1. No category

c?
'Hebron
Memfis
(I
JUDENDO
Judendomens historia går långt tillbaka i tiden. Den började med en man
som hette Abraham.
Abraham bodde i staden Ur i det gamla Mesopotamien. En dag hörde
Abraham en röst som förklarade att Gud hade utsett Abraham till sin människa. Det var Guds röst som Abraham hörde.
Gud ville att Abraham skulle samla sin familj och sin släkt och ge sig
iväg till ett nytt land, Kanaan. Abraham skulle få det nya landet av Gud om
han lovade att tro på den ende guden och alltid göra som Gud sa. När Abraham lovade att alltid tro och lyda, så lovade Gud att i alla tider beskydda
Abraham och hans folk. På så sätt bildade Abraham och Gud ett förbund.
1
4É
f t *
Folket lever i exil
i Babylon
I
Förskingringen
diasporan
Åter i Israel
JUDENDOM
2000 f.Kr.
1000 f.Kr.
500 f.Kr.
Abraham blir
utvald av gud
Många Judar tvingas
leva i getton
Saul, David, Salomo
regerar I Kaanan
FLERA BÖCKER I EN SKRIFT
Bibeln är världens mest lästa bok.
Den började skrivas ner redan på
900-talet f.Kr. Bibeln är översatt till
mer än 1 000 språk och kallas ibland
för Böckernas bok, eftersom den har
betytt och betyder så mycket för så
många människor i världen.
Egentligen är det inte en bok utan
många böcker. Bibel betyder böcker,
och ordet bibel finns i det svenska
ordet bibliotek. Bibeln är som ett litet
bibliotek, som består av GG böcker.
Dessa 66 böcker är uppdelade i två
stora delar: Gamla testamentet, som
innehåller 39 böcker och Nya testamentet, som innehåller 27 böcker.
Gamla testamentet är både judendomens och kristendomens heliga
skrift, men den är mest betydelsefull
för judar. Judarna kallar den Tanach.
Nya testamentet är enbart kristendomens heliga skrift.
Även för muslimer är Bibeln en
viktig bok, trots att de anser att den
inte är helt korrekt enligt islams lära.
Många av berättelserna i både Gamla
och Nya testamentet återkommer i
162
JUDENDOM
muslimernas heliga skrift Koranen.
Men ibland är de lite omarbetade och
förändrade.
Bibeln har alltså betydelse för tre
religioner: judendomen, kristendomen
och islam.
= BIBELN
=TANACH
Varför heter det testamente? Testamente betyder överenskommelse, förbund. I Gamla testamentet berättas
om den överenskommelse som slöts
mellan Gud och det judiska folket.
Kristna menar att Gud senare gjorde
en ny övenskommelse som hade med
Jesus att göra, och den beskrivs i Nya
testamentet.
Judendomens skrift
Tanach - Gamla testamentet
Judendomens heliga skrift heter Tanach. Tanach består av den del
av Bibeln som i kristen tradition kallas for Gamla testamentet. Man
skulle kunna säga att Tanach är som en historiebok med många utvikningar. Den handlar om det judiska folket och dess historia.
Tanach skrevs ursprungligen på hebreiska. Hebreiska är fortfarande
judarnas språk.
Texterna i Tanach är av olika slag. Det finns myter, lagar, poesi, historia, oidspråk och psalmer. Texterna är indelade i tre delar, och varje
del innehållei flera böcker:
1. Tora (Lagen/läran)
2. Neviim (Profeterna)
3. Chetuvim (Skrifterna)
1. Tora - (Lagen/läran)
MOSEBOK
MOSEBOK
MOSEBOK
MOSEBOK
MOSEBOK
Den första delen av Tanach har fått namnet Tora, som på hebreiska
Tora, de fem Moseböckerna,
betyder både lagen och läran. Tora består av fem böcker: de fem Moseböckerna. N a m n e t har de fått från Mose, som är en av judendomens
fanns böcker Dessa Torarul-
mest betydelsefulla personer.
lar hor
hemma i en synagoga i
Jerusalem
n
'Skapelsen", en målning av den ryske konstnären Ivan K Aivazovsk.
m
Berömda berättelser i de fem Moseböckerna
I de fem Moseböckerna finns några av de mest berömda berättelserna från Gamla testamentet.
Skapelseberättelsen
Första Moseboken börjar med skapelseberättelsen: "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet."
For de allra flesta människor är detta en vacker dikt om hur Gud under en vecka skapade världen. Gud skapade ljuset, himlen, havet, örter, fruktträd, dag och natt, fiskar, fåglar, djur av alla slag,
och till sist skapade Gud människan. På den sjunde dagen vilade Gud.
Två skapelseberättelser
Men det finns inte bara en skapelseberättelse, utan det finns två. Den första (1 Mosebok 1,
2:2-3) börjar med att en gudsvind sveper över vattnet. Den andra (1 Mosebok 2: 4-24) utgår från att
let var torrt, och att det inte fanns några buskar eller örter eftersom det saknades vatten.
Forskare tror att de två berättelserna är från olika tider och att de sammanfogats till en berättels Den första är skriven av människor som levt nära havet och den andra av några som levt i öknen.
I
Kain och Abel
De två första människorna hette enligt Bibeln Adam och
Eva. Adam och Eva fick två barn som hette Kain och Abel.
Bröder bråkar ibland, och det gjorde Kain och Abel
också. Kain tyckte inte att Gud uppmärksammade honom
på samma sätt som Gud uppmärksammade Abel. Kain var
avundsjuk, och det gick så långt att Kain dödade Abel.
Kain drevs då bort av Gud, och det gjorde Kain rädd.
I främmande land kunde han bli dödad av vem som helst.
Då satte Gud ett märke i hans panna, ett märke som skulle
hindra att han blev dödad.
Det finns många sätt att tolka denna berättelse på. En
tolkning kan vara att den som mördar aldrig blir riktigt fri
från skulden och alltid kommer att jagas av dåligt samvete.
Man blir symboliskt sett märkt för livet, även om märket
inte syns. Berättelsen tar också upp hur svårt det är att
hålla sams i en familj.
Babels torn
En annan av Gamla testamentets berättelser handlar om
ett högt torn, som kallades Babels torn. Men historien
handlar inte främst om tornet, utan om något helt annat.
Alla människor talade samma språk. De sa till varandra:
"Låt oss bygga en stad med ett torn som når ända upp i
himlen".
Tornet byggde de av tegel, och det blev väldigt högt.
När Gud såg att människorna lyckades så bra, blev Gud
orolig att ingenting skulle vara omöjligt för dem. Människorna kunde bli som Gud.
Då såg Gud till att människorna började tala olika
språk föi att skapa förvirring. Människorna kunde då inte
längre förstå varandra. Med denna myt förklarar Bibelns
författare hur världens olika språk uppkom.
ÄR BERÄTTELSERNA SANNA?
Det har funnits tider nar de flesta
människor trodde att myterna i Tanach (GT) var skrivna direkt av Gud
och vetenskapligt sanna. Idag har de
flesta judar och kristna en annan syn
och uppfattning. Man tänker ungefär
Det var inte Gud som skrev myterna, det gjorde människorna själva.
Dessa människoi ville beiätta om livet
och om Gud. Men de hade inte de
kunskaper som vi har idag. De visste
exempelvis inte att jorden ar en del av
univeisum och att universum består av
galaxer som är i ständig törelse.
166
JUDENDOM
Men det gör ingenting för Tanach
(GT) är ingen fysikbok, utan en bok
som berättar om hur människor tänkte om livet utifrån de kunskaper och
erfaienheter man hade just då. Att vara
människa och tampas med svårigheter,
att möta kärlek och lycka, är i grunden inte annorlunda nu än det var då
myterna skrevs. Den som var kar för
3000 år sedan kände likadant som den
som är kär idag. Den som söker Gud
idag vill få svar på samma fråga som
den som sökte Gud för 2000 år sedan:
Finns Gud och vad betyder det i så fall
för mig?
Lagarna i Tora
I Tora finns förutom myter också en mängd lagar, eller regler. Sam-
613 regler
manlagt finns det 613 stycken. Dessa lagar var från början det judiska
folkets lagbok. Idag följer de flesta judar bara en del av dessa gamla
Alla judar är överens om att de tio budorden gäller, men sedan kan
man ha olika uppfattningar om vilka andra regler som är viktiga. En
del tycker att matreglerna är viktigast. Andra menar att reglerna som
bestämmer hur högtiderna ska firas är viktigast.
Men av alla de lagar och regler som finns i Tora är det en regel som
står över alla andra: "Älska din nästa (medmänniska) som dig själv."
Många judar menar att hela judendomen vilar på denna regel och att
alla andra regler bara är förklaringar av den.
Samma regel finns i de allra flesta religioner världen över.
2. Neviim - (Profeterna)
\k?
JEREMIA
^
Den andra delen i Tanach är profetböckerna. Profetböckerna heter
Neviim på hebreiska, vilket betyder profeterna.
En profet är en person som kommer med ett budskap från Gud
och berättar vad som händer om folket inte följer Guds vilja.
Att vara profet var ingen uppgift att längta efter, för profeterna
tvingades ofta att förmedla sanningar som folk inte ville höra. Profeterna klagade på folkets sätt att leva och på att ledarna glömde att ta
ansvar för landet. Den som klagar på det sättet får lätt fiender.
Jesaja, Amos och Jeremia är tre av de viktigaste profeterna i Tanach.
Jesaja och Amos levde på 700-talet f.Kr. och Jeremia hundra år senare.
Alla tre hade samma uppgift: att varna, att döma och att sedan trösta.
JUDENDOM
167
3. Chetuvim - (Skrifterna)
"Den ene är rundhänt men
får bara mer,
den andre snålar och har
ändå inget.
En givmild människa får rikt
igen, den som mättar andra
blir själv mättad."
(Chetuvim, Ordspråksboken)
PREDIKAREN
Den tredje och sista delen av Tanach kallas skrifterna. På hebreiska
heter skrifterna Chetuvim. Även denna del består av flera böcker.
Bland skrifterna finns poetiska böcker som innehåller tankar om livet och kärleken. Mycket är allmän livsvisdom. I Jobs bok, till exempel,
behandlas ett svårt ämne: Varför drabbas vissa människor av olycka
och elände, medan andra aldrig råkar illa ut?
Skrifterna innehåller också psalmer, som ursprungligen användes i
det stora templet i Jerusalem, samt böcker av historisk karaktär.
"Älskande under ett
rött träd", målning av
den judiske konstnären Marc Chagall.
Mannen säger:
"Vad du är skön!
Dina ögon är duvor bakom din slöja."
Kvinnan säger:
"Kom, min vän,
låt oss gå ut på fälten och övernatta
bland hennabuskarna."
(Chetuvim, Höga visan)
Talmud - En annan viktig skrift
"Vem är den v i s e ? - Den,
som lär sig av alla.
Vem är den starke? - Den,
som kan övervinna sig själv.
Vem är den rike? - Den, som
är nöjd med det han äger."
(Talmud)
Talmud'ix bredvidTanach judendomens allra viktigaste skrift. På lördagar, judarnas vilodag sabbat, studerar många judar Talmud.
I Talmud finns tolkningar av bland annat lagarna och berättelserna
i Tanach. På 500-talet f.Kr. började judar att samla på dessa tolkningar. Det var nämligen inte självklart alla gånger hur exempelvis lagarna
skulle följas. Men det dröjde nästan 1000 år innan tolkningarna skrevs
ner på 500-talet e.Kr. Fram till dess berättades de bara muntligt.
Talmud är skriven av många olika författare som ibland varit präster och lärde, ibland vanliga och enkla människor.
168
JUDENDOM
SAMMANFATTNING
Q
Judarna kallar på hebreiska sin heliga skrift för Tanach. Hebreiska är judarnas språk.
Q
Bibeln är världens mest lästa bok, och den är översatt till mer än 1000 språk. Ordet
Bibel betyder böcker. Bibeln består av två delar, Gamla och Nya testamentet. Gamla
testamentet är både judendomens och kristendomens heliga skrift. Nya testamentet
är enbart kristendomens heliga skrift.
Q
Tanach är indelad i tre delar:
1. Tora (lagen/läran)
2. Neviim (profeterna)
3. Chetuvim (skrifterna)
Tanach innehåller myter, lagar, poesi, ordspråk och psalmer.
Q
Talmud är också en viktig skrift för judar. Den innhåller tolkningar av lagar och
berättelser i Tanach. Många judar läser ur den minst en gång i veckan.
UPPGIFTER
9. I Gamla testamentet spelar profeterna
en stor roll. Beskriv deras uppgift.
Vad gjorde de?
10. Det finns hundratals regler som en
jude kan följa, men det finns en regel
som är viktigare än alla andra. Vilken
Arbeta vidare
11. Kom med förslag på profeter idag i
Sverige. Vilka skulle det kunna vara,
och varför anser du att de är profeter?
De behöver inte vara religiösa.
JUDENDOM
169
Läran
Trosbekännelsen
"Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en."
(5 Mosebok 6 4 )
Så lyder den judiska trosbekännelsen. I en trosbekännelse sammanfattas väldigt kort det som är det viktigast i en religion. Den judiska
trosbekännelsen kan förklaras ungefär så här:
JHV
"Hör, Israel!" Israel är ett av namnen på det judiska folket och folket ska lyssna på Gud.
Gud
"Herren är vår Gud" Herren är ett annat namn för Gud och till
Herren har judarna ett särskilt förhållande.
jagar
"Herren är en" Med det menas att det bara finns en Gud och inga
Det är judarna som har fått till uppgift att berätta för alla folk om
den ende Guden.
Enligt judendomen har Gud skapat jorden, människor och djur. Utan
Gud finns ingenting. På hebreiska skrivs Gud JHV (uttalas Jachve)
och det betyder "Jag är". Men en troende jude uttalar aldrig det ordet
utan säger istället Adonai, som betyder Herren.
Enligt Tanach är Gud kärleksfull och rättvis, men samtidigt hård
och bestämd. Gud finns alltid nära människor, men på samma gång
högt över dem. Det är svårt att förstå vem Gud är. Enligt judendomen
kan vi bara förstå lite grand. Så annorlunda och stor är Gud.
Människan
Enligt judisk tro är vi människor lika Gud, till och med Guds avbild.
En människa kan tänka och välja själv hur hon vill att livet ska se
ut. Det är hon som ska se till att det blir bra, och det arbetet kan inte
överlåtas åt någon annan.
170
JUDENDOM
Människan fick i uppdrag av
Men enligt Tanach är människan också svag och gör tokigheter. Då
förlåter Gud, enligt judisk tro.
Gud att vara aktsam om jorden
och vårda djuren Enligt judiskt
synsätt ar det en mycket viktig
uppgift
Världen
Världen är skapad av Gud, och det Gud har skapat är gott, säger judendomen. Det innebär främst två saker.
För det första: Det som är fint brukar man vara rädd om, och Gud
vill att människorna ska vårda och ta hand om växter och djur.
Människan ska ta hand
om världen
För det andra: Världen, med allt som finns i den, är något som
människorna ska njuta av. Människornas uppgift, förutom att vårda
världen, är att skaffa barn och leva ett så gott liv som möjligt.
Det utvalda folket
Gud valde det judiska folket till att vara hans tjänare, enligt Tanach.
Det judiska folket var inget märkvärdigt eller fint folk. Det var ett
ganska besvärligt folk, som inte alls gjorde som Gud ville alla gånger,
men Gud tyckte om folket.
JUDENDOM
171
Judarnas uppgift
Gud ställer höga krav på judarna. De ska visa vem Gud är genom att
själva leva på ett bra sätt. Till sin hjälp har judarna regler och lagar som
de ska följa.
Judar missionerar inte, det vill säga de försöker inte få andra att bli
judar. Men de vill att alla ska förstå Gud och lära sig hur en människa
missionera
ska vara. Det behöver inte innebära att man ska bli jude. Förstå Gud
kan man göra ändå.
sprida ett budskap
Messias
En dag kommer judarnas uppdrag att ta slut, nämligen den dag Messias kommer.
Messias betyder Den smorde. Bakgrunden till det är att folket i
Israel på 1000-talet f.Kr. smorde blivande kungar med helig olja, ungefär som vid ett dop. På detta sätt markerades att kungen fick del av
Guds kraft, och att han blev Guds representant på jorden.
Messias är en person, utsedd av Gud, som ska föra freden till världen. ITanach talar profeterna om ett gudsrike, där harmoni, lycka och
det goda ska härska. När Messias kommer ska allt detta förverkligas
och jorden åter bli det paradis som Adam och Eva levde i.
Många judar tror att vi människor måste hjälpa till och själva arbeta för fred, om Messias ska komma och fredsriket bli verklighet.
172
JUDENDOM
Synagoga
Judarnas gudstjänstlokal heter synagoga Det ar
mannens plikt att gå till synagogan på lordagen
Kvinnor går om de vill For att det ska bli gudstjänst
kravs att det finns tio man som kan närvara
?:
Den som leder gudstjänsten ar
kantorn I en kyrka spelar kantorn
på orgeln, men i synagogan har
kantorn en annan roll Han leder
gudstjänsten Det ar ganska ovan-
N^(.
ligt med orglar i synagogor
Det behöver inte vara
en kantor som leder
gudstjänsten, mindre
gudstjänster kan ledas
av vilken man som helst
Under gudstjänsten läses
texterna i Tora
Mannen bar under gudstjänsten en liten
mossa som kallas kipa for att visa sin
respekt for Gud Ibland bar man också en
sjal, som kallas for ta I it Kvinnor behöver
inte bara några särskilda kläder eftersom
hennes religiösa plikt inte ar bunden till
synagogan utan till hemmet
Toratexterna finns skrivna på vackra rullar
som forvaras i ett skåp längst fram i syna
gogan Skåpet kallas arken Efter att någon
last texterna i Tora tar rabbin vid Rabbin ar
den lärde, den kunnige, som predikar och
talar infor församlingen En predikan kan
innehålla allt möjligt som ror livet, men det
kopplas alltid till det som står i Tanach
Rabbin förklarar och ger råd
173
Synagoga
Judarnas gudstjänstlokal heter synagoga Det ar
mannens plikt att gå till synagogan på lordagen
Kvinnor går om de vill For att det ska bli gudstjänst
kravs att det finns tio man som kan närvara
Den som leder gudstjänsten ar
kantorn I en kyrka spelar kantorn
pa orgeln men i synagogan har
kantorn en annan roll Han leder
gudstjänsten Det ar ganska ovan
^ ,
ligt med orglar i synagogor
Det behöver inte vara
en kantor som leder
gudstjänsten mindre
gudstjänster kan ledas
av vilken man som helst
Under gudstjänsten läses
texterna i Tora
Mannen bar under gudstjänsten en liten
mossa som kallas kipa for att visa sin
respekt for Gud Ibland bar man också en
sjal som kallas for taht Kvinnor behöver
inte bara några särskilda kläder eftersom
hennes religiösa plikt inte ar bunden till
synagogan utan till hemmet
/
Toratexterna finns skrivna på vackra rullar
som forvaras i ett skåp längst fram i syna
gogan Skåpet kallas arken Efter att någon
last texterna i Tora tar rabbin vid Rabbin ar
den lärde den kunnige som predikar och
talar infor församlingen En predikan kan
innehålla allt möjligt som ror livet men det
kopplas alltid till det som står i Tanach
Rabbin förklarar och ger råd
'I
Riktningar
Det finns tre huvudgrupper av judar: ortodoxa, konservativa och liberala.
VARFÖR FINNS DET ALLTID OLIKA RIKTNINGAR?
Egentligen är det intressant
Mellan dessa grupper råder oftast stor öppenhet och tolerans, trots
att man har olika uppfattningar i viktiga frågor. Men ibland är mot-
att vi människor alltid har
sättningarna stora. Det kan handla om vilken mat man kan äta, hur
olika uppfattningar om hur de
Tanach ska läsas eller hur män och kvinnor ska sitta i synagogan under
idéer vi bär på ska bli verklig-
gudstjänsterna.
het. Vi kan i en grupp vara
helt överens om en huvudidé,
men sedan bråkar vi om hur
Ortodoxa judar
den ska tolkas och följas.
• Ortodoxa judar försöker följa så många som möjligt av de 613 reg-
Inom nästan alla religioner
finns dessa tre grupper: en
grupp där man håller hårt på
alla regler och nästan inte
vill förändra något, en andra
grupp som delvis följer det
gamla men tar in lite nytt och
• Ortodoxa judar försöker följa de judiska matreglerna och äter exempelvis inte fläskkött eller skaldjur.
• Under gudstjänsten sitter kvinnorna på läktaren och männen i den
nedre delen av synagogan.
en tredje grupp som menar
• Bland de ortodoxa finns grupper som är mer eller mindra ortodoxa.
att idéerna måste anpassas
Den grupp som allra hårdast håller på traditionen kallas ultraorto-
till idag.
doxa. Dessa finner man bland annat i Israel och New York.
Men detta gäller inte bara
religioner. Det är likadant
inom politiska partier och
Konservativa judar
inom miljörörelsen för att ta
• Konservativa judar följer vissa matregler men inte alla.
några exempel.
• I synagogan kan män och kvinnor sitta tillsammans på den högra
sidan, till exempel gifta par. Men på den vänstra sidan av synagogan
sitter enbart män, och på läktaren sitter kvinnor och barn.
174
JUDENDOM
Liberala judar
• Liberala judar följer sällan de gamla matreglerna. De menar att reglerna var anpassade till en tid som inte finns mer. Nu kan vi förvara
mat bättre, och därför fyller inte reglerna samma funktion längre.
• I de liberala synagogorna sitter män och kvinnor tillsammans.
Sekulariserade judar
Ibland talar man om en fjärde grupp av judar: de sekulariserade judarna. Med sekulariserad menas människor som sällan går till gudstjänster, men som ändå kanske tror eller är tveksamma.
Man, kvinnor och barn dansar tillsammans De ar liberala judar som
firar att en 12 ång flicka har blivit
Bat Mitzva, budets dotter Hon har
lärt sig grunderna i judisk tro och
ar nu myndig. Hon ar ansvarig for
sina handlingar
SAMMANFATTNING
O
Gud ar enligt judendomen skapare av allt - jorden, människorna och djuren.
O
Människan ar lik Gud, men samtidigt svag
O
Det judiska folket ar utvalt av Gud till att vara hans tjänare på jorden
O
Messias ar en person som ska skapa ett gudsrike på jorden
O
De tre huvudriktningarna i judendomen ar ortodoxa judar, konservativa judar och liberala judar.
I.
JUDENDOM
175
•
I
UPPGIFTER
Frågor på texten
1. Hur lyder den judiska trosbekännel-
2. Vilken uppgift har Gud gett judarna?
3. Gud heter JHV på hebreiska.
Vad betyder det?
4. Vad betyder ordet Messias?
5. Vad gör en rabbin i synagogan?
6. Vad gör en kantor i synagogan?
7. Vad heter de tre stora judiska riktning-
8. Vilken riktning tillhör de flesta judar i
Sverige?
Arbeta med texten
9. Varför valde Gud judarna till sitt folk?
10. Hur går en gudstjänst till i synagogan?
11. Ta fram skillnaderna mellan liberala
och konservativa judar. Gör en lista
med skillnaderna.
12. I varje rörelse, religiös eller politisk,
återkommer tre typiska grupper. Vilka
är de och vad kännetecknar dem?
176
Arbeta vidare
13. Hur tror du att det känns att tillhöra
ett utvalt folk? Tänkt dig att alla
som bor i Sverige skulle vara utvalda
av Gud. Skulle du känna det som
en börda eller som en tillgång och
möjlighet?
14. Inom judendomen finns tron på att
Messias ska skapa ett fredsrike när
han kommer. I fredsriket lever alla
i harmoni med varandra. Försök
beskriva vad som skulle skilja ett
fredens samhälle från dagens svenska
samhälle. Vad skulle du först och
främst vilja ändra på?
15. Ultraortodoxa judar kallas de judar
som allra mest håller fast vid gamla
traditioner. Försök med hjälp av
böcker och Internet att ta reda på
något som är kännetecknande för
ultraortodoxa judar.
n
Vardag och högtid
Hur är det att vara jude?
"Det du inte vill att någon ska göra mot dig
ska du inte heller göra mot någon "
Så sammanfattade en vis jude, som hette Hillel, innebörden av allt
det som står i Tora. Hillel levde ungefär samtidigt som Jesus och sa att
allt annat som finns skrivet om förbundet mellan israeliterna och Gud
bara är förklaringar och kommentarer.
Sabbat-vilodagen
När Gud skapade världen gjorde han det
på sex dagar, och på den sjunde dagen
vilade han, står det i Tanach. Judar ska
också vila på den sjunde dagen, och då
firas sabbat. Under sabbaten är det inte
tillåtet att arbeta med någonting. Denna
dag ska judarna minnas att det är Gud de
har att tacka för sina liv. Sabbaten börjar
på fredagseftermiddagen och håller på tills
solen går ned på lördagskvällen. Sabbaten
firas hemma eller i synagogan.
I hemmet tänder kvinnan i familjen sabbatsljusen och mannen
När man sitter till bords är det vanligt
laser en välsignelse - Quiddush - på hebreiska Matbordet dukas
att sjunga glada sånger på hebreiska. Sång-
extra vackert och i en korg på bordet ligger två flätade bröd med
erna är ofta mycket gamla och har sjungits
en duk över Mannen i familjen välsignar bröden
av det judiska folket sedan patriarken Abrahams dagar.
•
180
^
JUDENDOM
»-1
Kosher - Matregler
Det finns regler i Tanach som judar ska följa när de lagar mat. Skaldjur och fläskkött är till exempel förbjuden mat. Kött som används
i matlagningen måste komma från djur som har slaktats på rätt sätt.
Mjölk får inte blandas med kött, så gräddsås till en stek kan det inte
bli tal om.
Hur mycket man bryr sig om de här reglerna bestämmer var och
en själv. Det beror på om man är ortodox eller liberal i sitt sätt att tro.
Kosher kallas den mat som har lagats till enligt alla regler som finns i
Tanach.
Varför ska en jude be?
Märket på kartongen berättar att ka-
Den som är jude ber till Gud varje morgon och kväll. Bönen börjar
korna är kosher. De innehåller bara
sådana ingredienser som är tillåtna
med orden "Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en".
enligt judendomen.
Bönen är ett samtal med Gud. Varje dag ska människan visa tacksamhet för sitt liv och lova att alltid göra sitt bästa för att följa Guds
Ä#
Varför ska den som är jude gå till en synagoga?
När diasporan inleddes skapade judarna nya samlingsplatser i de länder som de flydde till. Samlingsplats heter synagoge på grekiska, och
det ordet har gett namn åt den mötesplats där judar firar sin sabbatsgudstjänst än i dag.
I synagogan kan man också träffas av andra anledningar — för att
hålla fester, lyssna på föredrag och studera.
Kristen och judisk tideräkning
lever ibland parallellt. Det här
är en datummärkning på dagstidningen Jerusalem Post.
Tideräkning
Den judiska tideräkningen utgår från den
tidpunkt då man tror att Gud skapade jorden. Enligt Tanach skedde det år 3761 f.Kr.
Lixuun
, 2C03 27 SIVAN 5763
År 2000 var år 5760 enligt judisk tideräkii
t-Ho Téäir
JUDENDOM
181
CHANUKKA
JOM KIPPUR
ROSH HASHANA
Högtider
Rosh Hashana (Nyårsfesten)
Rosh Hashana är den judiska nyårsdagen. Den inträffar i september
eller i början av oktober och med den startar det nya året.
Nyårsfirandet pågår i tio dagar, och då ska alla fundera över hur
de tar hand om sina liv. En jude ska minnas hur Gud skapade jorden,
fundera över sitt eget liv och be om förlåtelse för de fel som gjorts
under året som gått.
Jom Kippur (Försoningsdagen)
Jom Kippur kallas försoningsdagen. Då ska den som är jude fasta och
be sina medmänniskor om förlåtelse och också förlåta dem. Att försonas betyder att man blir sams. När dagen är slut bryts fastan.
Alla är glada över att allt gammalt är förlåtet och att man får börja
sina liv på nytt. Det är viktigt att försöka vara bättre människor i fortsättningen.
182
JUDENDOM
Chanukka (Tempelinvigningsfesten)
Chanukka är ljusets fest och firas i december till minne av ett mirakel. Mer än 100 år f.Kr. härskade grekerna över judarna och förstörde
deras tempel. Judarna gjorde uppror och ställde i ordning templet
igen. De tände sin sjuarma.de ljusstake, menoran, och visste att oljan i
me
den bara kunde räcka en enda dag. Men ett mirakel inträffade. Oljan
räckte i åtta dagar och för att minnas det firas Chanukka, en glad fest
då barnen får presenter.
Matza kalas det bröd som ats vid Pe-
Pesach (Påsk)
Pesach heter en av de viktigaste högtiderna. Pesach pågår under en
sach Det ar ett tunt, osyrat bröd som
bakas på mjöl och vatten Det ats som
ett minne av slaveriet i Egypten då
vecka och infaller i mars/april. Man firar pesach till minne av hur
judarna lämnade sina hem så hastigt
Mose räddade judarna ur fångenskapen i Egypten. Ordet pesach
att brödet inte hann jaså
På ett judiskt påskbord
finns alltid ett speciellt
fat med mat som påminner om judarnas tid som
slavar och om uttåget
ur Egypten. Exempelvis
finns persilja som doppas
i salt vatten for att påminna om alla tårar som
falides under slaveriet i
Egypten
kommer från ett hebreiskt ord som betyder att man går förbi. Judarna
minns hur dödsängeln gick förbi israeliternas hus och skonade deras
barn på kvällen före flykten. Den kristna påsken har också fått namn
efter pesach.
Vem är jude?
Varje barn som föds av en judisk mor blir automatiskt jude. Ar det nyfödda barnet en pojke måste han omskäras på sin åttonde levnadsdag.
När en pojke blir tretton år får han undervisning i Tora för att bli
Bar Mitzva, som betyder Budets son. En flicka blir Budets dotter, Bat
Mitzva. Under en ceremoni i synagogan får de visa sina kunskaper
genom att läsa på hebreiska ur Tora och svara på frågor från rabbinen.
De nyblivna Bar eller Bat Mitzva firas med en stor fest.
Efter Bar Mitzva räknas en pojke som en vuxen man och kan vara
en av de tio vuxna judiska män som krävs för att en gudstjänst ska
kunna hållas.
Det går också bli jude genom att konvertera (gå över) till judendomen. Då söker man upp en rabbin för att få undervisning och kan
sedan bli medlem i en judisk församling.
Giftermål
Ett judiskt par kan gifta sig i synagogan eller
någon annanstans. Brudparet står under en
baldakin, ett tak, och minst tio män måste vara
med som vittnen. Brudgummen ger bruden en
ring och ett bröllopslöfte på hebreiska. De nygifta dricker ett glas vin tillsammans och krossar
sedan glaset. Efteråt har man en glad fest med
dans och sång.
Begravning
Den som dött ska begravas på en begravningsplats så snabbt som möjligt, helst dagen efter sin
död om det inte är sabbat. Begravningshögtiden
Judiskt bröllop i Paris Brudparet står under
en baldakin, som symboliserar ett hem
sker i synagogan, där någon läser bönen Quad-
Linder vigseln läses sju välsignelser och
dish för den dödes frälsning. I sju dagar sörjer de
som avslutning krossar man ett glas for att
anhöriga sedan tillsammans i den bortgångnes
minnas förstörelsen av templet år 70, men
hem. Detta kallas för shiva. Varje årsdag av döds-
också for att påminna varandra om svårigheter som kan drabba äktenskapet.
fallet läser man åter Quaddish. När man besöker
graven har man inte med sig blommor utan lägger en sten på graven till minne av den döda.
184
JUDENDOM
II
r
Q
SAMMANFATTNING
H i Hel formulerade sin tolkning av Tora i en enda mening. "Det du inte vill att någon
ska göra mot dig ska du heller inte göra mot någon".
Q
Sabbat heter vilodygnet och pågår från fredag eftermiddag till lördagens solnedgång.
Under sabbaten äts en måltid då man tackar Gud för sitt liv.
Q
Q
Synagogan är samlingsplatsen för gudstjänster, fester och studier.
Den som har en judisk mor blir automatiskt jude. Bar Mitzva blir en pojke när han är
tretton år, och en flicka blir Bat Mitzva när hon är tolv år.
Q
Quaddish är en bön som man läser till minne av någon som har dött.
UPPGIFTER
Frågor på texten
1.
När är det sabbat?
2.
Vad är Kosher?
3.
Hur har synagogan fått sitt namn?
4.
Vad är Chanukka?
Arbeta med texten
5.
Vilket år är det i år enligt den judiska
tideräkningen?
6. Varför firas Chanukka?
7.
Varför firas Pesach?
8.
Bar och Bat Mitzvah -vad är det?
Arbeta vidare
9. Finns det någon anledning till att just
fläsk och skaldjur är förbjuden mat?
Ta reda på vad trikiner är och hur
länge skaldjur håller sig i ett varmt
klimat.
#
10. Varför firar man nyår? Kan inte tiden
bara få passera utan att man håller
reda på den? Diskutera med varandra.
11. HiHel formulerade innebörden i Tora
i en mening. Diskutera hur världen
skulle vara om alla levde så. Är det
möjligt? Varför? Varför inte?
/3ä:
JUDENDOM