAN
I mars åt vi ärtsoppa med varm punsch. Till efterrätt blev
det pannkakor med sylt och grädde, allt hemlagat. En tradition som återkommer varje år. Foto: Anne Larsen
CHINA CLUB
I februari ordnades en rundvandring och dim sum lunch
på anrika China Club. Vilken fantastisk upplevelse! Foto: Ida
Mattsson och Jeanette Olsen-Lindoff
DRAGON BOAT
VALBORGSFIRANDE
Traditionsenligt firades Valborg den 30 april på stranden i
Repulse Bay även i år, även om det länge såg ut att regna bort.
Foto: Håkan Aldrin
4 SWEAbladet
I oktober provade vi på Dragon Boat, något som var
mycket uppskattat hos alla som var med! Vi får hoppas på en
favorit i repris. Foto: Anne Larsen
MAHJONG
Varje måndag spelar vi Mahjong hemma hos en Swea. Så
här trevligt har vi! Foto: Karin Warén
SWEAbladet 5
MARKETING MATERIAL
Kina och Hongkong
ur Lindqvistarnas ögon
av Ida Mattsson
Vi hade den stora äran att få besök av Herman och Birgitta Lindqvist, i maj 2013, anordnat
av Svenska Kyrkan i Hongkong och Kina. Det var under ett par magiska timmar som vi fick
B
sitta och lyssna på deras spännande upplevelser i Kina, Hongkong och världen.
irgitta Lindqvist berättade
flyktingar ta sig över gränsen från
enkelt om hennes liv i Beijing
Kina till Hongkong, men den engelska
på 1960-talet, mitt under den
gränsen hårdbevakades av gurkhakinesiska kulturrevolutionen, då hon var soldater från Nepal, världens tuffaste
en av de 200 privilegierade utlänningar
soldater.
som bodde i Kina. Hon vet allt
om vad det är att inte ha något
att göra. När du lyssnat klart på
de tio tillåtna operorna för 118e
gången finns det inte så mycket
kvar att göra. Så Birgitta bestämde
sig för att lära sig kinesiska. Hon
fick en lärarinna, en färgstark
dam med röd scarf. Sådant stack
ut i Kina på den tiden. Men ack
vad Birgitta såg fram emot den
stunden på dagen när hon fick
lära sig något nytt. Det blev många Herman och Birgitta Lindqvist i Hongkong i maj 2013.
sessioner tillsammans och Birgitta, Foto: Lennart Hamark
som har rätt lätt för att lära sig språk,
pratar idag bland annat både mandarin
Första tiden i Hongkong hyrde
och japanska.
Herman rum hos Suzie Wong, en
riktig mama-san som var chef över
När Birgitta kom tillbaka till Kina
flickorna på en bar i Wan Chais bardefter en sommar i Sverige såg hon
istrikt. Rummet låg högt upp i ett
fram emot sina undervisningsseshus på Middle Road, nära hamnen
sioner igen, men den här gången kom i Kowloon. Det lät som grannarna
en annan lärare, inte alls med samma
var hemma hela tiden. TV-apparater
glöd. Birgitta frågade efter hennes
skrålade med hög volym, det rasslades
tidigare lärare, men det var knäpptyst, med mahjong-brickor och spelades
ingen visste något, eller sa att de inte
kantonesisk operamusik dag som natt.
visste något. Och inte såg hon henne
Det var aldrig tyst. Men eftersom
igen. Som så många andra i Kina på
Herman reste så mycket och rummet
den tiden så försvann hon…
var tillfälligt medan han letade efter
en riktig lägenhet till hans familj så
gick allt bra.
HONGKONG PÅ 1970-TALET
Herman Lindqvist berättar om sin
tid i Hongkong. Det var tidigt 1970-tal
Herman, som då jobbade för
och Hongkong var under Brittiskt styre Expressen, hyrde ett skrivbord i ett
med drottningens porträtt på sedlar och kontor på Hennessy Road i Wan
frimärken, och den gamla flygplatsen
Chai på Hongkong-ön. Varje morgon
Kai Tak användes fortfarande. Det var
tog han en av färjorna som ständigt
i sluttampen av den stora kulturrevokorsar sundet mellan Kowloon och
lutionen i Kina, så emellanåt försökte
Hongkong-ön. Väl framme hoppade
6 SWEAbladet
han på tramen, vilket väl kännetecknar Hongkong-ön, och tog honom till
Wan Chai.
Efter några månader i Hongkong
fick Herman tag i en lägenhet
på Kennedy Road, Mid-levels,
där hela familjen fick plats. Då
hade de magnifik utsikt över
Hongkongs hamn som ständigt
sjöd av liv och rörelse. Den utsikten idag är skymd av enorma
skyskrapor.
TYFONEN ROSE
Några dagar innan familjen
landade blev Hongkong träffad
av tyfonen Rose. Det är sällan
Hongkong blir direkt drabbad
av en tyfon, men den här gången
var ett undantag. Det var en tyfon på
nivå 10, den högsta faran på skalan.
Herman, som var mitt i stormen, hörde
hur vinden dånade utanför hans fönster.
Tyfonen krossade glas, torkställningar
slets loss och flög genom luften, trafikskyltar böjdes och delar av neonskyltar
ven som granatsplitter. Mer än hundra
personer dödades och mer än 5 000
blev bostadslösa. Det blev en av de
dödligaste tyfoner som någonsin träffat
Hongkong.
Efter två år i Hongkong flyttade
Herman och hans familj vidare till
Bangkok. Dock har både Birgitta och
Herman varit tillbaka i Hongkong
flera gånger sedan dess, och planerar
att besöka oss snart igen. Det ser vi
redan fram emot. o
Är ni intresserad av fler historier rekommenderar jag varmt Herman
Lindqvists bok “Mitt i Allt”.
Johan Andrén
Deputy Head of Greater China and
General Manager Hong Kong branch
Mikael Westerback
Head of Greater China and
General Manager Shanghai branch
Your Nordic Bank in Greater China
Handelsbanken has been operating in Greater China for
more than 30 years. Today we are the Nordic bank with the
largest presence in the region.
As your banking partner we are here to help your business
succeed. Banking with us you benefit from local knowledge
and experience as well as a high level of flexibility and
personal service.
Our offering includes full-service corporate banking, from
all types of financing to a wide range of cash management
services. As an experienced member of the local clearing
system, our payment services are second to none.
Contact us to find out more about how we can help your business.
Shanghai - Mikael Westerback or Camilla Sjöberg +86 21 6329 8877
Hong Kong - Johan Andrén +852 2293 5388, Jimmy Bjennmyr +852 2293 5326
Taipei - Amy Chen +886 2 2563 7458
Beijing - Jason Wang +86 10 6500 4310, Joakim Hedhill +86 10 6500 3435
handelsbanken.cn
Lidbeck från Svenska Institutet. Även
Svenskar i Världen var representerade
genom Anna-Lena Lööf.
Världsmötet i
Bologna
av Ingela Aldrin
Sweor från hela världen på guidad visning av Bologna. Foto: Ingela Aldrin
J
ag har precis kommit tillbaka från
Bologna och mitt första världsmöte,
med 400 Sweor, från 74 avdelningar runt om i världen! Från Hongkong
kom även Lisbeth Claesson och vi
var 15 totalt från regionen Asien. Vår
förra ordförande, Mita Lindgren, som
numera bor i Lissabon, var också där.
Det är alltid lika kul att möta gamla
bekanta, men också trevligt att vidga sitt
nätverk. Vilka härliga tjejer jag har mött
och så kul vi har haft. Intressanta dagar,
späckade med inspirerande möten,
föreläsare och workshops. Ett varmt
tack till SWEA Rimini, med Elizabeth
Cederholm och Desirée Forni i spetsen!
Fredagen ägnades åt de sju regionernas möten. Vi i SWEA Asien
diskuterade bl.a. framtidsfrågor.
SWEAs ordförande Margaret Sickens
Ahlgren satt med under delar av våra
diskussioner, vilket kändes bra. Vi
fick också besök av Vicki Almstrum,
SWEAs IT-expert, som höll en kort
genomgång av Webbprojektet och
snart kommer SWEAs hemsida ha
ett nytt ansikte. Hos oss jobbar Ida
De berömda arkaderna i Bologna. Foto: Ingela Aldrin
Styrelsen för Region Asien. Foto: Ingela Aldrin
8 SWEAbladet
Mattsson och Madeleine Persson hårt
just nu för att få hemsidan klar till
lanseringen. Bra jobbat tjejer!
SWEAs jurist, Gita Paterson, berättade också om reglerna kring donationer
och gav lite tips om vad vi ska tänka
på inför en donationsansökan. Efter en
riklig buffélunch på italiensk vis, höll
alla Regionerna sina årsmöten. Det var
en mycket givande dag, som avslutades
med middag på en trevlig jazzklubb i
Bolognas äldre kvarter.
Lördagen började med en föreläsning
om SWEA i dåtid, nutid och framtid. Det var kul att få höra Agneta
Nilsson berätta om hur det hela startade i hennes garage i Los Angeles på
70-talet. Hon hade ordnat en svensk
julmarknad, vilket blev en succé, och
hon hade plötsligt en hel låda full
med namn och adresser till svenskor
som alla var ivriga att hålla kontakt
med varandra. 1979 grundades den
första SWEA-avdelningen. Agneta
Nilsson kunde då inte ana att det
skulle utvecklas till att bli en sådan
världsomspännande organisation, med
över 7 500
medlemmar i
33 länder! Och
nästa år fyller
alltså SWEA
35 år!
Vi fick
också lyssna
till flera andra
intressanta
talare, bl.a.
Ruth Jacoby,
Sveriges
ambassadör i Rom
och Agnes
Gudmunson
Efter föreläsningarna följde workshops med tre huvudteman, Barn
utomlands och Svenska språket,
SWEA i framtiden, SWEAs information och kommunikation. Vi
satt i mindre grupper för att kunna
fördjupa oss och diskuterade livligt framtidsfrågor, styrkor och
svagheter, möjligheter och hot.
Många intressanta förslag kom upp.
Framtidskommittén sammanställer
det hela i en rapport i höst. Jag känner stor tillförsikt inför framtiden och
är övertygad om att SWEA fortsätter
att utvecklas och bli den organisation
som vi vill att den ska vara. Det är ju
vi som är SWEA och det är vi som
bestämmer hur framtidens SWEA
ska se ut.
Lisbeth Claesson, Hongkong. Foto: Ingela Aldrin
Kvällen avslutades med härlig festmiddag på hotell Centergross. Det
bjöds på trevlig underhållning och vi
fick njuta av både vissång och opera,
samtidigt som vi serverades fantastisk
italiensk middag, som bjöd på det
bästa från Italien. Efteråt dansade
alla friskt till ABBA-låtar och andra
härliga godingar. Det blev en riktigt
trevlig avslutning på Världsmötet.
Jag ser redan fram emot Regionmötet
i Melbourne i mars nästa år och hoppas att många av oss har möjlighet att
åka dit. Det bjuds på ett fint program!
Nästa Världsmöte kommer att hållas i
oktober 2015, i Arizona. o
SWEAbladet 9
S
WEA Hong Kong har en barngrupp
som träffas varje fredag och är till för
barn mellan 0-3 år. Gruppansvarige
Annelie Wallace berättar mer.
Hur många brukar delta? Det varierar
ganska rejält, hittills sedan sommaren har
vi varit mellan 5 till 7 mammor med varsitt
barn/vecka.
Hur många år har SWEAs Barngrupp
funnits? Jag vet inte hur länge dessa träffar
har hållit på eller vem som startade dem,
bara att de har ägt rum ett antal år nu. På
mitt första möte över 2 år sedan hörde jag
att de är på 10+ år men jag vet inte om det
stämmer.
Vad brukar ni göra? Det beror på åldern. Vi
börjar med frukost eller fika och sedan lek
med sång. Det är massor med nytt blod nu
efter sommaren och hittills är medelåldern
på deltagarna ca 5 månader så det är inte
särskilt mycket spring just nu :-)
Hur ofta träffas ni? Vi träffas varje Fredags morgon.
Vem bestämmer var ni träffas? De som har anmält sig villiga att vara värdinna under terminen är med på ett rullande
schema. Den som är ansvarig for barngruppen lägger sedan
ut detta på vår Facebook-sida och veckans värdinna skickar ut
en påminnelse med adress och annan info i början/mitten på
veckan.
Hur länge brukar ni träffas? Runt 1,5 till 2 timmar.
Jon Hicks/Corbis/Scanpix
SWEAs Barngrupp
When it’s time to do business,
we’re exceptionally open.
Är det olika barngrupper beroende på ålder på barnen? Den
lilla barngruppen är för barn upp till 3 år. Det fanns en för
äldre barn men den är för tillfället nedlagd pga bristande
intresse.
Ska jag tänka på att ha med mig något när jag kommer? Man
behöver inte ta med något till barngruppen. o
Intresserad? Hör av dig till Annelie Wallace på anneliew@
gmail.com så lägger hon till dig till Facebook-gruppen. Då får du
alla uppdateringar och kontakt med alla medlemmar.
SWEAs Hikinggrupp
E
va Bjärkeback var
med i SWEA Hong
Kongs Hikinggrupp i många år innan
hon i somras återvände
till Sverige. Hon svarade hjärtligt och ärligt på frågor om
gruppen.
Hur startade hikinggruppen? Lotta Josefsson grundade hikinggruppen för 6-7 år sedan av eget intresse, hon älskar hiking
och ville helt enkelt inte vandra själv.
Hur ofta hikar ni? Vi hikar en gång i veckan under årets
svalare månader när vädret tillåter. Vill man gå under den
varma perioden blir vandringarna inte så ansträngande.
Vem bestämmer var ni går? Det har varit så att hikingledaren
bestämt var man går. Jag ville dock att vi skulle dela mer på
planeringen av hikerna, vilket inte alltid fungerade så bra.
Testa er fram, gruppen ändras ju hela tiden.
Hur lång tid brukar hiken ta? Det är ju olika beroende var
man går, men ca 3 timmar är nog vanligast. Vi har då ätit
lunch tillsammans efter hiken, när vi vandrat längre tid har vi
haft matsäck med oss. Hur många brukar delta? Det är väldigt olika från 4-5 upp till
15 st, det beror på vilka som bor i Hongkong. Någon gång per
termin har vi haft familjehike och då har vi varit fler.
10 SWEAbladet
Måste jag vara i bra form för att orka hänga på? Hikerna är
ett riktigt träningspass och det ska det vara. Vi har oftast gått
efter “serious hikers” boken, etapper på långtrailerna. Oftast
är de riktigt utmanande, speciellt som vi brukar ha bra fart på
gången. Ibland har det kommit upp till diskussion att man
ska ha en lugnare grupp, men det har stupat på att ingen vill
ta hand om det, men rätt som det är kanske det finns intresse.
Alltså en hyfsad kondis behövs.
Vad ska jag tänka på att ha med mig till hiken? Som
Hikingledare måste du ha en hikingkarta och helst lite
information om hiken. Man ska inte behöva känna till hiken
innan, lite spänning måste ni ha. Alla får hjälpas åt att hitta,
det är inte alltid så lätt men man går aldrig vilse bara lite
längre än tänkt. Alla måste ha med mycket vatten, någon
snacks ex frukt, sport bar, och även lite pengar... Vad rekommenderar du att ha på sig? Träningskläder, jag
brukar alltid ha lite extrakläder i väskan så man kan bada eller
byta om när vi äter lunch.
Vilken är din favorithike i Hongkong? Sun Set Peak på
Lantau, Otroligt vacker och man får sig ett riktigt träningspass. Vackra är även Tai Long Wan och Long Kee Beach i
Sai Kung Country Park, där får man även ett härligt dopp på
någon av de öde beacherna, dessa hiker är inte så fysiskt jobbiga men de är långa. Jag har gått med aktiva barn i ålder 8 år
och äldre. o
Intresserad? Kontakta Linda McCluskey på:
[email protected] så lägger hon till dig på hikinglistan.
Every business has a different story and a different goal. We understand that.
Over many years in this market of unique opportunities, we’ve developed the
local knowledge, resources and connections needed to turn ambitions into
reality. That’s why we’re one of the most well-established northern European
banks in the region. For corporates, financial institutions and private banking
clients, we’re ready to listen and cater to your needs – in Beijing, Shanghai,
Hong Kong, Singapore and New Delhi.
Discover more at www.sebgroup.com/asia
swea hong kong 25 år
swea hong kong 25 år
Hongkong från
1988 till idag
av Jörgen Halldin
På 25 år hinner en stad förändras en hel del. Jag satte min fot i Hongkong först 1993, så jag
är kanske inte rätt person att berätta hur Hongkong förändrats just från 1988, när SWEA
Hong Kong grundades, till idag. Men det går ju att göra research!
N
u hade jag sådan tur så att
precis när denna artikel skulle
författas så hörde en tidigare
UD-kollega, Catharina Kipp, av sig och
ville besöka generalkonsulatet. Hon
och hennes familj bodde nämligen
här 1985-1988 och skulle nu besöka
Hongkong för första gången på 25 år.
Min kollega här på konsulatet, Gunilla
Rödström, kom till Hongkong just
1988, så det var kul att kunna sammanföra Catharina och Gunilla för ett litet
samtal om då och nu. När Catharina
och hennes man Magnus väl klev in
genom konsulatets dörr häromdagen
berättade de att de blev ”helt chockade”
när de kommit till Central för första
gången på 25 år och sett hur den delen
av stan förtätats och förvandlats sedan
de senast var här. De kände helt enkelt
inte igen sig!
Hongkong Skyline 1980-talet och idag. Foto: HK Man.
12 SWEAbladet
Och det kanske inte är att undra på;
om jag har räknat rätt så är bara fem
av Hongkongs 120 högsta byggnader
byggda före 1988. Nu behöver man ju
bara bege sig norr om gränsen - till
Shenzhen - för att hitta en stad som
under samma tidsrymd förstås haft en
ännu mer spektakulär tillväxt, men ur
ett svenskt perspektiv är Hongkongs
förtätning och nybyggnation under
de här decennierna bokstavligt talat
hisnande. Och all ”land reclamation”
i Victoria Harbour har gjort att Star
Ferry lägger till kanske 200 meter
längre ut än vad den gjorde 1988.
Vad har hänt mer under de här åren?
Det största är förstås Hongkongs
återgång till Kina 1997. Enligt
vad mina kollegor berättade så
dominerade detta annalkande faktum samhällsdebatten även 1988
– det stora samtalsämnet bland
Hongkongborna var då hur man
skulle skaffa sig dubbla pass, så att
en flytt till ett annat land var möjlig
inför 1997. Några brittiska medborgarskap på bred front blev det som
bekant inte, men hundratusentals
Hongkongbor flyttade till Kanada
från mitten av 1980-talet och framåt.
Idag har många av dem återvänt,
och det lär finnas omkring 350 000
personer med kanadensiskt medborgarskap i Hongkong.
Den diskussion om allmänna val som
fortfarande pågår, hade också påbörjats redan i slutet av 1980-talet. Den
dåvarande regeringen skrev faktiskt
ett ”green paper” 1987 som föreslog
införande av allmänna val till LegCo
(parlamentet) redan 1988. Så blev det
inte, utan istället nöjde man sig med
att knappt en tredjedel av platserna
utsågs i direkta val 1991. Därefter
Från vänster: Gunilla Rödström, som flyttade till Hongkong 1988, och Catharina Kipp och Magnus Hempel,
som lämnade Hongkong samma år.
vidtog en dragkamp om valsystemets
utformning som pågår än idag.
Hur var det med oss svenskar i
Hongkong på den tiden då? Jo, enligt
Catharina Kipp var svenskkolonin
nog en 500-600 personer, så den var
ganska ansenlig, även om vi idag är
åtminstone dubbelt så många. Det
var djonkturer som gällde på helgerna
redan då, och Lan Kwai Fong var
populärt för den som ville ut och
ta en öl. Chansen var stor att man i
så fall blev serverad av en britt som
passat på att skaffa sitt första jobb
i Hongkong, eftersom britter per
automatik hade arbetstillstånd här då.
Och vad hette den populäraste baren?
”1997” förstås! o
Hongkong på tidigt 1900-tal. Foto: Hong Kong Tourism Board.
SWEAbladet 13
swea hong kong 25 år
swea hong kong 25 år
Tidigare ordföranden:
Vad gör de idag?
av Madeleine Persson
tidigare ordföranden. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Av de 15-tal ordföranden vi
haft under åren fick vi endast tag på tre… Vad gör de idag?
Hong Kong var en underbar tid
för både min man och mig (1989/90
- 96). Vi träffade många trevliga
människor och upplevde så mycket
intressant både i HK och på resor
till länderna omkring. Vår dotter har
vänner för livet från HK som kom till
hennes bröllop. Tyvärr har vi aldrig
lyckats komma tillbaka - men en dag!
Grattis till 25-års jubileet! Aloha, som
vi säger här på Hawai’i.
När var du ordförande i SWEA
Hong Kong? Jag var ordförande 1991-1992 men SWEA
Hong Kong hade inte ett kalenderår när jag började.
Var bor du idag? Jag bor idag på Hawaii där jag bott sedan
år 2000.
Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit under din ordförandetid i SWEA Hong Kong? Vad jag är mest stolt över
är den svenskakurs för kineser som startades på Hong Kong
University 1992. Intresset för lilla Sverige och svenska språket
var stort och flera studenter reste till och med dit för vidare
förkovran i språk och kultur. ”SWEA prize”, ett stipendium
för duktiga studenter vid universitetet instiftades också. Bästa SWEA-minnet?Det roligaste minnet var nog när alla
vi svenskar lade till vid en ö med våra djonkar på Svenska
Nationaldagen. Det var säkert ett tiotal djonkar med svenska flaggan hissad. Svenska konsuln höll tal och vi skålade i
champagne. Den svenska kören, som jag var med i, sjöng. Det
var inte bara SWEA utan alla svenskar som gjort ett jättejobb
14 SWEAbladet
tillsammans med ett härligt gäng, föra vidare de traditioner
och aktiviteter som SWEA Hong Kong under 25 år har erbjudit och fortsätter att erbjuda Sweorna i Hongkong. Bästa SWEA-minnet? Oj, det är så många genom åren. Men
Swearesorna är nog de som jag minns tydligast. Resor till
Vietnam, Kambodja, Malaysia, USA med fler och många fler
resor lär det bli framöver med SWEA, världens bästa resebyrå.
MITA LINDGREN
I samband med att SWEA Hong Kong fyller 25 år tyckte vi det skulle vara kul att höra från
PIA JORDAN
INGELA ALDRIN, VÅR NUVARANDE
ORDFÖRANDE UNDER LUPPEN
med att ordna allt. Vi hade mindre båtar som tog oss i land
tillsammans med all mat och dryck. Det var en fantastisk dag!
Det finns så många roliga minnen. Luciafesten som
SWEA ordnade och där kören också sjöng var ett roligt
minne liksom julbazarerna på dåvarande Hilton. Det känns
bra och viktigt att hålla de svenska traditionerna vid liv när
man bor utomlands. Det är någonting som förenar oss svenskar. Speciellt viktigt för barnen tycker jag. KARIN GIBSON
När var du ordförande i SWEA
Hong Kong? Jag tog över från Lotta
Josefsson 2009 när hon flyttade hem
till Göteborg och lämnade över till
Mita Lindgren i 2011 då jag tog
över Regionordförandeskapet för
SWEA Asien.
Var bor du idag? Jag bor kvar här i
Hongkong i Repulse Bay.
Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit under din ordförandetid i
SWEA Hong Kong? Som en enskild händelse måste det ju
vara Regionmötet vi arrangerade här i Hongkong 2010. Då
fick vi tillfälle att visa upp vår stad för inresande Sweor från
hela världen och ta med dem på en efterresa till Guilin och
Yangshue i Kina. Men jag känner att arbetet som AO, framför
allt var som att hålla i stafettpinnen ett tag, under en del av
ett långt lopp där målsättningen förblir densamma och det
är nog det jag känner mig mest stolt över egentligen. Att ha
kunnat bidra med mitt engagemang under en period, för att
När var du ordförande i SWEA
Hong Kong? Jag var ordförande
i SWEA Hong Kong 2011-12.
Dessförinnan var jag vice ordförande
och medlemsansvarig från 2009.
Var bor du idag? Jag och min
Michael har flyttat till Lissabon. Här
har vi ett härligt klimat, tillgång till
kultur och nära hem till Stockholm.
Och så finns ju SWEA här! Jag är nu
vice ordförande i SWEA Lissabon.
Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit under din
ordförandetid i SWEA Hong Kong? Vi passerade 100
medlemmars-strecket som vi länge hade haft som ett nästan
ouppnåeligt mål. Det var självklart ett lagarbete men jag
tror att min entusiasm och tacksamhet över gemenskapen i SWEA Hong Kong bidrog till att vi alla med glädje
marknadsförde SWEA till alla svenskor som vi kom i kontakt
med. Jag åkte till Hongkong som medföljande till Michael
som var chef för Handelsbanken i Kina. När Michaels uppdrag var slutfört så blev det han som, med bankens stöd,
stannade med mig ett halvår extra tack vare mitt uppdrag som
SWEAs ordförande. Jag var stolt över att kunna ställa upp för
SWEA och stolt över Michaels lojalitet mot mig och bankens
uppskattning av SWEA.
Bästa SWEA-minnet? Jag har så enormt många härliga
SWEA-minnen så det går inte att plocka ut ett enda. Det
som är bestående är alla goda vänner jag har fått, för det är ju
tillsammans med dem som minnena har uppkommit när vi
har hikat, spelat mahjong och upptäckt Hongkong. En stark
upplevelse var mitt första Världsmöte 2009 i Washington D.C.
Då blev jag varse storheten i den världsvida vänskapen inom
SWEA. Nu har jag vänner i alla åldrar över hela världen.
Jag kommer heller aldrig att glömma när vi i Hongkong
var värdar för Asiens Regionmöte 2010. Vi jobbade hårt med
planering och förberedelser och det blev superlyckat. En av
höjdpunkterna var en kväll på hästkapplöpningen. Alla bar
hatt och det blev, mycket därför, enormt roligt och en fantastisk stämning.
Hur hamnade du i Hongkong? Det
var min mans jobb som gjorde att vi
flyttade hit. Han ingick i det team
som skulle öppna SEBs kontor här.
Vad är du mest stolt över att ha
åstadkommit under din ordförandetid i SWEA? Inte har jag
åstadkommit något särskilt på egen
hand, utan det är alla Sweor som gör
SWEA Hong Kong till den fantastiska förening som vi är. Men jag är stolt över att vi kunde fira
vårt 25-årsjubileum med pompa och ståt i våras, men det var
ju inte min förtjänst utan det var Karin Gibson och Kristina
Persson som gjorde ett makalöst jobb och tack vare Cissi
Carlsson fick vi ju hit Andreas Lundstedt dessutom. Och det
var en hit! Åh vad kul vi hade!
Bästa SWEA-minnet? Det är svårt att välja. Vi har gjort så
mycket under de år jag har varit här; allt ifrån fina stadsvandringar, hajker, provat på att laga dumplings, te-provning,
bowling, AW-drinkar, mahjongspelande m.m. Men något jag
aldrig glömmer är ju alla de fantastiska Sweor som man träffar på.
Men ska jag nämna något särskilt minne så är det
25-årsjubileumet förstås. Vilken fest det blev och hur uppskattat det var! Men även resan till Xian förra året efter
Regionmötet i Beijing är ett oförglömligt minne. Efter en
lång resa från Beijing med nattåg i 4-bäddskupé åkte vi direkt
med buss mot terrakotta-armén. Vi anlände mycket försenade,
eftersom vi stannat vid ett jade-museum på väg dit, och med
tanke på att bussen var fylld med svenska tjejer så blev stoppet
mycket längre än det var tänkt. Utgrävningsplatserna var fantastiska och vi fotade och fotade och hade fantastiskt roligt.
Tidsbrist gjorde att vi fick åka iväg på middag på bästa restaurangen iförda samma kläder som vi hade haft på oss i Beijing
dagen innan, sovit i under natten på tåget och hade gått i hela
dagen i Xian. Vissa i sällskapet hade t.o.m. nattskjortan på sig.
Det är tur man är flexibel.
Vad är det bästa med SWEA? Gemenskapen, det stora nätverk man får, alla aktiviteter vi gör tillsammans, alla fantastiska
platser vi besöker och alla fantastiska kvinnor man möter.
Ålder: 51 år
Familj: Gift med Håkan, två barn, en tjej på 19 år som
precis har flyttat till Sverige och en kille på 14 år som bor med
oss i Hongkong.
Yrke: Kanslichef på Svensk Försäkrings Nämnder. Jag
jobbpendlar till Sverige just nu, var 14:e dag.
Kommer från: Värmlandsskogarna, närmare bestämt
Hagfors, som ju också är Monica Zetterlunds hemstad.
Bor: Repulse Bay och Täby
Har bott: Värmland, Uppsala, Stockholm, Hongkong, Täby,
Shanghai och Hongkong igen.
SWEAbladet 15
swea hong kong 25 år
swea hong kong 25 år
Så här fixades
ÅRETS SWEAFEST!
av Karin Gibson
När jag fick förfrågan om jag kunde skriva några ord om hur vi bar oss åt när vi planerade
SWEAs stora fest i samband med 25-årsjubileet, så tänkte jag att det kanske inte fanns så
mycket att skriva om. Att festfixeriet var lite av en baggis som Kristina Persson och jag hade
gjort för att det var kul. Fast det var ju inte riktigt så det var.
V
år underbara ordförande Ingela
Aldrin följde hela tiden arbetet
på nära håll och var till slut minst
lika involverad som festfixarna själva.
SWEAs styrelse var med och fattade
alla beslut som behövdes.
Cissi Carlsson använde sina magiska kändiskontakter i Sverige och var
den som lyckades övertala Andreas
Lundstedt att bli vår värdinna. För det
var en sådan vi letade efter. Andreas sa
att han dessutom var villig att stå för
både underhållning och DJ-ande under
kvällen. Han var verkligen varje festfixares drömartist.
Till en början var det bara temat vi
hade koll på – Blå/Gult tema och så
smoking, snygga klänningar och en
stilfylld middag. Men var? Vad fick
det kosta? Vilka skulle vi bjuda och
vem skulle vilja komma? När, var
också en nyckelfråga, vi hade ju 365
dagar att välja på under jubileumsåret.
Att festen skulle hållas i den anrika
kvinnoföreningen Helena Mays vackra
lokaler, var en av de detaljer vi bestämde
först och så datumet förstås. Vi fick
kolla med de andra svenskorganisationerna så datumet inte krockade med
deras evenemang. Men sedan spann det
loss med idéer om prisbelönta kinesiska
trollkarlar, australienska operasjungande
servitörer och japanska illusionsartister.
Vilken tur att Andreas kom och körde
discoövningar med oss istället.
Svensk mat ville vi ju naturligtvis
ha men det ville inte Helena May
alls höra talas om. Det blev utdragna
förhandlingar och receptutbyten
innan vi fick vår vilja igenom. Oj,
hur vi diskuterade skillnaden mellan
nordhavsräkor och smaklösa sötvattensräkor. Men sen blev deras Toast
Cecilia Carlsson kollar bordsplacering tillsammans med kvällens värd och DJ Andreas Lundstedt. Foto: Ricky Ngan.
16 SWEAbladet
Den vackra men oätliga tårtan. Foto: Ricky Ngan.
Skagen nästan precis lika god som
Tore Wretman brukade göra den.
Tårtan blev blågul och fin men också
precis så oätbar som Kristina och jag
hade förstått att den skulle bli när vi
pratade tårta med kocken. Gräddtårta
var ett otänkbart koncept. Lika otänkbart var det att få tårtan uppskuren efter
middagen, så vi valde att ta inspiration från lokala traditioner. Ingela skar
högtidligt upp den första tårtbiten så
snart alla gäster anlänt medan vi sjöng
ja må hon leva för SWEA. Häftigt!
På scen fr. v: Ingela Aldrin, Andreas Lundstedt, Karin Gibson och Kristina
Persson. Foto: Ricky Ngan.
ska göra det? När?
Vad ska serveras i baren? Vilka cigarrer kan herrarna tänkas föredra?
Musikval och tidschema för kvällen.
När ska vi dansa? Hur transporterar
man alla till efterfesten? Hur många
hänger på?
Bordsplaceringen är alltid ett pussel och ett tag var vi inte säkra på
hur långt vi skulle gå. Räckte det inte
med att alla blev tilldelade ett bord?
Men Kristina la ner precis så mycket
Vi förlitade oss på SWEAs
vänner och samarbetspartners. Excelsior Hotel
sponsrade Andreas hotell
och anordnade vår efterfest
på ToTT’s. Fotografen Ricky
Ngan, som sedan länge listar
SWEA som en av sina regelbundna kunder, kom och
fotograferade hela kvällen.
Våra trogna sponsorer ställde
upp, Ericsson och Assa
Abloy såg till att vi hade
råd att sätta guldkant på vår
tillställning. Niiice skänkte
en vacker gåva till varje
dam medan Aromatherapy
Associates ställde upp med
ett generöst pris för bästa
temaklädsel.
Många fler beslut än man
kan tänka sig krävs för
en kväll som den vi fick.
Dekorationer. Fördrink och
tilltugg? Bordsvärdinnor.
Vem ska tala och hur många
Det blev lite svenskinspererade snittar till plockmat. Foto: Ricky Ngan.
tid som det krävs för att få en lyckad
bordsplacering till stånd. Hon fixade
och trixade, kollade och dubbelkollade, frågade och flyttade runt tills
alla bord blev helt perfekta. Sedan
gjorde hon placeringskort till oss
allihop. Ett jättejobb.
Nu tråkar jag ut er… anmälningar, betalningar, kontraktskrivande,
förhandlande, menydesign, oändligt
många e-mail och möten samt mycket
mer. Ni förstår att det trots
allt var en del fix.
Som alltid var Bulletinen
fantastisk och hjälpte oss
att annonsera festen. Men
Sweabladet, Handelskammaren,
Young professionals och konsulatet hjälpte alla till att få
ut inbjudan till så många som
möjligt. Vilket resulterade i att
festen blev fullbokad och vi
fick ordna med väntelista.
Det var 5 år sedan vi hade
en SWEAfest som denna
sist. Det var när vi firade
20-årsjubileum på Regal
Hotel i Causeway Bay 2008.
Förhoppningsvis behöver vi
inte vänta lika länge igen till
nästa fest för visst var det
skoj att festa loss. Jag är säker
på att vi har många festfixare
bland Sweorna som känner
sig sugna på att dra igång
nästa tillställning. För trots
allt arbete så är det väldigt
roligt att ordna fest. o
SWEAbladet 17
swea hong kong 25 år
swea hong kong 25 år
Vårfesten för
SWEA Hong Kong 25 år!
Lördagen den 27 april 2013. En kväll vi sent ska glömma. Vi var 97 personer, Sweor och partners, som firade 25-årsjubileet i anrik kolonial miljö på the Helena May. Temat var Blå/Gult och vi hade festblåsorna på. Vår värd och DJ Andreas
Lundstedt bidrog till att kvällen blev en succé. Efter en utsökt middag korade Margaretha Julle bäst klädda kvinna och
man! Festen fortsatte på ToTTs, med en fantastisk utsikt över Kowloon. Ett stort tack till festfixarna, Karin Gibson och
Kristina Persson, som gjorde ett makalöst jobb. Tack även till Cissi Carlsson som lyckades få dit Andreas Lundstedt och till
Erika McDonald som gjorde det möjligt för oss att fira i denna vackra miljö. Men framförallt TACK till alla er Sweor som
kom och firade med oss. Det var ni som gjorde festen!!
Fotograf: Ricky Ngan
Generalkonsuln Jörgen Halldin håller tal.
Cigarrpaus.
Runette Ohrling, Jeanette Olsen-Lindoff och Lisbeth Claesson.
Sång för 25-åringen.
Ida Mattsson och Karin Gibson.
Michelle Löfberg, Generalkonsul Jörgen Halldin och Mita Lindgren.
Elisabet Helander, Elin Christensson, Nina Giustiniani, Cecilia Carlsson, Petter
Sternby och Karin Ward.
DJ Andreas Lundstedt.
SWEA Hong Kongs ordförande Ingela Aldrin skär upp första tårtbiten.
Åsa Åtting och Annika Möttus.
Karin Warén, Mats Berglund, Linda McCluskey och Niklas Warén.
Annemiek Ballesty, Bengt Callinggrad, Christ och Lars Lidman.
Ulf Ohrling och Lenita Kristoffersson.
18 SWEAbladet
Andreas Lundstedt får igång festen efter middagen!
Karin Ward och Eva Bjärkeback.
SWEAbladet 19
swea hong kong 25 år
swea hong kong 25 år
Mer från Vårfesten för
SWEA Hong Kong 25 år!
Det var ju blågult och festblåsa som gällde. Vackra klänningar och kostymer syntes under middagen och kvällen.
Fotograf: Ricky Ngan
Kristina och Jonas Persson.
Katarina och Mats Berglund.
Magnus och Karin Ward.
Jeanette Olsen-Lindoff och
Lisbeth Claesson.
Cecilia och Patrik Berndtsson.
Mats och Lenita Kristoffersson.
Bianca Böhme-Ericsson och Peter
Ericsson.
Maj-Britt Timmerman och Jan
Karlsson.
Fredrik och Åsa Åtting.
Åsa och Karl Samuelsson.
Niklas och Karin Warén.
Andreas Lundstedt och Margaretha Julle.
Karin och Andrew Gibson.
Gunilla Rödström med sällskap. Gunilla fick även ta
emot pris för bäst klädda kvinna!
Runette och Ulf Ohrling.
Marita och Nils Bildt. Nils blev också
vald till bäst klädda man!
Jim och Eva Bjärkeback.
20 SWEAbladet
Pernilla och Jörgen Halldin.
Ulf och Cecilia Carlsson.
Kristin Thoresson och Pete
Kingsford.
Tove Lieberz med mamma.
Micha Knappstein och Madeleine
Onne.
Tina och Lars Dithmer.
Ida Mattsson, Madeleine Persson och Jakob och Sunny Helgen, Steffi och Niklas
Michelle Löfberg.
Rowold.
Christ och Lars Lidman.
Kirsten och Bengt Callinggard.
Annemieck och David
Ballesty.
Stina, Göran och Anne Larsen.
Joe och Linda McCluskey.
Alvise och Nina Giustiniani, Elin och Carl
Christensson.
Mita Lindgren och Michael Zell.
SWEAbladet 21
swea hong kong 25 år
swea hong kong 25 år
Svenska kyrkan i Hongkong
– en lång historia
världskriget. Lutherhjälpen fick
snabbt stor genomslagskraft och arbetet växte. År 1952 var Lutherhjälpen
Sveriges största insamlingsorganisation. 1956-1957 samlades
det in 400.000 kronor, 19611962 tolv miljoner! Flyktinghjälp
blev snart Lutherhjälpens största
verksamhetsområde.
Av Lis Hamark
Liksom SWEA firar Svenska kyrkan i Hongkong ett slags 25-årsjubileum i år. Svenska kyrkan har nämligen varit närvarande i Hongkong oavbrutet sedan januari 1988. Det var då
som Lis och Lennart Hamark, utsända av dåvarande Svenska kyrkans Mission, för första
gången anlände Hongkong för att återuppta Svenska kyrkans arbete i Hongkong/Kina. Lis och
Lennart var då utsända för att i första hand arbeta tillsammans med lokala kristna organisationer i
frågor som rör mänskliga rättigheter och religionsdialog.
Men Svenska kyrkans närvaro i Hongkong börjde alltså långt tidigare.
1930-TALETS HONGKONG –
EN BRITTISK KOLONI
Från att ha varit ett glesbefolkat och ödsligt område när britterna
tog Hongkongön 1843, blev kronkolonin (inkluderat Kowloon och Nya
Territorierna) under 1900-talets första
årtionden alltmer befolkat. Det ökande
antalet invånare var inte inresande
britter, som man kanske skulle kunna
tro, utan människor från Kina som flydde inbördeskrig, lokala privatarméer
och hungersnöd.
Med dessa flyende kineser kom även
den norske missionären Karl Ludvig
Reichelt (1877-1953) till Hongkong
år 1929. Han hade då varit verksam
som teologisk lärare i Kina sedan 1903,
senast i staden Nanjing, men var tvungen att fly från Kina under dramatiska
omständigheter 1927 då inbördeskriget
härjade och fientligheten mot ickekineser ökade.
I Nya Territoriernas ödsliga bergslandskap i det lugna och “fria”
Hongkong fann Reichelt sin plats.
Han köpte helt enkelt ett berg - för
3.705 mexikanska dollar, och kallade
det för Tao Fong Shan. På den tiden
låg det avskilt och vackert - idag
ligger det omringat av höghus och
vägsystem i bergen ovanför Shatin.
TAO FONG SHAN
Namnet, som ordagrant betyder
Väg Vind Berg, kan fritt översättas till
“Berget där Kristusvinden blåser”. Ordet
“tao” används nämligen som kinesisk
översättning av det grekiska ordet
“logos” i Nya testamentet. Logos betyder “ord” och är också en benämning
för Kristus.
Kyrkan på den kristna anläggningen Tao Fong Shan i Shatinbergen. Foto: Lis Hamark
22 SWEAbladet
Reichelt hade under sina år i Kina
blivit alltmer intresserad av buddismen och hade lärt känna flera
kinesiska munkar. På berget Tao
Lis och Shanghaikonfirmanderna i St Peter´s Church, Mariners Club, mars 2013. Foto: Lis Hamark
Fong Shan lät han, med den danske
arkitekten Johannes Prip-Møllers
(1889-1943) hjälp, bygga ett dialogcenter helt i kinesisk stil, för att
kunna fortsätta sina samtal med
kringvandrande buddistiska munkar.
Anläggningen stod klar år 1934.
Den norska missionsorganisationen,
som en gång hade sänt ut Reichelt,
ifrågasatte nu hans radikala tankegångar och otraditionella arbete, vilket
ledde till att Reichelt i stället kom
att stöttas av den svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom som delade
Reichelts syn. Allteftersom kom
Svenska kyrkan att stödja anläggningen och dess verksamhet under flera
årtionden – ända fram till 1986.
Reichelt dog 1952 och är begravd på
Tao Fong Shan. Tao Fong Shan drivs
idag av hongkongkineser på uppdrag av
en norsk-dansk stiftelse/organisation;
Areopagos.
År 2009 firade svenskkolonin i
Hongkong Svenska Nationaldagen på
Tao Fong Shan. Med medhavd picnic
i gröngräset, tips-promenad i skogen
och allsång under den blå-gula flaggan kändes det nästan som ”hemma”.
Svenska kyrkan i Kina/Hongkong
använder Tao Fong Shan för sina årliga
konfirmandläger. Svenska kyrkan i
Kina/Hongkong har också förlagt några
retreater till Tao Fong Shan. Platsen är,
trots sin närhet till Shatin, fortfarande
en stillsam och naturskön oas.
1950-TALETS HONGKONG –
EN FLYKTINGPLATS
Japans ockupation av Kina under
andra världskriget (från år 1937)
och det påföljande inbördeskriget i
Kina under 40-talet, medförde turbulens och lidande i hela Kina. Från
Guangdongprovinsen i södra Kina
flydde mängder av människor över
gränsen till den brittiska kronkolonin
Hongkong. Cirka 750.000 kineser
flydde till Hongkong bara under
åren 1937-1940. Visserligen tömdes
Hongkong på nära hälften av sina
invånare under den japanska ockupationen år 1941-1945 (till cirka 500.000),
men när Mao och Kommunistpartiet
segrade över Chiang Kai Cheks
Nationalistparti år 1949, fullkomligt
vällde flyktingarna åter in över den
hongkongska gränsen. På bara några
årtionden förvandlades Hongkong
till ett enda gigantiskt flyktingläger.
Situationen blev ohanterbar.
Det var nu som Svenska kyrkan
gjorde sin andra entré i Hongkong.
Denna gång genom Lutherhjälpen.
Lutherhjälpen bildades år 1947 i
Lund. Syftet var delta i uppbyggandet av Europa efter andra
Lutherhjälpen flyttade ut ur Europa,
bland annat till det flyktingöversvämmade Hongkong. I Sverige samlades
det in pengar till husbyggen för flyktingar i Hongkong. Det stora antal
flyktingbarn i Hongkong födde också
idén om fadderbarn. Grundtanken
om fadderverksamheten var att ge
flyktingbarnen en möjlighet till skolgång. Ett antal svenska medarbetare
sändes ut genom Svenska kyrkan till
Hongkong under 1950- och 1960talet för att arbeta med dessa projekt.
I början på 1970-talet avvecklades
biståndsprogrammet i Hongkong
då de ekonomiska förutsättningarna
hade gjort hjälpen överflödig.
Idag heter det inte Lutherhjälpen
längre. Verksamheten, tillsammans
med det tidigare Svenska kyrkans
Mission, heter sedan 2008 Svenska
kyrkans internationella arbete – Hela
världen. Svenska kyrkan är en del av
Guds världsvida kyrka, som finns i hela
världen för att hela världen!
1988 – SVENSKA KYRKAN
ÅTER I HONGKONG
Under större delen av 1970-och
1980-talet bestod Svenska kyrkans
närvaro i Hongkong huvudsakligen av
ekonomiskt stöd till anläggningen Tao
Fong Shan. Men i januari 1988, två år
efter det att Tao Fong Shan övergått
helt i norsk-dansk regi, sände Svenska
kyrkan återigen ut två svenska medarbetare till Hongkong; Lis och Lennart
Hamark. Lennart var teolog och
folkhögskolelärare och Lis var arbetsterapeut. De arbetade i Hongkong,
anställda av det dåvarande Svenska
kyrkans Mission, i mer än tio år - till
juli 1998.
Lennarts arbetsplats var the
Christian Study Centre on Chinese
Religion and Culture (CSCCRC), a
SWEAbladet 23
swea hong kong 25 år
a som var en utbrytare ur Tao
Fong Shan. På CSCCRC arbetade
man med studier av hur religionerna
utvecklades i det nyöppnade Kina,
särskilt följde man den kinesiska
kyrkans utveckling i de olika provinserna. På studiecentret arrangerades
regelbundna föreläsningar och diskussionskvällar för Kina-intresserade,
och här organiserades och leddes
avancerade studieresor till Kina för
grupper från Europa och USA. Här
publicerades också unikt kinamaterial. Studiecentret fungerade som en
mötesplats mellan Kina och övriga
världen. Lennart Hamark var ansvarig
för programverksamheten på studiecentret. Studiecentret lade ner sin
verksamhet i början av 2000-talet.
Lis huvudarbete kom att handla
om de många asiatiska kvinnor som
sökt lyckan som hembiträden i det
rika Hongkong. På tillflyktsplatsen
Bethune House, en rymlig sekelskifteslägenhet med hemlig adress, fick
hon under mer än tio år vara med
och trösta, undervisa, peppa och ledsaga exploaterade kvinnor på deras
väg till arbetsdomstolsförhandlingar
och mänsklig upprättelse. Mission
for Filipino Migrant Workers hette
organisationen då. När vi anlände
Hongkong 1988 fanns det cirka
38.000 kvinnor med gästarbetarstatus – alla från Filippinerna. Idag, år
2013, finns det mer 300.000 kvinnor
med gästarbetarvisum – majoriteten av dem är från Indonesien.
Organisationen, som fortfarande
är filippinsk, heter nu Mission for
Migrant Workers. Den har stöttats av
Svenska kyrkan i cirka 30 år.
2009 – SVENSKA KYRKAN
UTÖKAR SIN NÄRVARO
Under våren 1996 blev 25% av
Lennarts tjänst avdelad till att serva
även svenskarna i Hongkong. Lennart
hade då prästvigts i Sverige. Efter
det att paret Hamark hade lämnat
Hongkong 1998, kom deras efterträdare
att fortsätta fördela arbetet mellan
Svenska kyrkans Mission (SKM) och
Svenska kyrkan i Utlandet (Skut). Skutdelen blev dock aldrig mer än 50%.
De svenskar som har bott i Hongkong
sedan slutet av 90-talet känner säkert
Birgitta och Per Larsson, Göran Wiking
samt Maria Jönsson.
I januari 2009 förverkligades så det
beslut som Skut tagit och förberett
under flera år; den 50%-iga tjänsten utökas till två heltidstjänster
och arbetet ska i första hand gälla
svenskarna i Kina. Lis och Lennart
Hamark kallas till tjänsterna,
direkt från tjänstgöringen för Skut
i Thailand.
Således reser nu den svenske prästen,
Lennart Hamark, minst två gånger i
månaden på tjänsteresor till Peking
och Shanghai för att leda gudstjänster, undervisa i Svenska skolan, ha
konfirmandundervisning, hålla föredrag, förätta vigslar och dop samt
träffa svenskar för enskilt samtal.
Lis Hamark, diakonvigd sommaren
2013, har huvudansvaret för kontakten
med svenskar i Hongkong och Taiwan.
Melbourne
Svenska kyrkan inbjuder på alla tre
orterna till regelbundna gudstjänster
och andakter, kyrkliga förättningar,
enskilda samtal, körsång emellanåt m.m.
SWEA OCH SVENSKA
KYRKAN
Genom åren har SWEA och
Svenska kyrkan haft ett gott samarbete.
En hel del program och större evenemang har gjorts tillsammans – med
varandra och tillsammans med andra
svenska organisationer. Det är till exempel ofta meningsfullt att samverka kring
firandet av våra stora svenska högtider.
De flesta av våra högtider har sitt
ursprung i kristendomen, några högtider
involverar på ett särskilt sätt barnen,
alla högtider har sina speciella symboler
och sina särskilda maträtter och sånger.
Alla är vi traditionsbärare och alla kan
vi bidra med vårt speciella bidrag till det
gemensamma firandet. Det är härligt.
När man inte är fler än knappt 2000
svenskar på en ort, som vi här i
Hongkong, är man som en liten liten
by i Sverige. Då blir det naturligt
att man samverkar och kompletterar
varandra.
SWEA donerar årligen en penninggåva till Svenska kyrkan i Hongkong
och enskilda SWEA-medlemmar stöttar varje år Svenska kyrkan genom att
skänka hembakta kakor till Svenska kyrkans kaffebord på Danska julbasaren.
Svenska kyrkan hoppas på och ser
fram emot de 25 kommande åren i
god gemenskap och samverkan med
SWEA. o
inbjudan
6-11 mars 2014
regionträff med regionmöte (rm)
nätverka och upptäck Melbourne
Efterresa
upplev det bästa av Sydney
Anmälan, frågor eller funderingar så hör av er till:
[email protected]
Gäller frågan efterresan till Sydney kan du vända dig
direkt till vår koordinator: [email protected]
Varje år stödjer enskilda SWEA-medlemmar Svenska kyrkan genom att skänka läckra bakverk till kyrkans julbasar. Här del av årets gåvor. Foto: Lis Hamark
24 SWEAbladet
SWEAbladet 25
Svenska Skolan
i Hongkong
av Kristina Persson
A
my Wong på Svenska
Handelsbanken, som inte pratar
ett ord svenska, har varit engagerad i Svenska skolan sedan starten.
Hör henne berätta hennes version om
Svenska skolans bakgrund.
När Amy
Wong började
arbeta för
Handelsbanken
1984 jobbade
hon först som
sekreterare
åt bankens
Asienrepresentant Rolf Magnusson.
På den tiden var de bara två anställda
på kontoret. Magnusson åtog sig
frivilligt att ta hand om transaktionerna för Svenska skolan. På den tiden
använde Svenska skolan en annan
bank eftersom skolan då inte kunde
hantera banktransaktioner. Wong
skötte redan då allt pappersarbete för
Svenska skolan. Eftersom Magnusson
var den som deltog i alla möten kunde
Wong sköta arbetet utan att kunna
svenska.
Svenska skolan kan bli spårad tillbaka till just 1984, mycket tack
vare Wong, men det kan hända att
den fanns tidigare. På den tiden
hyrde Svenska skolan klassrum från
internationella skolor och använde
Handelsbankens kontor för möten.
Skolan startade i liten skala med
några få studenter och lärare, men har
vuxit stadigt sedan dess.
Redan 1984 fick Svenska skolan
pengar från Svenska staten. Föräldrar
har också alltid betalat en liten summa
för att täcka kostnader.
Svenska skolan har utvecklats mycket
under åren som gått. Idag är skolan
både mer välorganiserad och systematisk jämfört med hur det var från
början. Alla voluntärer och kommittémedlemmar är otroligt engagerade.
De arbetar konstant för att göra förbättringar för alla involverade. Bara
de senaste åren har det föreslagits att
dela upp det administrativa arbetet
ytterligare, såsom fakturering, betala
lärare, bokinköp etc.
“Min känsla är att intresset för
skolan aldrig har krympt, istället
har intresset bara ökat genom åren”,
säger Amy Wong. “Det är både fler
studenter och fler lärare idag än
tidigare”.
Wong anser att det bästa med
Svenska skolan är alla engagerade voluntärer som håller det hela igång. Utan
dessa eldsjälar skulle skolan inte fungera
så bra som den gör idag. “Jag undrar
om det finns liknande arrangemang för
inflyttade från andra länder?”, avslutar
Wong. Ja, vi kan ju bara hoppas! o
FAKTA OM SVENSKA SKOLAN HONGKONG S
venska skolan i Hongkong drivs av Svenska Skolföreningen i Hongkong.
Föreningen är ideell och erbjuder svenska barn kompletterande svenskundervisning. Vi följer en av Skolverket framtagen kursplan (SKOLFS
2011:124). Vår undervisning är två lektionstimmar i veckan och kan jämföras
med den hemspråksundervisning som elever med utländsk bakgrund får
i Sverige.
För tillfället omfattas ca 55 elever i åldern 6 till 12 år, samt 5 lärare och 6
assistenter av verksamheten som finns på två olika ställen i Hongkong. Vi
erbjuder tre klasser på Hongkongön och tre klasser i Discovery Bay.
26 SWEAbladet
KRISTINA PERSSON,
ORDFÖRANDE 2011-2013
Hur viktigt är det
att ha Svenska
skolan? Personligen
tycker jag det är
mycket viktigt.
Det är lätt att som
förälder glömma
bort “svenskan och
svensk kultur” när man flyttar utomlands
då det finns så mycket annat att tänka
på. Speciellt för barn i åldern 6-11 år, då
de inte har möjlighet att läsa på Sofia
distans. Svenska skolan gör det lättare
för föräldrarna att hålla det svenska
språket levande för barnen.
Hur stort är intresset i svenskkolonin
för Svenska skolan? För barn i ålderskategorin 6-11 år är intresset mycket
stort. Även om barnen är väldigt
upptagna med läxor och aktiviteter så
försöker många föräldrar prioritera
svenska skolan. Barn som är borta under
en termin, pga att tiden inte passar
eller räcker till, kommer oftast tillbaka
när det finns möjlighet. I familjer där
det endast finns en förälder som pratar
svenska är intresset extra stort. Troligtvis
för att det är ännu svårare för dessa
familjer att hålla svenskan levande
för barnen.
Vad fick dig att ta rollen som ordförande? Svenska skolan är en
föräldraförening och föräldrarnas
engagemang är a och o för skolan. Då
jag vill att det skall finnas en svensk
skola i Hongkong var det naturligt för
mig att ställa upp. Det kändes även
skönt att göra något meningsfullt för
hela svenskkolonin och speciellt då
för barnen.
Hur har ditt ordförandeskap påverkat
utvecklingen? Jag och styrelsen har
tillsammans arbetat en hel del med att
underlätta rutiner och att skapa naturliga informationsflöden mellan styrelse,
lärare och föräldrar. Fakturamallar,
enhetliga elevlistor, årsplan, fakturarutin,
lokal kursplan, månadsmejl och terminsredovisningar från lärarna är några
av de saker vi fått till stånd. Allt för att
underlätta för nya styrelsemedlemmar
och lärare. Vi har även lanserat en ny fin
hemsida där det nu finns möjlighet att
anmäla sig online.
Hör från Svenska Skolans
tidigare ordföranden
LOTTA JÄRLEFELDT,
ORDFÖRANDE 2008-2011
Hur viktigt är det
att ha Svenska
skolan? Svenska
skolan fyller en
viktig uppgift för
svenska familjer i
Hongkong. Utöver
själva språkundervisningen för
att upprätthålla och utveckla barnens
kunskaper i det svenska språket, svenskt
samhälle och kultur utgör skolan också
en social grund, i synnerhet kanske för
barn och deras familjer som nyligen
flyttat till Hongkong.
I skolan firas högtidsdagar genom
svenska traditioner, exempelvis arrangeras luciatåg, till påsk målas det påskägg,
vid varje läsårs terminslut arrangeras
skolavslutning med svenska sommarvisor. Vissa år har även studiebesök och
familjeutflykter anordnats i mån av tid
och engagemang.
Hur har ditt ordförandeskap påverkat
utvecklingen av Svenska skolan? Jag
skulle säga att det var tidsperioden,
snarare än mitt ordförandeskap som
påmanade ett behov av förändring av
verksamheten. Aldrig tidigare hade
elevantalet varit så stort, klasserna blev
större, fler klassrum behövdes, behovet
av fler lärare växte, avlönade lärarassister
infördes, verksamhetsplanen och föreningens stadgar sågs över och klubbades.
Allt detta gjordes gemensamt i styrelsen där både sekreterare, kassör, lärare,
föräldrarrepresentanter, webansvarig och
ordförande medverkade.
Vad är det bästa med Svenska skolan?
Utifrån en förälders perspektiv skulle jag
säga att engagemanget och medverkan
med såväl elever, föräldrar och lärare är
oerhört positivt. Känslan att vara med i
en föreningsverksamhet, som bara blir
bättre ju mer man själv engagerar sig är
en sporre.
Kulmen på året är skolavslutningen
i bästa svenska traditionsanda, med
barnen som sjunger ”den blomstertid nu
kommer”, diplomutdelning och jordgubbstårtor. Det kan få vilken svensk
förälder som helst att bli rörd till tårar.
KARIN GIBSON,
ORDFÖRANDE 2007-2008
Hur stort är
intresset bland
svenskkolonin för
Svenska skolan?
Min erfarenhet
är att intresset
är ganska stort.
Speciellt bland
familjer som bor
utomlands under en lite längre period.
När man precis anlänt från Sverige
tycker man ofta att det känns viktigast
att erbjuda barnen stöd i engelska. Jag
hör ibland om förhandlingar som äger
rum i vissa familjer, om vad som är viktigast, fotbollsträning eller svenska. Det
kan hända att alla i familjen inte tycker
lika om det men jag tror att i de flesta
familjer, så uppskattar man att barnen
erbjuds möjligheten att gå i Svenska
skolan.
Hur har ditt ordförandeskap påverkat
utvecklingen av Svenska skolan? Jag
minns att vi arbetade med att förändra stadgarna en hel del under mitt år.
Jag ville säkra skolans tillgångar och
regelverket runt föreningen för att se till
att skolan hade en säkrad framtid här i
Hongkong.
Vad är det bästa med Svenska skolan?
Att man håller svenskheten vid liv hos
barnen och skapar kontakter mellan
de svenska familjer som bor på samma
plats. Att den Svenska skolan blir en
träffpunkt för svensk gemenskap centrerad runt språket, leken, fikat, pysslet
och sångerna.
CATARINA HENRIKSSON,
ORDFÖRANDE 2005-2007
Hur viktigt är det
att ha Svenska
skolan? Jag tror det
är oerhört viktigt
med Svenska
skolan och det på
många olika sätt.
Rent allmänt ger
det en sammanhållning mellan barn
som delar samma språk och kultur men
sedan är Svenska skolan också viktig
på olika sätt beroende på vilken bakgrund man har. För barn som aldrig bott
i Sverige är skolan viktig för att lära
sig om sverige och svensk kultur, svenska språket och få tillgång till svenska
böcker. För barn som just kommit från
Sverige och ännu inte lärt sig engelska
är skolan viktig för att hitta kompisar
och känna samhörighet i en ny miljö.
Vad fick dig att ta rollen som ordförande? Svenska skolan är en förening
som till största delen drivs av ideellt
arbete och bara kan drivas och hålla en
hög nivå om många engagerar sig och
samarbetar. Jag kände att eftersom jag
hade barn i skolan och kunde bidra och
hjälpa till så ville jag göra det och att
få förtroendet att vara ordförande var
ett både roligt och stimulerande sätt
att engagera mig och bidra till skolans
utveckling och fortlevnad. Vad är det bästa med Svenska skolan?
Att det ger barnen kunskap om vår
kultur, vårdar och utvecklar deras språk
samtidigt om de har roligt och känner
en kulturell tillhörighet. o
SWEAbladet 27
ALLMÄNT
• Klimat och Väder – Hongkong har
ett subtropiskt klimat och är som varmast och fuktigast under sommaren.
Under denna perioden drabbas staden
ofta av regnoväder och tyfoner. Det
är därför viktigt att hålla sig
informerad om
statusen på dessa
och följa rekommendationerna
som ges, vilket
enklast görs
genom appen
Hong Kong
Observatory. Där
man kan följa utveckligen och även
får notiser om varningar. Generellt
är de duktiga på att varna i förväg
om tyfoner eller andra väderomslag,
och man kan även se
informationen på TV, i
bostadshusets lobby eller
på tunnelbanestationerna. När varningarna
når en viss nivå ska man
undvika att gå ut. Många
är arbetsbefriade från
jobbet för att det innebär
stora risker med att ta
sig till jobbet (Gäller en
såkallad T8 eller högre
vid tyfoner och svart regn
vid regnoväder).
Nyinflyttad?
av Louise Sjögren
Nyinflyttad i Hongkong? Känner du dig lite förvirrad och överväldigad? Lugn, vi har alla
varit där. Här kommer några små tips för att göra första tiden i din nya stad lite enklare.
TA SIG RUNT
• MTR – Hongkongs tunnelbana
heter MTR, en förkortning av Mass
Transit Railway, och är det lättaste
sättet att ta sig fram. Enklast köper du
ett Octopus-kort som du fyller med
valfri summa pengar. Kortet fungerar
även när du vill köpa mat, kaffe, i
vissa fall kläder och även att komma
in på hästkapplöpningen på Happy
Valley. Dessutom gäller det på alla
övriga transportmedel såsom bussar,
minibussar, spårvagn och färjorna. Du
kan även koppla ditt Octopus till ditt
kreditkort så behöver du inte bekymra
dig om ifall det finns pengar på kortet
och klarar dig i stor utsträckning bara
på detta och behöver knappt några
kontanter. Väldigt smidigt!
• Taxi – Att åka taxi i Hongkong är
billigt, enkelt och säkert. Startavgiften
är 20HKD och därefter används taxameter. Man betalar extra för bagage
samt för att åka i tunnlarna. Dessa
avgifter läggs på i slutet av resan så det
är inget försök till att lura västerlänningar. Det kan även vara bra att veta
att det finns speciella taxiköer för bilar
som endast kör till Kowloon-sidan
från Hongkongön och de brukar signalera detta med en skylt innanför
vindrutan. Att försöka få dessa bilar att
köra inom Hongkongön är i stort sett
omöjligt, så det är inte värt besväret att
försöka. De flesta taxichaufförer förstår
adresser på engelska skapligt men
ibland kan man råka ut för någon som
inte kan (eller vill) förstå och då finns
det en bra app att ha som översätter de
vanligaste adresser, hotell samt sevärdheter som heter Hong Kong Taxi
Translator. Man slår in adressen på
engelska och får upp som ett visitkort
med den kantonesiska texten att visa
28 SWEAbladet
TRANSPORT-LOGOTYPER
MTR = Tunnelbanan
Med Octopus Card kan du betala nästan överallt
KCR = Tåget mellan Kowloon och Shenzhen
för chauffören. Denna fungerar även
när du är offline så har du inte hunnit
skaffa ett Hongkong-abonnemang kan
du använda den på din svenska telefon.
MAT
• Mataffärer – det finns en uppsjö av
olika affärer och alla har olika innehåll, mer eller mindre västerländska
produkter och de vanligaste man dyker
på är Wellcome och olika varianter av
Park’n’Shop, som inriktar sig på olika
sortiment i sina affärer; exempelvis
International (vänder sig mot både asiatiska och västerländska kunder med
blandning av öst och väst), Taste (ger
enligt dem själva kunderna mer än en
matupplevelse) och Great (känd som
den bästa mataffären i Hongkong).
Faktum är att det går att få tag i det
mesta man kan önska, dock till pris
därefter, även om man vill ha något
som motsvarar produkter som svensk
matlagning kräver.
• Sverigeshoppen – Cravings på
svensk mat eller godis? Misströsta
inte, även om du befinner dig många
långa mil hemifrån så finns det mesta
att få tag på i Hongkong. I TST ligger den lilla butiken som är proppfylld
med allt av det svenskaste du kan
tänka dig: godis, knäckebröd, torrjäst,
chips, välling, kaffe, oboy och Kalles
kaviar. Varannan vecka fylls det på
med färskvaror såsom filmjölk, yoghurt,
ostar, leverpastej mm. Dessutom är de
enormt service-minded och tar även
in produkter som normalt inte finns i
sortimentet.
• Äta ute – Gillar du att testa nya
ställen? Då har du kommit rätt! I
Hongkong finns mer än 8000 restauranger bara i Kowloon och på
Hongkongön så man behöver inte gå
på samma mer än en gång, om man
inte vill såklart. Dessutom öppnar
det nya i rask takt, och tyvärr försvinner många även med nästan samma
takt då hyrorna för lokalerna höjs.
Priser varierar stort. Har du svårt att
välja då finns appen Open Rice att
rekommendera. Där kan man få restauranginformation och omdömen för
just det område du befinner dig i.
Det finns alla kök du kan tänka
dig här, till och med Skandinavien är
representerat. I Tsim Sha Tsui finns
restaurangen FINDS, namnet är en
förkortning av våra nordiska länder, och
erbjuder skandinaviska rätter med modern tappning. Väl värt ett besök!
• Tålamod – Allt tar
sin tid i Hongkong. Det
är bara att acceptera
oavsett om det gäller
myndigheter, banker
eller olika typer av servicebolag. Det finns
regelverk, processer och
formulär som ska följas
till punkt och pricka för
allt, och de är inte särskilt
benägna att avvika från
dessa. Men i slutändan
funkar det faktiskt, även
BANNER BULLETINEN1.pdf
C
M
Y
CM
MY
CY
CMY
K
om det kanske har tagit lite längre
tid. Nyckeln stavas tålamod och gäller
generellt för det mesta i staden, bara
att ta sig till jobbet på morgonen i
rusningstrafik kan vara en prövning för
just tålamodet…
• Visitkort – I Sverige används visitkort mest i företagsvärlden men i
Hongkong är det mer ett sätt att introducera sig och används både i privata
och jobbrelaterade situationer. Har
man inget jobb när man anländer till
Hongkong, så är ett tips att göra sitt
eget privata med namn, mail, telefonnummer och valfri annan information.
I Sheung Wan finns det en liten gata
direkt utanför MTR exit A som heter
Ma Wa Lane, där det kryllar av små
stånd som alla gör visitkort i olika
former. Gör en mall i exempelvis word
eller Power Point och spara på USB.
Tar vanligen bara några dagar om det
inte är något extravagant som ska produceras. Ha med visitkorten i väskan
och dela ut till människor du träffar
på after works, luncher, intervjuer eller
vad det nu kan vara. Enkelt och smidigt sätt att dela kontaktuppgifter och
bli ihågkommen samt komma ihåg
någon du mött!
Detta var bara några små tips för att
göra livet lite enklare som nyanländ
till Hongkong. Det går faktiskt rätt
snabbt att känna sig någorlunda
hemma i staden och hitta rätt. Och
annars – fråga! Här finns massor av
människor som varit i exakt samma
situation som du och som mer än
gärna hjälper till och delar med sig av
sin erfarenhet! o
Utsikt över North Point/Quarry Bay på Hongkongön. Foto: Ida Mattsson
1
26/02/2013
5:35 PM
S V E R I G E
SHOPPEN
Shop 202, SOLO Building, 41-43 Carnarvon Road, Tsim Sha Tsui. MTR Exit B2.
Måndag - Lördag 12:00 - 19:00, Söndag stängt. Tel: 23121919
Se alla produkter och online beställning www.foodofsweden.net
Litet men gott sortiment!
Vi har samlat lite svenska och andra välkända
varumärken som Fazer, OLW, Estrella, Malaco,
Kavli, Arla m.fl hos oss
- Snacks, Cheezedoodles, dillchips
- Salt och surt godis
- Mjukost och hårdost (prästost, herrgård, gäsene)
- Knäckebröd, Finncrisp och mycket annat
SWEAbladet 29
SWEA får äntligen en ny
hemsida!
av Ida Mattsson
I
skrivandets stund är vi
ett stort antal frivilliga
webbansvariga runtom i
SWEA-världen som jobbar och
sliter med att bygga upp nya
hemsidor, från början. Vi som
är involverade i projektet har en
mailgrupp dit alla som jobbar
med uppbyggnaden kan maila
frågor, dela med oss av idéer
och få svar. Eftersom det är
med olika webbkunskap vi alla
åtar oss detta blir det en väldig
massa kommunikation. Vi är
nu uppe i över 1300 emails på
endast ett par månader...
Egentligen har projektet om
ny webbsida och plattform
pågått i många år. Det är inte helt
enkelt att hitta rätt plattform för en
så stor förening som SWEA. Men
att den plattform vi har använt fram
till nu (Tankbar) är något av en dinosaurie i cyberspace är vi alla rörande
överens om. Någon mer tungjobbad
hemsida finns nog inte.
Här i Hongkong tog Madeleine
Persson och jag över ansvaret för
hemsidan från Åsa Åtting i våras när
hon flyttade vidare från Hongkong.
Det gick mycket smidigt tack vare att
Madeleine direkt tog på sig att hålla
hemsidan uppdaterad. Sen i juli, mitt
under Sweors sommarsemester, kom
första mailet om att en ny plattform för
SWEAs hemsidor var bestämd, det blev
Wordpress. Vi kände både paniken och
Allt var väl menat, men med
så många viljor så kanske
det inte är helt enkelt att få
igenom alla ändringar på så
kort tid som önskades.
spänningen på samma gång. Ingen av
oss har ju byggt en hemsida från början
tidigare, men vad kul det skulle bli! Vad
vi då inte insåg var hur snabbt projektet
skulle genomföras...
SWEAs globala webborganisation
har redan från början skött projektet
med bravur. Det kom information
om deadlines, tydliga manualer och
support närapå dygnet runt. Helt
fantastiskt vad vi har kvinnor som är
så villiga att hjälpa över hela världen!
Men det märktes också att projektet
var grönt. Det blev en del missförstånd, lite förvirring och direktiv
som kom något sent in i projektet, när
vi alla var i full gång med att personalisera sidan för var avdelnings behov.
Under uppbyggnaden har
vi haft tillgång till de andra
avdelningarnas hemsidor.
Både Madeleine och jag tittade ohämmat på de mer
rutinerade avdelningarna för
inspiration för layout och
information. SWEA Hong
Kongs hemsida tog form
under några intensiva arbetsveckor med trial and error för
att få det rätt och hinna få
med det viktigaste. Hemsidan
är fortfarande under uppbyggnad, och
är självklart en levande hemsida som
bara kommer att förbättras och fyllas
på med tiden.
Lanseringsdatumet har skjutits upp
under hela hösten, och det senaste är
8 december 2013. Då får ni besöka
hongkong.swea.org för att få se en
ljusare, öppnare och vackrare hemsida! Tänk vad mycket nytt man lär
sig bara genom att vara engagerad i
SWEA. o
Besök oss på nätet
http://hongkong.swea.org
SWEA HONG KONG ÅRSMÖTE 11 FEBRUARI 2014
Boka in tisdagen den 11 februari 2014 kl. 19.00 redan nu!
Då blir det årsmöte följt av tjejmiddag.
Ses där!
30 SWEAbladet
SWEAs Mahjonggrupp
M
ahjong är ett sällskapsspel som är väldigt populärt
runtom i världen, men särskilt bland Hongkongbor. SWEA var inte sena med att plocka upp detta
otroligt roliga spel. Här svarar Karin Gibson frikostigt på
frågor om SWEA Hong Kongs Mahjonggrupp.
Hur startade Mahjonggruppen, vem var grundaren? Hur
länge sen?
Vet ej, Vet ej, Vet ej... Kanske Inger Ström vet mer? Eller
Lisbeth. Jag tror mahjongen har hållit på väldigt länge.
Hur ofta träffas ni?
Vi träffas varje måndag förutom helgdagar, sommar- och
jullov. Under 2012 spelade vi 35 gånger.
Vem bestämmer var ni träffas?
Värdinneskapet roterar i gruppen utan någon förbestämd
plan. De som spelar oftast, är också värdinnor oftast. När vi
är många som spelar, alltså mitt i terminerna så brukar vi vara
hos dem som har lite större hem och när vi är färre spelare så
är vi hos dem som har mindre boende. Vi dricker en slät kopp kaffe när vi kommer kl 09.30 och
försöker börja spelet kl 10.00. Men det blir alltid mycket
snack under kaffet och spelet börjar ibland inte förrän framåt
elva. Vid 13.00 äter vi lunch som ofta består av en sallad eller
soppa (fast inte alltid). En efterrätt och kaffe är också standard. Värdinnan bestämmer helt själv menyn. Vi gör tappra
försök att hålla maten så lätt och kalorisnål det går men misslyckas kapitalt med detta allt som oftast. Det är upp till varje deltagare att erbjuda sig att vara
värdinna när det passar henne. Ibland vet vi var vi ska
spela under de kommande tre måndagarna och ibland vet
vi inte ens var vi ska vara förrän på söndagen, fast som
oftast bestämmer vi platsen för den kommande måndagen under spelets gång. Det är ingen som pressas att ta
värdinneskapet när det är svårt att ordna. Ibland kan det
vara så att en spelare inte är värdinna på ett helt år eller
mer om hon reser ofta, har en olämplig bostad eller andra
förhinder. Vi tycker alla att det är väldigt viktigt att ingen ska känna
sig förhindrad att delta i Mahjongen bara för att de inte kan
ta emot ett helt gäng spelare i sitt hem. Vi välkomnar också
de som bara kan vara med någon enstaka gång under året,
kanske de arbetar eller reser mycket. De kan ha flyttat från
Hongkong men fortfarande deltar närhelst de är i stan.
Hur lång tid brukar det ta att spela mahjong?
Om man ska spela en helt spel så kan det ta tid. Det är
sällan vi hinner spela klart. Kanske en gång om året. Vi slutar
spela kl 13.00 oavsett hur långt vi hunnit. Ett spel har fyra
omgångar Öst, Syd, Väst och Nord. I varje omgång går given
från spelare till spelare tills alla har haft den. Har man tur,
kan hålla kvar given flera gånger i rad. Det betyder att ett helt
spel kan bestå av allt från 12 till 48 givar vilket naturligtvis
påverkar spelets längd. Foto: Karin Warén.
Hur många brukar delta?
I början och slutet av varje termin kan vi vara så få som
tre spelare och som mest tror jag vi varit 15, men det är sällan
vi varit fler än 12. Varje spelbord har antingen tre eller fyra
spelare. Det vanligaste är att vi har två eller tre spelbord igång. Måste jag kunna reglerna för mahjong för att kunna vara
med?
Man kan komma som total nybörjare och behöver inga
förkunskaper alls. Alla har vi lärt oss spelet någon gång och
alla tar olika lång tid på sig att lära. Vi har haft spelare som
plockat upp Mahjongen på en enda måndag och andra som
fortfarande inte helt lärt sig reglerna efter flera år, men alla är
lika välkomna. De som är vana att spela kort verkar tycka att
det är lättare att lära sig än de som inte spelat kort.
Ska jag tänka på att ha med mig något när jag kommer?
Nej ingenting. Speciellt inte som ny i Mahjonggruppen.
De som har varit med ett tag hjälper ofta till med att ta med
sig ett extra spel eller två ifall värdinnan bett om det. Det har
också förekommit att ett och annat Mahjongbord fått åka bil
ibland men man kan lika gärna spela vid ett matsalsbord så
det hör till undantagen att någon tar med sig något alls. Hur brukar en typisk Mahjongträff se ut?
Snack, skratt och livliga samtal. Jargongen under själva
spelets gång är ibland rå men hjärtlig. det är framför allt de
mest erfarna spelarna som uppskattar att retas med varandra
för dagens spelresultat. Men jargongen deltar man bara i om
man tycker att det är roligt och det gör långt ifrån alla. Vad
som däremot gäller alla är den härliga gemenskapen som
gruppen bygger genom sina regelbundna träffar. Det blir nog
ofta så att Sweorna i Mahjonggruppen är de väninnor man lär
känna bäst här i Hongkong. Det är speciellt under luncherna
som vi lär känna varandra när vi pratar av oss en hel veckas
nyheter och ibland mer.
Intresserad av att spela Mahjong? Kontakta Karin Gibson så
sätter hon upp dig på Mahjonglistan: [email protected]
SWEAbladet 31
Back cover
Advertisement