Flera lärare struntar helt i provschemat
MILO Äppelviksskolans tidning VT2011 NR 25 Sofia i stor- Milo 10 år bråk med stort jubilumsbandylaget nummer Lasse skadad på innebandyn av Rolle –igen! Lärare bryter mot provreglerna Flera lärare struntar helt i provschemat Trots tydiga regler om högst två prov i veckan, införda i provschemat innan eleverna informeras så visar Milos granskning att flera lärare struntar i detta. Sidan 4-5 Stor granskning Hur bra är arbetslagsledarna? Sex lärarna svarar på intima frågor Kartläggning Det här retar lärarna till vansinne! Avslöjande oetiskt förvaring av barnhjärna i sprit chockar Test Då är du i trubbel! Det här är MILO Milos redaktion 2010-2011! Det kom ett nummer till sist! Och inte vilket nummer som helst! Milo firar tio år som tidning och för att uppmärksamma det har vi bland annat en ny layout och en massa spännande tillbakablickar från förr! I tio år har Milo funnits på skolan och granskats allt som hänt inom och strax utanför våra väggar. Detta uppmärksammar vi i en stor femsidig special, där vi blickar tillbaka på artiklar som gjort skillnad (och sådana som inte gjort skillnad). Även lärare uttalar sig om sånt som dom särskilt minns från den tid som varit. Flera granskningar Som vanligt granskar vi också skolan. I detta nummer fokuserar vi framför- 2 MILO Vt11 allt på lärarnas provschema. Rektor Arne, Friends med flera har gått ut med tydligare regler om vad som gäller; endast två förberedda prov i veckan och dessa ska vara ifyllda innan de meddelas eleverna i klasserna. Trots detta vittnar i stort sett alla på skolan om hur flertalet lärare gång på gång bryter mot detta. Dom har flera knep för att ändå klämma in fler skrivningar, vilken leder till stress för oss. Milo granskar också arbetslagsledarna på skolan. Vilka är dom, vilket inflytande har dom över vår vardag och vad har dom för ledarfilosofi? Vad är det som gör just dessa, helt vanliga lärare, lämpliga att leda ett helt arbetslag med massor av annan personal? Detta retar oss Vi har också kollat upp beteenden mellan lärare och elever på skolan i en stort tresidig special. Här har vi kartlagt vad vi elever gör som irriterar lärarna allra mest och tvärt om. Vi har också kartlagt (de obefintliga) rastaktiviteterna, gett förslag på nya turneringar, uppmärksamma det döda barnet som ligger i en burk sprit, kollat elevrådets arbete, duscharna i gympan, niornas bord samt Sofias och Lasse Anderssons bråk med olika kollegor på jobbet. Erik Lindh Hanna Lindskog Herman Höjsgaard Josefine Andersson Kalle Arfors Lisa Boberg Matilda Ahnfeldt Melker Hörner Peder Lindholm Simon Almers Simon Engman Viktor Engstrand Vilhelm Gabrielsson Journalister Alexander Järvinen Amanda Kalderén Astrid Nord-Olsson August Sandin Clara Lindström Elsa Landberg Kontakt [email protected] E-post Ansvarig utgivare Arne Landström 08-445 97 00 Ansvarig lärare Jesper Stridbeck [email protected] Telefon 08-445 97 14 Lasse skadad av Rolle - igen! Det är inte första gången som vi kan läsa om att Lasse Andersson blivit skadad under en bandymatch. Nu har det alltså hänt igen och åter är det Rolle som varit framme! Milo har tidigare skrivit om de vilda bandymatcher mellan lärarna. Förra gången var det vår tidigare vaktmästare Hector som var i farten och gav Lasse ett rejält hack i hakan. Den gången fick Lasse spendera kvällen på sjukhus där han sydde 12 stygn och blev sedan offentligt retad av Rolle när han kom tillbaka till skolan. Nu har Lasse alltså råkat illa ut igen. Det var återigen under lärarnas bandyträning som det gick snett och Lasse fick en boll skjuten rätt i ögat. Han låg däckad och såg stjärnor, men repade sig så pass efter par minuter så han kunde börja spela igen. Då kommer nästa boll, på precis samma ställe! Maximal otur! Rolle bakom allt Vi intervjuar Lasse och frågar vad som hände. - Det var Rolle som satte igång det... som vanligt! Men Lasse, hur kommer det sig att det alltid är just du som blir skadad under bandyn? - Jag vet inte, otur kanske? Eller så finns det någon form av skadeglädje i att se mig lida hos ”vissa” andra i laget. Jag är den enda som inte blir sur, det kanske är därför dom ger sig på mig! Vem kör med det fulaste spelet bland lärarna? - Det är svårt att säga så här på rak arm, alla har ju sina små knep. Men fulast spel har nog Peng, han kör en hård tackling och GUNNAR ERIKSSON Bildtexten skriver du i Franklin Gothic Medium 10 p. BLÅTIRA! Än en gång har Lasse Andersson blivit misshandlad av en annan lärare på skolan. flyr sedan snabbt som tusan från brottsplatsen! Känner du att du vill ta ut din hämnd i framtida matcher? Bör de andra lärarna passa sig? Nej, jag känner inte att jag vill hämnas på någon, jag anser att mina skador har varit rena olyckshändelser. Som sagt så är jag den enda som inte blir sur om jag blir tacklad eller skjuten på men jag tror inte att någon vill mig illa med flit. Vad säger du då Rolle? - Äh, han får skylla sig själv att han stod i vägen för bollen. Jag sköt en boll som studsar på Lasses fot och upp i hans öga, det kan väl ändå inte varit mitt fel? Är man med i leken får man leken tåla som man brukar säga, det är ju ändå en sport och olyckor förekommer. Tycker du att Lasse förtjänar ett frislag? Nej det tycker jag verkligen inte! Som sagt så är det inte mitt fel att Lasse alltid står i vägen för bollen, han får väl flytta sig? Med tanke på dina olyckor Lasse, är det verkligen lämpligt att du kör motorcykel på våren? Jag tror inte att jag har mer otur än någon annan och ser inget problem med att köra hoj. Så länge som Rolle inte börjar köra MC så ska jag nog klara mig. Simon Almers 3 MILO Vt11 Flera lärare bryter max två prov i veckan, men många struntar i Måndag morgon, prov onsdag och torsdag med. Plus nationellt prov (det går ju inte att plugga på) och plötsligt dyker din språklärare upp och säger att ni har ett viktigt prov med anförande på fredag. När ni protesterar och påpekar att ni redan har fler än tre prov, så ändrar läraren sig och säger att det är ett läxförhör och ber er ta det lugnt. Känner du igen dig? Äppelvikseleverna pluggar mycket och gärna. Vi vill göra bra ifrån oss och säger inte nej i onödan. Resultaten blir också därefter; ofta mycket bra! Men när arbetsbördan blir för stor måste någon hjälpa oss att sätta stopp. Idag känner många elever på skolan stress och upplever att veckorna innehåller för mycket Problem: provschemat Skolan har ett provschema där det är tänkt att lärarna ska skriva upp sina prov så att det inte blir fler än vad reglerna tillåter. Tyvärr finns det många problem med det schemat och Milo kan efter att ha undersökt detta noggrant avslöja att det inte fungerar särskilt bra. Problemen är många, men det största är att vissa lärare helt enkelt struntar i att använda det. Ett annat problem är att man bokar in sig för sent, eller (vanligare) informerar 4 MILO Vt11 eleverna före man skriver in sig i provschemat. När läraren sedan upptäcker sitt misstag har han eller hon för det mesta mycket svårt att erkänna detta och ändra sig. Prov blir ”läxa” istället En vanlig variant när en lärare som inser att den ”bokat tid” för sent och ser sin planering falla, är att helt enkelt byta namn på provet till läxförhör. Men i praktiken är detsamma innehåll som provet skulle haft. Ett ytterligare problem är att i princip alla lärare vill lägga sina prov samtidigt. De allra värsta perioderna är före utvecklingssamtalen, vid höst, -jul, - >> Arne: Max två prov i veckan. Alla lärare är informerade och vet precis vad som gäller!< sport, -påsk och innan sommarlovet. Då dyker det alltid upp många prov, särskilt om man går i åttan eller nian. Däremellan går det långa perioder utan ett prov i sikte. Lärarna struntar i oss När eleverna klagar hos lärarna att de har för många prov brukar svaret oftast bli ”Jag skrev upp det här provet på provschemat för länge sen, jag PROVSCHEMAT! Så här ser det ut. Ett papper per årskurs som lärarna måste fylla i innan ni informeras om er skrivning. kan inte flytta det nu.” Men var går gränsen mellan prov och läxförhör? Får ett läxförhör verkligen ta en hel lektion? Hur många sidor är okej att läsa inför ett vanlig förhör? Och oförberedda prov då, hur ska man räkna dem? Det finns exempel på så kallade oförberedda prov som man får veta i god tid och där läraren ändå anger sidor om man frivilligt skulle vilja läsa lite extra. Vi har pratat med Arne om detta. Max två prov i veckan! Är det sant att man bara får ha tre prov i veckan? - Nej, man får bara ha två förberedda prov i veckan. Däremot blir det lite annorlunda när det är nationella prov, vissa av dem är oförberedda. Vem har bestämt det? - Det har skolans ledningsgrupp och de här reglerna har funnits länge. Känner alla lärare till reglerna? - Ja! Vad gör man åt lärare som inte följer reglerna? mot provreglerna reglerna och kallar det läxförhör istället - Det är viktigt att eleverna pratar med läraren om de har för många prov, men även vid stora inlämningsuppgifter och läxförhör. Om det når mig pratar jag med dem. - Om eleverna känner sig utpekade och inte vill prata med läraren, skulle man då kunna gå till Friends istället så att dom kan prata med honom eller henne? - Ja, ni kan använda er av Friends, elevrådet, mig eller skolsyster också om ni vill. Vad ska man göra åt de lärare som kallar prov för läxförhör då? Det är svårt, det finns inte regler för hur många läxförhör man får ha i veckan. Eleverna måste prata med läraren så att det inte blir för mycket. Hur är det med oförberedda prov? Räknas det som ett av de två? - Nej, regeln gäller bara förberedda prov. Arne tycker alltså att det är viktigt att vi pratar med lärarna och försöker komma överens om något. Om läraren inte lyssnar kan vi vända oss till Friends, syster Maria, elevrådet eller honom själv. Arne har också, kanske på grund av Milos uppmärksamhet i intervjun, informerat lärarna en extra gång inför julen, i deras informationsblad ”VeckoPM”. Här står tydligt uttryckt det som skrivits här. Max två prov i veckan! Nu har ett mail där det Redan tre veckor in på terminen hade niorna så här många prov inskrivna. Men i sexan är rutorna nästan tomma. Proven fördelas väldig snett under fyra år. står om den här regeln skickats ut till alla lärare. Och har man inte skrivit upp sitt prov får man inte ha det. Viktigt att säga ifrån! Bra tycker vi, men frågan är förstås om vi istället för en bunt med prov kommer få en bunt med (stora) läxförhör. Skolan måste sätta upp en gräns för vad som är prov och vad som är läx- förhör. Till exempel borde det finnas en tidsgräns, där ett läxförhör till exempel inte får ta mer än en halvtimme. Vi elever måste också se till att lärarna följer reglerna genom att bli bättre på att säga ifrån. Så fort vi får mer än två prov måste vi prata med dem och om de ändå inte lyssnar får vi gå till Arne. Dom flesta lärare är ändå bra och vill vårt bästa, men för en del blir deras egna dåliga planering kanske lite pinsam. Nu har vi precis haft en tuff period och Milo hoppas ni sagt till om det varit för mycket! Förhoppningsvis kommer de lärare som har slarvat att bättra sig och börja följa reglerna. Samtidigt måste vi elever bli bättre på att värna om våra rättigheter och inte bara låta oss köras över! Hanna Lindskog 5 MILO Vt11 Sofia i bandybråk När NO– och matteläraren Sofia Wilzén kom tillbaka efter en lång gravidtetsledighet så drog hon återigen igång den så kallade jympingen. Och en stor konflikt. Sofia, matte– och NOlärare på skolan, är också aerobicsledare sedan elva år tillbaka. Efter att ha kommit tillbaka från en föräldraledighet, ville hon återuppta sin tisdagsaerobics och börja trimma lärarna igen. Men i väntan på att omklädningsrummen skulle bli färdiga i höstas, blossade plötsligt en konflikt upp till följd av lokalbristen. Det fanns nämligen en konkurrent om träningsutrymmena på tisdagarna: innebandygänget. Ett gäng som dessutom spelat där hela tiden medan Sofia varit borta, fyllt av profiler som man inte kör över hur som helst och som nu verkade se lokalen som sin. Träning är mitt liv! Men det var faktiskt Sofia som var först i lokalen, innan hon blev mammaledig, berättar hon. Innebandyn är gammal på skolan men det var när hon var ledig som gänget tog över ”hennes” sal. - Jag brinner verkligen för det här, säger Sofia med glittrande ögon, och menar att henne kör man inte iväg så lätt. - Träning är mitt liv! Innan Sofia blev mammaledig så trimmade hon ett gäng kvinnliga lärare (och faktiskt Lasse och Lasse) för sommaren och 6 MILO Ht10 INNEBANDYGÄNGET, lika tuffa som dom ser ut och flyttar inte på sig i första taget . beachen varje tisdag kl. 17.00. Där trodde hon alltså att det bara var att ta vid när hon kom tillbaka, men då var det plötsligt annat som gällde. ”Vi är flest” Ett förslag var att använda lokalen varannan tisdag, något innebandylaget inte riktigt köpte. Där menar man sig ha rätt till varenda tisdag, eftersom man ju spelat där längre. - Dessutom är vi i majoritet, säger en representant för det bandylag som alltså möter eleverna en gång om året, träder ut sin lärarroll och gör allt för att krossa oss. - Det är bättre uppslutning på vår aktivitet än på gympan. Förra tisdagen var vi 12-13 stycken, medan bara fyra gympade. Men det stämmer inte enligt Sofia. Hon säger att det är minst 18 anmälda >> Hellre trikåer än klubbor << och det är fler än vad innebandyspelarna är. Milo kan inte låta bli att tänka på alla lärare som klagar på försenade elever och sedan själva anmäler sig till gymping och inte ens dyker upp. En timme som faktiskt är betald av skolan för deras skull. Ska bränna klubborna! Sofia förstår inte varför det ska vara så svårt att komma överrens utan en massa sura miner. Det håller på att spåra ut, menar hon. - Vissa är mer aggressiva än andra, påstår Sofia och utrycker sig själv på ett dramatiskt sätt: - Jag ska bränna klubborna! - Rolle, innebandylirare, säger att varken han eller resten av gänget har något problem med att bara spela varannan tisdag. Men konflikten pyr där under och har även uppmärksammats av andra lärare. - Bandylaget är töntiga som vill ha hallen hela tiden, säger en lärare. - Hellre trikåer än klubbor, menar en annan, lite sexistiskt. När du läser den här tidningen är lokalen vid omklädningsrummen tillgänglig igen och därför finns det plats för alla. Förhoppningsvis har isen mellan lärarna smält nu, men förra veckan såg vi Sofia och InnebandyEmma passera varandra. Utan att hälsa. Ett tjugotal nior samlades i ett försök att återta sina gamla bord. För att vara riktigt tydliga skrev de en skylt: ”9ornas bord, rör du dör du!” som placerades högt på en stol på ett bord. Så verkligen ingen skulle missa det. Niornas bord tillbaka Ett 20-tal nior försökte återinföra sina gamla traditioner i entrén Niornas bord var en gammal tradition som på uppdrag av antimobbningsteamet togs bort av Arne för ett par år sedan. Men myten har levt kvar och nu undrar årets nior varför bordet togs bort. Dom beslöt sig för att kräva det tillbaka. För en dag. För tre år sedan togs niornas bord bort men plötsligt blossar minnena upp hos årets nior som beslutar sig för att kräva gamla privilegier tillbaka. Resultatet blev ett tjugotal nior som samlades i ett försök om att återupprätta de gamla borden. Projektet levde i cirka fem minuter. Det man gjorde var helt enkelt att stjäla ett bord från pelarsalen och flytta det till en- trén, men arrangemanget blev upptäckt direkt av superduon Lasse Kiessling och Lasse Andersson som snabbt tvingade niorna att återställa ordningen. Rör ni så dör ni! När planen misslyckats tvingades niorna att tänka om. Nu lät man borden stå kvar men hämtade en planka på vilken man (nästan lite rörande) skrev 9ornas bord, rör ni så dör ni! Denna placerades på ett bord i hopp om att få drömmen att leva. Det gjorde den också, ett kort tag till. Några lärare skrattade lite, andra tittade frågande på gänget och läste skylten. Sedan försvann bordet åter igen i ett nafs. Kommer aldrig tillbaka Milo frågar vad Arne har att säga om att flera nior vill ha tillbaka sitt gamla bord och varför de togs bort från början? - Borden kommer jag aldrig att gå med på! Det var ständigt bråk och problem med niornas bord och därför beslutade vi att ta bort det. Finns det verkligen inget hopp om att ett bord kan komma tillbaka i framtiden? - Nej, ett nytt bord kommer leda till samma gamla scenario igen och det ska- >>Det var ständigt bråk och problem med niornas bord och därför beslutade vi att ta bort det.<< par dålig stämning på skolan. Som ni hör så är Arne rak i sina svar och fast besluten om att inget bord tillägnat niorna och deras maktposition på skolan kommer finnas i entrén igen. För er som inte känner till fenomenet, så var niornas bord ett bord som stod utanför Åke i entrén för ett par år sedan. Detta bord vaktades strängt av de tuffaste niorna som också gillade att jävlas med de yngre. Allra helst sexorna. Bordet är sedan ett par år bort då lärare, föräldrar och antimobbningsteamet fick nog av de problem och den dålig stämning som de bidrog till i skolan. Simon Almers 7 MILO Vt11 JUBILEUM! Milo fyller tio år! I ett decennium har Sveriges bästa skoltidning granskat allt som hänt på vår skola. Över 300 journalister har skrivit nästan 1200 artiklar på 800 sidor. Här uppmärksammar vi i en stor jubileums-special en del av allt det som Milo tagit upp och varit med om att förändra under åren. Milo är Sveriges mest prisbelönta skoltining. Vi har i hop med En Spänn från Ockelbo sopat mattan med alla andra skolor i Sverige vad gäller att göra tidningar. Vi har charmat Expressen och Dagens Nyheter så till den grad att annars seriösa lärare från mediagymnasium flippat ut och hotat med både TV och granskningar om inte Lilla Journalistpriset delas upp i två delar. Allt för att vi som går i grundskolan (läs: Äppelviksskolan) inte ska kunna hota dom ”seriösa” skribenterna som går på gymnasiet. Expressen har anklagats i sitt juryarbete för att fuska och favorisera Milo eftersom vi är en stockholmstidning med en layout som påminner om deras egen. BÄST I SVERIGE Milos båda vinnarredaktioner från år 2003 (ovan) och 2006. Provocerar många Smickrande tycker vi! För sanningen är att Milo engagerar. Och provocerar. Både journalister och vår ansvariga lärare Jesper har 8 MILO Vt11 utsatts för påtryckningar och hot efter närgångna granskningar och känsliga ämnen som tagits upp. Det kostar att granska makten, i vårt fall mest lärarna, för i Milo har vi möjligheten att kunna skriva och sammanfatta sånt som vi aldrig klarar av att säga till om i själva situationen. MILO 10 ÅR >> Här tar Alis cigarettlangning slut. Milos paparazzis fångade tillslut hans illegala försäljning på bild.<< Detta 10-åriga temanummer firar vi med en ny layout och blickar tillbaka på de år som gått sedan Milo startade och uppmärksammar lite av allt det som hänt på vår skola. Milo har påverkat Många artiklar som skrivits i Milo har faktiskt gjort stor skillnad. Det finns flera exempel på hur elever (och ibland även personal) aldrig blivit lyssnade på förrän Milo tagit tag i saker. Ett exempel är artikeln Lärarna tjuvläser elevernas bloggar som skakade sko- lan. Elever var väldigt upprörda och arga över det som hade avslöjats i artikeln, att lärare sitter på sin fritid och tjuvläser vad vi skrivit och sedan gör oss ansvariga för det på skoltid! Detta ledde till en stor debatt om detta verkligen var moraliskt eller ens juridiskt tillåtet? Efter mycket debatterande och argumenterande kom man fram till att om det påverkar skolan så kan det vara skolans ansvar, annars så bör det som bloggarna skriver överhuvudtaget inte påverka deras skolliv. Artikel ledde till uppror Även en artikel om en hotande sammanslagning mellan Äppelviksskolan och Smedslättskolan skapade uppror i hela vårt område. Artikeln handlade om ett förslag att slå ihop våra skolor med en gemensam rektor. Anledningen var som vanligt att spara pengar genom att tjäna in kostnaderna på en rektorslön, då ungefär en halv miljon. Men när Milo granskade detta i en stor artikel reagerade många starkt. Även föräldrar engagerade sig och började ringa in till politikerna med klagomål och efter ett tag så lades förslaget ner. Ali fast av paparazzis Och visst minns ni väl Ali och Klöverkiosken? Alla visste att han sålde ciggaretter till elever på skolan. Både lärare och föräldrar klagade på honom, men han nekade och kom alltid undan. På frågan brukade han svara: - Nej, idioter! Tror ni jag säljer till elever? Under flera år var det ingen Fortsättning på nästa sida som 9 MILO Vt11 Milo 10 år Milo 10 år Milo 10 år Milo 10 år- LÄRARE LÄSER VÅRA BLOGGAR. Är det okej att skolans personal lägger sig i våra privatliv? Milos avslöjande om detta ledde till stor debatt som handlade om gränsen mellan just privatlivet och skolan. lyckades motbevisa honom ända tills den dag då Milos paparazzis låg i buskarna och väntade. På våren 2007 så fick vi till slut med Ali på en bild där han sålde cigaretter till skolans elever och han åkte äntligen fast! Milo granskar beep Beep-testet har också varit en stor snackis i snart ett decennium, men i ett nummer nyligen togs detta tabubelagda ämne åter upp. I artikeln berättade eleverna om prestationsångest, illamående och falska sjukintyg. Detta bidrog till att testet slutligen togs upp på föräldraråd efter att flera föräldrar ringt till skolan. Även andra lärare gick ut och sympatiserade 10 MILO Vt11 RUBRIKER VI MINNS Guiden till Ditt fjortisliv Det SPÖKAR på Äppelviksskolan Lasse slagen blodig av Hector Tommys is förstörd av röv Porr på schemat? Ja, om lärarna får bestämma Elementterrorister sänker temperaturen i klassrummet Matsalen får IG enligt hemkunskapens kriterier Mobbing och övergrepp i skolans duschar Kriminella gäng på skolan Elever djupt kränkta efter knivhot Trakasserier och kränkningar på praoplatser Lars Andersson har haft sex… or. Svåra missförhållanden i smutsigt lärarrum. öppet med eleverna efter detta. Idag är beep borta som en obligatorisk del av idrottsundervisningen, men för dom som gillar utmaningen går testen fortfarande att utföra efter skoltid. Mediegymnasium arga Milo är som redan nämnt minst sagt en framgångsrik tidning. Vi har vunnit flera olika priser och 2003 kammade vi för första gången hem Lilla journalistpriset. Motiveringen löd: Med rappa texter och fyndigt rubrikspråk är detta en skoltidning som vågar ta ut svängarna. En riktig ’kioskvältare’ med flödande fantasi och genuin skaparglädje. En vinst som förutom titeln Sveriges bästa skoltidning innebar 10 000 spänn och ett snyggt diplom som fortfarande sitter i entrén över Åkes vaktmästarkur Året efter snodde vår värsta konkurrent tidningen En Spänn från Ockelbo titeln av oss. Men bara tillfälligt. Det blev också mycket tjafs och bråk på högsta nivå efter detta. Det var mest gymnasier med medieprofil som klagade över hur två högstadieskolor utan någon medieinriktning och medieutbildad personal, kunde vinna priset. Hot mot Expressen Efter stenhårda påtryckningar och hot om bojkott och granskningar av TV4, så delades tävlingen upp i Milo 10 år Milo 10 år Milo 10 år Milo 10 år flera kategorier med bland annat Bästa högstadietidning, Bästa gymnasietidning och flera specialpriser som Bästa förstasida, Engagemang och utveckling och Bästa illustrationer. Men 2006 så var det Milos tur att stå i rampljuset igen. Då vann vi åter Lilla journalistpriset med motiveringen: MILO är med fartiga rubriker, fartiga ingresser och fartiga texter en tidning för elever som vill veta ALLT – med betoning på allt – som händer på skolan. Sedan dess har vi inte tävlat, men snart är det dags igen! Vem vet, nästa år är det kanske du som skriver för Milo och blir ny svensk mästare i skoltidning. Röv på Tommys is Milo har också skildrat kampen mellan lärare och mindre ordentliga elever. Till exempel kunde Milo för några år sedan berätta om hur Tommy Dackheim, en av skolans hårdaste lärare, kämpat för att få en isbana på skolgården. Ofta såg man Tommy förr i tiden, jobbandes ute på skolgården med sin is. Men i artikeln ”Tommys is förstörd av röv”, kunde Milo berätta hur ligister bland skolans elever förstört hans arbete genom att med enorma bokstäver skriva ordet ”röv” i grus över isbanan. Tommy svarade med en skara sexor som tvingades ställa upp för att skotta isen ren och därefter en ny spolning. Men efter bara ett par dagar så hade snön lagt sig vit över hans stackars isbana. Den som tror att Tommy gav upp där, känner inte honom! Istället ringde han en av sina mystiska kontakter och en plogbil dök lite senare upp på skolan. Men efter plogningen visade det sig att ligisterna varit i farten igen och sandat isen. Tommys humör den dagen kändes på hela skolan. Elever kunde berättade om stämningar som varit bättre på begravningar. Lärarna minns tillbaka Det finns ju inga elever kvar på skolan från Milos tidigaste år, men vi har pratat med flera olika lärare om deras minnen från artiklar om sånt som hänt på skolan. Aviva Är det någon artikel som du fastnat för eller minns extra väl? - Jag kommer ihåg en artikel som handlade om att vissa killar gillade att göra tangatrosor av tyger som vi har här i syslöjden. Någon hade sedan frågat mig varför jag trodde att dom ville göra det och jag försökte förklara deras känslor. Men jag tror att jag tänkte, och sa, lite för mycket…. Efter att vi blåst av dammet från en massa gamla milonummer hittade vi till slut Avivas legendariska citat. På frågan om vad hon tror att detta underliga beteende beror på svarar hon: >> Dålig idé att ”röva” Tommys is! Länge kämpade Dackis mot isterroristerna för ett par år sedan. << Fortsättning på nästa sida 11 MILO Vt11 Milo 10 år Milo 10 år Milo 10 år Milo 10 år - Hormonstormar! Killar i den åldern vill antagligen lära känna sina manliga juveler lite bättre. Ulla-Britt Är det någon artikel som du fastnat för eller minns extra väl? - Jag kommer ihåg när Milo sov över hos mig. Det var så oerhört trevligt! Mat-Gunilla Är det någon artikel som du fastnat för eller minns extra väl? - Ja, artikeln om beeptestet. Så fort beeptestet nämns blir ni alldeles hysteriska! Det finns ingen annan skola som bryr sig så mycket! Hon förklarade vidare beeptestet som att vi sprang fram och tillbaka som skållade råttor. Hur hon kunde veta det har vi ingen aning om. Rolle - Jag kommer ihåg artikeln ”Lasse slagen blodig”. Det var hemskt! Jag trodde något hade hänt. Lasse Andersson - Jag kommer ihåg att jag gjorde bort mig ordentligt på en lektion en gång. Jag tror det handlade om sex... Återigen kollar vi igenom gamla nummer och hittar även det Lasse syftar på. Det som hände var att efter ett misslyckat försök att utföra en labb om nervsystemet så utbrister Lasse - Jag är så himla trött nu eftersom att jag precis haft sex…. En väldigt jobbig tystnad uppstår och under fem, långa sekunder undrar 12 MILO Vt11 >> Här är ett par av de många stringkalsonger som tillverkats på Avivas lektioner. << någon vad han just sa? Lasse inser sitt misstag och lägger till - ”...or”. Han menade alltså att han haft sexor lektionen tidigare, men pinsamheterna var inte slut där. Det blev ännu värre när någon sa ”Jag trodde du skulle säga att du haft sex” varpå Lasse svarade ”Nej, nej. Hahaha!”. Nu skulle den pinsamma situationen troligen vara över, men kort efter Lasses snygga räddning så säger en elev: - Men du har ju en son! Då snurrar Lasse till det igen och säger: ”Asså jag har haft sex, men inte nyligen… eller jo förresten, eh… Nej!” Där ger en tomatröd Lasse upp och resultatet blir en klass med gapskrattande nior. VISSTE DU ATT… … Milo har haft över 300 skribenter genom åren? … Milo har utgivits i 25 nummer sedan år 2000? Totalt ca 800 sidor och 1200 artiklar. … sexornas Glada Hörna har hängt med sedan nummer 6 år 2002? … Milo delar platsen med Ockelbo som Sveriges mest prisbelönta skoltidning? … Milo betyder äpple på grekiska? … Milo är ett typiskt montenegriniskt namn och betyder "den käre"? … Milo är av germanskt ursprung och betyder den barmhärtige … Milo är en typ av chokladdryck som påminner om O’boy? … Milo är ett dataspel skapat 1996 som ett 3DTest? … Professor Milo är en av Batmans fiender. … Milo är en skräckfilm från 1998 som fått betyget 3,6/10 på IMDb. … det finns 6 städer/byar i USA som heter Milo. … Milo är en italiensk fiskeaffär? … Milo är en förkortning för militärområde? … Milo var en romersk politiker, född år 95 f.Kr, son till Sulla. … Milo Ventimiglia är en skådespelare som bland annat varit med i Gilmore Girls, Sabrina Tonårshäxan och Heroes. … Milo baklänges blir Olim? … Milo har lästs av massor av kändisar. Erik Lindh Barnhjärna i sprit förvaras oetiskt Lukten slår emot näsan som en vätebomb. Den kommer från 50korridorens kadaver som simmar runt i glasburkar med kissgul sprit som inte bytts sedan typ 20-talet. Elevrådet och elevskyddsronden har påpekat det äckliga i konfrontationen med dessa kvarlevor. Vi förstår varför, för vem vill klappa kalla fågelhjärtan eller bukslappa, bleka grodor? För att inte tala om hjärnan som tyst vilar i sitt bad inne i sal 53A. Ja, du läste rätt! En hjärna och det värsta är att den kommer från en människa! Från början stod även denna bland de uppstoppade djuren i korridoren, men många äcklades och tillslut flyttades den till en undanskymd plats i NO-förrådet. Vem är det döda barnet Men det är inte slut där, för tittar man på hjärnans storlek står det direkt klart att den inte kommer från någon vuxen människa. Det är ett barn som ligger där, bortglömd i sin tysta sprit sedan kanske 100 år. Ett barn, högst i vår ålder men troligen yngre. Frågan är bara: vem var barnet? Det är en enorm skillnad att betrakta ett allmänt slemmigt, äckligt föremål och något som varit en levande människa! Någon som funnits på riktigt! Har haft en mamma Någon som kanske varit efterlängtad i mammas mage under nio månader, som vuxit upp, sagt sitt första ord, lett sitt första leende, lärt sig gå, lekt med dockor, ritat en fin teckning till sina föräldrar, börjat skolan och stolt kommit hem med något den gjort och visat sina föräldrar? Sprungit runt på blomsterängar, gått på zoo, haft tankar, känslor, EN BARNHJÄRNA vilar tyst i sin gula sprit på skolan. gråtit och skrattat. Någon som sett fram emot julen och kanske träffat tomten? Men så hände något, forskarna kom in i bilden och på något sätt hamnade just det organ som stod för barnets alla tankar, minnen och känslor i kall opersonlig sprit på en skola. Borde begravas Och vart är resten av barnet? Även om han eller hon dog av sjukdom, så är det väl inte mer än rätt att barnet ska ligga begravd tillsammans med sin familj eller åtminstone resten av det som en gång var den själv? Istället är dess roll nu att äckla Äppelviksskolans elever och slängas in i ett gammalt skåp för att slippa ses. Oönskad av alla. Detta är ett oerhört oetiskt hanterande som vi missar ”i bara farten”. Efter en rundfrågning visare det sig att den enda läraren som nån gång använt sig av hjärnan är Sten. Han tycker att den är bra att visa så att eleverna förstår, eftersom det inte finns några människohjärnor att dissekera. Sten gav oss också en lektion i Einsteinkunskap. Tydligen hade Einstein en väldigt liten hjärna men med extremt många hjärnceller. Andra tar inte det här på allvar, utan skämtar på hjärnans bekostnad när vi frågar om den. Rolle påstår t.ex. att det kanske är hans hjärna, eftersom det ibland känns som att han inte har någon. Åke svarar flinande ”53 år och två månader”, när vi frågar honom om dess ålder. Oavsett detta borde vi visa hjärnan respekt genom att låta någon ta hand om den på rätt sätt och skänka den frid och evig vila. Ett etiskt hanterande, bättre än dagens avsky och äckel. Lisa Boberg Astrid Nord-Olsson 13 MILO Vt11 Hur bra är skolVet du hur skolan styrs? Inte? Det var väl det vi trodde. Det visste inte vi heller innan vi gick ut och tog reda på vilka som har betydelse i skolans ledning. Alla går vi hit varje dag, men hur mycket vet vi egentligen om skolans ledning? Går man ut och frågar eleverna så blir svaret för det mesta ’’Rektorn styr skolan!” Det är inte så svårt att förstå, men vad gör han och vilka är dom närmaste som hjälper honom? Få personer som vi pratade med kände till detta, så Milo kan nu berätta för er hur det ligger till! Arne långt ifrån ensam Vi frågar så klart Arne och han förklarar att han är långt ifrån ensam att styra skolan. Till sin hjälp har han två biträdande rektorer och, vad ingen av oss elever visste, fem arbetslagsledare! Arne menar att som rektor har han huvudansvaret för allt som händer på skolan. Om nåt inte fungerar så är det han och de biträdande rektorerna som får lösa det. Dom biträdande rektorerna gör ungefär samma saker som Arne själv, bara det att det är Arne som fattar besluten. Längst ned i beslutkedjan finns Alagsledarna, som alltså ingen av oss hört talas om. De sitter med i ledningsgruppen och har åsikter om en massa saker, men i första hand ser de till att kommunikationen mellan ledningen och lärarna fungerar. De leder även arbetslagen. Milo beslöt sig för att prata med dem. Hur tänker dom kring sitt arbete? Vilken ledarfilosofi har dom? Vad krävs för att vara en ledare och vilka mål har dom med sitt arbetslagsledararbete. Det var några av frågorna vi hade till dem. August Sandin 14 MILO Vt11 BIRGITTA MARIA -Vem som helst kan leda ett arbetslag, men vem som helst klarar inte av att driva frågor för eleverna och främst för eleverna, säger Birgitta. Birgitta är jättenöjd med sitt jobb, det är det roligaste hon vet och säger att hon som a-lagsledare ansvarar för de klasser och lärare som hör till hennes arbetslag (det finns fem a-lag). Hon för också fram och förmedlar tankarna från skolledningen till lärarna i arbetslaget. För att göra ett bra jobb bör man läsa en hel del litteratur och tänka på hur man lägger upp allt rent pedagogiskt. Birgitta TROR att man måste känna sig intresserad av att leda. Det låter lite som en självklarhet tycker Milo. Motsatsen, en a-lagsledare som inte vill leda, låter ju rätt konstigt. Helst skulle hon vilja förbättra situationen för klassföreståndare i årskurs sex. Just nu är det två lärare per sexa vilket gör att man i praktiken får mindre betalt trots att det är väldigt mycket jobb. - Jag tror att man ska vara bra på att lyssna på vad andra tycker och hur dom mår. Man måste tycka om sitt jobb och ha en positiv inställning, säger Maria. Även Maria är nöjd med sitt jobb, hon har inget som helst emot det utan tycker bara att det är roligt. Hon ser inte sig själv som en ledartyp och siktar inte på att bli rektor en dag. På frågan vad skolledningen kan göra bättre, så menar hon att varken Arne eller de biträdande rektorerna Marianne och Anna-Pia kan göra något direkt bättre. Hon påpekar också att ingen i skolledningen är någon fiender till eleverna som på något sätt vill sätta dit något, utan de vill bara hjälpa till. Maria tror det är viktigt med Alagsledare för demokratins skull, alla lärare kan ju inte ha en personlig relation med Arne. Då är det bra att ha någon närmre, på en lite lägre nivå. Jobbet innebär också många möten med både ledningsgruppen, de andra A-lagsledarna och lärarna. Analys Analys Raka, bra svar. Det verkar som Birgitta vet vad hon håller på med. Utstrålar självsäkerhet och självförtroende. Känns som en bra ledare. Maria utstrålar intresse och engagemang, tycker jobbet är roligt och även hon verkar veta vad hon håller på med. Säkra svar som kommer snabbt, på en ledares sätt. ledarna? A -lagsledare? Har du inte heller hört talas om dem? Ändå påverkar de med sitt inflytande din vardag en hel del. Det gjorde oss på Milo nyfikna, så vi sökte upp de fem som finns på skolan för att höra hur de ser på sitt uppdrag, tänker kring ledarskap, pedagogik och ansvar. EMMA KICKI STINA Emma berättar att hon är med och tar lite olika beslut i ledningsgruppen och ledar sitt arbetslag. Även hon är jättenöjd med sitt jobb och verkar gilla det hon gör. Frågan om vad rektorerna kan göra bättre verkade dock göra henne lite nervös. Där ville Emma inte svara, utan sa att hon var tvungen att fundera lite först. Enligt Emma blir man A-lagsledare genom att man visar rektorn att man är intresserad av att bli det. - Man ska vara intresserad av ledningsfrågor, skolledningsfrågor och att leda en grupp vuxna. Emma tycker själv att hon uppfyller detta, ser sig som en ledare men säger samtidigt att vem som helst på skolan kan bli det. Hon tror också att det är väldigt viktigt med arbetslagsledare, för annars skulle man behöva ha många stora möten som inte skulle fungera. Kicki tycker att Arne och de biträdande rektorerna jobbar så bra dom kan, men att dom kanske kan vara lite mer förberedda till mötena. Men samtidigt är det så stressigt att hon förstår om dom inte hinner. Enligt Kicki blir man a-lagsledare genom att rektorn frågar om man vill, en sorts headhunting alltså. Ledningen pratar ihop sig men alla kanske inte vill bli det, det är ju ett extra jobb samtidigt och man får tacka nej förstås. För att bli A-lagsledare bör man varit här ett tag och känna skolan bra. Kicki känner sig inte som en född ledare utan mer en gruppmänniska. - Jag vill egentligen vara en del av gruppen, inte leda den. Hon tror att det behövs arbetslag och ledare när det är en sån här stor skola. Det underlättar när information ska ut till lärarna och för lärarna att ge sina synpunkter till ledningen. Även Stina vågar sticka ut hakan och vara ärlig. Hon är inte helt nöjd med sitt jobb, det är inte alltid helt tydligt. Och det finns många frågor som rektorerna kan jobba med för att förbättra skolan, till exempel ITtillgången för elever i klassrummen. Stina säger att man blir Alagsledare genom att tillfrågas av rektorn och tror att det krävs kunskap för att leda en grupp, god organisationsförmåga och en bra inställning till förändringar. Hon tycker själv att hon uppfyller detta. Precis som dom övriga säger även Stina att vem som helst på skolan kan bli arbetslagsledare, bara man får lite utbildning innan man officiellt blir det. I övrigt tycker hon om att bestämma, påverka och ser sig själv som en ledare. Hon tycker att det är bra att det finns A-lagsledare men menar att man även skulle kunna organisera det på andra sätt. Analys Analys Analys Korta, effektiva och självsäkra svar men förmedlar samtidigt en liten känsla av oro för att svara fel. Verkar dock både kunna och vara intresserad av det hon gör och känns som en bra ledare. Bra svar! Det känns också som att Kicki vågar vara mer orädd i sina svar, utan rädsla för vad Arne & C:o ska tycka. Det är även bra med en person som är medveten om sina svagheter. Verkar vara en bra ledare med god bredd! Korta bra svar, verkar verkligen vara intresserad av att leda och påverka och med ett stort självförtroende. Det, om något måste, väl vara vad en bra ledare behöver? 15 MILO Vt11 Många fördomar mot alviksskolan Alviksskolan. Ryser du också när du hör namnet? Då är du inte ensam, för i Milos undersökning bland skolans elever visade det sig att hela 75 % hade kraftiga fördomar mot vår granne i Alvik! Varför är det så? Det är den frågan Milo och flera andra här på skolan ställt sig. Vi kan efter vår undersökning konstatera att Äppelviken och Alviksskolan har bråkat i minst 30 år. Det verkar alltid funnits en laddning på något sätt. Vem vet, kanske har även din pappa varit med om ett slagsmål förr i tiden och suttit inne hos dåtidens rektor för samtal? Enligt vår nuvarande rektor Arne så är bråken bara gammalt tjafs. Punkt. Men är det verkligen det? Och vad menar han med gammalt tjafs? Fanns det en orsak från början som vi glömt bort med åren, medan konflikten ändå lever kvar? Klass och ära I vår undersökning får vi inga säkra svar, men många teorier. En av dem menar att det inte alls handlar om gammalt tjafs, utan också om klass och ära. En konkurrens där en skola ser sig som finare än den andra och alla reak- tioner det väcker. Milo har pratat med många olika källor och fått många svar, men nästan jämt handlar det om fördomar och negativa beskrivningar: - Dom är ganstrigga! - Jävla snobbar! Derbyskolor Milo kan dock efter många uttalande dra slutsatsen att vi är lite som ”Derbyskolor”, alltså som AIK mot Djurgården. Vi ligger så nära varandra, är rivaler (om något, kanske vem som är bäst/snobbigast/coolast/) men egentligen är vi rätt lika i det mesta. Men revir är till för att försvara och därför försöker man få respekt genom att bråka. Vi har förstås också interjuvat olika personer även från Alviksskolan och fått i princip samma svar där: - Dom där jävla snobbarna! Sammanfattningsvis kan Milo bara konstatera att det finns ingen som riktigt vet varför vi tycker som vi gör om varandra. Däremot rekommenderar vi alla på vår skola att göra något för att en gång för alla få ett slut på det här bråket. Någon som har ett förslag? Herman Höjsgaard, Martin Fredén Horn, Viktor Engstrand, Simon Engman ALVIKSSKOLAN har varit vår värsta konkurrent i generationer men ingen verkar längre kommer ihåg varför. 16 MILO Ht10 Analys skolvalet 2010 - det svåraste var att stänga kuverten I början av förra terminen hade vi skolval. Det är ett tag sedan nu, men resultatet står sig och man kan fortfarande fråga sig varför vi röstade som vi gjorde. Milo har varit med bakom kulisserna, räknat röstsedlar och analyserat resultatet. Kortfattat kan man väl säga att vårt skolval både såg ut som vanligt och bjöd på en del nyheter. Efter rykten om tidigare valfusk vid rösträkningen lät SO-lärarna för första gången officiella rösträknare och valobservatörer bland eleverna delta för att säkra resultatet. Moderaterna fick, inte helt oväntat, nästan helt egen majoritet. Kristdemokraterna var däremot väldigt opopulära bland skolans elever. Hade Äppelviksskolans valresultat gällt för hela landet hade både dom, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet åkt ut ur Riskdagen, medan Sverigedemokraterna tagit en ännu säkrare plats än de gjorde på riktigt. SD till Riksdagen 7,45 % av skolans elever (knappt 50 stycken) röstade på Sverigedemokraterna, men ärligt, är du en av dem—skulle du verkligen ha röstat på SD i det riktiga valet? Vi tror inte det, snarare tvärt om. Vi äppelvikare är både kunniga och seriösa och frågan är hur många som verkligen vill att Sverigedemokraterna ska få makten att styra vårt land som en helhet. För det är ju inte bara invandringsfrågorna de komma ha åsikter om precis. Information som Milo fått säger också att flera av rösterna på SD inte heller var seriöst menade. Skolans 7,45 % var också lägre än SD:s resultat i hela landet vilket var 13 % och därmed delat tredje största parti i Skolval 2010! Föräldratryck Att Moderaterna är så populära i skolan är ingen nyhet men var kommer rösterna ifrån. Är det våra egna åsikter eller våra föräldrars? Och leder dem i sin tur till att vi utövar grupptryck på varandra här i skolan? Men man borde faktiskt kunna utgå från att många är så pass insatta i valet att de faktiskt väljer efter sina egna tankar och åsikter. Problemen var istället helt andra visade det sig. SO-lärarna berättar om flera lustiga händelser som skett i samband med valet i nästan alla klasser. Svårt stänga kuvertet Det största problemet var tydligen att stänga kuvertet! Flera elever stod helt oförstående när SOlärarna sa att man fick slicka igen dem—man visste helt enkelt inte att man behöver slicka igen ett kuvertet för att det ska DAGENS UNGDOM skickar mail och sms, men inte riktiga brev med frimärke. Det märktes i årets skolval, många frågade hur man skulle stänga kuvertet. hålla ihop och förvarar det man stoppar i det på ett säkert sätt så det inte ramlar ut. Detta får man dock se till att lära sig, för i ett riktigt val räknas en öppnad valsedel som ogiltig. Vilka är moderaterna? Många av skolans nästan 300 moderater avslöjade sig också bakom valskärmen, eftersom dom inte riktigt hade koll på vad deras parti egentligen hette? - Öööh är Moderata samlings partiet Moderaterna?, var den vanligaste varian- ten från en ”anonym” röstare bakom en valskärm. - Var är Moderaternas valsedel, förekom tydligen också rätt ofta. I vanlig ordning fanns förstås också lustigkurrarna som försökte skoja till det. En röst noterades på det obligatoriska Kalle Anka partiet. Det fanns också några andra namn på oregistrerade partier, som därmed räknades som ogiltiga. Peder Lindholm Amanda Sivard 17 MILO Vt11 Duschkaoset är över Så här framåt sommaren har man nästan glömt förra terminens duschkaos. En liten renovering i gymnastiken som man ”bara” hade hela sommaren på sig att åtgärda resulterade i en termin utan gympa. Milo kan nu berätta hela spelet bakom historien där elever fick duscha hemma hos varandra. Bakgrunden känner ni till: efter år av kamp från oss elever och rektor Arne för att få anständiga duschar, så kom SISAB slutligen till Äppelviksskolan för att fixa omklädningsrummet i gympan. Men då var det för sent. Istället för att en nästan tio år lång såpa fick sitt slut där, så började istället en ny. Mögel och fukt Huvudskälet till att vi renoverade duscharna var för att de var fuktskadade. Man hade hittat mögel och de var rätt äckliga i allmänhet. Ett annat problem var elever med olika kroppskomplex, som gärna ville ha bås att kunna duscha mer anonymt i. Tyvärr visade det sig att det inte bara var duschrummen som var fuktskadade, utan även en stor del av skolans grund. Om SISAB bara hade lyssnat när dom första eleverna slog larm för typ 100 år sedan, hade vi kanske kunnat undvika den här situationen. Men nu är duschrummen äntligen klara och det blev bra, men förra 18 MILO Vt11 terminens gymnastikundervisning under renoveringen är ändå värd att ägna några minuter att tänka tillbaka på. Inger, Anita och Tommy använde alla möjliga kreativa metoder för att hålla igång oss elever. Vi fick bada i Solvik, men det funkade bara när vädret var okej. Därefter blev det stafett och catch the flag, smart och rätt kul i början men tråkigt i längden. Duscha hos varandra Sedan kom plötsligt uppmaningen från gympalärarna att vi skulle gå hem och duscha, något som blev ett problem för vissa elever. Alla kanske inte hade möjlighet att åka hem och duscha, vilket löstes med att vi uppmanades att duscha hemma hos varandra. En lite märklig policy tyckte vi och tog oss till expeditionen för att höra FLÄKTAR stod och blåste på den fuktiga grunden under omklädningsrummen hela förra terminen medan vi duschade hemma hos varandra. nya metoder, till exempel att man ska bada i Solvik eller sluta tidigare för att hinna hem och duscha. Vad tycker >> Vi får helt enkelt lida lite nu, för det kommer bli så fint där nere! med skolledningen hur det faktiskt låg till. Där inne hittade vi Marianne som besvarade våra frågor. Varför blev inte duscharna klara efter sommarlovet som det var sagt tidigare? - Det har varit en härlig och varmt, men samtidigt väldigt fuktig sommar, så därför har det tagit längre tid att torka i grunden än vad det kanske borde ha gjort. Nu har ju gympalärarna du om det? - Ja tyvärr har det varit väldigt kallt i vattnet i Solvik och det här med att gå hem och duscha tycker jag inte att man kan förvänta sig att alla ska kunna göra. Sedan finns det kanske föräldrar som inte vill ha tio ungdomar springande runt där hemma. Och man vill ju gärna ha badrumsskåpet kvar också, ha ha! Nej, vi får helt enkelt lida lite nu, men det är det värt för det kommer bli så fint där nere! Alltid skolans ansvar Om man halkar på tvålen hemma, är det skolans eller ens eget ansvar? - Skolans! Skolan har ansvar över barnen! Och om man skulle bli mobbad hemma i duschen då? - Det är fortfarande skolans ansvar och det ingår i försäkringen, men jag måste också säga att man absolut inte ska känna sig tvungen att gå hem och duscha, det måste ni veta! Om man inte har möjlighet att gå hem eller om man bor långt bort, får man helt enkelt ta det lite lugnare på gympan! Föräldradag i skolan - då är maten god och lektionerna roliga På den vänstra bilden ser ni den trevliga stämningen på föräldradagarna. Till höger är en mer vanlig dag. God mat, snälla lärare och roliga lektioner. Det är nästan för bra för att vara sant. Men när föräldrarna är borta så går också skolan tillbaka till det gamla vanliga. Varje år har skolan besöksdagar med föräldrar som kommer hit och är med på våra lektioner. Känt sedan länge bland oss elever är att alla lärare skärper sig rejält på sina lektioner och rektorn ser till att maten är extra god just då. Men varför ska det vara så? Försöker skolan framstå som att den är bättre än den egentligen är? För att alla ska förstå vad vi menar så gestaltar vi här en dag i skolan med föräldrar närvarande och en vanlig dag utan. En öppet-husdag 08.00 Läraren kommer in med ett stort leende på läpparna och säger ”God morgon, kära elever”. 08.27 Några elever pratar lite väl högt och stör andra i klassen. Läraren vill visa att han/hon har kontroll på situationen och ber dem vara tysta på ett strängare men mer korrekt sätt än vad han/ hon brukar. 11.30 Flera elever räcker upp handen på nästa lektion, men läraren fortsätter att diskutera någonting med föräldrarna och ge dem all uppmärksamhet. När lunchen kommer städas det ordentligt och vi blir släppta i tid. 12.30 Under lunchen så är det mycket godare mat än vanligt. I vanliga fall så brukar det vara någon konstig maträtt men idag är det hamburgare med extra allt! Föräldrarna imponeras och förstår inte alls varför vi klagar på skolmaten. >> I vanliga fall så brukar det vara någon konstig maträtt men idag var det hamburgare med extra allt<< 13.00 På dagens näst sista lektionen (språk) så får vi se en pedagogisk film som följs upp med bra frågor och eget kvalitativt arbete. 14.00-15.00 Vi får förstås labba dom roligaste labbarna på NO:n och till och med sluta exakt rätt på minuten. En vanlig skoldag Till skillnad från när föräldrarna är här, så är det hela nu lite annorlunda. 08.00 En trött lärare kommer in och ber lite småsurt alla att sätta sig. 08.55 Efter en stökig lektion så ger läraren en extra läxa. Till på måndag. 11.00 Vi går in till nästa lektion. Där får vi arbeta enskilt och det är viktigt att det är knäpptyst. 12.30 Lunchen består av hårda pastabitar med någon röra. Matvakterna står med armarna i kors. 13.10 Näst sista lektionen (språk) så blir det glosor och högläsning. 14.00-15.00 Den sista lektionen så blir det avancerad fysik. Tyst, eget arbete i bok. Arnes kommenter Vi frågade Arne varför det ser ut så här, bättre under öppet hus än en vanlig dag i skolan? Han säger även att även lärarna antagligen sköter sig bättre om det är föräldrar i klassrummet. Att föräldrarna är här gör tydligen alla nervösa, så vad är egentligen poängen? Ville Gabrielsson Melker Hörner 19 MILO Vt11 Det här retar lärarna KILLEN KOMMER FÖR SENT, ber inte om ursäkt och snackar med kompisarna på vägen till sin bänk. Vad är det som våra lärare stör sig allra mest på hos oss elever? Vad är det mest irriterande du kan göra i deras ögon? Milo har kartlagt detta genom att fråga massor av lärare och det här är sakerna du verkligen ska undvika i klassrummet. Särskilt när det närmar sig betygssättning. När vi frågar lärarna vilka beteenden hos elevern som de irriterar sig allra mest på, kommer flera situationer upp många gånger. En klassiker är till exempel när läraren ställer en svår fråga. Någon får ordet men svarar fel och genast fäller någon annan en rolig eller elak kommentar och vissa i klassen skrattar. Ingen lärare uppskattar detta. Får vi sluta tidigare? Men det finns många fler situationer som retar gallfeber på dem! Ta till ex- 20 MILO Vt11 empel tillfället där läraren är mitt inne i en lång genomgång och det knackar på dörren. En elev kommer för sent och det första denne gör är att börja prata med kompisar på vägen till sin plats. Eller känner ni igen den här? Läraren går som bäst igenom något, alla är inne i en genomgång och någon viftar febrilt med handen. Men när eleven får frågan handlar det absolut inte om ämnet utan: - Kan inte vi få sluta tidigare idag? Ärligt, är det någon som någonsin varit med om att en lärare svarat ”javisst, självklart” då? Två minuter kvar Det finns en annan variant som särskilt en lärare tog upp som sin personliga hat-situation. Det är alla besserwisser elever som gärna kommer försent men som håller koll på klockan och alltid måste säga till när man slutar, gärna ”två minuter innan den förbannade lektionern är över!”. Eller, de två-tre elever (ofta alltid samma personer) som direkt efter genomgången ropar att dom glömt sina saker i skåpet och måste springa iväg och hämta dem. Men jag har varit ledig! Någon har varit bortrest på en drömsemester i en vecka eller två, kommer tillbaka brunränd och fin och kör direkt på läxförhöret. Kommentaren som får lärarna att gnissla tänder av irritation är: - Men hallå, jag har ju varit ledig! Jag visste inte om något läxförhör. Lika sura blir många lärare när dom direkt efter en långledighet talar om vilket prov det är till nästa vecka och halva klassen gnäller för att det är för kort tid för att plugga på. Andra saker som verkligen stör lärarna är prat under genomgång, blickar mellan varandra i klass- rummet, elever som packar ihop sina mappar innan lektionen avslutas och sedan blir sura när läraren på grund av detta måste dra över några sekunder för att hinna säga det som skulle sagts innan. Eller när läraren säger att han/ hon går igenom det här viktiga bara en gång och smsaren direkt efteråt frågar vad man ska göra. Elever som tar av sina mössor och sedan smyger på dem igen är inte heller populära. Men något av det värsta verkar vara när man som lärare bjuder på något, kanske godis, glass eller kakor i klassrummet och 75 procent inte ens kan säga tack, någon undrar om man bara får en glass medan någon annan uttrycker det mer rakt: - Jag borde få en till! Då är du (off the record) rökt! Hanna Lindskog Men det är inte bara lärare som irriterar sig på elever. Lärarna har själva en rad beteenden som stör oss precis lika mycket. Här följer listan som lärarna borde ta till sig av för att sluta gå oss på nerverna hela tiden. ”Bonjooooour” BILD ”Eh, hej… öh, Det har gått flera minuter av lektionen och alla är där. Alla utom läraren. Två minuter senare kommer han och när du påpekar att han är sen får du bara en sur blick. Men nästa dag är läraren i tid och antecknar din två minuter sena ankoms. Eller när klassen ska få en instruktion av något Bonchor ...och det här retar oss slag. Läraren letar igenom sin korg, men papprena är inte där. Lite generat/ irriterat springer läraren iväg för att hämta dem. Senare under lektionen ber du att få gå till skåpet och hämta en penna. Läraren blir irriterat och påpekar att den borde du haft med dig från början Bonjour Du går i korridoren och möter din språklärare som med hundra procents säkerhet kommer hälsa på dig på språket du läser. Mycket riktigt, hon kvittrar Bonjour och du själv hasplar ur dig något som kan ha låtit franskt medan dina kompisar fnissar. Situationen blir krystad och onaturlig. Ett riktig irritationsmoment är också när hela klassen sitter och sneglar på klockan. Det är fyra minuter kvar av dubbellektionen. Då säger läraren att ni bara ska gå igenom en kort övning ni gjort. - Ingen fara, vi slutar i tid. Tio minuter senare släpps ni iväg. Eller känner ni igen den här situationen; ni arbetar med en uppgift i ett ämne och många behöver hjälp. Du räcker upp handen och läraren nickar att hon eller han kommer till dig sen. Men när det är din tur går läraren till en annan (som ropade rakt ut) och när lektionen är slut och du suttit där med handen i 20 minuter och inte fått hjälp, så får du göra uppgiften i läxa. Dessutom kan det komma ett utvecklingssamtalsomdöme på detta, där det står att du ska utnyttja lektionstiden bättre. En annan grej är när du har missuppfattat läxan och gjort någon sak fel. Du säger ”Jag trodde...” men läraren avbryter direkt och säger ”tror gör man i kyrkan”. Extra illa blir det eftersom man själv förväntas skratta åt skämtet. Det finns också andra exempel på sarkasmer, maskerade som skämt, men som tar där dom ska och får en att tystna och skämmas. Sent rättade prov Det börjar närma sig Jul och ni ber om ett betygsnack. Alla lärare går självklart med på det, utom någon som säger att ni får veta på avslutningen. När ni frågar varför alla andra tydligen kan informera, så blir läraren bara sur. Och på tal om resultat. Finns det något mer irrite- rande än två veckor efter provet och läraren hela tiden säger att han snart är klar. Men veckan efter har ni fortfarande inte fått tillbaka dem. Och kanske inte ens veckan efter det... Hammarby förstör prov En annan riktig irritationsklassiker är läraren som ska skoja till det. Ni har prov och lite tid. Du skriver så snabbt du kan för att hinna med de sista frågorna. Då upptäcker du att dom handlar om Hammarby. Förvirrad måste du komma på något kul att skriva, annars vet man ju aldrig vad som händer, och när du är klar är provtiden slut och du hinner aldrig gå tillbaka och komplettera det du stressade förbi tidigare. Hanna Lindskog 21 MILO Vt11 REDO FÖR LEKTION. Två av 23 elever är redo att direkt komma igång med lektionen. Lärarna gillar dem. ...men det här gör lärarna glada Vad för bra saker gör eleverna då? Milo har såklart undersökt det också. I våra betyg ska vi ju bara bedömas utifrån kunskaper, men är det någon som på allvar tror att beteende inte spelar in? Här får du några tips på precis rätt saker att göra för att vara streetsmart i förhållande till lärarna. Det är lärarna själva som tipsat oss om sånt dom uppskattar att elever gör i olika situationer. Bara en så enkel sak som att hälsa och se glad ut när du kommer in i klassrummet ger pluspoäng. Hälsa också i korridorerna, gör man inte det hamnar det istället på irritationslistan. Var positiv De flesta lärartips handlar om att gå mot gnällströmmen och vara positiv. Till 22 MILO Vt11 exempel: ni ska precis börja med ett nytt arbetsområde och det tar inte lång tid innan alla fattar att det kommer bli det tråkigaste på länge. Trots att du håller med om detta så försöker du verka intresserad och ställer kanske någon fråga. Läraren ser direkt nöjd ut. Här är det viktigt med balansen som du förstår. Gränsen till smör är hårfin och då får du skit av dina klasskamrater istället. Eller lektionen där det är ovanlig okoncentrerat i klassen. Ni sitter i par och diskuterar en text medan läraren går runt och lyssnar. Alla pratar i mun på varandra och skriker för att göra sig hörda. Läraren ser trött och sur ut och har för länge sen slutat skälla på er. Men du biter ihop och lyssnar på din partner utan att avbryta, vilket läraren ser direkt och uppmärksammar innan hon går vidare till nästa par. Penna på provet Ni ska ha prov och läraren håller på att dela ut papper att skriva på. Då ropar typ tio elever att de inte har någon penna. Läraren ser irriterad ut, springer iväg för att hämta extra pennor och när hon kommer tillbaka frågar hon om du också ska ha. När du skakar på huvudet har du redan samlat pluspoäng. Att ha med grejer är alltid bra! Delta muntligt Att delta muntligt är också en riktig lärargrej. Även när man inte kan. Till exempel: läraren ställer en svår fråga. Du har ingen aning vad svaret är och försöker göra dig så liten som möjligt. Trots det får du ordet, det står stilla i huvudet, men du lyckas ändå haspla ur dig ett halvdant svar och läraren berömmer dig för att du försökte. Samma sak med stökiga klassrumssituationer. Läraren har en genomgång och längst bak i klassrummet sitter alla och pratar. Du sitter i främre halvan och visar tydligt att du hänger med och försöker höra vad läraren säger. När lektionen är slut blänger läraren på de som pratat men ler smått mot dig. Sammanfattningsvis handlar det alltså om att du ska förknippas med en positiv och närvarande attityd. Sedan avgör du själv hur mycket du tror att det kan påverka din bedömning. Hanna Lindskog Lärarna svarar på sexfrågor Vi på Milo har gjort ett litet test om vad lärarna tycker och tänker om sex. Vi har dykt på några lärarprofiler och fått lite andra svar än de vi brukar få på skolans vanliga sexualundervisning. Här kommer några lärares smaskiga sextips till skolans elever. Frågorna som vi ställde till våra utvalda lärare var bland annat vad de själva tänkte om ungdomar och sex, hur deras bild av sex såg ut och när de förlorade sin oskuld med mera. En hel del intressant information kom ur svaren, till exempel att Aviva tycker att det är stor skillnad på att ha sex med någon man gillar och inte gillar. Några lärare ville vara anonyma, deras åsikter presenteras ändå men inte deras namn. Vad tänker du om ungdomar och sex? Man ska inte ha för bråttom eller känna press och man ska vara försiktiga, säger både Aviva och Jonas Säfsen. En annan lärare svarar faktiskt argt ”Vill inte tänka på det” och spänner ögonen i oss. Vid vilken ålder tycker du att man ska börja ha sex? Här var alla lärare överrens om att båda parter ska vara mogna för det, men när vi frågade mer specifikt efter en ålder hade alla olika åsikter. Aviva tyckte att man borde ha det när man går på gymnasiet, Jonas Olsson Lind tyckte att man borde vara byxmyndig, (det vill säga 15 år) medan en annan lärare muttrade bittert: - 22 år! Jag har döttrar! Hur ser din bild av sex ut? Blickar, kyssar, smek, kontakt och lite smaskig! Säger två lärare som vill vara anonyma. Aviva och Jonas Säfsen JONAS OLSSON LIND var en av flera lärare som svarade öppet och frispråkigt på våra frågor om sex. tyckte att deras bild av sex bygger på kärlek och intimitet. Har du några tips? Jonas Olsson Lind: Ja, läs på olika hemsidor om sex! Jonas Säfsen: Mys mera! Aviva: Man ska tycka om varandra! Det är stor skillnad på att göra det med någon man gillar och inte gillar, precis som det är skillnad på att äta en fin gourmémiddag eller klämma i sig en hamburgare på McDonald’s. Och jag gillar inte ens hamburgare! Två övriga lärare säger att man inte ska ta det så allvarligt, slappna av, men att man absolut inte ska blanda in alkohol i det. Tror du ungdomar idag har fel syn på sex? Aviva: Ja det tror jag, till exempel när man tittar på Kungarna av Tylösand, där finns ingen kärlek inblandad i sexet. Jonas Säfsen: Mina fördomar säger ja! Då undrar Milo förstås hur Jonas tänker och vad han har varit med om? Tror du att sex och alkohol har något samband? Absolut, svarar de flesta. - Det borde inte ha det, men ja, tyvärr är det så. Hur gammal var du första gången du hade sex? Den här frågan var det många som inte ville svara på, men tillslut fick vi siffrorna 15-20 år och hummande om anonymitet. Skillnaden är nog ganska stor om man jämför med dagens siffror, tror Milo. Åtminstone lär man inte vara 20 år idag. Josefine Andersson Matilda Ahnfeldt 23 MILO Vt11 Våra motioner ligger Under hösten i Äppelviksskolan har elevrådet jobbat stenhårt i det tysta för att förändra det som ni alla genom era motioner velat förbättra eller varit missnöjda med. Nu är arbete klart och beslut om förändringar ligger hos skolledningen. Här är resultatet av ert och vårt arbete. Förra året fick elevrådet in mängder med motioner och det är dom som vi jobbat med i olika utskottsgrupper. I början av terminen hade elevrådet möte med skolledningen och presenterade då era förslag och utskottsgruppernas huvudargument för varför vi vill ha igenom detta. Om vi ska få vår vilja igenom tror vi det är bra att alla verkligen är insatta i frågorna vi jobbar med, så här presenterar vi dem för er alla. 1. Prao i nian 2. Avskaffande av beeptestet. 3. Längre öppettider i biblioteket 4. Temaveckor 5. Efterrätt på fredagar Prao i nian Våra huvudargument här är att vi elever lär oss att ta ansvar och blir mer erfarna i arbetslivet. Dessutom är det inte bara lärorikt, utan också roande att praoa. Att ha ännu ett praotillfälle är även en till chans om man misslyckades eller inte var nöjd med sin praoplats i årskurs åtta. Man bygger upp kon- 24 MILO Vt11 BIBLIOTEKET är viktigt tycker många och vill ha mer öppet. Dessutom slarvar flera lärare med sina vakter. Ett av få lugna ställen, står det bl.a. i elevrådets motion. takter och har lättare att få sommarjobb framöver. Anledningen till att praon i nian försvann var att det var svårare att få praoplatser. Arbetsmarknaden är mycket tuffare nu än förut och i och med att man redan hade praoat två veckor i åttan så finns det flera elever som inte är lika motiverade att praoa i nian som man var i åttan. Rekommendationerna är att man ska ha två veckors prao under högstadiet. Beeptestet Detta är en följetong och något som många elever velat ha bort länge. Testet leder till prestationsångest och vissa känner sig förnedrade. Att offentligt behöva visa sin kondition är något som många elever på Äppelviksskolan inte är bekväma med. ”Att ha en konditionstest offentligt är som att ha ett matteprov som man skriver på tavlan inför hela klassen”, var en liknelse och ett av elevrådets huvudargument. med frivilliga nior som sitter vakt. Det vore dock väldigt bra om biblioteket åtminstone var öppet minst mellan 11.00 och 13.00. Biblioteket Vi behöver något nytt och roligt i skolan, något som man kan se fram emot och lära sig av. Temadagar var en av dom populäraste motionerna inför förra årets elevråd. Flera förslag på teman nämndes också; Andra världskriget, motion och hälsa, miljö, internationellt, femlandstema, m.m. Nästan alla teman går också att undervisa i inom de olika ämnena. Elevrådet är säker på att våra duktiga lärare kommer hitta spännande infallsvinklar i sina planeringar för att man ska kunna göra temadagarna både roliga och lärorika! Det finns en osäkerhet bland skolans elever om bibliotekets öppettider. Ibland är det öppet på lunchen, ibland inte, oavsett vad det står på dörren. Många elever vill dock att det ska vara öppet, gärna så mycket som möjligt under skoldagen. I biblioteket sitter man för att få lugn och ro, läsa en tidning eller plugga. Det är faktiskt ett av få ställen på skolan som det är tyst och helt lugnt på, menar elevrådet. Ett förslag som kom upp var att om öppettiderna är en kostnadsfråga, så kan vi kombinera Temaveckor på rektorns bord FLER TEMADAGAR är också en motion. Både av Harry Potter-typen, men också sådana som är mer kopplade till skolarbetet. Här syns skolledningen på Hogwart som nu ska ta ställning till våra motioner. Efterrätt på fredagar Det skulle vara trevligt om man hade något litet extra på fredagar. En mysigare stämning i skolan, säger elevrådet. Matpersonalen tror att detta skulle vara möjligt att genomföra eftersom Äppelviksskolans matleverantör Blackebergs Gymnasium har efterrätt på fredagar. Många fler kommer att äta lunch i matsalen om det erbjuds efterrätt och inte lika många kommer att gå och handla godis på Smelivs. I grund och botten är detta en kostnadsfråga men det kräver också ett visst ansvar från eleverna, t.ex. att man verkligen bara tar EN efterrätt och att man slänger sitt skräp efter sig, säger skolledningen lite oroligt. Inget får hamna i korridorer eller stå kvar på borden. Vi kanske kan testa några gånger för att se om det fungerar, var det första positiva svaret. Kanske man kan ha något system så att inte elever tar mer än vad dom får. Det här fem frågorna sammanfattade skolans mest önskade förslag till förändring. Nu ligger bollen i första hand hos skolledning, men även hos våra lärare som får avgöra hur mycket dom vill lyssna på oss och det som står i läroplanen om elevdemokrati och inflytande. Det är inga orimliga saker vi önskar, vi har gallrat bort sådant som visat sig ogenomförbart och vi har jobbat hårt för att formulera oss så tydligt, positivt och övertygande som möjligt. Amanda Kalderén Fakta motioner Motioner är nytt i elevrådet sedan förra året. Dåvarande ordförande Kajsa Fernström Nåtby var den som införde systemet, där hela skolan är inblandad i att ta fram förslag på förändringar. Tanken är att det inte ska vara det gamla snacket om kepsar, pennor och pingisracketar hos Åke som vi ska försöka påverka, utan riktiga frågor som handlar om vår vardag och som berör oss. Frågor som kräver både eftertanke och mycket förberedelser. 25 MILO Vt11 Vad gör alla De flesta elever är inomhus på rasterna och bland de som är ute spelar man antingen fotboll, basket eller står bara och hänger. Många efterfrågar dock mer saker att göra på rasterna. Framförallt utomhus. Milo har frågat många av skolans elever vilka förslag de själva har för att förbättra rasterna, både billiga och dyra idéer som kan bidra till att vi skulle vilja vara ute mer än vad vi är idag. Vi fick massor av olika förslag! Till exempel att man skulle kunna bygga en bandyplan på det oanvända gräs– och golfområdet. Den plätten skulle också kunna göras om till en hockeyrink, studsmatta eller skateboardramp. Några förslag i dyrkategorin var go-kartbana, vattenrutschkana och en bergochdalbana. Ställ in rasterna Rolle gav oss de bästa och mest genomförbara förslagen, till exempel fler brädspel som Risk och Stratego. Han tyckte också att det är för få elever som går ut på rasterna och att man borde skaffa fler saker ute som lockar. Kanske en rink eller en klätterväg? Åke sa att för att spara in pengar skulle eleverna inte få ha någon rast alls. Det skulle lösa alla problem. Vi blev chockade och valde att inte prata med honom mer. 26 MILO Vt11 IPHONE och andra telefonspel måste nog ses som den störsat rastaktiviteten. Iphone störst Skolan kan idag erbjuda rastaktiviteter som framförallt de yngre eleverna verkar gå igång på. Främst tänker man väl på pingis och biljard. Eftersom de flesta sexor springer hela tiden så hinner de alltid före de äldre, som vant sig att vara utan. Kort spelar man ibland, men det är oftare tjejer som gör det. Basket och fotboll är de sporter som de flesta killar spelar när de väl är ute. Nogger spelar vissa ibland men oftast står rutorna tomma. Othello, Mastermind och Fotbollsspel är de saker som de flesta elever spelar någon gång i sexan men sedan inte mer. Dom elever som är trötta eller tycker att det är för hög volym i pelarsalen kan hänga i biblioteket. Sedan har vi även de mer alternativa rastaktiviteterna. Vissa elever tjuvröker på hemliga ställen och andra (enormt många) spelar Iphone-spel eller bara hänger och pratar som man gör när man har tråkigt och lektionerna aldrig börjar. Elevernas önskemål Vi frågade flera olika elever från alla årskurser vad dom skulle vilja ändra på så att skolan blev roligare. Utöver det vi redan tagit upp fick vi flera seriöst menade förslag; gräs på fotbollsplanen, hel basketplan, skateboardramp, studsmatta, ett till biljardbord och ett riktigt café i skolan. Vi kan konstatera att aktiviteter för yngre och äldre ser väldigt olika ut. De yngre är ofta rätt nöjda eftersom det finns mycket aktiviteter runt dem som de tycker om. För skojs skull tog vi också reda på vilket fritidsaktivitetsställe som låter mest. Utan tvekan på rasterna NÄSTAN TOMT på vår stora fina skolgård, fastän det är lunchrast och en solig dag i slutet av maj. vann pelarsalen under lunchtimmarna med 90100 decibel! På samma plats klockan 15.30 var ljudet bara 50 decibel som också kan jämföras med ett halvtomt klassrum 2030 decibel och biblioteket under lunchrasten, 10-15 decibel. Vad gör lärarna När vi ändå höll på så frågade vi några lärare vad dom brukar göra på rasterna. En anonym läraren sa att många planerar inför lektioner, fikar, pratar om elevers utveckling, kopierar papper till lektioner och sånt. Läraren påpekade också att elever inte har en aning om hur mycket förberedelser det krävs för en enda lektion. Värst av alla lektioner är tydligen NO-labbarna. Lärare snackar också med elever och får ibland använda sin lediga tid till att lösa konflikter. Olles loafers Men många fikar, snackar skit och Lasse Kiessling berättade att ett populärt samtalsämne bland lärarna är varför Olle har loafers? Lasse tycker också eleverna borde baka mer åt lärarna och säger att rastvakterna, om dom har tråkigt, kan skälla ut en elev eller två och det brukar ju alltid finnas någon liten sexa att skrämma. Plötsligt avbryts interjvjun av att Lasse blir tvungen att skälla på några elever som försökte gå innan läxläsningen var slut. Det sista han säger innan vi skiljs åt är att lärarna ibland är tvungna att göra en massa skit på sina raster också, som att tömma diskmaskinen till exempel. När man lyssnar på Lasse låter det ju som att vi ändå inte har det helt värdelöst, men trots det skulle vi vilja ha en bättre skolgård. Den är stor och fin men det finns i princip ingenting att göra idag. Vilhelm Gavrielsson Alexander Järvinen SKITSYSSLA enligt Lasse Kiessling som hellre diskuterar ämnen som Olles loafers på sina raster. 27 MILO Vt11 Vi vill ha fler turneringar Eleverna på Äppelviksskolan vill ha fler idrottsturneringar än de totalt tre stycken som finns idag. Under läsåret turnerar vi i handboll, volleyboll och bandy, men enligt en undersökning som Milo gjort vill många ha minst en till och kanske byta ut någon av de som redan finns. svinna helt. Ytterligare några var neutrala och tyckte varken det ena eller det andra. Den absoluta majoriteten gillade dock turneringarna och vill gärna ha ännu fler om det är möjligt att genomföra. Idag har vi en volleybollturnering, en bandyturnering och en handbollsturnering. Under vårterminen har Milo gjort en undersökning om skolans idrottsturneringar. Vi har frågat ett stort antal elever vad de tyckte om de turneringar vi har idag och det visade sig att man hade rätt olika syn på detta. Några tyckte att det är bra med dem vi har men skulle gärna vilja ha ännu fler. Ett par tyckte att turneringarna är skittråkiga och ville att de skulle för- Ok för idrottslärarna Här är några citat från olika elever. - Jag tycker att turneringarna är roliga och det är faktiskt rätt skönt att slippa några lektioner på morgonen. - Turneringar? Man borde ha flera turneringar och de borde vara längre än vad de är och kanske till och med flera olika på samma dag? Kanske som en hel idrottsdag, fast oftare. Idrottslärarna säger till Milo att dom inte har någonting emot flera turneringar, men det finns nog inte tillräckligt med tid att få in fler som det ser ut nu. Dessutom används gympasalen hela tiden, utom 40 minuter i veckan, om man nu skulle tänka sig andra turneringar som inte är rena idrottsdagar. I-phoneturnering Det finns även andra problem som att övriga ämnen inte får tappa för mycket tid samt för få salar som rymmer så många elever som behövs för en riktigt bra och rolig turnering. Elevrådet har tidigare satt ihop olika turneringar efter skoltid och vill man ha några fler turneringar så får de troligen bli så, efter skoltid alltså. Förslag som dök upp på nya turneringar är till exempel basket, fotboll, badminton, tennis, pingis och faktiskt tv-spel. Andra förslag var ”ät-såmycket-du-orkartävlingar”, skolidol och olika varianter av Iphone turnering. Så, sammanfattningsvis är önskemålet om flera turneringar stort, liksom att saker händer på skolan överhuvudtaget (se artikeln om rastaktiviteter på föregående uppslag). Dock finns flera problem att få till dessa turneringar, men problem är väl till för att övervinnas? Och skulle inte vaktmästarna kunna fixa några miniturneringar som rullar under rasterna under till exempel en veckas tid Vilhelm Gabrielsson Melker Hörner FLER TURNERINGAR. Elever föreslår allt från riktiga idrottsturneringar till biljard och I-phone-tävligar. 28 MILO Vt11 >> Vad f*n gör du här? << Då är du i trubbel Det här är en guide för dig som inte riktigt förstår varför det alltid brukar gå så illa för dig i olika sammanhang här på skolan. Lite tips för att veta vad man inte ska göra i skolans korridorer. Vad gör du när du råkar ut för följande situationer? Håll koll på dina svar och se i slutet vilka chanser du har att överleva till din examen i nian. Du träffar en nia på baksidan, första dagen snön faller. En stor, tuff nia. Vad gör du? A) Springer och kollar inte bakom dig B) Kastar dig i snön och mular dig själv C) Försöker muta honom med en tjuga D) Skriker ”time to die” och slänger dig mot honom! Du möter Lasse Kiessling i korridoren som frågar vad f*n du gör där? A) Du stammar fram sva- ret på frågan han ställde. B) Sätter i dina ipod-lurar och låtsas att du lyssnar på något . C) springer för livet och hoppas att han inte springer lika snabbt som han skriker högt. D) Skriker ”ur vägen gubbe” och satsar på en tackling. Mat-Gunilla a.k.a Höken ser som vanligt allt. Till exempel att du tar fler än tre pankakor idag. Hon konfronterar dig med ett tjut, vad gör du? A) Säger förlåt och lägger tillbaka det du tagit för mycket. B) Säger förlåt, lägger tillbaka det du tagit för mycket men smugglar ned två pankakor i fickan. C) Du ögonbollar henne tillbaka och hoppas vinna stirrduellen. D) Du kastar en pannkaka i luften och skriker ”fri mat åt folket”. Du kommer försent till lektionen. Vad gör du? A) Ber om ursäkt för att du kom för sent. B) Du försöker smyga in när läraren står vänd mot tavlan. C) Väntar i korridoren tills lektionen är slut. D) Slänger upp dörren, ropar tjena och lägger upp fötterna på bänken. Din lärare har ny, originell, frisyr och frågar vad du tycker. Du svarar. A)Wow, det var den snyggaste frisyren jag har sett. Var kan jag få den? B) Vilken fin... Eh, frisyr? C) Oj, har du råkade ut för en trafikolycka? D) Ha ha ha ha ha ha ha! Din kompis ringer dig när du sitter på lektion, mitt under en genomgång, och plötsligt stirrar alla på dig. Vad gör du. A) Du stänger snabbt av mobilen och mimar ursäkta. B) Du slår över den på ljudlöst och väntar tills den ringt klart. C) Du ljuger och säger att det är din mamma, för att få gå ut och prata. D) Du svarar förstås. Och pratar högt. FACIT - vilken bokstav har du flest av? D) Oj oj oj, du överlever inte länge, varken bland lärare eller nior. Det är ett under att du ens kan läsa det här. Du är i trubbel, till och med Friends hatar dig. C) Vår rekommendation är skottsäker väst. 90 % av skolan hatar dig. 10 % tycker bara inte om dig. B) Tja, du är inte helt avskydd, bara en rätt normal äppelvikselev. Dom flesta skulle faktiskt rädda dig före en mygga. A) Oj! Gullunge, du är alla lärares kelgris som vet vad du ska göra i alla situationer och dessutom gör det rätt! Ingen kan hata dig, inte ens dom som försöker. 29 MILO Vt11 REGLER: Ta reda på siffrorna och förvandla dem sedan till bokstäver! 1=A, 2=B o.s.v. 0= mellanrum. Om svaret blir mer än 29 så sätter du ett plustecken mellan dem. T.ex. 52 = 5+2 = 7 = G. När alla rutor är ifyllda, läs då uppifrån och ner. Det bildar namnet på den person du ska gå till och viska namnet på Bamses två bästa kompisar för att vinna godisjakten. Du ska också lämna fram tidningen med dina svar. Den som kommer först och har alla rätt blir Bamsekullarnas ärade godisvinnare! FÖRSTA PRIS: EN PÅSE GODIS!!! Siffra Antal spelrutor på en Othello-rad + 2 Numret på det helorangea biljardklotet Niklas Redaelli i 7c:s skåpnummer Åldern på Rolles äldsta barn -1år Numret som står framför ”Illustrerad vetenskap” på bibblans dörr Ålderns på Astrid Karlson i 8c:s storasysters Antal elever på Äppelviksskolan (exakt) Antal elever i klass 8B (enligt skolkatalogen) Normalt antal fingrar + normalt antal tår Så många bamsenummer som kommer ut på ett år Månaden då Vilhelm Gabrielsson fyller år (som siffra) Antal kanter på en 4-kant Theo Mendel i 7g:s födelsedagsdatum Våningsplanet där lärarna dricker kaffe Antal pelare i pelarsalen delat med 2 Så många år Carina Andersson har jobbat i Äppelviksskolan - 3 30 MILO Vt11 Bokstav
© Copyright 2024