Skog turism deras lyckokast

+5000
Nr 2
2012
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
Ki€bfejk
XkkYilbX
Jbf^kli`jd
[\iXjcpZbfbXjk
Bfe]\i\ej`;XcX^‚i[cfZbXid‚e^X
9i`kk$DXi`\
M\jk\idXib
>ljkXm=i`[fc`e
Bm`eefieX ?Xe_Xi
g‚jkXib
ikk\i
]iXddXijZ_ `jbf^\e
DXi`X
@nXijjfeN`[\
?fe_Xibfcc
g‚cejXd
\e\i^`
\e
CX^XYXe[
1270E & 1470E
Tier3 eller IT4? Du väljer!
Under våren säljer vi skördarna 1270E och 1470E parallellt i både Tier3- och
IT4-utförande. Fundera lite på vilken variant du vill ha. Men hör av dig i god
tid om ditt val faller på en Tier3. Tillgången är begränsad. På bilden ser du för
övrigt John Deere 1270E IT4.
JohnDeere.se
Nr 2
2012
+5000
ingår som en medlemsförmån i landets
fyra skogsägareföreningar tillsammans
med en bilaga från respektive förening.
Vid adressändring kontakta din
skogsägareförening:
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
INNEHÅLL
Ki€bfejk
XkkYilbX
Nummer
2 2012
Nästa nummer utkommer 1 juni
Jbf^kli`jd
[\iXjcpZbfb Xjk
Bfe]\i\ej`;
XcX^‚i[
Bm`eefieX
?Xe_Xi
g‚jkXib
]iXddXijZ_ ikk\i
`jbf^\e
Omslagsfoto:
Pär Fornling
cfZbXid‚e^X
?fe_Xibfcc
g‚cejXd
\e\i^`
CX^XYXe[\e
Norra Skogsägarna
www.norra.se
090-15 67 00
Skogsägarna Norrskog Mellanskog
www. norrskog.se
www.mellanskog.se
0612-71 87 00
010-482 80 00
REDAKTION
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
Fax: 040-601 64 49
E-post: [email protected]
Redigeringsansvarig:
Anne-Charlotte Morgan
Telefon: 040-601 64 89
E-post: [email protected]
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
E-post: [email protected]
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
E-post: [email protected]
Annonsmaterial:
[email protected]
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 64 93
Fax: 040-601 63 55
E-post: [email protected]
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 295 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,
Gunilla Kjellsson, Urban Blomster, Karin
Vestlund-Ekerby, Mia Boman och Jenny
Spets Woyarskij.
Hemsida: www.atl.nu/skog
i samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2011: 97 900
Tryck: Hansaprint, Åbo
Repro: LRF Media AB, Malmö
FRAMTIDENS maskinförare uppmuntras med
mer praktik och hjälp att starta företag. En av
de första praktikanterna är Thomas Oredsson,
här i samtal med sin lärare Peter Nyman på
Sidan 38
Ryssby naturbruksgymnasium.
5 LEDARE: Miljömålen drar åt olika
håll.
6 PROFILEN: Gustav Fridolin med
rötterna i skogsbygden.
10 NÄRINGSPOLITIK: Lovande
forskning för att klara produktiviteten.
12 INTERNATIONELLT: Fördjupat
samarbete mellan Kina och den
svenska skogsägarrörelsen.
14 SKOGSGÅRDEN: Leif och
Cecilia byggde en helt ny verksamhet
med skogsgården som bas.
18 NYHETER: Pengar att söka till
investeringar som ger jobb.
20 FÖRETAGANDE: Mellanskogs vd om
Setra och virkesmarknaden.
24 SKOGSVÅRD: Hot från nya insekter.
27 SKOGSRIKET: Regeringen samlas i
skogsriket.
28 FÖRÄDLING: Trämöbler med färg.
30 MARKNAD
Trög vändning för sågverken.
Bioenergin växer vidare.
32 DEBATT: Dålig kunskap om kontinuitetsskogsbruk.
BORDET visade Pernille
Axelsen upp på möbelmässan, ett eldorado av
Sidan 28
trädesign.
TOMAS LUNDMARK, dekanus
på Skogsfakulteten,
undrar retoriskt
om 100 års skogsforskning kan vara
Sidan 32
fel.
34 TEKNIK:
Det kan vara lönande att renovera
banden.
Miljövänligt avlopp på landet.
38 UTBILDNING: Öppnar nya vägar för
framtidens maskinförare.
42 EKONOMI: Lär dig hur räntefördelningen fungerar.
44 SKOGSGÅRDEN: Britt-Marie Vestmark engagerar kvinnorna i skogen.
52 NAMN & NYTT: Vinnande trähus.
54 KRÖNIKAN: En tacksam tanke till
farfars farmor.
OXEN
MINILUNNARE
Gallring, vindfällen
Tandem-OXEN
Myreback MASKIN
#PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN
VI SKOGSÄGARE 2/12
3
Yamaha Grizzly - redo för hårt arbete!
Maskinen på bilden är extrautrustad.
g standard,
Servostyrnin ste ingår!
fä
bi
m
ko
vinsch +
g standard,
Servostyrnin ste ingår!
fä
bi
m
ko
vinsch +
Kampanjpris 55.920:- exkl moms
Grizzly 550 4X4 EPS
Pris från 79.920:- exkl moms
Grizzly 700 4X4 EPS
Pris från 87.920:- exkl moms
(69.900:- inkl moms.)
(99.900:- inkl moms.)
(109.900:- inkl moms.)
Grizzly 450 4x4 IRS
(ord pris 76 900:-)
ATV Arbe
idsmaski
ner og tilbe
hør 2012
www.y
amaha-motor
.no
s Servostyrning (gäller EPS modeller)
s 2 alt 4-hjulsdrift
s Diffspärr
s Låg alt högväxel
s Motorbroms på alla hjul
s Variatordrift med konstant
remingrepp
s Batteriladdning 35A (Grizzly 550/700)
s Förstärkt dragkrok
s 5-års garanti
Hämta vår färska produktkatalog hos närmaste Yamaha ATV-återförsäljare.
GRIZZLY
www.yamaha-motor.se
iljöfrågorna blir ofta märkligt ensidiga.
När de här raderna skrivs är det en
öppen fråga om det blir tillåtet att ha
vindkraftverk i FSC-certifierad skog.
M
MAN KUNDE ANNARS tänka sig att miljöcertifiering och miljövänlig energi passar bra ihop,
men det är tydligen inte självklart. Även om argumenten är blandade medför vindkraften knappast någon annan miljöpåverkan än den estetiska.
På samma grund kan man stoppa fula vägar och
industrier i blickfånget.
Att säga nej till vinden är också ett aktivt val
för olja och kärnkraft, eller vad nu alternativen
kan vara.
DET ÄR FAKTISKT inte lätt att definiera vad
miljö är för något. Fult eller nyttigt är i grunden
samma motsättning som i balansen mellan produktion och miljö.
Om miljö är kretslopp och att begränsa klimatförändringarna bör vi producera mycket träprodukter. Att säga nej är också att säga ja till betong
och plast.
Det hindrar förstås inte att produktion och miljö
ska kombineras, men ingen vinner på att blunda
för de inbyggda konflikterna. Tydlighet underlättar bra avvägningar.
APROPÅ KONFLIKTER så har SNF (Svenska
Naturskyddsföreningen) lämnat dialogen om
miljöhänsyn i skogsbruket, precis som SNF tidigare lämnat arbetet inom FSC.
Det är trist att man inte kan komma överens om
en så viktig fråga och nå en bred överenskommelse. Men ibland måste även den mest hängivne
familjerådgivare ge upp och rekommendera
skilsmässa. Om det inte går att hålla ihop kan det
vara lika bra att gå skilda vägar och tydliggöra
åsikterna. Och det är miljörörelsen betydligt bättre
på än den konflikträdda skogsnäringen.
Nu väljer SNF att agera på egen hand, vilket är
helt okej. Möjligen borde de ha förutsett det innan
föreningen tog plats vid förhandlingsbordet.
EN KÄRNPUNKT i dialogen, som SNF nu
lämnat, handlar om miljöhänsyn vid avverkningar. En
närliggande pusselbit är
familjeskogsbrukets
frivilliga avsättningar.
VI SKOGSÄGARE 2/12
Medan miljonerna rullar in till de statliga reservaten anlägger skogsägare över hela landet, i det
tysta, egna reservat utan en krona i ersättning.
De här frivilliga avsättningarna är värda beröm,
men ifrågasätts på lösa grunder.
Därför skulle mycket vinnas om de på något sätt
kan tydliggöras utan att det kommer i konflikt
med frivilligheten. Det är bestående insatser som
tål att lyftas fram.
EN ANNAN FRÅGA med miljön som förtecken
handlar om kontinuitetsskogsbruk. Läs gärna
Tomas Lundmarks analys längre fram i tidningen.
Han visar att kunskapsläget är bristfälligt, men
man kan exempelvis fundera över hur bra det är
med tätt återkommande skogsmaskiner på eviga
stickvägar.
Maskinerna brukar inte gå spårlöst fram och
bara flyttningskostnaderna mellan avverkningarna
kostar en hel del.
Läs gärna också intervjun med miljöpartisten
Gustav Fridolin. Han framhåller att avverkningsvolymerna behöver hållas uppe med tanke på att
skogen behövs till miljövänliga produkter.
Han väcker en del frågetecken omkring dagens
skogsskötsel och sticker framför allt
inte under stol med att det finns motstridiga miljömål.
FRÅGAN ÄR hur alla
målen ska balanseras
mot varandra. En bra
utgångspunkt är insikten
om att motsättningarna finns
och att resurserna är
begränsade. Då blir
nej till en sak också
ja till något annat.
Pär Fornling, Chefredaktör
LEDAREN
Motstridiga miljömål
PROFILEN
ÉM`Y\_m\i
jbf^\ek`cc
dpZb\kd\iÉ
Gustav Fridolin månar
om att hålla uppe
avverkningsnivåerna,
även om metoderna kan
diskuteras. Text & foto: Pär Fornling
D
iljöpartiets språkrör känner sig
väl hemma i skogsbygderna. Det
följer naturligt av att växa upp i
Vittsjö. ”Nästan allt man gör där hemma
har någon relation till skogen”.
Där finns stigarna, platserna för ungdomsfesterna, inspirationen till böckerna
han skrivit och alla bekanta som äger eller
jobbar med skogen.
De här skånska bygderna är också hemmaplan för Peps Persson och det hände att
den legendariske artisten läxade upp den
unge Fridolin när denne for fram lite väl
våldsamt i skogen...
Nu far han fram i riksdagen och syns i allt
fler sammanhang, men utan många av de
vanliga attributen för en karriärspolitiker.
Vi träffar honom i ett anspråkslöst lärarrum på Lidingö folkhögskola och sitter
med på en lektion som passande nog handlar om media.
Varför jobbar du som lärare,
räcker inte riksdagslönen?
– Hela min lärarlön går till ett
kyrkligt utlandsprojekt. Det här
handlar om något annat. Morgontimmarna
i klassrummet ger mig väldigt mycket. Som
politiker är det lätt att göra studiebesök till
en polerad verklighet. Här träffar jag människor under mer jämlika förhållanden och
det är väldigt roligt att undervisa.
Hur vill du beskriva skogsägarna?
– De skogsägare jag känner har det gemensamt att de är väldigt olika, alltifrån
lantbrukaren med ett aktivt skogsbruk till
läraren som ärvt lite skog och de som har
skogen som en livsstil.
Vad är den röda tråden?
– Naturintresset tror jag förenar alla.
Vilken typ av skogsbruk bör vi ha i landet?
– Det tycker jag man ska sätta sig ner och
diskutera med skogsnäringen. I stället för
att alla gör på samma sätt kan man gärna
uppmuntra att skogsägare gör lite olika.
Oavsett om man talar för den
biologiska mångfalden eller för
ett ekonomiskt hållbart skogsbruk finns det ett intresse av ett
Fick Peps
att ryta till.
6
mer differentierat skogsbruk. Jag tycker att
hyggesfritt bör vara en del av skogsskötseln
och kanske en större del än i dag.
Dagens huvudfåra är hyggesbruk.
Finns det anledning till oro för att villkoren förändras så att volymerna inte
kan hållas uppe?
– Den oron är obefogad. Vi går mot ett
större beroende av skogen och kommer att
behöva den till mycket mer, både som råvara och för rekreation och turism. Värdet
av skogen kommer att öka, för att hantera
den utvecklingen måste vi hitta regler som
gör att det fungerar.
Det får du utveckla mer....
– Det finns en parallell med fisket. Vi
satte oss aldrig ner och diskuterade hur
värdet av ökat fiske skulle förvaltas, resultatet ser vi i form av utfiskade hav. Den
utvecklingen vill vi inte se i skogen, vi får
inte tappa biologisk mångfald och möjligheten till ett långsiktigt värde.
Är det ett rimligt antagande att dagens
VI SKOGSÄGARE 2/12
”
Värdet av skogen
kommer att öka,
för att hantera den utvecklingen måste vi hitta regler
som gör att det fungerar.
Gustav Fridolin,
miljöpartiets språkrör, har rötterna i
skogsbygden.
volymer från skogen är uthålliga?
– Ja. Och tittar vi på hyggesfria uttag
behöver volymerna inte bli mycket mindre,
det handlar mer om hur virket tas ut.
Men oavsett form – är det rimligt att vi
avverkar minst lika mycket som i dag?
– Det är en utmaning vi står inför och
som vi måste klara eftersom det finns ett
större och större behov av skog. Slår man
ihop alla planer där skogen är en lösning
behöver vi mycket mer skog än i dag. Det
leder till insikten att skogsresurserna måste förvaltas effektivare.
Vad innebär ert förslag om en avverkningsavgift?
– Det kan vara ett sätt att styra mot ett
mer uthålligt skogsbruk och för att finansiera avsättningar till naturvård. Vi har sagt
att förslaget bör utredas och att vi bör titta
på hur det fungerar i andra länder. Jag är
inte alls säker på att utredningen landar i
att det är ett bra förslag.
Vad tror du om att öka volymerna
VI SKOGSÄGARE 2/12
N Första valdebatten ett straff
En straffuppgift i skolan ledde Gustav
Fridolin in i politiken. Han nödgades
titta på en valdebatt på TV och blev
inspirerad av Miljöpartiet.
Som 19-åring blev han till sin egen
förvåning den då yngste riksdagsledamoten någonsin.
Efter en period hoppade han av för att
arbeta som folkhögskolelärare. Nu är
han tillbaks i riksdagen men arbetar
fortfarare som lärare några timmar i
veckan.
Den 29-årige Gustav bor numera i
Stockholm tillsammans med hustrun
Jenny och dottern Charlie.
Nyligen flyttade familjen ut mot Järvafältet för att komma närmre naturen
och skogen.
Morgonkaffe i lärarrummet.
genom gödsling och stubbskörd?
– Vi har inte ställt oss negativa till att
prova, men det måste finnas en sund skepsis till tron att uttaget kan öka flera gånger
om utan negativa effekter. Vi måste se upp
så skogen inte blir det nya fisket.
många intresserade skogsägare. En tredje
sak är att vi precis som i Tyskland borde
ha ett system med fasta priser för den som
levererar el till nätet. Vet man priset flera
år fram i tiden är det betydligt lättare att
få kapital till utbyggnad.
Hur går det med bioenergin?
– Vi har en vision om 100 procent förnybar energi och där spelar bioenergin från
skogen en stor roll, liksom effektiviseringar för att använda energin bättre.
Då det gäller energi till transporterna
har ni föreslagit en lastbilsskatt som
Skogsindustrierna döpt till landsbygdsskatt...
– Det är ingen relevant beskrivning på en
skatt som införs i många EU-länder. Målet
är att överföra gods till järnvägen, dessutom
ska skatten finansiera järnvägsutbyggnad.
– Vi vill ha den differentierad. Där det
inte finns någon järnväg kan den vara
mycket låg, eller ingen skatt alls, medan
långtradare som kör längs järnvägsnätet
kan få en mycket högre skatt.
Är vi på rätt väg?
– Sverige bromsar in medan andra länder
gasar på. I Tyskland arbetar två miljoner
personer med miljöteknik, det är fler än
inom hela den tyska bilbranschen.
Vilka smörjmedel bör till?
– I Tyskland och flera andra länder är det
lätt för små producenter att sälja elkraft.
Här är det betydligt trögare. Dessutom har
vi andelsregler för vindkraft som begränsar
den lokalt ägda vindkraftsutbyggnaden,
vilket är ett par saker som säkert berör
Vi har ett miljömål om hur mycket skog
som bör avsättas, är det bra?
– Ja. Det känns lite märkligt att ha en
Fortsättning sid 8
7
Fortsättning:
PROFILEN
”Vi behöver skogen
till mycket mer”
politisk diskussion om huruvida vi ska nå
de mål som bestämts.
skyddsvärda biotoper
ska avverkas.
Men det går trögt...
– En anledning är att byteshandeln med
Sveaskog inte fungerat bra. Jag tycker överhuvudtaget att statens eget skogsbruk bör
ta en större roll för att kombinera lönsamhet med ökad miljöhänsyn. Varje gång de
avverkar en skyddsvärd biotop är det ett
stort förtroendeproblem.
Vi behöver avverka
Trots arbetet i riksdagen
fortsätter Gustav Fridolin
skog för att få miljöatt arbeta som lärare
vänlig råvara och vi
några timmar i veckan.
hindrar avverkningar av andra miljöskäl. Håller du med
om att det finns en
konflikt mellan olika miljömål?
– Absolut. Utmaningen är att klara uttaget utan att ändra de långsiktiga förut- Apropå Peps nämnde du i sommarprosättningarna för att bruka skogen.
grammet hur han skällde på dig och
kamraterna.
Vad är den finaste stunden i skogen?
– Det var när vi körde motocross i sko– När morgonsolen kommer till en glänta. gen. Och han hade förstås helt rätt, köra
Det är något fantastisk med gläntor.
cross är kanske inte det mest hållbara nyttjandet av skogen. Nu är det en annan typ
Har du någon skönlitterär bok att re- av skogsutflykter.
kommendera?
– Underdog av Torbjörn Flygt är en bok Hur går det med jakten?
som betytt mycket för mig.
– Det blir inte så ofta numera, men jag
Och musik?
tog jaktlicens i skolan. Det var naturligt
– Jag lyssnar gärna på Peps Persson, Wil- hemma i Vittsjö och jag känner starkt för
mer X och Bob Hund.
allmogejakten hemmavid.
Sveaskog framhåller själva att de är
rätt bra.
– Det tycker alla skogsbolag.
Peps Persson gav
den unge Fridolin
en del insikter i hur
man bör vistas i
skogen.
Bör miljömålen
höjas?
– Det finns en
kommitté som tittar på det. Jag hoppas de kommer
fram till ett enigt
slutbetänkande.
Och nyckelbiotoperna?
– Vi har en nollvision att inga
”
Här träffar jag människor under
mer jämlika förhållanden och
det är väldigt roligt att undervisa.
Handla nu och du är förberedd inför nästa vinter!
30% rabatt
till medlemmar i
skogsägarföreningar
Som avslutning på den gångna vintersäsongen erbjuder vi Gunnebo
traktorkedjor till oslagbart pris: Er bj ud an de t
gäller t.o.m.
30% rabatt och fri frakt!
30/4 2012
www.gunneboindustries.com | [email protected] | GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00
8
VI SKOGSÄGARE 2/12
Känslan när allt flyter på,
i alla situationer.
NYA HUSQVARNA 550 XP®
Vår nya motorsåg har en låg, smidig och lätt sågkropp. Samtidigt är den
kraftfull och utrustad med RevBoost™, som ger snabb acceleration och
högre kedjehastighet för extra effektiv kvistning. Det, samt många andra
innovativa lösningar hjälper dig att arbeta snabbt och ostört, i alla
situationer. Se mer på www.husqvarna.se/550xp
Copyright © 2012 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other product and
feature marks are trademarks of the Husqvarna Group as displayed at www.international.husqvarna.com
HUSQVARNA 550 XP ®
50.1 cm³, 2.8 kW *, 4.9 kg. Rek. cirkapris inkl. moms: 8.700:–
Kommer också att finnas som 550 XP ® G med värme i handtaget.
*Nominell effekt angiven av motortillverkaren
www.husqvarna.se / forest
NÄRINGSPOLITIK
Forskning som inger hopp
A
ETT-fordonet lastar 65 ton jämfört med dagens
vanliga timmerbil som lastar 40–42 ton. Genom att bilen har fler axlar blir belastningen
på vägen mindre. Dieselförbrukningen är
20 procent lägre per ton virke. Efter att
den grundläggande forskningen är klar
kommer det nu att rulla ett 25-tal
demonstrationsfordon över hela
Foto: Erik Viklund
landet.
ag vaknade med en bra känsla i magen i morse. Det berodde inte på att
det var fredag utan på att jag varit på
Ukonf12, Skogforsks skyltfönster ut mot
oss intressenter.
Under två dagar fick vi en sammanfattning av vad den tillämpade skogsforskningen kan erbjuda just nu.
QQQ
Det är ett trist faktum att produktivitetsutvecklingen inom skogsbruket sedan
några år börjat stanna av. Det är också oroande eftersom en stark produktivitetsutveckling är en förutsättning för en god
lönsamhet på skogsgården.
Skogforsk presenterade till min glädje
ett stort antal handfasta tips om hur man
kan arbeta både smartare och effektivare
ute i skogen. Man visade också upp intressanta möjligheter att på sikt använda datortekniken till att mäta virket noggrannare, hjälpa oss med gallringsuppföljning
och minska risken för körskador. Sen undrar vi alla när det ska bli möjligt att i stor
skala få börja åka 90-tons lastbilar till industrin.
Det finns inte många forskningsprojekt
som visar på en sådan potential som just
projektet ”En Trave Till” både för ekonomin och miljön.
Jag hoppas verkligen att det ska vara möjligt att vända produktivitetskurvan uppåt
igen. Och det gör vi om vi lyckas förverkliga alla de resultat som presenterades.
QQQ
Ett annat sätt att förbättra lönsamheten
på skogsgården är att satsa på att öka skogsproduktionen.
Även om det inte är någon nyhet tycker
jag att Skogforsk med fin pedagogik lyfte
fram fördelarna med att använda förädlade
plantor, nya trädslag och skogsgödsling.
Sett i ett globalt perspektiv med en ökande
befolkning, en stor brist på förnyelsebara
råvaror och allt större problem med klimatet är en ökad produktion i skogen även ett
viktigt bidrag för en bättre miljö.
QQQ
En viktig komponent i den så kallade
svenska modellen är att det ska vara balans
mellan produktion och miljö när vi bedriver skogsbruk.
Det var därför väldigt glädjande att konferensen avslutades med att vi fick höra att
högstubbar, som är viktig del av den generella hänsynen, faktiskt fungerar och har
gjort skillnad för ett antal ovanliga arter.
Dessa resultat och annan forskning som är
på gång blir ett viktigt underlag för hur vi
kan utveckla och förbättra naturhänsynen
i framtiden.
Nu återstår bara det svåra, att komma
hem till den stressiga vardagen och försöka komma ihåg
vad forskarna
sagt. För visst är
det värt att fundera på hur resultaten ska användas i den dagliga
verksamheten på
gården, på skogsbruksområdet eller i skördaren om
vi ska klara oss i
konkurrensen i
framtiden.
Sten Frohm
Chef LRF
Skogsägarna
Läs tidigare nummer på
www.atl.nu/viskogsagare
Jlj_Zd_d]WhÅiWccWi_ZW
10
VI SKOGSÄGARE 2/12
NU LANSERAR VI DEN NYA
GENERATIONENS LEGENDER
Vår nya generation professionella motorsågar är utvecklad
för dig som verkligen brinner för skogsbruk. De bränsleeffektiva Clean Power™-motorerna är laddade med innovativ
teknik som ger dig all den kraft du behöver för fällning
och kapning i hårda träslag. Den smidiga, kompakta
sågkroppen gör kvistningen till ett rent nöje. Och det
¹NNSMYCKETMERAATTUPPTiCKASkBESyKDIN*ONSERED
återförsäljare eller gå in på www.jonsered.se
JONSERED CS 2260 W
JONSERED CS 2258
Topprestanda för heltidsanvändare.
59,8 cc, 3,5 kW, 5,8 kg.
Kraftfull och robust för deltidsanvändning i skogen.
59,8 cc, 3,1 kW, 5,6 kg.
9.900:-
8.400:-
MER INFORMATION? HITTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE?
www.jonsered.se
Copyright © 2012 Jonsered. Alla rättigheter förbehålles.
HXVccVFG"`dYZcdX]hZÎabZc
db?dchZgZY8H''+%^Y^cbdW^a
INTERNATIONELLT
Jm\ejbk€^Xe[\
`ejg`i\iXiB`eX
Alliansen mellan Kina och
den svenska skogsägarrörelsen växer sig allt starkare.
Det ger draghjälp i försvaret
av familjeskogsbruket internationellt och kan leda till
affärskontakter.
Fredrik Åsbo, tillsammans med pappa KjellOlov, presenterar gården i Ås någon mil från
Sundsvall. Besökarna är tolken Yu Yue, Shen
Suhua, Xing Hong och Sven- Erik Hammar.
Foto: Lennart Ackzell
Text & foto: Pär Fornling
D
ötet med kungen och drottningen
var fantastiskt. Det kommer jag
ihåg för resten av livet, säger
Shen Suhua med ett varmt leende.
Hon är ansvarig för internationella kontakter och rapporterar direkt till den skogsansvarige för hela Kina. Tillsammans med
kollegan Xing Hong summerar hon intrycken efter en vecka i Sverige med LRF
Skogsägarna som värd.
ÄVEN OM MÖTET med kungaparet gav
guldglans åt besöket är det framför allt insikter om familjeskogsbruket de har med
sig hem. När det gigantiska Kina släpper
fram privat ägande av skogen vänder man
blickarna till den svenska skogsägarrörelsen för att få tips och inspiration.
Xing Hong leder arbetet med reformen
som innebär att den allmänt ägda skogen
delas ut till privatpersoner. De nya skogsägarna får ett certifikat som garanterar
äganderätten. Det innebär att skogen både
kan ärvas och pantsättas.
Oftast gäller certifikatet i 70 år, vilket
gör att man hinner driva fram flera generationer av den snabbväxande skogen. Vad
som händer efter 70 år återstår att se. Det
är en lång tid i Kinas dramatiska nutidshistoria och ingen stor fråga i dagsläget.
KONTAKTERNA MED Kina har pågått
sedan början av 2000-talet och förra året
slöts ett formellt avtal om samarbete
med LRF Skogsägarna.
Sven-Erik Hammar, Mellanskog, är en av de förtroendevalda som engagerat sig i relationerna
med Kina.
– Det är roligt att ser
hur väl reformen rimmar
med vår filosofi. Efter skövlingen har man genomfört stora återbeskogningar. För att få någon att ta
ansvar och sköta skogen inser man att det
behövs skogsägare med självbestämmanderätt, säger han.
Svem-Erik Hammar har besökt skogsägare och nya föreningar på plats.
12
Shen Suhua från
det kinesiska skogsministeriet.
– Ofta är det bönder som fått något hektar skog. Eftersom var och en är liten behövs skogsägarföreningar enligt vår modell
för att samverka och få logistiken att fungera. Det är roligt att se engagemanget och
entusiasmen inför att välja företrädare, organisera sig och gå på möten.
– Här hemma får vi ofta höra att saker
är fel. Då är det väldigt uppmuntrande att
höra positiva omdömen från en
väldig nation som Kina som
tycker vi gör allting rätt!
OCH NÄR Shen Suhua
sammanfattar intrycken från
Sverige, med besök hos skogsägare i Jämtland, låter det som en
regelbok för svensk kooperation:
– Mitt intryck är att föreningarnas roll inte kan ersättas av regeringen, de arbetar tydligt för skogsägarna och bidrar till lönsamheten genom
att samla utbudet av skogsprodukter.
– Jag ser fördelar i att den enskilde
skogsägaren både får del av vetenskaplig
kunskap och hjälp med maskinresurser.
Jan-Olof Thorstensson, ordförande i LRF
Skogsägarna, talar
familjeskogsbruk
med Xing Hong,
ansvarig för landreformen i Kina.
Nu återstår att se vad som händer i Kina.
Shen Suhua talar om en potential på 530
miljoner skogsägare, fortsatta reformer och
målet att ytterligare öka arealen skogsmark
fram till år 2015.
– En av de saker jag lärt mig under besöket är hur betydelsefullt privat ägande är
för skogsägare, vi träffade en familj där
gården gått i arv under nio generationer
och de var väldigt stolta över sin skog,
säger Shen Suhua.
NÄRMAST HAR Sverige fått en inbjudan att delta i ett möte om grön ekonomi i
Kina och en kinesisk delegation är inbjuden till ”Forest dialog” i Växjö.
– Ur familjeskogsbrukets synvinkel är
det väldigt bra att ha Kina på vår sida i
internationella förhandlingar. Förhoppningsvis kan vi göra något tillsammans i
FN under nästa år. Dessutom kan bra relationer leda vidare till affärer, konstaterar
Lennart Ackzell, LRF Skogsägarna.
Läs mer på sid 24
VI SKOGSÄGARE 2/12
Välj Palms kvalitet!
Nyhet: Biojack energiklipp
Biojacks nya energigrip
klipper och lastar energiskog.
Montera på Palms skogskran
eller på kran till grävmaskin.
Palms P680 med 11 tons vagn och 6,8
m kran är idealisk för den självverksamme skogsägaren. Den har bultad,
avtagbar kran och teleskopiska
stödben.
P680-11, 11 ton/6,8 m, dubbelram: ......157.800:P680-10, 11 ton/6,8 m, centrumrör: ......149.900:Radioenhet med bomvinsch ......................16.500:500-17 hjul (istället för std: 400-15,5) ......... 8.400:-
Avtagbar kran/
stödben på
3-punktsfäste.
KAMPA
Hydrau
lservo 7
14.900:
Från: P6
Ord. pri
NJ
0 lit.
-
10-P68
s: 27.00
0
0:-
Du kan enkelt byta
till större vagn och
behålla kranen.
Låg tyngdpunkt på
kranpelaren ger
ökad stabilitet och
mindre tipprisk.
Brett sortiment.
Ökad möjlighet att
hitta vagnen för
just ditt behov.
Brett sortiment Palms skogskranar och skogsvagnar:
Besök nordfarm.se
)*,!,(- 2
Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskiner i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad.
SKOGSGÅRDEN
Huset är ritat av arkitekt
Per Wåhlin.
;\_XidXibeX[\e
Dalagård föddes ur skogen. Det är en vacker nygammal gård som välkomnar turister och konferensgäster. Ägarna, Leif och Cecilia Öster, delar gärna
med sig av tips och erfarenheter för att bygga upp en
ny verksamhet med skogsgården som bas.
Text & Foto: Pär Fornling
;
eras egen resa, från stan till skogsgården, är en historia för sig.
Visserligen arbetade Leif på
Domänverket och Cecilia hade tillbringat
många somrar på landet i Dalarna, men
livet på landet var ingen självklarhet för
två stadsbarn från Västerås och Uppsala.
14
Vägen dit gick via ett gemensamt naturintresse, som förde dem samman under en
resa till Grönland, och växte till drömmen
om en egen skog för 25 år sedan.
De gick sällsynt rationellt tillväga.
Eftersom varken Cecilia eller Leif kände
sig geografiskt bundna till någon plats gick
frågan vidare till en skogsekonom;
Var i Sverige är det klokast att köpa
skog?
Svaret blev södra Dalarna.
Därefter skrev de 500 personliga brev
till skogsägare i området och undrade om
deras gård var till salu.
Det gav napp och familjen blev ägare till
gården som i dag består av 700 hektar produktiv skogsmark.
Vi är i det urgamla kulturlandskapet
kring sjön Åsgarn, någon mil från Avesta.
Skogarna är fulla av spår från järnframställningen som tog fart på medeltiden och
blommade ut på 1800-talet.
I DUNKLET under trädkronorna finns
oväntade möten med förfallna mäktiga
VI SKOGSÄGARE 2/12
Leif och Cecilias bästa tips för naturturism
serveringstillstånd för 700 kronor är dyrt
om man bara serverar två öl...
– Kan man reglerna är det inte så svårt,
problemet är att det inte finns någon
riktig manual.Vi funderar på att starta ett
nätverk och göra en ordentlig checklista
till hjälp för alla, berättar Cecilia.
Bidrag
Det finns möjlighet att få ekonomisk hjälp.
Skogsstyrelsen fördelar pengar från Skogsriket och delvis från EU:s landsbygdsprogram. EU stöttar också gemensamma
satsningar för hela bygder (Leader) som
kan ha bäring på turism.
I Dalarna har Åsgarn gjorts tillgänglig
och sjökanten röjts. Ridleder, skoterleder och strövstigar är andra
tänkbara projekt.
Nätverk
Andra lokala företag är inte konkurrenter,
utan kollegor som hjälper till att locka
besökare till bygden.
Marknaden
Leif och Cecilia hade först tänkt sig att
hitta kunderna i Stockholm men fann
till sin förvåning att en stor marknad är
lokal. Den närmaste kretsen bjöds in till
invigningen och utifrån det har verksamheten växt.
Spionera
Besök andra turistföretag, fundera över
hur du blir mottagen och hur värdskapet
fungerar.
Regelverket
För den som serverar mat finns
väldigt mycket att tänka på, allt
ifrån speciella diskmaskiner till avställningsytor. Tillfälliga
Till detaljerna i timmerhuset hör lister
med profiler från 1700-talet.
Den vita hästen i samlingen
bär Dalagårds logotype.
Cecilia och Leif Öster.
Konferensgård
långt från
storsta’n
ilekbelk\e
stenbyggnader, gamla slagghögar och vattenleder.
– Nio av tio personer som arbetade med
järnframställning var i själva verket skogsarbetare för att få fram träkol, berättar Leif.
Han är full av historier och berättar dem
gärna, vilket är en del i arbetet med naturturism.
– Vi åker själva runt som turister för att
lära oss om värdskapet, säger Cecilia.
– Det har varit många lärorika resor till
USA där man är fantastiskt duktiga på att
ta hand om besökarna och ge en berättelse
som förstärker upplevelsen.
– Men vi har också sett lärorika exempel
på motsatsen, där värdparet sänker varumärket genom en dålig presentation.
VI SKOGSÄGARE 2/12
Den tändande gnistan
till att satsa på naturturism
kom för tio år sedan när ett
företag frågade om de fick
hålla en konferens hemma
hos familjen Öster.
– Det var kontakter genom mitt dåvarande jobb och företaget ville träffas i
enskildhet, långt från kontoret. Allt gick
bra, men det var lite bökigt med så många
gäster i hemmiljö, berättar Leif.
Det gav idén till en konferensanläggning
i anslutning till skogen och naturen.
DÄR DET DÅ bara var en potatisåker reser sig nu en grupp knuttimrade hus i en
spännande blandning av gammalt och
nytt. Öppna planlösningar och mycket
glas talar tidens språk. Men de mörka
massiva timmerväggarna, som fångar upp
morgonsolen, kunde lika väl höra hemma
på 1700-talet.
– Virket kommer från vår egen skog. I
samarbete med Mellanskog skapade vi faktiskt ett eget sortiment. De köpte rotstocken till sågverken, vi behöll andrastocken
Fortsättning sid 30
15
SKOGSGÅRDEN
På den
egna gården, en bit
från konferensanläggningen, har
man byggt
en kombination av
bastu och
växthus.
”
Det lokala samarbetet är viktigt.
Vi kan samarbeta på
mässor, skicka kunder
till varandra och locka
besökare till bygden.
Cecilia Öster har arbetat som bildlärare
och fortsätter med konsthantverket i den
egna keramamikverkstaden.
Fortsättning:
De har marknaden runt knuten
till timring och föreningen köpte resten till
massaved och energi, berättar Leif.
Det massiva timmerhuset kostade 14 000
kronor kvadratmetern, vilket faktiskt är
billigare än ett konventionellt bygge.
KUNNANDET om hantverket, med röt-
ter ner i medeltiden, kom från Dalarnas
Timringsutbildning någon mil bort.
I det öppna ”klassrummet” på stranden
mot sjön Bäsingen möter vi den legendariske timringsmästaren Björn Frost. Han
berättar att i stort sett alla elever får jobb
efter den tvååriga utbildningen och bygget
av Dalagård är ett gott exempel.
En bit längre bort träffar vi Lars och
Catarina Hansson som hyr ut rum, satsar
på naturturism och framför allt har småskalig matproduktion med skogen som
skafferi.
MAN KUNDE TRO att det är konkurrenter, men i stället flätas dessa och andra
företag ihop till ett nätverk där man hjälper och tipsar varandra.
– Det lokala samarbetet är viktigt. Vi kan
samarbeta på mässor, skicka kunder till
varandra och locka besökare till bygden.
– Vi välkomnar att det öppnar fler Dalagårdar som vår, då får vi kraft att marknadsföra oss internationellt, säger Leif.
16
Trots att vardagen kretsar kring turister och konferenser finns kärnan i
verksamheten likväl bland träden, där
allt började för 25 år sedan.
– Du får aldrig släppa fokus på skogen, det är därifrån vi har vårt kassaflöde. För den som vill satsa på turism,
eller annat landsbygdsföretagande, är
skogen en säkerhet för att få låna pengar till nya verksamheter, tipsar Leif Öster.
DEN EGNA maskinparken inskränker
sig till en motorsåg och en röjsåg. Det har
i sin tur gett utrymme för att ta fram obeskattade reserver till bygget av anläggningen som kostat omkring 4 miljoner
kronor.
– Vi har hela tiden haft stor hjälp av rådgivare från Mellanskog som har styrt upp
skogsbruket med höga ambitioner för
skogsvården, berättar Leif.
Det innebär ordentliga markberedningar,
noggranna föryngringar, röjning och gödsling av de äldre tallbestånden.
PÅ GÅRDEN görs väldigt tidiga gallringar. De ger knappast några pengar men
gör skogen stormfast och höjer värdet i
den andra gallringen.
Och från det aktiva skogsbruket är det
NÄTVERKET.
Lars och Catarina Hansson
driver företaget
Muddus. Namnet kommer
från Norrbotten där allt
började med att Lars
far kokade hjortronsylt.
Timringsmästaren Björn Frost, längst ner,
ingår i nätverket runt gården.
nära till naturturismen och de många berättelserna som höjer värdet på upplevelsen.
– Mycket handlar om historien, men vi
möter också ett genuint intresse för berättelser om hur dagens skogsbruk fungerar och hur mycket det betyder för landet.
VI SKOGSÄGARE 2/12
Dörrar med dekorationer.
Husen är inredda med
äldre möbler från
många besök på auktioner, däribland en mängd
Leksandsstolar av olika
ålder... och någon med
praktiska lagningar.
N Dalagård
Affärsidén är att bara hyra ut anläggningen till ett sällskap i taget.
Totalt finns det plats för 24 övernattande
gäster.
Guidning och gemensamma upplevelser
är efterfrågade.
Servicen varierar efter besökarnas
behov, från turistboende med självhushåll
till helpension för konferensgäster.
En populär aktivitet att fixa sin egen
pizza i den vedeldade bakugnen.
Idén bakom bygget är att bygga en klassisk dalagård i en
form för år 2010.
R
SO
NSKA SKIDS
SVE
KY
AV
TT
E
T
AGE
SL
ND
LA
STOL
TS
PO
N
Det avgörs i skogen
Du ser dina insatser växa i takt
med skogen själv. För precis
som i skidskytte, gäller det
att planera. Så att du när du
kommer fram till målet, kan
få in fullträffen. För skogen är
din spelplan. Det är där det
avgörs. På ett Skogskonto i Handelsbanken, kan dina
pengar växa sig ännu större. En av flera fördelar med att
flytta dina pengar till ett skogskonto hos oss är att du
inte behöver skatta för dina inkomster förrän du tar ut
dem. Det i sin tur gör att du enkelt kan jämna ut oregelbundna inkomster. Vi hjälper dig dessutom gärna med
flytten. Kalla det smidigt – vi kallar det trygghet. Läs mer
på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.
VI SKOGSÄGARE 2/12
17
Bidrag om du skapar jobb
utom innebär att någon anställs kan man
Den som skapar mer jobb på
skogsgården kan få ekonomisk hjälp förmoda att möjligheterna till bidrag ökar.
till investeringarna.
Text: Pär Fornling
NYHETER
TEMAT FÖR satsningen är Väx med sko-
K
otalt finns det 40 miljoner kronor i
potten fördelade under fyra år. De
statliga bidragen är en del av skogsriket
(se sidan 27).
När det handlar om EU-pengar brukar
möjligheten till bidrag omges av ett detaljerat regelverk. För de här statliga pengarna är det däremot väldigt öppna ramar.
ENDA KRAVET är egentligen att peng-
arna genererar fler arbetstillfällen i anknytning till skogen. Det kan vara allt från
småskalig förädling till turism och skogliga åtgärder.
Det kan innebära möjlighet att försörja
sig själv på gården. Om investeringen dess-
gen och växa innebär i det här fallet att
skapa förutsättningar för nya jobb.
Det minsta bidraget är 30 000 kronor.
Uppåt finns i princip inga begränsningar.
Pengarna betalas ut när stödet beviljats
och det finns möjlighet att få ersättning för
hela den planerade åtgärden. Under året
finns fyra ansökningsdatum: 1 april, 15
maj, 1 september och 1 december.
Dessutom får Skogsstyrelsen lika mycket pengar, 40 miljoner kronor, att använda
till rådgivning i anslutning till Skogsriket.
N Tips för surfaren
På Skogsstyrelsens hemsida,
www.skogsstyrelsen.se finns mer information
och blanketter. Sök på ”Väx med skogen”.
Ny projektledare för Krafthandling Skog
O Sven-Olof Jansson kommer att leda projektet Krafthandling Skog.
Han efterträder Marianne Eriksson som nu
är informationsansvarig för LRF Skogsägarna.
Sven-Olof bor i Östersund där han också
kommer att vara stationerad.
Närmast har han arbetat som
distriktschef i Norrskog.
– Det ska bli otroligt spännande
och en utmaning att ta över projektledningen, säger han.
Sven-Olof Jansson. Planen i datorn
O Norrskog och Planen
Södra är först ut i en
iPad.
med de nya
skogsbruksplanerna på
webben.
Genom att
logga in på
föreningarnas
hemsidor
kommer man
att kunna se sin
skogsbruksplan
tillsammans med
flygbilder över fastigheten. Man kan även
lagra egeninformation tillsammans med
planen genom att rita in markeringar i
kartan och skriva kommentarer.
Möjligheterna att hantera planerna över
nätet byggs på successivt med nya
funktioner.
Södra har dessutom en app som kan
laddas ner till en iPhone eller iPad och se
avdelningar och åtgärdsförslag direkt i
skogen, även på platser utanför mobilnätets täckning. Appen laddas ner fritt från
Apples App Store.
Norrskog räknar med att lansera en app
efter sommaren.
De nya planerna kommer också inom
Norra Skogsägarna och Mellanskog genom
det gemensamma företaget Skogsägarplan
AB.
Drömmer du om en
PONSSE Fox?
Vi finansierar begagnade lantbruks- och skogsmaskiner.
Läs mer på swedbank.se/maskinfinansiering eller besök
våra kontor.
Just nu får du som har Bättre Affärer Skog och Lantbruk
fri uppläggningsavgift på avbetalningslån på begagnade
maskiner, värde 650 kronor. Gäller till och med 31/5 2012.
18
VI SKOGSÄGARE 2/12
t
ak
na tr 12 os ! *
ck n 0
m
o
2
n
Te gsk /4- tter ile
0
b
i n 3 a ll
jn an m ti
rö n en S
in få GP
h n
oc r e
le
el
VI RÖJER
DU VINNER
GENOM ATT LEJA UT RÖJNINGEN VINNER DU BÅDE TID OCH PENGAR
Röjning är den lönsammaste åtgärden du kan göra i skogen. I en välröjd skog blir träden
grövre och tillväxten ökar. Det ger dig högre avverkningsintäkter. Dessutom går skördarens arbete fortare, vilket sänker dina kostnader.
Behovet av röjning i våra skogar är stort. På en normalfastighet (50 ha) krävs cirka 2 ha
röjning varje år. Tillsammans med dig kan vi se till att röjningen i din skog blir utförd
på rätt sätt och i rätt tid för att den ska bli så lönsam som möjligt. Investeringen du gör i att låta oss röja,
betalar sig redan vid första gallringen. Sedan kan du räkna hem den ett par gånger till. Med Södra gör du
alltid en god affär.
Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig till rätt person.
*Praktisk mattermos vid kontrakt 1-7 ha. GPS vid kontrakt över 7 ha. Gäller ej förröjning.
För fullständiga villkor se skog.sodra.com
Besök vårt skogsägarnät skog.sodra.com
FÖRETAGANDE
@e^\kd€k\ij`^
Sture Karlsson ser fortsatta
möjligheter att utveckla bioenergin och öka lönsamheten
för skogsägaren.
Energin var tidigt en hjärtefråga för Mellanskogs vd.
Text & foto: Pär Fornling
?
an föddes i Ådalen och växte upp i
Sundsvall. Nu är Sture Karlsson
visserligen skogsägare utanför
Falun, men det var inget han hade med sig
hemifrån.
Mamma var läkarsekreterare och pappa
civilingenjör. Länge lutade det åt att han
skulle följa i pappas fotspår, men något
kom emellan.
Kanske kan man säga att det var intresset för förnyelsebara råvaror och bioenergin, men det skulle dröja ett par årtionden
innan det blev tydligt uttalat och Sture själv
fick engagera sig i denna möjlighet som
han brunnit för hela karriären.
– Det var energikris 1973 och jag läste
miljödebattörer som Hannes Alvén och
Rolf Edberg. Det verkade redan då uppenbart att framtiden låg i att ta vara på råvara och energi från de gröna ytorna.
Men dit var det alltså en tid.
DEN UNGE Sture Karlsson tog bilen mot
Garpenberg och utbildningen till jägmästare i den klassiska gamla herrgården.
Han glömmer aldrig den smala vägen i
de djupa skogarna mellan Hedemora och
Avesta.
– Jag hade en blek aning om var jag var
och vad som väntade.
Väl framme talade en massa människor
om taxen och en något förvirrad Sture funderade över vilken hund det gällde.
Han kom i alla fall snabbt in i gänget och
insåg efter ett tag att det i själva verket
inte var en hund utan smeknamnet på riksskogstaxeringen.
– För första gången i livet träffade jag folk
med samma intressen, jag trivdes jättebra.
Sture Karlsson tycker det är skönt att
koppla av från vd-jobbet med praktiskt
arbete i skogen och att pyssla om besättningen av highland cattle.
20
Gården, som
familjen köpte för
12 år sedan, bär
fullt av spår från
traktens gruvnäring.
Första jobbet
var på Domänverket i Jokkmokk där
han blev vikarie för Monica Stridsman
(nu generaldirektör för Skogsstyrelsen)
som var barnledig.
Därefter var det slut på natur och skogsluft för ett tag. På huvudkontoret i Falun
involverades han i personalfrågor och löneförhandlingar med Domänverkets 5 000
(!) skogsarbetare.
Att det var ett nytt område för den 27-årige Sture Karlsson framgår av att han i all
hast nödgades köpa en slips på vägen till
förhandlingsdelegationen i Stockholm. Det
var inget naturligt plagg i garderoben. Historien med den exklusiva italienska slipsen
blev för övrigt kortvarig genom att svärmor
körde den i tvättmaskinen....
I BÖRJAN av 1985 blev han vd för Norr-
lands nedre sågverksförening och äntligen
fick intresset för bioenergi blomma ut.
– Då var det avsättningsproblem för sågspån och förbud mot att deponera bark. Det
ledde till att vi startade Såtab (som numera är en del av Norrskog) och började
handla med bioenergi. I början av 1990-talet
gick vi vidare och byggde en pelletfabrik
som nu ägs av SCA. Det där är något jag
är både glad och stolt för, berättar Sture
Karlsson.
När han slutade 1995 var omsättningen
100 miljoner kronor och bioenergin hade
tagit ett rejält kliv framåt.
Därefter
var han tillbaka i statlig tjänst
som länsjägmästare i Västerbotten, innan det åter
blev sågverk. Det
var en turbulent tid
för sågverkens organisationer som slutade
med att Sture blev vd för
Sågverkens Riksförbund.
Efter fyra år som vd för
Weda skog kom han via ett
konsultjobb till Mellanskog
som virkeschef 2008. Och sedan i somras är Sture Karlsson
vd för föreningen.
BIOENERGIN och förnyelsebara
råvaror har förstås följt med. Den
är nu en del av den vanliga virkeshanteringen och i gränslandet mellan
massaved och energi är det en öppen
fråga hur råvaran används. Avgörande
är betalningen.
– Vi jobbar vidare med teknik och metoder, där finns fortfarande mycket att
göra för att öka nettot till skogsägaren,
säger Sture Karlsson och påminner om den
gröna ytans möjligheter.
VI SKOGSÄGARE 2/12
d\[jbf^
D\[J\kiX
]iXebiXj
gi`j\ieX
”Ge mig 10 000 kronor
och en ny skogsbruksplan
så ska jag säkra en avkastning på åtta procent.”
Med det lite provocerande
påståendet lyfter Sture
Karlsson fram föreningens
fördelar.
Text & foto: Pär Fornling
i träffar honom dagen efter
M
att Mellanskog presenterat
ett ganska kärvt bokslut. Förra
året var tufft för hela branschen
och Mellanskog lider fortfarande
av sviterna efter industrins problem efter fusionen mellan Mellanskog och Mälarskog.
Likväl togs ett nytt kliv in i sågverksbranschen genom att köpa
LRF:s aktier i Setra.
ATT MÄTA och aptera
timmerstockar hör
till vardagen hemma
på gården, där Sture
Karlsson rensar efter
vinterns stormfällning.
Vad har föreningen för glädje
av Setra?
– Dels räknar vi med att bolaget
ska bli lönsamt. Dels är det en bra
partner när vi ska förankra våra
prisutspel. Ungefär hälften av vårt
timmer går till Setra. Då vi för
några år sedan gick i spetsen med
en rekordhöjning av timmerpriserna på 100 kronor hade vi glädje av Setra för att kunna förankra
priserna.
Hur ska Setra bli lönsamt?
– Det finns en plan på att sälja
delar av verksamheten och koncentrera sig på ett kärn-Setra i
Mellansverige.
När vänder sågverkskonjunkturen?
– Det vet vi inte, men på sikt är
jag optimist. USA måste dubbla
sin trävarukonsumtion för att ligga
i takt med befolkningstillväxten,
Kina fortsätter öka och Afrika
bygger för sin unga befolkning.
”
Det var
energikris
1973 och jag läste
miljödebattörer...
VI SKOGSÄGARE 2/12
Belastar Setra årets resultat?
– Nej, tvärtom är det en tillgång
vilket beror på att vi köpte aktierna så billigt av LRF. Likväl
nödgades vi redovisa ett negativt
resultat. Det beror dels på engångsFortsättning sid 22
21
Fortsättning:
kostnader för lager av biobränsle, dels på
finansiella förluster som inte är realiserade.
Vi får igen pengarna när det vänder uppåt.
Hur mycket gav ni för aktierna?
– 175 miljoner kronor.
Sveaskog planerar att sälja sin halva av
bolaget, vad gör ni?
– Vi har blivit delägare för att långsiktigt
vara med i sågverksbranschen.
En historisk lösning på föreningens
problem var att låna av insatskapitalet,
hur går det med återbetalningen?
– Den som lämnar föreningen får tillbaka 70 procent. Vårt prioriterade mål är
givetvis att återupprätta insatskapitalet
fullt ut.
Hur gick det med virkesfångsten förra
året?
– Bra. Vi ökade med 200 000 kubikmeter till 5,2 miljoner kubikmeter. Om två år
är målet 5,5 miljoner. Vi ser en stor potential att öka avverkningarna genom att få
medlemmarna aktivare i skogsbruket.
R
sk äd
og da
en
Hur då?
– Genom att visa på möjligheterna. Vå-
clo co .s e
FÖRETAGANDE
Inget mäter sig med skog
ra 100 kontaktinspektorer är nyckelpersoner i det arbetet. Vi vill hjälpa medlemmarna till ett aktivare skogsbruk. Ett av
våra mål är att öka föreningens skogsvård
med 50 procent. Där finns mycket att göra
för lönsamheten på skogsgården.
Kan man mäta lönsamheten?
– Jag brukar förtydliga möjligheterna
genom att utlova en avkastning på 7–10
procent för den som satsar 10 000 kronor
och har en ny skogsbruksplan. Det handlar
om röjning, dikesrensning, gödsling och
andra åtgärder som dessutom är avdragsgilla.
Vad utmärker en bra virkeschef?
– Man måste ha koll på omvärlden och
när du väl bestämt dig för hur marknaden
ser ut får du inte vara blyg. När det går
uppåt gäller det att dra på med priserna,
precis som man inte kan tjuvhålla när det
går ner. Dessutom är det bra att försäkra
sig om en bakdörr.
Vad menar du med bakdörr?
– Att förankra priserna. Där kommer
vårt ägande i Setra in. Ett annat bra exempel är den virkesterminal vi byggt i Kil. I
den delen av Värmland har vi i princip varit beroende av en köpare av massaveden
och en enda köpare av timmer. Genom en
terminal och järnväg får vi möjlighet att
transportera virket till Södra och andra
köpare, det känns angeläget i vårt arbete
för medlemmarna.
Två års effekt
utan ombehandling!
MOT SNYTBAGGESKADOR
Förhindrar insekticider från
att regna av och avdunsta.
Flexcoat binder insekticiden utanpå plantan.
En behandling (Flexcoat + insekticid) ger bättre plantöverlevnad än två behandlingar med enbart insekticid.
Läs mer på: www.interagroskog.se
Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | [email protected]
22
VI SKOGSÄGARE 2/12
Katalogbeställning dygnet runt:
Ny
019- 30 43 25
katalog! Kolla in vår hemsida:
292 sidor www.nimaab.se
1&38>704,7'690?.3)9786.?/&0871&08 www.nimaab.se
Paketpris på SJ/EUR-pallstativ +
20 st EUR-säckar 1 860:–
Ventilerad storsäck
1,5 m3 1000 kg
Vedsäck för SJ–
och Hydropall
100 ×100 × %/; 45
.9(5*>0)453122#3; 455@/0+0)4
453122#3; !$'45>0&+);.#44
6:1.
Vedsäck 40 o 60 lit
!$'45>0&+)
!$'45>0&+)
6'/9)&3)* 30 st 108:–/st
ord. pris 120:–/st
>%-5+.6312#..2#%'.$#.45
>%-5+.9&312#..2#%'.$#.45
18:–/st
16:–/st
20:–/st
18:–/st
.+5 × %/2#%'.$#. 45
.+5 × %/2#%'.$#. 45
2:–/st
1:80/st
2:20/st
2:–/st
Paketpris på vippstativ + 100 st
40-literssäckar
1 580:–
Vedtransportör
bandbredd 130
resp. 200mm
+
frakt
+
frakt
Vedkombi 320
Svensktillverkad kvalitetsmaskin
.&3+7'07'&/#4-+0/'&4?)-'&,# 513
-#2&+#/'5'3
%/ 0#$$-.975+& .,'(.@&'
.+5/+0 -"4?) -"-.97
Vedkombi 320
Vedkombi 320
39 940:–
/'&539%-->00#37'05+.
43 880:–
3#-55+..-1//'32?7'&-1/$+/#4-+0'30#
Faxes vedklyv
50 cm 8 280:–
70 cm 9 680:–
+
frakt
#.7#0+4'3#&45?.2.?5 3#042135
$#0&/'&76.-#&'/'&$3+0)
#3' 5#$+.-104536-5+10 helt tät
undersida 0>%-7>8'./1513
*-
längd
130mm
3m
6 240:–
/
6 824:–
5m
7 316:–
6m
8 124:–
/
9 656:–
105'3#&'.6536450+0)
200mm
9 268:–
9 996:–
10 920:–
12 368:–
13 468:–
620:–
Faxes vedkap
klinga 700 mm
8 636:–
+
frakt
Planteringsrör
2 880:–
>0)&
//
1&'..’
//
1&'..’53mm
1&'..
’61mm
1&'..’
//
Frakt tillkommer
4 480:–
1 420:–
1560:–
1680:–
1812:–
'32.#05'3+0)46536450+0)
(+00'3&6+7?3-#5#.1)
Frakt tillkommer
8 220:–
5 280:–
Väggrind 3,2 – 5,5 m
Vägbom 3,2 – 5,5 m
Skogspaket
Flaktank Carry 440 & 220 lit
1/2.'55#/'&&+'4'.26/2#3 4.#0)#3// +/#*#3'55
$3'554135+/'05#71.+-#$3>04.'26/2#3/'&5+..$'*@3
Reno kallvattentvättar
Trädfällsriktare
9))&2?-3#(5+)3@33#//'&
3145(3+*67
Mod I+
Mod II
Mod III
Mod IV
Mod V
Mod VI
$#3 .+5/+0 32/ 9 280:–
$#3 .+5/+0 32/
65145#3545122
13 860:–
$#3 .+5/+0 32/
65145#3545122
18 900:–
Nima Maskinteknik AB
Butik: Gryts ind. omr. Örebro
Box 1505, 701 15 Örebro
www.nimaab.se
2 672:–
3 104:–
3 960:–
5 240:–
5 900:–
6 864:–
/C122*)6&).44(anslutning
för MP3spelare
'&
'54#5
7+4+3
Sågskyddskänga
5. : 1 260:–
1060:–
Order 019-30 43 20
Växel 019-30 43 00
Pris exkl moms Fraktfritt över 2 400:–
Vi reserverar oss för tryckfel
EpXXik\i_fkXi
SKOGSVÅRD
Jd‚bipg\ejc`eb\i
Lärk, lönn, ask, tall... listan på
träd som hotas av nya
insekter kan göras lång.
Det finns beredskapsplaner,
men hoten kommer hela
tiden närmare. Och jämfört
med en del andra länder har
EU en svag gränskontroll.
Kinesiska långhorningar (Anoplophora
chinesis). Ett hot mot lönnträden. Hittills
har den stoppats vid gränsen. Den har
hittats i Danmark där insekten typiskt nog
följt med lönnplantor från Holland. Importerade plantor är en riskfaktor.
Asiatisk långhorning
(Anoplophora glabripennis).
Den angriper lövträd.
Text och foto: Pär Fornling
M
arje år etablerar sig 6–8 nya skogsinsekter i Europa.
I Sverige hittades förra året en ny
barkborre som dödar lärkträd. Och det
konstanta hotet, som kryper allt närmare,
är en liten rundmask i form av tallvedsnematoden.
Får den fotfäste hotas den svenska tallskogen.
Barrkantskinnbaggen
(Leptoglossus occidentalis)
äter tall och grankottar. Det
är en nykomling i Sverige.
FRÅGAN ÄR långt ifrån ny. Den histo-
rieintresserade entomologen Åke Lindelöw gissar att husbocken kom till Sverige i brännved som Röde Orm, eller någon annan viking, hade med sig i skeppet
hem från en långresa.
Fortfarande är det handeln med växter,
virke och varor som är inkörsporten till
problemen – och hoten är förstås oändligt
mycket större i dag.
Jämfört med exempelvis Nya Zeeland
och Australien tycker Åke Lindelöw att
Europa har en slapphänt gränskontroll.
– Det finns en anledning till att du måste skölja av skorna och deklarera att det
inte finns frukt i bagaget när du kommer
dit.
– De länderna är väl medvetna vad främmande arter kan innebära och har stenhård
kontroll vid gränsen.
VI TRÄFFAR Åke Lindelöw på institu-
tionen för ekologi vid lantbruksuniversitetet i Uppsala.
Åke Lindelöw plockar fram en
trälåda med några aktuella kandidater som hotar de svenska skogarna.
Det är lätt att med
skräckblandat intresse
fascineras av insekternas
värld. Historien om hur tallvedsnematoden kan sprida
sig med hjälp av tallbocken är
både häpnadsväckande och hotfull.
– Jag har en kollega i Tyskland som
köpte ett hyvlat och målat leksaksbord från
Kina. Plötsligt en dag kröp det ut en stor
tallbock från det ena benet!
24
Åke Lindelöw, en av landets ledande insektsexperter, har samlat några av de nya hotfulla
insekterna.
”
Asksmalpraktbaggen
(Agrilus planipennis). Den finns i
Ryssland och närmar sig uppenbarligen Sverige.
Det finns en anledning till att du måste skölja av
skorna och deklarera att det inte finns frukt i bagaget.
Man lyckades fånga och identifiera insekten. Om den hunnit ut genom fönstret
hade det varit lätt att flyga till den närliggande tallskogen.
Mer än så behövs inte för att rulla
igång ett hotfullt scenario om
olyckan är framme!
TALLBOCKEN I SIG är
inte problemet. Den finns i
hela landet och kan visserligen ställa till skada, men
de är oftast hanterbara.
Hotet är tallvedsnematoderna som bara är en millimeter långa och kryper in i
tallbockens andningssystem.
På så sätt tjuvåker de till första
bästa tall.
Där kryper nematoderna ut och som tack
för flygturen försvagar och dödar de tallen.
Det passar nämligen tallbocken utmärkt
då den ska lägga ägg.
Försvagade tallar lockar till sig fler tallbockar som i sin tur bjuder på nya gratis
flygresor till nästa tall.
ALLVARET I HOTET är uppenbart när
man tittar på den beredskapsplan som
Jordbruksverket håller på att ta fram tillsammans med Skogsstyrelsen.
Om nematoden etableras i landet ska all
barrskog inom en 1,5 kilometer bred cirkel
runt fyndplatsen kalavverkas. Hittills är
det en internationell rekommendation,
men under våren blir det en tvingande EUlag.
Beredskapsplanen handlar bland annat
om hur man på kort tid ska få fram de väldiga avverkningsresurser som krävs om
olyckan är framme.
Att insekter sprids med trämöbler tillhör
VI SKOGSÄGARE 2/12
`^\efdbfekifcc\e
ovanligheterna, men emballagevirke är en
klar riskkälla.
Det var så askmalspraktbaggen (Agrilus
planipennis) reste över Atlanten för 20 år
sedan.
I KINA ÄR DET ingen skadeinsekt, där
har träden vant sig, men i Nordamerika
dödar den miljontals askträd om året. Hittills räknar man med att 20–30 miljoner
askar har dödats.
– Den är trög på att flyga för egen hand,
men sprids med virke, ved och emballage,
berättar Åke Lindelöw och tar upp ett smaragdgrönt exemplar från lådan.
– Den här tiggde jag till mig från en
grabb som samlade skalbaggar i en av
Moskvas centrala parker. Den har alltså
kommit närmare oss och vi
har anledning att vara vaksamma, konstaterar Åke Lindelöw.
Han var i Ryssland som
delegat i EPPO (European
and Meditarian Plant Protection organization) som arbetar
med plantskydd på europeisk nivå.
– En av våra slutsatser är att gränskon-
trollen är avgörande. Det är extremt svårt
att få bort arter när de väl etablerat sig.
ETT PAR SOM redan har tagit sig hit
är en skinnbagge (Leptoglossus occidentalis) som äter kottar och en lärkborre (Ips cembrae) som dödar
lärkträd.
– Barrkantskinnbaggen har en snabel med
vilken den suger ut näringen från unga barrträkottar. Det är en välkänd skadeinsekt i USA.
År 1999 upptäcktes
den i Italien, året efter
i Österrike och i somras hittades den i Örebro och Lund.
– Det återstår att se vilken skada den
gör. Naturligtvis är fröplantager i riskzonen, där får man å andra sidan bekämpa den kemiskt om det är nödvändigt, säger Åke Lindelöw.
Lärkborren noterades i England på 1950-talet, i Danmark
på
1990-talet och i somras fångades ett 20-tal
exemplar i Skåne.
– Danskarna anser sig kunna hantera
insekten, som är väldigt lik den vanliga
granbarkborren. Om vi får en mer storskalig plantering av lärk kan det nog bli allvarligare problem, säger Åke Lindelöw.
HANS TRÄLÅDA innehåller ock-
så ett par praktfulla kinesiska långhorningar
(Anoplophorta chinesis).
– Trots att de är stora
och lätta att upptäcka
är insekterna väldigt
svåra att bli av med
när de väl etablerat
sig. De angriper gärna lönn och är ett bekymmer i USA, inte minst i parkerna. Om amerikanarna
hittar en angripen lönn flisar de omedelbart ner alla lövträd i närheten för att
undvika spridning, berättar Åke Lindelöw.
– Ganska nyligen hittades ett exemplar
i Helsingborg som kläcktes i embalagevirket till ett parti sten som importerats från
Kina.
Den gången hann man stoppa långhorningen i tid.
DEKLARERA ELEKTRONISKT
I STÄLLET – SNABBT OCH ENKELT!
Så många som 99 % kan deklarera via skatteverket.se, telefon, sms eller
vår mobilapp. Att deklarera elektroniskt är lätt, även för dig som sålt
bostad, har enskild firma eller äger en skogs- eller lantbruksfastighet.
VI SKOGSÄGARE
2/12
Dessutom
kan du få
tillbaka pengar före midsommar.
25
Göran Örlander,
skogshef Södra.
Ny stjärna på
deckarhimlen!
,
k`gjfd
jbf^jjbkj\c
Göran Örlander,
skogschef på Södra,
tipsar om skogsskötsel.
1
Använd skogsbruksplanen
Var aktiv! Man kan påverka
skogstillståndet förvånansvärt
mycket under en relativt kort
tid. I ett sydsvenskt skogsbruk
med ”normalskog” omsätts en
virkesmängd motsvarande hela
virkesförrådet på 15–20 år!
I skogsbruksplanen finns förslag på åtgärder som är lönsamma att utföra. Följ skötselförslagen och se till att
åtgärderna utförs på rätt sätt
och i rätt tid.
2 Minska skaderiskerna!
Köp i en bokhandel nära dig.
Debuterande Set Mattsson har skrivit en suggestiv kriminalroman som bygger på verkliga händelser. Våren 1945 ligger
Europa i ruiner. Till Malmö anländer tiotusentals flyktingar
från de nazistiska förintelselägren. Ett mord på en nyanländ
flykting skakar om den svenska folkhemsidyllen och får
oanade konsekvenser...
Ondskans pris
Set Mattsson
Inbunden | 417 sidor
26
www.historiskamedia.se
www.facebook.com/historiskamedia
Minska så långt möjligt skador av ”de fem stora”: storm,
granbarkborre, rotröta, snytbagge och vilt. Här är mina
bästa tips för att motverka skadegörarna:
Storm: Röj i tid, gallra i tid
och avsluta gallringsprogrammet innan träden blivit 20-22
m höga. Gallra aldrig i sista
tredjedelen av ett bestånds omloppstid.
Granbarkborre: Var noga
med att upparbeta färska vindfällen av gran.
Rotröta: Gallra gran under
vintern alternativt stubbehandla under vegetationsperioden.
Snytbagge: Markbered och
plantera skyddade plantor i mineraljord.
Vilt: Engagera dig i viltförvaltningen och se till så att det
är balans mellan fodertillgång
och viltstammarnas storlek.
3 Rätt trädslag på rätt plats
Genom att anpassa trädslagsvalet till mark- och klimatförhållandena minskar skaderisken och tillväxten blir högre.
Några främmande trädslag:
contortatall, sitkagran, hybridlärk, hybridasp och hybridpoppel kan ge hög tillväxt och god
ekonomi. Douglasgranen väntar ”runt hörnet” för södra Sverige.
4 Bra föryngringar
Plantera med det mest förädlade material du kan få tag på.
För gran finns snart material
som är mer vitalt, växer rakt
och ger minst 30 procent bättre
tillväxt än lokalt material.
Markbered, gärna med inversmetoden eller högläggning.
Se till att plantorna hamnar i
rätt planteringspunkt – det är
viktigare än man kan tro.
5 Skaffa kunskap
Skogsägarföreningarna,
Skogsstyrelsen, med flera bedriver omfattande rådgivningsverksamhet, skogsdagar skogskvällar och kurser.
För den som vill förkovra sig
rekommenderar jag att på internet besöka Södras skogsägarnät, Kunskap direkt (Skogforsk), Skogsskötselserien
(Skogsstyrelsen).
För den riktigt vetgirige finns
kursen Hållbart familjeskogsbruk som ges av Linnéuniversitetet.
Individuell rådgivning med
din inspektor och skogsbruksplanen i handen är nog trots allt
det mest effektiva.
VI SKOGSÄGARE 2/12
EljbXJbf^ji`b\kjd‚cd€kXj
Text och foto: Pär Fornling
I
iket är en vision för ekonomisk utveckling och fler arbetstillfällen
med anknytning till skogen. Det
involverar allt från traditionell produktion
till miljö, jämställdhet och turism.
Regeringen bidrar med en del pengar
som smörjmedel, men framför allt är det
ett nätverk med engagerade personer, däribland 10 ”ambassadörer”.
för att se hur bra vi
lyckas med målen.
Vi kallar det skogsbarometer och jag
hoppas att många
nu hjälper till att
höja temperaturen,
säger Eskil Erlandsson.
Det handlar om
att mäta antalet nya
jobb, men också
En nöjd Eskil Erlandsson på den för- ungdomars intresse
sta konferensen för
för skogen, liksom
Skogsriket i Sånga
hur man lyckas med
Säby.
jämställdhetsfrågorna.
Det län som lyckas bäst i mätningarna
kommer att få ett nyinstiftat pris som Sveriges bästa skogsrikelän.
BAROMETERN kommer också till nytta
ETT ÖVERGRIPANDE mål är att öka
i kontakterna med regeringskollegorna,
inte minst finansminister Anders Borg.
En poäng med Skogsriket är att det lyfter
frågorna till att involvera hela regeringen.
Det finns skogsanknutna frågor i flera
departement, exempelvis kompetensförsörjning (utbildningsdepartementet) forsk-
Nordea Bank AB (publ)
exporten med 20 procent till år 2020. Det
motsvarar 25 miljarder kronor (230 miljoner kronor i månaden).
Nu tas ytterligare ett steg.
– En nybildad arbetsgrupp på departementet håller på att ta fram mätbara mål
Långsiktighet
! "! #!
# " !! $ %!
%#!!!
%! ning (näringsdepartementet) och att hävda
det svenska skogsbruket internationellt
(utrikesdepartementet).
– JAG BJUDER IN mina ministerkollegor
för att gemensamt stärka arbetet med
skogsriket, sade Eskil Erlandsson.
Han presenterade också nyheten att projektet Skogen i skolan får ytterligare två
miljoner kronor till sin verksamhet.
Hotande EU-byråkrati
Medan regeringen arbetar för att minska
byråkratin för företagarna kommer det
signaler från motsatta hållet i EU.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson lyfter
fram två oroande förslag:
– Hållbarhetskriteriet för fasta biobränslen riskerar att bromsa en mycket positiv
utveckling. Naturligtvis ska vi se till att den
biomassa vi använder är hållbart producerad, men inte genom att skapa ett separat
krångligt regelverk.
– Timmerförordningen är ett annat exempel
på hur krångligt det kan bli i Bryssel, Det
goda syftet är att stoppa olagligt avverkat
timmer, men det får inte leda till rigida och
krångliga regelsystem.
ETT
RIKTIGT
ORIGINAL
lindstromdesign.se
Det svenska Skogsriket växer
till sig. Vid en konferens i
februari presenterade landsbygdsminister Eskil Erlandsson
flera nyheter på vägen mot att
öka värdet från skogen och
att skapa fler jobb.
Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper
dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion
och med en maximal lyftkapacitet på 2 600 kg (17 ggr
kraften du vevar med) är den förmodligen starkast
i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och
idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare.
Gör det möjligt
Nu och i framtiden
VI SKOGSÄGARE 2/12
www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80
27
SKOGSRIKET
D`e`jk\iejepXYXifd\k\i
FÖRÄDLING
<ogfikXmdYc\i
Möbler hör till den mest
värdefulla förädlingen av
Text & foto: Pär Fornling
trä.
<
xklusivast på det här uppslaget är
badkaret i svensk alm för 300 000
kronor, men då är det närmast ett
konstföremål.
Det går också åt en hel del värdefullt trä
till volymprodukterna. Förra året tillverkades svenska möbler för 23 miljarder
kronor. Av detta gick möbler för nästan 16
miljarder kronor på export under 2011, vilket är en ökning med 6 procent från året
före.
För att få en koll på läget är Stockholm
Furniture & Light Fair en bra temperaturmätare. Det är världens största mötesplats
för skandinavisk design. Om man ska försöka identifiera några trender är ek och
björk fortsatt populära. Och det kan gärna
vara lite färger i inredningen. Målade trämöbler är på gång.
Den vågade och ibland lite tokroliga designen kommer från konsthögskolorna och
unga konsthantverkare med experimentlusta.
Till det tokroliga får nog också räknas
älglampan som lär tåla att monteras utomhus. Det kanske vore något för jaktstugan...
=f^Xijfd
k‚cXkkjpeXj
ATT KOMBINERA trä med
olika material kan
bli elegant, som
bordet Harbour i
lönn och glas. Det
är gjort av Pernille Akselsen
på konsthögskolan i
Bergen.
NÄSTET av bok tillverkas av Markus
Johansson i Göteborg och kostar omkring
15 000 kronor. Alla de böjda bitarna har
samma form och flätas ihop med rundstaven.
ATT SAMMANFOGA
möblerna på ett osynligt sätt är en konst för
gamla möbelmästare.
En ny, lite udda trend, är
att tvärtom göra sammanfogningen till en del
av designen!
KVALITETSVIRKE till
möbler kan se lite annorlunda ut! Bordet är gjort av
återvunnen teak från järnvägen i Indonesien. Företaget
Artwood påpekar att sprickbildning kan förekomma.
MÅLADE
trämöbler är
på gång. Ett
exempel är
den här stolen
av Inga Sempe
är ett exempel. Hon är en
välkänd designer i Paris och
var hedersgäst
på årets möbelmässa.
44
Epkke€jk\
k`ccm‚i\e
VI SKOGSÄGARE 2/12
^\id`caXi[\i
EN UDDA träkonstruktion är den manuella tvättmaskinen
tillverkad av eleverna vid
designskolan i Lund. Den
uppges fungera och drar
ingen ström.
EN REDAN KLASSISK
fåtöj av Mats Theselius
finns med en sits i flätad
björknäver.
GUNGSTOLEN är
nog en blivande klassiker
från Torkelsson i Skånes
Fagerhult, med många
trämöbler. Priset är kring
5 000 kronor.
VITA ALBINOÄLGAR förekommer,
men det här är något annat. Lampan
Moo från Northern Lighting kan
även hängas utomhus! Priset är kring
11 000 kronor.
Calj_lml[
FÄRGERNA är på gång i
möbelvärlden. Bordet ”why
not” är dessutom en palett
av trämaterial: ek, björk,
mdf och osb.
NYTT LIV. Almdöden är
mest elände men Anders
Ölund i Rännerslöv, en
mil från Laholm, gör i alla
fall något vackert av de
angripna träden, däribland
liggfåtöljen han testar på
bilden.
BADKARET är Anders
Ölunds exlusivaste produkt
av almträ, vilket påminner om
valnöt.
VI SKOGSÄGARE 2/12
29
MARKNAD
K`ccm€ok\e
jb\i`8j`\e
r3ÅLOBNFEFOMÇOHTBNÇUFS
IÅNUOJOHGÕSTÇHWFSLFO
r.BTTBPDIQBQQFSTJOEVTUSJO
NÇTUFVUWFDLMBOZBQSPEVLUFS
%FUÅSFUUQBSTMVUTBUTFSBWEFU
MFEBOEFBOBMZTGÕSFUBHFU1ÕZSZ
Text & foto: Pär Fornling
M
id nästan varje tung investering i världens skogsindustri är Pöyry med på ett
hörn och bidrar med analyser, vilket
ger en unik kunskap om vad som är på gång.
Företaget har 7 000 anställda i 50 länder.
Vid ett möte med landets skogsägarföreningar tidigare i år gav Jan Wintzell, Pöyry
Sweden, inblickar i marknaden för den svenska skogsindustrin.
En slutsats är att grunden är god, men det
finns många utmaningar på vägen.
Ökningen är fortsättningen på en ganska
jämn tillväxttakt under flera årtionden som kan
verka betryggande. Men bakom ökningen ligger dramatiska förändringar.
Hela tillväxten finns i Asien, och framför allt
i Kina. Västeuropa, Nordamerika och Japan
däremot backar en knapp procent om året.
Inte nog med att de svenska massa och pappersbruken ligger geografiskt illa till för tillväxtmarknaderna, ungefär hälften av produkterna går kräftgång.
– Det stora sorgebarnet är tidningspapper,
konstaterar Jan Wintzell.
UPPÅT ÄR DET däremot för mjukpapper,
kartong och wellpapp. Frågan är vad som händer med de svenska företagen. I Sverige finns
i dag 12 massabruk, 13 pappersbruk och 28
integrerade industrier (som gör både massa
och papper).
– Vi tror att det blir strukturförändringar
med nedläggningar. Det finns många små och
gamla bruk.
Bioenergin däremot är något
helt annat, eller en ”räddande
riddare” som Jan Wintzell kallar det. Exempelvis förväntas
konsumtionen av träpellets i
Västeuropa öka från dagens
11 miljoner ton till 24 miljoner ton år 2020.
FÖR SÅGADE trävaror, som
betyder mest för skogsägarens
ekonomi (65 procent av rotnettot) är dagsläget dystert.
Den globala konsumtionen
av sågade barrträvaror var uppe
och nosade på 350 miljoner kubikmeter år 1990. Nu är den
nere på drygt 250 miljoner kubikmeter, vilket är en dramaANALYSEN mynnar ut i
tisk förändring. Det beror på en
att den svenska industrin
konjunkturnedgång i allmänhet
måste hänga med i
och minimalt USA-byggande i
svängarna och utvecksynnerhet.
la nya material och
Återhämtningen kommer,
produkter. Det handJan Wintzell diskuterar läget lar om textilmen den tar tid.
Sten Frohm, LRF Skogs– Långsiktigt kanske tillväx- med
fiber, kemiägarna.
ten är en procent om året. Kring
kalier, bioår 2020 kan nivåerna åter vara de vi är vana plast och andra nya material.
vid, säger Jan Wintzell.
– Mycket är redan på gång
År 2030 tror Pöyry konsumtionen kan vara och det är egentligen bara
350 miljoner kubikmeter. Om det exempelvis fantasin som sätter stopp för vad
händer något positivt i Kina kan det gå snab- vedfiber kan användas till. Det här
bare.
är en viktig fråga för skogsägarna
Här hemma fortsätter utvecklingen mot att driva, vi måste se till så forskfärre och större sågverk, speciellt i Götaland. ningen stannar här i landet och
Medelproduktionen per såg är i dag dubbelt så att vi har ett bra innovationsklistor norr om Stockholm jämfört med området mat, säger Jan Wintzell.
Kurvan för Kinas
söder om huvudstaden.
– Sverige har en bra skogs- import av träindustri som bas att utveck- varor pekar rakt
uppåt. Av förra
FÖR MASSA och papper väntas den globala la bioraffinaderier.
årets 20 miljokonsumtionen öka från dagens 400
ner kubikmeter
miljoner ton till 500 miljoner
kom 16 miljoner
kubikmeter från
ton år 2025.
2010
2008
2000
30
Ryssland och
Kanada.
1SJTMBQQFOWJTBSQSJTFUQFS
TLPHTLVCJLNFUFSOÅSNBOLÕQFS
GBTUJHIFUFS
Skogen dubbelt så
dyr i södra Sverige
O1SJTFUQÇTLPHTUBCJMJTFSBSTJH
1SJTVQQHÇOHFOFOMJHU-3'
,POTVMUTTUBUJTUJLMBOEBSQÇFO
QSPDFOUGÕSNFEFUU
TOJUUQSJTQÇLSPOPSQFS
TLPHTLVCJLNFUFS
5SFOEFONFELSBGUJHUTUJHBOEF
NBSLQSJTFSIBSEÅSNFEFSTBUUT
BWFOOPSNBMJTFSBEQSJT
ÕLOJOHTUBLU
%FUÅSTUPSBQSJTTLJMMOBEFSÕWFS
MBOEFU*TÕESB4WFSJHFÅS
TOJUUQSJTFUÅSLSPOPSQFS
TLPHTLVCJLNFUFSWJMLFULBO
KÅNGÕSBTNFELSPOPSJ/PSS
MBOETJOMBOE
m7JGÕSWÅOUBSPTTFUUGPSUTBUU
TUPSUVUCVEBWGBTUJHIFUFSPDI
FOTUÕSSFEJGGFSFOUJFSJOHCÇEFJ
QSJTPDIGÕSNÕKMJHIFUFSOBBUUGÇ
PCKFLUTÇMEB7ÇSCFEÕNOJOHÅS
BUUQSJTVQQHÇOHFOCMJSm
QSPDFOUPNÇSFUEFLPNNBOEF
ÇSFONFOJOHFOÕWFSIÅOHBOEF
SJTLGÕSQSJTSBTTÅHFS$BSM
+PIBO+ÛSTTDIFGTNÅLMBSF-3'
,POTVMU
Rörvik importerar
O3ÕSWJL5JNCFSQMBOFSBSBUU
ÕLBQSPEVLUJPOFOWJELPODFS
OFOTTÇHWFSLHFOPNBUUJOGÕSB
UWÇTLJGU
7JETÇHFOJ5WÅSTLPHOZBOTUÅMMT
QFSTPOFSPDIQSPEVLUJPOFO
ÇUFSHÇSUJMMOJWÇOGÕSFLPODFSOFOT
SFLPOTUSVLUJPO
3ÇWBSBOUJMMÕLOJOHFOVQQHFT
GSÅNTULPNNBGSÇO3ZTTMBOE
/PSTLUGBMM
O.PFMWFOMZDLBEFTSFEPWJTBFUU
QPTJUJWUSÕSFMTFSFTVMUBUGÕS
ÅWFOPNEFUCMFWFUUPSEFOUMJHU
GBMMGSÇOUJMMNJMKPOFS
OPSTLBLSPOPS
0NTÅUUOJOHFOWBSESZHU
NJMKBSEFSLSPOPS
Färre avverkningar
O%FOBONÅMEBBSFBMFOGÕS
GÕSZOHSJOHTBWWFSLOJOHVQQHJDL
VOEFSUJMMIBWJMLFU
ÅSFONJOTLOJOHNFEQSPDFOU
FMMFSIBKÅNGÕSUNFE
.JOTLOJOHFOIBSTLFUUJBMMBMÅO
GÕSVUPNJ+ÅNUMBOE
VI SKOGSÄGARE 2/12
Fortsatt ökning av trädbränslen
#JPFOFSHJOIBSHPEBNÕKMJHIFUFS
BUUWÅYBZUUFSMJHBSF%FU
LPOTUBUFSBS3PMG#KÕSIFEFOQÇ
4LPHGPSTL
Text: Pär Fornling
?
an leder ett forskningsprogram
om effektivare skogsbränslesystem som gått in i sin andra fas,
fram till 2014.
Första fasen var mellan 2007 fram till
2010. Under den tiden ökade omsättningen
för skogsbränslen från 2,4 till 3,6 miljarder
kronor.
Ur skogsägarens synvinkel är det förstås
viktigt att tekniken för att hantera bränslet
blir effektivare.
– Vårt största bränslesortiment, grot, ger
i dag skaplig ekonomi, säger Rolf Björheden.
FÖR GROT blir det i genomsnitt 24 pro-
cent över efter kostnaderna för skörd och
transport. Den marginalen ska betala
skogsägaren för råvaran, räcka till utvecklingskostnader, grundinvesteringar och
handelsmarginaler.
Det är en genomsnittssiffra för landet
689 miljoner kronor
Produktionskostnader:
2 900 miljoner kronor
Pressade marginaler
Av en omsättning på 3,6 miljarder
kronor är ungefär 2,9 miljarder
produktionskostnader.
med stora variationer, inte minst beroende
på kvalitet på groten, volymer och avstånd
till värmeverket.
FÖR BRÄNSLEVED (i huvudsak rötved) är marginalen i genomsnitt 32 procent. Veden är lätt att hantera men lönsamheten dras ofta ner av små volymer.
För klenträd är marginalen i genomsnitt
4,6 procent och för stubbar 1,8 procent.
Med andra ord försvinner det mesta i hanteringskostnader, men teknikutvecklingen
håller på att bättra på siffrorna.
Leveranserna av trädbränsle har ökat
med 7 procent om året och Rolf Björheden
Södra delar ut 436 miljoner
O5SPUTFUUHBOTLBUVGGU
GÕSFTMÇS4ÕESBTTUZSFMTFBUU
NJMKPOFSLSPOPSQSPDFOUBW
SFTVMUBUFU
EFMBTVUUJMMNFEMFN
NBSOBVQQEFMBUQÇFOGZSLMÕWFS
QSPDFOUQÇJOTBUTLBQJUBMFU
NJMKLS
QSPDFOUQÇWJSLFTMFWFSBOTFS
NJMKLS
*OTBUTFNJTTJPONJMKLS
QSPDFOUTSÅOUBQÇ
GÕSMBHTJOTBUTFSNJMKLS
ªSTSFTVMUBUFUCMFWJTUPSUTFUU
IBMWFSBUPDITÅSTLJMUCFLZNNFS
TBNUWBSEFUGÕSTÇHWFSLTSÕSFMTFO
TPNHKPSEFFOGÕSMVTUQÇESZHU
NJMKPOFSLSPOPS
*GÕSTUBIBOECFSPSLPODFSOFOT
NJOTLBEFSFTVMUBUQÇNJOTLBEF
NBSLOBETQSJTFSNFOUJMMCJMEFO
IÕSPDLTÇBUUGÕSFOJOHFOCSPNTBU
QSPEVLUJPOFOGÕSBUUGÇCBMBOTJ
NBSLOBEFO
.BTTBOGPSUTÅUUFSBUUUJDLBJO
QFOHBSPDIEFONBSTJÇS
IÕKEFTQSJTFUUJMMEPMMBSQFS
UPO
m.BSLOBEFOTUÅSLTPDIMBHSFO
BWMÇOHGJCSJHNBTTBNJOTLBS
LPOTUBUFSBS6MG&ENBOWEGÕS
4ÕESB$FMM*OUFSOBUJPOBM
.JOVTJOPSS
O/PSSB4LPHTÅHBSOBSFEPWJTBS
FUUOFHBUJWUSFTVMUBUGÕS
7E1ÅS-ÅSLFSZEGÕSLMBSBSEFU
NFELSBGUJHUGÕSTÅNSBEFQSJTFSJ
TÇHWFSLTSÕSFMTFOTBNUIÕHB
UJNNFSPDINBTTBWFETQSJTFSTPN
LPNNJUNFEMFNNBSOBUJMMHPEP
m5SPUTFUUQSFTTBUMÅHFIBSWJ
CFIÇMMJUWÇSSPMMTPNQSJTCJMEBSF
QÇNBSLOBEFOTÅHFSIBO
7JSLFTGÇOHTUFOWBSNJMKPOFS
LVCJLNFUFS&GUFSTPNGÕSSB
WFSLTBNIFUTÇSFUWBSNÇOBEFS
ÅSTJGGSPSOBJOUFIFMUKÅNGÕSCBSB
Resultat koncernen
0NTÅUUOJOH
3ÕSFMTFSFTVMUBU
3FTVMUBUFGUFS
GJOBOTOFUUP
VI SKOGSÄGARE 2/12
tror att den positiva utvecklingen kan fortsätta. Inte minst har flistransporterna med
järnväg öppnat nya marknader.
Marginal:
Tekniken är på god väg att bli effektivare. En vinnande metod är att grovkrossa
stubbarna på hygget, men en begränsning
är att FSC-certifieringen bara tillåter stubbskörd från 2 500 hektar.
N Resultat
Koncernen
0NTÅUUOJOH 3ÕSFMTFSFTVMUBU 3FTVMUBUFGUFS
GJOBOTOFUUP
Affärsområden
4ÕESBTLPH
4ÕESB$FMM
4ÕESB5JNCFS
4ÕESB*OUFSJÕS
7JSLFTGÇOHTUFOVOEFS
ÕLBEFOÇHPUUJMMNJMKPOFS
LVCJLNFUFS
Färre småhus
5FNQPUHÇSOFSJIVTGBCSJLFSOB
Det här är framtidsutsikterna för de
olika sortimenten:
GROT
Energin från avverkningsrester i form av
grot (grenar och toppar) är nästan 9 TWh.
Det finns goda möjligheter att dubbla volymerna.
KLENTRÄD
I dag tas bara en bråkdel tillvara, motsvarande 2,5 TWh. Rolf Björheden räknar
med att volymerna kan femdubblas. Tekniken blir hela tiden bättre och utvecklingen går mot större basmaskiner.
STUBBAR
Energin från stubbarna är marginella 0,6
TWh. Potentialen är 50 gånger större men
det finns både tekniska och politiska problem.
O#ZHHBOEFUBWTNÇIVT
GPSUTÅUUFSBUUCSPNTBJO*
IÕTUBTSÅLOBEF5SÅPDI
.ÕCFMGÕSFUBHFO5.'
NFE
BUUEFUTLVMMFCZHHBT
IVTVOEFS/VUSPSNBO
EFUCZHHTIVT
m%FTFOBTUFÇSFOIBSWJ
CZHHUVOHFGÅSIÅMGUFOTÇ
NÇOHBCPTUÅEFSQFSDBQJUB
KÅNGÕSUNFE/PSHF%BONBSL
PDI'JOMBOE7JIBSFOCSJTUQÇ
MÅHFOIFUFSJ4WFSJHF
FOCSJTUTPNCBSBWÅYFSTÇ
MÅOHFWJJOUFCZHHFSGMFS
CPTUÅEFSTÅHFS-FJG(
(VTUBGTTPO5.'TWE
Kräftgång för
skogsindustrin 2011
O7ÅSEFUBWEFOTWFOTLB
TLPHTJOEVTUSJFYQPSUFO
VQQHJDLVOEFSGÕSSBÇSFUUJMM
NJMKPOFSLSPOPSWJMLFUÅS
FOQSPDFOUNJOESFÅO
%FUTUPSBGBMMFUWBSGÕS
TÇHBEFUSÅWBSPSNFENJOVT
ÇUUBQSPDFOU
.FEBOESBPSE
MZDLBEFT
TÇHWFSLFOIÇMMB
QSPEVLUJPOFO
VQQFOÇHPS
MVOEBNFOGJDL
CFUZEMJHU
TÅNSFCFUBMU
GÕSWBSPSOB
)ÅSÅSOÇHSB
OZDLFMUBM
4ÇHBEF
USÅWBSPS
1SPEVLUJPOFO
NJOTLBEFNFEFOQSPDFOUUJMM
NJMKPOFSLVCJLNFUFS"W
EFUFYQPSUFSBEFT
NJMKPOFSLVCJLNFUFS
1BQQFS
1SPEVLUJPOFONJOTLBEFNFE
FOQSPDFOUUJMMNJMKPOFS
UPO"WEFUFYQPSUFSBEFT
NJMKPOFSUPO
"WTBMVNBTTB
1SPEVLUJPOFONJOTLBEFUJMM
NJMKPOFSUPO"WEFU
FYQPSUFSBEFTNJMKPOFS
UPO
-8%
31
DEBATT
<kk]iXd^‚e^ji`bk
Det talas mycket om kontinuitetsskog, men kunskapsläget är
dåligt. Det konstaterar Tomas Lundmark, dekanus (chef) på
SLU:s skogsfakultet. I den här artikeln försöker han sig ändå
på en jämförelse.
É
Fram till 1900-talets början
karaktäriserades skogen i Sverige av ett exploaterande
skogsbruk med minskande
virkesförråd som följd. I takt med skogens
ökade betydelse för ekonomin diskuterades behovet av politiska styrmedel för att
säkra ett hållbart skogsbruk (tillgången på
råvara).
Under 1900-talets början diskuterades
flitigt vilket som var det bästa skogsbrukssättet, blädningsbruk eller trakthyggesbruk.
OAVSETT VILKET sätt som förordades
var syftet med skogsbruket att trygga virkesförsörjningen. Eftersom en hög och
jämn virkesproduktion stod i fokus kom
allt fler att förespråka trakthyggesbruket.
På grund av skötsel och avverkning bedömdes det som effektivare än vid blädningsbruk. I Sverige, och i resten av det
boreala Skandinavien, har trakthyggesbruket varit det dominerande skogsbrukssättet sedan 1950-talet.
Det har i flera avseenden varit ett framgångsrikt vägval.
Sverige har mindre än 1 procent av
världens skogsmark men står för 5 procent
av virkesproduktionen och 10 procent av
de skogsprodukter som omsätts på världsmarknaden.
Dessutom har virkesförrådet nära fördubblats på mindre än 100 år!
Med andra ord kan man tala om effektiv
markanvändning, kanske den effektivaste
i världen.
LIKVÄL HAR intresset för blädningsbruk
(kontinuitetsskogsbruk) ökat de senaste
åren.
När man följer debatten om hur skog ska
skötas i svensk fackpress slås man av att
det tycks finnas en uppfattning om att kontinuitetsskogsbruk skulle vara ett bättre
sätt att sköta skogen på än dagens trakthyggesbruk. Framför allt förmedlas en bild av
att det ekonomiska utfallet med kontinuitetsskogsbruk skulle vara bättre och att
naturvärdena skulle vara större med ett
sådant skogsskötselsystem.
Att döma av debatten kan det rentav
tyckas som om 100 år av forskning har lett
skogsbruket i helt fel riktning.
32
Låt oss titta på två olika landskap som
brukas på olika sätt men också fastställa
några randvillkor för jämförelsen.
Kontinuitetsskogsbruk har av Skogsstyrelsen definierats som skogsbrukssätt som
inte innehåller någon kalmarksfas, så kallat hyggesfritt skogsbruk.
I dag finns dock inte några etablerade,
utprövade system för hur man kontinuerligt
ska kunna upprätthålla ett trädskikt förutom blädningsbruk. I fortsättningen utgår
vi från att kontinuitetsskogsbruk är samma
sak som blädningsbruk.
Vi förutsätter också att virkesproduktionen ska vara på rimligt lika nivå när vi
jämför olika skogsbrukssätt.
MED TRAKTHYGGESBRUK kommer
landskapet att delas in i mindre brukningsenheter (bestånd) för effektivare
skötsel. Det tydligaste kännetecknet på
skog som sköts med trakthyggesbruk är
att skogen är enskiktad, med andra ord är
alla träd ungefär lika höga och det finns
ett tydligt krontak.
Varje bestånd har en ekonomiskt optimal
omloppstid men en tumregel är att beståndet slutavverkas när medeltillväxten kulminerat (60–100 års ålder).
Med ett landskapsperspektiv så finns det
alltid lika mycket areal skog i alla åldersklasser. Det finns samma andel hyggen
hela tiden men dessa hyggen finns på olika
ställen i landskapet sett över tid.
BLÄDNINGBRUK ÄR skogsskötselsys-
temet för fullskiktad skog. Med fullskiktad skog menas en skog som har träd i alla
storleksklasser, från små plantor till stora
träd, i alla delar av skogen och det finns
alltid fler små än stora träd. I ett blädat
landskap kommer all mark att uppfattas
som skogklädd med ungefär samma typ
av skog.
Allt virkesuttag sker som gallring där
man avverkar framför allt grova träd. Någon kalmarksfas inträffar aldrig.
SKA MAN JÄMFÖRA två skogsbruks-
sätt så är det viktigt att man gör jämförelsen med rimligt likartade förutsättningar.
Man bör till exempel utgå från att ambitionen är att leverera skogsråvara på samma nivå. För att jämförelsen ska bli riktig
Tomas Lundmark i en av försöksparkerna där forskarna inom Future
Forest testar hur hög produktion
och bra miljö kan kombineras på
Foto: Pär Fornling
landskapsnivå.
måste den också ske på landskapsnivå där
det trakthyggesbrukade landskapet innehåller jämn åldersklassfördelning och där
blädningslandskapet domineras av fullskiktad skog.
Studerar man den vetenskapliga litteraturen finner man att blädningsbruket har
svårt att producera lika mycket som trakthyggesbruket. Ofta når man bara en nivå
som utgör cirka 80–90 procent av den produktion som trakthyggesbruket ger. Man
kan också konstatera att allt virkesuttag i
det blädningsbrukade landskapet tas ut
som gallringar vilket innebär högre avverkningskostnader i snitt än för trakthyggesbruk.
EN ANNAN viktigt fråga är om de två
skogsbrukssätten skiljer sig åt vad avser
naturvärden. I ett modernt blädningsland-
VI SKOGSÄGARE 2/12
m€^mXc]ijbf^\e
”
Vi har dubblat virkesförrådet genom
effektiv markanvändning.
skap kan man utgå från att skogen upplevs
som ”nygallrad” i relativt stor omfattning.
Uttag av virke måste ske på hela den skogklädda ytan med ganska täta intervall,
10– 20 år mellan gallringarna (oftare ju
bördigare marken är). Ett blädningslandskap kommer att ha ett permanent nät av
stickvägar för maskinell avverkning och
virkestransport. Sett över hela landskapet
kommer det att finnas fler små och medelstora träd i ett blädningslandskap än i ett
trakthyggesbrukat landskap. Den högsta
åldern på träden som ingår i produktionsbeståndet och andelen grova träd skiljer
sig inte nämnvärt mellan blädningsbruk
och trakthyggesbruk på landskapsnivå.
BLÄDNINGBRUK innebär precis som
trakthyggesbruk inte per automatik att naturhänsyn och därmed förutsättningarna
VI SKOGSÄGARE 2/12
för önskad biologisk mångfald blir bra eller dåliga. Det beror snarare på omfattningen och utförandet av miljöhänsynen.
Det är inte skogsskötselsystemet eller
skötselmetoden i sig som arter reagerar på
utan snarare på om, i vad grad och hur
mycket lämpliga miljöer som kommer att
återstå och med tiden nyskapas. Även om
det saknas forskning inom området är en
allmän bedömning att blädningsbruk ger
bättre förutsättningar för många naturvärdesarter som är störningskänsliga, i synnerhet för mykorrhizasvampar och hänglavar.
FÖR ATT VERKLIGEN kunna avgöra
vilket skogsbrukssätt som är ”bäst” behövs ett stort antal ytterligare analyser. Vi
vet redan en hel del om vad dagens trakthyggesbruk förmår leverera. För att kunna
göra rättvisa jämförelser behöver vi mer
kunskap om blädningsbrukets ekonomi,
både på fastighetsnivå och beståndsnivå.
Dessutom saknar vi kunskapsunderlag
om blädningsbrukets klimatnytta, produktion av andra värden än vedråvara,
som biodiversitet, rekreation eller risk för
skador. Det saknas således ganska mycket
kunskapsunderlag då det gäller blädningsbruk. Däremot vet vi förstås en hel del av
vad dagen trakthyggesbruk förmår leverera.
För att travestera ett klassiskt
uttryck: gärna debatt, men först
en rejäl kunskapsinhämtning.
É
Tomas Lundmark,
dekanus på SLU:s skogsfakultet
33
TEKNIK
E`jjXj
ÔoXi
YXe[\e
Underhållsmaterial till banden: brodd och halvmåne.
Bandlåset håller ihop bandet.
Det lönar sig att underhålla banden till
skogsmaskiner. En som vet vad det handlar
om är Joakim Nissas. Under många kvällar
med svetsen får han järnskrot att bli kördugligt.
Text & foto: Pär Fornling
9
anden runt hjulen tar mycket stryk.
Broddarna slits fort ner i stenig
terräng. Dessutom nöts krokarna
som håller ihop banden.
Vill det sig illa brister bandet. Ofta är
olyckan framme där det är som mest jobbigt att klara ut problemet!
Det är i blöt, stenig, terräng då det behövs extra kraft som frestar de slitna banden mer än de klarar av.
För att undvika det bör banden underhållas och bytas i god tid.
När Joakim Nissas kom över ett par avlagda, skrotade, band fick han en affärsidé.
Jiggen är en egen uppfinning. Tack vare
den får Joakim en bekväm arbetsställning. Han kan svänga runt bandet och
arbeta från flera vinklar.
Inte för att han saknar arbete. Till vardags arbetar Joakim som inspektor hos
Mellanskog i Hedemora.
PÅ HELGER SKÖTER han familjens
Att reparera band är i och för sig ingen
nyhet.
– Men många slarvar med underhållet
och känner inte till hur mycket som kan
göras, säger Joakim.
skogsgård i Gislaved, med skördare, skotare och en rejäl grävmaskin i maskinhallen. Dessutom har han nyligen köpt en
egen gård utanför Hedemora.
Han erkänner sig vara lite maskintokig,
vilket också inkluderar ett passionerat intresse för fyrhjulsdriva bilar.
Det medför en hel del arbete i verkstaden, gärna med svetsen i handen och huvudet fullt av nya idéer.
TILL ATT BÖRJA med handlar det om
att svetsa på nya broddar när de gamla
börjar bli slitna.
Om man håller efter broddarna håller
plattorna (som vilar på däcken) längre.
Ett mer avancerat underhåll är att lägga
på halvmånar (se bilden), vilket förlänger
livslängden på ”krokarna”.
– Väntar man för länge finns risken att
Jordnära tjänster
med andra ord
34
Fastighetsförmedling
och rådgivning för
jord- och skogsbruket.
Välkommen till Areal.
VI SKOGSÄGARE 2/12
Klipper och lastar
O Det kommer
mycket teknik för
att skörda bioenergi.
En nykomling är
Biojack som tillverkas av finska Nummek Oy.
Föraren fattar trädet med gripen och
klipper av det, där- Oftast används klippen för klenare
efter tiltas gripen stammar än den här.
och trädet kan lastas. Är det större träd kan man börja med att knipsa av toppen
och därefter stammen. Om det är flera mindre träd bredvid
varandra kan de hanteras i ett moment.
Gripen finns i ett par modeller och säljs av Nordfarm. Den
lilla varianten klarar träd upp till 15 centimeter och kostar
drygt 60 000 kronor.
Broddarna på
bandplattorna
slits snabbt.
Genom att
vara vaksam
mot slitaget
och svetsa på
nya broddar fungerar
bandet bättre
och livslängden
ökar.
OEn rejäl arbetsbänk
har man nytta av i
skogen också, inte
minst för att fila kedjan.
Den här från Yamaha kostar omkring
1 000 kronor och
monteras på fyrhjulingens fäste för vinschen.
Ett av oändligt
många tillbehör
till fyrhjulingarna.
krokarna böjer sig. Då måste de rätas upp
för att få dit halvmånarna, vilket innebär
mycket jobb, konstaterar Joakim.
Med tanke på att ett nytt band kan
kosta kring 80 000 kronor (70 cm brett)
finns det en hel del pengar att tjäna på att
sköta underhållet.
JOAKIM KÖPER avlagda band, renoverar och säljer dem.
– Bara bandplattorna är okej kan både
krokarna och de fyrkantiga länkarna mellan krokarna bytas. Ett sånt jobb tar nästan två veckor med flera långa kvällspass
i verkstaden, berättar Joakim.
Mobil arbetsbänk
Ny på marknaden
En man med
många järn i
elden, Joakim
Nissas.
Ett nytt
O Ett nytt motorsågsmärke
motorsågslanseras av Husqvarna. Det
märke,
är McCulloch som finns
McCulloch.
i sex olika modeller. Den
större av dem beskrivs
som en allroundsåg
med proffskvalitet. Modellen heter CS 450 Elite och kostar knappa 3 000 kronor.
Alla sågarna har en funktion som minskar motståndet i startlinan med upp till 40 procent vilket gör det lättare att dra igång
motorsågen.
Ett par eleganta finesser är kombinationsverktyget i handtaget (till luftfilter och tändstift) och bränslenivåfönstret där det
går lätt att se hur mycket bensin det finns kvar i tanken.
Färgstark träning
De slitna ”krokarna” har förstärkts med två halvmånar.
VI SKOGSÄGARE 2/12
=ijk€ibkX
bifbXi
O Att träna apportering
går lite lättare om dummyn är lätt att kasta iväg
och dessutom någorlunda
lätt att hitta, om hunden
skulle missa. En färgglad
variant kommer från Paw Handtaget underlättar kastet av
of Sweden. Den är gjort i dummyn.
kanvas, finns i flera färger och väger 250 gram. Priset är omkring 70 kronor.
35
Ska vi ta ut massaved eller
skogsbränsle i den här gallringen?
fter att ha studerat frågan närmare har
<
Maria Iwarsson Wide på Skogforsk
formulerat tre vägledande tumregler:
(% I bestånd med medelstam över 0,05
m3fub i uttaget lönar sig massaved. Det
motsvarar ungefär en diameter över 11
centimeter i brösthöjd.
)% I de riktigt klena bestånden med medelstam 0,02–0,03 m3fub (ungefärlig brösthöjdsiameter: 7–9 centimeter) får man
högsta drivningsnetto om allt blir skogsbränsle.
*% Däremellan – i bestånd med medelstam
0,03–0,05 m3fub (ungefärlig brösthöjds-
Foto: Pär Fornling
Bättre koll på
gallringarna
I framtiden kan det gå betydligt
enklare att uppdatera skogsbruksplanen efter en gallring och få
information som påverkar beståndets fortsatta skötsel.
Foto: Sven Tegelmo
FORSKNING
Handfast vägledning
bland klena stammar
diameter 9–11 centimeter) är det ofta bra att
välja massaved i barrbestånd och skogsbränsle i lövdominerade bestånd.
Maria Iwarsson
Om antalet uttagna Wide.
stammar per hektar är
fler än 2 000 kan det löna sig med ett kombinerat uttag av massaved och skogsbränsle.
– De här tumreglerna gäller för dagens
prisrelationer mellan massaved och skogsbränsle. Priserna kan förstås ändras och då
flyttas gränserna mellan massaved och
skogsbränsle.
– Dessutom är flerträdshantering avgörande för lönsamt tillvaratagande av klena
träd. Det ökar prestationen med 15–20 procent.
Det är forskare på Skogforsk som utvecklat
en beräkningsmodell där skogsmaskinens
data om den avverkade skogen används för
att beräkna hur skogen som står kvar ser ut.
Årligen gallras 365 000 hektar skog. När
gallringen är utförd måste man veta hur
mycket skog som står kvar, för det påverkar
hur skogen ska skötas i framtiden. Men det
är ett tidsödande och dyrt jobb att följa
upp gallringsresultatet. Skogsmaskinföraren
mäter upp provytor, vilket sänker effektiviteten i avverkningsarbetet. Dessutom är inte
resultaten från dessa manuella stickprov
speciellt rättvisande.
Forskarna tror att merparten av
gallringarna kommer att kunna följas upp
automatiskt med skördardata.
– Det här förenklar ändå vardagen för
väldigt många människor i branschen, menar
Johan J Möller.
Det är alla skogsmaskinförare som slipper
gå ut och räkna träd i mörker och kyla,
skogsägarna som direkt får veta hur
gallringen på deras mark gick. Dessutom
kan man uppdatera skogsbruksplanerna
direkt efter avverkningen.
Namn
Adress
Postnr
Postadress
Vi S
36
VI SKOGSÄGARE 2/12
Om skogen själv får välja...
755 Hjulburen
300
450 XL
FG45
755
HV14 Skotarvagn
För mer info ring; 0479-22059 eller gå in på www.hypro.se
UTBILDNING
D\igiXbk`bjbX^\
Om inte fler ungdomar lockas till skogsmaskinerna kan
det bli problem med att klara
avverkningarna. För att säkra
tillgången på förare knyter
Södra närmare band till
skolorna och provar helt nya
Text & foto: Pär Fornling
grepp.
=
ör mig är maskinförare det bästa
jobb man kan ha, säger Stefan Eriksson och tillägger att det ger möjlighet att lära sig något nytt varje dag.
Han har arbetat som entreprenör i 30 år
och är tillbaka i skolan där allt började, nu
som instruktör på naturbruksgymnasiet i
Osby. Stefan är glad över att skolorna får
draghjälp av branschen.
ÄVEN OM OSBY inte har några långa
köer av elever fyller man ändå platserna
på skogsutbildningen.
För landet som helhet har ansökningarna
minskat något och framför allt finns en oro
för vad som händer på sikt.
Elevkullarna blir mindre, vilket i sig
ökar konkurrensen med andra utbildningar.
Fler entreprenörer närmar sig pensionsåldern och en del går över till gula
maskiner (gruvor och grävskopor).
En analys visar att det behövs 400–
500 maskinförare om året medan det går
ut ungefär 300 från naturbruksgymnasierna.
”
Jag är helt inriktad på att bli maskinförare,
det är ett yrke jag ser fram emot.
Nu görs en hel del för att lyfta utbildningarna och få fler intresserade av skogen.
– Vi måste vara attraktiva och visa att
det här är en framtidsbransch, säger Håkan
Svensson, skogsdirektör för Södra.
Även om föreningen inte har några dagsproblem med att få tag på förare betonar
han vikten av att arbeta långsiktigt, och
erfarna maskinförare börjar bli en bristvara.
EN UTMANING är att få fram kvalifice-
rade förare som inte behöver alltför lång
inskolning i förarstolen.
Med tanke på att en skördare kanske
kostar tre miljoner kronor gäller det att
hålla tempot uppe för att få lönsamhet.
Därför är praktik en nyckelfråga för skolorna. En nyhet är att branschen via SLA
(Skogs- och Lantarbetsgivarna) betalar
företag för att ta emot praktikanter.
Nu går Södra ett steg till och garanterar
praktikplatser.
Två av föreningens sex egna maskingrupper (skotare+skördare) kommer i ett
första steg att permanent erbjuda praktik
till eleverna på naturbruksgymnasierna i
Ryssby och Osby.
DESSUTOM FÅR blivande företagare
en hjälpande hand för att komma igång.
Ett nystartat entreprenadföretag har det
tufft. Dels tar det tid att få upp produktio-
nen, dels är det en tung investering.
– För två maskiner och kringutrustning
handlar det om 8–9 miljoner kronor, säger
Tobias Nilsson som ansvarar för Södras
sex egna maskingrupper.
– Vi håller nu på att anställa personer till
ett sjunde maskinlag för gallringar norr om
Göteborg.
– När vi hjälpt dem igång kommer de att
få köpa utrustningen och fortsätta som
egna företagare. Om det slår väl ut kommer
fler maskingrupper att komma igång på
liknande sätt.
EN TREDJE åtgärd handlar om att marknadsföra hela branschen och det egna företaget. Ett steg på den vägen är att visa upp
verksamheten. Alla eleverna på de nio naturbruksgymnasierna inom verksamhetsområdet bjuds in till en studiedag på Södra.
– Vi står för resor och alla kostnader.
Tanken är att ge en bild av företaget och
visa på framtidsmöjligheterna som finns
inom den här branschen, säger Håkan
Svensson.
– Vi måste jobba mer med att visa den
positiva sidan av skogen.
EN AV DE första praktikanterna är Thomas
Oredsson som går tredje året på naturbruksgymnasiet i Ryssby.
Han är i alla fall säker på sin sak.
– Jag är helt inriktad på att bli maskinförare, det är ett yrke jag ser fram emot.
FÖRARHYTTEN testas av
skogschef Håkan Svensson.
Han vill visa fler ungdomar
att det är ett framtidsjobb.
TVÅ ERFARNA förare välkomnar ungdomarna. Stefan Eriksson är instruktör på gymnasiet i Osby och Rickard Larsson ingår i ett av maskinlagen som
nu är faddrar till praktikanter.
38
FÖR ATT LOCKA
fler tjejer berättar
Peter Nyman att Ryssby
kommer att ha en
introduktionsvecka bara
för flickor och i regi av
tjejerna på skolan.
VI SKOGSÄGARE 2/12
Õ\i]iXi\
”
PRAKTIK är efterfrågat både
av eleverna och kommande
arbetsgivare. Här får Thomas
Oredsson instruktioner av
maskinförare Jan Lange.
Vi måste jobba mer med att visa den positiva sidan av skogen.
T
KUNSKAPEN om
möjligheten till utbildning i skogen behöver bli
bättre, konstaterar Kia
Holmquist som arbetar
med marknadskommunikation på Södra.
Thomas Oredsson.
VI SKOGSÄGARE 2/12
39
Text & foto: Pär Fornling
Yngve
Andersson
och Jerker
Silfverberg
med ett
av näten
där rötter
och mikroorganismer
trivs. I
bakgrunden
skymtar vattenväxterna.
Naturen
som förebild
I\eX\bfXmcfgg\k
L
N Fosfor
ngefär 400 000 hushåll beräknas
ha enskilda avlopp som inte klarar
kraven på rening. Dessutom håller
kraven på att skärpas i flera kommuner.
Till det här kommer krav på att återvinna fosfor.
Fosfor är ett viktig
näringsämne som
hotar att ta slut.
Huvuddelen av
dagens ändliga
resurser kommer
från gruvbrytning
i Marocko.
Regeringens nationella mål är att 60
procent av fosfor
i avloppsvatten ska
återvinnas år 2015
och hälften återföras till produktiv
jordbruksmark.
I dag återvinns
6 procent.
FÖR DEN som vill ha ett vanligt vatten-
buret avloppssystem på skogsgården finns
lite olika alternativ:
Trekammarbrunn, i kombination med
en markbädd (infiltration).
En stor tank där allt avloppsvatten
samlas upp och töms mellan varven.
Ett minireningsverk, som i princip är
ett krympt kommunalt reningsverk.
EN FJÄRDE VARIANT är ett biologiskt
reningsverk. Uppfinningen har testats av
JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik).
– Hittills har ett 30-tal system installerats och vi ser inga problem för att få de
tillstånd som krävs, tvärtom välkomnas
den miljövänliga lösningen, säger Yngve
Svensson, vd för Alnarp Cleanwater Technology.
Reningen görs med hjälp av växter vars
rötter får fäste på ett kraftigt rutnät av plast.
På varje gram växtrot finns en miljon mikroorganismer som hjälper till att rena vattnet. Efter reningen är vattnet i princip drickbart, men det är inget som rekommenderas.
I stället talas om badvattenkvalitet. Det
innebär att vattnet kan släppas ut i ett dike,
en damm eller användas för bevattning.
Dessutom finns möjlighet att ta tillvara
fosfor i ett tredje steg. I enkelhet är det en
stor säck med kalksten som suger åt sig
fosfor. Efter ett par år byts säcken och den
använda kalkstenen kan användas till näring i jordbruket.
ANLÄGGNINGEN har testats under fy-
ra år i Alnarp, där ett daghem och några
kontorshus får vattnet renat i tankarna.
– Jag tror ingen tänker på det i vardagen.
Du använder tvättmaskiner, toaletter och
tvättställ som vanligt och släpper ut samma
saker som till ett kommunalt reningsverk.
VI SKOGSÄGARE 2/12
Vattenväxterna är färdiga att klippas ner för
vintern, men reningen
fortsätter i rötterna.
Tekniken är
relativt enkel
1 Avloppsvattnet leds till en
1
2
3
tank där det sönderdelas
mekaniskt och med hjälp
av naturliga bakterier.
2 Vattnet pumpas till en andra tank. I den växer kaveldun, vattenmynta, starr och ytterligare några
olika vattenväxter.
3 För den som vill, eller när myndigheterna kräver det, finns en tredje tank som renar 90
procent av all fosfor.
Illustration: Katarina Ekegren
– Det enda synliga är de här vattenväxterna, säger Yngve Svensson och visar
några kvadratmeter vissnade vattenväxter
på gräsmattan.
Vinterkylan är i sig inga problem eftersom reningen sker i rötterna och enligt
företaget fungerar systemet åtminstone upp
till klimatzon fyra.
I grunden är det samma rening som sker
naturligt, fast på en mindre yta.
OM ALLT FUNGERAR sköter sig an-
läggningen i stort sett själv, frånsett att ta
tillvara på fosforkalken.
Både trekammarbrunnar och framför allt
minireningsverk kräver underhåll. De ska
slamtömmas, infiltrationssanden bytas och
de små reningsverken kräver kemikalier.
Å ANDRA SIDAN är det biologiska
systemet dyrare i inköp. En anläggning
dimensionerad för upp till två hushåll kostar omkring 105 000 kronor plus moms.
Reningen av fosfor kostar ytterligare
12 000.
Att installera anläggningen är ungefär
ett dagsverke för en grävare plus elektriker.
41
TEKNIK
En ny småskalig anläggning med växter renar
avloppsvattnet på ett miljövänligt sätt.Visionen
är att förpacka en 20 kilometer lång skogsbäck
så att den ryms på tomten.
EKONOMI
Med dålig planering kan uppåt
65 procent av inkomsten från
en avverkning försvinna i skatt.
Med god planering behöver inte
skatten bli mer än 30 procent. Ett
av verktygen för att nå dit är
räntefördelning.
K`gj]iXkkbXgX
?
är är en något förenklad beskrivning
hur räntefördelningen fungerar. I
grunden är det inte så svårt, men om
det dyker upp frågetecken är det klokt att
kontakta sin ekonomiska rådgivare.
För att få fram hur stort belopp som får
räntefördelas måste du räkna fram kapitalunderlaget för räntefördelning.
BÄSTA BLANKETTEN
Tidigare användes en blankett som hette
N6 som i dag är ersatt av en blankett som
heter ”Beräkning av räntefördelning och
expansionsfond” (SKV 2196). Många använder fortfarande N6-blanketten och ofta
hänvisas det till den i texter, så är också
fallet i denna text. N6-blanketten kan liknas vid en skattemässig balansräkning som
beskriver skogsgårdens ekonomiska ställning i form av tillgångar och skulder vid
årets ingång och vid årets slut. Differensen
mellan tillgångar och skulder på N6-blanketten kallas för kapitalunderlag.
Här nedan beskrivs hur du räknar fram
kapitalunderlaget.
GÅRDENS VÄRDE
Den största tillgången för de flesta skogs-
ägare är fastigheten. Har du köpt fastigheten så är det anskaffningsvärdet som blir
fastighetsvärdet.
Många skogsfastigheter har övertagits
genom arv eller gåva och det kan då vara
svårt att hitta något anskaffningsvärde och
om det hittas så är det ofta väldigt lågt. Då
finns en alternativregel som värderar lantbruksfastigheter efter en schablon på 39
procent av 1993 års taxeringsvärde.
Oavsett vilken metod du använder för att
få fram fastighetsvärdet så är det bara
näringsverksamhetens del av värdet som
får tas upp. Om du har gjort skogsavdrag
eller andra värdeminskningsavdrag minskas fastighetens anskaffningsvärde.
ANDRA TILLGÅNGAR
Andra tillgångar du får ta upp är till
exempel oavskrivet restvärde på inventarier, byggnader och markanläggningar.
Du får även ta upp konton i näringsverksamheten, insatser i ekonomiska föreningar och halva värdet av dina skogskonton.
Sparad räntefördelning och outnyttjat underskott räknas även de som tillgångar.
Betalplan får dock inte tas upp som en tillgång.
NLångsiktighet
näringsidkare utan någon
annan tjänsteinkomst så kan det vara klokt
att inte bara räntefördela utan även ta ut
en vinst i din näringsverksamhet.
Detta för att få sjukpenning- och
pensionsgrundande inkomst. Om du är
passiv näringsidkare med annan inkomst av
tjänst är räntefördelning ett bra och billigt
OM DU ÄR AKTIV
>XYi`\cDie\i#CI=Bfejlck
42
sätt att skatta ut dina inkomster. Som
passiv näringsidkare får du annars skatta
cirka 45–65 procent i marginalskatt jämfört med räntefördelningens 30 procent. Du kan
alltså spara upp till 35
procent i skatt genom att
använda räntefördelning.
SKULDERNA
Som skulder räknas till exempel banklån
i näringsverksamheten. Skattemässiga reserveringar som periodiseringsfonder, expansionsmedel och avsättning till framtida
skogsvård räknas också som skulder.
POSITIV RÄNTEFÖRDELNING
För att kunna nyttja räntefördelning
krävs att du har ett positivt kapitalunderlag
på minst 50 000 kronor. Kapitalunderlaget
multipliceras med en i förväg bestämd procentsats (statslåneräntan den 30:e november året före beskattningsåret adderad med
fem procentenheter). För taxeringen 2012
är denna procentsats 7,84 procent.
Det beloppet du får fram plus eventuell
sparad räntefördelning är det maximala
belopp som du får räntefördela.
Skatten på utnyttjad positiv räntefördelning är 30 procent.
NEGATIV RÄNTEFÖRDELNING
Om skulderna är större än tillgångarna
ska negativ räntefördelning göras. Här gäller det att det negativa kapitalunderlaget är
minst 50 000 kronor (negativt). Fördelningsräntan är statslåneräntan plus en procentenhet, det vill säga 3,84 procent för
taxeringen 2012. Den negativa räntefördelningen är tvingande och innebär att inkomsten i näringsverksamheten ökas med det
framräknade beloppet. Samtidigt dras
samma summa av
under inkomst av kapital.
^XYi`\c%dfie\i7bfejlck%ci]%j\
VI SKOGSÄGARE 2/12
Håll koll
Även om du in
te behöver rä
ntefördela i år är
det likväl bra
att varje
år fylla i N6-bl
an
fram ränteför ketten och räkna
deln
Det underlätta ingsunderlaget.
r
Dessutom ka planeringen.
n räntefördeln
ingen
överlåtas vid
generationssk
iften.
jbXkk\e
"Kajsas" räntefördelning
Så här kan räntefördelningen fungera i
praktiken. Text: Gabriel Mörner
K
ajsa äger en skogsfastighet
som hon har ärvt av sina
föräldrar. Eftersom fastigheten
under lång tid gått i arv så finns
inget ingångsvärde för fastigheten. Kajsa använder därför 1993
års taxeringsvärde för att få
fram fastighetens värde.
FASTIGHETSVÄRDE
Taxeringsvärde 1993:
240 000 kr, varav skog 160 000
kr, impediment 10 000 kr, åker
30 000 kr, tomt 20 000 kr och
hus 20 000 kr.
Av detta räknas skog, impediment och åker till näringsverksamheten. Därmed är det totalt
200 000 kronor.
Fastighetsvärdet räknas fram
så här:
200 000 kr x 39 procent =
78 000 kr.
TILLGÅNGAR
/SKULDER
Kajsa har vid ingången av året
följande tillgångar och skulder i
näringsverksamheten:
r Skogskonto: 70 000 kr (50
procent av värdet tas upp på
N6:an, det vill säga 35 000 kr).
r Företagskonto: 25 000 kr.
r Lån: 15 000 kr.
VI SKOGSÄGARE 2/12
De skattemässiga tillgångarna
och skulderna är:
r Sparad räntefördelning:
60 000 kr.
r Sparat underskott: 7 500 kr.
r Periodiseringsfond: 2 500 kr.
RÄNTEFÖRDELNING
Kapitalunderlaget blir
således: 78 000 + 35 000 +
25 000 + 60 000 + 7 500 –
15 000 – 2 500 = 188 000 kr.
Kapitalunderlaget multipliceras
med fördelningsräntan:
188 000 x 7,84 procent =
14 739 kr.
Detta är årets framräknade
fördelningsunderlag.
Sedan tidigare fanns 60 000 kr
i sparat fördelningsunderlag
så Kajsas totala positiva
fördelningsbelopp som hon
kan utnyttja blir således 60 000
+ 14 739 = 74 739 kr.
SKATT
Om Kajsa säljer virke och
därmed gör vinst i sin näringsverksamhet så kan hon
maximalt räntefördela 74 739
kr och betala 30 procent skatt
på räntefördelningen.
Om vinsten är högre kan Kajsa
komma att betala 45–65
procent i skatt på överskjutande belopp. Räntefördelning
som inte utnyttjas får sparas till
nästa år.
:[[Z`i^kidX]
b^a_Žk~ca^\i
Svenska Skogsplantor lanserar ett nytt beläggningsskydd för att skydda skogsplantor mot
snytbagge. Skyddet heter Conniflex och kan liknas
vid en skyddsväst av lim och sand.
Conniflex innehåller inga insektsdödande kemikalier
men har lika stor skyddseffekt.
Med ett tvåårigt skydd behövs bara en behandling.
Ett klokt val för dig och din skog!
Kontakta oss för mera information om plantor och
föryngringstjänster.
J[b&--'#)++)++mmm$iae]ifbWdjeh$i[
43
SKOGSGÅRDEN
ÉJbf^\e6;ljbX]‚
Britt-Marie Vestermark är aktiv
både i den egna skogen och inom
SÄF-kvinnorna som arbetar för
att få fler kvinnor engagerade i
skogsägandet.
Det har hänt en hel del sedan
gruppen startade för tolv år
Text & foto: Lars Pekka
sedan.
E
är jag ringde runt till skogsägarkvinnor för att bjuda in dem till
våra aktiviteter så var deras första reaktion ”Skogen? Du ska få tala
med min man”. Hemma hos oss låter
det numera ”Skogen? Du ska få tala
med min fru”.
Britt-Marie Vestermark i Sjöbotten
utanför Skellefteå skrattar, tittar på sin
man Olof och han nickar medhåll.
Skellefteå
Sjöbotten
HON ÄR EN aktiv norrländsk
skogsägarkvinna som gillar arbetet i
skogen och engagerar sig i föreningen
där hon sitter med i SBO-rådet, var
handledare i Kraftsamling Skog och är
engagerad i den uppföljande kampanjen;
”Krafthandling Skog”.
– Tillsammans med ett 10-tal kvinnor är jag
med i en så kallad Erfa-grupp. Det är ett nätverk
där vi stöttar varandra som skogsbrukare, berättar Britt-Marie.
Det står en varm glädje kring henne och skrattet lurar bakom de glittrande vänliga ögonen.
SÄF STÅR FÖR Skogsägareföreningen och
kvinnogruppen bildades inom Norra skogsägarna.
– Även om det inte är någon påtaglig skillnad
mellan kvinnliga och manliga skogsägare så behöver vi många fler kvinnor i skogsägarrörelsen,
säger Britt-Marie.
– Man brukar säga att miljöfrågorna är viktigare för kvinnorna än för männen. Det är en av
myterna. Alla som äger skog är intresserade av
natur och miljö, om man bortser från någon enstaka ”klippare”.
– Skogsbrukande är företagande och det måste gå runt för både män och kvinnor även om vi
tar stora naturhänsyn!
KUNSKAP ÄR EN nyckel till ökat engage-
mang och en uppskattad del i SÄF-kvinnornas
arbete är att arrangera olika temakvällar då bara
kvinnliga skogsägare bjuds in via annonser i lokaltidningen.
– I höstas hade vi ekonomikvällar i Burträsk
och Lövånger som lockade ett 40-tal deltagare,
vilket jag tycker är bra. Till hösten återkommer
vi med tre nya kvällar, berättar Britt-Marie.
Tanken är att göra det svåra lite enklare genom
44
”
Skogsbrukande är företagande och
det måste gå runt för både män och
kvinnor även om vi tar stora naturhänsyn!
VI SKOGSÄGARE 2/12
kXcXd\[d`e]ilÉ
Hon är mån om att föryngra skogen med förädlade plantor och utöver planteringar efter den
senaste avverkningen ingår dikesrensning i planerna för året.
– Jag delar mitt yrkesliv mellan djuren och
skogen. Det är fantastiskt att få jobba med sina
stora intressen!
Hon är engagerad medlem i skogsägarrörelsen
och var också med och drog igång SÄF-kvinnor
i Skellefteå.
– Vi har ingen ordförande eller styrelse. Det första
män gör när de skapar en organisation är att välja
en styrelse med ordförande och skriva stadgar.
– Kvinnor behöver ingen byråkrati för att
fungera. SÄF-kvinnorna i de olika skogsbruksområdena turas om att arrangera utbildningar
och andra träffar.
Skogsägarfamiljen Vestermark
i den vackra byn Sjöbotten.
För Filip, Britt-Marie och Olof
är djuren och skogen själva
livet.
NORRLAND FICK en rejäl köldknäpp i februari efter en mild vinter. Några dagar innan
jag besöker Britt-Marie kröp temperaturen ner
till minus 35. Jag följer henne ut i skogen.
Även om det inte är någon rekordvinter så går
snön nästan upp till midjan i ungskogspartierna
när Britt-Marie pulsar fram med motorsågen i
ett vykortslandskap med snötyngda träd och
kritvit snö. Hon ska fälla ut några granar.
– Minus 20 grader är perfekt temperatur för
en skogsarbetare, säger hon och drar igång motorsågen. Handskar och kläder förblir torra oavsett hur mycket upplega som ramlar ner och hur
man än kravlar i snön.
HON SÅGAR VANT perfekta riktskär som
Det var djuren som drog Britt-Marie till
skogs- och lantbruket. ”Jag har den stora
förmånen att ha mina stora intressen som
mitt yrke”, säger hon.
att gå igenom tips, råd, regler och möjligheter
för skogsfastigheten.
Arbetsytan ska vara fri
från snö, inte minst för
att få en låg stubbe.
VI SKOGSÄGARE 2/12
INTRESSET för skogen fick Britt-Marie med
sig från uppväxtåren på landet.
Hon gick en lantbruksutbildning som ung. Sedan träffade hon Olof, de gifte sig, hon flyttade
till hans hemgård i Sjöbotten och jordbruket utvidgades.
Förra året köpte familjen till cirka 80 hektar
skog. Tre söner finns i familjen, varav Filip som
är yngst, planerar att fortsätta med gården.
Det är ett kombinerat jord- och skogsbruk med
25 mjölkkor av jerseyras och lika många ungdjur
finns i ladugården. Korna går i en ligghall med
utomhustemperatur och verkar trivas trots att det
är 20 grader kallt. Skogsskiftet är på 150 hektar
produktiv skogsmark.
Skogen har alltid fascinerat Britt-Marie och
hon har gått många utbildningar i skogsskötsel
och skogsekonomi.
ska styra fällriktningen på träden. Innan dess
har hon sparkat bort snön kring stammen för att
ha en helt fri arbetsyta. För att vara säker på att
få in brytjärnet och kunna kontrollera fällningen exakt lämnar hon kvar en liten klack, som
hon snittar bort som sista moment innan trädet
brakar ner i snön.
Kvistningen sker enligt instruktionsboken med
sågen glidande på stammen för att avlasta ryggen
och kvistarna kapas perfekt längs med stammen.
Inga kviststumpar här inte.
Ändå urskuldar hon sig lite.
– Det var ett tag sedan jag körde motorsågen
så den sitter inte riktigt perfekt i handen ännu.
Kedjan var också lite slö i dag.
BRITT-MARIE TRIVS med det praktiska ar-
betet, men poängterar att det långt ifrån är någon självklarhet.
– För dagens skogsägare handlar det mindre
om att hantera motorsågen och mer om att lära
känna sin fastighet, fatta beslut om vilka åtgärder
som ska göras och beställa tjänster.
– En bra grund för att lyckas är att lära känna
skogsbruksplanen. Vi har haft flera uppskattade
temadagar där vi haft praktiska övningar i skogen kring skogsbruksplanen i allt från att hitta
rågångar till att identifiera och bedöma olika
bestånd. Planen är ett bra och ovärderligt hjälpmedel, framhåller Britt-Marie Vestermark.
45
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38
eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: [email protected]
HJO-B
U
Skogsarbete
VEDPANNA
LTEN
Röjning, plantering, skogsplantor, vindfällen, skogsmaskiner m m.
Tel 0738-44 79 61, 0346-601 66
www.sverlita.com
26.000:inkl moms
Mollepannan AB
Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se
www.hjobulten.se
Info och video på
www.lotico.se
Markberedare
MB 650
Proffsverktyg från Pellenc
Selion stångsåg passar till
mycket inom skogsbruket. Att
röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte
stressad av sågen. Röja utmed
åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e .
Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat.
I röjningar med långa
gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt
litiumjon-batteri med lång
driftstid.
Markberedare
MB 50
Medle 248 931 98 Skellefteå
Tel/fax 0910-77 03 11
www.agneeriksson.se
Agne Eriksson AB
Träbearbetning
PLAN- & RIKTHYVLAR
DUAB
BANDSÅGAR
Bandsåg DUAB BAS 470
PT310
Planhyvel
Max Hyvelbredd 305 mm
Max Hyvelhöjd 200 mm
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 605x330 mm
Dimensioner & vikt
Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm
Vikt 175 kg
Vikt med emballage 223 kg
Tekniska Data:
Motor 400 V 2,2kW/3 hk
Kutterdiameter 70 mm
Varvtal kutter 5000 rpm
Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.)
Matningshastighet 7m/min
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max Hyvelbredd 310 mm
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 1205x312 mm
Fraktfritt!
9.596:-
DUAB ML394Q med långhålsborrsbord
En proffssåg med välbalanserade gummibelagda
bandsågshjul i aluminium som är försedda med
dammtäta kullager. Levereras komplett med
stabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad.
Geringsbart gjutjärnsbord
med microjustering.
Utsugningstos för spånsug
samt bladsträckningsindikering.
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max såghöjd 285 mm
Max sågdjup 400 mm
Sågblad längd 3454 mm
Bladhastighet 2 st 460/980 m/min
Hjuldiameter 465 mm
Spånstos 2x100 mm
Bordsstorlek 535x485 mm
Sågbord geringsbart 45°
Totalhöjd 1880 mm
Vikt 146 kg
DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med
vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med
finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd
och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard.
Tekniska data:
Motor 400 V 3 kW/4 hk
Varvtal motor 2 860 rpm
Kutterdiameter 95 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal hyvelstål 4 st
410x30x3 mm
Diameter matningsrullar 40 mm
Matningshastighet 8
m/minut
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 1600x440 mm
Planhyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyvelhöjd 220 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 750x410 mm
Långhålsborrsaggregat
Chuckkapacitet 16 mm
Slaglängd ut/in 130 mm
Slaglängd
17.596:-
DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord
(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och
slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad
planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala.
Riktborden vikes vid planhyvling (se bild).
Fraktfritt!
Tekniska Data:
Arbetsbord 800 x 560 mm
Bakre förlängningsbord 600 x 530 mm
Förlängningsbord högersida 610 x 800 mm
Total bordsyta 800 x 1117 mm
Justerbord 500 x 400 mm
Max klyvbredd 950 mm
Max åkrörelse justerbord 1220 mm
Max såghöjd vid 90º 75 mm
Max såghöjd vid 45º 60 mm
Sågklinga 254 x 30 x Z40
Varvtal sågklinga 4200v/min
Motoreffekt 3-fas 400V 2,2 kW
Vikt, netto 240 kg
FRAKTFRITT
Tekniska data:
Motor 400V 2,5 kW
Diameter klinga 250 mm
Hastighet klinga 4000 rpm
Max sågdjup 45/90° 42/80 mm
Klingan justerbar 250 mm, längdled
Slaglängd justerbord 1250 mm
Bordshöjd (Arbetshöjd) 900 mm
Spånstos 100 mm
Mått huvudbord 800x520 mm
Mått förlängningsbord 800x320 mm
Mått justerbord 600x410 mm
Vikt 169 kg
Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms!
Matarvalsdiameter 40 mm
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Såg
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 4050 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
Klinga diameter 250 mm
Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Fräs
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter 140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Långhålsborrsbord
Chuckkapacitet 16 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
Slaglängd in/ut 85 mm
Klinga diameter 250 mm
Ritsklinga diameter 80 mm
Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Fräs
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter 140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Spånstosanslutning 100 mm
Vikt 230 kg
Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Spänning 400 VAC
Ljudnivå <80db
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1590x1220x1010 mm
Vikt 445 k
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30
Besök oss på internet: www.duabhuset.se
Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel!
Produktkatalog 2012!
Beställ eller ladda hem den
Trumdiameter 370 mm
Insugstos 1x100 mm
Säckvolym 0,057 m³
Säckhöjd 640 mm
Ljudnivå 52-62 dB
Vikt 30 kg
1.276:-
Spånsug DUAB FM300
Tekniska data:
Spänning 230 V
Motoreffekt 1,5 kW/2 hk
Motorvarvtal 2950 r/min
Impellerdiameter 300 mm
Sugkapacitet 2000 m³/h
Trumdiameter 500 mm
Insug 2x100 mm/1 st 125mm
Säckvolym 0,153 m³
Säckhöjd 850 mm
Ljudnivå 67-77 dB
Vikt 51 kg
Tekniska data:
Spänning 400 V 3-fas
Motoreffekt 2,2 kW/3 hk
Impellerdiameter 305 mm
Sugkapacitet 3000 m³/h
Trumdiameter 500 mm
Insug 3x100 mm/
1 st 125 mm
Säckvolym 0,307 m³
Säckhöjd 850 mm
Ljudnivå 67-77 dB
Vikt 59 kg
3.196:-
Spånsug DUAB FM300S-5
DUAB,s kraftig spånsug för industribruk med rejäl kapacitet.
Maskinen är utrustad med stativ med hjul för enkel förflyttning. levereras med dubbla filtersäckar och uppsamlingssäckar. Insugstosar 1x150 mm eller 3x100 mm.
4.396:-
Tekniska data:
Spänning 400 V
Motoreffekt 3,7 kW/5 hk
Impellerdiameter 305 mm
Trumdiameter 500 mm
Sugkapacitet 4900 m³/h
Insug 1x150, 3x100 mm
Säckvolym 0,43 m³
Filtersäckshöjd 1100 mm
Förpackningsstorlek
1170x560x570 mm
Maskinens mått LxBxH 1280
x 790 x 1970 mm
Vikt 82 kg
För fler modeller av Spånsugar - besök vår hemsida!
Vertikalfräs med tappsläde DUAB VF100
18.900:-
DUA
AB-H
B-HUS
SE
Tekniska data:
Spänning 230 V
Motoreffekt 0,75 kW/1hk
Motorvarvtal 2950 r/min
Impellerdiameter 230 mm
Sugkapacitet 1050 m³/h
Spånsug DUAB 300S
Med tiltningsbar fräs spindel, -5 till 30°. Stomme i kraftig stålkonstruktion, stort arbetsbord i gjutjärn. Höjning och lutning av spindeln
sker via låsbara rattar, tydliga skalor visar inställning av spindeln.
Ställbara fräsanhåll med finjusteringsmöjlighet. Försedd med sid- och
nedhållare av arbetsstycket. Kraftig kullagrad tappsläde med anhåll och
excenterlåstving, stor rörelse av släden 800 mm. Motor med termiskt
motorskydd och nollspänningsutlösning. Reversibel rotationsriktning av
frässpindel via strömbrytare. Stort varvtalsregister från 1800-9000 varv/
minut. Levereras komplett med tappsläde, diverse nycklar samt manual.
Tekniska data:
Storlek arbetsbord 710x640 mm
Arbetshöjd 900 mm
Längd fräsanhåll, 2 st 360x120 mm
Storlek tappsläde 500x480 mm
Max åkrörelse tappsläde 530 mm
Spindeldiameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 100 mm
Spindel lutbar -5-30°
Max verktygsstorlek 200 mm
Max fräsdiameter i bord 200 mm
Spindelhastigheter
4 st 1800, 3000, 6000 & 9000 v/min
Motoreffekt 2,8 kW 3-fas 400 V
Vikt 202 kg
För fler modeller av Kombimaskiner - besök vår hemsida!
Södra vägen 3, Mönsterås
Ordertel. 0499-143 19
Fax 0499-140 66
Spånsugar till specialpris!!!
Spånsug DUAB FM230-L1
Smidig mobil 230 volts 1-fas effektiv DUAB-spånsug av
industrikvalitet med säck av tyg på översidan och säck av
plast på undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör
den lätt att flytta. Levereras med spånsugslang
diamater 100 mm, längd 750 mm samt adapter
för golvsugning. En maskin som passar till sågar,
putsmaskiner och hyvlar med max hyvelbredd
på 260 mm.
Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet
med dubbla tygsäckar både över och under.
Monterad på hjulstativ vilket gör den
lätt att flytta. Tömning av uppsamlingssäckarna sker lätt med ett handgrepp. En
industrispånsug för både yrkesbruk och
hemmafixarn.
29,900:-
DUAB:s kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel
samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta
precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen.
Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat
gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Alla funktioner
är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
Tekniska data:
Matarvalsdiameter 32 mm
Fräs
Slaglängd
Plan & Rikthyvel
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
in/
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Såg
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
ut 85 mm
Hyvel bredd 250 mm
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Spindel diameter 30 mm
Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Planhöjd 180 mm
Varvtal 4050 rpm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Riktbord 1050x250 mm
Sågdjup 90° 65 mm
Max verktygsstorlek diameter
Spänning 400 VAC
Planbord 600x250 mm
Sågdjup 45° 45 mm
140 mm
Ljudnivå <80db
Matningshastighet 8 m/min
Klinga diameter 250 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm Förpackningsstorlek (lxbxh)
Varvtal kutter 4000 rpm
Bordsstorlek 1200x840
Långhålsborrsbord
1300x1130x1010 mm
Hyvelstål antal 3 st
(1080) mm
Chuckkapacitet 16 mm
Vikt: 370 kg
Kutterdiameter 75 mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
EN INVESTERING I RÄTT OCH
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
1.756:-
DUAB:s kombinerade panelsåg och vertikalfräsmaskin med 2 motorer. Levereras med rejält justerbord av
aluminium som löper på två geidrar för högsta precision,. Ljusterbordet används både till sågen och
som tappsläde till fräsen. Sågbord och fräsbord är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet
är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Bägge funktionerna är försedda
med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
DUAB C5-260H
TS 250
DUAB-Huset
46
5.900:-
Längder:
1.30, 2.0 och
3.0 meter.
Avgas-,
buller- och
vibrationsfri!
Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet med
säck av tyg på översidan och säck av plast på
undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör
den lätt att flytta. Tömningav uppsamlingssäcken
sker lätt med ett handgrepp. En industrispånsug
för både yrkesbruk och hemmafixarn.
DUAB PM250-30 Såg & Fräs
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal sågklinga 4050 rpm
Varvtal ritsklinga 6300 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
Precisioncirkelsåg industrimodell, med dragfunktion för
klinga. Bordet är av gjutjärn med spår för geringsutrustning.
Klingan är geringsbar samt höj/sänkbar. Justerbord av
aluminiumprofiler. Bordet är försett med teleskoparm.
Sågen levereras komplett med justerbord, teleskoparm,
klyvanhåll med mm-skala och geringsanhåll enligt bild.
250 mm HM-klinga ingår. Stativ av kraftig lakerad stålplåt.
Passar proffs som amatör.
7.196:-
9.700:-
3.100:-
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max Såghöjd 200 mm
Max sågdjup 375 mm
Längd sågblad 2950 mm
Hjuldiameter 400 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 500x395 mm
Totalhöjd 1760 mm
Vikt 137 kg
För fler modeller av Bandsågar
- besök vår hemsida!
Tekniska data:
Plan & Rikthyvel
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Hyvel bredd 310 mm
Planhöjd 180 mm
Riktbord 1285x310 mm
Planbord 600x310 mm
Matningshastighet 8 m/min
Varvtal kutter 4000 rpm
Hyvelstål antal 3 st
Kutterdiameter 75 mm
Tekniska data
Precisionscirkelsåg
Precisionscirkelsåg med stomme i kraftig stålkonstruktion och
arbetsbord i gjutjärn. Sågklingan höjs- och sänks via skruvspindel och ratt. Gering av sågklingan via gjutjärnsgejder och
ratt. I standardutrustningen ingår justerbord med kullagrad
släde, 2 st sidobord, bakre förlängningsbord, klyvanhåll,
geringsbart anhåll, spänntving, spånstos 100 mm. Klingskydd
med stos samt slang för anslutning till spånsug. Levereras
med sågklinga HM och diverse nycklar.
Tekniska data:
Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk
Max såghöjd 165 mm
Max sågdjup 345 mm
Längd sågblad 2490 mm
Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut
Hjuldiameter 350 mm
Spånstos 100 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 400x548 mm
Totalhöjd 1710 mm
Vikt 70 kg
KOMBIMASKINER Vi lovar dig en prisvärd investering!
Såg
5.400:-
fler modeller av Plan- och
Rikthyvlar - besök vår hemsida!
DUAB MJ2325C
Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell som passar de flesta behov.
Stabilt utförande, kraftig svetsad
stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda aluminiumgjutna hjul
med dammtäta kullager. Sågbord
i gjutjärn som är geringsbart 45°.
Kraftig anhåll med stabil låsning.
Bandsågen är utrustad med rejäl
bladstyrningsanordning för stabil styrning
av sågbladet.
Med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel
samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar
för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen
och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa
stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
Dimensioner och vikt
Mått (lxbxh) 1600x890x890
mm
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1680x770x1070 mm
Vikt 440 kg
Vikt med emballage 530 kg
Max planhöjd 180 mm
Max hyvlingsdjup 5 mm
Max arbetsbredd 250 mm
Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1150x530x950 mm
Vikt 148 kg
7.600:-
Bandsåg DUAB HBS400
14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som passar
de flesta behov. Stabilt utförande med kraftig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda hjul i aluminium med dammtäta kullager. Sågbord i gjutjärn, geringsbart
45°. Rejäla bladstyrningar (kullager).
Levereras med geringsanhåll, klyvanhåll,
stativ och sågblad. Sågen
är försedd med 100 mm
spånstos för utsug.
DUAB C5-310
Höger/Vänster 170 mm
Höj/Sänkbart 130 mm
Mått 460x200 mm
DUAB ML392B
Tekniska data:
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Riktbord 1050x250 mm
Planbord 600x250 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm
Kutterdiameter 75 mm
Matarvalsdiameter 32 mm
Matningshastighet 8 m/min
För
!
Fraktfritt
Bandsåg DUAB BAS 350
Stångsåg
Tel. +46 (0)414-242 60
Samtliga maskiner
från
DUAB levereras med
gällande CE-normer!
Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger
teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp.
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet.
Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för
rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet.
Molle
45 kW
Tel: 0142-422 00
0503-153 11
Fax: 0142-422 01
Sverlita Scandinavian Group AB
DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier,
hantverkare, byggare, hemmaproffs etc.
Miljögodkänd
50 cm.
vedlängd
Fraktfritt!
22.900:-
10.396:-
Vertikalfräs WS90-30A
Fler modeller av Vertikalfräsar på hemsidan
Smidig effektiv vertikalfräs med bord i gjutjärn och stativ i svetsad stålkonstruktion. Justerbara anhåll. Spånstos 100 mm. Standardspindel 30 mm, höj/sänkbar,
levereras med tappsläde. En fräsmaskin för skolor, mindre snickerier och fritidssnickaren som tar lite plats i snickarverkstaden.
Tekniska data:
Rörelse spindel 90 mm
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Spindelhastighet 3500/7000 rpm
Bordstorlek 695x555 mm
Mått lxbxh 800x740x1150 mm
Spindeldiameter 30 mm
Vikt 195 kg
7.196:-
VI SKOGSÄGARE 2/12
Torparskjutset
oms
m
plus
:
0
0
65 0
Yamaha 450 Grizzly 4x4, med 5 års garanti
Timmerboggi med 22x11 hjul
Insatsflak
Kran med el- vinsch Works 1700
Timmersax
Transportlåda
Komplett stöldskydd
Snö- piggkedjor runt om
Fulltankad
Skogsekipage
moms
s
lu
p
:
0
0
98 0
Servostyrd Yamaha 700 Grizzly 4x4, 5 års garanti
Monterad radiostyrd kombivinsch
Hasplåt, fotsteg och drivaxelskydd i plåt
Nyvab Timmervagn
Stödfot
Kran där maskinens el- vinsch används
Fångstarm
Timmersax
Godkänt låskätting med hänglås
Griper ATV piggkedjor runt om
Distanser
Transportlåda
Fulltankad
Finansiering genom Handelsbanken Finans
Med Servostyrd Yamaha 550 Grizzly
92 000:- plus moms
Delaryvägen 5 343 36 ÄLMHULT
Tel. 0476- 521 35 E-post: [email protected]
www.nyvab.se
VI SKOGSÄGARE 2/12
47
Ring oss vid köp av traktorer,
maskiner eller griplastare
Skogsplantor
Gran, tall, lärk m m
plantering, markberedning o röjning
Skopor, pallgafflar och kranbommar
säljes till fördelaktiga priser.
Anders Bil & Maskin AB
Tel 0495-202 80, 070-606 12 23
www.anders-bilmaskinab.nu
070-3991826
spar annonsen
Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant
Ett urval av våra objekt:
346 ha i norra Värmland
Skördaraggregat
BJM 350
Skogsfastighet med bra virkesförråd och 4 jakträtter
i 3 000 ha.
Vi visar vägen...
till en lyckad försäljning!
Bo Pettersson
Uppsala
018-374 375
Björn Målsäter
Uppsala
018-374 375
Tor Sigfridsson
Falköping
0515-72 16 30
Anders Nyhlén
Borås/Varberg
0320-395 20
Örjan Hansson
Jönköping
036-440 04 05
Anders Nilsson
Hässleholm
0451-824 00
Gunnar Grenholm
Hudiksvall
0650-74 33 43
för traktor och vagn
Anders Jonsson
Lidköping
0510-604 10
Mikael Rydén
Hässleholm
0451-824 00
Johan von Arnold
Nyköping
0150-300 05
Skogs-Olle 40
Bengt Folkesson
Ronneby
0457-178 35
Specialisterna på jord och skog!
Kontakta oss för mer information!
PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG!
www.egendomsmaklarna.se
Tel 0528-700 00
kväll 0528-700 11
www.bjmmaskin.se
Ett Sverige
vart tredje år!
Tropikskogarna
försvinner
Visa ditt stöd.
Pg 90 1974-6
Världsnaturfonden WWF
www.wwf.se, 08-624 74 00
48
VI SKOGSÄGARE 2/12
Lotin
FŠllorsedan1993
WWW.LOTIN.SE 0380-261 64
Håll värmen!
Vämecentraler
kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m3
där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö.
Bandsågverk
– den lätthanterliga såglinjen
Erbjudande
inför sågsäsongen.
Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. Det självklara valet för dig som vill
ha frihet att välja bränsle.
Pris från
52.900:Bandsågverk
för stockar upp till
70 cm.
Till sågverket tillhandahåller vi ett
stort tillbehörsprogram.
www.lennartsfors.com
eller telefon 0573-392 00.
Exkl moms och fraktkostnader.
Erbjudandet gäller t.o.m 30 april 2012
n vå
Äve
rk a
an
mp
jp
g
å så
!
blad
Komplett med förråd
VETO 8
Brännaren med
större bränsleförråd, 8-11 m3 Effekter 40-120 kW med
kraftig matarskruv
som går att förlänga
upp till 4 m från förrådet. Matning med
fjäderomrörare.
– förenklar eget skogsbruk
Bygga själv
Fjäderomrörare Den optimala
lösningen för dig som vill nyttja en
EH¿QWOLJE\JJQDGVRPÀLVI|UUnG
9nUDLQPDWQLQJDUNODUDUDYÀLVXSS
till 75 mm fraktioner! Kan byggas
in även i rektangulära eller runda
utrymmen. Vi hjälper till med att rita
upp din anläggning.
Biobränslepannor
upp till 1 MW komplett med automatisk
sotning, askurmatning, cyklon, rökJDVÀlNWPPDOOW
efter era önskemål
Återförsäljare
FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40
KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86
KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96
LINDESBERG Lindesbergs VVS AB 0581-836 40, Fax: 0581-808 80
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60, 070-674 09 97
SUNDSVALL KA Driftteknik AB 0696-303 50
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97
ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89
VINGÅKER Ving BioEnergi Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12
VÄXJÖ STV i Växjö AB 070-325 82 05, 070-325 01 00
ÅRE Attacus Stål & Smide AB 0640-410 91
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg HB 070-329 36 07
6H¿OPHUQDSnYnUKHPVLGD
GENERALAGENT I SVERIGE
www.energiteknik.net
VI SKOGSÄGARE 2/12
49
VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING
Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor,
vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på
www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29
När du vill fiska, ta reda på
vilka regler som
gäller innan du
kastar ut reven.
Lär dig mer om Allemansrätten
www.naturvardsverket.se
TIMMERMATARE
Andra produkter:
Från
Större matarbord
Längdtransportörer
Sorteringslinjer
Sågintag
Stockvändare
Pris
Hydraulaggregat
Automation
nya drivna
HAGLINGE SG
Vill du att din skog skall må bättre?
Då skall du minska skadorna på träd och rötter.
Det gör du, med Haglinge SG och samtidigt ökar
du framkomligheten, med:
små timmermatare till stora anläggningar
Nyhet!
Stockbord 15 ton
59 400:- exkl moms
HJULMOTORER
Logcon Hortinorr ab
Logcon Eesti Oü
Tel 070-652 38 18
+372-566 144 05
www.logcon.se
SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING
Raka sågstockar som krokiga vedstockar.
Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek
SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED
[email protected]
• UNIK PATENTERAD HJULUPPHÄNGNING
• DRIVNA HJUL – INGA STÖDBEN
www.haglingesg.se
Box 2, 280 10 SÖSDALA | Telefon 0705-71 75 55
SKOGSFASTIGHETER SÖKES
Vi söker nya fastigheter i alla storlekar. Priset
Vi söker nya fastigheter
i alla
på skogsfastigheter
har aldrig varit
såstorlekar.
högt som nu.
Skånegårdar
ärfristående
friståendefrån
frånalla
allaintresseorganisationer
intresseorganisationer
Skånegårdar är
och
utifrånuppdragsgivarnas
uppdragsgivarnasbästa.
bästa.
och arbetar
arbetar utifrån
ViVimarknadsför
äveninternationellt.
internationellt.
marknadsför fastigheterna
fastigheterna även
Kontakta oss gärna för ett resonemang och
kostnadsfri värdeuppskattning.
Peter Olsson
Skogsmästare
[email protected]
0705-54 24 49
Mikael Sjöberg
Lantmästare
[email protected]
076-768 81 13
Huvudkontor: Lund 046-19 04 40
www.skanegardar.se
50
VI SKOGSÄGARE 2/12
VEDFABRIKEN
RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN!
För mer
information
ring oss på
0371-510910
al
in
Or
ig
en
lp
en
Li t
e
st
o
lp
to
Nr 3
1 juni
Perfekt som:
-Rågångsstolpe
-Markering av basväg
-Elstängselstolpe
-Snöstolpe
-Markering av
vandringsled
-Markering
av jaktpass
KE
BA
2012
Nyhet
KEBAstolpen
finns numera
i 2 utföranden.
! "
lågt
pris!
Alltid
KEBAstolpen Lite
Ny lättviktsstolpe i
glasfiberarmerad plast
som lätt kan bäras med
i skog och mark.
KE
BA
s
TEMA
Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar och fördyrar allt arbete i
skogen. Se därför över och rusta upp
fastighetsgränserna nu, medan de
gamla markeringarna syns.
KEBAstolpen Original
En beprövad och rejäl
stolpe tillverkad i en
kombination av galvat
stål och plast.
Nr 4
7 sept
Tel 070-525 31 52, 0506-202
46
www.vedmaskiner.se
Förädla din skog med
Jakt & Fiske
Plan- och släntklippare
Bamsesågen & Bamsefräsen
- en av marknadens kraftigaste!
VÅRERB
JUDA
Nr 5
19 okt
Nr 6
14 dec
Utbildning
Testa
oss!
NDE:
SPARA
UPP TIL
L
5000 S
EK
"$
"%(slagor 1,9 kg)
"$$
"# #
# " %
"!$
$
För öppna landskap
nu även för uthyrning!
Kedjesåg, Klingsåg & timmerfräs
Svensktillverkade produkter med
konkurrenskraftiga priser direkt från fabrik
Vi hjälper dig gärna i valet av minisågverk, ring 0910 -88019
www.bamseprodukter.se
II—
I
—
Helautomatisk
NYHET!
Vedhantering!
Kontakta
Ronny
Gustavsson
Tel 08-588 367 97
[email protected]
VEDHANTERING
Gör jobbet lättare!
s
s
s
s
Vedprocessor
Snabb - Säker - Effektiv
3
1m /min
45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.
Nu även småskalig hantering.
Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.
Stegmatare, lagringsbord mm.
Ny knivdesign
och nytt längdregleringssystem
Ny effektiv utmatningstransportör
Lågt effektbehov
Passar alla traktorer
Mårten Bäck
Även lämplig
för sågytor
Tel 08-588 367 38
[email protected]
från
cén
c
d
u
S
Woo
a
i
m
Tel. 0502-175 40
Fax. 0502-145
El
Tel.s 0502-175
40 s 21
Fax. 0502-145 21
www.ipab.se www.ipab.se
s [email protected] [email protected]
VI SKOGSÄGARE 2/12
Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
Allt medan du lägger på ny långved
yr
rosch
För b mation
r
o
o inf
Dahlberg Maskin AB
Tel 0612-503 62
51
NAMN & NYTT
M`eeXi\
Bygget Pumpkällehagen i Viskafors var ett av tio tävlingsbidrag.
En välkomnande bassäng efter bastun, i samklang
med tallskogen.
Ki€gi`j\kk`ccKfdk\Yf
;
et vinnande huset i tävlingen om
Träpriset ligger på halvön Norrlandet utanför Gävle.
I en lång paviljong som smälter in i naturen kombineras gästhus, bastu och bad.
Huset är byggt i massiva ohyvlade träblock.
Det prisbelönta bygget heter ”Skogssauna Tomtebo” och är byggt i massivt
trä.
Träpriset delas ut vart fjärde år av
Svenskt Trä, som ingår i Skogsindustrierna.
Priset är 100 000 kronor.
Huset är byggt åt familjen Seitsola-Gunnarsson, ritat av Meter Arkitektur och
byggt av Urfjällets Bygg.
Ecosågen Twin 400 XL
Mobilt eller stationärt enmanssågverk
ntverk
Inbyggt ka
“Quattro”
Ny sågenhet!!
4 sågklingor
Se Video på vår
NYA
www.ecosagen.se
Se Video påHEMSIDA
vår hemsida
www.ecosagen.se
Tillbehör:
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm
Tel 0499-102 41
070-244 75 40 www.ecosagen.se
Treehotell
norr om
Boden
var också
med och
tävlade,
hotellgästerna
bor i fantasirika
trähus.
Huset är byggt i massivt
trä och träkänslan framhävs i interiören.
RH-Pusher
Trädfällriktare
rTUPMJLBNPEFMMFS
rMZGULSBGUGSÇOUPOUJMMUPO
rVUWÅYMJOHGSÇOHHSUJMMHHS
rNBSLOBETMFEBOEF
NYHET!7JLCBSUWFWIBOEUBH
QÇBMMBNPEFMMFS
För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller
Reipal AB
Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84
VEDSÄCKAR
# !#
Pris från 47 000:Moms och frakt tillkommer
ERBJUDANRDE
3
30 st 1 m EU
vedsäck, 1 st
säckstativ:
1.795:Moms
och frakt
tillkommer.
Tel 070-525 31 52, 0506-202 46
www.vedmaskiner.se
52
(#%
%#!
"! #%!!
– Alltid till ett bra pris!
Prisexempel:
– 40 liter från 1.35 kr/st
– 60 liter från 1.65 kr/st
– 80 liter från 1.90 kr/st
– 1 m3 14.25 kr/st
min. 100 st
– 1 m3 12.15 kr/st
min. 200 st
– 1,5 m3 storsäck,
ventilerad 99 kr/st
Vednätsäckar
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner.
Vänd Er med förtroende till oss!
Vi har lösningen för Er, kontakta oss!
Läppeställaren AB
Dahlberg Maskin AB
Läppe, 643 95 VINGÅKER
Frök 1671, 870 52 NYLAND
Tel 0151-601 65, 070-659 46 70
Tel 0612-503 62, 070-605 56 53
KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984
www.kara.se
2% !444, 5 , .-+-..0 5 , PG 90 09 06-9
Astma- och Allergiförbundet
Box 49303, 100 29 Stockholm
www.astmaoallergiforbundet.se
VI SKOGSÄGARE 2/12
Skogsmulle väcker internationellt intresse
O Den svenskas Skogsmullen är
en
berest person. Efter en framgångsrik resa i Japan har Mulle packat väskan till Kina.
Faktum är att friluftsfrämjandets sagofigur har blivit en jättesuccé, både i Sverige och
utomlands.
Var fjärde person i Sverige har gått i Skogsmulleskola och i Japan har
Friluftsfrämjandet de senaste åren utbildat 2 000
Skogsmulleledare.
– Vi ser ett ökat internationellt intresse för utomhuspedagogik
där den internationella Skogsmulle-utbildningen och I Ur och Skur-pedagogiken
Hallands Väderö
– naturen och historien
O Biologen Urban
Ekstam och
illustratören Nils
Forshed har
skapat ett
praktverk om den
lilla Väderöns
natur och historia.
Ön har har
brukats av
människor i flera
tusen år. Författarna talar om
En ek på väderön fångad
en 650 år lång
på målarblocket av Nils
Forshed.
agrar fas, en
60-årig skogsbruksfas och en bevarandefas från 1910.
Under den agrara perioden dominerade
betesdriften. Bönderna hade ollonskog och
för att säkra tillgången på ved bedrevs
alskottsbruk i kärren.
På mitten av 1800-talet togs krafttag för
att lyfta skogsbruket. Fårbetning förbjöds
och en skogvaktare anställdes. Nya
barrträdsplanteringar hägnades in, ny
åkermark bröts och ängsbruk infördes,
men det visade att ordnat skogsbruk var
en svår idé på denna utpost i havet.
Vid sekelskiftet växte naturskyddstanken
till något av en folkrörelse och så började
bevarandefasen. Naturvårdens idéer
omsattes i minskat betestryck, och då
invaderades marken av enbuskar och
björnbär. Sedan dess har det i omgångar
skett omorienteringar av naturvården.
Raritetstänkandet gällde under 1990-talet.
Under det senaste decenniet har betesmarker åter iståndsatts och betestrycket
ökat.
Den inspirerande boken lockar till besök
och bör vara en nyttig referens för dem
som har en politisk ambition att planera
den hållbara utvecklingen i landet!
Boken ges ut av Torekovs församling,
www.hallandsvadero.se
Text: Jan Sandström
VI SKOGSÄGARE 2/12
efterfrågas, säger Kerstin Andersson på
Friluftsfrämjandet.
En delegation från Kina har varit
på studiebesök och de baltiska länderna visar stort intresse.
I Finland har Skogsmulle
funnits i över 20 år. Även
länder som Tyskland,
Ryssland och Lettland
har anammat Skogsmulle som utomhuspedagogik.
– Både Skogsmulle
och I Ur och Skur
bidrar till ett aktivt
friluftsliv och en ökad miljömedvetenhet i samhället, säger Kerstin Andersson.
Hållbar direktör
O Koncernledningen i
Södra har utvidgats
med en direktör för
hållbarhetsfrågor. Det
handlar om att arbeta
med en vision som går
ut på att all affärsverksamhet uteslutande ska
omfatta förnybara råvaror, återvinningsbara
och biologiskt nedbrytKlara Helstad,
bara produkter.
34 år.
– Mitt verksamhetsfält omfattar hela
kedjan. Från skogsbruk och tillverkning
till arbetet med att utveckla förnybara
produkter, säger Klara Helstad.
Hon är skoglig doktor och har närmast
arbetat med certifieringsfrågor inom
Södra.
Träd är på modet
@
vårens modekatalog från
Gudrun Sjödén poserar en
av modellerna bredvid ”Old
Erasmus” på Sonfjället i
Jämtland.
Det är ett av världens äldsta
kända träd som är 9 500 år
gammalt. Den nuvarande
stammen har visserligen betydligt färre årsringar, men
trädet har föryngrat sig själv
genom rotskott och är därmed Klädkollektionen Kvand presenteras med flera trädFoto: Gudrun Sjödén
bilder, däribland Old Erasmus.
en levande organism som stått
där i nästan 10 000 år. Det har i sin tur helt
Hela vårens kollektion har inspirerats av
förändrat synen på granens invandring. träden och nu kommer dessutom textilTidigare trodde man att granen var en sen- massa som ett alternativ till bomull. Det är
tida invandrare från öster för tusentalet år med andra ord mycket skog och träd i
sedan.
modevärlden.
?`dd\cjbX_a[\i
xkursioner i skogen handlar mycket
<
om tillväxtkurvor, kubikmeter och
mer eller mindre begripliga diagram som
hålls upp på väldiga planscher mellan
trädstammarna.
Men när vi summerar fjolårets exkursioner finns det anledning att lyfta fram ett helt
annat inslag. Föreningen Skogen avslutade
med att riksdagsmannen och poeten Bengt
Berg (v) läste en dikt av Vämlandsbonden
Gunnar Ehne, författad på dialekt:
Bengt
Berg,
poet och
riksdagsman från
Värmland.
Har du non skog
i din himmel, du Gud.
Te gå i en finen kväll.
En tocken där gammel skog, du vet
mä smörsopp å kantarell.
Men ja skull nock int trives
mä dä där du Gud
Du vet ja ä blyg och rädd
Dä låter så fint på nå vis, du Gud
å ja ä int tocken klädd
Vi har hört om gröna änger
om söer mä vite ull
Musik i frå harpas stränger
å gater gjort uttå gull.
Men har du en skog
i nån utkant, du Gud
vill ja gå där i ensamhet
å lyssna på en bäck å på fogelsang
nära dig, i all evighet
53
É
KRÖNIKAN
M`jk‚i`e]ijkfiX
dac`^_\k\i#c`bXjkfiXjfd
]i]Xi]Xij]Xidfi%%%
Kunskap är nyckeln
D
et är en fantastisk vinterdag
på Hamra. Solen skiner och
snön faller från träden i min
ekskog. Här finns såväl 500-åriga
ekar som betydligt yngre produktionsträd. På dagens program står
gallring. Under en välbehövlig rast
tänker jag på hur vi här på gården
skött skogarna i generationer och
därmed säkrat en stor biologisk
mångfald till eftervärlden.
Staten har ju till och med löst in en
betydande del till naturreservat.
QQQ
Tack farfars farmor Marianne för
ditt engagemang, som startade 1870!
Själv betraktas jag, hennes sonsonsonson, av vissa i skogsdebatten som
ett problem. Som svensk skogsbrukare får jag utstå kritik som går ut på
att den svenska modellen för uthålligt
skogsbruk i själva verket är ett hot
mot den biologiska mångfalden!
Min enkla fråga är: lever vi på
samma planet?
QQQ
För drygt 100 år sedan var skogslandskapet i södra Sverige i allra
högsta grad sönderhugget. Halland
var en enda stor ljunghed. I KarlOskars Småland var skogen gången.
I Östergötland var skogarna trasiga
genom dimensionshuggning, som var
den tidens kalhyggesfria skogsbruk.
Kloka män och kvinnor insåg att
något måste göras. Man gick man ur
huse. Lärare tog med sig sina skolklasser och ett gigantiskt restaureringsprojekt av den svenska skogen
började. Skogsvårdsorganisationer
bildades. Vi kan i dag se resultatet:
54
från ett skogsförråd på 1,5 miljarder
kubikmeter till dagens 3 miljarder.
Allt till gagn för såväl skogsägarna
som det svenska samhället.
QQQ
och att skogsbruk ska drivas mer
extensivt, samtidigt som man vill att
den framtida energin ska vara förnyelsebar och ersätta fossila produkter.
Hur går den ekvationen ihop?
QQQ
Vi skogsbrukare var och är en
viktig del i byggandet av välståndet i
det svenska folkhemmet. Naturvården
i skogsbruket var det kanske lite si
och så med till en början, men de
senaste decennierna har mångfaldsfrågorna tack och lov hamnat allt mer
i fokus. Framför allt i och med 1993
års skogsvårdslag och den resa som
vi gjort sedan dess enligt principen
”frihet under ansvar”. Och den resan
fortsätter allt eftersom skogens
stora betydelse för vårt samhälle blir
alltmer uppenbar.
För mig som praktisk skogsman är
det stora hotet INTE dagens skogsbruk. Kunde mångfalden överleva de
söndertrasade skogarna för 100 år
sedan, kommer den även att överleva
i dag. Jag ser 1993 års skogspolitik
med de jämställda målen, den resa vi
gjort med utbildningar, gröna skogsbruksplaner, certifieringar och mer
därtill som resan en mot nya möjligheter.
QQQ
Nej, det stora hotet är enligt min
mening är BRIST PÅ KUNSKAP.
Ett allmänt tyckande, ibland populistiskt, bland våra beslutsfattare och
opinionsbildare, gör att debatten blir
väldigt ytlig. Tendensen är att man
genar i kurvorna och glömmer att
se till helheten. Det gäller exempelvis tankarna på att att stora arealer
skogsmark ska avsättas som skydd
Ska vi klara framtidens utmaningar, måste det ske på ett hållbart sätt.
De produkter som är förnyelsebara,
återvinningsbara och komposterbara kommer att vara hörnstenar i
morgondagens samhälle. Hit hör vår
skogliga biomassa. Redan i dag står
skogssektorn för cirka 35 procent av
Sveriges energibehov och mer kan
vi göra. Trähusbyggnation med det
så kallade passivtänkandet kommer
att reducera energiåtgången rejält,
samtidigt som man binder kol i husstommarna. Massan från våra bruk
kommer, förutom olika papperskvaliteter, att finna nya områden som
exempelvis textilmassa och i framtiden vara en viktig råvara för den
kemiska industrin.
Vi står inför stora möjligheter,
lika stora som för farfars farmor
Marianne
för mer än
hundra år
sedan. Men
bara om vi
har kunskapen och
viljan.
Christer
Segerstéen
Ordförande, Södra
VI SKOGSÄGARE 2/12